Kvinnors sexuella hälsa vid bröstcancer : -En kvalitativ litteraturöversikt

Kvinnors sexuella hälsa vid bröstcancer

-En kvalitativ litteraturöversikt

Författare: Anne-Sofie Wilderoth och Jessica Gibson Handledare: Margareta Ankarberg

Sammanfattning

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Sexuell hälsa upplevs svårt att diskutera i samband med bröstcancern både från vården och kvinnan. Biverkningar från behandlingarna medför negativa förändringar på kroppen och den sexuella hälsan. Detta kan leda till nedsatt livskvalitet vilket beskrivs som ett komplext flerdimensionellt begrepp som påverkas av individens fysiska, psykisk hälsa, sociala relationer och dess samband.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevda sexuella hälsa vid bröstcancer under och efter behandling.

Metod: Litteraturöversikten gjordes med kvalitativ design och induktiv ansats samt analyserades i fem steg utifrån analys genom Friberg (2017).

Resultat: Resultatet visar att kvinnorna upplevde nedsatt sexuell hälsa till följd av behandlingarna. Kvinnorna upplevde smärta vid samlag och nedsatt sexuell lust vilket medförde att de undvek intim kontakt. Behovet av personcentrerad vård, stöd och information från vården upplevdes viktig för ökat välbefinnande. Kvinnorna upplevde förändrad parrelation där stödet från partnern var viktig för att kunna hantera situationen och acceptera förändrad sexuell hälsa.

Slutsats: För att uppleva tillfredsställande sexuell hälsa är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur samtalet och ämnet lyfts. Arbeta med personcentrerad omvårdnad resulterar i förbättrad sexuell hälsa vilket kan bidra till ökad livskvalitet.

Nyckelord:

Information, Kroppsförändringar, Personcentrerad omvårdnad, Sjuksköterskor, Upplevelser

Summery

Title: Women´s experienced sexual health in breast cancer. - A literature review.

Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women in the world. Sexual health is experienced as difficult to discuss in connection with breast cancer from both healthcare and women. Side effects from the treatments cause negative changes in the body and sexual health. This can lead to reduced quality of life, which is described as a complex multidimensional concept that is affected by the individual's physical, mental health, social relationships and their connections.

Aim: The purpose was to describe women's perceived sexual health in breast cancer during and after treatment.

Method: The literature review was done with qualitative design and inductive approach and was analyzed in five steps based on Friberg's analysis.

Result:

The results show that the women felt impaired sexual health as a result of the

treatments. The women experienced pain during intercourse and decreased sexual desire, which meant that they avoided intimate contact. The need for person-centered care, support and information from the care was perceived as important for increased well-being. The women experienced a changed relationship where the support from the partner was important in order to be able to handle the situation and accept changed sexual health.

Conclusion: In order to experience satisfactory sexual health, it is important that the nurse has knowledge of how the conversation and the topic are raised. Working with person-centered nursing results in improved sexual health, which can contribute to increased quality of life.

Keywords: Body changes, Experiences, Information, Nurses, Person-centered, Nursing.

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Bröstcancer ... 5

Orsak... 6

Symtom och undersökning ... 6

Behandlingar och biverkningar... 6

Sjuksköterskans profession ...7

Sexuell hälsa och livskvalitet ...7

Personcentrerad omvårdnad ... 8

Syfte ...8

Material och metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ...7 Etiska övervägande ...7 Resultat ...8 Förändrad kropp ... 8 Påverkan av behandling ... 8 Förändrat sexliv ... 9

Frånvaro av sexuell hälsa ... 9

Acceptera förändrad sexuell hälsa ... 9

Förändrad parrelation ...10

Stöd till sexuell hälsa ... 11

Inom vård och omsorg ... 11

Av partner ... 11

Av kvinnor i liknande situation ... 12

Diskussion ... 12 Metoddiskussion ... 12 Trovärdighet ... 12 Pålitlighet ... 13 Överförbarhet ... 13 Resultatdiskussion ... 14 Förändrad kropp ... 14 Förändrad parrelation ... 15 Brist på stöd från vården ... 15 Slutsats ... 16 Kliniska implikationer... 17 Referenser ... 18

Bilaga 1. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 2. Matrisöversikt över artikelsökningar

Inledning

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i hela världen (Heena et al., 2019). I Sverige diagnostiseras cirka 9 200 kvinnor varje år (Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer, [NKBC], 2019). Innan 75 års ålder riskerar en av tio kvinnor att få bröstcancer och antalet fall har under de senaste 40 åren dubblerats (Socialstyrelsen, 2019). Tack vare framskriden forskning är överlevnaden efter 10 år cirka 80%. Detta beror framför allt på att cancern upptäcks i tidigt skede och att behandlingsmetoderna är mycket effektivare nu än tidigare (Plank & Palmgren, 2016). Vid bröstcancer och dess behandlingar sker förändringar i kroppen och i det sociala livet. Detta medför ofta att välbefinnandet förändras i negativ riktning och likaledes den sexuella hälsan (Sousa et al., 2018). Sjuksköterskan bör lyfta den sexuella hälsan och ge utrymme för samtal med kvinnan som diagnostiserats med bröstcancer. Detta kräver både kunskap och tid för att kunna utföra samtalet på korrekt sätt (Hulter, 2014). Inom professionen sjuksköterska ingår personcentrerad omvårdnad vilket beskrivs som individanpassat förhållningssätt. Detta innebär att kunna se till individen och dess behov då alla är unika och har olika livserfarenheter (Sjuksköterskeförening, 2017). Vid bröstcancerdiagnos är huvudfokus på sjukdom och behandling och den sexuella hälsan nedprioriteras vilket kan leda till nedsatt välbefinnande (De Araújo Ferreira et al., 2015). Därav finns intresset att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa under och efter behandling utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bröstcancer

Omkring 9 200 kvinnor diagnosticeras med bröstcancer varje år i Sverige och medelåldern för insjuknandet är 60 år (NKBC, 2019). Denna form av cancer är den vanligaste bland kvinnor i världen (Heena et al., 2019). Enligt NKBC (2019) upptäcktes cirka två tredjedelar av bröstcancer i Sverige genom mammografi, en undersökning som erbjuds till alla kvinnor mellan 40 och 75 år (Plank & Palmgren, 2016). Genom effektiva mammografiundersökningar, tidiga symtom och förändringar i kroppen upptäcks cancern oftast i tidigt skede. Detta bidrar till möjligheten att kunna behandla med goda resultat och överlevnaden av sin diagnos ökar och där med välbefinnandet (Tazhibi & Feizi, 2014).

Syftet var att beskriva kvinnors upplevda sexuella hälsa vid bröstcancer under och efter behandling.

Material och metod

Design För att kunna besvara syftet valdes kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Denna metod används för att studera levda erfarenheter och upplevelser av ett fenomen där resultatet kan leda eller ställas mot en teori (Henricson & Billhult, 2017). Artiklarna vilka inkluderades i arbetet var kvalitativa studier och tre artiklar med mixad metod men där valdes att enbart använda den kvalitativa delen i arbetet. I kvalitativ metod är forskaren flexibel och anpassningsbar genom att vara följsam vid datainsamlingen och analysen. Litteraturöversikten utfördes för att skapa överblick och sammanställa det aktuella kunskapsläget inom det valda området (Friberg, 2017). I induktiv ansats samlas kunskap in från en händelse och därifrån dras en övergripande slutsats (Danielsson, 2017).

