Frisk luft (Bilagor)

(1)

Frisk luft

BILAGOR till underlagsrapport

fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

RAPPORT 5781 • DECEMBER 2007 C M Y CM MY CY CMY K

(2)

(3)

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-5781-7.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2007

Tryck: CM Gruppen AB Omslag: illustration, Tobias Flygar

(4)

miljömålen för ozon nära marken

(5)

(6)

Underlag för en fördjupad utvärdering av miljömålen för ozon nära marken

För Naturvårdsverket

Rapporten godkänd 2006-12-20

John Munthe Avdelningschef

Per Erik Karlsson

Docent

(7)

(8)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 9 1 INLEDNING 11 2 BAKGRUND 11

2.1 Faktorer som styr förekomsten av ozon nära marken 11

2.1.1 Ozonbildningens kemi 11

2.1.2 Den horisontella transporten av ozon och ozonbildande ämnen 12 2.1.3 Depositionen av ozon mot mark och vatten 14 2.1.4 Den vertikala transporten av ozon från högre liggande luftlager mot marken14 2.1.5 Nedbrytningen av ozon genom kemiska reaktioner med vissa ämnen 14

2.2 Olika ozonförekomster i tid och rum 16

3 NUVARANDE MÅLVÄRDEN FÖR OZON NÄRA MARKEN INOM

MILJÖMÅLET FRISK LUFT 17

4 MÄTNINGAR AV OZONKONCENTRATIONER I LUFTEN ÖVER SVERIGE 18

4.1 Metodik 18 4.2 Mätlokaler 18 4.2.1 Instrumentmätningar 18

4.2.2 Vad representerar olika mätplatser? 21

5 NUVARANDE ÖVERSKRIDANDEN AV MÅLVÄRDEN FÖR OZON 21

5.1 Det maximala 8-timmars medelvärdet 21

5.2 Det maximala 1-timmes medelvärdet 26

5.3 Medelvärdet för ozonhalt under sommarhalvåret 29 5.4 Diskussion och sammanfattning av överskridanden av olika målvärden 31

6 HUR SER BAKGRUNDSNIVÅN AV OZON UT I SVERIGE I NULÄGET? 32

6.1 En period på våren 33

6.2 En period under högsommaren 37

6.3 Översikt alla perioder 38

7 VAD BÖR VARA MÅLSÄTTNINGEN MED MÅLVÄRDEN FÖR OZON

INOM MILJÖMÅLET FRISK LUFT? 42

7.1 Hur kan Sverige som nation agera för att inte olika målvärden för ozon nära

marken skall överskridas ? 42

(9)

8 ETT NYTT DELMÅL FÖR OZON TILL SKYDD FÖR VÄXTLIGHETEN 47

8.1 Förslaget till nytt delmål 47

8.2 Nuvarande överskridanden av föreslagna målvärden 47 8.3 Trender 48 8.4 Hur ser ett scenario ut där delmålet klaras? 49 8.5 Beräknade ekonomiska vinster om delmålet för ozon och växtlighet klaras 52

9 KONKRETA FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR AV FRAMTIDA

MÅLVÄRDEN FÖR MARKNÄRA OZON INOM MILJÖMÅLET FRISK LUFT 53

(10)

Sammanfattning

På uppdrag av Naturvårdsverket och med finansiering från ASTA programmets nationella del har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram ett underlag för en fördjupad utvärdering av delmål och generationsmål för ozon nära marken inom miljömålet Frisk Luft. Överskridanden av mål-värden för ozon har inventerats genom analys av förekommande data där ozonhalten i luften mäts med instrument med timupplösning i Sverige. Även data från diffusiva provtagare på må-nadsbasis har använts.

Det maximala 8-timmars medelvärdet för ozonhalter har överskridit det delmål som anges inom Miljömålet Frisk Luft för år 2010, 120 ȝg/m3_{, vid alla mätplatser i Sverige under de flesta år}

under perioden 1990-2005. Minst har överskridandena varit i vissa tätorter, såsom Stockholm (sannolikt på grund av kemiska reaktioner mellan ozon och kvävemonoxid (NO)) och Borås (sannolikt på grund av ortens skyddade topografiska läge). Antalet dagar årligen med över-skridanden av målvärdet 120 ȝg/m3_{var högst för mätplatser som ligger belägna kustnära eller}

topografiskt högt i landsbygdsmiljön, med överskridanden under upp till 30 dagar årligen. Lågt belägna platser i landsbygdsmiljön hade något lägre överskridande och i norra Sverige var över-skridandena ännu lägre.

Det finns en nedåtgående trend för det maximala 8-timmars medelvärdet vid mätplatser i lands-bygdsmiljön i södra Sverige. Det är således möjligt att delmålet, att det maximala 8-timmars medelvärdet inte skall överskrida 120 ȝg/m3_{, kommer att klaras i landsbygdsmiljön de flesta år}

efter 2010. Eftersom uppfyllandet av målvärdet är starkt beroende av transporten av ozonbil-dande ämnen från kontinentala Europa till Sverige, som i sin tur är beroende av vädersituationen över Europa, kan dock enstaka överskridanden förekomma även fortsättningsvis. En betydelse-full, men osäker faktor är hastigheten varmed bakgrundsnivåerna av ozon ökar över hela norra halvklotet. Ökande bakgrundshalter av ozon kan medföra att minskningen av det maximala 8-timmars medelvärdet stannar upp. Det maximala 8-8-timmars medelvärdet för ozon i bakgrunds-luften ligger i dagsläget mellan 70-80 ȝg/m3_{under högsommaren, med de lägre värdena för}

urban bakgrundsluft. Under våren ligger motsvarande värden för bakgrundsluften betydligt högre, upp mot 100 ȝg/m3_{. Ozonhalterna i bakgrundsluften förutspås öka med ca 1 ȝg/m}3

årli-gen. Vad gäller urban bakgrundsmiljö är trenderna vad gäller det årliga, maximala 8-timmars medelvärdet för ozon mer komplexa. Detta beror sannolikt på den nedbrytande effekten av NO på ozon. Minskande utsläpp från trafiken kan leda till minskande halter av NO vilket leder till högre ozonhalter. Detta verkar leda till olika trender i de olika storstadsområdena, med ökande trender i Göteborgsområdet, medan 8-timmarns medelvärdet minskar i Öresundsområdet, och ligger konstant lågt i Stockholm. Det målvärde som anges inom generationsmålen för det max-imala 8-timmars medelvärdet, 70 ȝg/m3_{, överskrids under upp till 250 dagar årligen och trenden}

är tydligt stigande.

Det maximala en-timmes medelvärdet för ozonhalter har överskridit generationsmålet, 80 ȝg/m3, vid alla mätplatser i Sverige, såväl i landsbygdsmiljö som i urban bakgrundsmiljö, under alla år under perioden 1990-2005. Överskridandena sker vid de flesta mätplatser under 50 till 250 dagar årligen. Det finns en minskande trend för det maximala en-timmes medelvärdet vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. Antalet dagar årligen då målvärdet 80 ȝg/m3

(11)

tätorter, såsom i Göteborg under 90-talet samt i Borås. Det finns ingen klar trend för medelvär-det under sommarhalvåret vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. För våra största tätorter finns dock en ökande tendens.

Nya målvärden för ozon har föreslagits inom Miljömålet Frisk Luft till skydd för växtligheten, dels ett kortsiktigt målvärde till år 2015, dels ett långsiktigt målvärde till år 2050. Dessa mål-värden baseras på konceptet AOT40 (AOT40, en ackumulerad dos av ozon över ett tröskelvärde 80 ȝg/m3_{(40 ppb)) och har föreslagits att beräknas som glidande 5-årsmedelvärden. Det}

före-slagna kortsiktiga målvärdet har överskridits i landsbygdsmiljö vid några tillfällen i mitten av 90-talet och i börjar av 2000-talet, och endast vid kustnära och högt belägna mätplatser. Det föreslagna långsiktiga målvärdet överskrids regelbundet vid kustnära och högt belägna platser i inlandet. Vid lågt belägna platser i inlandet sker överskridandet endast vissa år. Vid nordliga platser sker inget överskridande.

En uppskattning av den ekonomiska nytta som uppstår genom inverkan av ozon på växtligheten i Sverige, om det föreslagna kortsiktiga målvärdet klaras över hela landets areal, jämfört med nuvarande ozonbelastning, beräknas till 150 MSEK årligen. Detta kan jämföras med nettovärdet för skogsavverkningen totalt i Sverige, ca 14 000 MSEK.

Förslag till förändringar av del- och generationsmål för ozon inom miljömålet Frisk Luft före-slås enligt nedanstående tabell.

Förslag till framtida del- och generationsmål inom miljömålet Frisk Luft. En uppdelning har gjorts av vad som kan vara relevant för människors hälsa respektive växtligheten.

