Räcker rekommendationerna? : En jämförande studie om utformning av gemensamma utrymmen på särskilda boenden för äldre.

(1)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

RÄCKER REKOMMENDATIONERNA?

- En jämförande studie om utformning av

gemensamma utrymmen på särskilda boenden

för äldre

A comparative study regarding design guidelines for

common areas in special accommodations for elderly

Linn Hamrén

Mathilda Nilsson

2020-06-22

EXAMENSARBETE 2020

Byggnadsteknik

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Géza Fischl

Handledare: Ann-Marie Dahl Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: The design of special accommodations for elders is made in different ways

depending on which municipality in Sweden the building belongs to. Some municipalities use design recommendations when constructing these types of buildings, and some do not. The purpose of this study is to investigate the common spaces in special accommodations for elders, by looking at different criteria regarding the building in general, functional adaptation, material/colour, design, and awareness of the outside world.

The aim of the study is to find out if special accommodations for elders in municipalities without recommendations meet the criteria of municipalities with recommendations, or whether it should be a national concern to publish recommendations for these types of buildings. To reach the goal, following questions are asked:

1. Which are the current recommendations for designing special accommodations for elders?

2. To which degree are the recommendations met by special accommodations in municipalities without published recommendations?

Method: The study consists of literature study, document analysis of recommendations

from different municipalities, document analysis of the Swedish Agency for Participation recommendations, observations of four existing special accommodations, and interviews with the respective head of unit. The four studied special accommodations are located in Jönköping, Huskvarna, Osby and Mariestad.

Due to the Corona pandemic that developed in 2020, all of the interviews and observations could not be performed physically. Therefore, one of the accommodations was observed physically and three digitally.

Findings: The recommendations from the municipalities and the Swedish Agency for

Participation resulted in a matrix that was used on each observation. The special accommodation with highest percentage approved criteria is the one in Jönköping, 89%, and the one with lowest percentage is in Huskvarna, 35%.

Implications: To assure that the special accommodations in Sweden are designed with

high and even quality, a national document with regulations should be released. For future research, a similar study is recommended, which includes staff areas and private living areas.

Limitations: Only the common areas of special accommodations are covered in this

study. The study has only dealt with the areas as a living environment, not as a workplace environment.

Keywords: Special accommodations, design guidelines, recommendations, indoor

built environment

(4)

Sammanfattning

Syfte: Utformning av särskilda boenden för äldre sker på olika sätt beroende på vilken

kommun i Sverige de tillhör. Vissa kommuner har publicerat rekommendationer för utformning av denna typ av byggnader, andra inte. Syftet med studien är att undersöka de gemensamma utrymmena matplats/kök, allrum, korridor, balkong/terrass och aktivitetsrum på särskilda boende för äldre.

Målet med studien är att ta reda på om särskilda boenden för äldre i kommuner utan rekommendationer uppfyller kriterierna från kommuner med rekommendationer, eller om rekommendationer behöver utformas och ges ut för samtliga kommuner i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att nå målet är:

1. Vilka rekommendationer finns för utformning av särskilda boenden för äldres gemensamma utrymmen?

2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga särskilda boenden för äldre i kommuner utan egna rekommendationer?

Metod: Studien består av litteraturstudie, dokumentanalys av rekommendationer från

sex olika kommuner samt dokument från myndigheten för delaktighet, observationer av fyra befintliga särskilda boende för äldre samt intervjuer med respektive enhetschef. På grund av coronapandemin som utvecklades 2020 har intervjuerna och observationerna inte kunnat utföras på samma sätt. Tre av fyra intervjuer har skett genom Skype eller telefon och observationerna har genomförts med hjälp av bilder. Det fjärde boendets intervju och observation genomfördes fysiskt.

Resultat: Rekommendationerna från sex kommuner och Myndigheten för delaktighet

resulterade i en matris som användes vid observationerna. Av de observerade särskilda boendena uppfyllde boendet i Jönköping störst andel kriterier, 89%, och Huskvarna minst andel, 35%.

Konsekvenser: För en så hög och jämn kvalitet som möjligt gällande utformningen av

särskilda boenden för äldre skulle ett nationellt kravdokument behövas, som eventuellt kan kompletteras av kommuner. För vidare forskning rekommenderas liknande studie som behandlar personalutrymmen samt de privata boendeytorna.

Begränsningar: Endast de gemensamma utrymmena på särskilda boenden för äldre

behandlas i denna studie, alltså undersöks inte den privata boendemiljön. Miljön behandlas endast som boendemiljö och därmed tas ingen hänsyn ur arbetsplatsperspektiv.

(5)

Tack!

Tack!

Vi vill rikta ett stort tack till samtliga medverkande enhetschefer på särskilda boenden för äldre som har medverkat i denna studie trots rådande omständigheter.

Vi vill tacka Ann-Marie Dahl på Tekniska Högskolan i Jönköping för handledning med detta examensarbete.

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 DEFINITIONER OCH BEGREPP ... 1

1.2 BAKGRUND ... 1

1.3 PROBLEMBESKRIVNING ... 2

1.4 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4

1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 5

1.6 DISPOSITION ... 5

2 Metod och genomförande ... 6

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 6

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 7

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 8

2.5 ARBETSGÅNG ... 9 2.5.1 Litteraturstudie/dokumentanalys ... 9 2.5.2 Intervju ... 9 2.5.3 Observation/undersökning ... 10 2.6 TROVÄRDIGHET ... 10

3 Teoretiskt ramverk ... 11

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 11

3.2 THE NURSING HOME AS A HOME: A FIELD STUDY OF RESIDENTS’ DAILY LIFE IN THE COMMON LIVING ROOMS ... 11

3.3 A QUALITATIVE AND QUANTITATIVE INVESTIGATION OF EFFECTS OF INDOOR BUILT ENVIRONMENT FOR PEOPLE WITH DEMENTIA IN CARE AND ATTENTION HOMES ... 11

3.4 KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR SÄRSKILT BOENDE – EN JÄMFÖRANDE ANALYS AV UTFORMNINGSKRAV OCH EVIDENSNIVÅER ... 12

(7)

Innehållsförteckning 4.1.1 Utformning av matrisen ... 14 4.1.2 Motala ... 14 4.1.3 Umeå ... 15 4.1.4 Göteborg ... 16 4.1.5 Falun ... 16 4.1.6 Norrköping... 17 4.1.7 Ulricehamn ... 18 4.2 MFD:S REKOMMENDATIONER ... 19 4.3 OBSERVATIONER... 20 4.3.1 Observation på SB i Jönköping ... 20 4.3.2 Observation på SB i Huskvarna ... 21 4.3.3 Observation på SB i Osby ... 21 4.3.4 Observation på SB i Mariestad ... 22 4.4 INTERVJUER ... 23

4.4.1 Intervju med enhetschefen på SB i Jönköping ... 23

4.4.2 Intervju med enhetschefen på SB i Huskvarna... 24

4.4.3 Intervju med enhetschefen på SB i Osby ... 25

4.4.4 Intervju med enhetschefen på SB i Mariestad ... 25

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 26

4.5.1 Kommuners rekommendationer ... 26

4.5.2 MFD:s rekommendationer ... 26

4.5.3 Observationer ... 26

4.5.4 Intervjuer ... 26

5 Analys och resultat ... 28

5.1 ANALYS ... 28

5.1.1 Litteraturstudie/dokumentanalys ... 28

5.1.2 Intervju ... 30

(8)

5.2 FRÅGESTÄLLNING 1. VILKA REKOMMENDATIONER FINNS FÖR UTFORMNING AV SB

GEMENSAMMA UTRYMMEN? ... 33

5.3 FRÅGESTÄLLNING 2.HUR VÄL FÖLJS REKOMMENDATIONERNA PÅ BEFINTLIGA SB I KOMMUNER UTAN EGNA REKOMMENDATIONER? ... 35

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 37

6 Diskussion och slutsatser ... 38

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 38 6.1.1 Matrisen ... 38 6.1.2 Observationer ... 39 6.2 METODDISKUSSION ... 40 6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 40 6.3.1 Matrisen ... 40 6.3.2 Observationer ... 40

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 41

6.4.1 Slutsatser ... 41

6.4.2 Rekommendationer ... 42

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 42

Referenser ... 43

7 Bilagor ... 45

BILAGA 1– SAMMANSTÄLLDA KRITERIER FÖR UTFORMNING AV ÄLDREBOENDE ... 45

BILAGA 2.MATRIS FRÅN OBSERVATION,JÖNKÖPING ... 46

BILAGA 3.MATRIS FRÅN OBSERVATION,HUSKVARNA ... 47

BILAGA 4.MATRIS FRÅN OBSERVATION,OSBY ... 48

(9)

Inledning

1 Inledning

Denna rapport innehåller en studie som genomfördes som ett examensarbete vid Jönköpings Tekniska Högskola (JTH) under vårterminen 2020. Examensarbetet genomfördes av två studenter på programmet Byggnadsteknik med inriktning byggnadsutformning med arkitektur och ingår i kursen Examensarbete i

Byggnadsteknik, 15 hp.

