Akademin för Utbildning, Kultur och
Kommunikation
KOMMUNIKATION I SÄRSKOLAN: MÖJLIGHETER OCH
UTMANINGAR
”Likvärdig utbildning är rätten till kommunikation”
Susann Sävström och Karin Everitt
Självständigt arbete i specialpedagogik -Speciallärare
Avancerad nivå 15 högskolepoäng Vårterminen 2021
Handledare: Gun-Marie Wetso
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
SQA112, Självständigt arbete i specialpedagogik - speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning, 15 hp
Författare: Susann Sävström och Karin Everitt
Titel: Kommunikation i särskolan: möjligheter och utmaningar ”Likvärdig utbildning är rätten till kommunikation”
Termin 6/6 2021 Antal sidor:52
Sammanfattning
Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhang i särskolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har legat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat.
Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med rektorer, speciallärare och assistenter. Dessa kom att omfatta olika yrkeskategorier som arbetar i särskolan och med individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemteori och aktivitesteori. I dataanalysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika
professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinder i arbetet.
Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med
kommunikationsproblematik. Tillgången till stöd i sin skolgång påverkar individens
kunskapsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls- och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och det bemötande de har rätt till.
Nyckelord:
Delaktighet, Kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan, Relationsperspektiv, Stöd, Yrkesprofessioner i särskolan
Vill tacka vår handledare Gun-Marie Wetso för ditt tålamod och din positiva inställning till vår studie. Du har gett oss god feedback och möjligheter att vända våra tankar för att kunna slutföra detta projekt.
Vill vi även tacka alla våra informanter som ställt upp att dela med sig av sina tankar, sin kunskap och sitt engagemang i ämnet. Genom ert deltagande har vi fått lära oss mer och kunna se vilka möjligheter och utmaningar som finns. Det har gett oss mer glöd att fortsätta utveckla AKK i vår egen organisation.
Tack till våra familjer som har stöttat oss de år vi har studerat och kunnat slutföra denna studie. Det har varit tuffa år med många timmar framför dator och i böcker, men tack vare er har vi kunnat fördjupa oss och ge så mycket till vår utbildning.
Val av fördjupningsområde ... 6
Arbetet i särskolan bygger på kunskap om variation för kommunikation ... 7
Alternativ och kompletterande kommunikation en väg framåt ... 7
2 Bakgrund ... 8
Intellektuell funktionsnedsättning ... 8
Vad säger våra styrdokument om elevers rättigheter i särskolan? ... 9
Skolformer för särskolan och dess yrkesprofessioner ... 11
Kommunikation ... 12
Tidigare forskning ... 15
Teoretiska perspektiv ... 18
Vår utgångspunkt och kunskapssyn ... 18
Syfte och forskningsfrågor ... 19
3 Metod... 20
Forskningsansats ... 20
Urval och Datainsamling ... 21
Kvalitativa intervjuer ... 22
Tillförlitlighet ... 22
Etiska överväganden ... 22
Dataanalys ... 23
4 Resultat och Analys ... 27
AKK för delaktighet i skolmiljö ... 27
AKK ur olika professionsperspektiv ... 30
AKK i individperspektiv ... 31
AKK möjligheter och hinder i arbetet ... 33
Sammanfattande resultat ... 34
5 Diskussion ... 36
Metod diskussion ... 36
Resultat diskussion ... 38
Slutsats och vidare studier ... 42
6 Referenslista ... 44
5
1 Inledning
Den här uppsatsen handlar om området kommunikation i särskolan och hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhang i särskolemiljö. Vad en god kommunikation innebär avgörs av syftet eller vad kommunikationen ska fylla för funktion. Utbytet i en kommunikation exempelvis ett samtal innehåller flera dimensioner och kan ta sig uttryck i gester, kroppsspråk, verbalt tal eller blickar och ofta en kombination av dessa uttrycksformer. Språket har betydelse i vårt sätt att handla i en social miljö menar Ineland, Molin och Sauer (2019) och att det är genom språket som vårt medvetande formas. Ord och begrepp används för att beskriva ett fenomen som finns i vår verklighet.
För att en kommunikation ska ha kommit tillstånd behövs en sändare och en mottagare. När en sändare har ett riktat budskap med en intention är det inte säkert att mottagaren uppfattar det avsedda på det vis som avsändaren har haft som intention. Budskap kan missförstås eller delar av innehållet kan tappas bort på vägen mellan avsändare och mottagare. För att klara att sända eller ta emot ett budskap behövs olika mentala och kommunikativa förmågor.
(Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2015) menar att ”Kommunikation är en förmåga som växer fram i samspelet mellan personen och omgivningen. Hur samspel och kommunikation utvecklas beror till stor del på hur omgivningen tolkar och svarar på personens
kommunikation” (s.13). Båda parter behöver ha byggt upp en arsenal av inre representationer som motsvarar minnen av liknade kommunikation och tolkning av ord, begrepp för att kunna orientera sig i vad en annan människas budskap kan handla om. Alla människor bär på mer eller mindre förvärvade representationer om olika företeelser utifrån att de har fått tillfälle att kommunicera om just detta. Aspeflo och Almsenius (2019) beskriver genom att ge respons på olika typer av signaler, att den andre tolkar och bekräftar det en ser i stället för det en hör. För att ett budskap ska nå fram och sedan besvaras relevant behöver det budskap som sänds överensstämma med det budskap som uppfattas av den andre. Røkenes och Hanssen (2018) menar att när vi kommunicerar med andra vill vi mer än bara förmedla något, vi vill främja vår samverkan och för detta krävs en känsla av kontakt. Att kunna förhålla sig till värden i kommunikationen ger en god kommunikation. Dessa värden är trygghet, öppenhet och tillit.
6
Val av fördjupningsområde
Genom våra yrken på gymnasiesärskolan individuella programmet och LärVux, Komvux som särskild utbildning, har vi blivit intresserade av kommunikation. När kommunikationen inte fungerar på grund av misstolkningar eller otydligheter i kommunikationen gäller det att hitta rätt verktyg till att stärka eleven för att en förståelse och utveckling ska ske. Wilder (2014) förklarar detta:
Genom att veta vad ett barn behöver för att utveckla sin kommunikation kan man formulera rätt kommunikativa åtgärder, det vill säga att arbeta med relevanta områden för barnets kommunikation. Det är individuellt och situationsbundet vilken del av den kommunikativa kompetensen som bör vara i fokus, det handlar om individanpassning. (s.31)
Kommunikationen mellan elev och lärare är naturligtvis beroende av lärarens kommunikativa kompetens och förmåga att läsa av och uttrycka sig. Aspeflo och Almsenius (2019) tar upp att eleven ska förstå och delta i kommunikationen och det sociala samspelet som sker i
klassrummet mellan elever och pedagoger. Genom att eleven förstår skapas en känsla av kontroll, när detta uppstår minskas stress och trygghet skapas. Den som är trygg och inte stressad klarar att utmana sig själv mer (Aspeflo & Almsenius, 2019).
Undervår utbildning tillspeciallärare med inriktning mot arbete i särskolan har vi valt att skriva vårt examensarbete och ta möjligheten till att fördjupa oss i området kommunikation i särskolans skolmiljö. Genom denna studie ville vi ta reda på mer om vilka metoder som används för att kommunicera i särskolan. Via intervjuer se närmare på hur kommunikationen mellan lärare och elever med intellektuell funktionsnedsättning, ur ett lärarperspektiv kan fungera och se på rektorns roll i samarbetet mellan lärare och annan pedagogisk personal. Något som vi också har funderat över är hur det ser ut med möjligheter för lärare att få fortbildning och tillgång till de senaste kommunikativa hjälpmedel som finns för
kommunikation. Att kunna stärka kommunikation och vägleda arbetet i att kommunicera och hitta rätt material och metoder för kommunikation mellan lärare och elever är av central betydelse för arbetet i särskolan. Som utbildade speciallärare inom särskolan kommer det att vara ett område som vi ska ha god kunskap om. Därför kan ett fördjupningsarbete inom det här området bidra till en bra kunskap om hur också stöd kan ges med Alternativ och
Kompletterande Kommunikation (AKK) ett stöd som är vanligt förekommande i särskolans pedagogiska verksamheter. En studie om kommunikation i särskolan kan ge oss en insyn i och ökad förståelse för hur olika metoder används med utgångspunkt i elevers behov av stöd, delaktighet och anpassning.
