• No results found

Livstillfredsställelse : Föränderlig på grund av exponering för negativ respektive positiv information?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Livstillfredsställelse : Föränderlig på grund av exponering för negativ respektive positiv information?"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livstillfredsställelse

Föränderlig på grund av exponering för negativ respektive

positiv information?

Madeleine Hedström

C-uppsats i psykologi VT 2014 Kurskod: SPS126

Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Leonard Ngaosuvan

Examinator: Per Lindström

(2)

Livstillfredsställelse

Föränderlig på grund av exponering för negativ respektive positiv

information?

Madeleine Hedström

Livstillfredsställelse är vår kognitiva bedömning av vårt liv. Studier har visat att affekter påverkar vår kognition, samtidigt ses livstillfredsställelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vår bedömning av vår livstillfredsställelse tillfälligt förändras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vår livstillfredsställelse olika högt beroende på om vi exponeras för negativ eller positiv infomation. Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter på en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en föreläsning. Resultatet visade att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende på livstillfredsställelse. Avsaknaden av skillnad skulle dock exempelvis kunna bero på en för svag exponering av negativ information.

Keywords: life satisfaction, happiness, subjective well-being, current mood

Inledning

Dagligen nås vi av en mängd information om negativa händelser som sker runt omkring oss. Enligt kognitiva teorier uppnår vi lycka via vår tankeförmåga (Rojas & Veenhoven, 2011). Den här studien har sitt fokus på livstillfredsställelse som en situationellt föränderlig kognitiv aspekt av vårt subjektiva välbefinnande, och syftade därmed att undersöka om exponering av positiv respektive negativ verbal information temporärt kan förändra en individs upplevelse av livstillfredsställelse. Subjektivt välbefinnande och livstillfredsställelse är en välbeforskat område, men det verkar förekomma en konflikt i synen på vad som avgör hur högt vi skattar vår livstillfredsställelse. Tidigare studier har visat att vårt genetiska arv är det som till störst del bestämmer vår nivå av subjektivt välbefinnande (De Neve, Christakis, Fowler, & Frey, 2012; Lykken & Tellegen, 1996; Vittorio Caprara et al., 2009; Wei, Yu-Hsin Lao, Ku, & Shaffer, 2011), dock verkar detta mest ha betydelse för vårt långsiktiga välbefinnande. Denna studie valde att utgå ifrån judgement theories som istället menar att respondentens humör vid tillfället för undersökningen bidrar som en genväg för hur respondenten uppskattar sin livstillfredsställelse (Schwarz, Strack, Kommer, & Wagner, 1987). På grund av att livstillfredsställelse ses som en kognitiv bedömning, innebär judgement theories att denna bedömning sker på ett medvetet plan i förhållande till någon form av standard (Diener, 1984). Denna standard kan utgöras av exempelvis individens egna förflutna eller andra personers liv. Exempelvis kan en så kallad downward comparison öka en individs subjektiva välbefinnande. Detta innebär att individen kognitivt förbättrar sin egen situation genom att bedöma den i förhållande till någon annan vars situation är ännu sämre (Wills, 1981).

Även om tidigare forskning tyder på att livstillfredsställelse är något stabilt, syftar den här studien till att undersöka om informationen deltagarna exponeras för resulterar i så pass hög affektiv respons att denna i sin tur kan påverka den tillfälliga bedömningen av deltagarnas livstillfredsställelse. Det finns litteratur som tyder på att den positiva respektive negativa

(3)

aspekten av vårt subjektiva välbefinnande är separata processer (Baker, Cesa, Gatz, & Mellins, 1992). Den här studien kan därför tänkas finna en skillnad i bedömning av livstillfredsställelse beroende på om deltagaren fick höra negativ respektive positiv information. Även Diener och Larsen (1984) visade att positiv respektive negativ affekt är separata processer; situationen påverkar positiv affekt, medan individens disposition påverkar negativ affekt hos individen. Samtidigt visade deras undersökning att livstillfredsställelse är till hög grad stabil oavsett situation.

Vad är lycka?

När man talar om lycka är detta den mer vardagliga benämningen av vår egen uppfattning om och bedömning av vårt liv, eller vårt subjektiva välbefinnande vi berör (Diener, 2000). I den här studien används både begreppet ”lycka” samt ”subjektivt välbefinnande” beroende på vilket begrepp som använts i den artikel som refereras till. Även om begreppet ”lycka” används har det samma innebörd som subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande består av både kognitiva och affektiva aspekter, där livstillfredsställelse är den kognitiva aspekten genom vilken vi bedömer hur nöjda vi är med våra liv. De övriga två aspekterna är positiv samt negativ affekt. Lycka utgörs därför av att vi kognitivt bedömer oss vara tillfredsställda med vårt liv i stort, att vi upplever positiva affekter, samt att vi inte behöver uppleva negativa affekter (Ryan & Deci, 2001).

