Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : Trafikverket Region Väst

VT' "Otat8=2'2012

'

* *

V V

i .

;

wwwivti.se/publikationer=

Utgivningsår 2012 '

'

'

I

'

-

_

5

v

.

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2011

Trafikverket Region Väst

Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

vti

Förord

Detta projekt har finansierats av Trañkverket, där Torgny Augustsson varit kontakt- * person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist

VTI notat 822-2012

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-0 1 -20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript ofthe report. The research director ofthe project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... .. 5

Summary ... .. 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... .. 9

2 Begrepp och metod ... .. 10

3 Analys ... .. 11

4 Resultat... .. 12

4.1

Antal objekt som ingått i analysen ... .. 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... .. 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... .. 15

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... .. 17

5 Slutsatser ... .. 23

Referenser... .. 24

Bilaga

Bilaga 1 Detaljerade resultat

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 -Trañkverket Region Väst

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Väst 201 l. Mätningarna har utförts under perioden 2-6 juni med det mobila instru-mentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följ ande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Väst: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Väst 59 % av delobj ekten godkända

0 På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 50 % av delobj ekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 7l % av delobjekten

0 Vägmarkeringamas funktion var bättre i Hallands län än i Västra Götalands län. Skillnaden mellan Hallands län och Värmlands län samt mellan Västra

Götalands län och Värmlands län är inte statistiskt säkerställd. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Väst 54 % av delobjekten godkända

0 Vägmarkeringamas våtfunktion var bättre i Hallands län och Värmlands län än i Västra Götalands län. Skillnaden mellan Hallands län och Värmlands län är inte statistiskt säkerställd.

Condition assessment of road markings of Region Väst in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment ofroad marking performance in Region Väst, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 2-6 June by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity

0 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 59% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. 0 On other European highways and national roads the corresponding figure was

50%.

0 On county roads 71% of the objects were approved.

0 The performance of the road markings in Halland county was better than in Västra Götaland county. The difference between Halland county and Värmland county as well as Värmland county and Västra Götaland county was not

statistically significant. Wet road marking retroreflectivity

0 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 54% ofthe measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. 0 The performance was better in Halland county and Värmland county than in

Västra Götaland county. The difference between Halland county and Värmland county was not statistically significant.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT 2 4 000 fordon/dygn. På dessa delobj ekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trañkverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Väst. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinj e). Delobj ektet indelas i ca 100 mätplatser 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

0 Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande:

0 Vägklass A

Europavägar med ÅDT z 4 000

0 Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primära länsvägar (1004104).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt:

där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3-n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobj ekt blivit avkortade och att andra utgått.

3

Analys

Analysen av data har gjorts enligt följ ande:

Från mätningarna av den torra vågmarkeringens retroreflexion, Rum, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

n Z RL,t0rri RLJorr : 00h n

ZMPDI.

MPD = _izl , n

där RLJOW- avser den torra vågmarkeringens retroreflexion och MPDZ- makrotexturen på matplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavågar den våta vågmarkeringens retroreflexion, RAW, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

RM = -8 + 0,14 . RLW + 18 - MPD

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobj ekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell.

Tabell 1 Defnition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträfande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÄDT < 2 000 ÄDT 2 2 000 ÄDT 2 4 000

Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna RW" < 100 mcd/mzllx. Rue < 150 mcd/mZ/Ix. har RLIVát < 35 mcd/mz/lx. Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt. Godkänt de/objekt.

Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vågar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 40 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Väst under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län år 2011.

Antal uppmätta objekt på

Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Totalt

A 2 2 1 Hallands län N B 1 C 1 1 Summa 1 1 4 A 3 Värmlands län 8 B 5 6 C 2 2 Summa 5 2 11 A 8 8 7 Västra Götalands län 0 B 7 C 10 10 Summa 8 7 10 25 A 13 13 REGION VÄST B 1 13 14 C 13 13 Totalt 14 13 13 40

För delobj ekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobj ekt för Våtfunktions-skattningen framgår ur tabell 3.

Tabell 3 Antal uppmätta a'elobjekt år 2011 per län (RLJVåt ,vägklass A).

Län/Region Antal Hallands län N 4 Värmlands län 8 6 Västra Götalands län 0 16 REGION VÄST 26 12 VTI notat 8:2-2012

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra Vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Väst.