7
Arbetet i särskolan bygger på kunskap om variation för
kommunikation
Det är en utmaning att hitta rätt metod för varje enskild elev och det är väldigt individuellt vad varje elev behöver. Inom särskolan används flera olika alternativa metoder för att komplettera och stödja upp en verbal kommunikation, då eleverna ofta begränsas av egna svagheter i att bygga upp inre representationer och fullt ut fungerande verbalt språk. I vårt arbete har vi upplevt att bilder som kommunikativa hjälpmedel har olika effekter för olika elever. Det kan vara svårigheter för den elev eller lärare som ska kommunicera med hjälp av bilder och om eleven inte förstår eller kan tolka bilden till ett sammanhang fyller den ingen funktion. Förutom att använda bildstöd kan man använda tecken som stöd i kommunikationen. Genom att använda tecken som stöd kan man förstärka det verbala språket. Tecken som stöd gör att man visualiserar det man kommunicerar om. Genom kroppsspråket kan man till exempel visa känslouttryck då sker en spegling med den man pratar med. Dessa olika kommunikationssätt tillsammans kallas multimodal kommunikation. Vi ville fördjupa denna studie om olika stöd i kommunikationen och belysa de svårigheter som både sändare och mottagare i användning av kommunikationsstöd. För att kunna ge en meningsfull och begriplig skolgång finns behovet av att hitta ett kommunikationsstöd som fungerar för den enskilda eleven.
Alternativ och kompletterande kommunikation en väg framåt
I vårt arbete som lärare i särskolan har vi ofta kontakt med individer som använder eller har behov att använda tecken som stöd eller bilder som kan stärka kommunikationen. Genom den här studien ville vi ta reda på mer om hur personer som finns runt en elev som har
språkstörning i kombination med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med att stärka kommunikationen. Det kan finnas svårigheter för läraren att använda kroppsspråket och mimik för att kommunicera då mottagaren, eleven, inte kan tolka budskapet. Genom
intervjuer med personer som finns runt ett antal elever som behöver stöd genom AKK ville vi få svar på några av dessa frågor och funderingar.
De yrkesroller som är involverade i planering och stöttning av elevers kommunikation i särskolan är rektor, lärare och annan pedagogisk personal.
8
2 Bakgrund
I detta kapitel förklaras begreppet intellektuell funktionsnedsättning och vad det kan innebära. Vidare förklaras vad bedömningar i särskolan kan handla om och vad som är kriterier för att få diagnosen som intellektuell funktionsnedsättning samt vilka nivåer det finns inom ramen för den diagnosen. Slutligen beskrivs och särskiljs begreppen funktionshinder och
funktionsnedsättning. Här beskrivs särskolans olika skolformer och de professioner som finns i dess organisation. I kapitlet beskrivs också olika definitioner på kommunikation, stöd i kommunikationen, samspel och delaktighet.
Intellektuell funktionsnedsättning
Nilsson Nordfors (2019) beskriver att individer med intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning har en eller flera funktionsnedsättningar. Det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen och det varierar från individ till individ. individen har ett annorlunda sätt att hantera verkligheten och har en egen personlighet som alla andra. En individ som har en intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att minnas, tänka abstrakt, bearbeta
information, ha svårt med de kognitiva och exekutiva förmågorna. Med detta menas att individen kan behöva mer stöd och tid för att lära sig saker, vara med på en aktivitet,
utvecklas och förstå sammanhang. Med bra rutiner och hjälpmedel kan en vardag bli begriplig och lättare att leva i. Genom att individen har svårt med de kognitiva och exekutiva
förmågorna har individen svårt med det adaptiva färdigheterna, det vill säga att det finns svårigheter att till exempel anpassa sig till nya miljöer, bryta rutiner med mera.
Språkutvecklingen är påverkad på olika sätt. En människa utvecklas under hela livet, man får nya erfarenheter och detta gäller även en individ med intellektuell funktionsnedsättning (Nilsson Nordfors, 2019). Vidare förklarar Nilsson och Nordfors att det finns tre nivåer av diagnosen intellektuell funktionsnedsättning svår, måttlig och lindrig. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning så förstår och kommunicerar man oftast inte med talat språk, man visar vad man känner med kroppen, man behöver hjälp av andra människor. Det behöver finnas en omgivande miljö som förstår individ för att kommunikationen ska kunna fungera. Måttlig intellektuell funktionsnedsättning innebär att man oftast kan tala till viss del och förstå enkla instruktioner och enkla begrepp i vardagslivet. AKK kan då bli hjälp för både vid uttryck och förståelse. Om man har lindrig intellektuell funktionsnedsättning klarar man det mesta själv, man kan förstå saker som inte är självupplevt och abstrakta begrepp (Nilsson Nordfors, 2019).
9
Ineland, Molin och Sauer (2019) förklarar vad termerna funktionshinder och
funktionsnedsättning betyder och hur de ska användas. Funktionshinder innebär att en individ har en begränsning i relation med omgivningen. Miljön kan vara begränsande det vill säga ej anpassad så att den blir tillgänglig för alla.Termen funktionsnedsättning betyder att en individ har en nedsättning fysiskt, psykiskt eller har en intellektuell funktionsnedsättning. I denna studie används begreppet intellektuell funktionsnedsättning, IF.
Vad säger våra styrdokument om elevers rättigheter i särskolan?
Salamancadeklarationen lyfter fram att undervisning utgår från att skillnader mellan
människor är normala och att undervisningen därför ska anpassas till elevens behov snarare än att eleven ska formas av inlärningsprocesser som är bestämda i förväg. En pedagogik som utgörs av den enskilda elevens behov leder till ett människoorienterat synsätt i samhället där alla människors skillnader och värdighet respekteras. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar och svår funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter till oberoende som vuxna skall uppnås, och i det syftet är att få omfattande utbildning som de kan tillgodogöra sig (Svenska Unescorådet, 2006).
Skollagen för tillgänglig utbildning
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) handlar följande paragrafer om barns och elevers rätt till stöd för att kunna utvecklas likvärdiga villkor:
1 kap.4§ I utbildning ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så långt det är möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SFS 2010:800)
3 kap.2§ Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som den behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800)
Läroplanerna för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och Komvux som särskild utbildning (LärVux)
För att få gå i särskolan krävs en utredning som visar på en intellektuell funktionsnedsättning, där eleven bedöms att inte nå upp till kunskapskraven. Utifrån utredningens fyra bedömningar som består av psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social bedömning.
I grundsärskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att ”Språk, lärande och
identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (s.7). Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera
10
och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Riktlinjer i läroplanen för grundsärskolan
• uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (s.13)
• vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. (s.15)
Läroplanen för gymnasiesärskolan (Skolverket, 2013) beskriver att skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Undervisningen i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att kommunicera och samspela med andra. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda kommunikation som ett verktyg för att lära känna sig själva, samt kunna förstå och påverka sin omgivning.
Alla som arbetar i skolan ska:
• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,
• uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Skolverket, s. 6)
I läroplanen (Skolverket, 2017) för vuxen utbildningen kan man utläsa följande om Komvux som särskild utbildning.
Vuxenutbildningen, som Komvux som särskild utbildning (LärVux) tillhör, ska bidra till elevens förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Det ska tas hänsyn till den enskilda elevens förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns olika vägar att nå målet och det ska beaktas i utbildningen. Specifik hänsyn ska tas till de elever som av olika anledning har svårt att nå målen. Undervisning, vägledning och validering ska utformas olika för olika elever. Skolan har ett speciellt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Kunskapen som begrepp kommer till uttryck i olika former - Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - är olika former för att ta in kunskap och dessa förutsätter och samspelar med varandra.
Riktlinjer inom vuxnas lärande gäller alla som arbetar inom verksamheten. Följande riktlinjer är uttagna från Läroplanen för vuxenutbildningen. (Skolverket 2017)
11
• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, • uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och
• samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande. (Skolverket, s 10)
Skolformer för särskolan och dess yrkesprofessioner
De elever som bedöms att inte kunna nå kunskapskraven på grund av intellektuell funktionsnedsättning har rätt att gå i grundsärskola och gymnasiesärskola.
