Mälardalens högskola, ISB Socialpsykologi C Frida Eldnatt HT 06-07
Inifrån den svarta lackbubblan
Formell teori om samspelet på en svensk fetischklubb
Handledare: Tomas Kumlin Examinator: Sverre Wide
”I don’t want the world to see me,
´cause I don’t think that they’d understand
When everything’s made to be broken
I just want you to know who I am”
Sammanfattning... 3
En bild av sexualitet... 4
Problemformulering, syfte ... 5
Begreppsförklaring... 5
Disposition ... 6
Ett splittrat forskningsfält ... 7
Definitioner ... 7
Förklaringar ... 9
Smärta och risker... 10
”Safe, sane and consensual”... 11
Könsbundet intresse?... 12
Slutligen: ... 12
Att grundligt skapa en teori... 14
Grunden till metoden... 14
Att redan ha idéer ... 14
Arbetsprocessen ... 15
Observation ett ... 15
Grundad Teori - inledning ... 15
Att välja observationsplats... 16
Själva observationen... 16
Analys... 17
Intervjuer ... 17
Grundad Teori – fortsatt datainsamling ... 17
Att välja intervjupersoner... 17
Analys ... 18
Observation två ... 18
Grundad Teori – Avslutande insamling ... 18
Själva observationen... 19
Analys ... 19
Skapande av teori ... 19
Grundad Teori – Selektion... 19
Reduktion och höjning av teorin... 20
Grundad Teori – teorigenerering ... 20
Min teori... 20
En rapport inifrån den svarta lackbubblan ... 20
Observation ett ... 20
Klädseltyper ... 20
Upplevelserummet ... 21
Interaktion och förhållningssätt ... 23
Intervjuer ... 24 Klädsel ... 24 …och identitet... 24 Motiv ... 25 Icke-motiv... 25 Upplevelserummet ... 26 Säkerhet... 26
Interaktion och förhållningssätt ... 27
Begränsningar... 27 Nivåhållning... 27 Lekfullhet... 28 Moraltänkande ... 29 Problematiska aspekter ... 30 Tillståndsdebatten... 30 …och kön... 31 Observation två ... 31
Kläder... 31
…och kropp... 32
Upplevelserummet ... 32
…och rummets problematiker... 32
Reduktioner och höjningar av teorin... 33
Motiv ... 33
Kläder ... 33
Upplevelserummet ... 33
Interaktion och förhållningssätt... 34
Tankar om moral ... 35
Problematiska aspekter... 35
Den centrala kategorin ... 35
Kategorier och relationer – ramverk ... 36
Begreppsrelationer och sammanhang... 36
Diskussion... 38
Den tidigare forskningen ... 38
Definitioner... 38
Förklaringar... 38
Smärta och risker... 39
”Safe, sane and consensual” ... 39
Könsbundet intresse? ... 39
Teoretisk och begreppslig referensram ... 40
Avvikaren ... 40
Socialt samspel... 41
En fetischistisk kultur ... 42
Tillträde... 42
Samspel... 42
Reaktionen mot tillståndsdebatten ... 42
Att blåsa i visselpipan ... 43
En ceremoniell profanering... 43
Slutsats: ... 44
Till sist: ... 45
Sammanfattning
Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper.
I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.
En bild av sexualitet
De flesta människor i vårt samhälle har en bild inom sig av hur sexualitet skall ta uttryck och vilka som är sunda aspekter av ett sexuellt samspel. För många är detta en bild som innefattar begrepp som kärlek, intimitet, omtänksamhet, gemenskap och tvåsamhet. Kärlek, som för vissa starkt förknippas med sexuella handlingar, blir mer och mer omdiskuterat och
-debatterat och en del anser att kärlek inte behöver vara en del av ett lyckligt och ömsesidigt sexuellt förhållande idag. Sex är inte längre kärlek, och kärlek är inte längre sex. Dock är intimitet, omtänksamhet och gemenskap begrepp som fortfarande är nära förknippat med sexualitet, och ju längre bort från dessa begrepp någon form av sexualitet rör sig, med desto mer misstänksamma ögon blir den betraktad.
Homosexualitet, som förr blivit betraktat som en sjukdom eller mental störning, har idag fått en någorlunda likvärdig status till heterosexualiteten, och homoäktenskap har alldeles nylighen fått erkännande från vår riksdag som likställt heteroäktenskap. Kanske detta beror just på att även homosexualitet ses som något som innefattar begrepp som intimitet, omtänksamhet och gemenskap.
Som kontrast till detta finns andra sexualiteter som har lika stark stämpel som onormala eller avvikande som de alltid haft, om inte starkare. Bland dessa sadomasochism och fetischism, som bland annat finns kvar som mentala störningar i diagnosmanualen ”International Classification of Diseases”(ICD 302.8),1 vilket även homosexualitet tidigare omnämnts i, men sedan länge varit avfört från.
Dessa ”läggningar” ses ofta som mystiska eller skrämmande och deras mötesplatser är populära scener i olika kriminaldramer, och har använts bland annat i serierna ”CSI”, ”The Inside” och ”Wallander”. Här blir det tydligt vad som anses vara konstigt, perverst och skrämmande med Bondage-Dominans-Sadism-Masochism (BDSM)- genren med sina gummimasker, piskor, upphängningsanordningar och burar. Det är en fetischists värld som i fiktionens landskap kantas av mord, våldtäkter, kidnappningar och dubbelliv: den onormala sexualitetens värld långt borta från intimitet, omtänksamhet och gemenskap. Fiktionens åsikter verkar därtill gå utanför mediala utrymmen och in i våra vardagsrum. Att finna njutning i att skada eller skadas, förnedra eller förnedras, ligger långt borta från den traditionella bild vi har av frisk och sund sexualitet, vare sig denna förknippas med kärlek eller ej. Denna form av sexualitet skrämmer därför många, medan det hos andra föder nyfikenhet, kanske just eftersom den går emot våra föreställningar. Rädsla och nyfikenhet kan ses som varandras motpoler av antingen/eller, och liknande motsättningar är vanligt förekommande när det kommer till frågor kring fetischism och sadomasochism: sjukt eller friskt, rätt eller fel, farligt eller ofarligt?
I forskningen beskrivs ofta sadomasochismen som antingen en störning eller som en normal (men ovanlig) sexuell läggning. Bilderna som målas upp är här ofta ganska mörka och mekaniska och i de fall där man bearbetar frågan utifrån social interaktion beskrivs den sadomasochistiska akten i termer som påminner om affärsmässiga uppgörelser och kontraktsskrivande med överenskommelser och säkerhetsåtgärder, vilket visar att utgångspunkten för flera studier är de risker som sadomasochistiska och fetischistiska handlingar innebär. Men det jag frågar mig är: kan inte sadomasochistisk sexualitet finnas på samma premisser och villkor som ”vanlig” sexualitet med en intimitet, omtänksamhet och gemenskap? Måste ett givande och tagande av smärta och förnedring utesluta omtanke och samhörighet?
Tvåsamhet är ytterligare ett begrepp som förknippas med ”normal” sexualitet, varför även sexuellt orienterade föreningar, klubbar och mässor ses på med misstänksamhet. Och från en
första anblick kan det ju tyckas att deltagande på fetischklubbar, där deltagarnas primära intresse är sadomasochism, bryter mot alla de begrepp som jag inledningsvis nämnde: kärlek, intimitet, omtänksamhet, gemenskap och tvåsamhet. Flera svenska fetischklubbar har fått möta motstånd för sin verksamhet och det som satte igång min nyfikenhet för frågan var en konflikt som tog sin början i april 2004, då en Göteborgsbaserad fetischklubb inspekterades av tillståndsenheten. Tillståndsenheten, som bland annat arbetar för att motverka alkoholpolitiska angelägenheter, krävde att fetischklubben skulle omformulera sina klädregler så att deltagarna inte skulle visa nakna kön, rumpor eller kvinnobröst på fetischfesterna, regler som fetischisterna protesterade högljutt mot. Detta startar en konflikt som rör sig över stads- och kommungränser och drar med både fetischklubbar och gayklubbar över stora delar av Sverige. En Stockholmsbaserad fetischklubb blev i slutet av 2005 ny målgrupp för konflikten och de tvingades att, under stor protest, ändra sin dresscode under en period och införliva tillståndsenhetens nya regler. Denna klubb fick senare tillstånd att fortsätta bedriva sina klubbkvällar utifrån sina gamla klädregler, medan Göteborgsklubben fick ändra sina regler permanent. Tillståndsenheten i Göteborgs ansåg att den fetischistiska klädseln och vissa sexuella handlingar som de sett under sin inspektion var tecken på oordning, vilken kan leda till indraget tillstånd (Alkohollagen 1994:1738, 7 kap 9 §). Stockholms stad ansåg däremot att man på en fetischklubb kan förvänta sig vissa sexuella inslag och tillät alltså föreningen att fortsätta sin verksamhet.