Delmål 2010 Generationsmål

Hälsa Vegetation Hälsa Vegetation

Det maximala 8-timmars medelvärdet bör ej överskrida 120 ǋg/m3_{, som ett} medelvärde under de senaste fem åren

AOT40 dagtid, 1 april – 30 sept bör ej överskrida 20000 ǋg/m3_{timmar, som} ett medelvärde för de senaste fem åren

Det maximala 8-timmars medelvärdet bör ej överskrida 90 ǋg/m3 , som ett medelvärde för de senaste fem åren

AOT40 dagtid, 1 april – 30 sept bör ej överskrida 10 000 ǋg/m3_timmar, som ett medelvärde för de senaste fem åren

(12)

1 Inledning

På uppdrag av Naturvårdsverket och med finansiering från ASTA programmets nationella del har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram ett underlag för en fördjupad utvärdering av delmål och generationsmål för ozon nära marken inom miljömålet Frisk Luft.

2 Bakgrund

Ozon är ett starkt oxiderande ämne som i luften är skadligt både för människans hälsa och för växtligheten. Ozon orsakar ett ökat antal sjukhusinläggningar och en för tidig dödlighet för ett betydande antal människor i Europa årligen (Naturvårdsverket, 2005). Ozonbelastningen i Sve-rige beräknas förorsaka ett betydande skördebortfall för svenskt jordbruk på i storleksordningen 5-15% årligen och en nedsättning av skogens tillväxt med ca 2% (Karlsson m. fl., 2005).

2.1 Faktorer som styr förekomsten av ozon nära

marken

Koncentrationen av ozon i luften nära marken vid en viss plats och vid en viss tidpunkt beror av flera olika processer, varav de viktigaste är:

bildningen av ozon genom komplicerade kemiska reaktioner utgående från ozonbildande

ämnen, drivet av energin från solljuset

den långväga, horisontella transporten av ozonbildande ämnen och av ozon depositionen av ozon mot mark och vatten

den vertikala transporten av ozon från högre liggande luftlager mot luftlagren närmast

mar-ken

nedbrytning av ozon genom kemiska reaktioner med vissa ämnen, framförallt

kvävemonox-id

2.1.1 Ozonbildningens kemi

Ozon bildas i luften nära marken genom en serie komplicerade kemiska reaktioner som drivs av energin från solljuset. Utgångsämnena för ozonbildning är framför allt kväveoxider och flyktiga organiska kolväten. Ozonbildningens kemi illustreras i figur 1.

(13)

O<420 nm

NO2 _O

O2 _O₃

Lite förorenad luftluft

NO O<420 nm NO2 _O _NO O2 O3 RO2• RO•

Mycket förorenad luft

Figur 1. Illustration av några av de kemiska reaktioner som ger upphov till ozonbildning, i förhållandevis lite förorenad luft samt i mycket förorenad luft. Omritat efter Uddling (2004).

Den horisontella transporten av ozon och ozonbildande ämnen

Den horisontella transporten av ozonbildande ämnen, men även av ozon självt, kan ske över mycket långa avstånd. Ett exempel på hur långväga transport kan orsaka bildning av ozon i glest befolkade områden på nordliga breddgrader visas i figur 2. Under några dagar i april 2003 steg halterna av ozon i luften vid Esrange, strax utanför Kiruna, till över 160 ȝg m-3_{. Dessa halter}

måste anses vara mycket höga och var i närheten av den nivå där EU´s direktiv om ozon i luften anger att allmänheten bör informeras via lokalradion. En analys visade att den luftmassa som gav upphov till dessa höga ozonhalter hade sitt ursprung i Medelhavsområdet. En mycket stor del av de ozonbildande ämnen som ger upphov till ozonförekomsten i Sverige härrör från områ-den utanför Sveriges gränser, se vidare sektion 7.1.1. nedan.

Andersson m fl (2006) har i en studie utgått från ett scenario för utsläpp av ozonbildande ämnen över Europa från ett visst år och sedan i MATCH modellen applicerat flera olika års meteorolo-gi över Europa på detta enda utsläppscenario. Man kunde visa att förekomsten av ozon över Sverige varierade betydligt, beroende på vilket års meteorologi man valde. Detta visar att skill-nader i meteorologi mellan olika år, som har ett visst slumpmässigt inslag, ger upphov till stora variationer i ozonförekomst i Sverige, även om utsläppen av ozonbildande ämnen i Europa kan antas variera relativt lite mellan närliggande år. På grund av detta är det viktigt att de målvärden som används för att begränsa ozonförekomsten i Sverige används som medelvärden beräknade över flera år.

(14)

Figur 2.Uppehållstiden under de senaste 20 dagarna hos den luftmassa som anlände till Esrange, strax utanför Kiruna, 20 April 2003 och där gav upphov till ozonhalter > 160 Ƭg/m3_{. Lindskog m. fl. (2006).}

70 75 80 85 90 95 100 105 110 0 5 10 15 20 25 Höjd över marken (m) R e la ti v oz onha lt 1m hög jordbruksgröda 0.1 m gräsmark

Figur 3. En illustration av hur ozonhalterna kan varierar med höjden över markytan. Exemplet visar ozonm-halter mitt på dagen över ett fält med en 1 m hög jorkdbruksgröda samt över ett fält med gräsmark. Ozonhalterna är modellerade med EMEP modellen för 30 olika lokaler runt om i Europa. Hämtat

(15)

Depositionen av ozon mot mark och vatten

Ozon är mycket reaktivt och reagerar med alla ytor, undantaget teflon och rostfritt stål. Ozon är dock något mindre reaktivt med vatten vilket förklarar att kustnära platser ofta har högre ozon-koncentrationer. Depositionen av ozon ger upphov till en kraftig gradient med lägsta koncentra-tioner närmast marken. I figur 3 ges en principfigur för hur gradienten av ozonkoncentrakoncentra-tioner kan se ut dagtid över ett fält med jordbruksgrödor, alternativt över gräsmark. Gradienten kan vara mycket stor den närmaste metern nära marken. Gradientens storlek beror framförallt av luftens turbulens, se nästa sektion.

Den vertikala transporten av ozon från högre liggande luftlager mot marken

Den vertikala transporten av ozon från högre till lägre liggande luftlager beror av luftens turbu-lens. Inversioner av lufttemperaturen nattetid ger upphov till en stabil skiktning av luften vilket blockerar nedtransporten av ozon från högre luftlager. Ozonets deposition mot marken gör då att ozonhalterna kan bli mycket låga. Detta exemplifieras i figur 4 som visar mätningar av ozonhal-ter och meteorologi över ett öppet fält vid Östads Säozonhal-teri, 45 km nordost om Göteborg.

Uppkomsten av nattliga lufttemperaturinversioner och därmed en stabil skiktning av luftlagren nattetid, beror starkt av den lokala topografin, den s.k. reliefen. Platser som ligger topografiskt lågt i landskapet uppvisar ofta stabil skiktning av luftlagren nattetid medan platser som ligger topografiskt högt i landskapet inte gör det i samma utsträckning. Exempel på mätplatser för ozon som ligger topografiskt lågt är Östads Säteri, Asa (SLUs försökspark ca 20 km norr om Växjö), Grimsö (norr om Örebro) samt Norra Malma (Norrtälje). Mätplatser som ligger högt i landskapet är Vavihill och Norra Kvill.

Skillnaden i ozonhalter mellan natt och dag samt tidpunkten för att luftskikten börjar stabiliseras på eftermiddagen får ett mycket stort inflytande på ozonindex såsom maximalt 8-timmars me-delvärde och AOT40, eftersom de regionala ozonkoncentrationerna på hög höjd ofta kan fortsät-ta att öka en bit in på kvällen. Detfortsät-ta visas tydligt i figur 4A, där ökningen av ozonhalter bryts abrupt när luften börjar stabiliseras vid 5-6 tiden på eftermiddagen.

Nedbrytningen av ozon genom kemiska reaktioner med vissa ämnen

Ozonhalterna är i de flesta fall lägre i större tätorter, jämfört med omgivande landsbygd. Detta beror i många fall på den höga förekomsten av kvävemonoxid (NO) i tätortsluften och reaktio-nen mellan NO och ozon som gör att ozon bryts ner. I figur 5 visas ett exempel från England under en ozonepisod. Utsläpp av NO från den intensiva trafiken under morgontimmarna gör att ozonhalterna stiger långsammare i den urbana miljö, jämfört med utanför tätorten.

