Flyttbara detektorer för trafikmätningar

FLYTTBARA DETEKTORER FÖR TRAFIKMAÄTNINGAR Informationsmöte vid statens väg- och trafikinstitut

den 23 januari 1974

Referat av Stig Edholm

RAPPORT Nr 44

FLYTTBARA DETEKTORER FÖR TRAFIKMÄTNINGAR

Informationsmöte Vid statens Väg- och trafikinstitut

den 23 januari 1974

Referat av

Stig Edholm

RAPPORT Nr 44

2.7

_tut, SUMMARY INLEDNING

SAMMANSTÄLLNING AV DELTAGARNAS INLÄGG

Stig Edholm, Stockholm'

Översikt över detektorer samt redogörelse för utfört och planerat arbete vid-Statens; väg- och trafikinstitut angående detektorer

Statens väg" och trafikinstiw

Slangkännare med membrankontaktgivare

(Slangdetektor) '

Slangkännare med elektronisk pulsgivare

Detektor med ståltrådskännare Motståndsdetektornl

FörSök med flyttbar närvarodetektor

Mats Forsgren och Lars Sandell, Statens

Vägverk, Stockholm

Synpunkter på detektorer för trafikräknare

Michael Gedda, Lunds Tekniska Högskola, Lund

Användning av flyttbara detektorer för

tra-fikmätning r \

Conny Sjöberg, Telefonaktiebolaget

L M Ericsson, Stockholm

Fordonsdetektorer

Jörgen Sterner, Danmarks Tekniska Högskola,

Lyngby '

> Flytbare detektorer

Sylevi Lyly, Tekniska Högskolan i Tammerfors. Några uppgifter om trafikräknare som använ» des vid Tammerfors Tekniska Högskola

Några uppgifter-om den trafikanalysator som beställts av trafiklaboratoriet vid Helsingfors Tekniska Högskola'

F H Amundsen och H Ulleberg, TranSportøkono"

misk Institutt, Oslo

Synpunkter på detektorer 'RTTA'APFYD 'I _. '7

_12

12_

18

19 20 20 21_ 23

detectors for traffic studies which was arranged in January,

1974, by the National Swedish Road and Traffic Research

Institute.- Representatives from the different Scandinavian

countries participated in the meeting.

At the meeting information was given regarding where and' when traffic data usually are Collected as well as an

account of the technical data of the Various types of

detectors which chiefly are used in this connection. A

more detailed account was given regarding the passage detece

tors which have been developed at the Institute. Most of

the discussion dealt with detectors of lOOp-type and

prob-lems connected with how to fasten the wire in or on

the-roadway. Certain more comprehensive systems for traffic

på empiriska studier av trafikelementens rörelser. Vid

studier av fordonstrafiken användes ofta detektorer

utlag-da på-vägen Vilka ger pulser när de passeras av fordon.. Denna teknik användes vid t ex studier av tidsluckor, has-tighet, trafikrörelser i korsningar och vid trafikräkning.á Några flyttbara detektorer med tillfredsställande

prestan-da vad beträffar noggrannhet, hållbarhet och handhavande*

finns f n icke att tillgå i handeln.

Vid olika institutioner, företag m m pågår utveckling och

prov med detektorer för olika ändamål. I syfte att få till

stånd ett utbyte av därvid gjorda erfarenheter inbjöd Stam tens väg" och trafikinstitut (VTI) till ett internordiskt informationsmöte angående detektorproblematiken. Deltagarna hade i förväg anmodats att förbereda ett inlägg, varvid

Asärskild Vikt skulle _{läggas vid att informera om den egna}

verksamheten. En förteckning över deltagarna i-mötet finns

i bilaga 1.

_"

Reaktionen på mötet var mycket positiv och förslag framkom

om att informationsmöten liknande detta borde

fortsätta--Institutet förklarade sig berett att initiera framtida

informationsmöten angående detektorer.

' SAMMANSTÄLLNING AV DELTAGARNAS INLÄGG

Deltagarna har i efterhand insänt sina inlägg till VTI

och de återges här i den form de insänts. Enär

infor-mationen riktar sig till läsare med kunskaper i

elektro-nik och erfarenhet av detektorer har referaten gjorts

kortfattade.

författare kontaktas.

'ling av trafikdata vanligen utföres.

.Detektorer innehåller den kännande delen av instrument

för insamling av data angående trafikrörelser. Dessa.data

kan inSamlas på olika sätt beroende på syftet med insamé

lingen,

Figur 1 visar en_översikt över i vilka sammanhang

insamm-:Man kan uppdela in" samlingen av data med hänsyn till användningsområde i två grupper nämligen data som används vid drift av trafiksysm temet och data som skall användas i databanker, forskning

m m; Avsikten är här att främst lämna information om dem

tektorer för insamling av data för forSkningsändamål såsom

hastighet, tidluckor m m samt för trafikräkningar.

Detektorer kan vara av prinCipiellt två olika typer. 'Dels

sådana sOm med en kännare t ex en slang markerar när ett

fordonshjul passerar, "passagedetektorer" (alla axlar

mar-keras) och dels sådana som markerar när ett fordon passen

rar eller uppehåller sig på en viss yta "närvarodetektorer'

(t ex induktiva slingor, ljUS* eller laserstrålar).. Till detektorsystemet räknas dels kännaren placerad på, i eller vid vägbanan, dels den elektronik som erfordras för att en elektrisk puls skall erhållas vid axel" eller fordonspassage.

Tabell 1 upptar några olika typer av detektorkännare samt

Vissa egenskaper rörande deras funktion m m. De fyra

första typerna är närvarodetektorer och de övriga passage_ detektorer vilket framgår av signaltyperna för 2-axliga

fordon i kolumn 2.'

/

/

E l e k t r o n i k i s a m b a n d m e d d r i f t av o c h in -f o r m a t i o n o m t r a f i k e n mm. E l e k t r o n i s k st yr ni ng av t r a f i k e n Tr af ik re gl e-r i n g

Öve rva kn in g

Avg i f t s ut t a g i t r a f i k e n In fo rm at io ns -öve rf ör in g; va rn in g, up p-lys ni ng m m Insa ml in g av d a t a an g vä-ge n, de ss om -gi vn in g, tr e-fi kr eg le ri ng m m In Sa ml ing av da ta an g tr aa fi ke n In sa ml in g av ol yc ks pl at s-da ta

Insa ml in gav d a ta an g tr a-fike ns eg en -sk ap er (a ll a t yp e r av tr a-fi ka nt er ) El ek tr on is ka väg en ' Sp år ta xi S t yr n i n g av koll ek ti vt ra -fi ke n me d hän -syn ti ll ef te r-fr åg an m m St yr ni ng h Si gn al regl e-ri ng Sa mo rd ni ng av r e g l e r i n g a r R e g l e r i n g av ko ll ek ti vt ra -f i k e n m m Re gl er in g oc h öve rva kn ing Ko nve nt io ne ll el le r aut om a-ti sk öve rva k-ni ng av re gl er för ha st ig he t, i k o r s n i ng a r m m A vg i f t s ut t a g i tr af ik re gl er an de syf te , vi d ha s-t i g h e t s öve r t r ä-de ls er , vid ha s--t ig he ts öve rva k-n i n g m m O m k ör n i n g s va r -na re V a r m a r e för ha l-ka , tr af ik st oc k« ni ng m m. In -fo rm at io n om väg va l I n f o r m a t i o n Tvär sekt io n Ge om et ri Si kt B e l äg g n i n g e n s eg ensk ap er Tr af ik re gl e-r i n g a r Tr af ik fl öd e Sa mm an sät tn in g Cyk li sk a va ri a-_t io ne r Väg da ta ba nk Dr if t av tr af ik sys te me t _ _ i r ' Ir 'I nf or ma ti on om tr afik sys te me t Ol yc ksPI at sb e-st äm ni ng Väg da ta för e oc h ef te r ol yc ks pl atse n F l öd e Hast ig he t R e s t i d T i d l uck o r I n t e r a k t i o n e r Ka paci te t Axe lt ryc k ur 1.

a

Lz.. 1? Exe mp el pâ' i vi lk a sa mm anha ng tr af ik da ta va nl ig en in sa ml as. Gr un dd at a för mo dell ut ve ck li ng oc h va li de ri ng

T a b e l l 1. Te kn is ka da ta för någ ra d e t e k tor t yp c r TY P AV DE TE KT OR ER Typ av sign al för 2-axl ig am fo rdon 0 . H a l -b a r h e t M o n t e -ri ng _F le r-fäl ts é mät ni ng ar Ef te r» si gn ae le r Syn li g för tr a-fi ka nt er -na Om fa tt -n i n g av ti ll hö-r a n d e e l e k t r o -_ n i k S t r öm -f ör b r uk -n i n g Ko st na d

Be

sva

rl

ig

L

M yc k e t b e s vär l i o Be ro r på mo nt er ñn : R e l a t i vt s t o r R e l ati vt h ög 'G od Be svär li g '.L c : t h be sV är li g Be ro r på mo nt er üg Re la ti vt stor R e la t i vt hög G o d Be svär li g M yc k e t be svär li g Be ro r på m O n t e r üg R e l a t i vt s to r R e l a t i vt h ög Ra da r -do pp le r G o d ' Be svär li g M yc ket be svär li g -B er or på mo nt er in g R e l a t i vt s t o r R e l a t i vt h ög E l e k t r o m a g n e t i s k a sl in gor a) ne df ra st a b) fäs ta på väg yt an Någ ør l. go d R e l a t i vt s t o r R el a t i vt hög H ög Go d J a _ Ne j Kort va ri g J a J a a) m e k a n i s k k o n t a k t b) e l e k t r o n i s k k o n t a k t

L

M

Täm l. r' Go d Ta ml . rr -' ko rtva ii g Besvär li g J a L i t e n or) OKL :4 I b l a n d I n g e n Ne ] O b e t . ( o n t a k t k a b l a r Ka n f äs t a s < Kort vari g J a ' J a L it e n K o a xi a l k a b e l (a n f äs t a s Me de lgod _ J a ' L i t e n d ,4 Of.) St ål 7! " A. .LJ O b e t . G o d Be svär li g Ob et . O b e t . 1' o l k o r n s g um m i b a n d kd

Ka n áK l i s t r a s Ok änd.