Dessa två fall har behandlats mycket olika av sina respektive städers myndigheter och lagen har tolkats på helt olika sätt av makthavarna. Kanske detta beror på att kunskapen om hur ett fetischistiskt samspel i klubbmiljö ser ut är knapp hos de flesta, vilket försvårar beslutsfattande i frågan. Jag anser därför att fetischklubbar är en viktig och intressant domän att undersöka då lagstiftningen är öppen för tolkningar och då det blivit tydligt att myndigheter i olika städer har olika åsikter om vad som är acceptabelt i denna form av förening. Frågan kring tillståndsenheten kommer, på grund av min vilja att se på föreningen ur ett inifrånperspektiv, inte vara min primära utgångspunkt men jag kommer att diskutera denna konflikt utifrån det faktum att det visat sig vara en viktig fråga för mina undersökningsdeltagare. Jag vill alltså undersöka föreningslivet inifrån, och jag undrar: hur fungerar denna interaktion och varför uppstod så starka reaktioner mot tillståndsenhets agerande: varför var frågan om klädregler så känslig? Och måste sex vara privat och ske i slutna rum mellan två individer för att vara intimt?
Problemformulering, syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur deltagarna på en fetischklubb själva begreppsliggör sin verklighet och vad de själva upplever som problematiskt. Genom ett inifrånperspektiv undrar jag varför deltagarna i klubben har vänt sig till detta forum. Hur ser samspelet ut och hur upplever de fenomenet fetischklubb inifrån? Jag vill här fylla i de luckor jag tycker mig se allmänt och forskningsmässigt och svara på om det finns något internt regelverk, hur detta i så fall ser ut. Jag kommer därutöver att utröna om jag kan få svar på varför de reagerat så starkt mot tillståndsenhetens krav och diskutera gruppens egen syn på problematiker och styrkor i fetischistiskt klubbliv, i jämförelse med konventionellt uteliv. För att göra detta kommer jag utgå från min egen kunskap om konventionellt uteliv och göra personliga jämförelser mellan dessa två former av klubbesök.
Begreppsförklaring
Ordet fetischism innebär en sexuell laddning i samband med ett specifikt ting, en kroppsdel eller klädesplagg. Ofta förknippas det med olika objekt som skor, kläder av speciella material som plast, läder eller lack eller tillbehör som piskor och handbojor, men även andra ting kan vara föremål för fetischism. Regelrätt innebär detta att dragning till bröst, korta kjolar eller blå
ögon är fetischer på samma vis som dragning till fötter, gummihandskar eller strumpbyxor. Ordet används ofta som ett samlingsord för olika former av ovanliga sexuella dragningar (”kinks”) och förknippas ofta i folkmun med övergrepp och ”perversioner”. Bland fetischutövare och klubbdeltagare anses den vanligaste fetischen vara sadomasochismen, med dess makt- och rollspel. Jag kommer i denna undersökning att utgå från att sadomasochismen är en fetisch då detta är en vedertagen tanke i den grupp jag undersökt, trots att det i forskningssammanhang framförs vissa frågetecken om dess vara eller icke vara som fetisch. Det är även rimligt att teoretisk se sadomasochismen som en fetisch då dragningen till ting som kläder, piskor, handbojor och annat är en stor aspekt i akten, men även då rollspelet och maktordningen i sig kan ses som ett objekt som medför sexuell laddning.
Sadomasochism innebär att man får sexuell njutning av att använda sig av maktpositioner, och de vanligaste rollerna är dominant och undergiven. Att vara dominant innebär att man föredrar att ha den ledande, ”sadistiska” rollen i en sadomasochistisk situation, genom att exempelvis binda, tillfoga smärta eller förnedra sin partner på olika sätt. Att vara undergiven, ”masochist”, innebär tvärtom att man njuter av att ta emot denna behandling. Förutom dessa två roller finns det även individer som kallar sig för switch, vilket innebär att de trivs bra i bägge roller, ibland med en förkärlek åt det ena eller andra hållet. Inom det fetischistiska föreningslivet används begreppet fetischism även ofta för att beskriva en allmän fascination för lack och läder, korsetter och en gemensam sexuell öppenhet, en öppenhet som kan få utlopp i fetischistiska klubbar. Ett annat välanvänt begrepp inom fetischgenren är BDSM vilket står för bondage-disciplin-sadism-masochism och beskriver de fyra vanligaste komponenterna inom fetischvärlden och som är synliga inom detta föreningsliv. Även förkortningarna S&M eller SM är vanliga och åsyftar helt enkelt begreppet SadoMasochism. Inom fetischvärlden använder man även begreppet vanilj (vanilla) för att beskriva en ”normal” eller konventionell sexualitet. Exakt vad vaniljsex består av är inte helt fastställt, men den utesluter de flesta eller alla element som kan förekomma inom BDSM såsom uppkomsten av smärta, bondage, rollspel, förnedring och så vidare.
Disposition
• Ett splittrat forskningsfält
Jag gör här en genomgång av den tidigare forskning jag tagit del av och beskriver vad dessa studier undersöker vad gäller sadomasochism och fetischism. Jag går igenom fem kategorier och skriver en kort slutsats om artiklarnas diskussioner. Under rubriken ”Definitioner” tar jag upp forskares olika sätt att definiera SM och fetischism, och även kort vissa objekt och lekinslag som många fetischdeltagare anser viktiga, exempelvis tillbehör eller handlingar. ”Förklaringar” berättar om vad man anser vara troliga bakomliggande företeelser till uppkomsten av det fetischistiska intresset eller ”läggningen”, och redovisar vissa kopplingar som görs till ”normal” sexualitet. I kategorin ”Smärta och risker” beskriver jag studiernas infallsvinklar när det kommer till de skador eller andra risker deltagare i, eller utövare av, sadomasochism och fetischism kan utsättas för. Att själva sexualiteten bygger på samtycke och inte tvång handlar stycket ”Safe, sane and consesual” om. Vissa skillnader mellan män och kvinnor tas upp i några artiklar, och om detta skriver jag under rubriken ”Könsbundet intresse?”.
• Metod
Jag förklarar principerna för Grundad Teori och hur jag valt att ställa mig till de olika riktlinjerna som ges för metoden. Bland annat förklarar jag hur jag kan använda Grundad Teori, en metod för outforskade domäner, i ett ämne jag har tidigare erfarenhet av och åsikter om. Jag visar hur jag tänkt och resonerat inför varje steg och hur jag använt metoden för att komma fram till den centrala problematiken och utifrån detta göra en analys av deltagarnas interaktion på fetischklubb.
• Resultat
Resultatet redovisas såsom processen framskred, från första observationen där jag påbörjade att kartlägga klädseltyper, till intervjuer där jag upptäckte att kläderna i själva verket är identitetsskapare och -upprätthållare och att de olika klädseltyperna i sig inte är viktiga. Jag beskriver mina resultat utifrån upplevelserummet, interaktion och förhållningssätt, samt problematiker. Jag fortsätter med att understryka viktiga kategorier i en sista observation. Jag visar sedan vilken kärnkategori jag funnit, vilka relationer jag hittat mellan mina kategorier och avslutar med att rita upp mitt teoretiska ramverk. Jag har här gjort en poäng av att redovisa arbetet i kronologisk ordning för att åskådliggöra hur mina resultat är grundade i data och för att ge läsaren en chans att själv avgöra kvalitén i mina slutsatser.