Denna studie behandlar endast de gemensamma utrymmena på SB. I studien undersöktes de gemensamma utrymmena på fyra särskilda boenden för äldre för att ta reda på om de uppfyller vissa kriterier gällande utformningen. Syftet är att ta reda på om ett utgivet dokument med krav gällande utformning av denna typ av byggnader behövs för Sveriges samtliga kommuner.

1.1 Definitioner och begrepp

SB – Särskilt boende för äldre, tidigare kallat äldreboende. Brukare – Boende på SB.

Rekommendationer – dokument med kriterier som kan användas som stöd vid

utformning av SB.

Kriterier – bedömningspunkter.

Boendeenhet – Ett SB består av en eller flera boendeenheter, där brukares lägenheter,

gemensamma utrymmen och personalutrymmen finns.

1.2 Bakgrund

Ett SB är ett boende dit äldre kan flytta vid behov av omfattande vård och omsorg. Enligt Socialstyrelsen (2016) ska boendets vård och service anpassas efter de boendes behov av trygghet, gemenskap och självbestämmande.

Sveriges befolkning ökar för varje år som går, och befolkningen lever också längre än tidigare på grund av den medicinska utvecklingen och förbättrade levnadsstandarden. Flertalet av de kommunägda SB som finns idag är byggda under 1960–1980-talen, med hänsyn till de levnadsstandarder som rådde då. Människans behov idag skiljer sig från tidigare generationers värderingar, livskvalitéer och ny teknik (SKL, 2018).

Wijk och Nordin (2017) beskriver att den fysiska och den psykologiska miljön, samt integrationen mellan dem, har en positiv inverkan på brukarna om miljön är utformad efter brukarnas behov. Det gäller både individuella behov men även de gemensamma behoven. Hemkänsla och igenkänning är något som förknippas med en säker miljö. Detta kan skapas med utformning, ljus- och färgsättning samt att man underlättar miljön kognitivt med skyltning, närhet till personal och att rumsfördelningen ska vara logisk och lättolkad. Detta bidrar till att skapa en trygghet hos brukarna.

Enligt Wijk och Nordin (2017) är problemet idag att många SB är designade som sjukhusmiljöer, när de borde vara utformade med syftet att ge en hemlik känsla. Det bör dessutom finnas valfrihet för brukarna om de vill vara sociala eller sitta avskilt i de gemensamma utrymmena.

(10)

Många kommuner har givit ut egna rekommendationer som gäller vid utformning av SB. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (2019) skriver:

”Ett ramprogram eller liknande styrdokument används som stöd och riktlinje vid större ombyggnader och vid nyproduktion, och ska bidra till en genomtänkt planering och effektiv process av byggnationen. Denna typ styrdokument ska också bidra till en jämnare standard, högre effektivitet och prestanda i boendets och lokalernas utformning, interiört och exteriört.”

Den svenska versionen av Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) är en miljöbedömningsmatris av den fysiska miljön, som har utvecklats bland annat av Wijk (Elf, McKeel, Nordin & Wijk 2015). Svenska SCEAM (S-SCEAM) används som ett instrument för bedömning av svenska SB. När ett SB utvärderas med S-SCEAM, går bedömaren genom byggnaden och fyller i en checklista med 1 (närvarande) eller 0 (frånvarande). Andelen poäng närvarande ger ett resultat som kan beaktas mot standarder av intresse för bedömaren, eller i jämförelse med andra byggnader. S-SCEAM har sitt största tillämpningsområde hos SB. Elf, McKeel, Nordin & Wijk (2015) föreslår att den bör representera en förbättrad version av ursprungliga SCEAM för att kunna användas som en grund för framtida utveckling av SB.

Samma författare, Wijk, har tillsammans med Aremyr skapat checklistan ”Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet”, som givits ut av Myndigheten för delaktighet (MFD) (Aremyr & Wijk, 2015). Denna skapades utifrån ett regeringsuppdrag där syftet bland annat var att ta fram kunskapsmaterial kring hur miljöanpassningar kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder hos personer med nedsatt beslutsförmåga. Checklistan är till för att underlätta aktivitet och delaktighet och går igenom flera aspekter i miljön, bland annat ljudmiljö, sysselsättning, utformning av vardagsrum, aktivitetsrum, kök och matrum med mera. Det övergripande syftet med detta var att underlätta för personer med demenssjukdom

1.3 Problembeskrivning

Brukarna som bor på SB spenderar större delen av dagen i det gemensamma utrymmet. I en artikel av Hauge & Heggen (2008) gjordes en fältstudie för att undersöka hur mycket tid de boende spenderade i de gemensamma utrymmena på ett SB, och resultatet visade 10–11 timmar per dag. Forskning visar dessutom att den byggda miljön kan bidra till en hemkänsla både i teorin och ur ett användarperspektiv (Rijnaard, van Hoof, Janssen, Verbeek, Pocornie, Eijkelenboom, Beerens, Molony & Wouters, 2016). Enligt en undersökning om vad äldre tycker om äldreomsorgen så uppger 47% av de svarande att de har besvär med ensamhet då och då och 18% att de ofta har besvär av ensamhet (Socialstyrelsen, 2019). Detta ger en bild av värdet av att skapa boende och mötesplatser som förmedlar trygghet och inspirerar till gemensamma aktiviteter. Wijk och Nordin (2017) skriver i en artikel om vårdmiljö:

(11)

Inledning

Vid utformning av SB används främst Boverkets Byggreglers (BBR) krav gällande vård. Utöver BBR:s krav finns flera olika riktlinjer som kan följas. MFD har publicerat rekommendationer som kan följas vid utformning av äldreboenden (Aremyr & Wijk, 2015) och vissa kommuner har givit ut egna dokument med rekommendationer kring utformning av SB.

Flera av Sveriges kommuner har i dagsläget rekommendationer (även kallat ramprogram, funktionsprogram eller styrdokument för utformning). Dessa används som hjälpmedel vid byggnation av SB (SKR, 2019). Eftersom det är valfritt för kommuner i Sverige att ge ut rekommendationer finns det flera kommuner där denna typ av hjälpmedel saknas.

(12)

1.4 Mål och frågeställningar

Målet med studien är att ta reda på om gemensamma utrymmen på SB i kommuner utan

rekommendationer uppnår kriterierna som finns i andra kommuners

rekommendationer, eller om det bör formuleras rekommendationer eller krav för samtliga kommuner i Sverige.

Ett effektmål med studien är att bidra till en ökad kvalité av utformningen på SB. För att nå målen kretsar studien kring följande frågeställningar:

1. Vilka rekommendationer finns för utformning av SB gemensamma utrymmen? 2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga SB i kommuner utan egna

(13)

Inledning

1.5 Avgränsningar

I denna studie tas ingen hänsyn till de privata boendeytorna där brukare sover och vistas själva. Ytterligare en avgränsning är att personalens ytor och behov inte är medräknade i studien.

De ovan nämnda avgränsningarna gjordes medvetet eftersom studien skulle genomföras under vårterminen 2020, januari – maj. Om samtliga utrymmen skulle tas med i studien hade arbetet inte kunnat slutföras inom den givna tidsramen.

1.6 Disposition

Upplägget för varje kapitel i rapporten redovisas i figur 1.