Välbefinnande hos en individ är något mer än att enbart inte lida av någon psykisk sjukdom (Ryan & Deci, 2001), utan även vad som utgör ett gott liv för individen. Seligman (2007) skiljer mellan tillfällig och bestående lycka. Den bestående lyckonivån är den viktigare av dessa två, då de ”explosioner” av kortvarig lycka ofta inte ger någon långvarig effekt på vår lyckonivå. Den grundnivå, eller ”set point”, av lycka vi har är individuell och det är från denna vi kan höja eller sänka den kortvariga lyckonivån tillfälligt beroende på olika händelser (Lykken & Tellegen, 1996).

Vad innebär livstillfredsställelse?

Livstillfredsställelse är en av de tre komponenter som utgör människors subjektiva välbefinnande (Diener, 2000). Schimmack, Oishi, Radhakrishnan, Dzokoto och Ahadi (2002) benämner balansen mellan den positiva och negativa affekten som hedonistisk balans, medan den subjektiva, kognitiva uppskattningen av hur vårt liv ser ut jämfört med vår standard benämns som livstillfredsställelse.

Vår dagliga tillfredsställelse är inte detsamma som vår livstillfredsställelse (Diener, Fujita, Tay, & Biswas-Diener, 2011). Vår livstillfredsställelse är en bedömning vi gör av hur vårt liv har varit hittills, det handlar alltså mer om det förflutna än framtiden (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000). Rojas och Veenhoven (2011) menar att vår lycka handlar om en ”subjective appreciation of one´s life as a whole” (p. 416), denna bedömning kan dock vara både av affektiv samt kognitiv art. Diener (1984) menar att även om livstillfredsställelse inte är ett mått på emotioner hos en individ, så kan olika affekter påverka dennes livstillfredsställelse på ett indirekt sätt.

(4)

Kognitioner och emotioner

Tidigare forskning har bland annat visat att positiva respektive negativa händelser i en individs liv relaterar till positiv respektive negativ affekt hos individen (Zatura & Reich, 1980). Schwarz och Clore (1983) visade att en individs bedömning av dennes

livstillfredsställelse påverkas av det affektiva tillståndet individen hade vid

undersökningstillfället. Zatura och Reichs (1980) studie handlade om hur positiva respektive negativa händelser i deltagarens eget liv påverkade deltagarens livstillfredsställelse.

Enligt Diener (2000) reflekteras det som sker runt omkring oss genom våra emotioner och vårt humör. Diener (1994) menar vidare att det finns en implicit teori om subjektivt välbefinnande: vi gör konstant bedömningar av hur bra respektive dåliga omständigheter, händelser och vi själva är. Dessa bedömningar leder till emotioner som i sin tur påverkar oss i vår bedömning av vårt liv. Det tillfälliga affektiva tillståndet en individ befinner sig i är den hedonistiska komponenten i det subjektiva välbefinnandet och beror alltså på hur vi har bedömt den pågående situationen eller händelsen. Vid en bedömning av livstillfredsställelse ser individen istället till dennes hela liv och gör en global bedömning av detta. Detta är skillnaden mellan livstillfredsställelse och den hedonistiska komponenten; vid en bedömning av livstillfredsställelse ser man tillbaka på sitt liv som en helhet, medan den hedonistiska komponenten utgörs av våra pågående reaktioner. Dock påverkas båda dessa komponenter av våra bedömningar, vilket tyder på att de korrelerar.

Sanchez, Vazquez, Gomez och Joormann (2014) menar att vi återhämtar oss fort från negativa tillstånd, men mood-congruency hypotesen (Krohne, Pieper, Knoll, & Breimer, 2002) menar att våra kognitioner påverkas av det humör vi är på. Då vi är på gott humör minns vi fler positiva saker från vårt liv och vice versa på grund av att associationer görs med bas i det tillfälliga emotionella tillståndet individen befinner sig i (Bower, 1981). Gamble och Gärling (2011) menar dock att positiv affekt ökar, medan negativ affekt minskar det subjektiva välbefinnandet. Negativa respektive positiva tillstånd är olika både till struktur och effekt. Vi har till exempel oftast ett större associationsnät i hjärnan för positiva emotioner än för negativa eftersom dessa positiva aspekter ofta är mer omfattande och integrerade i vårt minne än de negativa. Å andra sidan verkar negativa händelser ha en större påverkan på vårt fysiologiska system samt även på vårt humör (Taylor, 1991). Denna skillnad kan bero på att vår nivå av arousal blir högre vid negativa emotioner än vid positiva.