• Teoretisk och begreppslig referensram
Beckers ”Outsiders” och Goffmans kapitel ”Vördnad och skick” ur ”När människor möts” blir här kort beskrivna för att senare hjälpa min diskussion utifrån de begrepp som tas upp. Beckers verk tar upp hur avvikaren och avvikargrupperna skapas genom den stämpling de får av omvärlden, och hur de förklarar sin avvikelse för sig själva. Här beskrivs även avvikelsen som en karriär som man gör genom att utvecklas i flera steg. Goffmans kapitel tar upp hur grupper har sätt att handla mot varandra som enbart fyller syftet att bevisa varandras helighet. Olika grupper har olika regler för vördnad och skick och det kan därför lätt uppstå missförstånd och övertramp dem emellan.
Ett splittrat forskningsfält
Jag har här valt att redovisa forskning som behandlar koncepten fetischism, sadomasochism och BDSM. På grund av min forskningsfrågas inriktning på klubbklimat vill jag, förutom forskning kring fetischism och sadomasochism i sig, även täcka de studier som rör den fetischistiska interaktionen i klubbmiljö. Då detta har visat sig svårt att finna har jag valt att komplettera redogörelsen med forskning rörande atmosfären och samspelet på strippklubbar, då jag här funnit överensstämmelser i beskrivningen av bland annat motiv till besöken.
Det finns flera svårigheter med att redovisa den forskning som rör den problematik som jag i denna studie vill närma mig. För det första är den befintliga forskningen inte speciellt omfattande, vilket självklart försvårar arbetet med att redogöra för hur forskningsfältet ser ut. För det andra visade det sig efterhand att de begrepp jag använt mig av är begrepp som diskuterats på vitt skilda vis i forskningsfältet, vilket har gjort det svårt att redovisa en enhetlig bild av dem. Och för det tredje utgår forskningen ofta från olika perspektiv i sitt sätt att undersöka fenomenen och redovisa sina resultat. Nästan alla forskningsbidrag bearbetar ämnet med så särskiljda frågeställningar och utgångspunkter att det är svårt att sammanställa dem och tala om några generella teman eller slutsatser alls. Jag har därför valt att ge en bild av detta fält genom att utgå från breda och generella huvudteman istället för specifika och, i den mån det går, göra jämförelser och beskriva forskningstrender utifrån dessa.
Definitioner
Svårigheten med att beskriva de allmängiltiga definitionerna av fetischism och sadomasochism grundas av att fältet inte är enhetligt i frågan om dessa begrepp bör ses som sexuella läggningar, mentala störningar eller som något helt annat. De studier som redovisar och argumenterar för sina definitioner är tyvärr få. Istället utgår forskare i vissa fall från ett av dessa synsätt utan att närmare diskutera eller försvara sin utgångspunkt, och i andra fall diskuteras och behandlas en eller flera av dessa definitioner i samma studie utan att några bestämda slutsatser dras. Studiernas splittrade metoder, materiel och frågeställningar är även de problematiska då det är svårt att likställa studier som utgår från så separerade underlag. Denna redogörelse bör därför ses som en schablon av hur olika forskningsperspektiv definierar begreppen.
Sadomasochismen som en mental störning diskuteras av bland andra Claus och Lindberg (2003). Denna studie baseras på en fallrapport där en manlig patient analyserats med hjälp av Rorschach- metoden, det vill säga att fritt associera till bilder på bläckfläckar. Studien drar paralleller mellan ”ego-boundary disturbances” och sadomasochism, och menar att den sadomasochistiske våldsmannen identifierar sig som offer snarare än som förövare. Denna studie utgår från sadomasochism som en form av personlighetsstörning som leder till brottslighet och mord, och diskuterar inga andra beskrivningar av, eller infallsvinklar för, begreppet. Att sadism och masochism är relaterade till aggressivitet beskrivs i en studie skriven av Leigh (1976). Aggressivitet sägs här vara centralt både för den sadistiske och den masochistiske fetischisten, och gränsen är därför svår att dra för vad som är patologiskt och vad som är tolererbart. Tanken att sadomasochism är en psykisk eller mental störning omnämns i några studier på grund av att begreppet ännu omnämns som detta i olika diagnosmanualer. I en studie diskuteras den beskrivning av begreppen sexuell sadism och sexuell masochism som mentala störningar som tas upp i diagnosmanualen DSM-IV: ”sexuell sadism/masochism kan bli diagnostiserat om fantasierna eller begären utageras, även om individen inte lider av resulterande lidande eller försämring av funktion” (Gross, 2006:59). Studien tar upp att de flesta som ägnar sig åt BDSM sällan söker hjälp för sina begär förrän (eller om) de agerat på ett sätt som lett till konflikt med en partner, arrestering eller dom för sexuella övergrepp. Författaren menar dessutom att BDSM innehåller dragning eller behov av underkastelse, dominans och förnedring för att få sexuell tillfredsställelse. Förhållandena innefattar ojämställda maktpositioner mellan parterna och rollspel utifrån dessa. Taylor och Ussher redogör för diagnosmanualerna DSM:s och ICD:s definition: ”en böjelse för sexuella aktiviteter som innefattar bondage eller tillfogande av smärta eller förnedring.” (2001:294). De skriver att sadomasochism, genom sin plats i diagnosmanualerna, kommit att förknippas med våldtäkt och pedofili och därför återinförts i engelsk lagstiftning som en kriminell handling. Författarna menar att forskning ofta enbart berör det patologiska perspektivet av SM, och de framför en kritik mot denna ensidiga bild. Studien söker därför en mer individuell och fenomenologisk beskrivning av frågan, och utgår från sadomasochism som en social konstruktion. Utifrån de berättelser som framförts av sadomasochistiska deltagare beskriver studien fyra definitioner av begreppet sadomasochism. Den konstruktion av begreppet som här framkom var att sadomasochism måste vara ömsesidigt önskad, bestå av en dominant och en undergiven part, innefatta sexuell upphetsning och kräva att alla iblandade parter har samma definition av vad sadomasochism innebär.
Sadomasochism definieras även i vissa fall som ett sexuellt handlingssätt, bland annat av en studie baserad på material insamlat bland sadomasochistiska klubbar i Finland. Här beskriver man sadomasochism som ett beteende som innefattar fysisk fasthållning och bondage, förnedring och vissa handlingar som förknippas med läderaspekten av gayvärlden, aspekter som beskrivs som uttryck av maskulinitet och tuffhet. Författarna slår fast att personerna som deltagit i undersökningen inte har mentala störningar eftersom de har hög utbildning och tjänar mer pengar än generellt (Alison et al, 2001). En ytterligare studie skriven utifrån samma data och av ovanstående finska författargrupp (exklusive L. Alison) redogör för en definition av ”ömsesidig sadomasochism” som ett sexuellt beteende som innehåller elementen: en relation av dominans och undergivelse, frambringande av smärta som upplevs som njutbart för bägge parter, behärskad förnedring av den andra parten, fetischistiska element (kläder, apparater, dekorationer), och en eller flera rituella element (exempelvis bondage, piskning) (Nordling, et al, 1999).
En studie av Lowenstein (2002) bidrar med ett flertal olika definitioner av olika fetischer, dock ej sadomasochism. Bland annat beskriver denna studie definitionen av fetischism som något som innebär att en person får sexuell tillfredsställelse genom ett objekt, och författaren förklarar det som en form av ”perversion” där sexuell tillfredställelse kommer från en annan
del än genitalierna. Det skrivs även här att fetischism är ett tillstånd där icke-levande objekt används som ensam eller återkommande föredragen metod för att stimulera sexuell upphetsning. Detta beskrivs som ett, i regel, manligt beteende. Här hävdas att många fetischister är impotenta utan sina objekt.