Urval och datainsamling

Processen att skriva en litteraturöversikt började med att välja ämne vilket var av intresse. För att få mer omfattande resultat till arbetet krävdes brett urval av material för att kunna gå vidare med skrivandet (Friberg 2017). Inklusionskriterierna var enbart artiklar skrivna på engelska, personer över 18 år, kvinnor med bröstcancer, endast artiklar vilka var peer reviewed och publicerade 2011 – 2020. Artiklarna skulle också inkludera patientperspektivet och sexuell hälsa då kvinnors upplevelser skulle beskrivas och tydliggöras (Friberg, 2017). Exklusionskriterierna var män, barn under 18 år, artiklar skrivna på annat språk än engelska. Datainsamlingen började med sökningar i databasen CINAHL vilken innehöll vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad. Efter det gjordes sökning i Pubmed och Medline dessa databaser innehöll vetenskapliga artiklar med fokus på medicin och omvårdnad (Östlundh, 2017). För att få fram artiklar vilka svarade på syftet användes sökorden, Breast Neoplasms, breast cancer, sexual health, sexuality, sexual wellbeing, sexual behavior, women, women, female, females, experiences, emotional, perceptions, attitudes, views och feelings. Avancerad sökning gjordes i alla databaser. Söktekniken Boolesk användes i alla databaser med OR och AND för att utöka sökandet genom att kombinera ämnesord och sökord relevanta till ämnet (Östlundh, 2017). Första steget var att läsa titlarna på de artiklar som framkom av sökningen. Detta resulterades i 211 artiklar vilka svarade på syftet och här togs även dubbletter bort. På utvalda artiklar lästes sammanfattningen för att få helhetsperspektiv på innehållet. Här valdes artiklar bort vilka enbart var kvantitativa, studier på män, studier på partners, jämförelser mellan olika sexuella läggningar och fertilitet. De artiklar vilka svarade på syftet sparades i en mapp. Detta resulterade i 51 stycken artiklar där resultatet lästes grundligt flera gånger. Här valdes tjugo artiklar ut vilka svarade bäst på syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod framtagen vid avdelning för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 1). Av de artiklarna som kvalitetsgranskades valdes 14 artiklar ut vilka var relevanta för syftet samt erhöll höga poäng på kvalitetsgranskningen. Dessa artiklar skrevs ut i pappersform för att få bättre överblick. Urvalet resulterade i tolv stycken kvalitativa artiklar och tre stycken med mixad metod, i de med mixad metod användes enbart den kvalitativa delen av studien då syftet var att studera upplevelser, (Friberg, 2017).

Dataanalys

De 14 artiklar vilka valdes ut i datainsamlingen analyserades i fem steg utifrån Friberg (2017). Första steget i analysen var att skriva ut de valda artiklarna och läsa dem grundligt flera gånger. Detta gjordes först individuellt och sedan tillsammans i arbetsgruppen genom att diskutera och markera stycken vilka var relevanta för syftet. De mixade artiklarna lästes flera gånger och enbart relevant kvalitativ information togs ut för att användas i resultatet då syftet var att beskriva upplevelser (Friberg, 2017). I andra steget lästes resultatdelen och översattes till svenska. Här markerades relevanta ord och väsentliga meningar med olika färger för att få bättre överblick. I steg tre sammanfattades resultatdelarna och här jämfördes likheter och skillnader med de andra artiklarnas resultat. I steg fyra valdes tre teman ut. Relevant text till varje tema markerades var för sig i tre olika färger för att förtydliga helhetsperspektivet. Detta gjordes gemensamt i arbetsgruppen. Efter val av tema klipptes informationen ut och lades i tre olika högar vilka var uppdelade i de tre valda huvudteman. Utifrån dessa tre högar valdes sju subteman ut genom att dela upp huvudtemat i mindre delar och finna gemensamma nämnare. I steg fem drogs slutsatser och gemensamma nämnare identifierades för att hitta mönster vilket sen användes till resultatet. Resultatet skrevs i löpande text och teman och subteman presenteras i Figur 1 Översikt av resultatet; huvudteman & subteman.

Etiska övervägande

För att öka den vetenskapliga kvalitén ytterligare så användes enbart artiklar med tillstånd från etisk kommitté. Det visade att de tagit noggrant etiskt övervägande (Wallengren & Henricsson, 2012). Artiklarna i litteraturöversikten uppfyllde kriterierna för informerat samtycke för att värna om deltagarnas frihet och rätten till självbestämmande. Deltagarna ska ha rätten till att bestämma om de vill delta men även rätten till att avsluta när de önskar. Detta för att skydda människans autonomi, integritet, värde och rättigheter. Att värna om individens självbestämmande är särskilt viktigt ur samhällsperspektiv och det är av betydelse att ha etiskt övervägande både innan och under utformningen av litteraturöversikten. Eftersom litteraturöversikten inte medförde någon risk för att känsliga personuppgifter skulle röjas eller att olaglig förseelse skulle ske samt skrevs på högskolenivå krävdes ingen prövning i etikprövningsnämnden. Genomgående i hela arbetet finns etiskt ställningstagande till de valda vetenskapliga artiklar som används i resultatet. Egna tankar, åsikter, erfarenheter och funderingar undveks eftersom de kan ha inverkan på resultatets utformning. Det är viktigt att ha i åtanke att detta kan inverka omedvetet. Därav ska det finnas med i åtanke vid skrivandet för att få ett tillförlitligt resultat (Kjellström, 2017). För att kunna säkerställa att de valda resultatartiklarna höll etiskt kvalitet granskades samtliga artiklar med hjälp av protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Bilaga 1). Enligt Belmount rapporten (1978) “göra gott principen” ska forskning inte leda till någon skada för individen, skador ska minimeras och nyttan med forskningen ska vara tillräckligt relevant för samhällets utveckling. Forskningen ska resultera i en grund att bygga vidare ny forskning på. Kjellström (2017) beskriver att forskningen ska vara relevant för samhället samt att forskningen tillför vidareutveckling för samhället.

Resultat

Figur 1. Översikt av resultatets huvudteman & subteman.

Förändrad kropp

Det första temat visade att kvinnor upplevde en förändrad kropp, påverkan på livskvalitet och den sexuella hälsan. Det resulterade i två subteman, påverkan av behandling och förändrat sexliv.

Påverkan av behandling

Kvinnorna upplevde förändrad kroppsbild och hade svårt att acceptera den nya kroppen. Vidare beskriver kvinnorna att de upplevde sig mindre kvinnliga då den förändrade kroppsbilden påminner om för tidigt åldrande samt sjukdom. Komplikationerna upplevdes överraskande efter behandlingarna. De flesta kvinnor var medvetna om de fysiska förändringarna men hade inte räknat med den känslomässiga påfrestningen att kroppen förändrades (Anderson et al., 2011; Klaeson et al., 2011; McClelland, 2016; Santos et al.,2014; Ussher et al., 2012; Wang et al., 2013). Kvinnorna identifierade sig med den äldre generationen då de fick biverkningar vilka påminde om menopaus där svettningar, värmevallningar och minskad sexuell lust var de mest förekommande. Det framgick särskilt utmanande för de yngre kvinnorna att hamna i premenopaus. De upplevde svårigheter i att veta vilka de skulle identifiera sig med. Mentalt upplevde de sig unga men fysiskt upplevde de en föråldrad kropp och identifierade sig ofta med den äldre generationen (Anderson et al., 2011; Klaeson et al., 2011; Santos et al., 2014; Tat et al., 2018; Villarreal Garza et al., 2019). De främsta orsakerna till att den sexuella hälsan förändrades var påverkan från operation och behandling. Efter bröstoperationen upplevde kvinnorna djupgående effekt på sexuella hälsan då de tyckte att deras sexualitet försvann. Bröstet symboliserar femininitet men också sexualitet och upplevelsen av att vara attraktiv. Strålbehandling och hormonbehandling med eller utan operation gav fysiska besvär. Håravfall, viktuppgång och menopaussymtom blev fysiskt och känslomässigt nedslag för den sexuella hälsan. De största förändringarna kvinnorna upplevde efter behandlingarna var torra slemhinnor, minskad sexlust och känslomässig osäkerhet. Detta upplevdes vara mer påfrestande för kvinnorna än själva cancern i sig

Förändrad kropp _{sexuell hälsa} Frånvaro av Stöd till sexuell _hälsa

Påverkan av behandling Förändrat sexliv Acceptera förändrad sexuell hälsa Förändrad parrelation Inom vård och omsorg Av partner Av kvinnor i liknande situation

(Chang et al., 2019; Halley et al., 2014; McClelland, 2016; Santos et al., 2014; Tat et al., 2018; Vieira et al., 2014; Wang et al., 2013). Kroppen upplevdes ha svikit kvinnorna och det var svårt att leva det liv de hade innan diagnosen då självkänslan påverkats drastiskt i negativ riktning. För att dölja kroppens förändringar använde sig kvinnorna utav peruk och smink för att stärka sin kvinnlighet. Feminina accessoarer där smycken och kläder upplevdes vara viktiga egenskaper för att öka självkänslan hos kvinnorna och det fick dem att känna sig normala och friska. Vidare beskriver kvinnorna att de i stor utsträckning skyllde sin kropp vilket var psykiskt påfrestande i de sociala sammanhangen. Detta var särskilt utmärkande vid badplatser då kvinnorna upplevde att blickarna på deras kroppar påverkade hur kvinnorna såg på sin egen kropp. Den största osäkerheten var vid sexuellt umgänge då kvinnorna upplevde sig mindre attraktiva samt behov av att dölja sin kropp (Klaeson et al, 2011; Laporte et al., 2017; Santos et al., 2014).