Inom grundsärskolan finns två inriktningar, en kallas särskild inriktning och den andra kallas träningsskola.
Gymnasiesärskolan läser utifrån gymnasiesärskolans läroplan. Här finns också två
inriktningar där det ena är nationella programmet och det andra individuella programmet. I varje kommun är man skyldig att tillhandahålla Komvux som särskild utbildning för vuxna. Den ingår i Vuxnas lärande och heter LärVux (vissa kommuner har kvar namnet Särvux). Att gå på LärVux är ett eget val för individen och genom den individuella studieplanen som görs så anpassas tid och ämne utifrån elevens val.
Varje enhet har en ansvarig Rektor som bland annat ansvarar för att kvalitén i utbildningen uppfyller styrdokumentens riktlinjer. En Rektor kan ansvara för en del av skolformen eller flera delar. Rektorn kan även ha ansvar för andra skolformer i sin enhet. Rektorns ansvar enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) skrift om AKK i lärandet (2015) är att organisera lärmiljön och fördela så resurserna inom enheten efter elevernas olika
förutsättningar och behov. Rektorn ansvarar för att personalen får kompentensutveckling för att professionellt kunna utföra sina uppgifter, samordna mellan olika aktörer som ger eleven stöd i sitt lärande och sin utveckling (Skolverket, 2013: 2017:2018).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) hänvisar också till att samverkan mellan olika professioner som ger eleverna stöd är viktig för lärandet och utvecklingen. Detta görs genom att det finns tid för möten i samverkande nätverk. Att det sker samverkan mellan
yrkesgrupper, inom kommunen, landsting och stat är nödvändigt. Detta bör ske regelbundet för att tydliggöra roller och ansvar.
De yrkesprofessioner som finns inom särskolan är speciallärare och elevassistenter.
Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning är en lärare som arbetar med eleverna i klassrummet. Läraren ska utveckla ämneskunskaperna inom de områden som står i
12
grupper beroende på elevernas behov och förmågor. En assistent i skolan arbetar med att ge stöd till elever med behov av särskilt stöd. Uppgifterna varierar efter eleven behovet av omsorg som matsituationer, toalettbesök med mera. Det är ett elevnära arbete, en -till- en arbete oftast och en elevassistent är den förlängda armen mellan lärare och elev. En assistent är viktig för en elevs skoldag, relationer med andra, ger trygghet i möten med andra på skolan och hjälper till vid övergångar. Att vara elevassistent betyder att det varierar på vilka
arbetsuppgifter den har, det kan bero på ledningen på skolan. Vilket stöd, introduktion och samarbete med speciallärare assistenten har påverkar arbetssituationen. En roll som
elevassistent kan innebära mycket ansvar för en elevs undervisning, planering och bedömning där läraren ska ha ansvaret (Östlund, 2017).
Personlig assistent finns oftast dygnet runt för eleven och beslut om anställning sker genom Försäkringskassan. På LärVux (Komvux som särskild utbildning) finns inte tillgång till assistenter för klassrumsstöd, då kan enskild elevs assistent stötta upp kring eleven vid behov. Möjlighet ska finnas för att ha enskild undervisning med specialläraren eller i mindre grupp.
Kommunikation
När en individ kommunicerar med omgivningen kan det vara via ljud, mimik, gester,
förflyttning, tecken, symboler och kroppsspråk. I Nationalencyklopedin (2021) kan man hitta följande definition av kommunikation:
” (latin communicaʹtio ’ömsesidigt utbyte’, av commuʹnico ’göra gemensamt’, ’låta få del i’, ’få del av’, ’meddela’, av commuʹnis ’gemensam’, ’allmän’,
’offentlig’), överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Kommunikation kan vara verbal och ickeverbal, avsiktlig eller icke avsiktlig. Det behövs en sändare, ett budskap och en aktiv mottagare”.
Multimodal kommunikation
Begreppet multimodalitet används oftast i betydelsen användning av flera sinnen och uttrycksvägar för att kommunicera. Den kommunikation vi använder är multimodal oavsett om vår kommunikation sker genom tal eller med någon form av AKK. Den som använder AKK behöver tillgång till multimodal AKK. Olika sätt att kommunicera stödjer och
kompletterar varandra i olika situationer. Det behöves olika sätt för att utvecklas så långt det går. Att olika uttryckssätt används i kommunikation underlättas, tex prata, teckna, visa och förtydliga med mimik. En del individer använder många tecken med vissa personer men inga alls med andra, till exempel främlingar (Heister Trygg, 2010).
13
Bilder som stöd i kommunikation och Tecken som Alternativ Kommunikation
Det är en komplicerad process att tolka bilder och den påverkas av den intellektuella utvecklingen (Tobiason, Jackson, Gustafsson, & Edlund, 2013).
Bilder är den form av stöd som kräver mest vad gäller synförmåga och kognitiv förmåga, även den perceptuella förmågan hur individen uppfattar likheter och olikheter i bilden. Bilder ger individen tid att processa språket, de förbereder individen för övergång i aktiviteter, de hjälper individen att se vad en menar och de stannar kvar när det talade ordet försvinner. Bilden kan vara som stöd i samtal med vårdnadshavare eller personal som inte deltagit i aktiviteten (Tobiason Jackson, Gustafsson, & Edlund, 2013).
Det finns en mängd olika varianter av bilder och symboler i AKK. Bilder och symboler används för att stärka en individs språkförståelse (Söderman & Nordlund, 2019).
Bilderna kan sparas i en dagbok, minnesbok, kommunikationsbok eller i ett schema. Det finns olika färdiga bildsystem i kommunikation som visar symboler för verkligheten, dessa kan vara färgglada eller svartvita. Hur bilden ser ut påverkar hur lätt den tolkas. De svartvita bilderna, pictogramsymbolerna som baseras på barns språk och Bliss systemet bygger på olika abstrakta men logiskt uppbyggda symboler (Heister Trygg, Hardenstedt, Andersson, &
Pilesjö, 1998).
Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) är föremål, bilder och symboler kan fungera som minnesstöd, underlag för samtal, att bygga språk och att återuppleva händelser. De skriver vidare att det underlättar och stimulerar kommunikationen att peka och prata med kända föremål, bilder symboler och ord som finns inom räckhåll.
Det är viktigt att utgå från behovet och förutsättningarna menar Specialpedagogiska
skolmyndigheten (2015), när man väljer bilder för kommunikation och stöd i sampel, hos dem som ska använda bilderna. Det kan behövas vara en text med till bilden för att personer
utanför närmaste kretsen ska kunna förtydliga vad fotot visar och läsas upp av ett talande hjälpmedel. Det är viktigt att det finns bildstöd i alla miljöer för att bildkommunikationen ska blir funktionell. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används som komplement och alternativ för både förståelse och uttryck av språket. TAKK innebär att tecken används som stöd i språk- och taltillägnande (Heister Trygg, 2002).
Tecken används tillsammans med talat språk och följer talspråksgrammatik även om
huvudsak bara nyckelord tecknas. De tecken som används anpassas till individens behov och förmåga.
14
När man använder Tecken som Alternativ Kompletterad Kommunikation (TAKK)
kommunikationen används olika sinnen och det ger ett visuellt stöd till språket, det kan vara konkret förståelse av ordets betydelse. En fördel med tecken är att man alltid har det med sig. TAKK är en del av AKK-familjen, som har en positiv effekt för individen och målet är att det ska ge individen kommunikation i alla situationer.
Människorna runt individen ska ge kommunikativa möjligheter, det krävs motivation och lyhördhet för att lära känna individen. De som är runt individen behöver utbildning och handledning i teckenfärdighet (Heister Trygg, 2002).
Samspel, kommunikation med AKK och omgivningens betydelse
För att kommunikation ska ske enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) krävs ett samspel mellan individen och omgivningen. Genom samspelet utvecklas kommunikativa indikativ och att visa sina avsikter. Omgivningens tolkning och hur denne svarar avgör hur samspelet och kommunikationen utvecklas. Individer som har behov av kommunikationsstöd behöver få många erfarenheter från sin omgivning innan det är möjligt att själv börja använda AKK. Specialpedagogiska skolmyndigheten skriver att det aldrig är för sent att erbjuda stöd i kommunikationen, oavsett vilken ålder denne är i. Olika kommunikationssätt används i kommunikation med AKK, beroende på situation och sammanhang. AKK behövs för att bygga språk, för att förstå vad andra uttrycker och för att uttrycka sig själv.