Den största oenigheten mellan definitionerna förefaller vara beroende av vilken utgångspunkt studien har i frågan om samtycke: utgår man från att den sadomasochistiska handlingen äger rum mellan två eller flera samtyckande parter, eller är den en handling utförd genom tvång? Den första utgångspunkten förefaller leda till definitioner som en frisk sexuell läggning eller beteende, medan den senare ger definitioner som mental störning.
Problemet med att forskare inte klargör, eller argumenterar för, sin definition av sadomasochism blir speciellt tydligt i två forskningsartiklar. I en studie som behandlar lagstiftning, menas att lagar och regler är nödvändiga för att skydda inblandade i sadomasochistiska sammanhang, men det fastställs inte vilken utgångspunkt studien har angående sadomasochismens definition som sådan (Leigh, 1976). Problemet blir synligt när denna lyfts upp ihop med en studie som närmast kan ses som motpol till den tidigare studien. Här argumenteras nämligen emot lagstiftning kring sadomasochism utifrån frågan om en sådan lagstiftning skall ses som intrång på folks privatliv (Green, 2001). Inte heller här bearbetas frågan om vilken definition man har på begreppet sadomasochism. Dessa studier, med sina motsatta utgångspunkter, blir därför ytters svåra att värdera eftersom det inte med säkerhet går att avgöra om de ens behandlar samma ämne, eller om de har helt olika definitioner av begreppen.
En studie kommer med ett försök till att förklara vad som skiljer ”frisk” BDSM från skadlig: ”När en individs bekvämlighetsgräns har korsats och medgivande tillbakadragits, är all fortsättning eller ökning av den andra partens beteende en kriminell handling” (Gross 2006:60).
Förklaringar
Teorierna om vilka faktorer som ligger bakom en sadomasochistisk eller fetischistisk läggning är många och ligger i ett brett spektra. Även här är det svårt att beskriva generella tendenser, då förklaringar till dessa sexualiteter går hand i hand med den definition begreppen behandlas utifrån.
Taylor och Ussher (2001) redovisar förklaringar till sadomasochistisk sexualitet utifrån de tankar som framkommit under intervjuer med en grupp aktiva sadomasochister. De åtta förklaringar till det sadomasochistiska intresset som här framkom var skiftande. För det första ansåg sadomasochisterna att man använde SM som motpol till en patriarkal och hegemonisk sexualitet. De beskrev hur de ibland gjorde ”parodi” på vanliga könsroller och ”vanlig” sex. SM-utövarna menade att vaniljsex är ”sex for the masses” (aa:303). En andra förklaring var att de ägnade sig åt sadomasochism eftersom det gav dem njutning, en avkoppling eller någonting som de ansåg vara kul eller underhållande. Även verklighetsflykt beskrevs här som en förklaring. Här kan man även läsa att deltagarna såg SM som en flykt från det tråkiga vardagslivet, då de kunde använda sin fantasi och befinna sig i en alternativ verklighet. Ett fjärde perspektiv framfördes av en del som intervjuats i artikeln, nämligen känslan av transcendens, mystik och spiritualism. De känner sig mer levande och de når ett högre medvetande i och med leken. De intervjuade framförde dessutom tanken att ett sadomasochistiskt intresse kunde vara resultat av en inlärning, en betingning, vanligtvis från barndomen. En sjätte, ”intern-psykisk”, förklaring var även populär bland deltagarna, där de menade att SM-intresset var en del av deras personlighet och i vissa fall sågs detta som ett resultat av deras barndom. Förutom detta sågs ett sadomasochistiskt intresse som sjukligt, dock enbart hos andra än dem själva. Flera intervjuade menade nämligen att de upplevt att andra individer sökt sig till en sadomasochistisk klubb för att få skada någon annan på ett
osunt vis. Man menade att de som inte följde andras önskningar ägnade sig åt sexuellt våld: ”[…] and that´s not about SM, that´s about… I don´t know… being fucked up”(aa:309) Till sist var det några som helt enkelt såg sitt intresse som udda och oförklarligt.
Vissa teorier som framförs i denna studie delas av andra författare. För det första är idén om verklighetsflykt något som delas av en studie om fetischer. Här beskrivs hur fetischer kan vara ett sätt att fly från verkligheten och ett försvar mot andra, ”rena” uttryck av sexualitet. Exempelvis beskrivs att vissa transexuella män har en känsla av att strumpbyxor utgör ett andra skinn som kan skydda dem, samt att en fetischists utvalda objekt kan tillskrivs magiska krafter som kan kontrollera personens ångest (Lowenstein, 2002). I en studie som beskriver varför amerikanska män besöker stripklubbar förs det bland annat fram motiv som har med verklighetsflykt att göra. Besökarna på strippklubbar menade att de såg sig själva som äventyrare i situationen. De kvinnor de träffade förkroppsligade deras fantasier om kvinnor och gav dem en chans att inte ta ansvar. De såg det som en paus i vardagens krav, både på jobbet, hemma, i relation till kvinnor i allmänhet och i förhållanden (Franks, 2003).
För det andra delas tanken på en sadomasochistisk läggning som beroende på betingning med Lowenstein (2002), som även lyfter fram Freudianska teorier och behandlar teser om kastrationsångest, ett splittrat ego, det omedvetna och barndomstrauman. Likaså tankar kring hjärnskadors och epilepsis inverkan på fetischistiska intressen bearbetas här. Andra biologiska förklaringar förs fram av Gross (2006), bland annat tanken att sadomasochister kan ha ovanligt höga halter av endorfiner eller en ovanligt hög smärttröskel. Här kan man även läsa att det kan bero på hormoners inflytande över det centrala nervsystemet, likväl som redan nämnda förklaringar som betingning eller barndomstrauman. Gross uttrycker även uppfattningen att man tar den roll som man inte får utlopp för i vardagslivet, det vill säga att om man är dominant vanligtvis tar man en undergiven roll i en SM-situation, och tvärtom.
En evolutionär aspekt tas upp av både Gross (2006) och Leigh (1976) där de belyser att många däggdjur biter och nafsar på varandra under parningen, och menar då att detta är mycket vanligt även bland människor. Här menas då att SM är ett beteende som stannat hos oss genom evolutionen.
Smärta och risker
Smärta och risker är teman som behandlas på ett relativt enhetligt vis i studier som rör sadomasochism. Smärtbegreppet diskuteras mestadels i de studier som utgår från sadomasochism som en ömsesidig handling. Risker kan uppkomma i samband med skapandet av smärta, men diskuteras utöver det på samma splittrade vis som andra aspekter av sadomasochismen tidigare gjorts. Flera riskaspekter berörs enbart i enskilda studier, vilket försvårar beskrivningarna av generella tendenser i forskningen.
En viktig punkt för flera intervjupersoner som förs fram i en studie, är att leken måste vara förknippad med sexuell upphetsning, att bli förnedrad eller ha ont utanför denna kontext är inte intressant för en sadomasochist: ”It’s like people think that ´cause I’m a masochist I like to go to the dentist... bizarre.”(Taylor och Ussher, 2001:300). Studien av Alison et al. (2001) för fram att deltagare i sadomasochistiska klubbar i själva verket inte lägger speciellt mycket vikt vid smärtan i sig, utan intresset för SM bottnar i ett maktspel mellan dominans och undergivenhet. Våldet som äger rum är ett symboliskt våld som gestaltar maktfördelningen och skapar en utgångspunkt för att skapa förnedring i rollspelet. Symbolisk smärta ges ofta genom att bita, dra i hår, ge elchocker, nypas med mera. En annan studie infaller helt i tanken att poängen med en sadomasochistisk lek inte är verklig skada utan att ge smärta på ofarliga vis (Taylor & Ussher, 2001).
