• No results found

Skolpatruller : En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skolpatruller : En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige"

Copied!
68
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISSN 0347-6049

V P

6 15 1990

Skolpatruller

En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige Berit Nilsson

w Väg' 06/7 Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping

(2)

ISS/V 0347-5049

VT_[_Ipedgelande så_

615

i

,990

Skolpatruller

En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige

Berit Nilsson

w Väg-00,7 7'rafik- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 07 Linköping

(3)
(4)

Förord

Den här avrapporterade undersökningen har finansierats av

Trafiksäker-hetsverket (TSV) och kontaktperson där är Margitta Schelin. Arbetet initierades från samrådsgruppen TRUSK som verkar för att stödja och

stimulera trafiksäkerhetsarbetet i grundskolan och gymnasieskolan.

Den här undersökningen får ses som en första delredovisning, där skol-patrullverksamheten beskrivs utifrån skolstyrelsens och kontaktperso-nernas perspektiv. Även skolpatrullevernas synpunkter bör belysas i en

senare studie.

Jag vill tacka mina medarbetare på VTI som funnits i bakgrunden under hela arbetets gång, Christina Ruthger som översatt sammanfattningen till engelska och Ann-Sofie Senneberg som skrivit adresser, prickat av

enkä-ter och framför allt skrivit ut detta VTI-meddelande.

Tack till Thomas Larsson (TSV) och Morgan Dalén (Stockholms

polis-distrikt) som försett mig med material och information i ett för mig nytt ämnesområde. Dessutom vill jag tacka Sofia Gregersen för den fina

(5)
(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 METOD 3.1 Genomförande av steg 1 3.2 Genomförande av steg 2 4 RESULTAT 4.1 Enkät 1

4.1.1 Sammandrag av resultaten frånenkät 1

4.1.2 Förekomst av skolpatruller i landets kommuner

4.1.3 Skäl till att vissa kommuner aldrig haft skolpatruller

4.1.4 Skäl till att vissa kommuner upphört med skolpatruller

4.1.5 Skäl till att vissa kommuner har skolpatruller

4.1.6 Hur fungerar skolpatrullverksamheten i de kommuner där

sådan bedrivs?

4.1.7 Har skolpatruller dragits in pga att andra

trafiksäker-hetsâtgärder vidtagits?

4.2 Enkät 2

4.2.1 Sammandrag av resultaten från enkät 2

4.2.2 Kontaktpersonens erfarenheter

4.2.3 Verksamhetens utformning i skolorna

4.2.4 Urval och utbildning av skolpatrullelever

4.2.5 Föräldrars och andra vuxnas engagemang i verksamheten

4.2.6 Olyckor i samband med verksamheten

4.2.7 Utvärdering av verksamheten

4.2.8 Skäl till att skolan bedriver skolpatrullverksamheten och

eventuella för- och nackdelar

4.2.9 Kontaktpersonernas personliga inställning till skolpatruller

Sid III bd O O O \O \ V ' I U 1 U 1 10 12 15 16 16 17 19 23 27 30 31 35

(7)

5 DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion 5.2 Fortsatt utvecklingsarbete Referenser Bilaga 1 Enkät 1 Bilaga 2 Enkät 2 VTI Meddelande 615 42 l+2 43 46

(8)

Skolpatruller - En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige av Berit Nilsson

Väg- och trafikinstitutet

Linköping

SAMMANFATTNING

I Sverige har skolpatruller, tidigare skolpoliser, engagerats de senaste 40 åren i syfte att öka säkerheten för barnen på väg till skolan.

Verksamhe-ten har diskuterats vid ett flertal tillfällen. De som är kritiskt inställda

till verksamheten hävdar att barnen utsätts för olycks- och hälsorisker genom bilarna och deras avgaser och buller. Barnen löper även risk att bli nonchalerade där de står med utsträckta händer, vilket, menar man, kan påverka barnens självförtroende i negativ riktning.

I motsats till detta hävdar anhängare till verksamheten att barnen utvecklar sitt ansvarstagande och dämpar dessutom bilarnas hastighet genom sin närvaro.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga/beskriva verksamheten.

Undersökningen genomfördes i två steg:

1. En enkät 1 distribuerades till landets skolstyrelser med syfte att ta reda på om kommunen har skolpatruller. Skälen till detta beslut efterfrågades också. De skolor som har skolpatruller identifierades. 2. En enkät 2 med syfte att beskriva formerna för verksamheten

distri-buerades till dessa skolor .

Steg 1 genomfördes under våren 1989. Resultaten visar att ca 1/3 (103 st) av landets 285 kommuner har skolpatruller, 1/3 (85 st) har haft men upphört och 1/3 (97 st) har aldrig haft några skolpatruller.

(9)

II

De kommuner som valt att behålla skolpatrullerna redovisar främst trafiksäkerhetshöjande effekter och att den fysiska miljön kräver skol-patruller.

De skäl som kommunerna redovisat som orsak till att verksamheten

upphört är främst ändringar i den fysiska miljön samt ansvar och

hälsorisker.

De kommuner som aldrig haft skolpatruller reodvisar skäl som att trafiksituationen inte kräver skolpatruller och att andra åtgärder vidta-gits.

Enkäten visar att meningarna om skolpatrullerna och deras existens och nytta är delade.

Steg 2 genomfördes hösten 1989. Resultaten från enkät 2 visar att

närmare 10 000 elever är engagerade i verksamheten främst från

års-kurs 6. De flesta är enbart engagerade på morgonen där de oftast står vid övergångsställen med mycket trafik.

Kontaktpersonen som oftast är lärare, tror att eleverna i de flesta fall ställer upp pga att de känner sig stolta och/eller för den belöning som de får, främst i form av diplom och resor.

Rapportskyldighet ingår i de flesta skolpatrullers uppgift med någon form

av uppföljning oftast genom samtal/tillsägelse/information till den elev

som brutit mot trafikreglerna.

I den praktiska verksamheten ute på gatan förekommer ett fåtal vuxna. Där det förekommer är det vanligaste att polisen är engagerad.

Vid sex skolor har barn skadats under det senaste läsåret på platser där skolpatruller varit utplacerade.

Få alternativ till verksamheten har prövats. Där det förekommer är det vuxna som följer barnen över gatan. Kontaktpersonernas personliga in-ställning till verksamheten är mycket positiv.

(10)

III

School crossing patrols - a survey of the activity in Sweden by Berit Nilsson

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

5-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

During the last 40 years, school crossing patrols have been engaged in

order to increase the safety of children on their way to school. This activity has been discussed repeatedly. Those who are critical claim that children are exposed to accident and health risks from cars, their exhaust fumes and noise. Children also run the risk of being ignored by drivers

when standing with their arms outstretched. Their self-confidence could

then be influenced negatively.

On the contrary, adherents of the activity argue that children develop their responsibility and furthermore, reducethe speed of traffic simply by being present.

The aim of this study was to make a survey of the activity. The study was carried out in two steps:

l. Questionnaire No. 1 was distributed to the local education authorities

in order to learn whether they had school crossing patrols. lf so, the reason for organizing such patrols was to be stated. The schools having school crossing patrols were then identified.

2. Questionnaire No. 2, which had the aim of describing the organization

of the activity, was distributed to these schools.

Step I was carried out during the spring of 1989. The results show that

approximately 1/3 (103) of a total of 285 local authorities in the country

had school crossing patrols, 1/3 (85) had had patrols, but the activity had ceased and 1/3 (97) had never had any school crossing patrols.

(11)

IV

The local authorities where school crossing patrols still existed reported an incerase in road safety and stated that the traffic environment demands such patrols.

The reasons reported by the local authorities for abandoning the activity were above all changes in the physical environment, as well as responsibil-ity and health risks.

The local authorities where patrols had never existed reported reasons such as the traffic situation not demanding school crossing patrols and

that other measures had been taken.

The questionnaire shows that opinions on the school crossing patrols and

their existence and usefulness differ.

Step 2 was carried out in the autumn of 1989. The results from questionnaire No. 2 show that almost 10,000 pupils were engaged in the activity, above all those in form 6. Most of the pupils were only on duty in the morning and they were often stationed at crossings with dense traffic. The contact person, often the teacher, believed that in most cases pupils join in because they feel proud to do so and/or because of the reward, mainly diplomas and free outings.

Most patrols are obliged to report their activity and this is followed up in some way, most often by informing the pupil who has violated the traffic

rules.

Only a few adults are involved in the practical activity in the streets. Where this is the case the police are primarily involved.

During the last school year children have been injured at six schools where school crossing patrols were stationed.

Few alternatives to the activity have been tested. Where this has been the case, adults helped children to cross the streets. The contact persons' own attitudes to the activity are very positive.

(12)

l BAKGRUND

För att öka säkerheten för barnen på väg till och från skolan har skolpatruller

(skolpoliser) engagerats i Sverige under de senaste 40 åren.