Vi har olika mekanismer i vårt beteende för att hantera emotioner (Krohne et al., 2002). Vi kan exempelvis försöka att försvara oss mot, vad vi bedömer vara felaktiga, emotioner via en process kallad stabilisering. En mer aktiv process är att, istället för att försöka fly det emotionella tillståndet, försöka förändra det till något mer önskvärt tillstånd vilket kallas modifiering. Det verkar dock som att ett dåligt humör kan förvärras om man försöker tänka på positiva minnen för att nå ett mer positivt tillstånd.

Top-down versus bottom-up teorier

Diener (1984) tar upp två olika synsätt genom vilka man kan se på lycka, top-down och bottom-up teorier. Top-down teorin innebär att vi ser på händelser som positiva på grund av att vi har en benägenhet till glädje. Denna benägenhet ligger alltså till grund för hur vi tolkar samt reagerar på tillfälliga händelser i vårt liv. Lycka är något vi har med oss via vår medfödda personlighet, något som har sin början i vårt sinne. Bottom-up teorin innebär å andra sidan att vår lycka skapas genom att vi erfar positiva händelser genom livet. I det här fallet handlar det om summan av positiva respektive negativa erfarenheter som avgör graden av lycka hos en individ. Diener menar att båda dessa två teorier bör tas i beaktande för att

(5)

förklara lycka. Top-down teorin bör beaktas då vi erfar och reagerar på händelser på ett subjektivt plan, och bottom-up teorin då majoriteten av oss människor gemensamt uppfattar vissa händelser som positiva och andra negativa. Top-down teorin kan sägas tillhöra den sida av lyckoforskningen som ser lycka som ett karaktärsdrag hos individen, medan bottom-up teorin tillhör den sidan som menar att lycka är ett mer tillfälligt tillstånd hos individen. En lycklig människa enligt top-down teorin är en individ som besitter en benägenhet att reagera positivt på händelser, medan individen enligt bottom-up teorin istället har samlat på sig positiva erfarenheter. Det, enligt top-down teorin, lyckliga temperamentet kan dock bero på att dessa individer har lärt sig att reagera positivt på grund av att man genom att fokusera på positiva tankar har lyckats skapa starka positiva associationer i hjärnan. Hur stabilt detta är över tid menar Diener kan variera beroende på vilka associationer individen skapar allt eftersom.

Arv versus miljö

Seligmans (2007) teori om en individs bestående lyckonivå utgörs av tre faktorer; den ärvda mängden lycka, omständigheterna i individens liv, samt faktorer som individen själv frivilligt kan påverka. Det verkar som att vårt subjektiva välbefinnande har både en stabil och en föränderlig aspekt (Diener, 1994), då vårt långsiktiga subjektiva välbefinnande har hög stabilitet medan våra pågående emotionella reaktioner kan vara under konstant förändring. Dock avgör det temperament vi föds med vilken grundnivå av subjektivt välbefinnande vi har, till vilken vi relativt fort återgår till. Den hedonistiska komponenten är alltså relativt föränderlig samtidigt som den konstant återgår till grundnivån. Vår livstillfredsställelse är den mer stabila komponent som dock kan förändras vid dramatiska förändringar i vårt liv. Samtidigt menar Suh, Diener, Oishi och Triandis (1998) att framträdande faktorer i en situation kan påverka oss då vi konstruerar bedömningen av vår livstillfredsställelse.

Livstillfredsställelse visar sig vara relativt stabil oavsett situation (Diener & Larsen, 1984). Positiv respektive negativ affekt relaterar även olika mycket till olika situationer, där situationen har starkare inverkan på positiv affekt medan dispositionen har starkare inverkan på negativ affekt. Lykken och Tellegen (1996) kom fram till att vårt genetiska arv till stor del bestämmer vår nivå av lycka, samt att demografiska variabler som socioekonomisk status, inkomst, utbildningsnivå och civilstatus å andra sidan inte hade någon större inverkan. Vittorio Caprara et al. (2009) genomförde en tvillingstudie om bland annat livstillfredsställelse. Deltagarna fick svara på Satisfaction with Life Scale, där resultatet visade att arv till stor del påverkar vår livstillfredsställelse. Även De Neve et al. (2012) undersökte genetisk variation i förhållande till lycka, samt den genetiska associationen med vår livstillfredsställelse. De kom fram till att genetiska faktorer kan påverka vår livstillfredsställelse då det fanns en signifikant skillnad mellan enäggs- respektive tvåäggstvillingar.