Omgivningens förhållningssätt och förväntningar avgör hur kommunikationen fungerar för den som har behov av AKK. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) menar att
även tillgången till olika kommunikationssätt är avgörande för att det ska fungera. Det bygger på att personer i omgivningen har kunskap och kan använda de olika kommunikationssätten för att kommunikation ska ske genom AKK. Den som samspelar med en individ som har behov av AKK är förebild för att imitera, det stimulerar också språkförståelsen. Som förebild krävs det att personen väntar in, förväntar svar, tolkar och bekräftar.
Delaktighetsaspekter
De sex delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet, samgänglighet, acceptans,
engagemang och autonomi. Dessa är viktiga för att uppleva delaktighet (Nilsson, 2019).
När personer kan delta i aktiviteter, förstå meningen i det som sägs, kunna komma till tals och uttrycka sina åsikter, dessa är grundläggande rättigheter för alla att få tillgodosedda.
15
Tidigare forskning
I detta kapitel förklaras begreppet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), stöd i språket, dilemma och inkludering, kommunikation genom olika system och stöd i
klassrummet.
Brobygge i kommunikationen
I hela världen använder man begreppet AKK för alternativ kompletterande kommunikation. AAC, Augmentative and Alternative Communication heter kommunikations begreppet på engelska. Det innebär att för den som inte kan tala gäller det att hitta ett alternativ till kommunikation. Det kan vara genom symboler eller utföras med händerna. Där ingår olika metoder som TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK kan beskrivas som ett brobygge mellan människor där det brister i kommunikationen. Det är fokus på barnet/individen, redskapen och omgivningen, BRO i AKK (Heister Trygg, 2008).
BRO: B= Barnet, personen med kommunikationssvårigheter, R= de Redskap och metoder som används, O= Omgivningsaspekter som finns, människor runt individen och fysiska miljön. Dessa tre delar är lika viktiga, kommunikation sker i samspel med andra därför är det viktigt att ha med alla delar för att hitta rätt lösningar för en individ med
kommunikationssvårigheter. Det är väsentligt att stöd och resurser finns i nätverket runt individen. Varje stöd i kommunikation bör vara långsiktigt planerat och hållbart i utvecklingen, inga snabba lösningar för stunden (Söderman & Nordlund, 2019).
Stöd i språkets uppbyggnad genom AKK
Calculator, 2009; Downing, 2009; Soto och Clarke, 2017 har kommit fram till i sin forskning att semantik och pragmatik är regler för det talade språket. Att utveckla ett språk innefattar interaktion, form för ett språk, i ett sammanhang (semantik) och användning (pragmatik, funktionen för ett språk). Eleverna använder symboler som speglar sin nivå som sedan ska utvecklas mer och mer för att bli ett rikare språk.
Forskning som gjorts inom kommunikation och skolmiljö visar på positivt resultat då AAK används i kommunikationen. AKK ger ett språk, ett sätt att uttrycka sig genom stöd eller den kan ersätta ett talat språk. Stötting i kommunikationen kan vara bilder, tal, talhjälpmedel och tecken, den metoden kallas scaffolding (Soto & Clarke, 2017).
Calculator, 2009; Downing, 2009; Soto och Clarke, 2017 som forskat inom detta område har kommit fram till att AKK som används i ett sammanhang och används i flera sammanhang förankras och sättet ger ett lärande i kommunikation som fastnar. Elever som stöttas i
16
kommunikationen genom AKK får möjlighet att uttrycka sig i sin vardag, De gör sig
förstådda och får lyckas i kommunikationen. Skolans ansvar är att möta elevernas individuella behov. En elev med intellektuell funktionsnedsättning som utvecklat olika strategier kan anpassa vilket sätt denne vill kommunicera på för att bli förstådd. Strategier är individuella, vilken metod som passar för individen måste ges stöd av lärare och annan pedagogisk personal.
Dilemma och inkludering
Mycket i forskningen visar på hur viktig AKK är för inkludering. Detta har flera forskare lyft fram (Østervik, Balandin &Ytterhus,2017; Soto, Müller, Hunt & Goetz, 2001) i studier på inkludering i klassrumsmiljön. En fullständig inkludering kan ske när elever med
funktionsnedsättning är regelbundet i sitt hemklassrum och får tillgång till allt stöd som krävs. Detta behövs för att kunna delta i både lärande och social interaktion med sina kamrater. Forskning visar att individer med begränsad kommunikation och funktionsnedsättning har svårt att delta i sociala sammanhang med sina kamrater, speciellt om individen går integrerat i en klass utan funktionsnedsättning. Detta handlar om att delta socialt i skolan, klassrummet och på fritiden. Forskning visar på att när de sociala strukturerna förändras eller försvinner blir det väldigt sårbart för elever med AKK. Den visar på att en individ som använder AKK blir begränsad i sin aktivitet och detta orsakar då begräsningar i den sociala interaktionen med andra elever.
Stoner, Angell och Bayley (2010) har intresserat sig för forskning som visar att
implementering av AKK i ett klassrum bör fokusera på både individen och dennes potentiella kommunikationspartner. Det är avgörande för utvecklingen av kommunikativ kompetens att möjligheten ges att kommunicera med många, både kamrater och andra i omgivningen. I de fallstudier som gjorts har det visat att AKK stöd (teknologisk eller inte) förbättrar
användarens sociala interaktion i klassrummet, även en ökad acceptans i av kamrater. Detta visar på vikten av att kunna kommunicera som en grundläggande mänsklig rättighet och frihet.
Kommunikation genom olika system för AKK
Flera forskare har studerat de olika AKK systemen. Där AKK omfattar teknologiska, datoriserade system med talutgång, och icke teknologiska system som bildtavlor, bilder, tecken och skrift (Taylor & Balandin, 2020; Mirenda, 2017; Tönsing, 2015).
Det flesta människor som använder AKK har komplexa kommunikationsbehov som avsevärt påverkar deras förmåga att använda tal/eller skriftliga kommunikationssätt i deras vardagliga
17
liv. De individuella AKK systemen består av två grundläggande element symboler och tekniker/enheter. Den första som använde kommunikationsdisplayer med bokstäver, bilder och andra typer av symboler på 1950-talet blev presenterade ordförrådsymboler organiserade semantiskt (människor, platser, saker) grammatiskt eller på annat sätt (Taylor & Balandin, 2020; Mirenda, 2017; Tönsing, 2015).
Under slutet av 1990 talet började forskare och kliniker att jobba fram arrangemang på AKK som ställer lägre krav i användandet av AKK. Forskningen som görs inom området av AKK och de olika strategier och praktiker, exempelvis PECS utvecklades av kliniker som nu har ett brett användningsområde, tar många år av forskning. Det första kan vara att underliggande övertygelser och/eller värderingar som driver utvecklingen framåt för olika strategier eller praxis inom området ifrågasätts. För det andra kan forskningens svar ha inträffat flera månader eller år efter att en strategi eller praxis införts. När man gör ett urval av lämpligt AKK system är det viktig att ta hänsyn till många faktorer. Förutom inställning och lätthet att använda systemet främjas det genom en mängd kommunikationsfunktioner, tjänsteleverantör och bilder, även begripligheten i systemet till olika partners, preferenspartner, kostnaden, hållbarhet, bärbarhet samt lätt att upprätthålla. De inneboende skillnader mellan elektroniskt och icke elektroniskt AAC-system gör att kommunikationssituationer uppstår i vilken användningen av antingen den ena eller andra inte är möjlig att använda eller är opraktisk (Taylor & Balandin, 2020; Mirenda, 2017; Tönsing, 2015).