I en studie diskuteras lagstiftning kring sadomasochism, och här menas att sadomasochism i stor utsträckning äger rum under kontrollerade former och är en sorts teater. Dock argumenteras det för att skador kan uppkomma, speciellt i fall när prostituerade får i
uppdrag att spela en roll de egentligen inte har intresse för. Man tar upp att samtycke ibland kan missuppfattas och att större skador tillfogas än vad personen från början godkänt eller önskat (Leigh, 1976). Green (2001) använder liknelser mellan sadomasochism och risksporter (exempelvis boxning), för att problematisera tankar kring, och lagstiftning om, sadomasochism. Här menar författaren att man kan jämföra dessa två handlingar eftersom bägge är ett spel som innebär kroppsskador, men där deltagarna är frivilliga och ivriga inför detta.: ”In boxing most injuries are consequent to head trauma. Muhammad Ali can barely speak and he was usually the winner. Yet professional boxing does not require the wearing of head guards. There is no paternalistic response to sport, so why to sex?”(aa:550). Studien för dock fram att det föreligger en risk för att den dominante, sadistiske, parten överskattar den andres tolerans eller att det “stopp-ord” man har missförstås. Här tas även faran med infektioner som hepatit eller HIV i samband med en sadomasochistisk akt, upp.
Andra risker som behandlas är bland annat fetischisters risk att hamna i en brottslig bana. En studie nämner inbrott som lösning på problemet att få tillgång till objektet för fetischen, eller för att få utlopp för något annat fetischistiskt behov som voyarism, det vill säga att få sexuell njutning av att iaktta eller tjuvkika på andra (Lowenstein, 2002). Gross (2006) skriver att stora risker med leken är att skada den andre, men att man lägger mycket energi på att undvika detta, och att det övergripande målet är att hitta och bevara en balans mellan risk och säkerhet (aa:60). En annan risk som tas upp i denna studie är att individer med sadomasochistiska fantasier kan uppfatta dessa som väldigt ångestskapande, vilket kan leda till behov av terapi. Döden är den allvarligaste av konsekvenser som sadomasochism eller BDSM kan leda till och Gross menar att BDSM kan leda till döden genom självstrypning och syrebrist eller mord på grund av misstag, slarv eller oaktsamhet.
”Safe, sane and consensual”
Att vara överens om var gränsen går för sin partner och vad som är acceptabelt i leken är ett måste i BDSM-kulturen menar flera studier. Man måste även veta var den egna gränsen går och detta bör vara klart även för partnern, och om en persons säkerhetsgräns har överskridits är alla handlingar utöver detta ett brott. Därför rekommenderas ett ”säkerhetsord” Taylor & Ussher (2001), som hjälper bägge parter att avsluta leken om någon av dem skulle känna sig obekväm. Även Green (2001) nämner att den sadomasochistiska klubb hans analys handlar om hade säkerhetsord, regler och strikt medlemskap.
Gross (2006) skriver att de flesta sadomasochister, till skillnad från våldtäktsmän, söker frivilliga partners där gränserna är fastställda och respekterade, men att det även finns de som medvetet skjuter på gränserna för frivilligheten. I studien nämns även att BDSM lättare leder till missförstånd eller försummande av någons ”nej” än traditionell ”vaniljsex” och att stopp-ord därför är vanligt bland dem som förespråkar en säker form av BDSM: ”Those who advocate safe, sane and consensual (...) recommend establishing safe-words (...) that once spoken by either party will immediately stop the scene.”(aa:60). Gross skriver att all sex innebär att de inblandade skall ge samtycke till handlingen och även respektera ett ”nej” för att hålla sig på rätt sida av lagen.
I en studie menas att masochisten kräver full kontroll över sina bestraffningar och att smärta utanför denna kontroll räds: ”He fears pain and passivity unless it is a part of a carefully planned play which allows him in fact to express his aggressions during the masochistic act.” (Leigh, 1976:135).
Även Franks (2003) skriver om de regler som måste följas på strippklubbar. Men hon menar att dessa regler är självreglerande och upprätthålls; gästernas beteende övervakas av både vakter och strippor. Gästers beteende kontrolleras även av andra gäster, men det egna beteendet kontrolleras likaså av gästen själv, och om nödvändigt tar gästen ofta hand om sitt eget beteende genom att exempelvis sitta på sina egna händer för att hindra sig själv från att
göra någon otillåtet (aa:68). Flera artiklar väljer att diskutera och lägga stor vikt vid den utsatthet de menar att deltagarna har i SM-leken, och många lyfter fram leken och samförståndet. De menar att man lider ökad risk för kroppsskador och övergrepp i samband med sadomasochism och fetischism än vad man annars gör, trots att de samtidigt menar att deltagarna anser det vara en ofarlig lek. Även då en del gör försök till att normalisera BDSM så tycks man ändå anse att det finns stora risker inblandade och att det är viktigt att understryka samförstånd och säkerhet i det här sammanhanget.
Könsbundet intresse?
Flera studier anger könsskillnader i intresse och inriktning, men det är svårt att finna slutsatser som återkommer. Könet blir därför en aspekt som ofta diskuteras men som aldrig får någon klarhet i studierna om sadomasochism och fetischism.
I flera studier uppges att fetischism och sadomasochism mestadels utövas av högutbildade män och tre studier utgår enbart från manliga undersökningsobjekt (Nordling et al: 1999, Green: 2001, Claus & Lidberg: 2002). Även status är något som omnämns i flera artiklar. Bland annat skriver Gross (2006) att BDSM är en manlig domän för dem med hög social status. Flera artiklar menar dock att rollerna dominans och undergivelse är könsneutrala. Alison et al. (2001) menar emellertid att kvinnor föredrar roller som har med förnedring och ”symbolisk” smärta att göra, medan män (främst homosexuella) föredrar hypermaskulinitet, det vill säga dildos, fisting, penisbindning med mera.
En förklaring till varför många män är dominanta ges av Nordling et al. (1999) där deras mätningar visar att masochister upplever mer skamkänslor än sadister, vilket kan förklaras med att detta beteende går emot rådande manliga normer och bryter mot våra könsroller. Detta motsägs av Leigh (1976) som menar att det inte finns någon skiljelinje mellan kvinnors och mäns föredragna sadomasochistiska inriktning eller rolltagning. Studien fortsätter dock med utgångspunkten att de få kvinnor som ägnar sig år SM oftast är undergivna, vilket leder till att det finns det en ”brist” på dominanta, sadistiska, kvinnor. Problemet med denna ojämna fördelning leder enligt denna studie till att många undergivna män vänder sig till prostituerade för att få utlopp för sina masochistiska drifter. Green (2001) skriver att mycket av det motstånd som finns mot sadomasochism ibland annat den engelska lagstiftningen i själva verket är ett motstånd mot homosexuell sadomasochism och inte så mycket mot heterosexuella interaktioner. ”[…] sexual behavior involving more than two men at a time was illegal. [...] It was to prevent gay orgies. But sex between a male and more than one female was permitted, as well as group sex by lesbians.” (aa:134)
Enligt Gross (2006) är det på flera ställen i forskningen rapporterat att ca 25% av både kvinnor och män uppgett att de blivit sexuellt upphetsade av att deras partner bitit dem, och att BDSM ägt rum över tid och kulturer. Författaren beskriver att de män som är intresserade av BDSM ofta har varit intresserade av detta sedan de var barn, medan kvinnorna menar att de blivit intresserade som vuxna efter att ha fått lära sig BDSM av en partner.
Slutligen:
Definitionerna av fetischer, både generella fetischer och specifikt sadomasochism, är
splittrade. Den största splittringen är frågan om fetischism är en mental störning eller en frisk sexualitet, om intresset ligger i att tvinga någon till våldsam sex eller att vilja ha en införstådd partner i akten. Flera studier behandlar frågan om fetischism utifrån en viss ståndpunkt och beskriver inte utförligt hur de ser på frågan om störning eller hälsa, vilket gör det svårt att jämföra innehållet i studierna. Det framstår dock som rimligt att påstå att studierna är relativt jämt fördelade mellan de två utgångspunkterna, men att jag dock har fokuserat mer på de som behandlar frågan som ett intresse, på grund av det, i jämförelse, mer kärnfulla (och för mig användbara) innehållet i studierna. Bland dessa är man överens om att sadomasochism
innebär en sexuell dragning till ett ömsesidigt maktspel där ena parten är undergiven och den andre är dominant. Det innefattar ofta rollspel och förnedring.