Verksamheten syftar till att skolpatrullerna, som för det mesta är elever från skolans årskurs 6, ska varna och skydda sina kamrater när de korsar en körbana på väg till och från skolan. Patrullerna brukar även hjälpa till vid av-och påstigningsplatser för Skolskjutsar.

Idén med skolpatruller kommer ursprungligen från USA, där en lärarinna i Detroit organiserade de första patrullerna redan 1919. Verksamheten spreds över världen och kom till Danmark 1949, Norge 1952 och till Sverige 1953

efter ett provår (Dahlén 1989).

Skolpatrullerna bär vanligtvis särskild utrustning i form av en gul/orange cape med ett vitt fält vid nedre kanten som även går upp som ett koppel över höger axel.

Skolöverstyrelsen i samråd med Rikspolisstyrelsen, Trafiksäkerhetsverket och Svenska kommunförbundet utfärdade riktlinjer och anvisningar för

skol-patrullverksamheten 1974 (ASÖ 1974/7224). Anvisningarna upphörde dockatt

gälla 1986-07-01.

Enligt dessa f d anvisningar rekommenderades att eleverna skulle rekryteras till skolpatrullverksamheten fr 0 m årskurs 6, då barnen är 12 år.

I "Skolan och trafiken" (SÖ 1983), beskrivs verksamheten kortfattat. Där

påpekas också de hälsorisker som kan förknippas med verksamheten. I "Skolan

och trafiken", rapport (SÖ 1984), trycks det ännu hårdare på miljöaspekten,

då barn är extra känsliga för bilavgaser.

Skolpatrullverksamheten har diskuterats vid ett flertal tillfällen. Motståndare till verksamheten hävdar att det är fel att låta barn utsättas för olycks- och hälsorisker genom biltrafiken och deras avgaser och buller. Bilarnas avgaser innehåller bl a kvävedioxid, som påverkar luftvägarna och kan ge upphov till luftvägsinfektioner. Astmatiska barn får ökade besvär i miljöer med höga

(13)

kvävedioxidhalter. Bilavgaserna innehåller även kolväten som bl a skadar

centrala nervsystemet (SÖ 1988).

Björklid (1987) som intervjuat elever om bl a deras upplevelser av

skolpatrull-verksamheten, menar att det finns risk att man brukar barn i stället för att

ge dem ansvar och medinflytande. Barnen får hjälpa till i stället för att vuxna och barn hjälps åt, som exempel pekar Björklid på att skolpatrulleleven måste

följa vuxenregler som kan uppmuntra till överträdelse, vilket kan leda till att "Eleven står med sina utsträcka händer samtidigt som han/hon löper uppenbar

risk att bli nonchalerad".

I motsats till detta hävdar anhängare till verksamheten att barnen känner och utvecklar sitt ansvarstagande för sina kamrater, vilket är viktigt, samt att uppgiften är mycket populär hos barnen. Dessutom hävdas att skolpatrullele-verna genom sin väl synliga cape, dämpar bilarnas hastighet och därmed ökar

säkerheten för barnen att korsa en körbana på väg till skolan. För att få ett

bättre underlag till denna diskussion gav TSV uppdraget till VTI att beskriva verksamhetens utbredning och arbetssätt.

2 SYFTE

Detta arbete syftar till att beskriva/kartlägga nuläget av

skolpatrullverksam-hetens utbredning och på vilket sätt den bedrivs i Sverige.

Undersökningen ingår som en första del i ett projekt vars övergripande syfte

är att ge underlag för beslut om skolpatrullverksamhetens framtida existens

och eventuella utformning eller alternativa åtgärder.

(14)

3 METOD

Undersökningen genomfördes i två steg. Dels distribuerades en enkät till landets samtliga skolstyrelser, dels en enkät till de skolor i landet som

bedriver skolpatrullverksamheten.

3.1 Genomförande av steg 1

En enkät 1 (Bilaga 1) skickades ut till huvudansvarig för trafikfrågor på

landets totalt 285 skolstyrelser. Samtliga adresser har tagits fram av SÖ.

Enkäten innehåller frågor om:

- förekomst av skolpatruller samt skälen till beslut om förekomst

- hur verksamheten fungerar och om det finns eventuella problem hos de

kommuner som har skolpatruller

- vilka skolor som har skolpatrullverksamheten och namn på

kontaktperso-ner.

Enkät l skickades ut i slutet av mars 1989, första påminnelsen i april och den andra i maj 1989. Samtliga kommuner utom en besvarade enkäten. Den kommun som inte besvarade enkäten, besvarade i stället frågorna per telefon.

3.2 Genomförande av steg 2

Till de skolor som hade skolpatruller distribuerades enkät 2 (bilaga 2) ställd

till kontaktpersonen, eller om sådan inte fanns, till tillsynsläraren. Totalt 500 enkäter skickades ut. Enkäten konstruerades utifrån de svar som kommit in från enkät 1, samt utifrån samtal med personer som är väl insatta i den praktiska verksamheten och representerar åsikter både för och emot verk-samheten. Frågorna i enkäten kan indelas i följande grupper:

- kontaktpersonens erfarenheter

- verksamhetens utformning i skolorna

(15)

- föräldrar och andra vuxnas engagemang i verksamheten

- olyckor i samband med verksamheten

- utvärdering av verksamheten

- skäl till att skolan bedriver skolpatrullverksamhet och eventuella för-och

nackdelar

- kontaktpersonens personliga inställning

Enkät 2 skickades ut i augusti 1989. En första påminnelse gjordes i början av september, en andra i slutet av september och en tredje påminnelsen i början av oktober 1989.

Av 500 utskickade enkäter besvarades 453 (91%). Vid en genomgång av

bortfallet framkom att två skolor var nedlagda, vid elva skolor var verksam-heten trots skolstyrelsens uppgifter tillfälligt eller permanent nedlagd, två skolor hade enbart högstadium, en skola förekom två gånger i adresslistan och till slut fanns i några små kommuner enbart en kontaktperson för fler än en'

skola och fyllde då i samtliga uppgifter på en enkät (sju enkäter fick strykas).

Detta gör att 477 skolor återstår och av dessa besvarade #53 enkäten, vilket gav en 95%-ig svarsfrekvens.

Vid en slumpvis vald telefonpåringning till de kontaktpersoner som inte bevarat enkäten uppgav några att ansvaret för verksamheten just övergått till en annan person, som ännu inte kunde fylla i uppgifterna i enkäten. Vid några fall var lång sjukskrivning orsak till att ingen kunde fylla i enkäten. Dessutom försvårades viljan att besvara enkäten pga att det just då var konflikt i avtalsförhandlingarna.

(16)

4 RESULTAT

Under denna rubrik presenteras först enkät l ställd till lokala Skolstyrelsen. Resultaten presenteras under fem rubriker. Pâ frågorna med öppna

svars-alternativ, redovisas svaren 1 kategorier. Under dessa kategorier redovisas

sedan svaren mer utförligt i fallande frekvensordning, illustrerade med citat

från enkäterna. Som inledning finns ett kort sammandrag av resultaten.

Därefter följer en redovisning av enkät2 ställd till kontaktpersonen på respektive skola. Resultaten från enkäten redovisas under åtta rubriker och inleds även den med ett kort sammandrag.

4.1 Enkät 1

Resultat från den första enkäten, ställd till huvudansvarig för trafikfrågor på lokala Skolstyrelsen. Totalt ingår samtliga 285 skolstyrelser i redovisningen.

4.1.1 Sammandrag av resultaten från enkät l

Resultaten visar att ca 1/3 av kommunerna har skolpatruller, ca 1/3 har haft men upphört och ca 1/3 har aldrig haft några skolpatruller.

De viktigaste skälen till att kommunen inte har skolpatruller är att trafik-situationen inte kräver några patruller och att andra åtgärder vidtagits. Anledningen till att kommunerna upphört med verksamheten är att man ändrat i den fysiska miljön och/eller bedömt patrullerandet olämpligt av ansvars- och hälsoskäl. De kommuner som har skolpatruller anser att verk-samheten har en trafiksäkerhetshöjande effekt och att den fysiska miljön kräver skolpatruller.

De kommuner som har skolpatruller har haft dessa i mer än 10 år och man tycker att det fungerar bra. Där bristande engagemang finns, är det framför

allt hos eleverna. Eventuella samarbetsproblem återfinns ute på gatan där

högstadieelever och vuxna inte följer skolpatrullelevens anvisningar eller stör

(17)

4.1.2 Förekomst av skolpatruller i landets kommuner (fråga la-b)

Tabell 1 Förekomst av skolpatruller

Antal Procent

kommuner

Kommuner som har 103 36

skolpatruller

Kommuner som tidigare 85 30

haft skolpatruller

Kommuner som aldrig 97 34

haft skolpatruller

Totalt 285 100

Resultaten visar att ca 1/3 av kommunerna har skolpatruller, ca 1/3 har

haft men upphört och ca 1/ 3 har aldrig haft några skolpatruller.