(14)

2 Metod och genomförande

I detta kapitel beskrivs metodvalen som gjordes för studien samt genomförande och arbetsgång.

2.1 Undersökningsstrategi

Genom en fallstudie analyserades SB i fyra valda kommuner i Sverige utifrån rekommendationer utgivna av sex andra kommuner och rekommendationer från MFD. Fallstudie som metod innefattar undersökning av en mindre avgränsad grupp genom att utgå från ett helhetsperspektiv och därmed få så täckande information som möjligt (Davidson & Patel, 2011). I denna studie valdes SB ut i Jönköping, Huskvarna, Osby och Mariestad. De undersöktes, kontrollerades och jämfördes mot de sex kommunernas och MFDs rekommendationer. Främst kvalitativ metod (Merriam, 1998) användes, innehållande intervjuer, observationer, litteraturstudie och dokumentanalys.

Den empiri som analyserades är både kvalitativ och kvantitativ. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med enhetscheferna för respektive SB, där vissa svar var kvantifierbara och togs in i matrisen. Andra svar baserades på intervjupersonernas egna erfarenheter och åsikter, och analyserades kvalitativt.

Dokumentanalys genomfördes på dokument med rekommendationer gällande utformning av SB, som är utgivna av sex olika kommuner i Sverige, samt rekommendationer utgivna av MFD. De sex olika kommunerna är spridda i stora delar av Sverige och valdes ut genom bekvämlighetsurval, då de rekommendationerna var lättillgängliga via internet.

Empirin som samlades in i dokumentanalysen var kvantifierbar och sammanställdes i en matris. Matrisen användes sedan vid observationer på de utvalda SB. De fyra kommunerna där de valda SB är lokaliserade har inga publicerade rekommendationer. Antal uppfyllda kriterier i matrisen ställdes mot det totala antalet kriterier. Observationerna gjordes på en av boendeenheterna på varje SB samt ett separat aktivitetsrum som var till för samtliga boendeenheter. Endast gemensamma utrymmen beaktades i den här studien.

Informationssökning och litteraturstudie genomfördes angående utformning av SB, för att generera kunskap kring vad som behövs i SB miljö.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

1. Vilka rekommendationer finns för utformning av SB gemensamma utrymmen?

Dokumentanalysen och informationssökningen genomfördes för att ta reda på vilka rekommendationer som finns vid utformning av gemensamma utrymmen på SB. De rekommendationer som hittades sammanställdes sedan till en matris, vilket besvarade den första frågeställningen.

(15)

Metod och genomförande

2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga SB i kommuner utan egna rekommendationer?

Matrisen som sammanställdes för att besvara första frågeställningen användes vid observationer på SB i Jönköping, Huskvarna, Mariestad och Osby. Resultatet av observationerna analyserades och jämfördes för att besvara frågeställningen.

2.3 Litteraturstudie

Litteraturstudien innefattade sökning av empiriska data som är relevant för studien. Sökningen genomfördes via databaserna Google Scholar och ScienceDirect för att hitta vetenskapliga publikationer. Dessa två databaser ansågs vara tillräckliga för att samla in empiri med vetenskapliga källor för ett trovärdigt arbete. Sökningarna avgränsades till endast publicerade artiklar från 2005 och bestod av sökorden i tabell 2.1.

Tabell 2.1. Databaser och sökord.

Google Scholar #Träffar Sciencedirect #Träffar

Nursing home activities 1 250 000 Nursing home architecture 3 489

Nursing home sweden architecture 16 500 Nursing home sweden architecture 528

Äldreboende arkitektur 1 440 Nursing home design 54 523

Elderly social needs 1 610 000 Elderly care building 17 737

Vårdmiljöns betydelse 2 640

De vetenskapliga artiklar som valdes att gå vidare med var genom Google scholar:

A qualitative and quantitative investigation of effects of indoor built environment for people with dementia in care and attention homes (Leung, Wang & Chan, 2019). The nursing home as a home: a field study of residents’ daily life in the common living rooms (Hauge & Heggen, 2008).

En teknisk rapport som tillhandahölls genom rekommendation av examinatorn för examensarbetet var:

Kommunala riktlinjer för särskilt boende - en jämförande analys av utformningskrav och evidensnivåer (Granath, Johansson & Fischl, 2019).

(16)

2.4 Valda metoder för datainsamling

Metoderna för genomförande av datainsamling valdes till dokumentanalys, observation och intervju.

I dokumentanalysen analyserades sex utvalda kommuners rekommendationer vid utformning av SB. Den empiri som togs fram i dokumentanalysen sammanställdes till en matris som sedan användes vid observationer av SB.

En observation måste enligt Davidson och Patel (2011) vara systematiskt planerad och informationen måste registreras systematiskt. I det här fallet användes observation för att ta reda på om SB i kommuner utan rekommendationer ändå uppfyller de krav som ställs i andra kommuner, därför användes matrisen från dokumentanalysen och fylldes i på samma sätt för varje SB. Observationerna var strukturerade, dvs syftet var preciserat och det som skulle ingå i observationen var givet.

Intervjuerna genomfördes med låg grad av standardisering, dvs vissa följdfrågor formulerades under intervjuns gång och en del av frågorna ställdes i den ordning som var lämplig utifrån situationen (Davidson och Patel, 2011). Intervjuerna påbörjades med neutrala frågor, främst frågor om boendet som behövdes för att fylla i matrisen, och avslutades med frågor som gav möjlighet för intervjupersonerna att ge deras egna åsikter och syn på saker. Vidare var intervjuerna även ostrukturerade i den mån att intervjupersonerna lämnades maximalt utrymme för svar.

(17)

Metod och genomförande

2.5 Arbetsgång

I detta avsnitt beskrivs arbetsgången för de olika tillvägagångssätten. Under våren 2020 rådde särskilda omständigheter pga. coronapandemin. Detta innebar ett nationellt beslut om besöksförbud på samtliga SB i Sverige. De fyra SB som medverkade i studien skulle egentligen observeras vid fysiska besök i samband med intervjuerna, men pga. besöksförbudet justerades metoden. Ett av besöken genomfördes fysiskt innan besöksförbudet, men de andra tre SB observerades via foton som skickades från respektive enhetschef. Detsamma gäller för intervjuerna, då en genomfördes fysiskt och de andra tre via Skype och telefon.

2.5.1 Litteraturstudie/dokumentanalys

För att kunna besvara frågeställningen “vilka rekommendationer finns för utformning av SB gemensamma utrymmen?” genomfördes dokumentanalys av sex kommuners rekommendationer. Kommunerna vars rekommendationer analyserades var Falun, Göteborg, Motala, Norrköping, Ulricehamn och Umeå. Även rekommendationer från MFD analyserades. Rekommendationerna som gäller utformning av SB gemensamma utrymmen sammanställdes sedan till en matris som utformades med fem kategorier: generellt om boendet, funktionsanpassning, material/färg, utformning och medvetenhet om omvärlden. Under dessa fem kategorier listades kriterier som togs ur rekommendationerna (fig. 2).

Figur 2. Exempel på kriterier ur matrisen.

2.5.2 Intervju

Intervjuer genomfördes med enhetscheferna på SB som ligger i Jönköping, Huskvarna, Osby och Mariestad. Intervjun på boendet i Jönköping var en fysisk intervju i samband med besök för observation. Därefter genomfördes resterande intervjuer digitalt via Skype eller telefon. I planeringen bestämdes att fysiska intervjuer skulle göras med samtliga enhetschefer, men tre av intervjuerna behövde genomföras på distans.

Intervjufrågorna bestod dels av neutrala frågor så som byggår och antal enheter på boendet, dels frågor där intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser står till grund

(18)

för svaren. De neutrala frågorna utformades för att ta reda på om SB uppfyller vissa av matrisens kriterier, de andra frågorna ligger till grund för förbättringsförslag.