Även förklaringarna till fetischer var vitt skilda, även i de studier som utgick från sadomasochisters egna utsagor. Det som här blev centralt var verklighetsflykten, som omnämndes av flera författare. Man menar att många anser ”vanlig” sex som otillfredsställande, tråkigt eller enformigt och ser fetischismen som en flykt från denna tråkiga vardag. Andra omnämnda möjliga källor till beteendet är betingning eller barndomstrauman, och en del tar upp möjligheten till biologiska förklaringar som hjärnskador eller kemisk obalans i hjärnan.
Under rubriken ”Smärta och risker” beskrivs vikten av att maktspelet måste vara en del av sexakten och innefatta upphetsning för att ge fetischisten njutning. Mycket av den tillfogade smärtan är symbolisk och ger inga allvarligare skador. Och de skador som ändå uppstår kan jämställas med skador som uppstår i exempelvis boxningsmatcher, som är både accepterade och lagliga i många samhällen, till skillnad mot sadomasochistiska föreningar. En del författare menar att man utsätter sig för risker, medan andra menar att riskerna är en del av leken. Den största risken av alla är att den ena parten skadas eller till och med dödas, men flera författare menar att säkerhetsåtgärder tas för att minska denna risk. Detta är förknippat med efterkommande rubrik ”Safe, sane and consensual” där vikten av samtycke och en gemensam gränsdragning betonas. Här visas att flera författare väljer att ta upp fetischisters utsatthet och risken för övervåld i leken. Man menar ofta att man kan bli utsatt för brott och bli skadad i SM-situationer och därför betonar man vikten av säkerhetsåtgärder.
Under rubriken ”Ett könsbundet intresse?” står det klart att flera studier menar att ett fetischistisk intresse är ett manligt område och att de få kvinnor som har intresset oftast är undergivna. Män framstår här som mer stigmatiserade av samhället och av lagstiftningen såtillvida att de inte kan ta en undergiven roll utan att känna skam, och att lagen är hårdare mot homosexuella sadomasochistiska möten. Andra studier menar dock att intresset är könsneutralt och likaså vilken inriktning man har som sadomasochist (under/över).
De allra flesta författare har valt att diskutera fetischisten i rollen som en avvikare, även de som inte ser fetischism som en störning. I vissa fall har man till och med förknippat fetischen med brottslighet, trots att man samtidigt lyfter fram att det är väldigt ovanligt med brott och överskridna gränser i denna kultur. De som har baserat sina studier på deltagarnas egna upplevelser undersöker främst motiv som verklighetsflykt eller rollspel, och olika typer av fetischism och BDSM-inriktiningar som finns, istället för att ta reda på hur fetischisterna ser på samspelet och interaktionen. Jag upplever att även de som skrivit utifrån ett sociologiskt perspektiv separerar sadomasochistisk sex från konventionell sex genom att ständigt betona vikten av samstämmighet, överenskommelser, upphetsning och säkerhet, aspekter som borde ha en självklar roll i alla former av ”frisk” sexualitet. Jag tolkar det därför som att de flesta utgår från att sadomasochismen på något vis är ”ofrisk”, eller riskerar att ta en ”ofrisk” form. Jag förvånas dessutom av det ljumma intresset för interaktionen i klubbmiljö, då detta är en vanlig form av fetischistisk interaktion. Jag menar att det saknas studier om fetischistisk interaktion i klubbmiljö med fokus på samspel. Min undersökning utgår därför från den fetischistiska interaktionen som vilken interaktion som helst, och ämnar utröna den egna synen på vad som pågår i denna form av samspel.
Det min studie skall fokusera på är interaktionen mellan deltagare på en fetischklubb för att besvara frågor som den tidigare forskningen inte svarat på: Hur ser interaktionen ut om man inte enbart fokuserar på det sexuella? Hur ser deltagarna själva på samspelet och vad är den viktigaste aspekten av en fetischistisk gemenskap?
Att grundligt skapa en teori
Grunden till metoden
På grund av min frågeställnings öppenhet, likväl som undersökningens explorativa element, har jag valt att arbeta med Grundad Teori (GT). Denna metod används framförallt för att undersöka relativt outforskade områden där forskaren själv inte har någon teoretisk förförståelse om ämnet. Eftersom jag på förhand inte kan säga vad jag kommer att finna, kan jag heller inte formulera en snäv frågeställning. Detta gör Grundad Teori lämplig på det vis att metoden låter datan bestämma riktning på undersökningen med dess frågeställningar och urval med mera. Metoden vill skapa teori genom data och på så vis blir teorin så sammanflätad med empirin att den blir bestående trots modifieringar och omformuleringar, vilka nästan oundvikligen uppstår.
Grunden till Grundad Teori är symbolisk interaktionism, där stor vikt läggs vid socialt samspel. Anselm Strauss och Barney Glaser är männen som ligger bakom metoden. De ville skapa en metod som teoretiserar den mening människan tillskriver sin verklighet och de presenterade GT som metod 1967 (Guvå & Hyander, 2003:30). Deras syn på Grundad Teori gick senare isär och idag redovisas ofta två olika nyanser av GT på grund av deras skiljda uppfattningar. Strauss (som senare fortsatte att utveckla GT ihop med Juliet Corbin) lägger exempelvis inte lika stor vikt vid teoretisk obundenhet om Glaser, men vill däremot verifiera den grundade teorin. Glaser ser detta som onödigt om man grundar allting i data, eftersom man givetvis kommer få samma resultat om man verifierar ur samma data. Man kan då påstå att Glasers uppfattning är mer lik den ursprungliga tanken med GT, medan Strauss utvecklat teorin bort från dess grundläggande ansats (Hartman, 2001:43). Glaser motsäger sig att testa förekommande teorier, och metoden är på så vis induktiv eftersom den inte utgår från någon given hypotes. Dock kan en metod som enbart använder induktion vara problematiskt då man riskerar att missa det som är relevant för frågeställningen. GT löser detta problem genom att man under arbetets fortskridande granskar materialet i jämförelsegrupper och framhåller kategorier som ses som mer aktuella, vilket betyder att metoden parallellt är deduktiv, alltså söker information utifrån de idéer man har om fenomenet (aa:36). Grundad Teori fungerar för att skapa mellanteorier, figurerande mellan teorier som klarlägger samhällen och teorier som endast tar upp ett litet antal företeelser eller kännetecken. Jag vill därför använda GT för att utröna vilka begrepp som främst beskriver fetischistens verklighet, vilka problem de upplever. Jag vill kunna skapa hypoteser för den fetischistiska världen och skapa en faktisk teori (områdesteori), vilket innebär att den beskriver det speciella området svensk fetischklubb (Guvå & Hyander, 2003:51). När man genererar en faktisk teori kodar och begreppsliggör man textmaterialet man samlat in och finner relationerna emellan begreppen. Jag har för avsikt att utforska relationerna grundligt snarare än att lägga krutet på att skapa nya begrepp, och på så vis skapa en grundad teori.