Förändrat sexliv

Kvinnorna upplevde störning i sexlivet på grund av cancerdiagnosen. De kroppsliga och känslomässiga förändringar vilka uppkom av olika behandlingar medförde negativ inverkan där minskad lust, svårigheter till orgasm och trötthet var utmärkande. Den största utmärkande påverkan var smärtan vid samlag då slemhinnorna var torra (Anderson et al., 2011; Canzona et al., 2018; Chang et al., 2019; Halley et al., 2014; Reese et al., 2017; Santos et al., 2014; Tat et al., 2018; Vieira et al., 2014; Wang et al., 2013; Villarreal Garza et al., 2019). Kvinnorna jämförde slemhinnorna med sandpapper (Reese et al., 2017). Minskat sexuellt umgänge var något kvinnorna upplevde och hade inte haft sexuellt umgänge med någon partner efter sin cancerdiagnos. Smärta vid samlag medförde att kvinnorna kände oro och rädsla inför detta samt påverkade den sexuella hälsan negativt. Kvinnorna upplevde minskad lust och längtan efter sexuellt umgänge vilket medförde skamkänslor. De kände att sexuell hälsa var något vilket inte prioriterade då fokus låg på hälsan och inte på den sexuella hälsan. Detta har i sin tur lett till nedstämdhet då kvinnorna självmant valt att undvika sexuellt umgänge (Chang et al., 2019; Halley et al., 2014; Klaeson et al, 2011; Reese et al., 2017; Ussher et al., 2012; Wang et al., 2013). De yngre kvinnorna löpte större risk än de äldre kvinnorna att lida av förändrat sexliv då de äldre kvinnorna redan hade erfarenhet av menopaussymtom. Kvinnorna upplevde stress över sin sexuella hälsa vilket medförde att de inte kände sig tillfreds med sin sexuella hälsa (Chang et al., 2019; Reese et al., 2017; Ussher et al., 2012; Wang et al., 2013). De kvinnor vilka genomgått mastektomi upplevde minskat självförtroende då de upplevde sig oattraktiva och obekväma i sexuella kontakter (Chang et al., 2019; Ussher et al., 2012; Wang et al., 2013).

Frånvaro av sexuell hälsa

Det andra temat beskriver frånvaro av sexuella hälsan påverkar livet för kvinnorna. Första subtemat beskriver upplevelsen av att acceptera förändrad sexuella hälsan och den andra beskriver förändrad parrelation.

Acceptera förändrad sexuell hälsa

Sexuell hälsa i samband med bröstcancer upplevdes svårt att diskutera och relatera till då kvinnorna upplevde tabu kring ämnet och de kände utanförskap från sina sociala liv (Laporte et al., 2017; Ussher et al., 2012). Livet förändrades drastiskt med cancerdiagnosen. Sättet att se sig själv och sin sexuella hälsa förändrades i negativ riktning. Tankar kring det “normala” sjukdomsförloppet relaterat till sig själv uppkom.

Självkänslan förändrades och kvinnorna kände inte igen sig själva och det var svårt att acceptera sjukdomen. Upplevelsen av att vara isolerad var återkommande hos kvinnorna och alla nya känslor kändes överväldigande (Laporte et al., 2017; McClelland, 2016; Santos et al., 2014; Vieira et al., 2014; Ussher et al., 2012). Efter en tid upplevde kvinnorna acceptans gentemot sjukdomen och kunde förlika sig med vad framtiden utvisade. Kvinnorna lärde sig att respektera sig själva på olika sätt vilket gjorde att kvinnorna upplevde sig mer avslappnade i deras kvinnoroll (Santos et al., 2014; Ussher et al., 2012). Däremot upplevde kvinnorna att den förändrade sexuella hälsan tog längre tid att lära sig att leva med och det kändes omöjligt att den sexuella hälsan skulle bli densamma igen. Sjukdomen kom att inkräkta på kvinnornas kvinnlighet och upplevdes påverka deras sexliv och livskvalitet (Klaeson et al, 2011; Tat et al., 2018). Trots att deras kroppar förändrades under sjukdomen var kvinnorna nöjda och upplevde sig själva fina och vackra. Däremot upplevelsen av att vara sexuellt attraktivt var något kvinnorna inte upplevde samt att det var svårt att känna sexuell lust. Genom att hitta strategier för att uppnå harmoni och lugn i tillvaron har kvinnorna kunnat fokusera på det viktiga i livet och inte bara på de negativa delarna med sjukdomen. Kvinnor vilka genomgått rekonstruktion av sina bröst upplevde förbättrad sexuell hälsa, ökat självförtroende samt ökad livskvalitet (Klaeson et al., 2011; Laporte et al., 2017; Santos et al., 2014; Ussher et al., 2012). Relationerna till nära och kära blev djupare och viktigare för kvinnorna vilket i sin tur utvecklades till att kvinnornas livsperspektiv ändrades i positiv riktning (Canzona et al., 2018; Klaeson et al., 2011; Laporte et al., 2017; Santos et al., 2014; Ussher et al., 2012). De kvinnor vilka blivit friska från cancer levde dock med en känsla av obehag och ständig rädsla av att sjukdomen skulle återkomma. De var även oroliga över att deras döttrar skulle diagnostiseras med bröstcancer (Laporte et al., 2017).

Förändrad parrelation

Sexuell dysfunktion var övervägande hos de kvinnor vilka diagnostiserats med bröstcancer (Anderson et al., 2011; Canzona et al., 2018; Chang et al., 2019; Halley et al., 2014; Klaeson et al., 2011; McClelland, 2016; Laporte et al., 2017; Reese et al., 2017; Santos et al.,2014; Tat et al., 2018; Ussher et al., 2012; Vieira et al., 2014; Wang et al., 2013). Kvinnorna upplevde nedsatt attraktion till sin partner då tankar kretsade kring sjukdomen. Detta bidrog till svårigheter att slappna av vid intim kontakt. Förändringarna med kroppen efter behandlingarna gjorde att de inte upplevde sig kvinnliga och hade ofta svårt att visa sig nakna inför sin partner. Detta bidrog till oro över att inte vara tillräcklig för sin partner (Canzona et al., 2018; Chang et al., 2019; Klaeson et al., 2011; Tat et al., 2018). Kvinnorna var oroliga över att partnern skulle och söka sig till andra kvinnor (Vieira et al., 2014; Wang et al., 2013). Även om detta var stor oro hos kvinnorna var det få med erfarenhet av att partnern lämnat dem, de upplevde istället att partnern var förstående. Kvinnor i en trygg relation innan bröstcancerdiagnosen upplevde att de lättare kunde samtala om problemet och då lättare hitta andra sätt att hitta tillbaka till varandra och den sexuella hälsan (Tat et al., 2018; Ussher et al., 2012; Viera et al., 2014; Wang et al., 2013;). Kvinnor vilka inte levde i parrelation upplevde det svårt att låta sig träffa någon ny partner. De var oroliga över hur den nya partnern skulle reagera över hur deras kroppar såg ut efter behandlingarna. De upplevde sig inte tillräckligt attraktiva och kände behov av att berätta om diagnosen och sin förändrade kropp innan sexuellt umgänge. Detta var en utmaning vilket medförde stress då de inte visste hur partnern skulle reagera (McClelland, 2016; Tat et al., 2018,).