(16)

A Ozonhalter, 2003-04-15 0 40 80 120 0 6:00 12:00 18:00 ȝ g/ m 3 Ozon 5m Ozon 1m Ozonhalter, 2003-04-15 0 40 80 120 0 6:00 12:00 18:00 ȝ g/ m 3 Ozon 5m Ozon 1m B Solinstrålning 0 100 200 300 400 500 0 6:00 12:00 18:00 W m -2 Solinstrålning 0 100 200 300 400 500 0 6:00 12:00 18:00 W m -2 C Tempdifferens 1 vs 5 m. -3 -2 -1 0 1 2 0 6:00 12:00 18:00 oC Tempdifferens 1 vs 5 m. -3 -2 -1 0 1 2 0 6:00 12:00 18:00 oC Tempdifferens 1 vs 5 m. -3 -2 -1 0 1 2 0 6:00 12:00 18:00 oC D Vindhastighet. 0 1 2 3 0 6:00 12:00 18:00 m s -1 Vindhastighet. 0 1 2 3 0 6:00 12:00 18:00 m s -1

Figur 4. Mätvärden för ozonhalter och olika meteorologiska parametrar, uppmätta över ett öppet fält vid Östads Säteri, 45 km nordost om Göteborg under ett dygn 15 april 2003. Data visas som timmedel-värden. A, Ozonkoncentrationer uppmätta på två olika höjder över mark, 1 och 5 m. B, Solinstrål-ning 1 m över mark. C, Differens i lufttemperatur mellan 1 och 5 m (negativ vid kallast nära mar-ken). Vindhastighet uppmätt 5 m över mark. Karlsson, opublicerade data.

(17)

2.2 Olika ozonförekomster i tid och rum

För att lättare förstå hur ozon förekommer i tid och rum kan det vara bra att försöka generalisera ozonförekomsten i olika kategorier:

x Förindustriell bakgrund. Före industrialiseringens början förekom ozon inte i högre halter

än ca 20 ȝg/m3_{(Pleijel, 1999, Voltz & Kley, 1988).}

x Nuvarande bakgrund. Antropogena aktiviteter har medfört att halterna av ozonbildande

ämnen är förhöjda över hela norra halvklotet, alltså även över t ex nordpolen eller över At-lanten. Nuvarande bakgrundshalter av ozon är således de lägsta halter som förkommer för närvarande när luftmassan över Sverige har sitt ursprung från de lägst förorenade områdena på norra halvklotet. Ozonhalterna i bakgrundsluften ökar med ca 1 ȝg/m3_{årligen (Monks m.}

fl., 2003).

x Förhöjda halter. Förhöjda halter uppstår när luftmassan över Sverige har sitt ursprung från

mer förorenade områden i Europa men där transporten av luftmassan har varit relativt dif-fus.

x Episoder. Korta perioder där en väl sammanhållen, långväga transport av en luftmassa med

höga halter av ozonbildande ämnen från mycket förorenade områden, t ex Medelhavsområ-det, ger upphov till mycket höga halter. Exemplifieras i figur 2 ovan.

(18)

3 Nuvarande målvärden för ozon nära

marken inom miljömålet Frisk Luft

Riksdagen har 1999 fattat beslut om femton övergripande nationella miljökvalitetsmål. Marknä-ra ozon samt gasformigt NO2 och SO2 behandlas i miljömålet ”Frisk luft”. Det beslut man fattat

lyder:

”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmålet innebär:

Halterna av luftföroreningar överskrider inte fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna

Halterna av marknära ozon överskrider inte de gränsvärden som satts för att hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.”

I den av riksdagen senare antagna propositionen 2000/2001:130 ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” har målformuleringen utvecklats ytterligare i form av s.k. del- och gene-rationsmål. Delmålen avser förorenings- och utsläppsmål som skall vara uppfyllda senast 2010. Generationsmål avser motsvarande typ av mål som delmålen, men på längre sikt, till ca 2020. De del- och generationsmål som för närvarande gäller för marknära ozon redovisas i tabell 2 nedan. De mål för marknära ozon som satts inom det nationella miljömålet Frisk Luft är avse-värt strängare, jämfört med EU direktivet (2002/3/EG) om ozon i luften.

Tabell 1. Del- och generationsmål i det svenska miljömålsarbetet som för närvarande gäller för marknära ozon inom miljömålet Frisk Luft. En uppdelning har gjorts av vad som kan vara relevant för människors hälsa respektive växtligheten.

Delmål 2010 Generationsmål 2020

Hälsa Vegetation Hälsa Vegetation

Det maximala 8-timmars medelvärdet bör ej överskrida 120 ǋg/m3_.

- Halter som inte bör

överskridas är 70 ǋg/m3 som åttatimmars medelvär-de och 80 ǋg/m3_som tim-medelvärde.

Halter som inte bör överskridas är 50 ǋg/m3 som medelvärde för sommarhalvåret

(19)

4 Mätningar av ozonkoncentrationer i

luften över Sverige

4.1 Metodik

Ozonhalter i luft mäts främst med tre olika metoder:

x UV-absorbtionsforometri x DOAS

x Diffusiva provtagare

UV-absorbtionsfotometri ger data för ozonkoncentrationer med timupplösning eller bättre, me-dan diffusiva provtagare ger medelvärden för perioder på minst en vecka. Metoderna finns be-skrivna på http://www.vv.se/templates/page3____10094.aspx.

UV-absorbtionsfotometri fungerar genom att luft sugs från en enstaka mätpunkt in en mätkyvett där en stråle med UV-ljus passerar varvid absorbtionen mäts. Luft sugs även in i en parallell referenskyvett där ozon har filtrerats bort med aktivt kol. Vanligtvis växlas luften mellan mät- och referenscell för att uppnå maximal noggrannhet. Detta gör riskerna för interferens med andra ämnen som skulle kunna absorbera i UV området minimal. Nackdelarna är att ozon en-dast mäts i en punkt, samt att hygienen i de slangar som används för att samla in luften måste vara mycket god. Slangarna måste vara av teflon och smuts gör att ozon försvinner. UV absorb-tionsfotometri används för alla EMEP stationer i landsbygdsmiljö samt för mätplatserna Östads Säteri, Göteborg/Femman samt Malmö/Rådhuset.

DOAS tekniken mäter ljusabsorbtionen för en ljusstråle som går över relativt långa avstånd. Det är en fördel att ozonet mäts i en större luftmassa. Problemet kan vara närvaron av andra ämnen i luften som absorberar ozon. DOAS. Det finns indikationer på att tidiga mätningar med DOAS skulle ha överdrivit ozonhalterna (Lövblad m.fl., 2004).

Diffusiva provtagare är impregnerade med ett ämne som reagerar med ozon. De ger ett medel-värde för ozonkoncentrationen under den period de exponerats, vilket normalt behöver vara minst en vecka. Den stora fördelen är att kostnaderna per provtagare är relativt låg.

På uppdrag av Naturvårdsverket har Pihl Karlsson och Karlsson (2005) utarbetat en metod att översätta månadsmedelvärden, såsom uppmätta med diffusiva provtagare till olika ozonindex, bl a det maximala 8-timmars medelvärdet under perioden. I detta sammanhang spelar skillnaderna i ozonhalter mellan natt och dag en mycket stor roll och principen som utnyttjades var att dela in mätplatser i tre olika kategorier utgåendes från geografiska förutsättningar. Osäkerheterna i dessa beräkningar är dock stora och ozondata utgåendes från månadsmedelvärden måste utnytt-jas med försiktighet.

4.2 Mätlokaler

4.2.1 Instrumentmätningar

Nätverken för ozonmätningar i luften med instrument och med timupplösning i Sverige är rela-tivt glest. En översikt ges i figur 6 och i tabellerna 2 och 3.

(20)

Ozondata ifrån EMEPs mätstationer i Sverige är framtagna inom den nationella Miljöövervak-ningen, finansierad av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL driver 6 av de totalt sju stationer som ingår i programmet. Dessa mätningar beskrivs på IVL´s hemsida,

www.ivl.se. Ozondata ifrån den Norska mätstationen Prestebakke, strax över gränsen från Dals-land, har använts från 1997, eftersom den har framkommit problem med denna station vad gäll-er kalibrgäll-eringar före denna tidpunkt (Solbgäll-erg, S., pgäll-ersonlig kommunikation). Ozonhaltgäll-er har mätts vid Östads Säteri, 45 km nordost om Göteborg i regi av IVL och Göteborgs Universitet. Ozonhalter har mätts på 5 alternativt 9m över mark och ozoninstrument som använts har kalib-rerats minst två gånger årligen.

Inom Uppsala och Stockholms läns Luftvårdsförbund mäts ozonhalter med DOAS teknik med timupplösning i taknivå vid Torkel Knuts gata på Södermalm samt över ett öppet fält 3 m över mark vid Norra Malma, strax utanför Norrtälje. Dessa data har hämtats från hemsidan

http://www.slb.nu/lvf/.

Ozonhalter från Göteborg/Femmanhusets tak, 35 m över mark, samt från Mölndal (mätning på 30 m över E6) har hämtats från hemsidan http://www.miljo.goteborg.se/luftnet/. Övriga data för urbana bakgrundstationer har hämtats från IVLs datavärdskap.

Ett problem i sammanhanget är bristen på dokumentations av kvalitetssäkring av data. Ozonin-strumenten inom IVL´s mätstationer inom EMEP kalibreras minst två gånger årligen, teflon-slangar som används för insamling av luft byts vartannat år och data utsätts för en omfattande kvalitetsgranskning vid årets slut. Detta gäller även data från Östads Säteri. Vad gäller övriga mätplatser finns ingen samlad information om kvalitetsgranskning.