2.5.3 Observation/undersökning

Matrisen som nämns i avsnitt 2.5.1 användes för observation av de gemensamma utrymmena på de utvalda SB. Rummen som analyserades på varje SB är matrum/kök, allrum, aktivitetsrum, balkong/terrass och korridor. Alla kriterier kunde inte tillämpas på alla rum, därför gråmarkerades de i matrisen. Om kriteriet uppfylldes skrevs en 1:a, om det inte uppfylldes skrevs en 0:a och om det inte var tillämpbart skrevs ett bindestreck.

2.6 Trovärdighet

Validitet är ett slags mått på huruvida rätt sak undersöks, god validitet uppstår om det som sägs ska undersökas faktiskt undersöks (Davidson & Patel, 2011).

Dokumentanalysen genomfördes med hög validitet eftersom det var tydligt vilka kriterier som skulle hittas. Eftersom denna studie enbart fokuserar på gemensamma utrymmen på SB så kunde många kriterier sorteras bort, då de gällde brukarnas privata boendeytor eller personalens arbetsmiljö.

Validiteten i intervjuerna är lägre, eftersom följdfrågor under intervjuerna uppkom som saknade relevans för studien. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter skrevs innehållet som var relevant för studien in i rapporten.

Reliabilitet används för att beskriva om metoden genomförs på ett tillförlitligt sätt, dvs mätinstrumentets tillförlitlighet. God reliabilitet uppstår därmed om mätningen genomförs på samma sätt vid varje tillfälle (Davidson & Patel, 2011).

Endast ett av besöken på SB kunde genomföras fysiskt, som planerat, de andra genomfördes digitalt med hjälp av foton och Skype/telefon. Reliabiliteten för studien blev därmed lägre än väntat eftersom det skiljer sig i tillvägagångssättet mellan de olika fallen. Vid observationerna och intervjuerna användes samma matris och liknande frågor för varje fall vilket stärkte reliabiliteten.

(19)

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

Målet är att ta reda på om gemensamma utrymmen på SB i kommuner utan

rekommendationer uppnår kriterierna som finns i andra kommuners

rekommendationer, eller om det bör vara ett krav för varje kommun att utforma och ge ut liknande dokument.

I detta kapitel redovisas kopplingen mellan frågeställningar och teorier.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

I avsnitt 3.2 - 3.4 redovisas två vetenskapliga artiklar och en teknisk rapport, med koppling till frågeställningarna:

1. Vilka rekommendationer finns för utformning av SB gemensamma utrymmen?

2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga SB i kommuner utan egna rekommendationer?

3.2 The nursing home as a home: a field study of residents’

daily life in the common living rooms

Hauge och Heggen (2008) har genomfört en fältstudie vid ett SB i Norge, där syftet var att ta reda på i vilken grad som SB ses som ett hem. I studien redovisas att de äldre spenderade större delen av dagen (10–11 h) i det gemensamma vardagsrummet. Resultatet visar också att de boende som hade bäst hälsa gärna lämnade det gemensamma utrymmet för att de helst ville kontrollera själva var och med vem de spenderade sin tid.

Data samlades in år 1999 i två långtidsboenden i ett traditionellt SB genom observation och intervjuer. Totalt 24 brukare deltog i studien varav de flesta hade fysiska begränsningar som krävde hjälp vid vardagliga sysslor.

Det gemensamma vardagsrummet innehöll piano, TV, radio, fåtöljer, bord, soffa och matbord. Väggarna bestod av dekorativ tapet och i rummet fanns bland annat gardiner och färgglada dukar. Rummet saknade personliga saker som kuddar, foton och prydnader. Enligt författarna karaktäriserades det som både ett typiskt privat vardagsrum och ett publikt väntrum.

I det gemensamma vardagsrummet såg de boende på TV, tog tupplurar och pratade för sig själva. Oftast satt de bredvid varandra utan att prata eller interagera med varandra.

3.3 A qualitative and quantitative investigation of effects of

indoor built environment for people with dementia in care and

attention homes

Leung, Wang och Chan (2019) genomförde en undersökning av hur den byggda miljön inomhus påverkar livskvalitén för personer med demens. I studien definieras faktorer inom livskvalité som fysisk hälsa, psykisk hälsa, självständighet, vardaglig aktivitet, sociala förhållanden och kognitiv förmåga.

Studien innefattade enkäter till äldre med demens och intervjuer med vårdpersonalen. Åtta vårdhem i Hong Kong inkluderades i undersökningen, varav två av dem från början var tänkta till äldreomsorgen och de övriga var ombyggda byggnader.

(20)

Enkäterna besvarades av de boende som var milt dementa, där samtliga var över 60 år gamla och hade bott på boendet i minst tre månader. Frågorna berörde främst brukarnas hälsa. Intervjuer genomfördes med olika personal på boenden. Frågorna berörde främst innemiljön.

Studien resulterade i en modell (fig. 2) som bland annat beskriver att skyltar, ytskikt och möbler påverkar brukarnas livskvalité, alltså deras fysiska hälsa, psykiska hälsa, självständighet, vardagliga aktivitet, sociala förhållanden och kognitiva förmåga.

Fig. 2. IBE (Indoor built environment), inomhusmiljön, kopplat till QoL (Quality of life) livskvalité (Leung, Wang & Chan, 2019)

3.4 Kommunala riktlinjer för särskilt boende – en jämförande

analys av utformningskrav och evidensnivåer

Granath, Johansson och Fischl (2019) har genomfört en studie som syftar till att

”…undersöka vilka bostadskvaliteter och funktionsnära värden, ur ett brukarperspektiv, kommunerna har valt att kravställa, och i vilken grad dessa är evidensbaserade.” (s. 4).

Studien behandlar de krav som gäller utformning av boendemiljön, alltså både lägenheterna och de gemensamma utrymmena. Inga personalfrågor eller organisatoriska frågor ingick i studien.

En dokumentanalys av åtta svenska kommuners rekommendationer genomfördes i studien. I rapporten redovisas en ”komplett innehållsförteckning” (se fig. 3), alltså en innehållsförteckning som baseras på det innehåll som fanns i de åtta kommunernas dokument.

(21)

Teoretiskt ramverk

Fig. 3. Komplett innehållsförteckning (Granath, Johansson & Fischl, 2019).

Rapporten tog upp de äldres behov, motstridiga krav i dokumenten, evidensnivå och avslutades med bedömning av de kommunala dokumenten.

Enligt studien fanns motstridiga krav och många krav utan nämnda argument i dokumenten, vilket kan leda till att ett SB som får bygglov i en kommun skulle kunna bli nekad i en annan.

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Sambandet mellan 3.2 och 3.3 är att båda visar på vikten av inomhusmiljön på SB. I avsnitt 3.2 nämns det hur stor del av dagen som spenderas i det gemensamma utrymmet och i 3.3 beskrivs hur innemiljön är kopplat till de äldres livskvalité. Ingen av artiklarna medför ett svar på någon av frågeställningarna, utan argumenterar för en god planering av innemiljön på SB. Detta syftar även denna studie att bidra till.

I studien i avsnitt 3.4 behandlas åtta kommuners rekommendationer för utformning SB. Studien visar att kvalitén och omfattningen varierar mellan de olika kommunerna och vissa krav saknar argument eller är motstridiga kommuner emellan.

(22)

4 Empiri

I detta kapitel redovisas den empiriska data som samlades in i studien.

4.1 Kommuners rekommendationer

Ett flertal svenska kommuner har gett ut rekommendationer för utformning av SB. I rekommendationerna behandlas olika kategorier så som färg- och materialval, teknisk utrustning, ljus, ljud och lukt. I den här studien beaktas endast de kriterier som gäller utformningen av de gemensamma utrymmena.

De kommuner vars rekommendationer användes i den här studien är Motala, Umeå, Göteborg, Falun, Norrköping och Ulricehamn. I samtliga dokument nämndes begrepp som hemkänsla och trivsel, men begreppen definierades inte.

Kriterier som sammanställdes utifrån dokumenten delades in i kategorierna: generellt om boendet, funktionsanpassning, material/färg, utformning och medvetenhet om omvärlden, se bilaga 1.