St

Tredje temat visar kvinnornas behov av stöd till sexuell hälsa vilket redovisades i tre subteman. Det första subtemat beskrev upplevelsen av stöd och information från vård och omsorg. Det andra subtemat beskrev upplevelsen av stöd från partnern och det tredje subtemat beskrev upplevelsen av stöd från kvinnor i liknande situation.

Inom vård och omsorg

De mest framträdande motgångarna kvinnorna upplevde var brist på stöd från vård och omsorg. De upplevde att det var svårt att ta upp ämnet sexuell hälsa och det resulterade i obesvarade frågor. De upplevde att intresset av att samtala kring ämnet var lågt och samtalen fokuserade mest på sjukdomen i sig och dess medicinering. De kvinnor vilka vågade samtala om bröstcancerns påverkan på den sexuell hälsa upplevdes okunskap från sjuksköterskan om vilka biverkningar behandlingarna hade. De upplevde stress från sjuksköterskan att samtala om ämnet sexuell hälsa och samtalet blev ofta väldigt kort och upplevdes obekvämt. Kvinnor hade önskat att de visste mer om biverkningar och påverkan på sexuella hälsan innan de började med behandlingen (Anderson et al., 2011; Halley et al., 2014; Laporte et al., 2017; McClelland, 2016; Reese et al., 2017; Vieira et al., 2014; Villarreal Garza et al., 2019; Wang et al., 2013). Kvinnorna upplevde stort behov av professionellt stöd när det gällande frågor kring sin sexuella hälsa både före och efter behandlingen. Sjuksköterskor exkluderade ämnet sexuell hälsa vid samtal innan och efter behandlingen. Detta resulterade i att kvinnorna sökte information på egen hand via internet. Kvinnorna upplevde skam över att prata om sex när de diagnostiserats med cancer och vågade inte fråga om biverkningar eller vilka hinder sexlivet kunde utsättas för (Laporte et al., 2017; McClelland, 2016; Reese et al., 2017; 2016 Wang et al., 2013; Vieira et al., 2014). De kvinnor vilka upplevde positiva relationer hade lättare att samtala med sin sjuksköterska genom personcentrerad omvårdnad och då få svar på sina frågor kring den sexuell hälsa (Reese et al., 2017; Villarreal Garza et al., 2019).

Av partner

De kvinnor vilka levde i stödjande parrelation innan diagnosen upplevde större förståelse och närhet med sin partner vid bröstcancerdiagnosen gentemot de kvinnor där stödet från partnern inte fanns (Chang et al., 2019; Tat et al., 2018; Ussher et al., 2012). Kommunikationen hade förbättrats för kvinnor med stödjande partner genom hela sjukdomen vilket gjorde att kvinnorna upplevde större säkerhet och trygghet i relationen. Detta medförde större acceptans i sjukdomen och kvinnorna upplevde mindre stress och krav från sin partners sida när de gällde samlivet. Relationen övergick till att vara djupare där stödet och närheten gav kvinnorna ökad trygghet vilket resulterade i att kvinnorna upplevde sig mer älskad av sin partner. Kvinnorna upplevde inte att de kände någon press när det gällde sex utan kärlekslivet hade övergått till närhet vilket i sin tur övergick till att kvinnorna fick ett annat perspektiv på livet och ökad livskvalitet (Canzona et al., 2018; Chang et al., 2019; Klaeson et al 2011; Tat et al., 2018; Ussher et al., 2012). Kvinnor i otillfredsställande relation där partnern inte var stödjande upplevde att de genomgick flera svåra hinder under och efter sin cancerdiagnos. Relationer tog slut på grund av att den sexuella hälsan påverkades för mycket i relationen. Kvinnorna upplevde osäkerhet gentemot sin partner då partnern ofta var avvisande istället för stödjande. De upplevde att de inte kunde leva upp till det samliv de hade innan sjukdom. Känslan av att bli lämnad var ofta förekommande hos dessa kvinnor. Upplevelsen av att vara oattraktiv och okvinnlig var också förekommande hos kvinnorna. Detta skapade osäkerhet och

resulterade ofta i diskussioner vilka gjorde det svårt att fortsätta relationen (Anderson et al., 2011; Canzona et al., 2018; Chang et al., 2019; Klaeson et al., 2011; Santos et al., 2014; Tat et al., 2018; Ussher et al., 2012; Vieira et al., 2014). Kvinnorna upplevde att deras partners var otrogna vilket ledde till stor psykisk påverkan och med det försämrad livskvalitet. (Anderson et al., 2011; Chang et al., 2019; Ussher et al., 2012). Information till kvinnan och dess partner om förändringarna som kan ske i sexlivet och förändringarna hos kvinnorna efter behandling upplevdes saknas helt. Denna information hade kunnat underlätta samt ökat förståelsen hos partnern angående förändringen som sker med sexuella hälsan hos kvinnorna. Vidare resulterade detta i onödiga diskussioner vilka egentligen inte hade behövts uppstå om vård- och omsorgspersonal lyft den sexuella hälsan till båda parterna i förhållandet vid samtal (Canzona et al., 2018; McClelland, 2016; Villarreal Garza et al., 2019).

Av kvinnor i liknande situation

Kvinnorna uttryckte önskan att få stöd och information från andra kvinnor vilka genomgått behandling av bröstcancer. Stödgrupper via internet upplevdes ha positiv inverkan då frågor kring sexuell hälsa kunde diskuteras av kvinnor vilka har tidigare erfarenheter kring detta. I dessa forum har tankar och frågetecken kring svårigheterna kring sexuell hälsa gett svar till de frågor kvinnorna eftersökt. Att få stöd från andra kvinnor diagnostiserade med bröstcancer gav kvinnorna upplevelse av ökad trygghet och en förbättrad livskvalitet (Anderson et al., 2011; Laporte et al., 2017; McClelland, 2016; Wang el et., 2013). Kvinnorna upplevde det lättare att samtala och identifiera sig med andra kvinnor vilka också hade genomgått behandling för bröstcancer. I forumen upplevde kvinnorna att de fick svar på frågor och funderingar då de förstod varandra och delade liknande upplevelser och erfarenheter (Anderson et al., 2011; Laporte et al., 2017; McClelland, 2016). Kvinnorna vilka inte valde att dela upplevelsen med andra kvinnor i liknande situation ångrade det i efterhand då de tror det skulle ha hjälpt dem uppleva trygghet i sin sexuella hälsa (Laporte et al., 2017; McClelland, 2016).

Diskussion

Metoddiskussion

Vid kvalitativ litteraturöversikt diskuteras termerna trovärdighet, pålitlighet, och överförbarhet i relation till urval, datainsamling och dataanalys för att säkra den vetenskapliga kvalitén i arbetet (Henricson, 2017).