Stöd i klassrummet
I klassrumsmiljön ingår ofta att flera olika pedagogisk personal finns i rummet. Det är oftast speciallärare, elevassistent och / personlig assistent. Då elever med intellektuell
funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter är i stort behov av stöd i klassrummet. Studier av French, 2001; Black och Calculator, 2009 har visat på att speciallärare,
elevassistent / personlig assistent behöver ha gemensamt mål, möjlighet att planera, diskutera förhållningsätt och eventuella metoder för att stödja eleven i olika situationer. För att elevens skolgång ska blir ännu bättre behöver all pedagogisk personal samarbeta. Stödet kan vara både pedagogiskt och känslomässigt. Det forskningen visar på är att det är svårt att få tid för gemensam planering och diskussioner när inte elever är närvarande för att i lugn och ro planera och diskutera förhållningsätt och eventuella metoder för att stödja eleven i olika situationer.
18
Teoretiska perspektiv
Några centrala teoretiska perspektiv som genomsyrar uppsatsen och vägleder inom AKK som alternativ kommunikation och dess arbete. Dessa perspektiv återkommer i studiens olika delar.
Kommunikativt och relationsinriktat perspektiv där forskningen riktar sig mot den enskilda
elevens lärande och delaktighet i skolans gemenskap. Det den riktar sig mot är att synliggöra de sociala och de språkliga sammanhang som utbildningens verksamhet formas av. Den kommunikativa kontexten. Det handlar om att studera lärande, delaktighet, kommunikation och relationer på olika nivåer och olika sammanhang i verksamheten. Grundsynen i
perspektivet är att det genom samspelet mellan elever och omgivningen som lärande sker. Det är i interaktionen mellan människor och sammanhang som lärande och bildande sker,
inlärning handlar inte om egenskaper hos individen (Jakobsson & Nilsson, 2018).
Det är genom kommunikationen mellan människor då individen skapar sig själv, upptäcker mening och skapar vetande. Genom gesten, som är en inledande handling, då den andre ger respons. Den riktar sig till någon och är en social handling och den som svarar ger respons på dess betydelse (Aspelin, 2013).
I Systemperspektivet är det viktigt att se till både det biologiska och miljömässiga
förutsättningar eleven har. Det är framför allt samspelet mellan de sociala krafter och den biologiska kraften som är i fokus. Genom att studera ömsesidiga relationer mellan två miljöer, det kan handla om samarbete mellan hem och skola i interaktion. Det finns övergripande strukturer i skolmiljön där olika arenor med varierande aktivitets- roll- och relationsmönster finns. Det kan handla om byte av lärare och undervisningsform under skoldagen som innebär att microsystemet förändras av upplevelser och aktiviteter. Det leder till att den enskilda händelsen upplevs på olika sätt för eleven vilket ger upphov till att eleven får olika lärande och handlar olika (Jakobsson & Nilsson, 2018).
Vår utgångspunkt och kunskapssyn
Från vår erfarenhet av många års arbete inom pedagogiska verksamheter har vi skapat oss kunskaper som grundar sig i den sociokulturella teorin där relationer är viktiga för lärande. I relationer med människor är de sociala sammanhangen viktiga. I dessa sammanhang byggs kunskapen och interaktionen upp. Det vi anser är att kunskap sker i sociala sammanhang.
19
Med den sociokulturella teorin menar Säljö (2010) som utgångspunkt så är det samspelet mellan kollektiv och individ som är i fokus. Kunskaper och färdigheter av olika slag kommer från insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle där vi är delaktiga genom interaktion med andra människor. Säljö skriver vidare om inte kommunikativa
situationer och miljöer görs tillgängliga för människor finns det risk att de insikter man gjort försvinner. Genom att delta i kommunikation ges individen möjlighet att möta och ta till sig nya sätt att tänka, resonera och handla.
Strandberg (2006) menar att Vygotskijs perspektiv på utveckling handlar om interaktioner, aktiviteter och utvecklingszoner. Ett lärande sker genom psykosociala processer, där tänkande, talande, läsande, lärande, emotioner och vilja förstås genom aktiviteter. Därför är det viktigt hur en elev undervisas i skolan, det är avgörande om det ska ske någon utveckling. Strandberg fortsätter att mellan vår relation och omvärlden finns verktyg som hjälper oss att lösa ett problem. Våra aktiviteter är också situerade, de existerar i en kontext ett sammanhang, kultur, miljö.
Strandberg tar också upp att Vygotskijs talar om utvecklingens allmänna värld där
utvecklingen sker två gånger. Förstå gången i social interaktion och sedan på individuell nivå som tankearbete inom individen. Den proximala utvecklingzonen innebär att utvecklas vidare inom ett område, ta ett steg framåt. En individ få hjälp att utvecklas vidare med en fiffig kompis, denna kan vara en lärare eller en klasskompis
Syfte och forskningsfrågor
Syftet i denna studie har stor relevans för att styrka vikten av att Alternativ och
Kompletterande Kommunikation behövs för att öka kunskapen om ämnet i Särskolan.
Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) i Särskolan utifrån yrkesprofessioners perspektiv.
Forskningsfrågorna som ska besvaras är följande:
- Hur ser olika professioner på att använda AKK som stöd i undervisningen?
- Vilka val och insatser görs i arbetet med AKK?
20
3 Metod
Den metod vi valde för att nå ny kunskap genom syfte, frågeställningar och teorier var kvalitativ metod. Syftet med studien valdes för att öka kunskapen och hur arbetet med AKK fungerar i Särskolan. Det gjordes ett medvetet val av metoden för att svara på
forskningsfrågorna. Kvalitativ metod svarar på hur och vad om ett fenomen, det ger möjlighet att studera på ett djupare plan. Men det är inte möjligt att generalisera i denna metod, det ger data från ett mindre antal källor (Jacobsson & Skansholm, 2019).
I denna studie valdes intervjuer för insamling av data. Detta för att få ta del av professionellas erfarenheter och tankar inom området AKK. Vi som gjort denna studie har intervjuat personer som arbetar och stödjer individer med behov av AKK. Studien kan omfatta beskrivningar av hur dessa personer arbetar med AKK. I studien ingår informanter som finns på olika nivåer i det system som ingår i särskolans alla yrkesprofessioner.
Forskningsansats
Studien har en kvalitativ forskningsansats. Den har valts för att vi ville tala med
informanterna i deras egen miljö och i ett direkt möte ge informanterna möjlighet att berätta om sina tankar om att använda AKK för kommunikation med elever och i organisationen. Ta del av informanternas kunskaper om att använda alternativ kommunikation (AKK), som bilder och tecken som stöd. Få ta del av deras uppfattningar om framgångar och utmaningar. I kvalitativ forskning betraktas saker i deras kontext, i det här fallet organisationen och skolmiljön i särskolan. Kvalitativ forskning förknippas med ett holistiskt perspektiv och i vår studie var det viktigt att ta del av hur kommunikationen upplevs fungera för
yrkesprofessionerna i särskolan. Utifrån en kvalitativ forskningsdesign ska man formulera forskningsfrågor, datainsamlingen och analysen av data är en process som växer fram under undersökningens gång (Denscombe, 2017).
Data för studien samlades in under vintern 2021. Studien begränsas till att beskriva några professioners och arbetslags syn på förutsättningar för kommunikation i särskolan. Eftersom det som studeras är begränsat till några professioner och arbetslag så kan inte en
generalisering vara möjlig utifrån resultatet. Detta menar även Jacobsson och Skansholm (2019) att kvalitativa studier inte går att generalisera.
21
Urval och Datainsamling
Inom den kvalitativa forskningen används ofta målstyrt urval, detta innebär att urvalet som väljs är informanter som kan belysa den problemställning som skrivits fram. Detta görs ofta genom ett tvåstegs urval där första steget är att välja vilken organisation forskningen ska vända sig till. Därefter väljs individer ut som ska intervjuas (Jacobsson & Skansholm, 2019). Avgränsningen kan gälla ett samhälle, en skola, en klass eller en elev. I den här studien var det tre olika organisationer som kom att ingå och i dessa har sedan informanterna valts ut, utifrån ett målstyrt urval med ett snöbollsurval. Valet av informanter gjordes utifrån deras yrkesprofessioner, rektor, speciallärare och assistent, även den kommun de arbetade i (se bilaga 4). Ett målinriktat urval är baserat på hypoteser att man önskar upptäcka, förstå och få insikt (Merriam, 1994). Även ett kriteriestyrt urval förekom då vi valde informanter som uppfyllde de kriterierna som krävdes för att kunna bidra till forskningsfrågorna. Vi valde att använda informanter i en mindre kommun i Sverige, då de hade kontakter i denna kommun för att få möjlighet att göra det urval som skulle bidra till att ge insikt och få lärdom i ämnet.