4.1.1 Utformning av matrisen

Matrisen innehåller fem kategorier, första kategorin generellt om boendet är allmänt kring boendets gemensamma yta. De fyra andra kategorierna innehåller kriterier som berör olika rum. Rummen som observerades var matrum/kök, allrum, aktivitetsrum, balkong/terrass och korridor. De kriterier som inte skulle tillämpas på ett specifikt rum är gråmarkerade i matrisen och observerades därmed inte, se bilaga 1. Endast kriterier som tillämpas på gemensamma utrymmen togs med i matrisen. I avsnitt 4.1.2 – 4.1.7 redovisas de kriterier som matrisen byggdes på, tagna ur de sex olika kommundokumenten som analyserades.

4.1.2 Motala

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma utrymmen på SB, tagna ur Motalas kommundokument ”funktionsprogram äldreboende - bostäder för äldre med särskilda behov”, reviderad och fastställd i socialnämnden 2017-09-20.

Generellt om boendet

▪ Inga hala golvytor

▪ RWC planeras i närheten av aktivitetsrum

▪ Rum för olika aktiviteter, exempelvis: frisör, massage, fotvård, aktiviteter, sinne,

▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta ▪ Mötesrum för aktiviteter, träning, med mera finns

▪ Varje enhet har balkong/altan

Funktionsanpassning

▪ Möjlighet att äta i vardagsrummet, vil- eller aktivitetsrummet ▪ Möjlighet att flytta ihop och isär matbord

(23)

Empiri

Material/färg

▪ Milda väggfärger

Utformning

▪ Dagsljusinsläpp

▪ Utrymmen dimensioneras så de boende kan sitta tillsammans ▪ Plats för att tillfälligt ställa ifrån sig förflyttningshjälpmedel ▪ TV-fri miljö finns

Medvetenhet om omvärlden

▪ Balkong/altan har utgång från samvaro

▪ Balkong/altan har installationer som möjliggör användning året runt

4.1.3 Umeå

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma utrymmen på SB, tagna ur Umeås kommundokument ”Rumsfunktionsprogram – särskilt boende för äldre” som antogs 2011-12-21 och reviderades 2013-09-20.

▪ Dörrar som inte är till för boende är kamouflerade

▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta ▪ Varje enhet har balkong/altan

▪ Max 10 lägenheter per enhet

▪ Möjlighet till avskildhet (med möblering) ▪ Inga trösklar

▪ Flexibilitet angående möbler, man kan byta funktion i rummet ▪ Ledstång finns

Material/färg

▪ Avvikande toner på socklar, foder och lister mellan tak, väggar och golv ▪ Milda väggfärger

▪ Motstående väggar har olika kulörer och ljushet

▪ Dörrbladsfärg skild från vägg eller väggfärg skild från dörr

Utformning

▪ Fönster har max 700 mm bröstningshöjd

▪ Balkong/altan ca 25 kvm

(24)

4.1.4 Göteborg

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma utrymmen på SB, tagna ur Göteborg stads ”Ramprogram för lokalutformning av äldreboende” som antogs 2016-05-18.

▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta ▪ Mötesrum för aktiviteter, träning, med mera finns

▪ Varje enhet har balkong/altan ▪ Max 10 lägenheter per enhet

▪ Möjlighet till avskildhet (med möblering) ▪ Inga trösklar

▪ Flexibilitet angående möbler, man kan byta funktion i rummet

Material/färg

▪ Avvikande toner på socklar, foder och lister mellan tak, väggar och golv ▪ Golvytan innehåller inga stora färgkontraster

▪ Skillnad på färg på möbler gentemot golv och vägg

Utformning

▪ Kök placerat i anslutning till matrum/matplats

▪ Utrymmen dimensioneras så de boende kan sitta tillsammans ▪ Dörrarna till lägenheterna är inte placerade mittemot varandra

▪ Balkong/altan har utgång från samvaro ▪ Inglasad balkong finns

4.1.5 Falun

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma

utrymmen på SB, tagna ur Faluns kommundokument ”ramprogram för vård- och

omsorgsboende” som antogs av omvårdnadsnämnden 2017-05-24.

▪ Rum för olika aktiviteter, exempelvis: frisör, massage, fotvård, aktiviteter, sinne ▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta

▪ Mötesrum för aktiviteter, träning, med mera finns ▪ Varje enhet har balkong/altan

▪ Max 10 lägenheter per enhet

▪ Möjlighet att sitta vid ett köksbord/köksbänk och delta i köksaktiviteter ▪ Möjlighet att äta i vardagsrummet, vil- eller aktivitetsrummet

(25)

Empiri

Material/färg

▪ Golvfärgen är matt

Utformning

▪ Möjlighet till vila och umgänge i mindre grupper ▪ Kan skärmas av till två rum

▪ Vilrum för återhämtning finns

▪ Balkong/altan har utgång från samvaro

▪ Balkong/altan har installationer som möjliggör användning året runt

4.1.6 Norrköping

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma utrymmen på SB, tagna ur Norrköpings kommundokument ”Riktlinjer för utformning av vård- och omsorgsboende” som antogs 2016-10-12.

▪ Gärna olika karaktär för olika avdelningar/våningar ▪ Dörrar som inte är till för boende är kamouflerade

▪ Det är tydlig skillnad mellan olika rums tapeter och gardiner ▪ Mötesrum för aktiviteter, träning, med mera finns

▪ Möjlighet att sitta vid ett köksbord/köksbänk och delta i köksaktiviteter ▪ Soffgrupp, tv och bord för aktiviteter finns

▪ Ledstång finns

Material/färg

▪ Avvikande toner på socklar, foder och lister mellan tak, väggar och golv ▪ Milda väggfärger

▪ Golvytan innehåller inga stora färgkontraster ▪ Ljus färgsättning

▪ Golvfärgen är matt

▪ Skillnad på färg på möbler gentemot golv och vägg

Utformning

▪ Två rullatorer kan mötas ▪ Sittplatser finns i korridoren ▪ Vilrum för återhämtning finns

▪ Balkong/altan har utgång från samvaro ▪ Inglasad balkong finns

(26)

4.1.7 Ulricehamn

I detta avsnitt redovisas relevanta kriterier gällande utformning av gemensamma utrymmen på SB, tagna ur Ulricehamns kommundokument ”Riktlinjer för utformning av vård- och omsorgsboende” som antogs 2016-04-05.

▪ Gärna olika karaktär för olika avdelningar/våningar ▪ RWC planeras i närheten av aktivitetsrum

▪ Rum för olika aktiviteter, exempelvis: frisör, massage, fotvård, aktiviteter, sinne ▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta

▪ Möjlighet att flytta ihop och isär matbord ▪ Det finns möbler att vila i

▪ Flexibilitet angående möbler, man kan byta funktion i rummet

Material/färg

▪ Ljus färgsättning

Utformning

▪ Kan skärmas av till två rum ▪ Två rullatorer kan mötas ▪ Sittplatser finns i korridoren

(27)

Empiri

4.2 MFD:s rekommendationer

MFD:s checklista benämns “Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet - stöd för att underlätta aktivitet och delaktighet för personer med demenssjukdom.” och specialiserar sig därmed på personer som lider av demens. Eftersom så många personer med demenssjukdom bor på SB (Socialstyrelsen, 2012) så sammanställdes de kriterier som gäller utformning av gemensamma utrymmen i samma matris som kommunernas kriterier, se bilaga 1.

Checklistan innefattar rekommendationer för bland annat färgsättning, materialval och utsmyckning, säkerhet inomhus och utemiljö.