4.1.3 Skäl till att vissa kommuner aldrig haft skolpatruller (fråga lc)

Sammanlagt 81 kommuner har angett skäl till varför man inte använder skolpatruller. De kan sammanfattas i följande fyra kategorier. (Fler än ett skäl har redovisats. Fem kommuner har besvarat frågan med vet ej.)

- trafiksituationen kräver ej skolpatruller (62 st) - andra åtgärder har vidtagits (23 st)

- ansvar och hälsoskäl (17 st) - övrigt (ll st)

Trafiksituationen kräver ej skolpatruller. De flesta kommuner menar att det hos dem inte finns något behov av och/eller att det är onödigt med skolpatruller. Vidare har glesbygdskommun och andra orsaker till att kommunen pga lite trafik och/eller att trafikmiljön inte kräver skol-patruller redovisats som skäl.

(18)

"Kommunen är en landsbygdskommun med små tätorter. Trafiksitua-tionen har varit sådan att skolpatrullverksamhet inte bedömts nöd-vändig".

Andra åtgärder har vidtagits. Här har bl a förekomsten av skolskjuts tagits upp som skäl att inte ha skolpatruller. Några kommuner har byggt gång/cykelbanor, övergångsställen och/eller trafiksignaler. Tillfällig

tra-fikvakt med hjälp från bl a föräldrar/pensionärer, även bevakning som sköts av någon skolpersonal har också redovisats som skäl att inte införa skolpatruller.

"Kommunen har diskuterat införandet av skolpatruller men funnit att behov inte har funnits efter det att skolskjuts ordnats på en plats i kommunen för lågstadiebarn vid särskild trafikerad väg".

"Kommunen har vidtagit andra trafiksäkerhetsåtgärder bl a trafikljus

och övergångsställe på flera ställen i närheten av skolorna".

"Frågan diskuterades i början av 70-talet. Viktigaste argumentet då mot införandet var den eventuella riskfaktor som skolpatrullerna kunde utsättas för. Däremot har Hem o Skola-föreningen tillfälligt engagerat målsmän som trafikövervakare vid vägbygge i anslutning till skolvägen".

Ansvar och hälsoskäl. Flera kommuner har under denna kategori uppgett att man anser att ansvaret är för stort och/eller felaktigt, det är förenat med stora risker bl a hälsorisker. Andra skäl som nämnts är problem med att få vuxna att lyda, att barn inte ska vara i trafiken och att det är för mycket trafik för barnen.

"Ansvaret vid en olycka är orimligt stort för att elever ska åläggas sådana arbetsuppgifter: "skolpolisen" kan utsättas för händelser som ger "men för livet!"

Övrigt. Några kommuner har svarat att frågan inte varit aktuell eller inte kommit upp till diskussion. Kommunen har inte tagit beslut för, men heller inte emot verksamheten. De farliga platserna ligger för långt från skolan, att det är ekonomiska orsaker eller att det är många olika skoltider att bevaka som gjort att kommunen aldrig haft några

(19)

4.1.4 Skäl till att vissa kommuner upphört med skolpatruller

(fråga ld)

Samtliga 85 kommuner har angett skäl till varför man upphört med

skolpatrullerna. De kan sammanfattas i följande fyra kategorier. (Fler än ett skäl har redovisats.)

- ändringar i den fysiska miljön (65 st) - ansvars- och hälsoskäl (44 st)

- organisatoriska förändringar och/eller svårigheter (22 st)

- övrigt (12 st)

Ändringar i den fysiska miljön. De flesta av dessa kommuner har installe-rat trafiksignaler, byggt gång/cykelbanor och gångtunnlar/broar. Nya skolor eller del av skola har byggts, de aktuella skolorna har lagts ner och

busshållplatser har byggts om. I några kommuner har man målat

över-gångsställen med/utan refug, den aktuella skolan har flyttats eller del av skolan, de yngsta barnen har fått byta skola eller också har

upptagnings-området ändrats. I någon kommun har man satt in fartbegränsning, byggt

ny trafikled eller ändrat på utfarten till skolan. Tio kommuner anger

också allmänt ändring av trafikmiljön som skäl, men preciserar inte vilka ändringar man genomfört.

"Skolpatrullerna tjänstgjorde vid två övergångsställen efter E4.

Över-gångsställena ersatta med gångtunnlar."

"Skolvägarna har blivit säkrare. Gång- och cykeltunnlar, trafikljus har kraftigt förbättrat trafikmiljön där vi tidigare hade skolpatruller." "Nya busshållplatser har gjorts så att eleverna inte behöver korsa

någon väg före påstigning."

"Skolpatruller förekom då en skola tog emot väldigt mycket elever från ett område från andra sidan av en "huvudväg" i stan. Sedan bygg-des en skola där och behovet upphörde."

Ansvars- och hälsoskäl. Här beskriver de flesta kommuner att ansvaret är för stort och/eller för oklart. Barnen utsätts för risker som även kan

(20)

skapa oro. Miljön är farlig och onyttig med tanke på avgaserna, barnen kan nonchaleras av andra trafikanter och de kan känna maktlöshet inför

sina oftast äldre kamrater. Dessutom har problem som att det är för jobbigt för barnen, att verksamheten kan ge en falsk trygghetskänsla, att

det kan vara farligt och att det är en säkerhetsfråga redovisats som skäl

för att upphöra med skolpatrullverksamheten.

"Kommunen bedömde att ett så stort ansvar som det innebär att leda

trafik, ej kan åläggas skolelever."

"Vi hade för 20 år sedan. Det ansågs inte rätt att lägga ett så stort ansvar på så unga människor. Allt vore nog OK ända tills den dag då någon elev/skolkamrat blev påkörd mitt framför ögonen på

skol-patrullens manskap."

"Tidigare försök med "elevpatruller" visade sig svårhanterligt och gav mer oro än effekt."

Organisatoriska förändringar och/eller svårigheter. Först och främst redo-visas ett minskat intresse från vuxna och/eller eleverna. Andra skäl är att vuxna tagit över bevakningen, att det förekommer svårigheter med att organisera verksamheten, att det inte längre finns något behov samt att

elevantalet minskat.

"Mindre försök vid en skola ansågs efter inrättande av markerade övergångsställen i korsning överflödigt - intresset svalnade hos elever som ej önskade släppa lektionstid."

"Sedan ett antal år tillbaka finns vid skolområdena vuxen-personal som "vakter" för skolskjutsarna".

Övrigt. Här har några kommuner redovisat att skolskjutsverksamheten ut-ökats eller att ekonomiska orsaker gjort att verksamheten upphört. Aktuell korsning ligger för långt från skolan, att man haft problem med att rekrytera ansvarig kontaktperson, att man haft verksamheten på försök utan framgång. Problem har uppstått när ansvarig lärare slutat. Att verksamheten ifrågasatts från trafiksäkerhetssynpunkt och att verk-samheten inte är lämplig har också tagits upp som skäl för att upphöra

(21)

10

4.1.5 Skäl till att vissa kommuner har skolpatruller (fråga 2)

Sammanlagt 101 kommuner har angett skäl till varför man valt att behålla

skolpatrullerna. De kan sammanfattas under följande fyra kategorier. (Fler än ett skäl har redovisats.)

- trafiksäkerhetshöjande effekter (69 st)

- fysiska miljön kräver skolpatruller (48 St)

- undervisningssyfte (31 st) - Övrigt (29 st)

Trafiksäkerhetshöjande effekter. Dessa kommuner menar att skolpatrul-lerna skapar större trafiksäkerhet och underlättar för de andra barnen att passera över gatan. Verksamheten fungerar bra och är till nytta och

förutom att patrullerna ger skydd, så ger de också ökat trygghet för de yngre barnen och deras föräldrar. Skolpatrullerna bidrar till bilisternas

ökade uppmärksamhet och hänsyn, de har en dämpande och lugnande effekt på andra elever och bilister, skolpatrullerna förhindrar och

före-bygger olyckstillbud samt minskar konflikter mellan gående och bilister.

Man menar också att verksamheten förhindrar rödgående, att den har en hastighetssänkande effekt, att skolpatrullerna utgör levande varnings-märken samt förhindrar att barnen korsar E4 utan att de i stället går i

gångtunneln.

"Den har fungerat bra. Patrullernas arbete respekteras. Medlem-marna i patrullerna skyddar i första hand yngre skolkamrater på låg-och mellanstadierna - men även vuxna rättar sig efter "skolpoli-serna"J'

"För att hjälpa till att underlätta skolvägen för förskolan, låg- och mellanstadiet ..."

"...lågstadieföräldrar upplever skolpatrullen som ett gott stöd ..." "Vid två signalreglerade övergångsställen för att sköta regleringen av

trafikljusen så att minsta konflikt mellan gående och biltrafik uppstår

och för att se till ordningen vid passagen ..."

(22)

ll

Fysiska miljön kräver skolpatruller. Här har de flesta kommunerna angett att mycket och hård trafik, farliga övergångar och skolvägar är skäl till

att skolan behöver skolpatruller. Några skolor saknar trafiksignaler och

skolpatrullerna behövs för cyklande elever i årskurs 4.