Något man dock bör tänka på gällande tvillingstudier är att man inte kan vara säker på att det är genetiska orsaker till likheterna i lyckonivå, utan att miljön även kan ha en inverkan om tvillingparet har uppfostrats tillsammans. Enligt en studie gjord av Schimmack och Lucas (2009) kan livstillfredsställelsen förändras i och med faktorer i miljön. Vilka faktorer det handlar om blev inte klargjort, men det verkar som att det handlar om faktorer vi har kontroll över. De föreslår därför att vi själva kan påverka vårt subjektiva välbefinnande positivt och därmed även vår livstillfredsställelse. Utöver detta menar de även att stabiliteten i vårt subjektiva välbefinnande kan påverkas av faktorer i vår miljö som begränsar oss och alltså inte enbart av våra genetiska faktorer. En individ med en ”olycklig personlighet” kan ha större möjlighet att höja sitt subjektiva välbefinnande om faktorer i dennes omgivning är

(6)

fördelaktiga för detta och vice versa. Miljön och de resurser vi har tillgängliga kan alltså påverka vårt subjektiva välbefinnande, ändock verkar vi ha en kronisk, medfödd läggning till antingen ett högt eller lågt subjektivt välbefinnande (Wei et al., 2011).

Syfte, frågeställning och hypoteser

Det övervägande syftet med den här studien var att undersöka om individers livstillfredsställelse påverkas av tillfällig negativ respektive positiv information. Även om tidigare forskning tyder på att livstillfredsställelse är något stabilt, syftar den här studien till att undersöka om informationen deltagarna exponeras för resulterar i så pass hög affektiv respons att denna i sin tur kan påverka den tillfälliga bedömningen av deltagarnas livstillfredsställelse. Frågeställningen i studien var: ”Förändras en individs bedömning av sin

livstillfredsställelse beroende på exponering av negativ respektive positiv information?”.

Det verkar förekomma en konflikt i synen på vad som avgör hur högt vi skattar vår livstillfredsställelse. Denna studie valde att utgå ifrån judgement theories som istället menar att respondentens humör vid tillfället för undersökningen bidrar som en genväg för hur respondenten uppskattar sin livstillfredsställelse (Schwarz et al., 1987). Studiens hypotes var således att uppskattningen av vår livstillfredsställelse påverkas av föregående information; negativ information leder till en lägre uppskattning av livstillfredsställelse än uppskattningen efter positiv information.

Metod

Deltagare

Deltagarna i studien var 50 studenter på en högskola i Mellansverige. Högskolan var uppdelad på två campus där 22 formulär delades ut på campus 1 och 28 på campus 2. De 22 deltagarna på campus 1 bestod av 21 kvinnor och en man, på campus 2 var fördelningen 25 kvinnor och tre män. Deltagarna var i varierande åldrar. Bland männen var den äldsta 28 år och den yngsta

23 år (Md = 25.5, Q= 1.5). Den äldsta kvinnliga deltagaren var 47 år och den yngsta 20 år

(Md = 25, Q = 4). Av deltagarna var 15 singlar, 13 särbo, 16 sambo och 6 gifta.

Material

Undersökningsdeltagarna tilldelades ett formulär bestående av sammanlagt åtta frågor. Formuläret bestod av två delområden, dels av bakgrundsvariablerna kön, ålder och civilstatus, och dels av Satisfaction with Life Scale, SWLS (Diener et al., 1985). Satisfaction with Life

Scale är ett etablerat mätinstrument som består av fem påståenden och mäter deltagarens

livstillfredsställelse. SWLS fick i den här studien ett Cronbach´s alpha-värde på .814, vilket visar på en hög reliabilitet hos mätinstrumentet.

Deltagaren ombeddes att skatta på en skala från ett (instämmer inte alls) till sju (instämmer

helt) på påståendena där resultatet kan variera från fem (extremt missnöjd, mycket under genomsnittet) till 35 (extremt nöjd, mycket över genomsnittet). (Övers. Abrahamsson, 2007,

hämtat ur Seligman, 2007). Skalan är ursprungligen på engelska, men en svensk översättning användes för att underlätta förståelsen hos deltagarna.