Trovärdighet

Litteraturöversikten har arbetats fram för att uppmärksamma kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa vid bröstcancer. Designen var kvalitativ metod vilket stärkt trovärdigheten då syftet var att belysa erfarenheter och upplevelser (Henricson & Billhult 2017). Vid första sökningen användes sökhjälp från biblioteket och det resulterade i inledande sökningar i olika databaser. Att använda flera olika databaser stärker trovärdigheten då sökningen blir bredare (Östlundh, 2017). Artikelurvalet bestod av kvalitativa studier och tre artiklar med mixad metod. Enbart den kvalitativa delen användes då kvantitativ metod är ett annat val av metodik. Detta för att besvara upplevelser då den kvantitativa delen i studien inte innehåller öppna frågor där individen kan beskriva upplevelsen med egna ord vilket en kvalitativ studie gör. Diskussion om de mixade artiklarna svarade på syftet togs upp i arbetsgruppen flera ånger och de analyserades grundligt för att inte

riskera att få med kvantitativa delar. Enbart artiklar vilka var Peer-reviewed och inte äldre än tio är användes för att öka trovärdigheten. Peer-reviewed innebär att artiklarna har kvalitetsgranskats av experter innan publicering (Östhlund, 2017). En svaghet kan vara att artiklarna är fem till tio år gamla och då kan nyhetsvärdet sänkas. Att använda nyare artiklar skapar en mer aktuell bild av kunskapsläget vilket i sin tur kan stärka arbetet. För att öka trovärdigheten ytterligare granskades varje artikel med hjälp av ett protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod framtagen vid avdelning för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 1) (Henricson, 2017). Dataanalysen analyserades i fem steg utifrån analys genom Friberg (2017). Denna analyseringsprocess stärker trovärdigheten då den är anpassad för att analysera kvalitativa studier. Litteraturöversikten har under arbetets gång granskats av studenter och handledare från Jönköping University där de har kontrollerat rimligheten i resultatbeskrivningarna. Detta stärker trovärdigheten i arbetet. För att få bredare bild, ökad trovärdhet och styrka till arbetet användes studier gjorda i olika delar av världen då bröstcancer är en global sjukdom (Henricson, 2017).

Pålitlighet

Litteraturstudiens pålitlighet beror på hur utförlig redovisning vilket gjorts av urval, sökord, datainsamling och dataanalys i metoden i arbetet (Henricson, 2017). I litteraturöversikten har metodens delar bearbetats och ändrats efter hand för att få med alla delar i processen detta gjordes tillsammans i arbetsgruppen för att stärka pålitligheten ytterligare. Analysen gjordes genom att översätta de engelska resultaten till svenska. Detta kan påverka resultatets pålitlighet då misstolkningar kan ske då engelska ej är modersmål för arbetsgruppen. Detta kan ses som en svaghet i arbetet (Östlundh 2017). Efter det lästes texterna individuellt och efter det sammanfattades resultaten tillsammans i gruppen för att stärka pålitligheten. Förförståelsen för sexuell hälsa vid bröstcancer har diskuterats i arbetsgruppen då egen förförståelse kan ha negativ inverkan på pålitligheten i arbetet och då ses som en svaghet. Ingen i arbetsgruppen hade erfarenhet av ämnet bröstcancer men kunde relatera till sexuell hälsa. Det går inte utesluta att dataanalysen och resultatet påverkats av detta och kan då ses som en svaghet i arbetet. Arbetsgruppen diskuterade hur lätt det kan vara att generalisera ett resultat, då det förväntas att alla kvinnor upplever förändrad sexuell hälsa vid bröstcancer. Då det i arbetsgruppen tagits upp i diskussion kan detta begränsa påverkan på resultatet då medvetenheten finns och kan ses som en styrka. För att försäkra sig om att resultatet är grundad i data lästes arbetet ytterligare en gång av utomstående för att öka pålitligheten (Henricson, 2017).

Överförbarhet

Efter att ha säkrat trovärdigheten och pålitligheten diskuterades överförbarheten av arbetet till olika länder. Arbetsgruppen diskuterade hur och om arbetet skulle kunna användas i Sverige då studier var gjorda i länder vilka skiljer sig från Sverige. Det framgick vid analysen av artiklarna att länderna skiljde sig i synen på kvinnor, den sexuell hälsan och stödet i partnerrelationen. Då Sverige är mångkulturellt behövs studier inom vård och omsorg vilket inkludera länder med olika kulturer. Detta för att kunna ge bredare kunskap inom området om sexuell hälsa då det skiljer sig mellan olika länder och kulturer. Litteraturöversiktens överförbarhet till vård och omsorg anses vara hög då vården i de flesta länder vilket studierna skrivits i var jämförbara med vården i Sverige.

Artiklarna var skrivna i Sverige, USA, Frankrike, Tyskland, Australien, Taiwan, Brasilien, Kina, Mexiko och Iran (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

Resultatet i litteraturöversikten visade kvinnors upplevelser av sin sexuella hälsa vid bröstcancer under och efter behandling. Detta resulterade i tre huvudfynd som diskuteras och kopplas till vald teori och ny vetenskap. Förändrad kropp, förändrad parrelation och brist på stöd från vården

Förändrad kropp

Resultatet visar att kvinnorna upplevde en förändrad kropp och bilden på sig själva. Det mest utmärkande var biverkningarna från behandlingarna där torra slemhinnor och menopaussymtom var största problemet. Det visade sig att yngre kvinnor upplevde större förändring på kroppen än de äldre kvinnorna. Biverkningarna liknande menopaussymtom och de yngre upplevde sig äldre än vad de var. De äldre kvinnorna upplevde inte biverkningarna på samma sätt de deras kroppar redan börjat förändras naturligt på grund av åldern. Miaja et al., (2017) stärker detta då yngre kvinnor upplevde större förlust än äldre då deras kroppar förändrades mer drastiskt av behandlingarna, detta medförde större lidande både psykiskt och fysiskt och medförde att den sexuella hälsan påverkades i negativ riktning (Miaja et al., 2017). En reflektion är vikten av att sjuksköterskorna har öppet sinne och vårdar kvinnorna på ett personcentrerat sätt då alla upplever biverkningarna olika. Adekvat information bör anpassas för varje kvinna och dess ålder för att öka kvinnornas delaktighet och ge en säkrare vård där kvinnan är i focus (Ekman et al., 2011). I resultatet visade det sig att behandlingarna och dess biverkningar hade stor påverkan på sexlivet då torra slemhinnor innebar smärta under samlag. Då menopaussymtomen påverkade kvinnornas syn på sig själva kände de sig inte attraktiva och de var obekväma att visa sig nakna inför sin partner vd sexuellt umgänge Detta var mest förekommande hos de yngre då de upplevde en föråldrad kropp vilken de inte kände igen. Detta stärks av Kedde et al., (2013) & Weaver & Byers (2018) där det visade sig att yngre kvinnor upplevde sämre sexuell hälsa gentemot den äldre kvinnan då menopaus symtomen var mer framträdande (Kedde et al., 2013 & Weaver & Byers, 2018). I resultatet framkom att samlag medförde mycket smärta på grund av torra slemhinnor och detta förändrade sexlivet för kvinnorna. De äldre kvinnorna anpassade sig lättare i sin parrelation genom att istället för samlag ha mer intim kontakt i egenskap av kramar, ligga nära och hålla handen visade sig bevara den sexuella hälsan och ge djupare relationer. Detta stärks av Gilbert et al (2013) vilket beskriver att relationer växte sig starkare med cancern och detta resulterade i mer ökad och intim närhet där sex inte var huvudfokus (Gilbert et al., 2013). Det var genomgående i hela arbetet att de äldre kvinnorna adapterade till förändrad sexuell hälsa lättare än de yngre. Då alla upplever förändrad sexuell hälsa olika är det viktigt att anpassa informationen individuellt. Sjuksköterskan ska på ett personcentrerat förhållningssätt ge grundläggande information och tips till kvinnan för att öka förutsättningen till bättre sexuell hälsa och välbefinnande. Även förmedla kontakter till andra professioner, andra fokusgrupper om behovet finns (Ekman et al., 2011).