Skolpatrullverk-samheten behövs pga barnens långa väg till skolan och verkSkolpatrullverk-samheten kan

även vara en hjälp till att driva fram andra fysiska åtgärder.

"Livligt trafikerad väg utanför respektive skola eller vid annat över-gångsställe där trafikfara föreligger."

Undervisningssyfte. Flera kommuner menar att det kan vara bra för eleverna att vara skolpatruller eftersom det utvecklar och fostrar

ele-vernas ansvarstagande. Andra kommuner menar att det är ett led i

trafikundervisningen och trafikvett. Det kan också engagera eleverna, ge ett ökat trafikmedvetande och mognad som trafikant. Verksamheten gör att eleverna tar ansvar för de yngre, att de får respekt för trafikregler,

att de får ett bestående trafiksäkerhetsintresse och att det är ett

komplement till övrig trafikundervisning.

"Träna de äldre elevernas (skolpatrullmedlemmarnas) ansvarskänsla samt ge en ökad kunskap om trafikmiljön."

"... fostrande syfte; större engagemang bland eleverna." "Ett sätt att konkret tillämpa trafikundervisningen ..."

Övrigt. Här har några kommuner uppgett att verksamheten fortsätter pga

tradition, att lärare och föräldrars krav eller önskemål är skäl till att

behålla skolpatrullerna. Verksamheten är populär och behovet av övervak-ning finns, eftersom riskerna ökar. Ekonomisk brist för bättre lösövervak-ningar redovisas och att man annonserat efter vuxna utan att lyckas. Dessutom har föräldrarnas rädsla, duktiga elever, engagerad lärare och kommunens starka engagemang i trafiksäkerhetsfrågor redovisats som skäl att utbilda skolpatruller.

(23)

12

4.1.6 Hur fungerar skolpatrullverksamheten i de kommuner där

sådan bedrivs? (Fråga 3-4d)

Tabell 2 Antal år som kommunen haft skolpatruller

Antal Procent kommuner Mindre än 1 år - -l-5 år 2 2 5-10 år 7 7 Mer än 10 år 94 91 Totalt 103 100

Tabell 3 Hur fungerar skolpatrullv'erksamheten?

Antal Procent kommuner Mycket bra 58 57 Ganska bra 36 36 Varken eller 7 7 Ganska dåligt - -Mycket dåligt - -Totalt 101 100 Bortfall 2 2

Av de kommuner som har skolpatruller har de flesta haft dessa i mer än

10 år och man tycker att de fungerar bra.

(24)

13

Bristande engagemang från några yrkesgrupper/elever

Sammanlagt 90 kommuner har svarat på frågan om det finns ett bristande

engagemang hos några yrkesgrupper eller elever. De kan sammanfattas

under följande fem kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.)

- nej, inga problem med bristande engagemang (54 st) - problem med elevers engagemang (20 st)

- problem med lärares engagemang (7 st) - problem med polisens engagemang (10 st) - Övrigt (6 st)

Eleverna. Det förekommer problem med att engagera eleverna och framför allt att engagera äldre elever. Eleverna tröttnar på att gå upp tidigt och deras engagemang avtar. De har svårt att passa tider, att ta ansvar, eller att stå ute i dåligt väder. Det är lättare att engagera elever

från årskurs 5 än elever från årskurs 6 och eleverna tycker det är tråkigt att stå på platser med lite barn.

Lärare. Här redovisas problem vid rekryteringen av lärare och deras ovilja att påverka eleverna. Lärare har tappat intresset pga gammalt utbild-ningsmaterial och att det förekommer problem med lärares bristande

intresse.

Polis. Svårigheter med engagemanget av poliserna pga tidsbrist har redovisats här. Deras samarbete saknas och ett önskemål om områdespolis

finns. Svårigheter att få hjälp av dem, att det brister i utbildningen och

att det finns önskemål om fler spontana besök redovisas också.

Övrigt. Att föräldrarna tar upp och ifrågasätter verksamheten, att

skolledningen borde engageras, att skolpatrullverksamheten har låg status och att vissa elever ej förstår skolpatrullens betydelse redovisas här.

(25)

14

Samarbetsproblem mellan inblandade yrkesgrupper/ elever

Sammanlagt 89 kommuner har svarat på frågan om det finns några

samarbetsproblem mellan vuxna och elever. Det kan sammanfattas under

följande tre kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.)

- nej, inga samarbetsproblem (81 st)

- problem med högstadieelever som inte lyder eller stör verksamheten

(7 st)

- eleverna har inte samma syn på punktlighet och ansvar längre (2 st)

"...två skolor har sagt att vissa elever (äldre) inte vill lyda

skol-poliserna."

Andra problem med verksamheten

Sammanlagt 75 kommuner har svarat på frågan om det finns något annat

som inte fungerar. De kan grupperas i följande tre kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.)

- nej, inga andra problem (#3 st) - dålig efterlevnad hos vuxna (12 st) - praktiska problem (8 st)

- övrigt (15 st)

Dålig efterlevnad hos vuxna. De vuxna rättar sig inte efter trafikreglerna eller efter skolpatrullernas tecken. I vissa fall stör vuxna verksamheten.

Bilisterna påpekas också köra för fort.

"Ja, de vuxna är ett problem. De rättar sig inte gärna efter skolpat-rullmedlemmarnas tecken o dyl."

Praktiska problem. Små klasser gör det svårt vid rekryteringen av skolpatrullelever. Långa gångavstånd mellan patrullställe och skola ger

lektionsförluster och några kommuner tycker att utbildningen är dålig. Vid inskolningen kan olika problem uppstå pga att eleverna har olika tider och svårigheter med samordningen av elevernas scheman.

(26)

15

Övrigt. Anslagen till verksamheten är för dåliga. Bättre uppmuntran

behövs. Lärarkåren är oense om patrullernas vara eller icke vara. Arvodet

går till fel person, inte till dem som utför arbetet. Patrullerna kan känna sig sysslsolösa pga få barn som passerar. Tidigare hade skolpatrullerna högre status. Någon kommun saknar egen trafikkonsult och en annan har

problem med kommunens övergripande information och samarbete.

Farhå-gor om miljön nämns och att för mycket arbete läggs på klassläraren. En

grupp Skolpatruller har fått dras in pga att de bedömts ha haft för stort

ansvar.

4.1.7 Har Skolpatruller dragits in pga att andra

trafiksäkerhetsåt-gärder vidtagits? (fråga 5)

Tabell 4 Skolpatruller som dragits in pga att andra

trafiksäkerhetsåt-gärder vidtagits hos de kommuner som har verksamheten

Antal Procent

kommuner

Ja, dragit in Skolpatruller 23 23

Nej, har inte dragit in Skolpatruller 78 77

Totalt 101 100

Bortfall 2 2

Ca 1/4 av dekommuner som har patruller har dragit in någon eller några patruller pga att man vidtagit andra trafiksäkerhetsåtgärder.

De åtgärder som kommunerna har vidtagit är följande. (Fler än ett svar har redovisats.)

- gångbroar/tunnlar (11 st) - trafiksignaler (9 st)

(27)

16

- gång/cykelväg (2 st)

- trafikomläggning (2 st)

- övrigt (10 st)

Under rubriken "Övrigt" kan nämnas åtgärder som gågata och att busshåll-platsen flyttats. Några kommuner har satt in skolbuss, byggt vägbulor

eller byggt en bussgata. Bättre avstignignsplatser har ordnats, enkelriktad

gata och ändrade inskrivningssystem. Några kommuner har redovisat att ombyggnad och trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits utan närmare precise-ring.

4.2 Enkät 2

Resultaten från den andra enkäten ställd till kontaktpersonen på respek-tive skola. Totalt ingår l453 besvarade enkäter i redovisningen.

lt.2.l Sammandrag av resultaten från enkät 2

De flesta kontaktpersonerna är lärare och har arbetat med verksamheten i genomsnitt drygt 8 år. Närmare 10 000 elever är aktiva i verksamheten, framför allt i årskurs 6. På morgonen är de flesta patrullerna aktiva och varje elev står drygt fem pass per månad.

Patrullerna står oftast vid övergångsställen med mycket trafik. Samtliga elever utom vid en skola får någon form av belöning.

Kontaktpersonerna tror att eleverna ställer upp som patruller för att de

känner sig stolta och/eller får belöning.

Skolpatrullernas utbildning svarar polisen och kontaktpersonerna för. Utbildningen är uppdelad på drygt två lektionstimmar teori och drygt en lektionstim ma praktik.

Rapportskyldighet ingår i de flesta skolpatrullers uppgifter med någon form av uppföljning till andra elever.

(28)

17

De flesta skolor har inte några föräldrar som är engagerade i verksamhe-ten, men på skolor där så sker fungerar det bra. Det är framför allt

polisen som svarar för vuxenengagemanget.