Följande kriterier är tagna ur checklistan och applicerade i matrisen:

▪ Det finns redskap och hjälpmedel för träning och lek ▪ Dörrar som inte är till för boende är kamouflerade

▪ Det är tydlig skillnad mellan olika rums tapeter och gardiner ▪ Rum och lägenheter är placerade kring en central, gemensam yta ▪ Mötesrum för aktiviteter, träning, med mera finns

▪ Möjlighet att sitta vid ett köksbord/köksbänk och delta i köksaktiviteter ▪ Möjlighet att äta i vardagsrummet, vil- eller aktivitetsrummet

▪ Möjlighet att flytta ihop och isär matbord ▪ Det finns möbler att vila i

▪ Det finns möbelgrupper för olika sysselsättningar

Material/färg

▪ Golvlister mörkare än väggarna

▪ Fönsterväggar är målade i en ljusare nyans än övriga ▪ Alla golv som leder in i varandra är homogent färgade ▪ Golvfärgen är matt

▪ Golv och bänkytor är enfärgade

▪ Skillnad på färg på möbler gentemot golv och vägg ▪ Lila färg används sparsamt

▪ Material är vad de ser ut att vara ▪ Det finns tillgång till konstverk

Utformning

▪ Två rullatorer kan mötas

▪ Det finns promenadvägar inomhus ▪ Sittplatser finns i korridoren ▪ TV-fri miljö finns

▪ Vilrum för återhämtning finns

(28)

4.3 Observationer

I avsnitt 4.3.1 – 4.3.4 redovisas observationerna på de fyra olika SB. Observationen på respektive SB innefattade gemensamma utrymmen på en av boendeenheterna samt ett aktivitetsrum som var till för samtliga boendeenheter. Matrisen i bilaga 1 fylldes i för

varje boende och redovisas i bilaga 2–5.

4.3.1 Observation på SB i Jönköping

De gemensamma utrymmen som besöktes på SB var allrum, matrum/kök, aktivitetsrum, balkonger och korridor. Även ett rum för hårbehandling, massage och bad fanns tillgängligt. Boendet saknade vilorum. Samtliga bedömda kriterier redovisas i bilaga 2, men andelar uppfyllda kriterier för respektive kategori och rum redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Observation Jönköping.

Jönköping Matrum/

kök

Allrum Aktivitetsrum Balkong/

terrass Korridor Helhet Generellt om boendet - - - 10/11 Funktionsanpassning 6/6 7/8 5/6 1/1 3/3 - Material/färg 15/15 15/15 14/15 7/14 13/15 - Utformning 6/6 4/6 6/6 2/2 8/8 - Medvetenhet om omvärlden 1/1 1/1 1/1 5/5 0/1 -

(29)

Empiri

4.3.2 Observation på SB i Huskvarna

SB i Huskvarna genomgick under observationen en omfattande renovering, så många kriterier kunde inte undersökas eftersom boendet var omöblerat. Enhetschefen på SB i Huskvarna skickade bilder på enheten, bland dem saknades bilder på aktivitetsrummet samt utomhusbilder på balkong/terrass. Samtliga kriterier redovisas i bilaga 3, men andel uppfyllda kriterier för respektive kategori och rum redovisas i tabell 4.2.

Tabell 4.2 Observation Huskvarna.

Huskvarna Matrum/

kök

Allrum Aktivitetsrum Balkong/ terrass Korridor Helhet Generellt om boendet - - - 4/11 Funktionsanpassning 1/6 1/8 0/6 0/1 2/3 - Material/färg 10/15 10/15 0/15 0/14 10/15 - Utformning 4/6 3/6 0/6 0/2 4/8 - Medvetenhet om omvärlden 1/1 1/1 0/1 0/5 0/1 - 4.3.3 Observation på SB i Osby

Enhetschefen på SB i Osby skickade bilder som användes för observationen. De rum som observerades var matrum/kök, allrum, aktivitetsrum, korridor och balkong. Boendet saknade vilrum och inglasad balkong med möjlighet till användning året om. Hela matrisen med uppfyllda kriterier finns i bilaga 4, men andel uppfyllda kriterier för respektive kategori och rum redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Observation Osby.

Osby Matrum/

kök

(30)

4.3.4 Observation på SB i Mariestad

Bilder från en av enheterna på SB i Mariestad observerades. Boendet saknade kontrastmarkeringar mellan golv, väggar och tak. Det var det enda SB i undersökningen som hade flexibla, flyttbara rumsavdelare och som hade lägenheterna placerade runt centrala gemensamma utrymmen. Kriterier som inte kunde mätas vid observationen var ”inga hala golvytor” och ”dörrbladsfärg skild från vägg eller väggfärg skild från dörr” på balkongen (eftersom inga bilder fanns som visade dörren). Hela matrisen med uppfyllda kriterier finns i bilaga 5, men andel uppfyllda kriterier för respektive kategori och rum redovisas i tabell 4.4.

Tabell 4.4 Observation Mariestad.

Mariestad Matrum/

kök

(31)

Empiri

4.4 Intervjuer

I avsnitt 4.4.1 – 4.4.4 beskrivs intervjuerna som genomförts med enhetscheferna för respektive SB. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades.

4.4.1 Intervju med enhetschefen på SB i Jönköping

På ett SB i Jönköping intervjuades enhetschefen på boendet. Hen började med att berätta att det är tio lägenheter per boendeenhet med undantag för en enhet där det bara är åtta lägenheter, varav fyra är utformade för personer med kraftig övervikt. Tre våningar på boendet är till för lägenheter, på varje våning är det två boendeenheter. Totalt består boendet av 58 lägenheter, varav tre är två rum och kök för att par ska kunna bo tillsammans.

Respondenten berättade att boendet är det hittills senaste byggda SB i Jönköping och att boendet öppnade 2012.

Vidare ställdes frågor om aktiviteter och respondenten berättade att boendet har ett större aktivitetsrum för alla boende och att varje boendeenhet har allrum, kök/matplats och balkonger. Hen förklarade att aktiviteter där de äldre gör något själva med händerna har minskat drastiskt de senaste tio åren och att de mestadels är mottagare av aktivitet, blir underhållna.

De gemensamma utrymmena i varje boendeenhet, berättade enhetschefen, är vardagsrum, matsal, “vinterträdgård” (en slags inglasad balkong med värme) och öppen balkong. Hen förklarade att de gemensamma utrymmena är stora för att de ska främja social samvaro och umgänge, att brukarna har sin egen privata sfär i sin lägenhet och att de kan gå ut till de gemensamma utrymmena om de vill umgås med varandra. Enligt respondenten är boendet både kognitivt och fysiskt utformat efter de boende, främst genom färgsättning av miljön. Hen berättade att i de gemensamma utrymmena finns en fondvägg i matsalen men annars är det nedtonat. Detta beror på att man inte kan ha för många visuella stimuli eftersom vissa av de boende kan ha kognitiv störning och upplever svårigheter i att hantera det, förklarade hen.

Utifrån utformningssynpunkt upplevde inte respondenten att det fanns något hen ville förbättra. Hen berättade om andra saker som skulle kunna förbättras på boendet, men inget av det hör till de gemensamma utrymmena.

Till sist ställdes frågan om vilka gemensamma utrymmen enhetschefen tyckte var viktigast, om hen själv fick utforma ett boende. Hen svarade att ett stort vardagsrum behövs. Hen framförde även de positiva aspekterna med att ha “vinterträdgårdar” och berättade att de äldre uppskattar att kunna sitta där och få se vad som händer utanför. Vidare förklarade hen att man kan inbilla sig att öppna balkonger är jättebra, men att brukarna fryser.

Respondenten berättade att ljusinsläpp och luftighet är en stor trivselfaktor, att det bidrar till mindre irritation mellan hyresgästerna eftersom de får sitt eget utrymme. Hen upplever även att de äldre uppskattar moderna möbler, att det ska vara funktionellt och modernt. Man ska följa årstider, berättade hen, i de gemensamma utrymmena så som jul, påsk och midsommar precis som man gör hemma. Detta leder till att de äldre upplever årsväxlingar och trivsamhet. Vidare förklarade hen att det ska finnas sittgrupp och plats för rullstolar.

(32)

4.4.2 Intervju med enhetschefen på SB i Huskvarna

I denna intervju intervjuades enhetschefen för ett SB i Huskvarna.

Respondenten började med att berätta att boendet är byggt på tidigt 90-tal, någonstans mellan 92–94. Boendet har tre våningar och fyra demensavdelningar, och på varje enhet bor nio brukare. Respondenten berättade även att det ska tillkomma en korttidsenhet på SB från och med årsskiftet. Vidare ställdes frågan om hur många gemensamma rum per enhet som brukarna har tillgång till. Hen svarade att varje avdelning har ett gemensamhetsrum där man bland annat sitter och äter tillsammans. Det finns ytterligare två rum för gemensamma aktiviteter i huset, ett kulturrum för gudstjänst, kör och filmvisning och ett annat rum som används som skönhetssalong.