Urval och genomförande
Genom den pandemi som drabbat världen så gjordes de flesta intervjuer digitalt. Viktigt med denna metod var att alla behöver vara bekväma med att använda digitalt forum för intervjuer. Enligt Jacobsson och Skansholm (2019) är det för att en god datainsamling ska ske. De personer vi valde att intervjua var tre rektorer, fem speciallärare, fyra assistenter (se bilaga 4). Dessa professioner jobbar i olika årskurser från grundsärskola till Komvux som särskild utbildning. Alla informanter fick erbjudande att läsa intervjufrågorna i förväg (se bilaga 2 och 3). Den första kontakten var med en rektor inom särskolan i kommunen som sedan kunde rekommendera personer till studien en så kallas snöbollsurval. Detta beskriver Jacobsson och Skansholm (2019) innebär att den första informant som valdes ut och som tillhör den kategori som önskas undersökas gav förslag på andra personer som tillhör den grupp som är lämplig för studien. Vissa informanter kände vi till och tog direkt kontakt via mejl för förfrågan om intervju. Andra steget var att skicka ett missivbrev (bilaga 1) till tolv informanter och alla tackade ja till intervju. Där fick informanterna välja om de ville ha digitalt eller fysiskt möte. De fick ta del av syftet och frågeställningarna som gällde studien. Rektorerna fick frågor som riktade sig till övergripande organsisatioriska frågor (se bilaga 2). Speciallärare och
assistenters frågor riktade sig mer mot styrdokument och stöd i skolmiljön genom AKK (se bilaga 3). En sammanfattande tabell visar på informanternas intervjutid, hur den genomfördes, vilket ansvar och utbildning/erfarenhet dessa har (se bilaga 4).
22
Kvalitativa intervjuer
Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Som Jacobsson & Skansholm (2019) skriver så innebär semistrukturerade intervjuer att man använder en intervjuguide där man har olika teman och frågor som berörs under intervjun. Det användes en lista över olika teman och frågor som behövdes för att få en struktur över intervjun (se bilaga 2 och 3). Genom denna intervjumetod kunde vi ge utrymme till nya teman och frågor som kom upp under intervjuerna. Jacobsson och Skansholm (2019) tar även upp att frågorna inte är begränsade vilket ger informanternas uppfattningar och svar större utrymme. Det behövde inte följa en viss ordning eller mall. Inför intervjuerna hade vi bokat en tid där både vi och informanterna hade det lugnt omkring oss. Intervjuerna spelades in för att kunna koncentrera oss på att lyssna på att kunna ställa följdfrågor och utveckla samtalet. Inspelningarna gjorde att vi kunde gå tillbaka och lyssna flera gånger. Vi fångade upp informanter som inte kände sig bekväm i situationen och gav möjlighet till komplettering av intervjun genom mejl i efterhand. Hänsyn togs till informantens tankar och kunskap och genom kvalitativa intervjuer fick vi möjlighet att gå ner på djupet.
Tillförlitlighet
Denscombe (2017) menar att det finns ett annat sätt att värdera kvalitativ forskning genom pålitlighet där det handlar om att visa att forskningen kan återspegla de processer och beslut som tagits. Tillförlitligheten i den här studien är gjord så att andra kan dra samma slutsatser och komma fram till jämförbara fynd. För att tillförlitlighet ska finnas ska de vara en tydlig redogörelse för metoder, analyser och redogörelse av procedurer så att läsaren kan förstå hur slutsatserna dragits från datainsamlingen (Denscombe, 2017).
Vi har skrivit fram en tydlig forskningsansats, där redogörelse för metod, analys och resultat med tillhörande diskussion. Strukturen inför planering av studien är inlagd som bilagor och i texten är dessa hänvisade till. Denna studie går att genomföras av andra som vill lära sig mer om kommunikation i särskolan. Studien har ett tydligt sätt med genomförande, intervjufrågor, tillvägagångssätt.
Etiska överväganden
Det är viktigt att titta på de etiska övervägandena när en forskningsstudie skrivs fram. I Veteskapsrådet (2017) skrift om forskningsetik belyser de att det är viktig del i
23
medverkar ska i möjligaste mån skyddas från kränkningar och skador i samband med sin medverkan. Med utgångspunkt från till Vetenskaprådets (2017) rekommendationer skyddas informanterna i den här studien genom att informationskravet beaktades. Alla deltagare fick skriftlig och muntlig information och att det är frivilligt att delta i studien. De gavs också information att de har när som helst rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet
klargjordes också för informanterna i ett missivbrev (se bilaga 1) där de fått information om studiens syfte och metod och där gavs de möjlighet att ge sitt samtycke till sin medverkan i denna studie. De uppgifter som delgavs av informanterna hamnade under
konfidentialitetskravet så obehöriga inte kunde ta del av dem. Dessa uppgifter
avrapporterades på ett sådant sätt att informanterna inte kunde identifieras av utomstående personer. Om uppgifter som skulle vara etiskt känsliga är detta extra viktigt att ta hänsyn till. De uppgifter som samlats in används för forskningen och enligt nyttjandekravet är detta viktigt att dessa uppgifter inte används i annat syfte är det som är viktigt i denna studie. Uppgifter som tilldelas studien får inte användas i kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2017).
Dataanalys
Databearbetningen skedde i två steg. I första bearbetningen delades datainsamlingen in i kategoriserade teman utifrån de svar informanterna gett. I andra bearbetningen gjordes analysen utifrån systemteori och aktivitesteori. Informanterna som intervjuades var 12 personer med yrkesrollerna rektorer, speciallärare och assistenter. Tredje bearbetningen avkodades informanterna för att deras uppfattningar och citat inte ska kunna kopplas till vem som sagt vad. Som Creswell och Poth (2018) ska datainsamlingen göras utifrån en
dataanalysspiral där spiralens delar bestod av att som första steg samla in data och organiserar den. Andra steget handlade om att komma ihåg idéer och skriva ner dem. Tredje steget
handlade om att förklara och klassificera koder i olika steg. Det sista steget handlade om att data visualiserades och delades in i resultatets olika delar.
Systemteori och aktivitesteori våra redskap för analys
Systemteori som är utvecklad av Urie Bronfenbrenner är ett system som hänger samman men
i fyra koncentriska cirklar. Längst in är den enskilda individen i sin omedelbara närmiljö benämns mikrosystemet. Här ingår de personer individen träffar i skolan, i sitt boende/hem, på sin arbetsplats. Nästa system är mesosystemet som innebär att där innefattar ett samband i de miljöer individen är aktiv i. Det kan vara förhållandet mellan familjen och skolan. Det
24
system som kommer efter mesosystemet är exosystemet som beskriver vilka krafter som påverkar mikrosystemet utan att individen själv är aktiv. I detta system kan till exempel närsamhälle, föräldrarnas arbetssituation finnas eller lärares samarbete med övriga på skolan. Efter exosystemet kommer makrosystemet där det kulturella, sociala och samhällets struktur befinner sig. Detta system innefattar politiska beslut, lagar, religion, vilka bestämmelser som råder i samhället som påverkar individen (Jakobsson & Nilsson, 2018).
Användandet av systemteori som analysverktyg gjorde att vi kunde se ett fenomen. I studien handlar det om förutsättningar för kommunikation i särskolan ur olika perspektiv. Ett
grundläggande begrepp i systemteori handlar om att tänka i nivåer för att förstå hur kommunikation mellan människor fungerar. Detta i relation till AKK i särskolan och där elevers inlärning och förutsättningar för utbyte är beroende av olika professioners kunskaper om AKK. Skolan kan alltså sägas utgöra ett system med aktörer på olika nivåer och dessa är överordnat påbud, lagar och styrdokument som ska reglera verksamheten. I skolan finns skolchefer, rektorer som har ett övergripande ansvar och sedan lärare och resurspersoner som ska fungera i det direkta arbetet med eleverna. De högre nivåerna alltid är överordnade och ställer in de lägre nivåerna. Det viktiga i systemteori är att se världen i helheter, det är delarna i systemet som bildar helheten. Systemtänkandet är cirkulärt inte linjärt. Att förstå omvärlden handlar det om att förstå i termer som helheter, relationer, sammanhang och mönster. Det är ett ömsesidigt beroende mellan individen och omvärlden där kommunikation och
förutsättningarna för kommunikationen ska fungera som ett slags kitt mellan de olika delarna. För att man ska kunna arbeta mot ett mål i systemteorin så måste det finnas kopplingar mellan nivåerna och delarna i systemet. Det betyder att det bör finnas gemensamma normer och värden (Öqvist, 2018).