(7)

Formuläret inleddes med information om studien. För att inte avslöja hela syftet med studien fick deltagarna informationen att studien syftade till ”att kartlägga nivån av livstillfredsställelse hos studenter på högskolan”. Utöver detta nämndes att studien var konfidentiell och frivillig, att deltagarna när som helst hade rätt att avbryta sin medverkan i studien, samt att deltagarna hade rätt att ta del av studiens resultat i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer (2011).

Design och procedur

Studiens design var ett kvasiexperiment där den oberoende variabeln var värderad

information, negativ respektive positiv. Den oberoende variabeln utgjordes av manipulationerna vid undersökningstillfällena via den information föreläsaren förmedlade till

studenterna. Den beroende variabeln i studien var deltagarnas uppskattade

livstillfredsställelse.

Undersökningen genomfördes i samband med två föreläsningar på en högskola i Mellansverige. Då det inte fanns skäl att tro att det var några betydande skillnader mellan de två grupperna bestämdes det att deltagarna på föreläsning 1 fick negativ verbal information från föreläsaren. Föreläsningen tog upp Socialtjänstens arbete för barn i utsatta situationer och fokuserade på negativ värdering av fakta och information inom ämnet under första delen av föreläsningen. Efter ungefär halva föreläsningen kom undersökningsledaren in i föreläsningssalen och presenterade sig och sin undersökning. Angående syftet med studien fick studenterna information om att studien handlade om livstillfredsställelse bland studenter på högskolan. Därefter tillfrågades studenterna om de ville fylla i ett formulär bestående av åtta frågor. Efter att studenterna fyllt i formulären och undersökningsledaren samlat i dem genomfördes en debriefing med studenterna. Undersökningsledaren förklarade hela syftet med studien, det vill säga att studien syftade till att undersöka om negativ respektive positiv information temporärt påverkar en individs uppskattning av hur tillfredsställd denne är i sitt eget liv, samt att föreläsaren medvetet gett studenterna negativ information för att kunna studera detta eventuella samband. Undersökningsledaren förklarade även att föreläsningens kvalitet inte påverkats av studien, utan att informationen enbart blivit mer uppdelad gällande den positiva respektive negativa informationen. Studenterna gavs tid till frågor och funderingar angående studien, undersökningsledaren tackade för studenternas deltagande. Föreläsning 2 hade samma upplägg med undantaget att studenterna under första delen av föreläsningen fick positivt värderad information från föreläsaren.

Etiska åtgärder vidtogs genom att studenterna fick debriefing efter att undersökningen genomförts. Hela syftet med undersökningen förklarades och deltagarna gavs utrymme till frågor och funderingar. Ingen ytterligare negativ respektive positiv information lades till och föreläsarens professionalitet påverkades inte av studien enligt författarens bedömning.

Resultat

Deltagarna i den negativa manipulationen (Md = 26, Q = 5) uppskattade sin livstillfredsställelse en aning högre än deltagarna i den positiva manipulationen (Md = 25, Q = 2.8). Som mest kunde man skatta 35, och som minst 5 på SWLS. Resultatet av Mann-Whitney U-test visade dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan negativ och positiv information gällande uppskattad livstillfredsställelse hos undersökningsdeltagarna (U = 244.5, Z = -1.245,

p = .213). Det som framkom var en tendens till signifikans (U = 217.0, Z = -1.806, p = .071)

(8)

någonting”). Denna tendens pekar på att en individ uppskattar sin livstillfredställelse som

lägre efter exponering av positiv information, vilket går emot studiens hypotes.

Någon statistisk signifikant skillnad mellan kön med avseende på livstillfredsställelse visades inte (U = 81.0, Z = -.394, p = .717). Resultat av Kruskal-Wallis test visade inte heller någon statistisk signifikant skillnad mellan deltagarnas civilstatus och uppskattade livstillfredsställelse (p = .867). Inte heller ålder visade någon statistisk signifikant skillnad (p = .415).

Diskussion

Den här studien kunde inte påvisa en skillnad i den uppskattade livstillfredsställelsen hos deltagarna, varken på grund av föregående negativ eller positiv information. Livstillfredsställelse verkar vara en stabil kognitiv uppskattning av vårt subjektiva välbefinnande, som inte påverkas av tillfälliga negativa respektive positiva affekter. Resultatet överensstämmer med Diener och Larsens studie (1984) där resultatet visade att vår livstillfredsställelse är stabil oavsett de situationer de testade. Samtidigt visade Schimmack och Lucas (2009) att vår livstillfredsställelse kan förändras beroende på faktorer i vår miljö. De kom dock inte fram till vilka dessa faktorer var, och negativ respektive positiv information verkar i enlighet med denna studie inte vara en sådan faktor. Även Diener (1994) beskrev i den implicita teorin vår tendens att ständigt göra bedömningar av det som händer omkring oss, vilket leder till emotioner med effekten att våra bedömningar av våra liv påverkas. Även om emotioner är mer tillfälliga än livstillfredsställelse, menar han att dessa korrelerar, vilket denna studie dock inte gav stöd för.