Att redan ha idéer
Trots GT:s lämplighet för nya och outforskade domäner går jag inte in i fältet i blindo. Jag har både personlig förförståelse och erfarenhet av fetischklubbar, och min teoretiska förförståelse är inte helt obefintlig när det kommer till olika former av avvikelser. Detta faktum behöver dock inte innebära att GT är en olämplig metod för mig att använda, då det inte utesluts att förförståelse kan utnyttjas till sin fördel även inom GT. I ”The Discovery of Grounded Theory” (Barny & Strauss, 1967) kan man läsa att begrepp och hypoteser i en undersökning gjord i Grundad teori inte bara kommer från datan utan arbetas fram i relation med datan genom hela undersökningen. Men källan till dessa idéer och ”modeller” kan komma från källor som ligger utanför data (aa:6). Vissa insikter om ett fenomen uppstår när man minst anar det, och de kan härledas från teorier och från icke teoretiska element. På samma sätt som insikt kan uppstå från andras erfarenheter, delgivna oss under en intervju eller dylikt, så kan
även egna erfarenheter ligga som grund för teoretisering. Istället för att bortse från dem kan man med andra ord utnyttja dem som en språngbräda för framtida systematisk teoretisering (aa:252). Det man här dessutom kan läsa är att det är mycket svårt, kanske omöjligt, att helt stryka all teoretisk kunskap man på förhand har inom ett ämne. Istället kan man jämföra den data man finner med vad man anser vara teoretisk möjligt eller troligt. Däremot är det inte önskvärt att man underkastar sig en ”grand theory”, eller följer existerande teorier för strikt (aa:253). Då riskerar man att endast försöka verifiera en redan existerande teori och försöka ”pressa” in datan i en ram som den kanske inte passar in i, ett fenomen som GT arbetar för att förhindra. Jag har i min arbetsprocess valt att inte förankra mitt arbete teoretiskt i ett inledande skede eftersom detta bör undvikas om möjligt, för att minimera risken att framställa sin data så att den passar in i ramen för vad man inledningsvis förutsätter, och inte i för vad man empiriskt finner (Hartman, 2001:37). Trots att jag menar att viss personlig förförståelse kan vara en hjälp i att finna indikatorer på vad som är viktigt, så menar jag att man skall utgå från datan för att forma en teori och inte tvärtom.
Arbetsprocessen
Inledningsvis i GT jobbar man i den öppna fasen, då man söker så mycket information som möjligt kan genereras. Därefter går arbetet in i den selektiva fasen där arbetet fokuserar på att gallra ut de kategorier som inte har någon koppling till kärnkategorin och avslutningsvis arbetar man i den teoretiska fasen där det söks relationer mellan kategorierna som återstår. I varje fas arbetar forskaren med textmaterialet och kodar, skapar minnesanteckningar och sorterar det som framkommer. Indikatorer fungerar som fingervisare för kategorier och relationer och jämförs för att finna kategorier, egenskaper och samband (aa:115). Då momenten i GT växelverkar och används cirkulärt kan det vara svårt att beskriva ett linjärt arbetssätt, men jag kommer ändå att försöka redogöra för mitt sätt att jobba med materialet. Jag beskriver detta nedan under fyra rubriker där varje rubrik inleds med en genomgång av metoden. Här beskriver jag processen utifrån Grundad Teori för att sedan fortsätta med att beskriva hur jag gick tillväga i mitt arbete och vilka egna val jag gjort utifrån metodens exempel.
Observation ett
Grundad Teori - inledning
När ett urval görs i Grundad Teori skall detta grundas i data då både ett ”representativt” och ett ”ändamålsenligt” (i den traditionella tillämpningen av orden) urval kan göra materialet styrt och otillförlitligt. Detta genom att antingen ge uppgifter som inte är relevanta för en frågeställning eller tvärtom ge uppgifter som man på förhand bestämt är relevanta (aa:66). För ett urval i GT är vikten snarare ändamål och relevans, begrepp som ändrar innebörd under arbetets gång. Inledande är ändamålet att upptäcka så många kategorier som möjligt i den grupp man valt att undersöka. Kategorier är fenomen som har en bestämd mening och som konstituerar verkligheten för gruppen man undersöker. De består av egenskapsbegrepp som beskriver kategorins beskaffenhet och natur, för att närmare förklara vilken definition gruppen har på fenomenen i sin verklighet (aa:48). En annan anledning till att registrera allt i inledningen av arbetet är att man inte på förhand kan veta var det framkommer indikatorer i materialet. Indikatorer beskrivs som grundstommen i GT och deras funktion är att ge fingervisningar om händelser i materialet, vilka kan bestå av ord eller meningar i rådata. Man kan dock inte samla in hur mycket data som helst. När man inte längre finner någon ny information om en kategori är denna teoretiskt mättad och det är dags att sluta samla in data om denna. Mättnaden anvisar hur många urvalsgrupper man bör ha och hur djupt man bör arbeta med grupperna, och för att testa mättnaden gör man bäst i att maximera och minimera
skillnader mellan urvalsgrupperna för att se om det verkligen inte finns mer data att finna (aa:72).
I GT bestäms urvalet kontinuerligt, utifrån teoretiska överväganden. Därför är det viktigt att man använder sig av den insamlade datan för att ta reda på var man skall fortsätta sin datainsamling och få ett relevant material. Man får helt enkelt materialet att ”smalna av” tills man finner det som är mest relevant för gruppen i fråga (aa:68). Att inledande sortera sitt material och koda det ger forskaren idéer om hur det senare kan konceptualiseras genom att koder växer fram. Den öppna kodningen går ut på att ställa frågor till sitt material och finna och lyfta fram indikatorer, idéer och betydelser i datan för att ge den innebörd. Invivo-koder är indikatorer som består av informanternas egna ord eller ord som förekommer i miljön man rör sig i. Inledande är det en idé att använda sig av dessa koder snarare än invitro-koder som består av mer teoretiska begrepp som kan förleda i ett för tidigt stadium i undersökningen (Guvå & Hyander, 2003:38). Genom att gå igenom texten ord för ord finner man där indikatorer som pekar på den begreppsliga kategorin som i sig har ett antal egenskaper. Dessa egenskaper framkommer genom att man jämför fenomenen med varandra och finner deras likheter och skillnader. Delarna i materialet blir då till kategorier och kategorierna skall sedan utvecklas till teori (Hartman 2001:80). Den öppna kodningen slutar med att man bestämmer en kärnkategori, det vill säga den kategori som är viktigast i gruppen man undersöker.
Att välja observationsplats
Jag har valt att undersöka en fetischklubb med säte i en stor svensk stad. Denna klubb anordnar fester ungefär varannan månad, och har cirka 5000 registrerade medlemmar på sin hemsida. Festerna brukar normalt arrangeras för cirka 300 deltagare, men även mindre träffar arrangeras då och då. Valet av denna fetischklubb grundas på det faktum att den är välkänd och har ett bra rykte i fetischvärlden, vilket jag tagit reda på genom samtal med etablerade fetischister och även genom egen erfarenhet. Dessutom kan man läsa om klubbens regler och administration på deras hemsida. Detta blev en tillgång i senare skeden av arbetet.
Jag började observationen med att noga läsa på hemsidan för att bli klar över vad de här angett för regler och metoder för medlemmarna. Detta ser jag som en del av observationen eftersom mycket av förarbetet som ligger inbakat i besöket inte kan ses på själva klubben. Jag ville veta vad alla behövt göra för att ens fått komma in till lokalen där jag skulle observera under själva klubbkvällen. Jag antecknande, förutom klädkategorier, händelser jag var med om (i analysen beskrivet som ”interaktion och förhållningssätt”), och olika intryck, känslor och tankar som jag hade, vilket jag i analysen kallar rummet.
Själva observationen
Under observationen på denna klubb var jag uppmärksam på vilka tankar och intryck som dök upp när jag observerade, då dessa kunde fungera som indikatorer, och jag samlade dessa genom att anteckna och lägga märke till så mycket som möjligt utan att försöka ha några uppfattningar om vad som kunde vara viktigt eller ej.
Jag ägnade den första delen av observationen till att se vad besökarna på klubben hade på sig och flera kategorier av kläder visade sig. Efter någon timme i lokalen kunde jag inte längre finna någon person som bar kläder som inte passade in i någon redan befintlig kategori, och jag kände mig mättad i denna fråga. Mättnad uppnås oftast inte förrän efter flera observationer av olika urvalsgrupper, men då detta var hela det urval jag var intresserad av och hade utrymme att observera, beslöt jag att lägga denna kategori åt sidan och fokusera på andra data. Jag valde att anteckna öppet på plats med tanken att ett block inte skulle vara speciellt uppseendeväckande i denna miljö. Jag fick heller inte känslan av att jag påverkade dem jag observerade, utan att jag snarare kunde utnyttja blocket för att komma i kontakt med och småprata med flera individer.