För att förstå andra människors samverkan med varandra är systemteori ett bra verktyg att använda. Man använder teorin i olika analyser av relationer mellan människor i tex familjer, arbetsgrupper. I detta ses en elev eller yrkesprofession som en del av olika sociala system. Ett socialt system kan ses som en uppsättning aktörer och de relationer aktörerna har i systemet. Detta system fungerar som en helhet tack vare delarna. I detta sociala system intar individerna olika roller och olika funktioner. Den som ingår i ett system har möjlighet att förändra
systemet. En individ finner sin roll i systemet så att en balans råder. I detta råder cirkulärt tänkande genom att relationer i systemet påverkar varandra ömsesidigt, orsak och verkan på samma gång (Røkenes & Hanssen, 2018).
25
När en relation och samspel ska analyseras belyser Røkenes & Hanssen är begreppet kontext viktigt. Det finns flera olika kontexter som påverkar den samverkan som sker. Kulturell kontext: den kultur som råder, vilka riktlinjer som finns, hur man bör bete sig. Social kontext: syftar på vilka arenor vi rör oss i, vilka sociala grupper och konstellationer, vad passar att göra där? Fysisk kontext: materiella kontexten, föremål som påverkar kontexten, platser, pengar, möbler.
Aktivitetsteorin som också kallas verksamhetsteorin representerar ett försök att systematisera
förståelsen av mänskliga handlingars situerade natur och beskriva dem som delar av kontinuerliga sociala praktiker i samhället (Säljö, 2010).
I verksamheter, som till exempel skola och i kommunikationer skriver Egidius (2020)
används ordet aktivitet som ett system, där enskilda och grupper arbetar tillsammans för att nå samma mål. Systemet är ett tankeschema där vi kan förstå hur traditioner, specifika
uppfattningar och värderingar i samhällets och en kulturers artefakter - verktyg, ord, uttryck och arbetsrutiner- som olika personer används då olika aktiviteter utförs för att lösa olika uppgifter. Egidius belyser att systemet är sammanslutet i en sociokulturell miljö som består av regelverk, principer för arbetsindelning, attityder och värderingar. Man utgår från att
handlingar som görs är en meningsfull och målinriktad aktivitet och att människor aktivt skapar och formar sin värld i samspel med andra och i övrigt vad som händer i sin omvärld.
Wetso (2007) beskriver att aktivitesteori utvecklades av Leontiev som en fortsättning av Vygotskijs forskningsarbete. Vygotskijs arbete fokuserade på individen och analyser utformades efter individen. Leontiev tolkade individen efter dennes handlande utifrån ett samhällsperspektiv där begreppen verksamhet, handlande och funktioner togs fram.
Människan lär sig genom interaktioner och genom samtal, tillsammans med andra utvecklas begrepp. De aktiviteter, de handlingar och de motiv en individ gör sker i olika kontexter och relationer. Wetso menar vidare att aktivitet är handlingar av planerad verksamhet.
Verksamheten är en process som ska stäva mot mål och strävan mot förståelse. Denna process skapar obalans mellan individens förmåga och samhällets krav vilket påverkar individens möjligheter och motivation för att söka förändring och utveckling. Aktivitetsteorin beskriver det relationella förhållandet mellan individen, miljön individen vistas i och de aktiviteter som utförs. Dessa tre delar används för att förstå lärande och utvecklingsprocesser.
Utifrån systemteorin strukturerades yrkesprofessioner som finns runt eleven i särskolan upp. Som modellen nedan visar har valt att synliggöra rektorns arbete, det vill säga att rektorn symboliserar exo-ringen i systemet. Den har minst inflytande på individen men stor påverkan
26
för individens möjligheter i vardagen, detta på grund av att dess beslut på verkar systemets andra delar. I nästa ring i systemet ingår klasslärare, denna ring symboliserar meso- ringen i systemet. Här är länken mellan systemets olika delar, samverkan och informatör för att systemet ska fungera och att balansen ska finnas. I den innersta ringen ser vi assistenten och eleven, som symboliserar micro- ringen i systemet. Det är denna del av systemet som är vår inriktning. Vi använder oss av aktivitesteori för att synliggöra hur behov, motiv, handlingar och aktiviteter i en kommunikation kan uppfattas och vad som ses vara obalanser i miljön som kanske reducerar förutsättningar för lärande och utveckling. Obalanser kan justeras om de synliggörs. Hur kommunikationen fungerar i skolsystemet mellan olika professioner som finns där för elevens lärande är viktigt att belysa. Denna teori kan fungera som stöd för det undersökande arbete som behövs då individen behöver stöd i sin kommunikation.
Figur 1. Tolkning av systemteori i relation till skolan som ett system
De intervjuer vi gjorde transkriberades ordagrant efteråt och vi analyserade begrepp som återkom och delade upp begreppen i olika kategorier och teman. Intervjuerna jämfördes för att få fram om det fanns ett återkommande mönster. Detta återkommer vi till i resultatdelen. I en analys kan resultat tolkas med stöd av teori. De forskningsfrågor studien syftade till att besvara har sedan belysts med stöd av systemteori (Jacobsson & Skansholm, 2019).
Fördelning av arbetsinsats i studien
Den arbetsfördelningen vi hade under arbetes gång var att dela upp artiklar och böcker mellan varandra. För att hinna läsa allt delades litteraturen upp och sammanställdes utifrån de
kategorier som var relevanta. De sökningar som användes var genom MDH:s sökmotorer på bibliotekets plattform och på Google Scholar. Det kommunala biblioteket kontaktades och det lånades flera böcker i ämnet. Det bokades återkommande fysiska och digitala träffar där
Assistent / elev Klasslärare
27
diskussionen handlade om det som skrivits och den litteratur som lästs. Studien delades sedan i ett dokument där båda författarna kunde skriva samtidigt, ändra på text, lägga till och göra om. Olika färger användes under bearbetningen av texten för att tydliggöra vem som skrivit vad. Intervjuerna som gjordes för datainsamlingen fördelades jämnt mellan författarna. Denna data transkriberades och delades i kategorier och teman. Temana analyserades och presenteras i resultatdelen.
4 Resultat och Analys
Studien syftar till att öka kunskapen om arbetet med Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) i Särskolan utifrån yrkesprofessioners perspektiv. Följande
forskningsfrågor som ska besvaras är hur ser olika professioner på att använda AKK som stöd i undervisningen? Vilka val och insatser görs i arbetet med AKK? Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med AKK?
De teman som växte fram efter transkriberingen av mängden data var följande fyra teman:
AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinder i arbetet.
AKK för delaktighet i skolmiljö
Temat AKK för delaktighet i skolmiljön handlar det om pedagogens kunskaper för att utveckla delaktigheten och göra olika kommunikationssätt naturliga i skolmiljön och att utveckla elevens kunskaper i kommunikationen.
Det viktiga i undervisningen enligt alla tre yrkesprofessionerna var att hitta rätt kanaler till eleven så att en fungerande kommunikation finns eller att kommunikationen ska komma i gång. Det framkom av en speciallärare att pedagogens uppgift är att skapa förutsättningar till kommunikation om inte eleven själv klarar av det.
Grunden för att lära sig saker är just kommunikationen. Den sker hela tiden och vi behöver hjälpa eleven för att kunna utveckla sig och kunna kommunicera.
(Speciallärare)
Det som också lyftes i intervjun var pedagogens ansvar så inte eleven stannar i sin
kommunikation utan att eleven utvecklas vidare. Om en elev har lärt sig läsa tre ord så är det viktigt att eleven inte stannar där enligt rektor och speciallärare. Det gäller, enligt dem, att utmana eleven till fortsatt lärande och utveckling. Alla speciallärare och assister gav exempel på bildstöd, tecken som stöd, digitala hjälpmedel och använda kroppsspråk som en del av
28
AKK. Ett sätt för eleven att förstå att en bild kan vara samma sak som ett föremål. AKK i undervisningen är ett sätt att koppla saker med olika hjälpmedel berättar speciallärare.
Våra elever har svårt att generalisera, de kanske inte alltid får ihop den ritade bilden så de veta att det är samma. (Speciallärare)
Speciallärare och assistenter behöver vara lyhörda i sitt sökande och möta elevens behov av AKK är något som både rektor, speciallärare och assistenter lyfte fram. Relationsperspektivet är en stor del i möjligheten att hitta sättet att kommunicera med eleven. Flera av speciallärarna påpekade även att svårigheterna som eleverna kan ha, kan göra att de själva inte bjuder in till kommunikation eller har brister som gör att stöd behövs i kommunikationen. De lyfte i intervjuerna att en elev kan ha en diagnos och är inte intresserad eller motiverad till att kommunicera, då är det den vuxnes ansvar att locka till kommunikation. När man kommunicerar använder man social interaktion med andra och tränar på det i utbildningssituationer vilket dessa gavs exempel på.
En god relation är det allra viktigaste, enligt speciallärare och assistenter, om man inte har en god relation så spelar det ingen roll vad man har för hjälpmedel. ”Att hitta
kommunikationssättet för varje enskild elev är vårt uppdrag” anser en speciallärare. Ett exempel på bra kommunikation gavs av en annan speciallärare, att eleven förstår och att man når fram. Man måste använda många olika hjälpmedel, multimodal kommunikation enligt en speciallärare. Dessa kan vara att det finns bildschema i klassrummet, där strukturer över en dag är representerad och eleverna kan få översikt över dagen på skolan. En assistent och en speciallärare uppgav också att de använde individuella scheman för varje enskild elev, så eleven vet vad som ska hända under skoldagen. Assistenten tog upp att ”Det kan vara främst vid övergångar från till exempel rast till att en lektion ska börja”. En speciallärare lyfte att tydlighet behövdes så att eleven vet vad som händer, bilderna ger den tydligheten. En assistent tog upp att ” ibland är ord överflödiga och för mycket intryck gör att vissa elever känner att det blir rörigt då hjälper det med att peka bild”.
En speciallärare lyfte fördelen med att använda AKK i undervisningen, som till exempel bilder som stöd. ”Bilder finns kvar längre och tecken som stöd förstärker det talade språket”. En yrkesgrupp lyfte fördelen med tecken, att man alltid kan använda tecken som stöd
eftersom vi alltid har med oss det.
Tecken är bra för oss personal också, vi blir långsammare i kommunikationen. Det är ett måste för oss i särskolan att anpassa för vad eleverna behöver för AKK, tecken, bilder anpassat material. (Assistent)
29
Det är viktigt att personer som är involverad i eleven förstår kommunikationsverktyget som används, framkom i intervjuerna. För att kunna använda det verktyget behöver båda förstå kommunikationssättet annars försvinner betydelsen avkommunikationen. ”En bra
kommunikation är att båda förstår den, att eleven känner sig lyssnad på och att man förstår innebörden av kommunikationen” säger en assistent.
En speciallärare lyfte att man ska ha tålamod och inte förändra för snabbt. ”Det kan vara att man har provat till exempel bilder och man måste använda det ett tag för att eleven ska förstå kommunikationssättet. Det kan behövas tid för att lära sig ett sätt och det måste det få göra”. En Speciallärare tog också upp att i klassrummet när det är lektion är det viktigt att bara en vuxen pratar. ”Den som planerat lektionen är den som undervisar det är de andra resurserna i klassrummet som ska stötta eleverna under tiden”. Det lyftes att de pedagoger som inte undervisar ska vara tysta för att eleven ska kunna fokusera på vad som händer under lektionen.
Det är viktigt att se elevernas förmåga så de kan lära sig använda förmågorna själv. (Speciallärare)
I intervjuerna togs det upp av alla tre yrkesprofessionerna vikten av att använda läroplanens mål för att få in kommunikationen i undervisningen på ett bra sätt. De flesta av professionerna hade kunskap om läroplanen eller kunskapsmålen i sin respektive skola. De som arbetade dagligen med eleverna i skolmiljön var medvetna om hur de skulle arbeta för att
kommunikationen skulle finnas med i undervisningen.
Vi pratar mycket och sätter mål för eleverna. Kommunikation är ett mål det här året, det brukar vara kvar. Man får olika nivåer, det är så mycket som ligger i kommunikationen, kan man kommunicera så kommer man långt. (Assistent) En speciallärare lyfte att i läroplanen så är det väldigt många förmågor där man ska ha språkliga förmågor. Specialläraren lyfter fram att ”vi måste se till att ge det stöd till de elever som har svårt med kommunikationen”.
I intervjuerna tog alla yrkesprofessioner upp att kunskapen hos speciallärare och assistenter, om de kommunikativa hjälpmedlen som eleven använder, är det viktig så att dessa ska kunna användas fullt ut och bli en naturlig del i undervisningen.
Det kom fram i intervjuerna att omgivningens förståelse för olika sätt att kommunicera, som med AKK, har betydelse för delaktighet. Yrkesprofessionerna lyfte också att när osäkerhet och okunskap finns i omgivningen skapas inte delaktighet och inkludering för individen som använder AKK. Detta gäller både i skolans utbildning och i samhället.
30
Likvärdig utbildning är rätten till kommunikation. (Rektor)
AKK ur olika professionsperspektiv
Temat AKK ur olika professionsperspektiv handlar om rektors ansvar, pedagogernas och assistenternas samarbete inom kommunikation.
De begränsningar som kan finnas, som kom fram i intervjuerna är kunskaper om AKK inom professionerna, att inte alla har samma kunskaper om hur arbetet med olika
kommunikationssätt ska se ut. Det som intervjuerna tydligt visade var att kunskapen hos rektorer har betydelse för att utveckling inom AKK ska ske. ”Det är rektor som har det ekonomiska ansvaret för fortbildning och inköp av material” säger en rektor. Samma rektor lyfte även ansvaret för att tid ges för att möten och att tid för planering finns. En speciallärare lyfte att ” rektorer kan vara den som leder organisationen och att kommunikation är en del av det kvalitativa arbetet på skolan. Rektorn har det som en punkt på möten och tar med det i medarbetarsamtal. En rektor kan inspirera till fortbildning som ger fördjupad kunskap i AKK”.
Speciallärare och assistenter tog upp att det även är pedagoger och assistenter som behöver ha kunskap och vilja att utvecklas i olika kommunikationssätt. De speciallärare och assistenter vi intervjuade berättade om sitt eget intresse för AKK och att de sökte information och kunskap. I intervjuerna lyftes av en speciallärare att det fanns utbyte av erfarenheter med andra skolor, genom att ha en portal med information om AKK, bilder att använda, kurser som man kan gå på. I intervjuerna lyftes också det att yrkesprofessionerna samarbetade med det arbetslag man tillhörde, där kollegor på möten diskuterade och delgav varandra verktyg i AKK. En
informant såg på hur skollagen med en annan vinkling, utifrån sin verksamhet.
Särskilt stöd är inget man behöver ha på vuxenutbildningen, det har vi inte. Vi ska enligt skollagen hjälpa eleven att nå kursens mål, det är det som är extra anpassningar. (Rektor)
En viktig aspekt som berördes av speciallärare och assistenter var att samarbete inom arbetslaget behövs för att ge rätt hjälp till eleverna. Ett holistiskt perspektiv framkom som önskvärt, samarbete mellan hem, skola, habilitering och SPSM. En liten del av
särskoleorganisationen har ett fungerande samarbete med habiliteringen lyftes fram av speciallärare. ”Detta samarbete har skett genom att speciallärare har tagit kontakt med habilitering som kommit ut för att ha möten på skolan”. Ett exempel på detta lyfte en annan speciallärare fram” det har varit föreläsningar som skett både för föräldrar och personal på