För att knyta an till top-down och bottom-up teorierna i vårt subjektiva välbefinnande beskrivna av Diener (1984), verkar den här studien stödja top-down processen. Även om Diener menar att båda dessa processer bör beaktas för att fullt kunna förstå vårt subjektiva välbefinnande, var negativ respektive positiv information inte en tillräckligt stark faktor för att inverka på top-down processen gällande livstillfredsställelse.

Den här studien gav inte stöd för mood-congruency hypotesen ( Krohne et al. 2002), då deltagarnas humör inte påverkade deras uppskattning av livstillfredsställelse. Alternativt påverkade inte manipulationerna deltagarna i tillräckligt hög grad så det resulterade i en skillnad i humör. Zatura och Reich (1980) visade att våra affekter påverkas av tidigare händelser i våra egna liv. Schwarz och Clore (1983) fick i deras studie resultatet att vårt affektiva tillstånd påverkar hur högt eller lågt vi skattar vår livstillfredsställelse. I enlighet med den här studien verkar information som inte rör oss personligen (med medvetenhet om att informationen kan beröra vissa undersökningsdeltagare personligen) inte påverka vårt affektiva tillstånd till den grad att det har en inverkan på vår bedömning av hur tillfredsställda vi är med våra liv.

Tendensen till signifikans gällande skalans femte fråga är dock intressant. Detta pekar på att den föregående positiva informationen fick respondenterna att skatta sin livstillfredsställelse som lägre än vid den negativa manipulationen. Detta skulle kunna förklaras av vår tendens till att ständigt göra jämförelser. Enligt social comparison theory ökar vårt subjektiva välbefinnande då vi jämför oss själva och vårt eget liv med någon som har det sämre, så kallad downward comparison. Att istället göra en jämförelse med någon som har det bättre, upward comparison, leder ofta till att vår egen tillfredsställelse minskar (Harris, Anseel, & Lievens, 2008). Enligt detta synsätt skulle då den lägre uppskattningen av livstillfredsställelse efter den positiva manipulationen i den här studien förklaras av att deltagarna bedömde sin egen livstillfredsställelse som lägre i jämförelse med den positiva informationen samt föreläsarens glädje över detta.

(9)

Eftersom föreläsningen, trots den positiva manipulationen, handlade om ett ämne många

uppfattar som emotionellt påfrestande (bland annat vanvård av barn) kan

undersökningsdeltagarna ha försökt försvara sig mot detta negativa tillstånd via modifiering. Ett sätt att göra detta kan exempelvis vara genom att påminna sig själv om positiva händelser, men detta kan då enligt Krohne et al. (2002) förvärra det negativa emotionella tillståndet. Även detta skulle kunna förklara tendensen till en minskad livstillfredsställelse under den positiva manipulationen.

Sanchez et al. (2014) menar att vi återhämtar oss fort från negativa tillstånd, men att detta skulle vara en förklaring till avsaknaden av skillnad i den negativa manipulationen är dock tveksamt eftersom formuläret delades ut i direkt anslutning till manipulationen. Att undersökningsledaren presenterade sig själv och studien innan formuläret delades ut skulle dock kunna vara en faktor som bröt av det negativa tillståndet hos deltagarna.

Möjliga felkällor och framtida forskning

Själva manipulationen skulle kunna utgöra en eventuell felkälla i studien. Även om föreläsaren var positiv i den andra manipulationen så berörde föreläsningen ett känsligt ämne som kan ha påverkat undersökningsdeltagarna på ett negativt sätt. En eventuell framtida studie skulle troligtvis kunna ge ett mer intressant resultat om man jämförde skattningar på livstillfredsställelse under en föreläsning med negativt innehåll med en föreläsning med positivt innehåll. Det skulle även vara intressant att inkludera en skala som mäter undersökningsdeltagarnas affektiva respons för att se om denna respons är det som påverkar deras livstillfredsställelse. Exempelvis skulle Positive affect Negative Affect Scale, PANAS