Tabell 4 Beskrivande statistik Över RL, tom för vägklass A.

RW", vägklass A

Region VäSt Västra Region

Hallands län Värmlands län Götalands län Väst

Medelvärde 264 219 211 221 Standardfel -35 22 16 13 Standardavvikelse 86 66 80 78 Minimum 140 133 125 125 Maximum 397 289 365 397 Antal delobjekt 6 9 24 39 Konfidensintervall 95 % 173-355 168-269 177-244 196-246 20:e percentilen 172 149 135 144 50:e percentilen 258 200 176 198 80:e percentilen 363 289 326 296

Tabell 5 Beskrivande statistik över Rum, för vägklass B.

Rum, vägklass B

Region Väst Västra

Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst

Medelvärde 206 203 178 191 Standardfel 31 13 13 9 Standardavvikelse 54 57 58 58 Minimum 150 114 107 107 Maximum 257 340 327 340 Antal delobjekt 3 18 21 42 Konfidensintervall 95 % 72-340 175-232 151-204 173-209 20:e percentilen 150 159 140 142 50:e percentilen 212 198 148 180 80:e percentilen 239 230 230 230 VTI notat 82-2012 13

Tabell 6 Beskrivande statistik Över RUM, för vägklass C.

RHD", vägklass C

Region Väst __

Vastra

Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst

Medelvärde 181 168 198 192 Standardfel 7 13 8 6 Standardavvikelse 12 32 41 40 Minimum 168 122 107 107 Maximum 193 199 312 312 Antal delobjekt 3 6 29 38 Konfidensintervall 95 % 150-211 134-202 182-214 179-205 20:e percentilen 168 130 172 161 50:e percentilen 181 174 196 192 80:e percentilen 188 198 237 227

Motsvarande statistik för våta Vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över RLVåt, för vägklass A.

RL1Våt, väg klass A

Region VäSt

Västra

Region

Hallands län Värmlands län Götalands län Väst

Medelvärde 53 44 39 43 Standardfel 6 1 4 3 Standardavvikelse 12 3 17 15 Minimum 35 41 18 18 Maximum 63 49 67 67 Antal delobjekt 4 6 16 26 Konfidensintervall 95 % 34-73 41-47 30-49 36-49 20:e percentilen 35 41 21 24 50:e percentilen 57 45 38 45 80:e percentilen 61 47 59 59 14 VTI notat 812-2012

4.3

Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i regionen blev 59 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobj ekt är underkänt- rött eller godkänt- grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjektfo'r Rum, efter län och väg/class.

Län/Region Vägklass Antal Summa G°°!'§a"da

Godkända I /0

A

1

5

83

Hallands län N

B

1

2

67

C

1

2

67

Summa 3 9 12 75

A

4

5

9

56

Värmlands län 8 B 7 11 18 61

C

1

5

6

83

Summa 12 21 33 54

A

11

13

24

54

Västra Götalands län 0 B 13 8 21 38 C 9 20 29 69 Summa 33 41 74 55 A 16 23 39 69

REGION VÄST

'3

21

21

42

50

C 11 27 38 71 Summa 49 70 119 59

Resultatet för våtfunktionen var något sämre. Strax Över hälften av delobj ekten godkändes, se tabell 9.

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjektfo'r RAM efter län.

Godkända Län/Region Summa Godkända i °/o Hallands län N 3 75 Värmlands län 8 2 4 67 Västra Götalands län 0 7 16 44 REGION VÄST 12 14 26 54

VTI notat 822-2012 15

Resultatet av enundersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell lO. Antalet godkända delobjekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.

Tabell I 0 Jämförelse mellan länen. Signifkani skillnad Oa/nej) mellan län i Region Väst efter vägklass.

V klass R R

A B C Alla A

I Hallands län godkändes en signifikant högre andel av klass A-vägarnas delobj ekt på torrfunktionen än i de två andra länen. Beträffande vägklass B hade Värmlands län en högre andel godkända delobjekt än Västra Götaland. På klass C-vägar var Hallands län sämre än de två andra länen.

När det gäller våtfunktionen, godkändes en signifikant högre andel av delobjekten i Halland och Värmland jämfört med Västra Götaland.

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och län.