På grund av den stora mellanårs variationen i ozonförekomst har endast mätplatser med data för minst tre år medtagits. Ett databortfall om maximalt 15 % har accepterats för den mätperiod som står i fråga. Detta utgör t. ex. maximalt fem dagar på en månad. Detta grundar sig på en kom-promiss mellan att uppnå tillräckligt mycket data och att inte missa någon ozonepisod, vilket skulle kunna ha en stor påverkan på det beräknade ozonvärdet.

På grund av den mycket stora mellanårsvariationen krävs det långa tidsserier för att uttala sig om trender. En statistisk analys av trender har därför endast gjorts för ozondata från de tre mät-platserna i landsbygdsniljö, Råö/Rörvik, Vavihill samt Norra Kvill..

(21)

NorraKvill Vavihill Grimsö Råö/ Rörvik Esrange Vindeln EMEP, Sverige

EMEP, Prestebakke, Norge IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Aspvreten Prestebakke,

Norge

Östad

Norra Malma

Uppsala och Sthlms läns Luftv. förbund

NorraKvill Vavihill Grimsö Råö/ Rörvik Esrange Vindeln EMEP, Sverige

EMEP, Prestebakke, Norge IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Aspvreten Aspvreten Prestebakke, Norge Östad Norra Malma

Uppsala och Sthlms läns Luftv. förbund

Malmö Lund Helsingborg Västerås Stockholm T Knuts gata Gbg/Femman Mölndal Borås Halmstad Malmö Lund Helsingborg Västerås Stockholm T Knuts gata Gbg/Femman Mölndal Borås Halmstad

Figur 6. Kartor som visar platser där ozonhalterna i luften mäts med instrument med timupplösning i lands-bygdsmiljö (vänstra figurer) och urban bakgrundsmiljö (högra figuren).

Tabell 2. Beskrivning av stationer i landsbygdsmiljö, där ozonhalterna mäts med kontinuerligt regi-strerande instrument på timbasis. Värden för de år där datatillgänglighet varit <85 % har ej medtagits. Station Mäthöjd över marken (m) Höjd över havet (m) Mätmetod Datatillgänglighet Östad 5/9 62 UV-instrument 1993-95, 2002-2005 Aspvreten 5 20 UV-instrument 1993-2005

N:a Malma 3 DOAS 1997-2005

Grimsö 5 132 UV-instrument 2001-2005

Norra Kvill 5 261 UV-instrument 1990-2005

Prestebakke (No) 2 160 UV-instrument 1993-2004, ej 1997 eller

1999

Råö / Rörvik 5 10 UV-instrument 1990-2005

Vavihill 5 175 UV-instrument 1990-2005

Vindeln 5 225 UV-instrument 1993-2005

(22)

Tabell 3. Beskrivning av stationer i urban bakgrundsmiljö, där ozonhalterna mäts med kontinuerligt registrerande instrument på timbasis. Årsvärden har exkluderats när datatillgänglighet varit <85%. Mätlokaler har endast inkluderats om mätvärden varit tillgängliga för minst tre år.

Station Mäthöjd över marken

(m)

Mätteknik Datatillgänglighet

Borås 15 DOAS 2000-2001,2003-2004

Göteborg (Femman) 30 UV-absorption 1990-2005

Helsingborg (Södra) 18 DOAS 2001-2004

Lund 20 DOAS 1993-1996, 1998,

2000-2002, 2004

Malmö (Rådhuset) 25 UV-absorption 1998-2002, 2004

Mölndal 30 DOAS 1994-1999, 2001-2004

Stockholm (T Knuts

gata) 20 DOAS 1997-2005

Västerås 15 DOAS 2000, 2002-2003

Tabell 4. Definition av fyra olika kategorier av mätlokaler för marknära ozon i Sverige (och en lokal i SÖ Norge) Modifierad från Karlsson m. fl., 2004.

Benämning Representerar Ingående mätlokaler

Kustnära Mätlokaler belägna mycket nära kusten.. Rörvik/Råö, Aspvreten

Höglänta Mätlokaler belägna utpräglat högt över

angränsan-de landskap. Vavihill, Norra Kvill

Låglänta Mätlokaler som ej är belägna utpräglat högt över

omgivande landskap. Östad, Grimsö, Prestebakke, Norra Malma

Nordliga Alla mätlokaler belägna i Norrland. Vindeln, Esrange, Bredkälen

Ett problem är att mätningar i urban bakgrundsmiljö nästan uteslutande är belägna i taknivå, dvs högt över den marknivå där människor vanligtvis vistas. Detta kan vara relevant för luftförore-ningar som NOx och partiklar, men för en luftförorening som ozon som kan uppvisa en stark

koncentrationsgradient mot marken är det ett frågetecken vad dessa mätningar representerar, i relation till den miljö där människor vistas.

4.2.2 Vad representerar olika mätplatser?

Mätplatserna för ozonhalter i landsbygdsmiljö är relativt få och de geografiska variationerna över Sverige är mycket stora. Vidare har, som diskuterats ovan, den lokala topografin en mycket stor betydelse för ozonförekomsten vid en viss mätplats. Därför har Karlsson m fl. (2004) gjort ett försök att kategorisera vad varje mätplats representerar. Denna kategorisering presenteras i tabell 4.

4.3 Nuvarande överskridanden av målvärden för

ozon

(23)

Mätningar av ozonhalter med instrument på timbasis visas i figur 7. Det årliga, maximala 8-timmars medelvärdet har överstigit 120 ȝg m-3 vid de flesta mätplatser under de flesta år sedan 1990, även i norra Sverige. Detta gäller mätplatser både i urban bakgrund och i landsbygdsmil-jö. Överskridandet är dock mindre frekvent i Stockholm liksom i Borås. Att det maximala 8-timmars medelvärdet överskrider 120 ȝg m-3_{över stora arealer i Sverige bekräftas av}

beräk-ningar utgående från mätberäk-ningar med diffusiva provtagare på månadsbasis (figurer 8 och 9, Pihl Karlsson & Karlsson, 2005). Dessa beräkningar indikerar även att skillnaderna i överskridanden är stora på relativt små geografiska avstånd. Vissa år har värdena för det maximala 8-timmars medelvärdet legat så högt som 180 – 200 ȝg m-3_{. De geografiska och tidmässiga variationerna är}

mycket stora, beroende på att målvärdet kan påverkas av en enda ozonepisod under året. Ett bättre sätt att beskriva överskridandet av målvärden är därför att använda antalet dagar på året då målvärdet överskrids. Målvärdet 120 ȝg m-3_{har i landsbygdsmiljö överskridits under 0 – 30}

dagar per år. (figur 7). Antalet dagar med överskridande är störst vid kustnära eller högt belägna platser i södra Sverige, följt av lågt belägna platser i södra Sveriges inland och lägst vid platser-na i norra Sverige. Under 1990-talet föreföll antalet dagar med överskridanden varit minskande, men denna trend bröts i början av 2000-talet. Vad gäller tätortsmiljö förefaller det finnas en ökande trend av antalet dagar med överskridanden för Göteborgsområdet, men ej för Skåne eller Stockholmsområdet. För en topografiskt lågt belägen tätort som Borås är överskridandet hela tiden lågt. Det målvärde för det maximala 8-timmars medelvärdet som anges i generationsmå-len, 70 ȝg m-3_{, överskrids regelbundet vid alla mätplatser under mellan 50 och 250 dagar årligen}

(figur 7). Överskridandena är i stort sett lika stora över hela landet, möjligen något lägre vid lågt belägna platser i södra Sveriges inland samt även lägre i urban bakgrundsmiljö.

Som tidigare nämnts är mellanårsvariationen i ozonförekomst mycket stor. Det krävs därför mycket långa tidsserier för att säkerställa trender i ozonförekomst. Det finns mätningar av ozon-halter på timbasis med god kvalitet vad gäller datatäckning under perioden 1990-2005 för mät-platserna Rörvik/Råö, Vavihill samt Norra Kvill. Alla dessa platser ligger i landsbygdsmiljö. Det finns en minskande trend vad gäller det årliga maximala 8-timmars medelvärdet för de tre mätplatserna i landsbygdsmiljö (figur 10). På grund av mellanårsvariationen är den statistiskt säkerställd endast för Råö/Rörvik, tabell 5, men den förefaller relativt tydlig även för övriga mätpunkter. Det förefaller som att det fanns en minskande trend under 1990-talet av antal dagar årligen då det maximala 8-timmars medelvärdet överskred 120 ȝg/m3_{. Denna trend bröts dock}

under åren 2002 och 2003, då antalet dagar med överskridanden åter steg. Denna trendbrytning var inte resultatet av några enstaka, kraftiga ozonepisoder. Istället inträffade överskridandena vid de olika mätplatserna under olika delar av sommarhalvåret (data visas ej). Det finns en anty-dan till att antalet dagar årligen med överskrianty-danden av delmålet 120 ȝg/m3_{har ökat kraftigt för}

Göteborgs-regionen under de senaste tre åren. Varför detta inte är fallet i Stockholm och Malmö är oklart.