(Watson, Clark, & Tellegen, 1988) kunna användas för att uppskatta

undersökningsdeltagarnas humör innan eller samtidigt som deras livstillfredsställelse mäts. På det här sättet skulle studien kunna bli mer övertygande om att det är deltagarnas affektiva tillstånd som eventuellt förändrar deras uppskattning av livstillfredsställelse. Att utöver två föreläsningar med positivt respektive negativt innehåll, dela ut skalan under en föreläsning med mer känslomässigt neutralt innehåll skulle eventuellt kunna vara en fördel för studien. I och med detta skulle man få en kontrollgrupp att jämföra den negativa respektive positiva manipulationen med, vilket skulle kunna ge ett tydligare resultat.

Av etiska skäl måste föreläsaren begränsa den negativa informationen vilket också kan ha varit en bidragande orsak till avsaknaden av skillnad i upplevd livstillfredsställelse efter manipulationen. Eventuellt väckte inte informationen en tillräckligt stor affektiv respons hos deltagarna. Att ge starkare information eller exempelvis visa obehagliga bilder skulle kunna öka sannolikheten för en negativ påverkan hos deltagarna, men detta är inte etiskt försvarbart. Urvalet i studien var relativt litet, en större mängd data skulle eventuellt kunna ge ett annorlunda resultat. Könsfördelningen i studien var skev, med endast fyra män av studiens 50 deltagare. Även om syftet med studien inte var att jämföra kvinnor och män i avseende på livstillfredsställelse, så skulle resultatet kunna bli mer generaliserbart med en jämnare könsfördelning.

Referenser

Baker, L. A., Cesa, I. L., Gatz, M., & Mellins, C. (1992). Genetic and environmental influences on positive and negative affect: Support for a two-factor theory. Psychology and

Aging, 7, 158-163.

(10)

De Neve, J - E., Christakis, N. A., Fowler, J. H., & Frey, B. S. (2012). Genes, economics, and happiness. Journal of Neuroscience, Psychology, and Economics, 5, 193-211. doi:10.1037/a0030292

Diener, E. (1984). Subjective well-being. Psychological Bulletin, 95, 542-575.

Diener, E. (1994). Assessing subjective well-being: Progress and opportunities. Social

Indicators Research, 3, 103-157.

Diener, E. (2000). Subjective well-being: The science of happiness and a proposal for a national index. American Psychologist, 55, 34-43. doi:10.1037//0003-066X.55.1.34

Diener, E., Emmons, R. A., Larsen, R. J., & Griffin, S. (1985). The satisfaction with life scale.

Journal of Personality Assessment, 49, 71-75.

Diener, E., Fujita, F., Tay, L., & Biswas-Diener, R. (2011). Purpose, mood, and pleasure in predicting satisfaction judgments. Social Indicators Research, 105, 333–341. doi:10.1007/s11205-011-9787-8

Diener, E., & Larsen, R. J. (1984). Temporal stability and cross-situational consistency of affective, behavioral, and cognitive responses. Journal of Personality and Social

Psychology , 47, 871-883.

Diener, E., Napa Scollon, C. K., Oishi, S., Dzokoto, V., & Suh, E. M. (2000). Positivity and the construction of life satisfaction judgements: Global happiness is not the sum of its parts. Journal of Happiness Studies, 1, 159–176.

Gamble, A., & Gärling, T. (2011). The relationship between life satisfaction, happiness, and current mood. Journal of Happiness Studies, 13, 31-45. doi:10.1007/s10902-011-9248-8 Harris, M. M., Anseel, F., & Lievens, F. (2008). Keeping up with the Joneses: A field study

of the relationships among upward, lateral, and downward comparisons and pay level satisfaction. Journal of Applied Psychology, 93, 665–673. doi:10.1037/0021-9010.93.3.665 Krohne, H. W., Pieper, M., Knoll, N., & Breimer, N. (2002). The cognitive regulation of emotions: The role of success versus failure experience and coping dispositions. Cognition

& Emotion, 16, 217-243.

Lykken, D., & Tellegen, A. (1996). Happiness is a stochastic phenomenon. Psychological

Science, 7, 186-189.

Rojas, M. & Veenhoven, R. (2011). Contentment and affect in the estimation of happiness.

Social Indicators Research, 110, 415-431. doi: 10.1007/s11205-011-9952-0

Ryan, M. R., & Deci, E. L. (2001). On happiness and human potentials: a review of research on hedonic and eudaimonic well-being. Annual Review of Psychology, 52, 141–166.