.. . .. .. . .. I Underkända

Andel god- och underkanda, torrfunktlon, efter lan och vagklass, Reglon Vast Godkända

IIIIIII

III--60% ...W I. I g Vi W... I M ...M ...M M... ...W ._

50% m- -- w W W m W M' M M W M M -*

40%

o www im» _mm-n* Wacom O

§

Mgwoomg oxo En om W "

(i: \° '

o 0; a 32 'IS E N C" 00 N ° o o\° 30%; .W -Wo\ äs mmmmñw mage-mmm www-WW mg_ 3.* mm LL?) :r m Lo o O 7 ml 20% m... m... mmm M M ämmmma mm M M m M M im m i m 10% om M M M M M M M m M M M M m :M M M 0% 2 2 o i; 2 UC? o I; 2 2 o 5 2 V:) 0 i; En_V) 1; å_m år₂ än_m 1; å_m år₂ än_m i; ån_m 1%₂ Eu_m 3 än_m år₂

s få 2 9 E E, E 9 E 7% E 9 3 7% E 9

2 - 2 0 .rs - 2 o 2 - 2 o 2 - 2 o

.-1,

E

;2

Lu

75

E

s

4

Tv

E

B

L

T°

E

53

I :5 :o I I :5 :o 05 I 5 :o 'I I :3 :o '1 > LD > LD > 0 > D 2 e s e 17, t; 17, :7, :CD :(0 :(5 :CD > > > >

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektför Rum, efter vägklass och lån. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Godkända I Underkända Andel god- och underkända, våtfunktion, efter län i vägklass A, Region Väst

75%

67%

54% 44%

Hallands län N Värmlands län 5 ,Västra Götalands län 0, REGION VÄST Vägklass A

Figur 2 Andel godkända/underkända delobjektfär RLvåt, efter län.

4.4

Resultat per delobjekt, län och vägklass

I detta kapitel Visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-Värden där sådana mått har skattats.

I Underkända

Hallands län N, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A __

Godkanda 90% a - W 80% j W 70% MM W 60% ----é .M

M

_{' 00}

se

3

'53

3

3

40% u--w °° W 30% m.. 20% »mm- rum-»w 10% »M L _LDo\°. m \-l__ Hk-221 Kf-140 Vk-397 i Hk-258 Kf-259 Vk-311 i N 5 (E6), 150 6 N 11 (E6), 150

Figur 3 Hallands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.

.Underkända

Värmlands län 5, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A Godkända

100% 90% vw 80% "m 70% »W 60% »m e i W... M M i 7... s gå i På: . - i k i 50% «--- , j gm om Woøm S i i _ 40% *W k ° \° 1* W mm ...m

8

<

30% «---«-- '5 W ...1. 20%»-»--»- i' W 10% mm W ä mm..., mm M M_ 5'

°%

_{Hk-289 I MI-149 l Vk-289}

:

_{Hk-18O i Kf-133 { Vk-ZOO i Hk-278 l MI-167}

* 2' §

'

s

_Vk-284

l i

S 2 (E18), 150 ä 5 15 (E18), 150 E S 18 (E45), 150

Figur 4 Värmlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västra Götalands län 0, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A

_ m _ _ _ I Underkända Godkända 0 10 (E6), 150 o 18 (520),150 Kf -2 44 Vk -3 26 Hk -1 33 Kf -1 48 o 25 (E20), 150

0 28 (520),

150

o 29 (520),

150

lV II-1 81 0 30 (E20), 150 ,o\° 00 C) m \-| 32_> lV lI -1 84 o 31 (520), 150 Figur 5 Västra Götalands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Hallands län N, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B I Underkända

Godkända 5 .\°

W-

"'

O ä _:n Ch °\° to <l" Hk-257 Kf-150 Vk-212

N 14(24), 150

Figur 6 Hallands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

I Underkända

Värmlands län 5, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B __ Godkanda

E I I I " I I

80% ---< ---Lf r :m r ---« .m- 7 r I 70% m 'm i am w _wo-r j V m m :m

+-\e

\2

x?