Förändrad parrelation

Det framkom i resultatet att kvinnor vilka levde i stödjande relation upplevde ökad trygghet i sin vardag och hade lättare att acceptera sin sjukdom och förändrad sexuell hälsa. Detta resulterade i djupare och mer förstående relationer där närhet var viktigare än sexuellt umgänge. De kvinnor vilka levde i icke stödjande relation upplevde osäkerhet och kände stress över att inte kunna leva upp till de krav vilka partnern ställde på sexlivet. Durães Rocha et al., (2016) & Ussher, et al. (2015) bekräftade detta då kvinnorna upplevde ett bekymmer med att deras sexuella hälsa förändrades och i det hotade deras relation. De par vilka hade bra kommunikation och stöd från sin partner upplevde bättre sexuell hälsa då partnern var mer förstående på förändringarna i kroppen (Keesing et al., 2015). De kvinnor vilka inte hade stöd från partnern upplevde missnöje på sin syn på sig själva och känslan av att vara sexuellt oattraktiv. De upplevde stress och försämrad sexuell hälsa och därmed försämrad livskvalité (Durães Rocha et al., 2016 & Ussher, et al., 2015). Då stödet i det sociala livet kan se olika ut för varje kvinna så är det viktigt att sjuksköterskan fångar upp de kvinnor som saknar stöd och erbjuda det stöd de behöver för att öka tryggheten. Professionellt stöd kan vara aktuellt. Här kan det vara svårt att fånga upp de kvinnor som behöver stödet från början då de anser att de inte har något behov. Genom att arbeta med personcentrerad omvårdnad skapas en trygghet och en partnerrelation mellan kvinnan och sjuksköterskan och detta kan underlätta för att fånga upp de kvinnor som behöver mer stöd (Ekman et al., 2011). I resultatet framgick att kvinnor hade oro över att inte vara tillräckliga för sin partner då de hade förändrats både fysiskt och psykiskt. Tankarna var mer inriktade på diagnosen, att överleva och inte så mycket på partnern. Detta resulterade i oro över att de skulle bli lämnade eller att partnern skulle vara otrogen. Detta stärks enligt Kessing et al., (2016) då kvinnorna kände att de blivit mer egoistiska då de fokuserade mest på att överleva än att ta hand om sitt förhållande. Kvinnor använde sig av självförsvar genom att dämpa känslor och tankar för att få kontroll men detta ledde till att de blev känslokalla mot sin partner (Kessing et al., (2016). Resultatet visade att kvinnorna trodde att deras partner skulle lämna dem men i själva verket ville partnern vara kvar i förhållandet men hade svårt att uttrycka sina känslor då de själva var i en stressad ny situation. Kessing et al., (2016) stärker detta genom att båda parterna i förhållandet upplevde stress över situationen och att partnern ofta upplevde att deras problem och frågor bortsågs vilket gjorde att partnern tog avstånd (Kessing el al., (2016). Detta kan också stärkas av Loaring et al., (2015) där studien visar på att kvinnorna ville ha öppen kommunikation med sin partner men att osäkerhet om hur partner skulle ta emot informationen gjorde att kvinnorna drog sig för att prata om sina problem (Loaring et al., 2015). Det kan tänkas att förstående kommunicering i en relation skulle minska missförstånd och förbättra den sexuella hälsan och öka livskvalitén. En reflektion är att utebliven information till båda parterna i en relation kan leda till missförstånd vilket sen kan vara svåra att reda ut själva. Här kan tänkas att personcentrerad omvårdnad är viktigt för både kvinnan och partnern. Där adekvat information ges och möjligheten till att få svar på frågor vilka uppkommer under tiden. Här kan andra professioner behövas och det är viktigt att sjuksköterska förmedlar dessa kontakter (Ekman et al 2011).

Brist på stöd från vården

Resultatet visar att kvinnor upplevde okunskap och brist på stöd från sjuksköterskan vid kommunikation om sexuell hälsa. Kvinnorna upplevde att de inte fått någon information om sexuell hälsa innan eller efter behandlingen. Detta styrks av Ussher et al., (2013) där

studien visar att mer än hälften av kvinnorna inte diskuterat förändringar på den sexuella hälsan vilka kan uppstå vid behandling av bröstcancer (Ussher et al., 2013). En reflektion är att mer utbildning och forskning kan behövas för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Likaså kunskap i hur informationen förmedlas till kvinnan på ett adekvat sätt. Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde tydligare och mer stödjande kommunikation genom att sjuksköterskorna tog reda på hur kvinnorna ville ha sin information då alla är unika och har olika förmågor att inta viktig och relevant information. Kvinnorna upplevde att den sexuella hälsan var komplicerad att diskutera och detta medförde att den sexuella hälsan inte prioriterades utan negligerades inom vård och omsorg. Kvinnorna kände skam och tabu över att prata om sexuell hälsa när de diagnostiserats med bröstcancer då det inte kändes relevant för stunden. Kommunikationen upplevdes olika beroende på förhållandet mellan sjuksköterska och patienten. De kvinnor vilka erhöll god personcentrerad omvårdnad upplevde ett mer gynnsammare stöd från sjuksköterskan och lättare att diskutera de frågor vilka uppstod kring den sexuella hälsan. Canzona et al., (2016) & Recio Saucedo et al., (2016) stärker detta genom att beskriva vikten av att erhålla individanpassad information och inte enbart den generella information vilken ges inom vård och omsorg. Kvinnan vill uppleva bekräftelse av vårdpersonalen och känna delaktighet i sin vård samt att tid avsätts för samtal där frågor blir besvarade (Canzona et al., 2016; Recio Saucedo et al., 2016). En reflektion är att arbete med personcentrerad omvårdnad redan från start kan tänkas skapa god relation med kvinnorna och tryggare stöd där kvinnan vågar diskutera ämnet utan att känna skam. Vidareutbildning inom sexuell hälsa hos sjuksköterskor inom bröstcancervården kan vara till nytta för att möta frågor och funderingar på ett bra sätt och kunna ge adekvat stöd till kvinnorna (Ekman et al., 2011; Sundbeck, 2013).

Slutsats

Ämnet sexuell hälsa är laddat och svårt att samtala om både för patienter och sjuksköterskor. Resultatet visade att kvinnan upplevde brister i stödet från vården när hon diagnostiserats med bröstcancer. Den sexuella hälsan nedprioriteras av både sjuksköterskan och kvinnan då de upplevde skam att prata om det. Resultatet visade att kvinnorna hade önskat att de fått information redan från början så de var förberedda på hur kroppen kunde förändras med de olika behandlingar. Kvinnor vilka levde i parrelation upplevde motgångar i förhållandet då partnern inte inkluderades i kvinnans vård och det blev svårt för dem att få förståelse för kvinnans nya situation. Par hade önskat få information riktade till dem båda då partnern ofta kände otillräcklighet och utanförskap. Detta visade sig skilja mellan olika länder och kulturer då vissa partner inte ville vara involverade vilket då resulterade I en icke stödjande relation. Resultatet visade att de största motgångarna på den sexuella hälsan var biverkningarna på behandlingarna vilka medförde stor påverkan på både sexlivet, parrelation och på hur kvinnan uppfattade sin kropp och dess förändringar. Detta resulterade i att kvinnornas livskvalitet försämrades samt deras självkänsla förändrades i negativ riktning. Kvinnorna upplevde efter tid att de kunde acceptera sin diagnos och dess förändringar. De hittade olika strategier för att öka sin sexuella hälsa och livskvalitet. Det som var återkommande i arbetet var avsaknaden av att erhålla korrekt och adekvat information från vården från början av vårdtiden. Ur ett samhällsperspektiv bör det belysas mer om sexuell hälsa i utbildningar inom vården och omsorg. Både kunskap om sexuell hälsa men också hur samtal genomförs och hur ämnet tas upp på ett korrekt sätt. Vikten av att arbeta med personcentrerad omvårdnad i vården vid mötet med dessa kvinnor är stor. Då kvinnorna