Det finns en tydlig, ökande trend i antalet dagar årligen då det maximala 8-timmars medelvärdet överskrider 70 ȝg/ m3 (figur 10). Denna trend är statistiskt säkerställd för Råö/Rörvik och Vavi-hill (tabell 5). Den ökande trenden beror framför allt på ett ökande antal dagar med överskridan-den under vår och höst (data visas ej). Vad gäller landsbygdsmiljö beror detta sannolikt på de ökande bakgrundshalterna av ozon över norra halvklotet. Vad gäller stadsmiljö kan ökningen hänga samman med en minskande kemisk förbrukning av ozon genom reaktion med kvävemo-noxid, vilket i sin tur kan bero på minskade NOx utsläpp från trafiken.

(24)

Landsbygdsmiljö Urban bakgrundsmiljö

Max 8-timmars medelkonconcentration

120 140 160 180 200 220 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

80 120 160 200 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/ m 3

Antal dagar med max 8-timmars Medelkoncentration >120 ȝg/m3 0 10 20 30 40 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da g a r

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >120 ȝg/m3_. 0 10 20 30 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da g a r

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >70 ȝg/m3 100 150 200 250 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars medelkonc. >70 ȝg/m3_. 0 100 200 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Rörvik/Råö Norra Kvill Vavihill Aspvreten Östad Asa Prestebakke Vindeln Esrange Grimsö 5m N Malma

GbgFemman Malmö Rådhuset Lund Helsingborg S Borås Västerås Mölndal Sthlm TKnutsVäg

Figur 7.Värden för det årliga maximala 8-timmars medelvärdet för ozonhalt i luften vid olika mätplatser i Sverige och sydöstra Norge. Mätplatserna i landsbygdsmiljö har delats upp i några olika kategorier; kustnära eller högt belägna platser i södra Sverige (blå symboler), lågt belägna platser i södra Sveriges inland (samt sydöstra Norge, röda symboler) samt nordliga platser (svarta ofyllda symboler), enligt en indelning som har föreslagits av Karlsson m. fl (2004).

(25)

Andel mätplatser (%) i de olika in-tervallen ppb År 1999 2000 2001 2002 2003 <50 0 0 0 0 0 50-55 0 0 3 2 0 55-60 2 8 29 29 13 60-65 28 32 45 41 32 >65 70 59 23 29 55

Figur 8. Beräknade halter av maximalt glidande 8-timmars- medelvärde ruralt (april-september), för perioden 1999-2003 (kartor visas endast för 2002 och 2003). Maximalt glidande

8-timmarsmedelvärden är beräknade utifrån månadsmedelvärden erhållna med passiva provtagare. En ppb motsvarar 2 ȝg/m3. Från Pihl-Karlsson & Karlsson, 2005.

Andel mätplatser (%) i de olika intervallen ppb År 1999 2000 2001 2002 2003 <50 0 0 0 0 0 50-55 0 5 5 14 0 55-60 11 45 90 64 63 60-65 89 50 5 21 38 >65 0 0 0 0 0

Figur 9. Beräknade halter av maximalt rullande 8-timmars medelvärde i urban

bakgrund (april-september), för

perio-den 1999-2003 (kartor visas endast för 1999 och 2000). Maximalt glidande 8-timmarsmedelvärden är beräknade utifrån månadsmedelvärden erhållna med passiva provtagare. En ppb motsva-rar 2 ȝg/m3. Från Pihl-Karlsson & Karlsson, 2005.

(26)

Max 8-timmars medelkonconcentration 120 160 200 240 ȝ g/m 3

Antal dagar med max 8-timmars medelkonkoncentration >120 ȝg/m3_. 10 20 30 40 dagar

Antal dagar med max 8-timmars medelkonkoncentration >70 ȝg/m3_. 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

120 160 200 240 ȝ g/m 3

Antal dagar med max 8-timmars medelkonkoncentration >120 ȝg/m3_. 10 20 30 40 dagar

Antal dagar med max 8-timmars medelkonkoncentration >70 ȝg/m3_. 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Rörvik/Råö Norra Kvill Vavihill

Linear (Rörvik/Råö) Linear (Vavihill) Linear (Norra Kvill) Figur 10. Tidstrender för de årliga värdena för det maximala 8-timmars medelvärdet för ozon nära marken

vid tre platser i landsbygdsmiljö i södra Sverige. Överst, det årliga maximala värdet. Mitten, antal da-gar årligen då det maximala 8-timmars medelvärdet för ozon överskrider 120 Ƭg/m3_{. Nederst, antal}

(27)

Tabell 5. Analys av trender vad gäller det maximala 8-timmars medelvärdet. Trendanalys har gjorts med Mann-Kendall analys för mätningar vid tre platser i landsbygdsmiljö med god täckning vad gäller mätvärden för perioden 1990-2005.

Råö Norra Kvill Vavihill

Max 8-timmars medelvärde -* \ \

Antal dagar med max 8-timmars medelvärde >120 ǋg/m3 _\ _\ _\

Antal dagar med max 8-timmars medelvärde >70 ǋg/m3 _+** _\ _+**

“\” = ej signifikant trend; “+” = signifikant ökande trend; “-” = signifikant minskande trend; “*” = signifikant p=0.05; “**” = signifikant p=0.01; “***” = signifikant p=0.001.

Slutsatser:

Det maximala 8-timmars medelvärdet för ozonhalter har överskridit det delmål som anges inom Miljömålet Frisk Luft för år 2010, 120 ȝg/m3_{, vid alla mätplatser i Sverige under de} flesta år under perioden 1990-2005. Minst har överskridandena varit i vissa tätorter, så-som Stockholm (sannolikt på grund av kemiska reaktioner mellan ozon och kvävemonox-id) och Borås (sannolikt på grund av ortens låga topografiska läge).

Antalet dagar årligen med överskridanden av målvärdet 120 ȝg/m3_{var högst för} mätplat-ser som ligger belägna kustnära eller topografiskt högt i landsbygdsmiljön, med över-skridanden under upp till 30 dagar årligen. Lågt belägna platser i landsbygdsmiljön hade något lägre överskridande och i norra Sverige var överskridandena ännu lägre. Man kan dock notera att under året 2004 överskreds målvärdet 120 ȝg/m3_{under minst 10 dagar} både vid Esrange och vid Vindeln. Det finns en minskande trend för det maximala 8-timmars medelvärdet vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. I Göteborgs-regionen finns dock en ökande trend i antalet dagar årligen med överskridanden av mål-värdet 120 ȝg/m3_{, vars orsak är oklar.}

Det målvärde som anges inom generationsmålen för det maximala 8-timmars medelvär-det, 70 ȝg/m3_{, överskrids under upp till 250 dagar årligen och trenden för} landsbygdsmil-jöer i södra Sverige är klart stigande.

4.3.2 Det maximala 1-timmes medelvärdet

Som generationsmål anges att halterna av ozon inte bör överskrida 80 ȝg/m3 som en-timmes medelvärde.

Det maximala en-timmes medelvärdet har legat mellan 120 och 240 ȝg/m3_{under perioden}

1990-2005 (figur 11). Även i norra Sverige och i de mest förorenade tätorterna har det maxima-la en-timmes värdet för ozonhalt legat permanent betydligt över målvärdet för generationsmå-len. Antalet dagar årligen med överskridanden av 80 ȝg/m3_{ligger mellan 20 och 250.}

Det finns en minskande trend hos det maximala en-timmes medelvärdet vid mätplatserna i landsbygdsmiljö Råö/Rörvik, Vavihill samt Norra Kvill (figur 12). Denna minskande trend är statistiskt säkerställd för Råö/Rörvik och Vavihill (tabell 6). Detta är i linje med förväntningar-na att minskade utsläpp av ozonbildande ämnen i Europa skall leda till en minskning av de

(28)

högsta ozonhalterna under episoder. I kontrast ökar antalet dagar per år då det maximala en-timmes medelvärdet har överskridit 80 ȝg/m3. Detta är statistiskt säkerställt för Råö/Rörvik och Vavihill. Det finns även påtaglig tendens till ökning för Göteborgsområdet.

Maximal en-timmes medelkoncentration.

80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/ m 3

Maximal en-timmes medelkoncentration.

80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/ m 3 Maximal en-timmes medelkonconcentration 80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3 Maximal en-timmes medelkonconcentration 80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Antal dagar med maximal 1-timmes medelkoncentration > 80 ȝg/m3 0 50 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 dag a r

Antal dagar med maximal 1-timmes medelkoncentration > 80 ȝg/m3 0 50 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 dag a r 0 50 100 150 200 250 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da gar

Antal dagar med maximal 1-timmes medelkoncentration > 80 ȝg/m3 0 50 100 150 200 250 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da gar

Antal dagar med maximal 1-timmes medelkoncentration > 80 ȝg/m3

Figur 11. Värden för det årliga maximala en-timmes medelvärdet för ozonhalt vid olika mätplatser i lands-bygdsmiljö i Sverige och sydöstra Norge och i urban bakgrundsmiljö, samt antalet dagar per år som detta värde överskrider 80 Ƭg/m3_{. Mätplatserna i landsbygdsmiljö har delats upp i några olika}

kate-gorier; kustnära eller högt belägna platser i södra Sverige (blå symboler), lågt belägna platser i södra Sveriges inland (samt sydöstra Norge, röda symboler) samt nordliga platser (svarta ofyllda symboler), enligt en indelning som har föreslagits av Karlsson m. fl. (2004).