0 mimmml °\gw mä? WWO WOW WOW

W' " \° ä'

V

o\°

ge, xg 3:'

å

_{ä* ä}

40<r -mamkmêm måmgo m_ m mä...m gå'm m...\O ,\O.m ...gm- _n_

'

*i

;3 äs

80

30%mmimåmmwww-mwwmwm mmm-W"-: \o n 20%»-w>w-wmmämmwm§www www-www W W W

M

_m

1

_{Lo egg-1}

i

i

_cn

i

_o

i

_{m m 0}

i

_{H N§I\}

2

1

_{H <r <1- LD}

g

_Hioo

3

i

NiF-l mgooim mjm Ch vamlngo m \-I LD Giv Ch

rvwwmwidmvwäw'nt'wwlw'vrmviw'

ål: åååäååågå å ä åiålålå 22:-; äêså

₅

s

§s41(26),150 S47(61),150 554(61),150 564(62), 100

5

I

i

i

S 7(E18), 150 S 38(26), 150

Figur 7 Värmlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, väg/dass B.

__ __ __ __ _ __ I Underkända

Vastra Gotalands Ian O, Andel god- och underkanda, torrfunktlon, vagklass B Godkända 100% 90% i i 7 H ,. Vi M.. M 80% m m* m 70% i , ,, , ' . d a I k , , Vi i . d . ...k ...W ..._ 60% i . , ., i ' i . V ' , , i i 7 Y L 'm : m J,... 0 i ., i .i i \ V _ . _ 5. g 40% . ' : i : .. . L L _ d . v . :m 30% I _. r L'_{_ _ :}f * ' _ ' ' ' a . i _ . LW' .M -M B* 7 L i é j . V . L 7 20% i __ N: ' r ' i v . m m .._

m%

:3

:,+.

'i'eeéwe»

i o l\ 3 I\ N

ä m* r?

ä - x 2 > 118(49), 150

Figur 8 Västra Götalands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, väg/dass B.

100% -90% 80% 70% 60%

-Hallands län N, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända

,Godkända 50% - än 3 \° 40% - °\o :(28 m |\ 30% 20% 10% -0% Hk-168 Ml-193 Vk-181 N 25(117), 150

Figur 9 Hallands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion,

vägklass C.

I Underkända

Värmlands län 5, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C Godkända

100% --«-._§._ 90% »M M 80% ---- ...m 70% "Mb-- m-60% «--- m 0 o\° 32 00 -___._. 0\ c: o ,30 ...m 50/ g 3 3 gå E 00 40% -m °° se m 30% -m _____.. 20% -m ---10% --- m 0% i _l Hk-199 i MI-197 Vk-191 Hk-142 MI-122 Vk-157 ; S 92 (237), 100 S 106 (241), 100 i

Figur 10 Värmlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende tarr-funktion, vägklass C.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västra Götalands län 0, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända_.Godkända

*21. 3 ae \'i ;9 ?3 x? 0 ' 7: W

8032" 92

en 01 H Q g

Mmmorxemåoruqo

:n 5;. m 5, g .-4

7:a*

m 5:_i g

âww-*Mmm nu

m .32 m

en

m

m u M W1 W m m m uaumm . :x °° S i '32 a? -a m m m m W m W w _m _ m m w w w ...W mmåw.m&w$mww.. N ' ä? ,. §2 m __mme M m m m m m w mm m m w m i >m g r m m m IM im MW... i , i . , f i a , _ : i: 3 i e :mä ' E i : oommmmimâauøomgoomuolxNgvnmhommmgko Ngm N*|\;|\ N

Q' Ln m H (Y) HSOiN OO Q' N Q' N N m 00 0 01101 0 00 HEO C 01 I\ 00 I\ LD

NHNMHiNENår-iriNiNiNNHNSHHHEHHHNNNår-I Hgñix-lI;_I_ I I .+I_ Iil _I_ I I3_|_I I _I_ | | _I I I _I_ I |!_| I I _I lzl HEI

?Egååff x ågâêå: å ågåiå §12 å ?E 2 :gå :å ågå åiå Eiåiå 5%

0135 0143 0145 0169 0171 i 0199 § 0221 0226 5 0229 0251

(157),100 (161),150§(162),150 (166),150 (166),100§(178),150§(187),150 (190),150](193),150§(202),100§

Figur 11 Västra Götalands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. Objekt O 251 saknar mittlinje.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Region Väst, Andel god- och underkända, våtfunktion, vägklass A 0 I Underkända Godkända

N5 N11

52

15

13 09 010 018

(E61 (EGL (E181 (E181 (E451 (E6L (E6L (E201

150 150 150

150

150 150 150

150

0 25 0 28 0 29

(E20), (E20), (E20),

150 150

150

Figur 12 Region Väst, andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A.