Ja '1-1 Q) 2. O b e t . L i t e n . O b e t .

få.

räkning. De består av en slang (S) spänd över vägen an«" sluten till en membrankontaktgiVare med membranet (M), se

figur 2. När slangen (S) sammanpressas av ett passerande

bilhjul uppstår tryckvågor i denna som fortplantar sig

längs slangen till membranet (M) vars utböjning beror av

tryckförloPpet i slangen. Vid utböjningen uppstår kon"

takt mellan membranet (M) och den justerbara kontaktskru* ven (K) varvid en strömkrets slutes och trafikräknarens

räkneverk matar fram_ett steg. Spelet (L) mellan kontakta'

skruven och membranet justeras på.mätplatsen.till bästa

'.

funktion. Trycksvängningar i slangen kan genom reflexion

ha flera toppar. Bl a detta kan vid felaktig inställning

av spelet mellan membran och kontakt ge upphov till fel" registreringar.

ålêEQEêQE§E§_E§§_êlêEEEQQi§E_EElågiYêäê

Denna detektor som utvecklats vid inetitutet (Edholm och'

Östman) består liksom den konventionella Slangdetektorn

av en slang (S) spänd över vägen samt ett membranhus. Mem* branets (M) utböjning styrs av tryckförloppet i slangen' Och mäts med en töjningsmätare (T) av halvledartyp som

klistras på membranet, se figur 3. Motståndsändringen

(AR) i töjningsmätaren, är proportionell mot membranets

utböjning (d) och omvandlas i en mätbrygga till en mot membranets utböjning (trycket i slangen) prOportionell

(V).

ras vid en axelpassage överskrider diskriminatornivåns

ut-spänning När den första av de svängningar som alstw

gångSläge DO, skärningspunkten (I), erhålles en puls (P)

som markerar axelpassagen. Diskriminatornivån (D).sänks

därefter-till_samma värde som den första svängningens

negativa amplitud (Al) (D1) och stiger därefter med viss

nivån (D) sänker denna till D2.

Detta detektorsystem kan således göras mycket känsligt

utan risk för dubbelregistreringar genom att diskriminam tornivån (D) är prOportionell mot svängningsförloppets

amplitud vid en axelpassage. Någon inställning av detek"

torn behöver inte göras utan inställningen ärngord en

>gång för alla vid tillverkningen. Detektorerna har an*

vänts ett flertal år vid VTI i samband med trafikstudier

och Haldex har infört dem i Vissa av sina trafikräknare,

Spänning'

é :

.

_+14_

{ 1? S _ i * w- l 3' I' . äÄ /' \.. - 4.7,/ // / / Wi:) Z, v . få ut FHM/'Y//i/AQ?

/// \///\\\\//«\W \ QWWKWWAW\ »

f.31

l

'

_ M K

'

Membranets utböjning Ställbart spel 1 (L), (diska- l | I minatornivå) // \\\ y % l

₁

_I

[A > '

_.,

t . äw. Tid

l

l

.

I

I

I

l

I

I

*__ Tid strömkretsen är sluten

Exempel på uppmätt svängningsförløpp

P ul s f o r m a r _S la ng kän na re Gi va re Mät br yg ga oc h Di sk ri mi na to r f ör s t är k a r e

:G

422

2ss

xååZ

§äáäz3

35<

äSS

822

§§§zzâézzs

scç/

\\

Mem

bra

nec

sut

böj

nin

g

*

Zeååi

ååååå°3

§ååj

§§åg

-d

2?

+w

D W " T i ? O O Exe mp el på up pm ät t tr yc k-för lo pp i sl an ge n

Ti

?

V

w,_

'_

_

m_

V.

m.

u%

-Ti

d

Ä

.

*

4

_

IP

ul

s

ut

P

1

V

Sp än ning Fi gur 3. S l a n gkän n a r e m e d e l ekt r d n i sk pul sg iva re .

typ som använts vid hastighets" och tidsluckemätningar.

Kännaren består av en ca 3-mm tjock järntråd (S) spänd över vägbanan och hålles spänd med en kraftig fjäder, se figur 4. Ståltråden står i mekanisk förbindelse med en

i en skyddskåpa gummilagrad axel (A) på vilken en.mikrow' fon (G) är fäst*

uppstår longitudinella svängningar i denna som fortplan»

När ett hjul rullar över kännartråden

tas längs tråden med hastigheten ca 5000 m/s. Dessa når

mikrofonen (G) och omvandlas där till mot svängningarnav i tråden svarande elektriska svängningar (V) som

förstår-kes. I det Ögonblick (I) den första svängningen som

alstras vid hjulpassage når en ViSS nivå

(diskriminator-(P) som markerar tidpunkten

nivå, D) erhålles en puls

för hjulets passage över kännartråden. Detektorn är

prak-tiskt taget osynlig för fordonsföraren, är hållbar och

dess läge rubbas inte av fartvinden. Den ger mycket exakt

tidsangivelse och är av dessa anledningar lämplig vid;

t ex hastighetsmätningar. Eftersvängningarna är

emeller-tid ofta så långa att den iCke kan användas för axelräk-nande trafikräkning.

Mêêêäåêäêêêêêkêêäê

En ny typ av detektorer har provats vid institutet (Edholm och Östman) med kännare bestående av ett gummiband med

invulkaniserade kolpartiklar. Dessa band ändrar sitt

ohmska mOtstånd när de utsättas för tryck från t ex ett

passerande bilhjul. Bandets båda ändar anslutas till en

mätbrygga med förstärkare och pulsformare och vid tryck på bandet erhålles en motståndsändring AR som ger en puls

ut (P),

klistring och kan användas t ex vid studier på flerfältsm

se figur 5. Bandet kan fästas på vägbanan genom

vägkorsningar. Vägar och i

S t ål t r åd s k än n a r e Di sk ri mi na tør ni vå D %@

*T

id

WW

W'

I.. . Ti d P ul s ut P F i g ur 4. S p än n i n g De te kt or me d st ål tr åd sk än na re .

Mät br yg ga , G um m i b a n d s k än n a r e f ör s t är k a r e oc h pul sf or ma re Pul s ut A R Hj u. l { W

'W

W

W

\\

"3

::

W

M

A

/

Fi gur 5. Mo ts tån ds de te kt or .

Eêzêêk_mêé_ålyäzäê§_9äryê§9駧§5295

Transportøkonomisk Institutt i Oslo och väg- och

trafik-institutet har i samråd med LM Ericsson förberett ett

'prOjekt för vidareutveckling av den konventionella slinga

detektorn att användas främst för forskningsändamål. För

institutets del är målsättningen att utveckla en detektor som i första hand kan användas i följande sammanhang:

1.

Att som närvarodetektor entydigt skilja fordonen åt

i en fordonsström vid punkttrafikstudier.

2. Att ange närvaroe och passagetidpunkten för fordon

vid studier av trafiken i t ex Vägkors.

3. Vid fordonsräkningar.

I alla dessa tre fall är målet dels att uppnå god upplös-ning i längdled och dels att uppnå så stor känslighet

att dragstången mellan dragfordon och släp inte_bryter när-'Varodetekteringen för ekipage med dragbil och släpvagn.

slitstark och om Arbetet

Vidare bör detektorn vara lätt att montera,.

möjligt kunna drivas från ett ackumulatorbatteri.

kommer att påbörjas under juni 1974 och en ny detektor,

JCD 18, som utvecklats vid LM Ericsson kommer då att provas.

Mats Forsgrenñoch Lars Sandell, Statens Vägverk, Stockholm

Synpunkter på detektorer för trafikräknare

Trafikmätningar som utförs i Vägverkets regi är till största

delen maskinella trafikräkningar. Vid dessa registreras

antalet axelpar för viss tidsperiod.