(29)

Maximala en-timmes medelkonc. 80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Maximala en-timmes medelkonc.

80 160 240 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Antal dagar med maximal 1-timmes

medelkonc > 80 ȝg/m3 50 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Da gar

Antal dagar med maximal 1-timmes

medelkonc > 80 ȝg/m3 50 100 150 200 250 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Da gar

Linear (Rörvik/Råö) Linear (Vavihill) Linear (Norra Kvill)

Figur 12. Tidstrender för de årliga värdena för det maximala 1-timmars medelvärdet för ozon nära marken vid tre platser i landsbygdsmiljö i södra Sverige. Överst, det årliga maximala värdet. Nederst, antal dagar årligen då det maximala 1-timmars medelvärdet för ozon överskrider 80 Ƭg/m3_.

Tabell 6. Analys av trender vad gäller det maximala 1-timmes medelvärdet.. Trendanalys har gjorts med Mann-Kendall analys för mätningar vid tre platser i landsbygdsmiljö med god täckning vad gäller mätvärden för perioden 1990-2005.

Råö Norra Kvill Vavihill

Maximalt en-timmes medelvärde -* \ -*

Antal dagar med maximalt en-timmes medelvärde

>80 ǋg/m3 +* \ +*

(30)

Slutsatser:

Det maximala en-timmes medelvärdet för ozonhalter har överskridit det generationsmål som anges inom Miljömålet Frisk Luft, 80 ȝg/m3_{, vid alla mätplatser i Sverige, såväl i} landsbygdsmiljö som i urban bakgrundsmiljö, under alla år under perioden 1990-2005. Överskridandena har varit minst 20 ȝg/m3 över målvärdet och flera år så stort som 120 ȝg/m3 över målvärdet. Överskridandena sker vid de flesta mätplatser under 50 till 250 dagar årligen.

Det finns en minskande trend för det maximala en-timmes medelvärdet vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. Antalet dagar årligen då målvärdet 80 ȝg/m3_överskrids är dock i ökande.

4.3.3 Medelvärdet för ozonhalt under sommarhalvåret

Som generationsmål anges att halterna av ozon inte bör överskrida 50 ȝg/m3_{som ett medelvärde}

under sommarhalvåret.

Av figur 13 framgår att detta målvärde har överskridits vid de flesta mätplatser under de flesta år under perioden 1990-2005. Värdena under åren ligger mellan 40 och 80 ȝg/m3_{, med högsta}

värden för kustnära alternativt högt belägna platser i landsbygdsmiljö samt för vissa tätorter. Det finns inga signifikants trender vad gäller medelvärdet för ozonkoncentrationer under som-marhalvåret i landsbygdsmiljön (figur 14 och tabell 7). Det finns dock en tendens till ökande trend vid flera mätplatser i tätortsmiljö, vilket i vår studie visar sig främst för Göteborgs-regionen (figur 13). En ökande trend i månadsmedelvärden har dock visats även för Stockholm och Malmö (Naturvårdsverket, 2005). Eftersom det inte syns några trender i landsbygdsmiljön är det sannolikt att minskande värden för tätorterna beror på minskade utsläpp av kvävemonoxid och därmed minskade reaktioner med ozon.

Tabell 7. Analys av trender vad gäller det sommarmedelvärdet. Trendanalys har gjorts med Mann-Kendall analys för mätningar vid tre platser i landsbygdsmiljö med god täckning vad gäller mätvärden för perioden 1990-2005.

Rörvik Norra Kvill Vavihill

Sommarmedelvärde, 1 apr.-30 sep. \ \ \

(31)

Medelvärde dygnet runt, sommarhalvår 40 60 80 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Medelvärde dygnet runt, sommarhalvår 40 60 80 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/ m 3

Figur 13. Värden för det årliga medelvärdet för ozonhalter sommartid (1 april – 30 september) vid olika mät-platser i landsbygdsmiljö i Sverige och sydöstra Norge och i urban bakgrundsmiljö. Mätmät-platserna i landsbygdsmiljö har delats upp i några olika kategorier; kustnära eller högt belägna platser i södra Sverige (blå symboler), lågt belägna platser i södra Sveriges inland(+ sydöstra Norge, röda symboler) samt nordliga platser (svarta ofyllda symboler), enligt en indelning som har föreslagits av Karlsson m. fl (2004).

Medelvärde dygnet runt, sommarhalvår

50 60 70 80 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Medelvärde dygnet runt, sommarhalvår

50 60 70 80 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 ȝ g/m 3

Linear (Rörvik/Råö) Linear (Vavihill) Linear (Norra Kvill)

Figur 14.Tidstrender för de årliga värdena för medelvärdet dygnet runt under sommarhalvåret för ozon nära marken vid tre platser i landsbygdsmiljö i södra Sverige.

(32)

Slutsatser:

Medelvärdet för ozonhalter under sommarhalvåret har överskridit det generationsmål som anges inom Miljömålet Frisk Luft, 50 ȝg/m3_{, vid de flesta mätplatser i Sverige, såväl i} landsbygdsmiljö som i urban bakgrundsmiljö, under de flesta år under perioden 1990-2005. Överskridandena har varit minst frekvent i vissa tätorter, såsom Göteborg under 90-talet samt Borås.

Det finns ingen påtaglig trend för medelvärdet under sommarhalvåret vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. För våra största tätorter finns dock en ökande tendens. 4.3.4 Diskussion och sammanfattning av överskridanden av olika målvärden

Det finns en nedåtgående trend vad gäller det årliga, maximala 8-timmars medelvärdet för ozon i landbygdsmiljö. Även antalet dagar årligen då det maximala 8-timmars medelvärdet överskri-der 120 ȝg/m3_{visar en nedåtgående tendens. Det är således möjligt att delmålet, att det}

maxima-la 8-timmars medelvärdet inte skall överskrida 120 ȝg/m3_{, kommer att klaras i landsbygdsmiljön}

de flesta år efter 2010. Eftersom uppfyllandet av målvärdet är starkt beroende av transporten av ozonbildande ämnen från kontinentala Europa till Sverige, som i sin tur är beroende av vädersi-tuationen över Europa, kan dock enstaka överskridanden förekomma även fortsättningsvis. En betydelsefull, men osäker faktor är hastigheten varmed bakgrundsnivåerna av ozon ökar över hela norra halvklotet. Ökande bakgrundshalter av ozon kan medföra att minskningen av det maximala 8-timmars medelvärdet stannar upp.

Vad gäller urban bakgrundsmiljö är trenderna vad gäller det årliga, maximala 8-timmars medel-värdet för ozon mer komplexa. Detta beror sannolikt på den nedbrytande effekten av NO på ozon. Minskande utsläpp från trafiken kan leda till minskande halter av NO vilket leder till högre ozonhalter. Detta verkar leda till olika trender i de olika storstadsområdena, med ökande trender av ozon i Göteborgsområdet, medan 8-timmarns medelvärdet minskar i Öresundsområ-det, alternativt ligger konstant lågt i Stockholm.

Tabell 8. En översikt över möjlig måluppfyllelse vad gäller delmål och generationsmål för ozon nära marken inom miljömålet Frisk Luft.

Delmål 2010 Generationsmål 2020 Generationsmål 2020 Generationsmål 2020

Det maximala 8-timmars medelvärdet bör ej överskrida 120 ǋg/m3

Halter som inte bör överskridas är 70 ǋg/m3 som åttatimmars medel-värde.

Halter som inte bör överskridas är 80 ǋg/m3 som timmedelvärde.

Halter som inte bör överskridas är 50 ǋg/m3 som medelvärde för sommarhalvåret

Delmålet kommer troli-gen klaras efter 2010,

förutom enstaka år. Re-servation för ökningen av

Generationsmålet kommer ej att klaras.

Målvärdet överskrids under upp till 250 dagar

Trenden för det maxima-la timmedelvärdet är

Överskridandena av målvärdet har varit

(33)

5 Hur ser bakgrundsnivån av ozon ut i

Sverige i nuläget?

För att uppskatta nivån på bakgrundshalterna av ozon nära marken i Sverige har vi sökt upp tidsperioder då luftmassan över södra Sverige har sitt ursprung från lågt förorenade områden, dvs. från nordliga breddgrader eller från Atlanten, samtidigt som de meteorologiska förehållan-dena över södra Sverige har varit gynnsamma för en fotokemisk oxidantbildning. Samspelet mellan meteorologi och oxidantbildning är komplicerat (David Simpson, EMEP, muntlig kom-munikation) men gynnsamma meteorologiska förhållanden för oxidantbildning är i princip ”vackert väder” förhållanden. Framför allt krävs närvaro av solljus för att ozon skall bildas lokalt över Sverige.

Vi har använt meteorologisk information från tre olika källor för att bedöma vädersituationen över södra Sverige:

x Östads Säteri, beläget ca 45 km nordost om Göteborg i en landsbygdsmiljö, här finns mete-orologiska mätningar 1 och 9 m över marknivå

x Göteborg, taket på Femmanhuset, ca 35m över marknivå (http://www.miljo.goteborg.se/luftnet/)

x Stockholm, Högdalen-masten, ca 51 m över marknivå (http://www.slb.nu/lvf/.)

Luftmassans ursprung beräknas med hjälp av s.k. trajektorier. EMEP (www.emep.org) publice-rar värden för dagliga trajektorier för alla EMEPs mätstationer för åren 1997-2004. För 2005 finns 3-dimensionella trajektorier modellerade med FLEXTRA modellen tillgängliga för var 6:e timma. Trajektorierna täcker 7 dagar bakåt i tiden och beräknas för luft som anländer till platsen i fråga för tre olika höjder över havet, 500, 1000 samt 1500 m.ö.h. Dessutom anges vilken höjd luften färdats på vägen dit med en färgkodning. Trajektorierna kan hämtas på

http://www.nilu.no/ trajectories/index.cfm. Att luftmassan härstammar från lågt förorenade områden har vi definierat som att de dagliga trajektoriernas ursprung ligger inom vindsektorerna nord, nordost eller nordväst. För 2005 fanns möjlighet att följa luftmassornas ursprung i mer detalj.

Perioder där södra Sverige täcks av luftmassor med ursprung från norr samtidigt som det råder vackert väder över södra Sverige är relativt sällsynta. Vi har identifierat fyra olika tidsperioder under 1997-2005 då vi bedömer att luftmassan som täcker södra Sverige härstammar från rela-tivt lågt förorenade områden, samtidigt som de meteorologiska förhållandena över södra Sverige är gynnsamma för lokal ozonbildning. De meteorologiska förhållandena för dessa tidsperioder redovisas i tabell 9, de dagliga trajektorierna i tabell 10 samt trajektorierna för de dagar som används under perioden i april 2005 i figurerna 15 och 16.

Ozonhalterna i norra Europa är generellt högre på våren, jämfört med högsommaren och hösten. Orsakerna till detta är oklara (Anne Lindskog, IVL Svenska Miljöinstitutet, muntlig kommuni-kation), men det finns hypoteser om att förorenad luft tenderar till att lagras upp under vinter-halvåret i den relativt stabila luftmassorna över Arktis och när solljuset sedan bryter upp luft-massorna på vårkanten kan relativt stora mängder ozonbildande ämnen föras söderut. Alterna-tivt skulle de höga ozonhalterna på nordliga breddgrader under våren kunna bero av en större inblandning av ozon från stratosfären. Vi redovisar därför i detalj två olika perioder. En period härstammar från april 2005 och representerar perioder på våren med relativt höga bakgrundshal-ter av ozon. Vidare redovisar vi en period från juni 1999, som således represenbakgrundshal-terar de lägre

(34)

bakgrundshalter som förekommer på högsommaren. Slutligen gör vi en sammanfattning där vi inkluderar ytterligare två perioder , en från juli 1997 och en från maj 2004.

5.1 En period på våren

Under april 2005 inträffade en lång period med högtrycksbetonat väder. Lufttrycket vid Göte-borg/Femman låg för dagarna 20-23 april runt 1016 mbar. De 3-dimensionella trajektorierna för dessa dagar för Aspvreten (figur 15) och Prestebakke (figur 16) visar tydligt att luften närmast marken i södra Sverige härstammade från områdena norra Atlanten, Ishavet, Barentshav och norra Ryssland. Meteorologin över Sverige var gynnsam för ozonbildning, med undantag av 22 april som visade låga värden för globalstrålningen i Stockholmstrakten och därför inte medta-gits.

Meteorologin för denna period visas i figur 17 och ozonhalterna i figur 18, som tim-värden Ozonhalterna nådde som högst 114 ȝg/m3_{under denna period, vid Göteborg/Femman 35 m över}

marknivå (tabell 11). Vid de flesta mätplatserna låg ozonhalterna dagtid mellan 80 och 100 ȝg/m3, med något lägre värden vid Torkel Knuts gata i Stockholm. De glidande 8-timmars me-delvärdena nådde som högst 108 ȝg/m3_{vid Göteborg/Femman. Vid flera andra mätplatser var}

de maximala 8-timmars medelvärdena över 100 ȝg/m3_{. Som medelvärde för de två mätplatserna}

i urban bakgrund (Göteborg/Femman och Stockholm/T Knuts gata) var det maximala 8-timmars medelvärdet 100 ȝg/m3_{. För högt belägna mätplatser i landsbygdsmiljö (Norra Kvill, Vavihill),}

alternativt kustnära mätplatser (Råö, Aspvreten) var motsvarande medelvärde 98 ȝg/m3_{. För lågt}

belägna mätplatser (Östad, Grimsö, Norra Malma) var motsvarande värde 96 ȝg/m3_.

Således låg värdet för det maximala 8-timmars medelvärdet runt 96-100 ȝg/m3_{under denna}

period med bakgrundsluft under april 2005. Värdet för det maximala en-timmes värdet låg något högre, 100-104 ȝg/m3_{(tabell 11).}

(35)

A. 20 april kl 18:00 B 21 april kl 18:00

C 23 april kl 18:00

Figur 15. 3-dimensionella trajektorier för luftmassan över Aspvreten,. Trajektorierna har beräknats av EMEP med FLEXTRA-modellen (http://www.nilu.no/ trajectories/index.cfm) för 6-timmarsperioder och gäller för figur A kl 12-18 20 april 2005, B, kl 12-18 21 april 2005, C, kl 12-18 23 april 2005.

Trianglar visar den luft som fanns mellan 0 och 500 m över mark vid ankomsten till Aspvreten och färgen visar höjd över mark som luftmassan färdats på väg dit, med rött motsvarande 500 m, violett 1500 m och blått 2500 m över marknivå.

(36)

A B

C

Figur 16. 3-dimensionella trajektorier för luftmassan över Prestebakke, en EMEP mätstation i SÖ Norge, strax över gränsen från Dalsland. Trajektorierna har beräknats av EMEP med FLEXTRA-modellen (http://www.nilu.no/ trajectories/index.cfm) för 6-timmarsperioder och gäller för figur A kl 12-18 20 april 2005, B, kl 12-18 21 april 2005, C, kl 12-18 23 april 2005. Trianglar visar den luft som fanns mellan 0 och 500 m över mark vid ankomsten till Prestebakke och färgen visar höjd över mark som luftmassan färdats på väg dit, med rött motsvarande 500 m, violett 1500 m och blått 2500 m över marknivå.

(37)

A 0 2 4 6 8 10 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 m/s

Vindhast. Östad 9m Vindhast. Gbg 35m Vindhast. Sthlm 50m 0 2 4 6 8 10 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 m/s

Vindhast. Östad 9m Vindhast. Gbg 35m Vindhast. Sthlm 50m B 0 90 180 270 360 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 g rader

Vindrikt. Östad 9m Vindrikt. Gbg 35m Vindrikt. Sthlm 50m 0 90 180 270 360 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 g rader

Vindrikt. Östad 9m Vindrikt. Gbg 35m Vindrikt. Sthlm 50m C 0 200 400 600 800 1000 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 W/m2 Östad_strålning GbgFemman_strålning Sthlm_strålning 0 200 400 600 800 1000 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 W/m2 Östad_strålning GbgFemman_strålning Sthlm_strålning D -5 0 5 10 15 20 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 C Östad_temp 1m GbgFemman_temp_35m Sthlm_temp 50m -5 0 5 10 15 20 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 C Östad_temp 1m GbgFemman_temp_35m Sthlm_temp 50m

Figur 17. Lokal meteorologi vid Östads säteri, Göteborg/Femmanhuset samt Stockholm/Högdalen under en period i april 2005, där södra Sverige var täckt med en luftmassa med ursprung från nordkalotten och där meteorologin över södra Sverige var gynnsam för ozonbildning. Mätpunkternas höjd över marknivå finns indikerad i figurerna. Mätdata ges som tim-värden. A, Vindhastighet. B, Vindrikt-ning. C, GlobalstrålVindrikt-ning. D, Lufttemperatur.