Analys
Jag valde att börja med att analysera min observation innan jag samlade in mer data på grund av detta moments hjälp vid frågan om vidare urval.
Jag arbetade med det material jag fick fram för att kunna se vad som var den huvudsakliga frågan i den grupp jag observerat. Kodningen visade tre inledande områden får min undersökning, nämligen klädtyper, händelser, (senare interaktion och förhållningssätt) och rummet (vilket jag under analysens gång valde att döpte om till upplevelserummet, eftersom detta var med adekvat med de indikatorer jag fann). Genom indikatorerna uppkom det ett flertal koder, varav vissa visade sig vara mer centrala än andra när jag jämförde kategorierna med varandra. Dessa kategorier använde jag för att kunna fortsätta mitt arbete med nästa urval, för att senare kunna arbeta mig ner till enbart en central kategori. Det var dessa centrala kategorier som jag formulerade mina frågeställningar utifrån, samt vissa av mina egna idéer om gruppens problematiker.
Intervjuer
Grundad Teori – fortsatt datainsamling
Valet av datainsamlingsmetod är i GT egentligen inte speciellt viktigt, utan det är problemområdet som är centralt och datainsamlingstekniken skall väljas utifrån detta. Det anses av vissa att intervjuer bör komplettera observationer för att reda ut oklarheter och få en chans att fråga om företeelser som man blivit intresserad av. Följaktligen rekommenderas det att man använder sig av flera olika insamlingsmetoder (Guvå & Hyander 2003:35). Vid intervjuer bör man (enligt Glaser) inte använda sig av bandinspelningar, bland annat eftersom man utan denna utvecklar en känslighet för vad som är viktigt i datan (Hartman 2001:64).
Ett sätt att testa sina kategorier är att maximera och minimera skillnaderna mellan de urvalsgrupper man väljer för att se vilka egenskaper som gäller för en företeelse och under vilka villkor de fortfarande gäller (aa:71). När man kodar sitt material är det inte enbart kategorier som skall lyftas fram ur datan utan även relationerna mellan dessa kategorier. Relationerna fastställs genom att man i sorteringen skriver minnesanteckningar, memos, som man kan återkomma till i senare skeden av analyseringen utifall att man får idéer väldigt tidigt i processen (Guvå & Hyander 2003:42).
Att välja intervjupersoner
Då min observation visade att gruppen hade stor administrativ säkerhet och var separerad från allmänheten, så var det ett naturligt nästa steg att samla in information från gruppmedlemmarna själva. Jag fortsatte därför arbetet med att hålla intervjuer med individer som brukar besöka samma klubb som jag gjort min observation på. Dessa individer sökte jag genom klubben: två personer kom jag i kontakt med under observationen, en genom hemsidan och en genom tips från andra fetischdeltagare. Forskare anser ofta att man bör finna alla intervjudeltagare på samma vis, och inte som jag söka dem från olika håll. Jag tycker dock att det sätt jag funnit intervjupersoner fungerar bra i GT eftersom man skall följa datan, vilket jag gjort genom att under arbetets gång välja ut vilka deltagare jag vill intervjua. Hur jag kommit i kontakt med dem känns då irrelevant. Trots att GT (speciellt Glasers version) ställer sig mot att göra bandinspelningar, så valde jag att spela in mina intervjuer. Detta eftersom GT menar att man inte kan veta i förväg vad som är viktigt information och vad som är oviktigt, och jag anser det mer eller mindre omöjligt att anteckna allt under en intervju.
Då jag har en begränsning i antal intervjupersoner valde jag att utse mina intervjupersoner individ för individ istället för urval för urval, vilket är det vanliga tillvägagångssättet. (Man kan säga att jag gjorde en ”nedbantad” variant av GTs urvalsstrategi, vilket inte är helt i linje med traditionen, men inspirerad av den.)
Den första intervjupersonen (IP1) var en kvinna på 22 år som besökt klubben under 1,5 års tid. Denna person kom jag i kontakt med på klubben. Jag valde henne strategiskt utifrån data då hon passade in i en central kategori band de deltagare jag observerade genom sin ålder och sin standardklädsel, det vill säga svarta lackkläder och stilettklackade stövlar. De frågor jag ställde till henne var öppna och följde hennes egna tankegångar istället för att ställa förskrivna frågor som ställer upp ramar för svaren. Jag använde kategorier som jag funnit i min observation och ställde frågor om hennes eget intresse och klädsel, hur hon upplevde festerna och vad hon ansåg vara problematiskt. Utifrån hennes svar uppkom snabbt frågan om administration och motståndet från tillståndsenheten, vilket jag insåg var en viktig fråga för henne.
Efter den första intervjun valde jag att prata med någon som var väldigt olik den första personen för att maximera skillnaderna. Man kan med fördel minimera och maximera skillnaderna på intervjupersonerna och på så vis se grundläggande likheter och skillnader hos gruppen i stort. Intervjuperson nummer två (IP2) var en högt uppsatt, utländsk affärsman på 37 år, som genom sitt arbete reser runt i Europa och på så vis kommit i kontakt med den klubb jag observerat. Denna deltagare fick jag kontakt med genom hemsidan.
Här koncentrerades frågorna till upplevelser av klubblivet, problematik och myndigheter eftersom diskussionen på ett naturligt sätt styrdes i den riktningen både av honom och av den föregående intervjupersonen.
Den tredje intervjupersonen (IP3) valdes ut för att maximera skillnaderna igen, så denna person var en man på 31 år som gick klädd i standardklädsel och hade ett relativt stort personligt intresse av fetischism och bodde i samma stad som festerna hålls i, precis som intervjuperson ett. Ännu en likhet med intervjuperson ett var att jag kom i kontakt med denna person på klubben. Även här kom problematik, upplevelser och myndigheter att bli centrala ämnen i samtalet, både eftersom jag valt att rikta in mig på dessa ämnen utifrån de två första intervjuerna, men även för att det var ämnen som tycktes engagera även den här personen. Då dessa ämnen visat sig vara viktiga valde jag att slutligen prata med en individ som har större insikt i denna problematik, nämligen en kvinna på 27 år (IP4). Henne tog jag själv kontakt med efter tips från andra som ansåg henne vara mycket kompetent och kunnig i ämnet.
Analys
Jag valde att arbeta med intervjuerna utifrån vad jag funnit i observationen och höll mig någorlunda inom ämnena privat intresse, klubblivet och myndigheter. Jag utgick sedan från alla fyra intervjuades utsagor och försökte arbeta för att minska antalet kategorier. Jag blev här tvungen att bortse från vissa uttalanden som inte visade sig ha någon koppling till mitt forskningsområde. Jag gick igenom mitt material från både observation ett och intervjuerna och antecknade de tankar jag fick under genomläsningen. Snart kunde jag se de strömningar som var genomgående för de fyra personerna och jag började skönja de centrala begreppen, men ännu inte i den mån att enbart ett begrepp stod ut mot de andra.
Observation två
Grundad Teori – Avslutande insamling
Under arbetet i GT kommer man relativt snabbt att se vilka kategorier som är viktigast och för att undvika att svämmas över av information bör man fortsätta att arbeta på djupet med dessa kategorier. För att visa att resultaten är grundat i data är det extra viktigt att bearbeta dessa kategorier och kunna visa dess koppling till den insamlade datan (Hartman 2001:73). Inledningsvis bör man inte söka efter relationer mellan kategorier, utan arbeta med att koda på en låg abstraktionsnivå för att undvika förutfattade idéer att påverka arbetet (aa:82). Analysarbetet i den öppna fasen bör utgå från den centrala kategorin, alltså en kategori som förekommer frekvent i materialet och tar längre tid att mätta än de andra. Den uttrycker