Sanchez, A., Vazquez, C., Gomez, D., & Joormann, J. (2014). Gaze-fixation to happy faces predicts mood repair after a negative mood induction. Emotion, 14, 1-10. doi:10.1037/a0034500

Schimmack, U., & Lucas, R. E. (2009). Environmental influences on well-being: A dyadic latent panel analysis of spousal similarity. Social Indicators Research, 98, 1–21. doi:10.1007/s11205-009-9516-8

Schimmack, U., Oishi, S., Radhakrishnan, P., Dzokoto, V., & Ahadi, S. (2002). Culture, personality, and subjective well-being: Integrating process models of life satisfaction.

Journal of Personality and Social Psychology, 82, 582–593.

doi:10.1037//0022-3514.82.4.582

Schwarz, N., & Clore, G. L. (1983). Mood, misattribution, and judgments of well-being: Informative and directive functions of affective states. Journal of Personality and Social

Psychology, 45, 513-523.

Schwarz, N., Strack, F., Kommer, D., & Wagner, D. (1987). Soccer, rooms, and the quality of your life: Mood effects on judgements of satisfaction with life in general and with specific domains. European Journal of Social Psychology, 17, 69-79.

(11)

Seligman, M. (2007). Verklig lycka: En grundbok i positiv psykologi. (C. Abrahamsson, övers.). Sundbyberg: Pagina/Optimal. (Originalarbete publicerat 2002)

Seligman, M., & Csikszentymihalyi, M. (2000). Positive psychology: An introduction.

American Psychologist, 55, 5-14. doi:10.1037//0003-066X.55.1.5

Suh, E., Diener, E., Oishi, S., & Triandis, H. C. (1998). The shifting basis of life satisfaction

judgments across cultures: Emotions versus norms. Journal of Personality and Social

Psychology, 74, 482-493.

Taylor, S. E. (1991). Asymmetrical effects of positive and negative events: The mobilization-minimization hypothesis. Psychological Bulletin, 110, 67-85.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vittorio Caprara, G., Fagnani C., Alessandri, G., Steca, P., Gigantesco, A., Cavalli Sforza L. L., & Stazi, M. A. (2009). Human optimal functioning: The genetics of positive orientation towards self, life, and the future. Behavior Genetics, 39, 277-284. doi:10.1007/s10519-009-9267-y

Watson, D., Clark, L. A., & Tellegen, A. (1988). Development and validation of brief measures of positive and negative affect: The PANAS scales. Journal of Personality and

Social Psychology, 54, 1063-1070. doi:10.1037/0022-3514.54.6.1063

Wei, M., Yu-Hsin Lao, K., Ku, T-Y., & Shaffer, P.A. (2011). Attachment, self-compassion, empathy, and subjective well-being among college students and community adults.

Journal of Personality, 79, 192-221. doi:10.1111/j.1467-6494.2010.00677.x

Wills, T. A. (1981). Downward comparison principles in social psychology. Psychological

Bulletin, 90, 245-271. doi:10.1037/0033-2909.90.2.245

Zatura, A., & Reich, J. (1980). Positive life events and reports of well-being: Some useful distinctions. American Journal of Community Psychology, 8, 657-670.

(12)

References

Related documents

Då tanken med utbildningen är att alla ska bli bättre på att ge positiv feedback medför det att alla medarbetare kan bli bättre på att tala om för varandra när de gör

förbättringsåtgärd är att pedagogerna behöver får mer kompetensutbildning kring de digitala verktygen för att ge eleverna de förutsättningarna som krävs för ett de skall

Om man använder sig av Deegan och Gordons (1996) kriterier för vad som är positiv respektive negativ information och applicerar det på de undersökta företagen visar

Mer specifikt är syftet att undersöka huruvida de psykologiska faktorerna Depression, Mastery, Sense of Coherence och Resiliens kan predicera Självskattad hälsa hos individer från

En av GRI:s principer och riktlinjer för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är att rapporten ska återspegla positiv och negativ information av påverkan inom de

Då min uppsats syftade till att undersöka vilken betydelse den interna kommunikationen har i en organisationsförändring, samt vilka konsekvenser en bristfällig kommunikation

Gruppen där psykiska besvär låg bakom sjukskrivningen skiljde sig klart från dem med andra diagnoser genom att andelen individer som angav positiv eller negativ påverkan

ligaste gränstrakterna. Kanada! Majoren kunde inte säga det ordet förrän han också nämnde Robert W. Services alla dikter och ballader utantill. Ju längre kvällen led och ju mera