När respondenten fick frågan om boendet har redskap och hjälpmedel för träning och lek så svarade hen att det finns några redskap som förvaras i träningsrummet. De har även ett träningsrum för medarbetare som invigdes förra året, där de även har diskuterat med arbetsterapeuter och fysioterapeuter om träning för brukare. På boendet bredvid har de ett motionsrum, med det passar de som bor på det SB bättre. Respondenten berättar att boende på demensavdelning har mer fysiska svårigheter så de kan i princip inte träna alls. Om brukarna på hens SB skulle ha behovet så skulle de se till att det fanns träningsutrustning för dem i träningsrummet berättar hen.

Vidare ställdes frågan om boendet både är kognitivt och fysiskt utformat för brukare. Respondenten förklarade att det absolut kunde göras bättre. Hen berättade att han har sett ett exempel där boendet var utformat mer som en sol med strålar, så de gemensamma utrymmena var placerade i mitten och alla enheter har direkt tillgång till dem. Hens SB är format som en hästsko så att avdelningarna är avskilda och låsta mellan varandra, vilket medför att boende inte kan gå så mycket fritt som vore önskat. Innan ombyggnationen fanns det många förbättringsområden som nu är justerade, berättade respondenten. Hens SB är nu mycket fräschare och mycket tydligare, bättre färger, tydlighet bland annat genom att fodren runt dörrar är mörkgrå och dörren vit, så brukarna lätt ser vart dörren är. De flesta förändringarna har gjorts för att hjärnan lättare ska uppfatta vad det är för något, förklarade hen.

Nu efter ombyggnationen var det inte mycket hen ville förbättra, några fler staket och bättre lås behövs tyckte hen. Vidare ställdes frågan om vilka typer av utrymmen som är viktigast att ha på ett SB, om hen fick bestämma över utformningen. Respondenten svarade att något mer rum att kunna nyttja till aktiviteter och liknande för alla enheter samt ett konferensrum för personalen hade varit bra.

(33)

Empiri

4.4.3 Intervju med enhetschefen på SB i Osby

Via Skype intervjuades enhetschefen på ett SB i Osby. Intervjun började med frågor om boendet, och respondenten berättade att det är två spegelvända avdelningar med 9 brukare i varje enhet. Enheterna samarbetar men är skilda från varandra. SB har två våningar och är byggt 2013.

Intervjun gick vidare med frågan om hur många gemensamma rum boendet har, och respondenten förklarade att varje enhet har en gemensam matsal och ett gemensamt vardagsrum/tv-rum. I de gemensamma utrymmena kan brukarna ta del av vissa aktiviteter, så som spelkväll, pizzakväll, gruppgympapass osv. Hen förklarar att boendet har dagliga aktiviteter i mindre grupper, större grupper och enskilt.

Vidare ställdes frågan om respondenten uppfattar boendet som både kognitivt och fysiskt utformat efter de boende, och hen förklarade att när boendet byggdes så gjordes det efter de rekommendationer Osby följde. Hen beskrev att det byggdes en korridor i varje enhet runt en innergård, där personal upplever att brukare med kognitiv nedsättning kan ha svårt att få ihop det när de sen en annan person på andra sidan innergården.

Utöver tidigare nämnda, saknades även möjlighet att stänga till kök, utrymme för avskilt samtal med exempelvis anhöriga, personalutrymme samt mer förrådsutrymme, enligt respondenten.

4.4.4 Intervju med enhetschefen på SB i Mariestad

Enhetschefen för ett SB i Mariestad intervjuades via telefonsamtal. Hen började med att berätta att boendet har fyra enheter med totalt 33 lägenheter, två enheter består av sju lägenheter, de andra två består av nio respektive tio lägenheter. Det finns även tillgång till större lägenheter för par.

Boendet byggdes år 1990 berättade respondenten. Vidare berättade hen att det på varje enhet finns ett dagrum och ett matrum, där storleken skiljer sig mycket beroende på vilken enhet man befinner sig på. Ett större gemensamt rum finns på övervåningen, där kan man sitta fler om man vill men det finns även möjlighet att sitta avskilt. Det finns även en större samlingssal där aktiviteter genomförs med brukarna.

Aktiviteter sker nästan dagligen på boendet, berättade respondenten, och kan dels vara på någon av avdelningarna men även samlingssalen och närliggande kyrkor.

Respondenten berättade att redskap och hjälpmedel för träning finns i ett förråd, så att personalen kan ta fram det när det behövs. Det finns även en motionscykel på en av enheterna men den används inte. Enligt hen är inte brukarna så pigga att de kan nyttja träningsutrustning.

Respondenten förklarade att hen upplever att boendet både är kognitivt och fysiskt utformat efter de boende. Hen berättade att det på vissa ställen kan vara lite trångt och att korridorerna är långa och krokiga.

På frågan om hen vill förbättra något i utformningen av de gemensamma utrymmena så kunde inte respondenten komma på något specifikt, hen lyfte fram att de tidigare inte hade någon samlingssal men nu när de fått den är hen nöjd. Däremot förklarade hen att det krävs förbättringar ur personalsynpunkt. Utifrån enkäter som brukarna har fått svara

(34)

på så kommer det inte så många klagomål på de gemensamma utrymmena så att det skulle bli en primärfråga, berättade respondenten.

Enligt respondenten är de viktigaste gemensamma utrymmena på SB samlingssal för aktiviteter samt matrum.

I slutet av intervjun frågades om det finns balkong på boendet. Respondenten svarade att nästan alla lägenheter på boendet har egen balkong eller uteplats. Dessutom finns balkong med utgång från gemensamma utrymmen samt en större gemensam innergård. Hen berättade att de äldre uppskattar att sitta ute på somrarna och äta eller fika.

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri

4.5.1 Kommuners rekommendationer

Rekommendationer utgivna av kommunerna Motala, Umeå, Göteborg, Falun, Norrköping och Ulricehamn analyserades. Många kriterier i rekommendationerna var återkommande i flera dokument. En sammanställning av de kriterier som gällde utformning av gemensamma utrymmen finns i bilaga 1.

4.5.2 MFD:s rekommendationer

MFD:s rekommendationer innefattade en checklista som vars syfte var att bidra till ökad delaktighet. Den riktade sig mot boenden där personer med demenssjukdom bor. Eftersom många demenssjuka bor på SB sammanställdes de kriterier som gällde utformning av gemensamma utrymmen i samma matris som kommunernas rekommendationer, se bilaga 1.

4.5.3 Observationer

Observationerna i Osby, Mariestad och Huskvarna genomfördes genom att analysera bilder, observationen på SB i Jönköping genomfördes fysiskt. SB i Huskvarna genomgick en renovering och saknade många av kriterierna, då det var omöblerat samt att bilder saknades på vissa rum. Observationerna redovisas i bilaga 2–5.

4.5.4 Intervjuer

Alla respondenter berättar att deras SB har tio eller färre lägenheter per enhet, vilket är ett av kraven i matrisen. Enhetscheferna för varje boende berättar att aktiviteter ofta genomförs i de gemensamma lokalerna. Varje respondent berättar om brister gällande de kognitiva aspekterna i utformningen förutom enhetschefen på SB i Jönköping. Samtliga respondenter berättar om förbättringsförslag ur arbetsplatsperspektiv.

Enhetschefen i Jönköping lyfte fram flera positiva aspekter med boendet, bland annat ”vinterträdgårdar” som är en slags inglasad balkong med installerad värme som möjliggör användning året om. Respondenten berättade att ljusinsläpp och luftighet är en stor trivselfaktor, eftersom det leder till minskad irritation mellan brukarna.

Gällande SB i Huskvarna berättade enhetschefen att det fanns många förbättringsåtgärder som behövdes innan renoveringen påbörjades, men att det mesta

(35)

Empiri

Enhetschefen för boendet i Osby berättade om ett problem i utformningen som personalen har märkt, att brukarna med kognitiv nedsättning har svårt att lokalisera sig i korridorerna eftersom det är fönster runt hela innergården.