ofta saknade individuell kontakt där de kunde känna sig trygga men även delaktiga i sin vård. Att arbeta med detta förhållningssätt kan medföra bättre sexuell hälsa för kvinnorna och därmed ökad livskvalitet. Forskning kring sjuksköterskors upplevelse kring samtalet om sexuell hälsa är viktigt. Detta för att kunna identifiera svårigheter och problem som sjuksköterskorna upplever. Där intervjuer med sjuksköterskor skulle beskriva hur de upplever samtalen och vilka hinder som finns för att uppnå god personcentrerad omvårdnad. Då det visade sig i resultatet att kvinnorna upplevde okunskap, tidsbrist, stress obekvämhet hos sjuksköterskan är det viktigt att denna information förmedlas till de i vården vilka arbetar med kvinnor diagnostiserade med bröstcancer.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten ger information till sjuksköterskor och annan vårdpersonal om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid bröstcancer. Detta för att lättare ge rätt vård till kvinnorna samt fördjupad kunskap i hur det är att leva med bröstcancer. Kroppen hos kvinnan som behandlas eller behandlats av bröstcancer förändras och det är viktigt för sjuksköterskor att känna till förändringarna och hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa. Det är viktigt att möta dessa kvinnor med respekt och empati för att ge dem stödet de behöver för ökad livskvalitet och god sexuell hälsa. Litteraturöversikten kan användas till förbättringsarbetet inom cancervården för att identifiera kvinnor som är i behov av stöd och information för att förbättra sin sexuella hälsa. Den kan användas på interna utbildningar inom vården men även på högskolenivå för att uppmärksamma ämnet. Det kan tänkas behövas mer forskning inom området i framtiden då det alltid behövs ny forskning. Nyare forskning skulle ge mer uppdaterad och aktuell kunskap och förståelse för hur kvinnorna upplever sin sexuella hälsa. För att kunna samtala om ämnet sexuell hälsa krävs trygghet och kunskap hos sjuksköterskan för att våga lyfta ämnet. Här är det viktigt med kunskap inom området sexuell hälsa och bröstcancer men även erhålla bra samtalsteknik för att kunna förmedla på ett korrekt och adekvat sätt.

Referenser

* Artiklar vilka ingår i resultatet.

Aguiar, Lôbo, S., Carvalho Fernandes, A., Almeida, P., Carvalho, De Lima, C. M., & Sawada, N. (2014). Quality of life in women with breast cancer undergoing chemotherapy. Acta Paulista de Enfermagem, 27(6), 554 - 559.

https://doi.org/10.1590/1982-0194201400090

*Anderson, D. J., Yates, P., Mccarthy, A., Lang, C.P., Hargraves, M., Mccarthy, N.,

& Porter-Steele, J. (2011). Younger and older women’s concerns about menopause after breast cancer. European Journal of Cancer Care. 20(6),

785–794. http://doi.org/10.1111%2Fj.1365-2354.2011.01282.x

Belmontrapporten. (1978). Ethical Principles and Guidelines for the Protection of. Human Subjects of Research. https://www.hhs.gov/ohrp/regulations- andpolicy/ belmonreport/index.html

Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åhsberg, K. (2016). Bröst och plastikkirurgi. I C. Kumlien & J. Rystedt (Red.), Omvårdnad och Kirurgi (s. 346 - 355). Studentlitteratur. Canzona, M., Garcia, D., Fisher, C., Raleigh, M., Kalish, V., & Ledford, C. (2016).

Communication about sexual health with breast cancer survivors: Variation among patient and provider perspectives. Patient Education and Counceling, 99, 1814-1820. http://doi:10.1016/j.pec.2016.06.019

*Canzona, M. R., Fisher, C. L., & Ledford, C. J. W. (2018). Perpetuating the cycle of silence: the intersection of uncertainty and sexual health communication among couples after breast cancer treatment. Supportive Care in Cancer, 27(2), 659–668. https://doi.org/10.1007/s00520-018-4369-9

*Chang, Y. C., Hu, W. Y., Chang, Y. M., & Chiu, S. C. (2019). Changes in sexual life experienced by women in Taiwan after receiving treatment for breast cancer.

International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 14(1), 1–12. https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1654343

Chia, S., Bedard, P.L., Hilton, J., Amir, E., Gelmon, K., Goodwin, R., Villa, D., Cabanero, M., Tu, D., Tsao, M. & Seymour, L. (2019). A Phase Ib Trial of Durvalumab in combination with Trastuzumab in HER2 Positive Metastatic Breast Cancer. Oncologist, 24, 1439 - 1445. http://dio.org/10.1634/theonologist.2019-0321 Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 143 - 158). Studentlitteratur.

De Almeida, N. G., Britto, D., Figueiredo, J. V., Moreira, T. M. M., De Carvalho, Rhanna Emanuela, Fontenele Lima, & Fialho, A. V. d. M. (2019). PLISSIT model: Sexual

counseling for breast cancer survivors. Revista Brasileira De

Enfermagem, 72(4), 1109 - 1113. http://doi.org.10.1590/0034-7167-2018-0525 De Araújo Ferreira, S. M., de Oliveira Gozzo, T., Sanches Panobianco, M., dos Santos, M.

A., & de Almeida, A. M. (2015). Barriers for the inclusion of sexuality in nursing care for women with gynecological and breast cancer: perspective of professionals. Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 23(1), 82–89.

https://doi.org/10.1590/0104-1169.3602.2528

Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da

Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in Female Sexuality. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10, 4255–4263. https://doi.org/10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 142 - 152). Studentlitteratur.

Gilbert, U., Ussher, J. M., & Perz, J. (2013). Embodying sexual subjectivity after cancer: A qualitative study of people with cancer and intimate partners. Psychology & Health, 28(6), 603– 619.

https://doi.org/10.1080/08870446.2012.737466

*Halley, M. C., May, S. G., Rendle, K. A. S., Frosch, D. L., & Kurian, A. W. (2014). Beyond barriers: fundamental “disconnects” underlying the treatment of breast cancer patients’ sexual health. Culture, Health & Sexuality, 16(9), 1169–1180.

https://doi.org/10.1080/13691058.2014.939227

Heena, H., Durrani, S., Riaz, M., AlFayyad, I., Tabasim, R., Parvez, & Abu-Shaheen, A. (2019). Knowledge, attitudes, and practices related to breast cancer screening among female health care professionals: a cross sectional study. BMC Women's Health, 19, 122. https://doi.org/10.1186/s12905-019-0819-x

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination (s. 411 - 420). Författaren och Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination (s. 111 - 119). Författaren och Studentlitteratur.

Ho, A., & Morrow, M. (2011). The Evolution of the Locoregional Therapy of Breast Cancer. Oncologist, 16(10), 1367–1379.

https://doi-org/10.1634/theoncologist.2011-0223

Hulter, B. (2014). Sexualitet. I H. Wijk & A-K. Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder – och ohälsa (s. 582 - 602). Studentlitteratur.

International council of Nurses. (2012). Etisk kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.

http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-forsjukskoterkor/

Jærgensen, L., Laursen, B. S., Garner, J. P., Sherman, K. A., & Søgaard, M. (2016). Prevalence and predictors of distress in women taking part in surgical continuity of care for breast cancer: A cohort study. European Journal of

Oncology Nursing: The Official Journal of European Oncology Nursing Society, 22, 30–36. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2016.01.00

Kedde, H., Van de Wiel, H. B. M., Weijmar Schultz, W. C. M., & Wijsen, C. (2013). Subjective sexual well-being and sexual behavior in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer, 21(7), 1993-2005.

https://doi.org/10.1007/s00520-013-1750-6

Keesing, S., Rosenwax, L. & McNamara, B. A. (2016). A dyadic approach to

understanding the impact of breast cancer on relationships between partners during early survivorship. BioMed Central Women's Health, 16, 57.

https://doi.org/10.1186/s12905-016-0337-z

Kingston, B., & Capelan, M. (2016). Fatigue in Breast Cancer Survivors. In: Ring A., Parton M. (eds.), Breast Cancer Survivorship. Springer.

https://doi.org/10.1007/978-3-319-41858-2_20

Kitwood, T. (1997). Dementia reconsidered: the person comes first. Open University Press.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod Från Idé till examination inom omvårdnad (s. 69 - 70). Studentlitteratur.