Sex skolor har rapporterat skador på barn där skolpatruller varit

utplace-rade under det senaste läsåret.

Utvärderingen av verksamheten görs vid behov framför allt genom

diskus-sion med eleverna.

I de få fall där verksamheten ifrågasatts är det först och främst lärarna

som ifrågasätter skolpatrullverksamheten.

De flesta skolor har inte prövat något alternativ till verksamheten. Problem med bristande engagemang upplevs inte i så stor utsträckning, men på de skolor där det finns problem är det framför allt hos eleverna.

Kontaktpersonernas personliga inställning till verksamheten är mycket

positiv. De flesta anser att verksamheten bör finnas kvar i sin nuvarande

form och de upplever att de får gehör för sina åsikter.

4.2.2 Kontaktpersonens erfarenheter (fråga 1-3)

I de fall där fler än ett alternativ har redovisats summerar procenttabel-len upp till mer än 100. På de frågor där alternativet "Annat" redovisas, detaljpresenteras olika svarsgrupper i fallande frekvensordning, vilket

(29)

18

Tabell 5 Kontaktpersonens tjänstetitel

Antal Procent

skolor

Lärare (tillsynslärare, studierektor) 402 89

Skolvärdinna 16 3

Vaktmästare 5 l

Annan 30 7

Totalt 453 100

De flesta kontaktpersonerna är lärare. Av dessa är 20% tillsynslärare och 2% studierektorer. I gruppen "Annan titel" ingår fritidsledare/peda-gog/assistent, elevassistent, olika specialiserade lärare, studieledare, bibliotekarie, platschef och polis.

Medelvärdet för hur många år kontaktpersonen arbetat med skolpatrull-verksamheten är 8,5 år med variation från 0 till 37 år.

Tabell 6 Utbildning till kontaktpersoner och utbildare

Antal Procent

skolor

Har inte fått utbildning 145 32

Polisen 133 30

Annan kontaktperson 78 17

Kombination polis - kontaktperson 43 10

Kombinationer med gruppen "Annan" 31 7

Annan 18 4

Totalt 448 100

Bortfall 5 l

(30)

19

Av dem som fått utbildning/information har de flesta fått den från

polisen, med eller utan hjälp från kontaktpersonen, 57%. Många har dock

inte fått någon utbildning/information alls, 32%. I gruppen "Annan källa"

ingår kollega, Skolförvaltning/nämnd, trafikkonsult, TSV och "Övriga

kur-ser".

4.2.3 Verksamhetens utformning i skolorna (fråga 4-11)

Tabell 7 Antal aktiva skolpatrullelever från respektive årskurs

Antal Procent elever Årskurs 1-3 - -Årskurs 4 106 1 Årskurs 5 649 7 Årskurs 6 8 525 89 Årskurs 7-9 300 3 Totalt 9 580 100

Tabell 8 Den årskurs som kontaktpersonen anser lämpar sig bäst för

verksamheten Antal Procent skolor Årskurs 1-3 1 -Årskurs 4 l -Årskurs 5 18 4 Årskurs 6 ' 395 89 Årskurs 7-9 32 7 Totalt 447 100 Bortfall 6 l

VTI Meddelande 615

(31)

20

Av de elever som under den senaste terminen varit aktiva i verksamheten

går de absolut flesta i årskurs 6, vilket de flesta kontaktpersonerna anser

är den årskurs som lämpar sig bäst.

Tabell 9 Tidpunkter på dagen då patrullerna står på plats

Antal Procent

skolor

Morgonpass 331 73

Morgon- och eftermiddagspass 64 14

Morgon-, lunch- och eftermiddagspass 29 7

Eftermiddag 11 2

Lunch och eftermiddag 8 2

Morgon och lunch 1

Lunch 1

Totalt 450 100

Bortfall 3 1

Skolorna har, i de allra flesta fallen enbart patruller på morgonen. Tidpunkten på morgonpasset varierar från 7.20-10.15, men den vanligaste tiden är mellan 7.50-8.10.

Tabell 10 Antal elever som står helt pass

Antal Procent

skolor

Ja, samma elev står hela passet 439 97

Nej, eleverna byts av 13 3

Totalt 452 100

Bortfall 1 _

(32)

21

De flesta eleverna står ett helt pass. Varje elev står i genomsnitt 5,5 pass

i månaden med variation från 1 till 30 pass per månad.

I genomsnitt har varje skola 2,7 platser där skolpatrullerna är utplacerade, med en variation från 1 till 14 platser. Vid varje plats är i genomsnitt 2,3 elever utplacerade med en variation från 1 till 12 elever. Detta innebär att ca 2 800 elever står ute i trafiken varje dag.

Tabell ll Trafikmiljön där patrullerna står (fler än ett alternativ har

redovisats)

Antal Procent Medelantal

platser platser

per skola

Övergångsställe med mycket trafik

715

54

2,3

Övergångsställe med lite trafik

282

21

1,6

Trafiksignalreglerat övergångsställe 186 14 1,5

med mycket trafik

Trafiksignalreglerat övergångsställe 18 1 1,5

med lite trafik

Annan miljö 127 10 1,7

Totalt 1328 100'

Tre skolor har inte besvarat frågan.

Verksamheten finns framför allt vid övergångsställen med mycket trafik. Av de skolor som har patruller vid övergångsställe med mycket trafik bevakar i genomsnitt varje skola drygt två sådana platser med en variation från 1 till 10 platser.

I gruppen "Annan miljö" ingår busshållplatser, cykelplatser, in/utfarter vid skolan, järnvägsövergångar, korsningar, tunnlar, landsväg och andra mer tillfälliga platser som t ex byggplats.

Verksamheten bedrivs hela läsåret för 447 skolor, 6 bortfall.

(33)

22

Tabell 12 Belöning till eleverna (fler än ett alternativ har redovisats)

Antal Procent

skolor

Diplom * 333 74

Resa 263 59

Saft, bullar, glass eller liknande 194 #3

Ekonomisk ersättning 134L 30

Fribiljetter till bio, fotboll, konsert 129 29

eller liknande Skolpatrullnål 101 22 Ingen belöning l -Annat 148 33 Bortfall 4 1

Samtliga skolor utom en har någon form av belöning, främst i form av diplom och resor. Intressant att notera är att ekonomisk ersättning används av 30%. I gruppen "Annat" ingår studiebesök, fest, gratis bad, varm dryck, böcker, ledig skoldag, pennset, olika bidrag till aktiviteter samt enstaka skolor som har dubbning i polishuset och förtur i matkön.

(34)

23

4.2.4 Urval och utbildning av skolpatrullelever (fråga 12-15)

Tabell 13 Metod för urval av skolpatruller

Antal Procent

skolor

Alla som själva vill 238 53

Kontaktpersonen/klassläraren väljer ut 156 35

Kombinationen alla som vill och 47 10

kontaktperson/klassläraren väljer ut Obligatoriskt l Annan kombination 1 Totalt 449 100 Bortfall 4 l

De elever som blir uttagna till skolpatruller för att de själva vill, kommer från alla årskurserna 3-9, årskurs 3 används dock bara av en skola. De flesta, 91%, går dock i årskurs 5-6. För de elever där verksamheten är

obligatorisk går samtliga elever i årskurs 5-6.

Bland de kriterier som lärarna följer vid urval av elever till skolpatruller dominerar olika personliga egenskaper kraftigt, tex ska eleven vara pålitlig, morgonpigg, ansvarskännande, punktlig, ha låg frånvaro, ha bra omdöme, vara trafikmogen osv. Vid några skolor förekommer val/lottning och urval efter resultat från trafikprov. På vissa skolor används bara elever som inte åker skolskjuts. En skola angav att det ansågs vara en sporre för svaga elever.

(35)

24

Tabell 14 Kontaktpersonens åsikt om skälen till att eleverna ställer upp

som skolpatruller (fler än ett alternativ har redovisats)

Antal Procent

Känner stolthet 283 68

Belöningen lockar 275 66

Höjer trafiksäkerheten 178 43

Upplever det som obligatoriskt 2 l

Annat 10 2

Bortfall 37 8

Det är framför allt stolthet och belöningen som är skäl till att barnen

ställer upp som skolpatruller anser kontaktpersonerna.

Bortfallet är stort på frågan, 8%. Anledningen till detta kan vara att svarsalternativet "Vet ej" inte finns med. I gruppen "Annat" ingår t ex skäl som "tradition" eller att de känner det som privilegium att komma för

sent till klassrummet.

Tabell 15 Utbildning till skolpatruller och utbildare (fler än ett

alterna-tiv har redovisats)

Antal Procent

skolor

Polisen utbildar/informerar 346 77

Kontaktpersonen utbildar/informerar 319 71 Hem och Skolaföreningen utbildar/informerar 1

-Ingen utbildning/information 2

-Annan 19 4

Bortfall 3 l

VTI Meddelande 615

(36)

25

Elevernas utbildning ansvarar i huvudsak polisen och kontaktpersonerna för. I gruppen "Annan" ingår att "gamla" skolpatruller hjälper till och/eller att trafikkonsulenter informerar. Dessutom utbildas eleverna med hjälp av vaktmästare, bildband, insändare i skolans veckoblad, allmän samling och

diskussion.