Enligt enhetschefen i Mariestad är de viktigaste utrymmena på ett SB aktivitetsrum och matrum. Hen berättade att ett av problemen med SB är att korridorerna är krokiga och att på vissa ställen i de gemensamma utrymmena är det trångt.

(36)

5 Analys och resultat

I denna del redovisas resultatet och analysen av insamlad empiri.

5.1 Analys

Den analyserade empirin är uppdelad efter metod i avsnitt 5.1.1 – 5.1.3.

5.1.1 Litteraturstudie/dokumentanalys

I dokumentanalysen analyserades dokument med rekommendationer utgivna av Motala, Umeå, Göteborg, Falun, Norrköping, Ulricehamn och MFD. Analysen resulterade i en matris där de kriterier som gällde gemensamma utrymmen på SB sammanställdes ur dokumenten (se tabell 5.2. och Bilaga 1). Samtliga kriterier i matrisen hänvisar till vilket/vilka kommundokument som kriteriet återfinns i.

Dokumenten som analyserades var utförliga i olika grad, och sidantal skiljde sig mycket mellan kommunerna (fig. 4). Det dokument som hade flest sidor var Norrköping (63 sidor), det med minst antal sidor var Ulricehamn (13 sidor). Under analysens gång var det tydligt att det skiljde sig i både struktur och detaljeringsgrad, vilket även framgick av skillnaden i sidantal.

En del av kriterierna var gemensamma för flera dokument, andra var särskilt nämnda i endast ett dokument (se kolumn ”dokument” i bilaga 1). Samtliga dokument är antagna inom de senaste 9 åren (se tabell 5.1), vilket bedömdes vara tillräckligt aktuellt för studien. 13 19 22 35 37 57 63 0 10 20 30 40 50 60 70

Ulricehamn Falun Motala Umeå Göteborg MfD Norrköping

SIDANTAL

(37)

Analys och resultat

Tabell 5.1. Aktualitet för samtliga dokument.

Antaget år Kommun/Myndighet 2011 Umeå 2015 MFD (Myndigheten För Delaktighet) 2016 Göteborg Norrköping Ulricehamn 2017 Falun Motala

I tabell 5.2. och Bilaga 1 redovisas den sammanställda matrisen. I matrisen redovisas rekommendationerna från de analyserade dokumenten, samt i vilket eller vilka dokument varje rekommendation finns. De rum som rekommendationerna tillämpas till finns i de högra kolumnerna, och om något av kriterierna inte ska uppfyllas för ett visst rum är det gråmarkerat.

(38)

Tabell 5.2. Matrisen som utformades.

5.1.2 Intervju

Respondenterna i intervjuerna intervjuades med frågor angående boendet och dess utformning. Utifrån intervjufrågorna och foton, och i Jönköpings fall besök, kunde en helhetsbild av boendet erhållas. Flera av intervjufrågorna ställdes för att kunna bedöma kriterier i matrisen som inte kunde observeras i observationerna.

(39)

Tabell 5.3. Enhetschefernas svar på om de vill förbättra något på boendet.

Jönköping SB i Jönköping behöver inte förbättras ur brukarsynpunkt enligt enhetschefen. I övrigt lyfter hen att det viktigaste i ett SB är stort vardagsrum, ljusinsläpp och luftighet, sittgrupper och plats för rullstolar. Hen lyfter även de positiva aspekterna med

vinterträdgårdar. Enhetschefen berättar att det finns förbättringsåtgärder som behövs ur personalsynpunkt.

Huskvarna Enhetschefen tycker att något mer aktivitetsrum som är till för alla enheter hade varit bra. Innan ombyggnationen fanns många förbättringsområden som är justerade nu. Efter ombyggnationen tycker hen att det enda som behövs, utöver aktivitetsrummet, är fler staket och bättre lås. I övrigt nämns åtgärder ur personalsynpunkt.

Osby Man saknar möjligheten att stänga till kök, utrymme för avskilt samtal med exempelvis anhöriga, personalutrymme och mer förrådsutrymme.

Mariestad Lyfter inget särskilt för gemensamma utrymmen. Istället lyfts förbättringsåtgärder ur personalsynpunkt. De viktigaste utrymmena enligt enhetschefen är samlingssal för aktiviteter samt matrum.

Enhetschefernas svar när de fick frågan om de upplevde att deras SB var kognitivt och fysiskt utformat för brukarna går inte att direkt koppla till ouppnådda kriterier.

5.1.3 Observationer

I tabell 5.4 är andel uppfyllda kriterier av totala antalet kriterier inom varje kategori sammanställda. För SB i Huskvarna, Osby och Mariestad skedde observationerna med hjälp av bilder. Bilderna togs på olika sätt och därmed fanns inte tillräckligt med underlag för att kunna bedöma alla kriterier. Boendet i Huskvarna var under renovering så därför fanns inga möbler på ytorna, dessutom saknades bilder på aktivitetsrummet och balkongen vid observationen och därför är resultatet för det SB markant sämre än de övriga. Samtliga ifyllda matriser för respektive SB finns i bilaga 2–5, där de kriterier som inte har kunnat bedömas är markerade med ett bindestreck.

De två SB som uppfyllde störst andel kriterier är Jönköping (89%) med god marginal mot Osby som har näst störst andel kriterier (68%). SB i Mariestad uppnådde 64% och Huskvarna 35%.

SB i Mariestad byggdes år 1990 och de andra byggdes/renoverades efter 2010. Enhetschefen på SB i Huskvarna (som också byggdes på 1990-talet, men hade pågående renovering vid observationen) påpekade att det fanns stort behov av förbättring före renoveringen, detta tillsammans med Mariestads resultat kan tyda på att andel uppnådda kriterier beror på när det byggdes.

(40)

Tabell 5.4. Uppfyllda kriterier för varje kategori och boende. Kategori/ Boende Byggår Ge n e re llt o m b o e n d e t R um sty p Fu n kt io n san p assning M ate ri al /fär g U tfo rm n in g M e d ve te n h e t o m o m vär ld e n Totalt Jönköping 2012 10/11 Matrum/ kök 6/6 15/15 6/6 1/1 (130/146) 89% Allrum _7/8 _15/15 _4/6 _1/1 Aktivitets- rum 5/6 14/15 6/6 1/1 Balkong/ terrass 1/1 7/14 2/2 5/5 Korridor 3/3 13/15 8/8 0/1 Huskvarna 1992/1994 (pågående renovering 2020) 4/11 Matrum/ kök 1/6 10/15 4/6 1/1 (51/146) 35% Allrum 1/8 10/15 3/6 1/1 Aktivitets- rum 0/6 0/15 0/6 0/1 Balkong/ terrass 0/1 0/14 0/2 0/5 Korridor 2/3 10/15 4/8 0/1 Osby 2013 4/11 Matrum/ kök 6/6 9/15 6/6 1/1 (100/146) 68% Allrum 7/8 9/15 4/6 1/1 Aktivitets- rum 5/6 9/15 5/6 1/1 Balkong/ terrass 1/1 4/14 2/2 2/5 Korridor 3/3 13/15 8/8 0/1 Mariestad 1990 8/11 Matrum/ kök 6/6 7/15 5/6 1/1 (94/146) 64% Allrum 8/8 9/15 4/6 1/1 Aktivitets- rum 4/6 10/15 5/6 1/1 Balkong/ terrass 1/1 6/14 0/2 1/5 Korridor 3/3 8/15 6/8 0/1

(41)

5.2 Frågeställning 1. Vilka rekommendationer finns för

utformning av SB gemensamma utrymmen?

Genom dokumentanalysen analyserades rekommendationer som gäller för gemensamma utrymmen på SB. Dessa sammanställdes i en matris som besvarar frågeställningen (se bilaga 1). Matrisen delades upp i olika kategorier med totalt 56 kriterier i kategorierna generellt om boendet, funktionsanpassning, material/färg, utformning och medvetenhet om omvärlden. Rummen som analyserades var matrum/kök, allrum, aktivitetsrum, utemiljö och korridor utifrån kriterierna i de olika kategorierna. De rekommendationer som finns vid utformning av gemensamma utrymmen på SB redovisas i tabell 5.5 samt i bilaga 1.

(42)