5

Slutsatser

Följ ande slutsatser kan dras från tillståndsmätningama 2011: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Väst 59 % av delobjekten godkända

0 På Övriga europavägar och riksvägar godkändes 50 % av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 71 % av delobjekten

0 Vägmarkeringarnas funktion var bättre i län än i O-län. Skillnaden mellan N-län och S-N-län samt mellan O-N-län och S-N-län är inte statistiskt säkerställd.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Väst 54% av delobjekten godkända

0 Vägmarkeringamas våtfunktion var bättre i N-län och S-län än i O-län. Skillnaden mellan N-län och S-län är inte statistiskt säkerställd.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 201 1 är att vägmarkeringarnas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnasfunktion i Sverige. Fa'ltmät-ningar mea' metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägrnarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

Bilaga 1 Sidan 1 av 8

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

MV

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

Zkf

tväfältsväg

Delobjekt

vänster kant b

vänster kantlinj e i bakriktningen

höger kant f

höger kantlinje i framriktningen

Sträcka

k

korsning med väg

Lgr

länsgränsen

Rpl

rastplats

Tpl

trafikplats

GK

Godkänd

UK

Underkänd

t

torrfunktion

v

vätfunktion

VTI notat 822-2012

VTI notat 822-2012 Ha ll an ds län N Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK V GK /U K Qd Fr ik ti on EV E6 MV Sl öi ng e (t pl 48 ) -Fa lk en be rg (t pl 51 ) 11 -6 6-62 Hög er ka nt f 22 1 6, 88 3 GK 35 6, 56 6 UK 15 8

9,

81

1

Kör fäl ts li nj e 14 6 9, 15 9 UK 11 6 6, 88 6 V än s t e r k a n t b 39 7 1, 66 6 GK 63

1,

99

9

GK 16 5 6, 64 6 EV N 11 E6 MV Duve he d (T pl 58 ) -Kun gs ba ck a (T pl 59 ) 11 -6 6-63 Hög er ka nt f 258

1,

99

9

GK 54 6, 86 3 GK 17 1 6, 88 5 K ör f äl t s l i n j e 25 9

1,

99

9

GK 155

9,

74

1

V än s t e r k a n t b 31 1 1, 66 6 GK 66

1,

99

9

GK 16 6 6, 81 3 RV 24 2 + 1 Sa nd va d (k 52 6, st ar t 2+ 1) -Me ll bys tr an d (k 6/ 26 tp l 41 ) 11 -6 6-62 Hög er ka nt f 25 7 6, 96 9 GK K ör f äl t s l i n j e 15 6 6, 46 2 UK V än s t e r k a n t b 21 2 6, 99 2 GK LV N 25 11 7 2k f Ha lm st ad (k ö/ 28 tp l 43 ) -Ve in ge (k 54 8 sl ut Zk f) 11 -6 6-62 Hög er ka nt f 16 8

9,

73

9

UK Mi tt li nj e 19 3

9,

91

8

GK V än s t e r k a n t b 18 1 6, 86 3 GK Sidan 2 av 8 Bilaga 1

VT| notat 822-2012 Vär ml an ds län 8 Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t A nd e l G K t GK /U K RL , An de l GK V GK /U K Qd Fr ik ti on EV S 2 E1 8 2k f Ho lm ed al (k 50 5) -År jän g (k 17 2, väs t) 11 -0 6-02 Hög er ka nt f 28 9 1, 00 0 GK 45 0, 88 7 GK 17 6