Antalet punkter (avsnitt) som ingår i verkets trafikräkne-"

Den utrustning som används vid räkningarna består huvud_

sakligen av två typer trafikräkningsinstrument. Dels en

accumulerande räknare försedd med programverk, som'möjw

liggör en på förhand vald räkningsperiod, dels en typ

som i klartext på en pappersremsa ger summa axelpar för tidsperioder som kan väljas mellan 5"60 minuter med vissa

intervall. I denna räknare registreras även datum och

klockslag.

Som detektor används på samtliga instrument slang i kom"

'bination med mekanisk eller elektronisk kontakt.

Med hänsyn till att antalet räknepunkter är stort, att räkneperiodens längd endast uppgår till l-3-dygn vid varje

räknetillfälle samt att räkningarna utförs i ett "rullande

system", krävs att hanteringstiden för utrustningen är

kort. Förmodligen skulle hanteringstiden vara lika kort

om slingdetektorer användes men det förutsätter att samt* liga räknepunkter i förväg var utrustade med slingor. Detta skulle dock innebära helt andra kostnader med hän" syn till det stora antalet räknepunkter.

Naturligtvis förorsakar användande av slangdetektorer en

hel rad problem, speciellt ur väghållningssynpunkt och

därför är slingdetektorn intressant speciellt vid räkningar

i samma punkt under lång sammanhängande tid (helt år) men

även vid korttidSräknade punkter på motorvägar. Det verk»

ligt stora problemet är dock de svärigheter som uppstår genom att vid räkning med användande av slingdetektor er-hålles antalet fordon medan slangdetektor ger antalet

gåelpar. Givetvis kan man med speciella undersökningar

(t ex stickprov) kartlägga trafikflödets sammansättning_

med tanke på de enskilda fordonens axelarrangemang och därigenom räkna om antalet fordon till antal axelpar men detta skulle innebära avsevärda kostnadsökningar för de trafikräknesystem verket f n använder.

Michael Gedda, Lunds Tekniska Högskola, Lund

Användning av flyttbara detektorer för trafikmätning

Under 1973 utvecklades vid institutionen för trafikteknik

vid Lunds tekniska högskola, en trafikdatalogg med 21 kan

naler (20 binära, l digital) för automatisk registrering.

Denna samt ett uppdrag att utföra mätningar av acceptera" de tidluckor i icke signalreglerade korsningar aktualise

rade nyanskaffning av detektorer; Inom institutionen an*

vändes tidigare för trafikundersökningar huvudsakligen gummislangar köpplade till.pennskrivare eller räknare. Bland de krav Vi ställde på detektorerna i samband med

mätning av tidluckor var t ex (utan rangordning):

a) .§n.regiStrering per fordon

b) Väl definierad detekteringspunkt (i tid och rum)

0) Cyklar skall ej detekteras

d) Okänsliga för yttre påverkan. e) Flyttbara, lätta att installera

f) Hög tillförlitlighet

g). Snygg puls

h) "Lagom" utbalanseringstid (gäller slingor)

i) "Lagom" pris

k) Strömförsörjning via ackumulator

Tidigare använda gummislangar uppfyller huvudsakligen

kraven b, c, e, f och k. Kravet om en registrering/fordon

är mycket angeläget då det dels ökar mätutrustningens

kapacitet (antal fordon/tidsenhet), dels förenklar beräkml

ningsprogrammet. En detektortyp, som tillgodoser detta

En mindre teSt av induktionsslingors lämplighet i samband

med mätning av tidluckor utfördes. Testet.avsåg läggningsä

metoder, detekteringspunkter samt känslighet och

Sling-konfiguration; Testade slingdetektorer var av_fabrikat

LME typ JCD 15, en närvarodetektor medreläutgång för både

till och frånslag.' ' '

Fyra.läggningsmetoder provades:'

. Tejpning med Scotch Lane

l

2, Spårfräsning och återfyllning med sand 3, Spårfräsning och återfyllning med beguma

4 . SpårfräSning och återfyllning med kall asfalt

Vid provtillfället var vägbanan fuktig. Lufttemperatur

i SOC. Fräsningen utfördes med en mindre fräsmaskin med..

5' roterande cirkulär slipskiva. Spåren gjordes med 5 mm

bredd och 20 mm djup.

Tillförlitligast och snabbast Visade sig alternativ 4 vara,

alternativ 1 fungerade ej, Läggningstiden för en slinga

med 6,5 meters omkrets var ca 15 min. Hål för

anpassnings-dosan är ej inkluderad. r

Undersökning av detekteringspunkt genomfördes med hjälp

av institutionens trafikdatalogg. Två 6,5 meters slingor

lagda dels i kvadratisk form, dels rektangulär (1,0 X 2,25) kördes över varefter man beräknade fordonets läge när

detek-'teringen påbörjades resp avslutades. Fordonstyp, hastige

het samt placering över Slingan varierades. _Lastbil'

(Scania), personbil med motorn.fram (Austin Maxi),.personw

bil med svansmOtor (VW)-samt cykel användes.

HaStigheten

varierade- mellan 5 och 35 km/tim. gResultatet plottades-i dplottades-iagram. Detektering av cyklar undvikas om detektorer- . nas förstärkarenhet inställes på lägsta känslighet. Detek"

teringspunktens variation i rummet medför att'induktiva. slingor, utan vidare åtgärder, icke lämpar sig för Studierv

fyller induktiva slingor huvudsakligen a, d, g och h.

För att erhålla en Väl definierad detekteringSpunkt Och

undvika inverkan av_ev "spökpulser" utprovades en

kOmbi-nation av gummislang, induktiv slinga och logik. *Detta visade sig vara lämpligt för våra.ändamål. Systemet

funge-rar enligt följande: Ett fordon passerar in över magnete

slingan och ställer därigenom-en bistabil vippa så att signaler från_gummislangen kan registreras.l Efter det att första-hjulparet (ej cykel) passerat gummiSlangen och for*

donet därigenom registrerats brytes kretsen. Ny

registre-ring kan ske först efter det att nästa fordon kört in öVer

slingan.

Närvarodetektorn och logiken styr alltså slang*

detektorn. -Systemet uppfyller tidigare upp5tällda krav.

Systemets logik kan kompletteras så att det blir riktnings-_

avkännande och/eller kan förutom att ge en registrering I

per fordon samtidigt digitalt ange antalet axlar hos for*

donet. Logiken kommer dock till tidigare nämnda

tidlucke-mätningar endast att kompletteras med riktningsavkänning.

.IN

_

^

'

'

'.' ' _

UT

AVSTÅND A I_{. x '} FÄRDRIKTNING _ : * .'. I L3 ' FÄRDRIKTNING4 _ _

FRÅN Höw - ; . m! 7 'L M _: . GER A . ' . >. , _ ' _ SLINGKAW . Y

.(14) -

,, '

År??

Å\

195 mmm/.Ye/w; ,_1 1 .

_.

.

_{_1}

x 0 .

I

:

.

I

I

I .si

A{

i

'

4.

V

1 .

.

.a%

_l

5_ >

7,5 AVSTÅND (M)

1,5

(TS

FququNGANS

'

j

§_

Å:

.- w"

_

.mmmmkmwr

"»

'-

'

.

§LÃN§F9R§ l,§ 5 1,2 g .(uppdelñing på olika hastighéter

- ' ' 1 visar ingen skillnad) 4

. 1...'

-IN

:' § '

°_' '

y.'*

>UT

(bi).

§LÄN§FQR§ ;240 x_1L0 M (Uppdelhing'på olika hastigheter

' - - visar ingen skillnad)- ' .

;u4L_w

o o VW

_Åwywl-

AUSTHQFmXI

Jiyeå.

ALASTBIL

IN

DRTEKTERINGSPUNKTER DÅ FORDONET KÖR IN.MOT

SLINGAN

UT

DETHKTERINGSPUNKTER DÅ FORDONET KÖR UT FRÅN

SLI N GÅN

_Conny Sjöberg, Telefonaktiebolaget L M EricsSon,-Stockholm

Fordonsdetektorer '

detektorn, JCD 18, beskrevs i korthet.

_förläggning av flera slingor intill varandra.

I framställningen redogjordes i korthet för.LME:s fordons?

detektorer JCD 13, JCD 16, JCD 17 samt slingorna JOD 101

och JOD 102.

till samtliga deltagare vid seminariet.

(Finns att läsa om 1 häfte som delades ut

Se bilaga 2.)

Vidare redogjordes för arbetsprincipen och en del

mätvär-den på LMEzs ködetektor (analog detektor). Den senaste

.Bland annat nämna

des möjligheten till olika frekvensval, vilket möjliggör

Prov av

detektor JCD.18 kommer bl a att utföras tillsammans med VTI.

'Problemet

Fast installerade slingor eller flyttbara.

iLösningar'OCh synpunkter

För tillfälliga fordonsmätningar av antal, tidsavstånd mlm

kan slinga vid"gynnsam väderlek fästas på körbanan med tape eller någon fästande massa. Förmodligen måste

sling-tråd och eventuellt anpassningsenheten kasseras efter ut"

förd mätning. Huruvida aluminiumtape är lämplig som slinga

tråd, får de prov utvisa som skall göras inom kort. Antag*

ligen är fukt på körbanan ett svårlöst problem. Vid åter"

kommande eller längre mätningar på samma plats rekommene deras fast installerade slingor enligt den metod, som an*

vänds för Våra trafiksignalanläggningar.

' För trafikräkning har bl a Nacka och Lidingö lagt slingor

som är 1,5 x 2 m (1,5 m i färdriktningen). Dessa slingor

så att ett fordon alltid ger en impuls.

_Fordon med släp

ger tvâ impulser, såvida kopplingen mellan dragfordon

och släp inte är_onormalt kort.

'Jörgen Sterner, Danmarks Tekniska_Högskola, Lyngby Flytbare detektorer

Fra dansk side er interessen for dette problem stort

-menmulighederne for att seette forskningsmaesSigt ind

små.

Vi har kun erfaringer med anvendelSen af kontaktkabler;

De har vanxn: anvendt til en lang raâdqa videnskabelige

målinger til belysning af de grundläxxxnmka

trafikafvik-lingsmaäüüçma relationer (Jens Rørbech).

Kontaktkablerne

har en raekke udmaerkede egenskaber:

- de kan placeres meget nøjagtigt på kørebanen

* de kan "skjules" med farvet tape

* de giver et meget eksakt signal.§

Tilgengaähi har de nogle ulemper, som også bør tages i betragtning:

* de er relativt dyre ca 100 kr pr m

- de er temperaturfølsomme, idet man risikerer, at der

ikke sluttes kontakt ved temperaturer under ca 6w8OC

på grund af materialestivhed

* de er fugtfølsomme, og man kan risikere att få konstant

kortslutning efter regnbyger.

_Vor konklusion er, att kontaktkabler er virkelig udmäukede

i forbindelse med videnskabeligt arbejde, hvor man frit

Som eksempel på en speciel anvendelse af kontaktkabler

skal naänuäá en måleserie i en bygade, hvor interessen

var knyttet til bilernes placering i køresporet. Et kontaktkabel blev skåret op på bagsidan, den nederste lamel overskåret med 15 cm afstand og derefter påloddet

en ledning for hvert element.

ønsket til en flytbar detektortype er naturligvis at få

en detektor, som

- hurtigt kan laegges ud på vejen

*- er skjult for trafikanterne

- er pålidelig under alle vejrforhold.

På Instituttet for Vejbygning, Trafikteknik og Byplan

. laxHüJm; håber Vi i løbet af efteråret at kunne udføre

forsøg med koaxialkabler,.idet Vi mener, at denne

flyt-bare detektortype eventuelt har de ovenfor angivne egen"

skaber.

Sylevi Lyly, Tekniska Högskolan i Tammerfors

NågäêlEEB§å§E§§l9@_Eäêåikäêäâêäê-§9E_ê22§9§§§_22§_

?ämmêzågrê_Iêêaiêkê_äêg§ä912

Apparaturen består av:

- 2 st Ulmaelektro Oy:s detektorsystem ULUCAR, Vilka

båda är avsedda för tre körfält.

n 2 st Westinghouse> Pulse-OwMatic WRuC4 magnetband"

Apparaterna är placerade i ett stålskåp, 152 X 70 x 33 cm. Bandspelarna står i förbindelse med induktiva slingor

pla-2

cerade i vägbanan ø 8°mm, 2 x 2 m .

AFunktion:

Impulserna från detektorerna går till bandspelarens datan

kanaler och registreras där var 15:e minut.

Bandspela-rens kassetter bytes en gång i månaden och översättes till

form; som passar för ADBnbehandling. Vägverket har be»

ställt 50 räknare för tvåfältiga vägar försedda med en

bandspelare. Helsingfors stad har köpt en räknare med

två bandspelare med Siemens detektorsystem. Räknaren

kos-tar ung 15 000 ka.

-BågäêrEEPgiååêE_QE_§§Q-Eäêåiäêâêlzêêäâä_§99-§§§E§llê§_êy

Såååiäl§§95§295å§3_2l§_§§lêåâgäêäê Iêäêiêäêläêáêäglå

Trafikanalysatorn har beställts från Nokia Ab och skall

vara färdig våren 1974. Analysatorn innehåller en minia*

tyrdatamaskin, typ Nokia "MikkO", en magnetbandspelare

(l/2") och ett antal induktionsdetektorer. Maximala

anta->let detektorerasom kan anslutas är omkring 26, men hittills har endast 16 st beställts."

Detektorerna skall arbeta parvis och varje detektorpar ut" Mätningar kan utföras av trafik"

' De beställda 16 detek*

gör en mätningspunkt.

mängd, haStighet och fordonslängd.

torerna kan användas för högst 8 mätningspunkter.

Datamaskinen registrerar för varje detektor bilarnas in" och utgångstidpunkter och räknar av dessa hastigheter och

längder för bilarna.' Resultatet skrivs på magnetband,

som kan vidare behandlas i större datamaskiner. Analysa»

'"M$ Mt' ...g-_Fa_- . i t !

r

M' 1;.:

ør--n- ""'° ". fgåf:fz,ø' ,ft

W

*w*

M'

///,///////_//////////// w/ J \ñø:;.

.« .1151 Må man... '-0' I ?

.. .busa annu. .sin

/ Om m pmm. M M ' W

...355

I

'/

l'

m/

'mä'

I nu nu..

/

m.

A...an

man.. .in

/

0.'- M M mh ut. av*

m

52

0

8 0 _.unnagågp Jfñgpa .15) ti§1ün i'

* 7://///:f///7//1///49///2

än W\ :v. ç 5%: . M -m 1 Q3 TYP! WR-ác '_ RECGRDER 15 man nu 120 v' 60 v.:

... . . vw : a v-n um e u. -:i _-4_g: - Putse Re'ceivers . i; And Recorders _ :E

. .41.. -. - d WRo4C . '.- v /-Types WR 2C an fä.. .En _" __ g J_ - 'x : rI * I 2: V (1- 4 D A

For Use ln_ Pulse-O-Mattc J ,f V _ -' "Se i" " '2 i 57'

Computerized Mete'mg Systems

r -

5

-

i.

' ; år; 35

'51

;: :2 g: '5' ;: 2-.:

:r ,g 2; .3;

3 's 55 'i : 2 .'21 :5. ' m:- m _ _54 'g :Li L' V Ä . Q 3. *t ot al -1 ." l i

4.:.

_...

« . iwr v* w wa .. g. . , 4 3 0 0 ) 0 7 H O . ..0/ mm 2000000 .4\\ t) sme. 2460502000 Q_ ' v.«u« --'u.a\.-.

F.H Amundsen och H Ulleberg, Transportøkcncmisk Institutt, .Oslo

Synpunkter på detektorer

TøI har kjøpt 7 stk Sarascta mark 15 E detektorer i l973.

Disse_drives på 28 VDC og har TTL utgang. Hensikten var

0

a måle hastighetsendringer ved bremsing i kurver og kryss. Sløyfene festes til asfalten med klammer og aluminiumstape. Holdbarheten varierer fra 2-7 døgn avhengig av trafikkmeng"

den. Sløyfene lages av 3 turn med 1 x l;5 m2 tråd, Og ca

2 x 2 m i firkant. >Induktansen blir da ca 115 un, hvor

detektoren arbeider best.å Sløyfene prefabrikeres og legges så på asfalten og detektorene tilkcples. Ledningene fra _sløyfene tildetektorene må festes til asfalten helt inn

til koplingspunktet på detektcr, Man har dårlige

erfaringer-med løse ledninger, da disSe kommer i bevegelse ved Vind

og passeringer av kjøretøy. Dette forandrer induktansen_

og vanSkeliggjør registreringen.

Selve registreringen går inn på Facit 4070

hullbåndpunch-Via et interface-nettverk. Det har vanñ: brukt opp til 6 sløyfer og detektorer ad gangen ved måling i kurver, med

godt reSultat.

HaStigheten på punch er 20 frames pr sekund, men man håper

å kunne gå over til trigging og tidsmultiplexing av

syste-met i fremtiden. 'Videre arbeid:

Kontrollere nøyaktigheten på Systemet

Kontrollere om trafikantene cppdager_sløfene

Anvendelse i datainnsamling 0 " Q W N H

- Eksperimenter:

_TøI har foretatt en del prøver medlen flat kabel istedene

for sløyfer.

Dette er kabler som er henholdsvis 4 og 2 cm

brede og med 6 og 4 ledere som blir koplet som sløyfer.

Disse blir lagt på asfalten vinkelrett på kjørebanen og

koplet til detektoren. 'Man oppnår her.en induktans på størrelsesorden 20w30 pH, og dette er for lite for Vår

detektor som arbeider best rundt 115 pH, Men man Oppnåâde å detektere alle små kjøretøytyper, men mistet alle store

og høye_typer. Det skulle bli fullt brukbart med en

kHz.:-p E,L TA 'GA R L i

TDANMARK

Civ ing Jørgen Sterner Danmarks Tekniske Højskole

Bygning 115 ' .

.2800 LYNGBY

FINLAND

Professor Sulevi Lyly Tekniska Högskolan

i Tammerfors _

Byggnadsavdelningen TAMMERFORS

NORGE

-Siv ing-Helge Ulleberg

Transportøkonomisk*Institutt'

Stasjonsveien 4

OSLO 3

-Siv ing Finn Harald Amhndsen.

Transportøkonomisk Institutt_

Stasjonsveien 4 '

-OSLO 3

SVERIGE

f

Övering Mats Forsgren

Statens Vägverk Fack'

102.20 STOCKHOLM

Byrâdir Lars Sandell

Statens VägVerk 'Fack

102 20 STOCKHOLM

-SVERIGE

CiV ing Mikael Gedda; Tekniska Högskolan i Lund _Institutionen för trafikteknij

Fack 725 220 07 LUND

Civ ing Conny Sjöberg

[Telefon AB L M Ericsson

Mi-divisionen' Telefonplan

126 25 HÄGERSTEN

Forskn chef Börje Thunberg Statens Väg- och trafikinst A KVarnbacksvägen 30

161 49 BROMMA

Övering Stig

Edholm-*Statens väg- och trafikinst'

Kvarnbacksvägen 30 161 49 BROMMA

Avdelningsdir Björn Kolsrud Statens Väg- och trafikinst

Kvarnbacksvägen-3O . "

161 49 BROMMA

1:e forskn ing Carl Anlêr.

Statens väg- och trafikinst' - Kvarnbacksvägen 30

161 49 BROMMA

1:e forskn ing Claes Östman

Statens Väg* och trafikinSt

Kvarnbacksvägen 30 161 49 BROMMA

Dagens trafiksignalanläggningar kräáêr nästan alltid någon form

av-pinfOrmation om trafiken för attarbeta tillfredsställande; .För att

erhålla denna information använder man sig av fordonsdetektorer och

i 'gångdetektorer. ' I ' ' ' ' '

Den indikering som erhålls av en fordonsdetektor är en primärinformation,

som i regel skall behandlas-på något sätt i den apparat som den är anslutel 'till. Den information, som.man slutligen kan få av indikeringen, är t eX*

antalet fordon, fordOnstäthet, köealler hastighet. _

, En gångdetektor är avsedd_för gående, 80m genom att påverka

detektorn-_ garanteras erforderlig gröntid och utrymningstid. .

: »OLIKA

AV FORDONSDETEIICPORER

På marknaden finns i dag ett stort antal typer av'fordonSdetektorerQ

Bland de vanligast förekommande kan nämnas; .. * _1'?.71; iTrkadetektorn.

Tryckdetektorn arbetar pneumatiskt.elier hydrauliskt och består i regel av en gummislang5 ett membran och en-elektrisk kontakt. Då ett fordonen

hjul passerar över gummislangen uppstår en tryckändring, som.via memp

branet påverkar den_e1ektriska kontakten. '

4_Eftersom gnmmislangen monteras påçyägbanan, blir den lätt sårbar och

_ 'används endast .för tillfälliga trafikräkningar och dylikt.

'Magnetiska detektorn.

. Magnetiska detektorn består av två delar, en sond och en förstärkare.

_ Sonden är i princip en spole, som grävs ned i Vägbanan och avkänner de förändringar i jordmagnetiska fältet som.uppstår då ett fordon passerar. Den främsta anledningen till att detektorn inte har kommit till någon»

större användning är dess begränsade detekterinsyta, vilket bl a inne

-bär att cyklar ej kan detekteras. ' > *^ '

(Dopplerprincipen). Detektorn ger alltså via dess mottagare ett direkt

mått på hastigheten. I en förenklad version av detektorn erhålls endast .en indikering på att ett fordon passerar._ Radardetektorn ligger i en'

relativt hög prisklass. ' '

Ultraljuddetektorn.' ..

Det finns två arbetsprinciper för denna typ av detektor, nämligen

deppler-principen för hastighetsmätning, på samma sätt som radardetektorn, och mätning av löptiden för en ljudimpuls ?rån avsändning till mottagande;

Kommer ljudpulsen tillbaka tidigare än en specificerad tid är det.en

in-dikation på att det finns ett fordon i strålningsområdet.- Ultraljud;

.detektorn har_en något begränsad detekteringsyta och medför i allmänhet

höga kostnader för monteringsmateriel. 7

Fot0eelldetektorn.

Detektorn består av en ljuskälla och en ljuskänslig mottagare. Då ljuset till mottagaren bryts påverkas, via en fotocell i förstärkaren, ett relä.

1 Denna typ av detektor har inte haft någon större betydelse i trafik; '

.signalsammanhang, beroende på miljökänSlighet, men den används t ex i

parkeringshus och vid automatisk styrning av portar. ' '

Induktiva slingdetektorn._

Den induktiva slingdetektorn är den vanligast förekemmande detektorn;

Slingorna är väl skyddade genom sin förläggning under vägbanan och_den

yta man önskar avkänna för detektering kan beStämmas av slingans figuration.

Eftersom L M Ericsson sedan 1940-talet nästan uteslutande använt sig av

den induktiva'Slingdetektorn för trafikreglering är det motiverat med en

.närmare presentation. ' I '

_ Den induktiva slingdetektorn består av två delar, nämligen.en slinga som.' -läggs ned i gatans slitlager och en förstärkare som avkänner den

induktans-ändring i slingan som orsakas av ett fordon. Genom att kombinera förstärkaa

rens egenskaper med slingans geometriska utformning kan man få ut ett antal

olika informationer. ' 5 ' '

Passagedetektorn är den hitintills mest använda.detektortypen för

trafik-styrning. Den används bl a för räkning och anmälan. Passagedetektorns

förstärkare arbetar efter en princip som gör den relativt okänslig för

_temperaturändringar; åldring i-komponenter-m m. Fördelen med en passagen.

.detektor är att man kan täcka flera körfält med en slinga. .Om slingan

beläggs i ett körfält, t ex av en parkerad bil, kan detektorn efter en mycket

kort utbalanseringtid indikera fordon i de övriga körfälten. '

indikerar fordon som befinner sig inom.detekteringsomrâdet. Sann

närvaroindikering måste användas på t ex parkeringsplatser. Det

föreligger en Viss svårighet att göra en'stabil och samtidigt känslig sann närvarodetektor på grund av att den har en arbetsprincip som gör den känsligare för temperaturväxlinger än pessagedetektorn.

Med "ej sann" närvarodetektor menas en detektor som under en begränsad

tid skall indikera ett fordon. 'Således skall indikeringen försvinna

efter en viss iida Denna tid kallas utbalenseringstid.r Utbalenseringsm

tiden är i första hand beroende av förhållandet mellan slingans hele yta och den del av slingans yta som täcks av exempelvis ett feedsn.

L M ERICSSONS FORDONSDETEKTORER Detektor JCD 12.

JCD 12 än en sann närvarodetektor (blockschema fig 1). En oscilletor,

som är avstämd till ca 125 kHz,.metar slingan Via ett drivsteg. Oseilu

'latorsPänning och slingspänning'fasdetekteras och den detekterade"fesm,_

skillnaden_utgör en.spänning som förstärks och driver ett utgångs» ' .

,relä. Läm lig omkrets på slingan är_10 till 14 meter. (Cyklar kan inte

"detektegas§. _ I ' '_ '. ' w

* Detekt0rn matas med 24 V glättad likspänninggl

Detektor JGüuljs

JCD 13 är enpassagedetektore(blockschems fig 2). Den detekterade fasa

skillnadens likspänning påverkar en ntjämnare (eller en utbelanseringsn

krets) i form av enukondensatorg Ändringen i likspänningen:på utjämneren

förstärks och driver ett utgångsrelä. Utjämnaren ger även tidskonstenten

för utbelanseringen av fordon sem.stannat över slingen. Lämplig omkrets'

på slingen är 4 till 26 meter. Detektor JCD 13 detekterar cykler då

slingen läggs i 450 vinkel med färdriktningen. Detektorn matas med 24 V

glättad>likspänning. ' < ' '

Detektor JCD 16.

*JCD 16 är en "ej sann" närvarodetektor som finns-att'tillgåñ'i två

utföranden, lång och kart utbelenseringstid. JCD 16 arbetar förutom

med de slingor som ansluts till JCB 12 och JCD 13 med slingor på uppv

till 110 meter i omkrets. rDetgkâgrn har därför ibland även kallats

"longuloop defekter. JCD 16:8 blockschema framgår ev fig 3. Den detekternde fasskillnedens spänning förstärks och en del matas här

tillbaka till feedetektorn via den automatiska feskontrollen. Det ger

en'utomerdentligt stabil detektor. Den förstärkta fasskillnsden driver

_ett utgångsrelä. '

Detektor JCD 17.

3 '

_ -

'

'

,

Detektor JCD 17:e arbetssätt och känslighet överensstämmer med ,

JCD 16:s_(se blockschema fig 4). JCD 17 som är avsedd för

elektro-niska styrapparater har inget utgångsrelä utan är försedd med logi§-)

.utgång-för mikrokretsar. I detektorn ingår även vissa kretsar för

riktningskänning.m Detektorn matas dels med 24'V'glättad likspänning

och dels 5'V stabiliserad likspänning för logikkretsarna.

Ködetektorn.

Detektor JCD 16 och JCD 17 har förutom_sitt utbeSked för

detektor-impuls en analOg utgång. Denna utgång ger i detektorns viloläge en

utspänning på ca 0,7 V. Då detektorslingan blir belagd med ett fordon

stiger denna spänning och vid full beläggning av slingan är utspänningu

en 8n12 V (beroende av slingstorlek). Med hjälp av en ködetektorf

(se blockschema fig 5) som ansluts till-den analoga utgången kan ;man

få besked om när en inställbar spänningsnivå eller ett fordonsantal har

överskridits (se fig 6). En lastbil ger ungefär samma analoga signal

som_en personbil. 1Den större metallmassan hos en lastbil år kompenserad

av den större höjden över slingan; En lastbil med släp ger samma

ana-loga.signal-som.tyå personbilar. En buss, emellertid, ger en analog

"signal som mOtsvarar något mer än tre personbilar.. Med slinga som är f40 m lång och 2 m bred år noggrannheten för mätning av antalet personu

bilar i en personbil. 7 v

KRETSKDRTEN

Kretskort för JCD 12, JCD 13 Och JCD 16..

.Kretskorten för JCD 12, JCD 13 ochLdCD 16 består av transistoriserade

_kretsar och i Vissa fall mikrokretsaf.. Samtliga komponenter är av

sådan kvalitet att de uppfyller militära normer. Kretskorten är

' av instickstyp och därför lätta att byta ut. De skall vara placerade så att de är skyddade mot fukt och Vätag JCD 12_0ch JCD 13:e

krets-kort skall vara försedda med skärmkåpa för att detektorn inte skall

_påverkas av yttre störningar; För JCD 16 krävs ingen skärmkåpa.

Kretskort för JCD 12 heter BOA 213 80Q/1.

_ Kretskort för-JOD 13 heter BOA 213 801/2.

Kretskort för JCD 16 närvarotyp heter BOA 213 81Q/1.

Kretskort för JCD 16 passagetyp heter ROA 213 81Q/2.,

är bl a transistorer och mikrokretsar. På kcrtets front finns uttag för anslutning av trimningsinstrument samt.lysdioder som

tänds vid detektering. Kretskortet är av inatickstyp och

skall-vara placerat så att det är skyddat mot fukt och Vätag Skärmkåpa

.erfordrag inte för åetektorne '

Kretskort för två JOD 17 med

lång utbalanseringstid heter BOB 323 1001/1.

Kretskort för två JCD 17 med '

kort utbalanseringstid heter ROE 323 ioor/2.

DETBKTORSLINGGR Slingtyper.

'Detektorslinga JOD 101 består av slingtråd; 6085 med anpassningsa

enhet och matningskabela Slingtråden finns i åtta olika längder

mellan 6 ech 26 meter°

Detektorslinga JOD 102 består avdasa med anpassningsenhet och

'matningskabel.v Till dosan annluts en plastisolerad kabel_vars

längd kan vara mellan 22 och 116 metero' ' '

LTlll°Båäá §llngtypérña är ca 15 meter i matningskabel anslutenä

Nedläggninggl

Slingan läggs ned i ett Spår i vägbanan sem inte behöver vara

mer än'ö mm brett Och 25 mm,djnpé. Spåret fylls igen med asfalt

eller någon annan lämplig massao Ånpassningsenheten nam består V

av en eller två konäensnåarer har en hög såabilitet men en begränsad

temperaturiålighete Därför bör kall asfalt, t ex Campmac, packas

runt dosan áå fyllning av Varm asfalt skall ske.

Spåret i vägbanan kan t ex göras i snmbanå med läggning av analt (topplagret) gencm ätt före asfalâeringên lägga smala träribbor

åär slingan sedan skall placerase Då man skall lägga ned en slinga

i en vägbana som tidigare är asfalterad, använder man sig lämpligen av en maskin med en roterande slipgkiva för fräsning av_gpåret.

(Se fig 7 och 8)e En utförligare beskrivningnv slingans nedm

:läggning_iinns i broschyr Ml/B B 1604.

med avståndet i höjdled. .Lastbilar med stora hjul och höga Chassin riskerar därför att detekteras per hjulpar eller per axel.

Nårvarödetektor JCDV12 har en relativt'låg känslighet, varför den effeku tiva detektorytan i trafikriktningen alltid blir_kortare än den som'ut_.

görs aV Slingans omkrets. v .

. Verklig längd

3 m

4,0 m

5 m

-(Bredd 2,2 m)

4 Effektiv längd ca 2 m 2,5 m 3 m V

Passagedetektor JOD 13 har hög känslighet, varför den effektiva detektorn

ytan är något större än den yta som slingan täckere Man skall därför und»

Vika att placera slingans kortsidor närmare än 0,5 m från intilliggande

körfält. Vid en slingbredd på 1,1 m har man den gynnsammaste känsliga

heten för detektering av fordon(inklnsive cyklar).

-JCD 16 och -JCD 17 kan i samband med trafikstyrning användas som passage- *

eller närvarodetektor. ₍

Vid passagedetektering sträcker sig slingans effektiva detekteringsyta ca 0,5 m utanför slingans kortsida och ligger ungefär i jämnhöjd med

slingans långsida. Den effektiva detekteringsytan hos närvarodetektorn

JCD 16 och JCD 17 med en medelstor slinga, ca 15-40 meter i omkrets,

sträcker sig ca 0,5 m utanför slingans långsida och ca 0,5 m innanför

slingans kortsida. För större-slingor,.a0u110 m i omkrets, blir den

effektiva detekteringsytan något mindre. .Hos JCD 16 och JCD 17 finns

vid behov möjlighet att höja känslighetenc Den effektiva detekterings»

.ytan hos t ex en slinga med 30 meters omkrets sträcker sig då ca-2 m '

utanför slingans långsida och 0,5 m utanför slingans kortsida. Den

största känsligheten för fordon erhålls då slingans bredd är ca 2 m.

För attundvika störningar mellan detektorer bör slingorna placeras

på ett aVStånd av minst 2,5 m från varandra. Om detta ej går, t ex då två passagedetektorer skall bilda en riktningskännande detektor,e

kan störningarna minskas genom att den ena slingan läggs i form av en 8.

Se broschyr MI/B B 1604.

.

'

'

Slingansvmatningskabel.

I direkt anslutning till slingan finns en kondensator, som tillsammans

med slingan bildar en avstämningskrets. Denna avstämningskrets på»

verkas ej av längden hos matningskabeln. Fördelan med detta är att

känsligheten hos detektorn endast påverkas av matningskabelns dämpning,

Vilket gör att man kan-tillåta en längd på matningskabeln på upp till

500 m. ' V

Eftersom matningskablarna till olika detekterar är skärmade, kan man

lägga flera matningskablar intill varandra utan att de stör varandra;

För att detekterar i samma skåp inte skall störa varandra skall

för-. bindelserna i skåpet mellan slingans kopplingsplint och förstärkare

vara tvinnade. ' '

Vid trimning av JOD 12 är det viktigt att trimningsföreskrifterna följs

»? noggrannt; .Känsligheten hos JCD 12 ökar med temperaturen. Är detektorn felaktigt trimmad kan ett falskt närvarobesked .erhållas vid en hög

omgivningstemperatur eller också kan ett'önskst närvarobesked utebli

?_vid_låg omgivningstemperatur.

JCD 13 och JCD 16:e känslighet påverkas mycket litet av temperaturu

VäXlingar. Vid kontroll av JCD 13 och JCD 16 behöver därför ingen

omtrimning göras, om'visarutslaget på triminstrumentet ej avviker mer

. än'20% från föreSkrivet värde. JCD 12 och JCD 13 bör funktionskontrolw

leras en.gång varje halvår och JCD 16 en gång per år. I samuand med

denna_kontroll görs eventuell omtrimnåpg.

* Detektor'JCD 17.

Vid trimning av JCD 17 ansluts en voltmeter (lämpligen ett universalm

instrument) på detektorkortets front. För trimningen krävs följaktu

'ligen'inget trimkort eller trimningsinstrument. Som hos JCD 13 och

JCD 16 gäller att detektorns känslighet påverkas mycket litet av . temçersturväxlingsr och att justering av visarutslaget skall göras'

först då det avviker mer än 20% från föreskrivet_värde. '

LM ERICSSONS GÄNGDETEIQORER V

Av gångdetektorer finns tre typer, nämligen JCK 1005, JCK 1006 och

JCK 1007. JCK 1006 är försedd med akustisk gångsignal. JCK 1007

är endast en akustisk enhet i bostom används för t ex tidstyrda

Signalanläggningar (Se broschyr ML/B A 1579).

DETEETOREENAS ANVÄNDNINGSOáRÃDEN

För detektering av fordosstrsfik används t ex detekterar JCD 12

' Voch JCB 13« För detektering av fotgängare används en gångdetektor

-t esgnuç1su som.m0nteras_på signslstolpe. V . _ _ . 0 A

"Symboler: « 4 .f ,j . _ detektor.för fordon

riktningSkännsnde dito"

E

Fä ' detektor för fotgängsre

mål

anmäla ett fordons ankomst så tidigt som möjligt Och önskemålet ett

förlänga pågående gröntid så sent som möjligt. Det senare för att

den erforderliga marginalen, inte skall bli så stor att den störgtrs-A

fikrytmen. En Vägning av dessa önskemål mot varandra ger att sve

ståndet mellan detektor och stopplinje bör vara 30 till 50 meter. Utferter eller andra omständigheter kan dock motivera en placering

närmare stoppgränsen. I Vissa fall erfordras två detektorer, en på

normalt avstånd från stoppgränsen och en så långt fram som utfarter

kräver (se fig 9).

När man vill ha en riktningskännende detektering av fordon erfordras

två detektorslingor. De läggs med ett avstånd av 1,0w1,5 m från varandra i körriktningen räknat. Vid enbart cykeldetektering bör avståndet mellan

slingorna vara 0,5 meter (Se broschyr Ml/B B 1604). *En utrustning i styr»

apparaten'svarar för att endast fordon i den ena körriktningen indikeras. Önskar man avkänna beläggningen av större ytá (t ex 2 x 30 m) skall

de-tektor JCD 16 eller JCD 17 användas. Dede-tektorer för evkänning av be_

läggning placeras normalt i anslutning till stöpplinjen,

Förutom att man kan använda JCD 16 och JCD 17 för att initiera eftergrön

fas kan den användas som "long»loöp"mdetektor. Detektorslingan läggs då

i körfältet .framför signalen, så att den täcker en yta på t ex 2Xå0 m. Ett fordon Som har kommit in över detektorslingan kommer således att vara detekterat tills det har passerat signalen (Se fig 10).

Detektorer för programval.

Trafikstyrt pregrsmval i samordnade system bygger på informationer

från-detektorer som-placerats så att man får informationer om de

Viktigaste trafikströmmarna. Vilka trafikströmmsr som kan anses

vara Viktiga för programvalet varierar från fall till fall, men som regel vill.man undersöka stora traiiketrömmar och de mest verie« rande trafikströmmerna. 'På infartsvägar med starkt riktningsbetonad

morgon» och'kvällstrafik kan in» och utgående trafik vara både den

största och mest varierande. '

Detektorer för progremval bör förläggas så att en kö före röd signal

inte når detektorn. Detta innebär att de detektorer som används för,

lokal trafikstyrning inte är lämpliga att samtidigt användas som

programväljande detektorer. Om möjligt förläggs programväljande_

detektorer ca 200 m före stoppgränsen. '1 '

Ken programväljande detektor inte förläggas på tillräckligt långt

'åvstånd från steppgränsen, bör närvarodetektor.JCD 12 och 16 en;

vändas. Blir den belagd av en'kö5 avges en impuls som kvarstår

tills fordonen_lämnar detektorn. 'I programvåljaren-kan denna

långa impuls uppdelas i många_korta impulser. Verkan blir alltså

densamma vid kö som vid högtrafik, d v 5 ett för trafikströmmen

lämpligt program_inkopplas. _ s

-l större samordnande system där man använder en dator som

styr-central kan_msn ta hand om mer trafikinformation än med en

normal reläcentral. En väsentlig parameter år trafikströmmens

hastighet. Ett sätt att mäta hastighet år att använda två

JCD 13 vars slingor placeras på ett visst avstånd från varandra

i ett körfält. Tiden mellan de två pulser ett fordon ger och av; ståndet mellan Slingorna ger ett mått på fordonets hastighet. i Ett annat sätt att mäta hastighet är att använda en JCD 16 med

en slinga på t ex 2 X 5-meter. Ett fordon som passerar slingan

ger en impuls med en viss längd. Hastigheten hos fordonet är omvänt

preportionell mot pulslängden, Om man bortser från fordonets.längd. Oavsett mätmetod bör ett.medelvärde beräknas av ett antal hastighetsw

mätningar. i . ' ' '

Ovriga användningsområden.

För detektorerna finns många andra användningsområden. De används

för evkänning av fordon i parkeringsanläggningar, vid lestkajer m.m. Vid lämpligt val av slingstorlek kan detektorerna användas för de-tektering av betydligt mindre föremål än bilar.

. h V

' m3

.M7

0

,

-

Ä

:Lili

Fagdêiêkåør

I

I A 75

brå/52%?

v.:

Phsm mm* . v2:

låg-01:37'

,

'

' map a'nêsr dåfåCfÖ/n ' 49531639' I H U Oscillaiar' : Oscil/äfor -- 55.5 1 Blackscm för 395 ' 5;? $^ 'ii'âwt fel'

MI/Bt B 3210/2879

min

.- Law! .

'gå a: , .

*5

Lon _ .

_ u v

"

;çgêgággg

, A/égâlâ'

m7 '

'

'

' äga??-

_{v V _ - .. . _ ,}

m... ' 5A!! Fc?ggløféåå'llâf V - ' * A 'få få

. _ . Dr/'VSáeg 5:' I pñLå: (gift. .: Uêjá'mñâ'fê f; Kökstärásare 3: Relä

l V

Loqøcüüer

ogäüd5r A

. Egyaükår A

;anpüf@r

'

_Reáwy

l _'Oaáäaáw' ' s OmáWbåW'

Eii+

_{:15 ?21%5}

- U . . W . . namn-Id' .

:2:132

Blocksehexâa för JOE 13 Blêck 'diägam far JCB 15'

:aa/Bas B 3210/2879

MI/Bt' B 3210/2879

-A

'f

3

c'

«* '. ' ^ \ . 'i . i 4 ' ' < ; . J L . \ . .\ I , L »1 1 Y Z . \ '. . r i _ « .. . 4 V. , . V 3 1; 'v ^A '. u ,. ' ' _

l

?a

st

väg

g

'

(A

na

lo

g

uág

ån

g)

3

.7

2:3

5?

fa

rm

/n

a!

_

(Än

gl

ag

auf

/D

ot

)

i!

:2

13

14

15

15

:7

rr

.12

:3

JU

N

Si

f/

?g

a

Lo

ap

14

/3

,1

4/

4

Ål

?

_

_

co

m

.

.

_

4

;

-'

An

_

'

-.

A

<

A.

1:5

Dr

iwf

eg

Fa

sa

fêm

kwr

För

säák

ka

m

?sås

/á'

Lo

ap

:M

s/

er

Ph

am

<

An

vp

li

üi

er

äg

g/

ag

sh

if

t

de

!?

er

'

1

H

/

,

°

*

w

_

Aut

om

af

/äk

Os

ti

/l

äk

t'

I

fus

ka

/r

im

!!

*

,

'

Us

a/

Yl

aáa

r'

.

4

I

'

Auf

om

af

/b

I

9

' ph as e m a k a ! "

\C

// ('1

5

?

BO

A

2/

3s

ia

/I

,M

M

2:

3a

rg

/2

'

F1

5

3

Bl ec ka eh gma för -J CB 16 Bl ack ái ag ra m fo r JC B 16

A 02 5 åä? ?

M

ks fuf fog 69 00 /9 5] utgån g) ,4 02 % ' .# 36 92 6 Åäåé Eázl äé

.D

r/

'V

-st

å-eg

F 0 5 -defe kt er

ag

e/

Y/

af

ar

4

Utgå/ .g g

de

i.

2

.

Sp

å?

får

Uf

gån

g

0/1

.M

ZM

-,Sp

afh

-72

9:;

uf

gån

g

622

24.

!

kävm

hg

uf

gr

åm

g

:få 02 3:

fe

gt

uz'

fa

g

(A

na

/a

guz'

gån

g)

B 52 6

.S

i/

'n

ga

2

.

§0 2? 'II

-H

%2%

Fém

äáf

-Ut

gån

g?

Uf

gån

gg

gá

kär

e

'

Å

lo

g/

'k

w

'

'

[gg

/7:

Fái

sáá'

r-F0

5

-dâf

âk

fa

r

4 . v

*(5

Jaag*

'l

Å . ' g i

m/Bt B 3210/28??

fåwøm

aá

4

-.s

må

2

W

Må

Rås

pl

eår

ä"

''

ka

n?

mf

l

ååh

mh

g

Ayäo ma å. /f âe W I n g'

Lag

/'l

rf

år

råd

/?

Mys

-kän

ni

ng

E

17

/n

di

lâ'

er

/h

g

:s 5, . /n ál ø' ze

fo

gå

åác

fl

z

56 :? ? äüäâ Fi g 4 B l o c k s c h em för 50 .? ) 17

Os

çi

ll

lüz'

or

__

__

__

__

\4

00

/

+

5

V

..

.

'

A0

03

Sp

am

/äg

s*

+2

w

re

gl

er

/?

'7

9

;A

lm

a/

V»r

a/

23

"

0a

/

V Ingå/79, ans/ufên till. 6/3 på ROA 213 510/I

- Input, conneczçed #0 6/3 on RCA 213 8/0/I

»4/2

%

>

3

Å H

> v 9 . & A

fämüáäøwaøe . '

V lnaüléer/ng

_

gås/á'

. . O . .

-

Level

_

[nd/6624:0!?

åêlay

CWwüf'üiáOl'

-W;

It'll/å»

"

.Stärk/'ds -

.

' _

, cm»

?lisää/lm?? ' ' V ' 5 V DC I 2%* V üC

Lem!

'

_

Sååå. Circuit*

-

C få

--

aajhåfmenf

51% DC

Pig 5

,

Blackgchm fö? ködetektar

,

Black diagramfor queue date-eur

ämm

äänm

åh:

wwwm

.

§qu

3x

N.

å

å

?m

So

å»2

åcnuwk

küm

üw.

wtüüf

cmw

kwi

ämm

Qmm

wümum

uaöm

ââtö

maa

kwwuåt

mmêt

åuG

W

w

.av

m

se

_

.å

??

xän

kmn

wtom

küxxn

_

å«

Ewm

xâmm

måxå

ut!? 3ha .,m e .a A,A ..

Rllê/n/'rzgskáhnon de defekta'

11

L 2 5 _Qvs: 5 Närvaro defekfar' W i l /,a-/.5rn 0, 50 7 h .

%

\ 0: 42 17 7 b . Passage Nån/oro Sl'no 'gp L 3 .9 L 1 510799 / I /,10 -Bygga-gm =

Önskas /hvpu/s'er ena/as! från bilar' _NN

( n u: --n-- /3 /,/0 2 -II- /2 1.» 1,10 6 8

(69995 slinga/7 /' 90' vinkel mof kö'rr/ktmhgen. _{-- u - / 4 [Ja _}

Önskas även impulser' från cyklar' _{__. n_ /0 ,Ja '-'}

"-'

Cyk

el

ba

na

läggas :lingen /' 45 °tlå°rlhke1maf-káTr/X'fn/hgen . __ u _ /6 ,2 i' ,0 __ __

/Vá%yorodetekior -' _{._.._/7 3 1,10 -}

--Närvarodetektorn bör' gälla ena/as! får

-u--/8 5 1.10- 2 4

\.

ett kär-få . ' E: MI/Bt B 3210/2879

4SP ÅNGA VÄa EN Detektof' få? nlá'ufruatai/?gen

:n ammo» *är

_{elsktMn/kulmtmhga}

Fig. '10

MI/Bt B 3210/2879

Detektor JCD 12, 13 och 16 'ar-avsedda att detekte-ra fordon, men .kan (även användas för detektering av andra föremål som innehåller metall.

Detekto-rerna är av induktiv typ och består av två delar, _ detektorkort 00h Slinga. Slingan är genom sin för-läggning under vägbanan väl _skyddad mot åverkan 4.

Detektorn avkånner den induktansändring i slingan

som orsakas av t ex ettfordøn.

Detektorerna som har en arbetsfrekvens på ca

125 kHz är transistoriserade och består av

disk-reta komponenter och integrerade kretsar. För detektorns utbesked finns ett relä med en sluta-nde'

* kontakt Komponenterna är monterade på en platta med etsad' folieförbindning. (se fig. 1) Krets-kortet som är av instickstyp sätts inien

styrappa-rat eller i en särskild .detekterbom '

-Detektorslinga JOD 101 består av plastisolerad

slingtråd, anpassningsenhet och 15 m

matnings-kabel. Detektorslinga JOD 102 levereras utan

slingtråd. Matningskabeln mellan slinga och

detek-'torkort kan förlängas upp till 500 m.

detektorn kvarstår sålänge ett fordOn befinner

sig över slingan. '

steam .some

Detektor JCD 13 är en passagedetektor, vars de; tektorkort har beteckningen ROA 213 801. Slingan är av typ JOD 101 med en omkrets på 4 - 26 m. Slingan placeras normalt över ett eller flera kör-fält (se fig. 3) för att detektera passerande fordon. Detektorn är återbalanserande, d v 3 det utbe_ sked som uppstår, då ett fordon kommer in över slingan, upphör efter någOn sekund. Över slingan

parkerade fordon förhindrar alltså inte detektering

av fordOn som passerar över ?den fria delen av slingan. Önskar man detektera cyklar skall slingan

läggas i 450 vinkelmed färdriktningen. Detta för_

läggningssätt är patenterat i ett antal länder.

oerskree .ice *te

-Detektor JCD 16 finns itvåütförandendels en

när'-varotyp med detektorkort ROA 213 810/ 1 och dels en passagetyp med detektorkort ROA 213 810/ 2.

Till detektorkortet ansluts slinga typ JOD 101 med en omkretspå 4 - 26 m eller slinga typ JOD 102

med en omkrets på 20 - 110 m. I vissafallkan två

slingor av typ JOD 101 eller JOD 102 anslutas .till

samma detektorkort. '

Närvarodetektorn JCD 16 ger ett varaktigt

utbe-Slied när ett fordon befinner sig över slingan. Efter

en viss tid balanseras dock beskedet ut. Utbalan-seringstiden är främst beroende av förhållandet mellan totala detekteringsytan och den-del som

täcks av ett fordon. Även avståndet mellan slinga

och fordon ih'o'jdled påverkar utbalanseringstide . Som exempel kan nämnas att en personbil som place fas över en slinga på' 2 x 4-0 ni blir utbalan» serad efter ca 10 minuter.

9.

Fig. 2 a JOD 101

Fig. 2 b JOD 102

Passagedetektorn JCD 16 ger ett kortvarigt utbe-a ' sked då ett fordon kommer in över slingan. Sedan

pulsen upphört kan ytterligare fordOn detekteras

även om det första fordonet fortfarande befinner

sigöver slingan. Vid cykeldetektering skall slingan

läggas i- 450 vinkel med färdriktningen.

Detekteringen av ett fordon påbörjas redan då det

befinner sig strax utanför slingtråden. Avståndet

är beroende av storleken hos slinga resp. fordon.

Med ett enkelt ingrepp kan känslighetenhos JCD 16 ökas. I normalutförandet år känsligheten till... räcklig för de flesta tänkbara användningsområden samtidigt som detektorn är mycket resistent mot

' JOD 102 (fig. 2b) används företrädesvis för

när-varodetektering. JOD 102 (se tabell 2) är avsedd för' större slingor ooh gjord för anslutning av en plastisolerad koppartråd av erforderlig

(Tråden ingår inte)

Till Slingorna hör också en skärmad

anslutnings-,kabel på ca 15 m. Denna. kabel kan förlängas upp

till 500 m.

'

: \::\*:ik:an vx: .hgsrtibø.'-,;.".-;r ::râ ,,._53:." I. ä_ 9 w» - °\ 7,; 6 P' , ' . I ' i - i l 1 _. , \ _ ' i 'Ä \_ . 4 7 f -1 _ * ' '5 K? . . A _ , ,vrf , ,.... . \ _,M ,k \...JM. \_{'1" x'**#"}av 1* ,24W_*"N :lr-*new 4 få 2; riffsi . 0

Fig. 3 Nedläggning av detektorslinga.

längd.

JOD' 10102

'

10, 5

JOD 10103

14, 5

JOD 10104

18, 5

JOD 10105

22, 5

JOD 10106 ;

26, 5

JOD 10107" '

8, 5

JOD 10108

12, 5

Tabell 1

Typbeteckning För omkrets på slinga

JOD 10201

28 m' .. 44 m

JOD 10202

40 m _ 64 m

JOD 10203

60 m .. 88

JOD 10204

80 m -110m

JOD 10205 22 m - 32 m Tabell 2

Detektorslingan läggs ned i ett spår i vägbanan (fig. 3). Spåret kan med fördel göras medhjälp av

en spårfr'a's eller liknande. Spårets längd skall vara

anpassad till slingans omkrets. Vid mindre av_ vikelser kan dock slingan förkortas eller för-a längas. En förkortning av slingankan.göras genom att den överblivna delen av slingtråden läggs dubbel i ett spår som utgår från ett av slingans hörn. Spåret fylls igen med asfalt eller någon annan Iam p..., lig fyllnadsmassa. '

Utförligare anvisningar för slingansplaeering och läggning finns i broschyr Detektorslingor JOD 101 och JOD 102".