*Klaeson, K., Sandell, K., & Berter, Ö. C. M. (2011). To feel like an outsider: focus group discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer

treatment. European Journal of Cancer Care, 20(6), 728–737. https://doi.org/10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x

*Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., & Vorilhon, P. (2017). French women’s representations and experiences of the post-treatment management of breastcancer and their perception of the general practitioner’s role in follow-up care: A qualitative study. Health Expectations, 20(4), 788–796.

https://doi.org/10.1111/hex.12518

Loaring, J. M., Larkin, M., Shaw, R., & Flowers, P. (2015). Renegotiating Sexual Intimacy in the context of altered embodiment: The experiences of women with breast cancer and their male partners following mastectomy and reconstruction. Health Psychology, 34(4), 426–436. http://doi.org./10.1037/hea0000195

*McClelland, S. I. (2016). “I wish I’d known”: patients’ suggestions for supporting sexual quality of life after diagnosis with metastatic breast cancer. Sexual & Relationship Therapy, 31 (4), 414 - 431. https://doi.org/10.1080/14681994.2015.1093615

Miaja, M., Platas A., & Martinez-Cannon, B. A. (2017). Psychological Impact of

Alterations in Sexuality, Fertility, and Body Image in Young Breast Cancer Patients and Their Partners. Revista de investigación clínica, 69(4), 204- 209. http://doi.org/10.24875/ric.17002279.

Montemurro, F., Rossi, V., Geuna, E., Valabrega, G., Martinello, R., Milani, A., & Aglietta, M. (2012). Current status and future perspectives in the endocrine treatment of postmenopausal, hormone receptor-positive metastatic breast cancer. Expert Opinion on Pharmacotherapy, 13(15), 2143-

2156. https://doi.org/10.1517/14656566.2012.725723

Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer. (2019). Årsrapport från 2019 https://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/ brost/kvalitetsregister/

Plank, M., & Palmgren, A. (2016). Cancersjukdomar. I A. Ekwall, & A. Jansson (Red.), Omvårdnad och medicin (s. 580 - 585). Studentlitteratur.

Recio Saucedo, A., Gerty, S., Foster, C., Eccles, D., & Cutress, R. I. (2016). Information requirements of young women with breast cancer treated with mastectomy or breast conserving surgery: A systematic review. Breast (Edinburgh,

Scotland), 25, 1–13. https://doi.org/10.1016/j.breast.2015.11.001

* Reese, J., Beach, M., Smith, K., Bantug, E., Casale, K., Porter, L., Bober, S., Tulsky, J., Daly, M., Lepore, S. (2017). Effective patient-provider communication about sexual concerns in breast cancer: a qualitative study. Supportive Care in Cancer, 25(10), 3199–3207. https://doi.org/10.1007/s00520-017-3729-1

Rogers, C. (1961). On becoming a person: A therapist´s view of psychotherapy. Constable.

*Santos, D. B., Ford, N. J., Dos Santos, M. A., & Vieira, E. M. (2014). Breast cancer and sexuality: the impacts of breast cancer treatment on the sex lives of women in Brazil. Cult Health Sex, 9, http://doi.org/10.1080/13691058.2013.867075.

Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404 390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf

Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård.https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/publicerade-riktlinjer/brost-prostata-tjocktarms- Ekman et al., 2011). och-andtarmscancervard/

Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017: Stöd för styrning och ledning. www.socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen (2019) statistik om cancer https://www.socialstyrelsen.se/statistik- och-data/statistik/statistikamnen/cancer/

Sousa, P., Peate, M., Lewis, C., Jarvis, S., Willis, A., Hickey, M., & Friedlander, M.

(2018). Exploring knowledge, attitudes and experience of genitourinary symptoms in women with early breast cancer on adjuvant endocrine therapy. European Journal of Cancer Care, 27(2), e12820–n/a. https://doi.org/10.1111/ecc.12820 Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa I vården – en metodbok för sjuksköterskor. Studentlitteratur.

Sveriges kommuner och landsting (2015). Motioner 61. Personcentrerad vård

(Dnr15/2182).http://skl.se/download/18.85439e61506cc4d3a2765a5/1445863105 802/Motion%2061%20

*Tat, S., Doan, T., Yoo, G. J., & Levine, E. G. (2018). Qualitative exploration of sexual health among diverse breast cancer survivors. Journal of Cancer Education, 33(2), 477-484. http://doi.org/10.1007/s13187-016-1090-6

Tazhibi, M., & Feizi, A. (2014). Awareness levels about breast cancer risk factors,

early warning signs, and screening and therapeutic approaches among Iranian adult women: a large population based study using latent class analysis.

BioMed Research International. http://doi.org/2014/306352

Trinh, T., Christensen, S. E., Brand, J. S., Cuzick, J., Czene, K., Sjölander, A., Bälter, K., & Hall, P. (2015). Background risk of breast cancer influences the association between alcohol consumption and mammographic density. British Journal of Cancer, 113(1), 159–165. https://doi.org/10.1038/bjc.2015.185

*Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy after breast cancer. Cancer Nursing, 35(6), 456–465.

https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e3182395401

Ussher, J.M., Perz, J., & Gilbert, E. (2013). Information needs associated with changes to sexual well-being after breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 69: 327-337. https://doi.org-/10.1111/j.1365-2648.2012.06010.x

Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2015). Perceived causes and consequences of sexual changes after cancer for women and men: a mixed method study. BMC Cancer, 15(1), 268–268. https://doi.org/10.1186/s12885-015-1243-8

*Vieira, E. M., Santos, D. B., Santos, M. A. dos, & Giami, A. (2014). Experience of sexuality after breast cancer: a qualitative study with women in rehabilitation. Revista

Latino-Americana de Enfermagem, 22(3), 408–414.

http://doi.org/10.1590/0104-1169.3258.2431

*Villarreal Garza, C., López-Martínez, E. A., Martínez-Cannon, B. A., Platas, A., Castro Sánchez, A., Miaja, M., Mohar, A., Monroy, A., Águila, C., & Gálvez-Hernández,C. L. (2019). Medical and information needs among young women with breast cancer in Mexico. European Journal of Cancer Care, 28(4), e13040 https://doi.org/10.1111/ecc.13040

Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination (s. 482 - 505). Författarna och Studentlitteratur.

*Wang, F., Chen, F., Huo, X., Xu R, Wu, L., Wang, J., & Lu, C. (2013). A neglected issue on sexual Wellbeing following breast cancer diagnosis and treatment among Chinese women. Public Library of Science, 8, (9),

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0074473.

Weaver, A. D., & Byers, E. S. (2018). Young women’s perceptions of the impact of their body image on their sexual experiences. Canadian Journal of Human Sexuality, 27(1), 69–78. https://doi.org/10.3138/cjhs.2017-0015

Worlds Health Organization. (1997). Who QOL – Measuring quality of life. https://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/

Worlds Health Organization. (2010). Defining sexual health.

https://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/e n/

Yu, N., Iftimi, A., Yau, C., Tobin, P., Van´t Veer, L., Hoadley, K., Benz, C., Nordenskjöld, B., Fornander, T., Stål, O., Czene, K., Esserman, L., & Lindström, L. (2019). Assessment of Long-term Distant Recurrence-Free Survival Associated With Tamoxifen Therapy in Postmenopausal Patients With Luminal A or Luminal B Breast Cancer. JAMA Oncologist, 5, (9), 1304–1309.

http://doi.org/10.1001/jamaoncol.2019.1856

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 52 - 82). Studentlitteratur.

Bilaga 1. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp

(t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd resultatdiskussionen? Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori,

begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping

Bilaga 2. Matrisöversikt över artikelsökningar Databas/Datum Sökord Totalt antal träffa r Lästa

titlar Dubbletter

Genom lästa abstrac t Gransk ning av resulta ten Valda artiklar till resultatet CINAHL 200828

("breast neoplasms or "breast cancer") and (sexual health or sexuality or sexual wellbeing or sexual behavior) and (women or woman or females or female) and (experiences or

emotional or perceptions or attitudes or views or feelings)

113 113 0 65 20 8

Medline 200904

("breast neoplasms " or" breast cancer") and (sexual health or sexuality or sexual wellbeing or sexual behavior) and (women or woman) or (females or female) and (experiences or

perceptions or emotional or attitudes or views or feelings)

171 171 51 94 31 4

PubMed 200905

("breast neoplasms " or" breast cancer") and (sexual health or sexuality or sexual wellbeing or sexual behavior) and (women or woman) or (females or female) and (experiences or

perceptions or emotional or attitudes or views or feelings)