6,

74

6

Mi tt li nje 14 9

6,

27

4

UK 18 1 0, 860 V än s t e r k a n t b 28 9 1,66 6 GK 4 4 6, 85 7 GK 180 6, 72 3 EV S 15 E1 8 2 + 1 Öl me (k 76 7) -Kr isti ne ha mn (k 26 , os t) 11 -0 6-03 Hög er kant f 18 0 0, 75 0 UK 46 0, 92 2 GK 16 7 0, 987 K ör f äl t s li n j e 13 3 0, 20 0 UK 17 9 0, 88 0 V än s t e r k a n t b 20 0 0,95 2 GK 49 0, 99 0 GK 17 5 0, 96 9 EV S 18 E4 5 2k f Säf fl e (k 17 5) -Vär mlan ds br o (k 54 1) 11 -0 6-02 Hög er ka nt f 27 8 0, 85 9 GK 41 0, 59 6 UK 17 1 0, 72 7 Mi tt li nj e 16 7 0, 70 4 UK 163 0, 88 0 V än s t e r k a n t 28 4 0, 95 8 GK 41 0, 66 2 UK 170 0, 71 8 EV S 7 E1 8 2k f Si ll in ge byn (k 52 5) -In ge t na mn (k 175, os t) 11 -0 6-02 Hög er ka nt f 22 9 0,85 0 GK

Mi

tt

li

nj

e

21 6 0, 915 GK V än s t e r kan t 230 0, 65 4 UK RV S 38 26 2kf Nyk ro pp a (k 77 7) -Fi li psta d (k 63 , väs t) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 18 1 0, 81 2 GK Mi tt li nj e 19 9 0, 89 7 GK V äns t e r k a n t 15 0 0, 393 UK RV S 41 26 2k f Lån gb an (k 84 7) -Le sj öf or s (k 83 5) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 32 5

6,

97

8

GK Mi tt linj e 19 3 0, 85 6 GK V än s t e r k a n t 340 0, 98 6 GK RV S 47 61 2k f Fi skevi k (k 65 1) -Ar vika (k 17 2) 11 -0 6-04 Hög er ka nt f 16 1 0, 39 4 UK Mi tt li nj e 17 2 0, 71 8 UK V än s t e r k a n t 20 7 0, 69 0 UK Sidan 3 av 8 E3Hagua1

VTI notat 8:2-2012 Vär ml an ds län S Väg Ob je kt Väg Nr V äg typ Väg kl as s St räc ka D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on RV S 54 61 2 + 1 Ka rl st ad /S ko re (k 61 ) -Gr ave (k 72 5, sl ut 2+ 1) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 23 1 1, 00 0 GK K ör f äl t s l i n j e 11 4

0,

00

0

UK V än s t e r k a n t b 16 4 0, 68 3 UK RV S 64 62 2k f Fa st näs (k 93 1) -St öl le t (k 45 ) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 20 6 1, 00 0 GK Mi tt li nj e 14 1 0, 88 0 GK V än s t e r k a n t b 19 8

1,

øøø

GK LV S 92 23 7 2k f Da lb äc ke n (k 60 7) -St or fo rs (k 26 ) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 19 9 0, 98 9 GK Mi tt li nj e 19 7 1, 00 0 GK V än s t e r k a n t b 19 1 1, 00 0 GK LV S 10 6 24 1 2k f To rs be rg (k 9øl ) -Mun kf or s (k 80 8) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 14 2 0, 87 7 GK Mi tt li nj e 12 2 0, 76 5 UK V än s t e r k a n t b 15 7 0, 96 6 GK Sidan 4 av 8 Bilaga 1

VTI notat 822-2012 Väs tra Göt al an ds län 0 Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl ass S tr äc k a D a t um De lobj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK V GK /U K Qd Fr ikti on EV E6 MV Ding le (t pl 19 1) -Häl leva ds ho lm (t pl 19 3) 11 -9 6-94 Hög er ka nt f 25 7 1, 99 9 GK 47 9, 99 9 GK 17 8 9, 82 8 Kör fäl ts linj e 17 1 9, 936 GK 16 9 9, 84 4 V än s t e r k a n t b 33 5 1, 99 9 GK 62 1, 99 9 GK 18 2 9,77 3 EV 0 19 E6 MV Häl le va ds ho lm (T pl 19 3) -Ra bbal sh ed e (T pl 19 4) 11 -9 6-94 Hög er ka nt f 24 9 9, 96 9 GK 46

9,

92

2

GK 181 9, 83 7 K ör f äl t s l i n j e 164

9,

82

8

GK 172 9, 84 9 V än s t e r k a n t b 32 6 1, 99 9 GK 61 1, 999 GK 17 9 9, 78 9 EV 0 18 E29 MV Le rum (tpl 84 ) -Fl od a (t pl 89 slut mv) 11 -9 6-93 Hög er kant f 19 8