A 0 40 80 120 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 24-4 -05 ȝ g/ m 3

Östad_5m Rörvik/Råö Gbg_Femman 35m Vavihill

0 40 80 120 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 24-4 -05 ȝ g/ m 3

Östad_5m Rörvik/Råö Gbg_Femman 35m Vavihill

B 0 40 80 120 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 24-4 -05 ȝ g/ m 3

Norra Kvill Grimsö

Aspvreten Sthlm_TKnutVäg 20m N_Malma 3m 0 40 80 120 20-4 -05 21-4 -05 22-4 -05 23-4 -05 24-4 -05 ȝ g/ m 3

Norra Kvill Grimsö

Aspvreten Sthlm_TKnutVäg 20m N_Malma 3m

Figur 18. Lokal ozonkoncentrationer vid Östads Säteri, Göteborg/Femmanhuset Stockholm/Torkel Knuts gata, Norra Malma samt EMEPs mätstationer i södra Sverige under en period i april 2005, där södra Sverige var täckt med en luftmassa med ursprung från nordkalotten och där meteorologin över söd-ra Sverige var gynnsam för ozonbildning. Mätpunkternas höjd över marknivå finns indikesöd-rad i figu-rerna. Alla EMEP stationer mäter 5m över mark. Mätdata ges som tim-värden. A, Timvärden för ozonkoncentrationer vid mätplatser i västra och södra Sverige. B, Timvärden för ozonkoncentratio-ner vid mätplatser i östra och centrala Sverige.

(38)

5.2 En period under högsommaren

Under slutet av juni 1999 inträffade en period med högtrycksbetonat väder. Lufttrycket vid Göte-borg/Femman låg för dagarna 22-25 juni runt 1010-1018 mbar. De dagliga, 2-dimensionella tra-jektorierna för dessa dagar låg mellan nordväst och nord (tabell 10). Meteorologin över södra Sverige var gynnsam för ozonbildning, med undantag av 23 juni som därför inte medtagits (figur 19).

Ozonhalterna för denna period visas i figur 20. Ozonhalterna nådde som högst 94 ȝg/m3 under denna period, vid Råö/Rörvik (tabell 11). Vid de flesta mätplatserna låg ozonhalterna dagtid mellan 60 och 90 ȝg/m3_{. De glidande 8-timmars medelvärdena nådde som högst 88 ȝg/m}3_vid

Aspvreten. Som medelvärde för de två mätplatserna i urban bakgrund(Göteborg/Femman och Stockholm/T Knuts gata) var det maximala 8-timmars medelvärdet 72 ȝg/m3_{. För högt belägna}

mätplatser i landsbygdsmiljö (Norra Kvill, Vavihill), alternativt kustnära mätplatser (Råö, Aspv-reten) var motsvarande medelvärde 82 ȝg/m3_{. För lågt belägna mätplatser (Östad, Norra Malma)}

var motsvarande värde även det på 82 ȝg/m3_.

Således låg värdet för det maximala 8-timmars medelvärdet runt 72-82 ȝg/m3_{under denna}

peri-od med bakgrundsluft under april 2005. Värdet för det maximala en-timmes värdet låg lite hög-re, 80-86 ȝg/m3_{(tabell 11).} A 0 2 4 6 8 10 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 m/ s

Vindhast. Östad 9m Vindhast. Gbg 35m Vindhast. Sthlm 50m 0 2 4 6 8 10 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 m/ s

Vindhast. Östad 9m Vindhast. Gbg 35m Vindhast. Sthlm 50m B 0 90 180 270 360 450 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 gr ade r

Vindrikt. Östad 9m Vindrikt. Gbg 35m Vindrikt. Sthlm 50m 0 90 180 270 360 450 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 gr ade r

Vindrikt. Östad 9m Vindrikt. Gbg 35m Vindrikt. Sthlm 50m C 0 400 800 1200 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 W/ m 2 Östad_strålning GbgFemman_strålning Sthlm_strålning 0 400 800 1200 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 W/ m 2 Östad_strålning GbgFemman_strålning Sthlm_strålning D 0 5 10 15 20 25 30 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 C Östad_temp 1m GbgFemman_temp 35m Sthlm_temp 50m 0 5 10 15 20 25 30 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 C Östad_temp 1m GbgFemman_temp 35m Sthlm_temp 50m

Figur 19. Lokal meteorologi vid Östads säteri, Göteborg/Femmanhuset samt Stockholm/Högdalen under en period i juni 1999, där södra Sverige var täckt med en luftmassa med ursprung från nordkalotten och

(39)

A 0 40 80 120 22-6 99 23-6 99 24-6 99 25-6 99 26-6 99 ȝ g/ m 3 Östad Rörvik/Råö Gbg_Femman Vavihill 0 40 80 120 22-6 99 23-6 99 24-6 99 25-6 99 26-6 99 ȝ g/ m 3 Östad Rörvik/Råö Gbg_Femman Vavihill B 0 40 80 120 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 26-6 -99 ȝ g/ m 3

Norra Kvill Aspvreten Sthlm_TKnutVäg N_Malma 0 40 80 120 22-6 -99 23-6 -99 24-6 -99 25-6 -99 26-6 -99 ȝ g/ m 3

Norra Kvill Aspvreten Sthlm_TKnutVäg N_Malma

Figur 20. Lokal ozonkoncentrationer vid Östads Säteri, Göteborg/Femmanhuset Stockholm/Torkel Knuts gata, Norra Malma samt EMEPs mätstationer i södra Sverige under en period i juni 1999, där södra Sverige var täckt med en luftmassa med ursprung från nordkalotten och där meteorologin över söd-ra Sverige var gynnsam för ozonbildning. Mätpunkternas höjd över marknivå finns indikesöd-rad i figu-rerna. Alla EMEP stationer mäter 5m över mark. Mätdata ges som tim-värden. A, Tim-värden för ozonkoncentrationer vid mätplatser i västra och södra Sverige. B, Tim-värden för ozonkoncentra-tioner vid mätplatser i östra och centrala Sverige.

5.3 Översikt alla perioder

Det maximala 8-timmars medelvärdet för ozon låg för de perioder som inträffade i högsommar-månaderna juni och juli 1997 och 1999 runt 80 ȝg/m3_{för höglänta/kustnära platser i}

lands-bygdsmiljö, mellan 68-82 ȝg/m3_{för låglänta platser i landsbygdsmiljö och mellan 68-72 ȝg/m}3

för urban bakgrund (tabell 11). För perioden i maj 2004 var värdena något högre, 76-86 ȝg/m3. För perioden i april 2005 var motsvarande värden betydligt högre, 96-100 ȝg/m3. Värdena för det maximala en-timmes medelvärdet följer samma mönster som det maximala 8-timmars me-delvärdet (tabell 11). För högsommarmånaderna 1997-1999 var det maximala en-timmes värdet mellan 72 och 86 ȝg/m3, medan det för perioden april 2004-2005 var 98-104 ȝg/m3.

Skillnaderna mellan juni-juli perioderna 1997 och 1999, jämfört med perioden april 2005 skulle kunna bero på att bakgrundshalterna av ozon ökar med tiden. Denna ökning har uppskattats till 1 ȝg/m3_{per år. Mellan 1999 och 2005 skulle den alltså ha ökat med 6 ȝg/m}3_{, vilket är mindre än}

den skillnad på 16-20 ȝg/m3_{som mätningarna visar. Istället är det troligt att skillnaderna}

reflek-terar de högre ozonhalter som vanligen uppmäts under våren, jämfört med högsommaren, vilket nämnt tidigare.

(40)

Tabell 9. Medelvärden dagtid (kl 08-20) för vissa meteorologiska värden av betydelse för ozonbild-ningen nära marken. Data på tim-basis har hämtats från Östads Säteri, ca 45 km nordost om Göteborg, från Göteborgs Miljö och Hälsovårdsförvaltnings mätstation på taket av Femman-huset i centrala Göteborg samt från Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsför-bunds mätningar i Högdalen, ett förortsområde i södra Stockholm med en 50m hög mast.

Meteorologiska medelvärden dagtid (8-20)

Globalstrålning Lufttemperatur Vindhastighet

Period Östad

Göte-borg Stock-holm Östad Göte-borg Stock-holm Östad 9m Göte-borg Stock-holm 1997-07-09, 13-14 469 - 487 21.6 - 19.6 2.1 - 4.2 1999-06-22, 24,25 381 - 506 14.9 15.4 18.3 2.2 - 3.9 2004-05-25, 27 292 518 306 14.3 13.2 8.6 2.4 4.2 2.9 2005-04-20, 21, 23 373 397 369 7.5 6.9 4.7 2.6 3.8 4.1

Tabell 10. Dagliga värden för trajektorier, beräknade av EMEP, för de dagar som används för analys av bakgrundshalter av ozon under åren 1997-2004.

Råö/Rörvik Vavihill Norra Kvill Aspvreten Prestebakke

1997-07-09 NW Ej def NW E N 1997-07-13 NE NE NE Ej def NE 1997-07-14 NE NE NE W Ej def 1999-06-22 NW NW NW NW N 1999-06-24 N Ej def N N N 1999-06-25 N N N N N 2004-05-25 NW NW Ej def. N Ej def. 2004-05-27 NE N NE N N

N, nordlig trajektoriesektor, 337-22 grader. NW, nordvästlig trajektoriesektor, 292-337 grader. NE, nordostlig trajekto-riesektor, 22-67 grader. E, ostlig trajektotrajekto-riesektor, 67-112 grader. Ej def., trajektoriesektor har ej kunnat definieras.