Utbildningen är uppdelad på i genomsnitt 3,5 lektionstimmar med en variation från 1 till 14 lektionstimmar. Dessa är uppdelade på i genom-snitt 2,3 lektionstimmar teori med variation från 1 till 8 lektionstimmar. Den praktiska träningen är på i genomsnitt 1,5 lektionstimmar med variation från 1 till 6 lektionstimmar. Bortfallet är stort på den här frågan. 7% av skolorna har inte kunnat besvara frågan om utbildningens totala längd och 20% har inte kunnat precisera hur mycket av den totala tiden som varit uppdelad på teori respektive praktik.

Vid 355 skolor, 80%, ingår någon form av rapportskyldighet i skolpatrull-elevens uppgifter. Skolpatrullen kan t ex rapportera till kontaktpersonen om andra elever eller vuxna som bryter mot några trafikregler. Vid 87 skolor, 20%, förekommer inte någon rapportskyldighet (bortfall ll st, 2%). Av de 355 skolorna med rapportskyldighet har 351 en uppföljning till andra elever och 36 skolor har även en uppföljning till vuxna. Fyra skolor har

inte någon uppföljning alls.

Uppföljningen av skolpatrullernas rapportering av andra eleverna sker i första hand genom samtal/tillsägelse/information till den elev som brutit mot reglerna. På vissa skolor informeras klassläraren som sedan vidtar åtgärd. Några skolor skickar ett meddelande hem, till rektor, polis och/eller Hem och Skolaföreningen. Vissa skolor har genomgång i klassen och i vissa går skolpatrulleleven till aktuell klass. Efter 3-5 anteckningar skickas meddelande hem eller leder till kvarsittning. På någon skola förekommer indragen gymnastik om eleven bryter mot skolpatrullens regler.

Rapporteringen av vuxna följs upp genom samtal/tillsägelse/information.

Här tas i större utsträckning kontakter med polisen, på några skolor sker

(37)

26

brev, insändare i skolans veckoblad och i vissa fall är kontaktpersonen med och kontrollerar nästföljande dag.

Tabell l6 Skäl till att man har rapportskyldighet (fler än ett alternativ

har redovisats)

Antal Procent

skolor

Höja trafiksäkerheten 263 74

Chans att rätta elever som gör fel 230 65

Led i trafikundervisningen 206 58

Höja moralen hos eleverna i allmänhet 202 57

Annat 23 6

Bortfall 12 3

Skälen till att man har rapportskyldighet är jämnt fördelat över de olika

alternativen.

I gruppen "Annat skäl" ingår att det ger skolan en chans att göra ett bra jobb. Det höjer statusen, auktoriteten och stödjer skolpatrullerna. Det är även en hjälp till ett riktigt trafikbeteende, ger ökad förståelse för verksamheten och innebär att eleverna får sitt behov att berätta tillfreds-ställt.

(38)

27

4.2.5 Föräldrars och andra vuxnas engagemang i verksamheten

(fråga 16)

Tabell 17 Skolor där man försökt engagera föräldrarna i verksamheten

Antal Procent

skolor

Nej, har inte försökt 364 85

Ja, föräldrarna aktiva på annat sätt 47 ll

Ja, men ej lyckats 13 3

Ja, föräldrarna aktiva i den praktiska 5 1

verksamheten

Totalt 429 100

Bortfall 24 5

Bara 1% av skolorna har aktiva föräldrar i den praktiska verksamheten.

Aktiva på annat sätt är några fler, medan de flesta, 88%, har inte några

aktiva föräldrar alls.

I gruppen aktiva på "Annat sätt" förekommer framför allt att Hem och Skolaföreningen bidrar ekonomiskt till olika evenemang. Dessutom före-kommer ekonomiskt stöd från föräldrar. Det ordnas också trafikunder-visning/information för vuxna. Föräldrarna ser till att eleverna passar tider, uppmuntrar eleverna, föräldrarna är chaufförer vid olika aktiviteter som ordnas som belöning och skriver till olika nämnder för att få övergångsställen m m. Några enstaka skolor har föräldrar som rapporterar om något ej fungerar, talar om var eleverna ska stå. Föräldrar har också på vissa platser varit initiativtagare till hela verksamheten.

(39)

28

Tabell 18 Kontaktpersonernas bedömning av föräldraengagemanget

Antal Procent skolor 1 Mycket bra 16 35 2 ll 24 3 (5-gradig skala) 14 30 4 5 Mycket dåligt Totalt 46 100 Bortfall 6 12

Kontaktpersonerna i de skolor där det finns aktiva föräldrar anser att det fungerar bra. Medelvärdet är 2,2 där 1 är mycket bra och 5 mycket dåligt.

Tabell 19 Förekomst av andra vuxna som är aktiva i den praktiska

verksamheten (fler än ett alternativ har redovisats)

Antal Procent

skolor

Ja, polisen 119 27

Ja, annan skolpersonal 54 12

Ja, skolvärdinna 28

Ja, annan vuxen 23

Ja, pensionär -

-Nej, finns inte några aktiva vuxna 269 61

Bortfall 11+ 3

VTI Meddelande 6l5

(40)

29

Engagerade vuxna saknas vid de flesta skolor. Där det finns, vid 170

skolor, svarar polisen för 70%. I gruppen "Annan skolpersonal" och "Annan vuxen" redovisas klassläraren, andra lärare, vaktmästare och skolmåltids-personal. Vidare arbetar elevassistent, trafikkonsulent, lokalvårdare, sköterska, fritidsledare och beredskapsarbetare med den praktiska skol-patrullverksamheten.

Tabell 20 Om vuxna är engagerade, på vilket sätt ärde engagerade (fler

än ett svar har redovisats)

Antal Procent

skolor

De är ute, men håller sig i bakgrunden 37 35

för att observera att eleverna gör rätt

De går runt mellan de olika platserna och 22 21

hjälper till vid behov

De står ute vid de olika platserna och 9 8

hjälper eleverna

De utför trafikbevakning i stället för 3 3

eleverna

Annan insats 49 46

Bortfall 78 42

Det stora bortfallet på frågan kan förklaras med brister i frågekonstruk-tionen.

Av de skolor där vuxna är aktiva i verksamheten är 35% ute, men håller

sig i bakgrunden för att observera att eleverna gör rätt. Enbart 3% utför trafikövervakning i stället för eleverna.

I gruppen "Annan insats" förekommer att vuxna serverar saft/choklad och smörgås, att man får besök från polis och kontaktperson, kontrollerar och övervakar verksamheten, ger hjälp och stöd, informerar, tar emot och bearbetar problem och administrerar. I de fall då vuxna utför

(41)

30

ningen görs det då det är någon speciellt farlig Övergång och mycket trafik som gör trafiken svårbedömd.

4.2.6 Olyckor i samband med verksamheten (fråga 17)

Tabell 21 Trafikolyckor på platser som vid tillfället bevakats av

skol-patruller under det senaste läsåret

Antal Procent

skolor

Olycka med skolpatrullelev inblandad i

-Olycka med annan elev inblandad 5 1

Inga olyckor 443 99

Totalt 449 100

Bortfall 4 l

De flesta skolorna, 99%, har inte rapporterat några olyckor. Vid den skola

där en skolpatrullelev var inblandad, fick eleven söka vård för skrubbsår.

Eleven var placerad vid en järnväg och blåstes omkull av tåget.

Där någon "Annan elev" än skolpatrullen varit inblandad rapporterar en

skola att en elev blev påkörd av en bil som körde mot rött på ett

övergångsställe. Eleven fick lindriga skador. Vid en skola rapporteras två olyckor, båda var cykelolyckor där eleverna fick söka vård för skrubbsår respektive knäskador. En annan skola rapporterar en olycka där en elev krockade med en bil i en korsning, obetydliga skador uppkom. En skola har redovisat en cykelolycka, men inget om skadans omfattning. På en annan skola har man haft flera cykelolyckor i vänstersvängande korsning i samband med halka, men inte uppgivit något om eventuella skador.

(42)

31

Två skolor har vidtagit förändringar av skolpatrullverksamheten efter inträffad olycka. En skola har kontrollerat elevens placering extra noga.

Vid den andra skolan fick skolpatrullerna information om att inte släppa över någon elev innan bilarna hade stannat.

4.2.7 Utvärdering av verksamheten (fråga 18-23)

Tabell 22 Eventuell utvärdering av verksamheten

Antal Procent

skolor

Ja, vid behov 189 43

Ja, i slutet av varje läsår 90 20

Kombination av behov - läsår 13 3

Nej, ingen utvärdering 150 34

Totalt 442 100

Bortfall ll 2

Utvärderingen sker efter behov och/eller efter varje läsår. Totalt 66%, dvs 292 skolor har någon form av utvärdering av verksamheten.

(43)

32

Tabell 23 Val av utvärderingsmetod (fler än ett alternativ har redovi-sats)

Antal Procent

skolor

Diskussion med eleverna 237 78

Diskussion med polisen 135 44

Diskussion med skolledning 83 27

Diskussion med Hem och Skolaföreningen 49 16

Annat sätt 35 11

Bortfall 10 3

Av de skolor som utvärderar verksamheten har de flesta gjort det genom diskussion med eleverna. De som på "Annat sätt" utvärderat verksamheten har gjort det genom diskussion lärare emellan, med andra kontakt-personer, på konferenser, med föräldrar och kolleger, trafiknämnd/konsult

och med lågstadiet.

Tabell 24 Förekomst av diskussion om skolpatrullverksamhetens nytta

Antal Procent

skolor

1 Ja, mycket livlig 24 6

2 72 16

3 (S-gradig skala) 147 33

4 67 15

5 Nej, ingen alls 130 30

Totalt 440 100

Bortfall 13 3

VTI Meddelande 615

(44)

33

Det har förts en måttlig diskussion om verksamhetens nytta, medelvärdet

är 3,5 där 1 står för livlig diskussion och 5 för ingen diskussion alls.

Tabell 25 Förekomst av ifrågasättande av verksamheten (fler än ett

altnerativ har redovisats)

Antal Procent

skolor

Ja, av lärarna 37 8

Ja, av föräldrarna 21 5

Ja, av Hem och Skolaföreningen 10 2

Ja, av eleverna 2

Ja, av polisen 2

Annan 13 3

Nej, ingen ifrågasätter 365 84

Bortfall 16 3

På de flesta skolor har ingen ifrågasatt verksamheten. Av de skolor där den har ifrågasatts är det framför allt lärarna, 51%, som står för ifrågasättandet. I gruppen "Annan" ingår Skolstyrelsen, kommunen, "sensa-tions"-psykolog, annan vuxen, politiker, av "mig" och av kollegiet.

Den kritik man fått kan delas in i följande grupper: miljöskäl, för stort

ansvar, få elever passerar/inget behov, äldre lyder ej, ekonomiska skäl.

Några har också kritiserat verksamheten för att det behövs fler barn ute

och att de inte står på plats tillräckligt tidigt. Urvalet av elever har också

kritiserats. Barnen sägs också få för mycket reklam i belöning och att de enbart ställer upp pgaresan och att lektionstid försvinner.

(45)

34

Tabell 26 Skolor som prövat alternativ till skolpatruller

Antal Procent

skolor

Ja, prövat alternativ 8 2

Nej, har inte prövat alternativ 429 98

Totalt l+37 lOO

Bortfall 16 3

Enbart ett fåtal skolor har prövat några alternativ till den traditionella verksamheten. De alternativ som prövats är att vuxna engagerats t ex som "skollots". Vaktmästare, lärare, beredskapsarbetare har engagerats i verksamheten. Även "privata" vuxna har engagerats men tröttnat. Vid någon skola hade man inte kommit längre än till ett förslag.

Tabell 27 Förekomst av problem med bristande engagemang (fler än ett

alternativ har redovisats)

Antal Procent

skolor

Ja, problem med elevernas engagemang 66 15

Ja, problem med polisens engagemang 38

Ja, problem med lärarnas engagemang 25

Ja, annat 12 3

Nej, har inte problem med bristande 330 74

engagemang

Bortfall 10 2

(46)

35

Problem med bristande engagemang förekommer i viss utsträckning. Bland dem som upplever sådana problem har man framför allt problem med eleverna. I gruppen andra som brister i sitt engagemang finner man vuxna, föräldrar och Skolstyrelsen.

4.2.8 Skäl till att skolan bedriver skolpatrullverksamheten och

even-tuella för- och nackdelar (fråga 24)

Tabell 28 Skolans skäl till att man valt att ha skolpatruller (fler än ett

alternativ har redovisats)

Antal Procent

skolor

Ge trygghet för de yngre eleverna 413 92

Trafiksäkerhetshöjande effekt 342 76

Utvecklar/fostrar elevernas ansvarstagande 278 62

På grund av farliga övergångar 236 52

På grund av hård trafik 199 44 Lärares/föräldrars önskemål 179 40 Led i trafikundervisningen 169 38 Tradition 116 26 Annat 9 2 Bortfall 3 l

Flera olika alternativ redovisas som skäl till att just deras skola valt att ha skolpatruller. Trygghet och trafiksäkerhet anses vara viktigast, följt av ansvarsfostran. "Andra skäl" som redovisats är krav från Hem och Skola-föreningen, beslut och samordning från skolkontoret. Vidare att patrul-lerna utgör föredömen för de yngre, att patrulpatrul-lerna står som levande var-ningsmärken och att det förekommer önskemål från eleverna själva.

Man har i öppna svar fått beskriva vad som fungerat bra respektive dåligt.

(47)

36

Under följande fyra kategorier redovisas först de skäl som totalt 345

kontaktpersoner anser är anledningen till att skolpatrullverksamheten fungerar bra. Längre fram redovisas skäl till att den fungerat dåligt. (Fler

än ett svar har redovisats.)

l. Utvecklar/påverkar skolpatrullelevens personliga karaktär (179

sko-lor)

Eleverna utvecklar sitt ansvarstagande och trogna sätt att sköta arbetet. De är plikttrogna, duktiga och tar uppgiften på allvar. De passar tiden, är intresserade, engagerade, positiva och stolta. Grupp-trycket gör att de sköter sig och känner sig utvalda, de växer med uppgiften och lär sig vara observanta, hjälpsamma och stöttar

var-andra. De ordnar egen vikarieförmedling och meddelar frånvaro.

2. Ökar trafiksäkerheten och trafikmedvetandet (133 skolor)

Patrullerna har en hastighetsdämpande effekt. Patrullerna får en bra utbildning och blir trafikmogna. De agerar levande varningsmärken och syns bra. Verksamheten ger bra insikt och medvetenhet om

trafikproblemen. Övergång underlättas, de vet var de ska gå över och

använder då rätt skolväg. Rusningen vid bussen undviks och verksam-heten ger bra tillfälle till information och tillrättavisning. På vissa platser är patrullernas medverkan det enda sättet att komma över gatan, verksamheten påverkar att förbättringar kan vidtagas, patrull-eleverna gör anteckningar om något händer och dessutom är polisens engagemang bra.

3. Social utveckling (124: skolor)

Patrullerna ger trygghet för de yngre barnen då de alltid är på plats. Alla påverkas och blir lydiga och får respekt. Skolpatrullerna fostrar, är ett föredöme och lär de yngre. Ger tillfälle till bra kontakt mellan skolledning - polis - elev, yngre - äldre elev och mellan elev och vuxen. De har en lugnande effekt på cyklister och "jag" förstår barn lättare.

4. Övriga synpunkter (27 skolor)

Det är tradition och belöningen är bra. Verksamheten i stort fungerar bra och att olika föreningar ger ekonomiskt bidrag.

(48)

37

De brister som totalt 209 kontaktpersoner upplever inom verksamheten har delats in under tre kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.)

l. Bristande respekt och/eller oengagemang (142 skolor)

Barnen har upplevt bristande respekt från vuxna och högstadieelever. Minskat intresse/engagemang och slarv med tider. Polisens kontroll och kontakt är för liten. Svårt att få fullt antal patruller. Eleverna inser inte sitt ansvar, de är otrevliga mot vuxna och barn. Några tar det som en lek och tar inte uppgiften på allvar. Samhällets och kommunens engagemang är dåligt. Vissa elever skolkar i stället för

att stå patrull. Föräldrarna släpper av barnen på fel ställen. Ingen

kontrollerar hur eleverna klarar sig.

2. Organisatoriska problem (33 skolor)

Vid sjukdom uppstår problem, man missar reserven. Spring och

avbrott uppstår lätt på lektioner. Problem med många tider att passa,

lätt att glömma passet på eftermiddagen. Vid vissa tider saknas patruller (ej heltäckande). Skolskjutsbarnen hinner inte vara med i verksamheten. Det uppstår problem vid dåligt väder och att komma ihåg mössan och capen. Det blir problem de dagar då skolpatrullerna

är bortresta. För lite barn går över där patrullerna står. Jobbigt att

koka choklad och för "egen" del är det stressigt. Svårt byta kontakt-person varje är, jobbigt att gå upp tidigt och stå ett helt pass. Problem :förekommer med att cykelbanan blockeras.

3. Övrigt (36 skolor)

Dåligt avlönat och dåligt utbildningsmaterial även för vuxna. Problem

när olämpliga ställer upp, kan utveckla översitteri. De kan bli maktberoende eller opålitliga. De blir utsatta för avgaser och har för stort ansvar. Problem med uppföljningen av regler/rapporteringen. Polisens övervakning kan även vara för petig. Det är inget

barn-arbete, dålig säkerhet, alla som vill får inte och det är svårt att

motivera. Belöningen är Gröna Lund men det krävs fickpengar hemifrån.

(49)

38

4.2.9 Kontaktpersonernas personliga inställning till skolpatruller

(fråga 25-27)

Tabell 29 Kontaktpersonernas personliga inställning till verksamheten

Antal Procent skolor 1 Mycket positiv 287 64 2 103 23 3 (5-gradig skala) 45 10 4 7 2 5 Mycket negativ Totalt 446 100 Bortfall 7 l

Kontaktpersonerna är mycket positiva till verksamheten, medelvärdet är 1,5 där 1 är mycket positiv och 5 mycket negativ.

Man har i öppna svar fått beskriva varför man har en positiv respektive negativ inställning.

Av de kontaktpersoner som är positiva till verksamheten har totalt 324 redovisat skäl som grupperas i följande fyra kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.) Längre fram redovisas även skälen till att man har en negativ inställning.

l. Höjer trafiksäkerheten/tryggheten (233 skolor)

Verksamheten höjer trafiksäkerheten, är hastighetsdämpande och ökar tryggheten. Verksamheten är bra, eftersom vi har så farliga övergångar, hård trafik. Verksamheten är nödvändig och nyttig. Patrullerna är levande varningsmärken och vuxna reagerar bättre på barn. 'Eleverna inverkar lugnande på miljön, ordningen blir bättre vid bussen och de vet var de ska gå.

(50)

39

2. Påverkar elevernas karaktär positivt (226 skolor)

Ett ökat ansvar är bra. Det fostrar eleverna. Ökad kontakt mellan

eleverna och mot polis, "mig" och skolledningen. Eleverna växer med

uppgiften och stärker deras självförtroende. Patrullerna hjälper de små som ser upp till dem och blir ett föredöme. Patrullerna utför ett förträffligt arbete, engagerat, plikttroget och de är stola och posi-tiva. Eleverna lär sig passa tider. Det ökar samhörigheten och samarbetsviljan.

3. Ökad kunskap (55 skolor)

Eleverna får ökad kunskap om trafiken, blir medvetna och höjer trafikmoralen. Eleverna får en bra syn på trafiken, ett bra beteende och det är en naturlig undervisningssituation. Kontrollen av efterlev-naden och att patrullerna föregår med gott exempel är bra.

4.

Övrigt (50 skolor)

Är positiv eftersom det finns önskemål om verksamheten. Det är tradition och ett trevligt arbete med glada elever. Olika föreningar ger ekonomiskt bidrag.

Av de kontaktpersoner som är negativt inställda till verksamheten redovi-sat skäl som grupperats i följande två kategorier. (Fler än ett svar har redovisats.)

l. Negativ pga fel förutsättningar hos eleverna och miljön. (20 skolor)

Eleverna på mellanstadiet bör inte vara skolpatruller, de är inte

mogna. Vuxna borde arbeta. Ansvaret är för stort och dagens trafik är inte bra, för mycket avgaser och buller. Kommunen borde satsa mer på skolvägarna. De äldre retas och det finns för mycket slarviga bilister.

2. Negativ pga brister i engagemang/organisation (12 skolor)

Eleverna tröttnar, blir likgiltiga och är svåra att engagera och inser inte sitt ansvar. Det är mycket möda utan arvode, svårt hinna kolla

alla, måste vakta flera tider. Mycket tid går bort och enligt tradition

(51)

40

Tabell 30 Kontaktpersonernas personliga åsikt om verksamheten bör

finnas kvar i nuvarande form

Antal Procent

skolor

Ja, den bör finnas kvar 390 91

Nej, den bör förändras 33 8

Nej, den bör läggas ner helt 7

Totalt 430 100

Bortfall 23 5

Nästan alla kontaktpersoner anser trots en del kritiska synpunkter att verksamheten bör finnas kvar i sin nuvarande form. Resten vill förändra verksamheten och/eller lägga ner verksamheten helt.

Av de kontaktpersoner som anser att verksamheten bör förändras har totalt 33 redovisat åsikter enligt följande tre kategorier (fler än ett svar har redovisats.)

l. Förändring av ansvaret (23 skolor)

Äldre elever och vuxna borde sköta verksamheten, en äldre vid varje pass som har ansvaret, skolvärdinnan eller pensionärer borde ta över ansvaret. Barn under 12 år är ej trafikmogna, polisen borde ta över, föräldrarna engageras och kommunen bör satsa på skolvägarna som nu är ett billigt alternativ.

2. Förändring av befintlig verksamhet (12 skolor)

Borde sätta upp trafikljus, mer poliskontakt. Verksamheten bör utvärderas 2 ggr/termin, och man bör utse en kontaktperson på varje skola. Bättre inskolning behövs och patruller behövs även på efter-middagen och vid andra tidpunkter. Patrullerna bör stå på annat ställe. Mer utbildning behövs och att man utvecklar verksamheten till en trafikdag.

(52)

41

3. Övrigt (7 skolor)

De minsta behöver mer trygghet, få elever passar, eleverna behöver mer uppmuntran och status med mer befogenhet. Skolpatrullerna kanske inte behövs. Absolut inte vuxna inom verksamheten.

Tabell 31 Kontaktpersonernas upplevelse av om de fått gehör för sina

åsikter om verksamheten Antal Procent skolor 1 Ja, i hög grad 199 51 2 100 26 3 (5-gradig skala) 69 18 4 10

5 Nej, inte alls 13 3

Totalt 391 100

Bortfall 62 14

De flesta anser att de i hög grad får gehör för sina åsikter. Medelvärdet är 1,8 där 1 står för ja, i hög grad och 5 för nej, inte alls. Bortfallet är

dock relativt stort på den här frågan, 14%. Det kan bero på att frågan är svår att svara på eller att man inte försökt få gehör för sina åsikter.

(53)

42

5 DISKUSSION

5.1 Metoddiskussion

Den första enkäten som var ställd till Skolstyrelsen har i vissa mindre kommuner, besvarats av ansvarig polis, rektor, studierektor, i något fall av samma person som sedan fick den andra enkäten. Detta bör dock inte ha någon betydelse för hur resultaten ska tolkas.

Den andra enkäten var ställd till engagerade kontaktpersoner på respek-tive skola som har aktiva skolpatruller. Man bör här beakta att eftersom enkäten endast vänder sig till engagerade kontaktpersoner, så kan man få en övervägande positiv värdering av verksamheten. Skulle även före detta kontaktpersoner från skolor där man upphört med verksamheten ingått i undersökningen, skulle kanske resultatet blivit ett helt annat. Men efter-som det inte varit möjligt att lätt identifiera före detta kontaktpersoner ingår inte den gruppen i undersökningen. I stället får svaren från enkät 1,

där även kommuner som upphört med skolpatruller ingår, stå för den delen. I enkät l framkommer en klart större andel negativa synpunkter.

I både enkät 1 och 2 redovisas de öppna svarsalternativen under ett antal kategorier. Klassificeringen av dessa öppna svar har gjorts av författaren utan att något test av reliabiliteten mellan olika bedömare har

genom-förts. Materialet kan dock inte anses som svårbedömt, men läsaren bör

vara medveten om detta och om att ett strikt test av klassifikationen skulle kunna medföra vissa förskjutningar.

Detta arbete är en deskriptiv studie, vilket innebär att man utifrån resultaten inte kan dra några slutsatser om verksamhetens fortsatta utformning eller existens. Däremot har denna studie gett en ökad kunskap

om verksamhetens utbredning och på vilket sätt man arbetar med

verksamheten ute i landet.

Figure

Tabell 17 Skolor där man försökt engagera föräldrarna i verksamheten
Tabell 21 Trafikolyckor på platser som vid tillfället bevakats av skol- skol-patruller under det senaste läsåret
Tabell 22 Eventuell utvärdering av verksamheten
Tabell 24 Förekomst av diskussion om skolpatrullverksamhetens nytta

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Förhoppningen var att studenterna skulle diskutera kurslitteraturen i förhållande till den egna texten men också hjälpa varandra i arbetet att hitta kopplingar till

Frågeställningarna för studien är ”Förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12?” och ”På vilket/vilka sätt skulle inslag i

[…] Men vi brukar ju hitta någon mittenväg, liksom, där brukar vi lämna våra åsikter och göra det bästa för barnens skull […] (Barnskötare D, 2019). En barnskötare

”Precis som flera IS-anhängare som intervjuats i medier uppgav personerna att de inte varit stridande, utan ambulansförare, hjälparbetare eller kockar.” ( Expressen. Daniel Olsson

Till att börja med förekommer det mer än dubbelt så många benämningar i texten från 2013 än i texten från 1983 vilket gör barnet mer synligt i den senare texten och skulle

Genom att läraren exempelvis introducerar ett material för barnen kan de utveckla kunskaper som gör det möjligt för barnen att använda materialet i sitt fria skapande och där