9,

99

5

GK 31 9, 28 8 UK 16 6 9, 83 9 Kör täl ts li nj e 13 2 9, 19 2 UK 14 4 9,88 5 V än s t e r k a n t b 36 5 9, 99 2 GK 57 9, 77 6 UK 1 5 4 9, 66 3 EV 0 25 E2 9 2 + 1 Va ra (k 25 32 , star t 2+ 1) -Jun g (k 26 99, no rr ) 11 -9 6-96 Hög er ka nt f 29 6 9, 99 3 GK 46 9, 93 9 GK 189 9, 72 9 Kör fäl ts li nj e 2 4 4 9, 88 1 GK 18 4 9, 73 7 V än s t e r k a n t b 32 6 1, 999 GK 53 9, 99 3 GK 17 7 9, 72 1 EV 0 28 E2 9 2 + 1 Sk ar a (k 49 , st ar tZk f) -Le ds jö (k 27 55 , sl ut 2k f) 11 -9 6-95 Hög er ka nt f 13 3 9, 18 8 UK 24 9, 16 2 UK 137 9, 84 3 K örf äl t s l i n j e 14 8 9, 43 8 UK 17 8 9, 86 9 V än s t e r k a n t b 12 5 9, 138 UK 19 9, 95 6 UK 14 5 9, 858 EV 0 29 1 E2 9 MV Le ds jö (k 27 55 , st ar t Mv) -Göt ene (s lut MV ) 11 -9 6-95 Hög er ka nt f 15 4 9, 51 3 UK 31 9, 21 7 UK 17 7 9, 92 1 K ör f äl t s l i nje 163 9, 77 9 UK 17 6 9, 82 3 V äns t e r k a n t b 33 4 1, 99 9 GK 67 1, 99 9 GK 18 6 9,81 9 EV 0 39 E2 9 2k t Göt en e (k 27 55 ) -Rp l Moto rp 11 -9 6-95 Hög er ka nt f 16 3 9, 67 8 UK 24 9, 99 9 UK 15 6 9,83 8 Mi tt li nj e 18 1 9, 77 8 UK 16 7 9, 83 4 V än s t e r k ant b 14 4 9, 35 6 UK 21 9, 99 9 UK 15 8 9,85 8 1E rs ät te r ob je kt0 13 .

Sidan 5 av 8 E3HagEt1

VTI notat 822-2012 Väs tr a Göt al an ds län 0 Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd F r i k t i o n EV 0 31 E2 0 2k f Rp l Mo to rp -Ma ri es ta d (k 26 , syd ) 11 -0 6-05 Hög er ka nt f 13 5 0, 21 8 UK 20 0, 00 0 UK 14 6

9,

87

3

Mi tt li nj e 18 4

9,

96

6

GK 16 1 0, 82 5 V än s t e r k a n t b 13 0 0, 07 6 UK 18 0, 00 0 UK 155 0, 87 3 RV 0 73 40 2k f Ge ta re d (s ta rt 2k f) -Br ed as lät t (k 17 13 , sl ut Zk f) 11-0 6-06 Hög er ka nt f 15 9 0, 61 2 UK Mi tt li nj e 15 7 0, 51 8 UK V än s t e r k a n t b 13 9

9,

49

4

UK RV 0 75 4 0 2 + 1 Ho lm ar p (k 17 36 ) -Lg r OP R/ F 11 -0 6-06 Hög er ka nt f 13 1

9,

41

8

UK Kör fäl ts li nj e 10 7 0, 13 2 UK V än s t e r k a n t b 18 0 0, 85 7 GK RV 0 77 41 2k f Sun dh ol me n (1 51 9) -Ha by (k 15 6) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 20 9 0, 89 0 GK Mi tt li nj e 14 4

9,

34

1

UK V än s t e r k a n t b 19 9 0, 88 2 GK RV 0 82 42 Zk f Täm ta (k 17 91 ) -Lj ur (1 76 5) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 23 2

1,

99

9

GK Mi tt li nj e 14 2

9,

35

4

UK V än s t e r k a n t b 22 7 1, 00 0 GK RV O 10 5 47 2k f Gr äs to rp (k 44 ) -Fl ak eb er g (2 55 2) 11 -0 6-03 Hög er ka nt f 14 8

9,

47

8

UK Mitt li nj e 14 3 9, 45 7 UK V än s t e r k a n t b 14 7

9,

59

6

UK RV O 11 4 49 2k f Axva ll (s ta rt Zk f) -Lj un gs to rp (k 27 00 ös t) 11 -0 6-06 Hög er ka nt f 11 4 0, 21 6 UK Mi tt li nj e 14 2

9,

38

4

UK V än s t e r k a n t b 14 3 0, 37 6 UK Sidan 6 av 8 Eükagea1

VTI notat 8:2-2012 Väs tr a Göt alan ds län 0 Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd F r i k t i o n RV O 11 8 49 2k f Ka rl sb or g/Ha nk en (k 20 2) -Gr anvi k (k 30 60 ) 11 -0 6-05 Hög er ka nt f 27 2 1,00 0 GK Mi tt li nj e 27 0

9,

97

4

GK V än s t e r k a n t b 32 7 0, 98 7 GK LV O 13 5 15 7 2k? Li mm er ed (k 27 ) -Ol to rp (k 16 88 ) 11 -0 6-06 Hög er ka nt F 248 0, 98 0 GK Mitt li nj e 15 5 0, 92 9 GK V än s t e r k a n t b 23 9 0, 99 0 GK LV O 14 3 16 1 2 + 1 Udde va ll a (k 6, Tp l9 6, Star t 2+ 1) -La ne sun d (k löø, Sl ut 2+ 1) 11 -0 6-04 Hög er ka nt f 31 2 1, 000 GK Kör fäl ts li nj e 13 6 0, 40 9 UK V än s t e r k ant b 21 5 0, 85 5 GK LV O 14 5 16 2 2k f Lys ek il (k 16 1) -Br as ta d (k82 8/ 84 3) 11 -0 6-04 Hög er ka nt f 20 1 0, 85 7 GK Mi tt li nj e 17 6 0, 77 6 UK V än s t e r k a n t 18 0 0, 79 8 UK LV O16 9 16 6 2k f Me ll er ud (k45 ) -Da ls ko g (k 2147 ) 11-0 6-05 Hög er ka nt f 24 2 0,98 3 GK Mi tt li nj e 228 0, 91 5 GK V än s t e r k a n t 24 5 0, 98 3 GK LV O17 1 16 6 2k f Bäc ke fo rs (k 17 2) -Ti ng va ll a (k21 11 ) 11 -0 6-05 Hög er ka nt f 22 6 0, 96 7 GK Mi tt li nj e 12 7 0, 90 1 GK V än s t e r k a n t 23 7

1,

øøø

GK LV O 19 9 17 8 2k f Te gn eb y (k 74 0) -Va re kil (k 16 0) 11 -0 6-05 Hög er ka nt f 184 0, 75 6 UK Mi tt linj e 19 7 0, 96 7 GK V än s t e r k a n t 195 0, 90 8 GK Sidan 7 av 8 Bilaga 1

VTI notat 8:2-2012 Väs tr a Göt al an ds län 0 Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on LV O 22 1 18 7 2k t Jär pås (2 59 1) -Li dk öp in g (k 44 ) 11 -6 6-65 Hög er ka nt f 19 6 6, 92 9 GK Mi tt li nj e 16 7 6, 62 9 UK Vän st er ka nt b 18 6

6,

95

7

GK LV O 22 6 19 6 2k t Gr äf sn äs (k 19 78 ) -St or a Me ll by (k 26 46 ) 11 -6 6-63 Hög er ka nt f 21 5

9,

94

4

GK Mi tt li nj e 26 6 6, 57 3 UK V än s t e r k a n t b 2 6 2 6, 87 6 GK LV O 22 9 19 3 2k f Fo lk ab o (k 28 71 /2 87 5) -Ti da ho lm (k 28 44 ) 11 -6 6-65 Hög er ka nt f 19 2 6, 66 1 UK Mi tt li nj e 17 2

6,

67

6

UK V än s t e r k a n t b 1 8 7

6,

51

4

UK LV O 25 1 26 2 2k f Ha ln a (k 36 27) -Un de näs (k 36 61 ) 11 -6 6-65 Hög er ka nt f '1 77 6, 98 3 GK Mi tt Li nj e sa kn as Vän st er ka nt b [1 62 6, 98 3 GK Sidan 8 av 8 Bilaga 1

www.vti.se

vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG