Examensarbete
Examensarbete i historia för ämneslärare på
gymnasieskolan 15 hp
Den svenska skolans förändring i filmer
En studie om hur film som ett kulturhistoriskt
källmaterial kan påvisa förändringar i lärarrollen,
elevrollen och relationen mellan lärare och elever
Historia 15 hp
Halmstad 2020-04-09
Ahmed Karkoukli
Abstract
The change in Swedish schools through movies – A study on how movies used as a historical source material can show how the teacher role, the student role and the relationship between teachers and students have changed through a historical perspective.
The focus of this study is to use movies as historical source material to show a change in the teacher role, student role, and the relationship between students and teachers through a historical perspective. The purpose of the study was to see if it is able to see any changes in the teacher role, student role, and the relationship between students and teachers through a historical perspective by using movies as historical source material. The questions I have answered in this study were:
How is the role of the teacher portrayed over time? How is the role of the student portrayed over time?
How is the role of the relationship between the teacher and the student portrayed over time?
The method used in this study to answer these questions was done by conducting a film analysis. By using a film analysis, I could divide the teacher role, the student role and the relationship between the teachers and the students into categories, where they were later analysed further. The movies that were studied were “Swing it magistern!” from 1940, ”Ole
dole doff” from 1968, and ”Vikarien” from 2006.
The results of the study showed that the power of the teacher was reduced the further along we went in time. We could also see by studying the movies that the role of the student was changed as well. The students’ influence in school became more powerful the further along we went in time. This was attributed to the democratization of the society in Sweden.
According to the study, the relationships between the teachers and the students’ were better in the early movies, to then gradually becoming worse through time when the teachers lost their authoritative power and the students’ got more influence in the schools.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ... 1 2.0 Syfte ... 3 2.1 Frågeställning ... 3 3.0 Tidigare Forskning ... 4 3.1 Lärarens roll ... 4 3.2 Elevens roll ... 6 3.3 Lärare-elev relationen ... 7 4.0 Metod ... 9 4.1 Urval ... 10 4.2 Källmaterial ... 10 6.0 Analys ... 12 6.1 "Swing it Magistern!” (1940) ... 12 6.1.1 Lärarrollen ... 12 6.1.2 Elevens roll ... 13 6.1.3 Relationen lärare-elev... 136.2 ”Ole dole doff” (1968) ... 14
6.2.1 Lärarrollen ... 14 6.2.2 Elevens roll ... 14 6.2.3 Relationen lärare-elev... 15 6.3 ”Vikarien” (2006) ... 16 6.1.1 Lärarrollen ... 16 6.1.2 Elevens roll ... 17 6.1.3 Relationen lärare-elev... 18 7.0 Diskussion ... 19 7.1 Lärarrollen ... 19
3
7.2 Elevens roll ... 19
7.3 Relationen lärare-elev ... 20
8.0 Slutsats ... 21
8.1 Hur skildras den förändrade lärarrollen i svensk film? ... 21
8.2 Hur skildras den förändrade elevrollen i svensk film? ... 21
8.3 Hur skildras den förändrade relationen mellan lärare och elever i svensk film? ... 21
8.0 Sammanfattning ... 22
9.0 Källförteckning ... 24
9.1 Litteratur ... 24
1
1.0 Inledning
Att arbeta som lärare innebär att hen ofta får möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av elever, antingen enskilt eller i sammansatta grupper. Både lärare och elever är en del av skolans värld, där de båda är konstant involverade i sociala interaktioner med varandra. De här sociala interaktionerna mellan lärare och elever kan resultera i positiva och konstruktiva upplevelser för eleverna, men det kan också leda till negativa och destruktiva upplevelser. Det svenska skolsystemet har gått igenom många förändringar genom åren. Dessa förändringar har varit allt ifrån betyg, bemötande, kultur, traditioner etc. Eftersom skolan är till för att utbilda samhällets framtida generation så har dessa förändringar varit nödvändiga för att kunna nå dagens jämställda skola. Enligt Larsson och Westerberg (2011) började den svenska staten under 1900-talet införa en allmänutbildning för alla samhällsklasser, vilket innebar att flickor också fick delta i skolan. Allmänutbildningen gick ut på att befolkningen i Sverige skulle kunna läsa och skriva för att på det sättet förstå sig på lagar, institutioner och bibeln. Idag vilar skolväsendet på en demokratins grund. Skolverket (2018) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värderingar. Utbildningen ska också främja alla elevers utveckling och lärande samt skapa en livslång lust för att lära. Utbildningen ska också förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolan ska också gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolverket (2018) nämner också att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Skolan är en arena där lärare och elever ska kunna dela åsikter med varandra och respektera varandra eftersom det är en del av det
demokratiska uppdraget.
För att läraren ska kunna förmedla och förankra dessa värderingar i eleverna måste lärare och elever ha en god relation med varandra. Drugli (2014) skriver att kvaliteten på relationen mellan lärare och elev är avgörande i all slags undervisning och allt lärande. Elever motiveras och inspireras av lärare som respekterar dem. Elever med ett bra förhållande till läraren trivs också bättre i skolan. Lärare med goda relationer till elever upplever också färre
beteendeproblem än de lärare som har dåliga förhållanden till sina elever. En positiv relation mellan lärare och elev har dessutom en stor effekt på elevens inlärning.
2
Men hur kan en relation mellan en lärare och elev se ut nuförtiden och hur kunde den se ut förr i tiden? För att ta reda på det kommer filmer att användas som källmaterial i denna studie. Snickars och Trenter (2004) skriver att trots filmmediets historiska förmåga, har rörliga bilder sällan använts som historiskt källmaterial. Film är en underutnyttjad och ofta
oproblematiserad historisk källa där allt för lite forskning har ägnats åt mediets
historieförmedlande potential. Därför är min problemformulering i den här studien att se om film som ett kulturhistoriskt källmaterial kan påvisa förändringar i lärarrollen, elevrollen och relationen mellan lärare och elever ur ett historiskt perspektiv.
3
2.0 Syfte
Den här studien syftar till att se om och i så fall hur lärarrollen och elevrollen har förändrats, samt hur relationerna mellan lärare och elev speglas i filmer från 1940-talet fram till 2006.
2.1 Frågeställning
För att besvara min problemformulering kommer jag att besvara dessa frågor: 1. Hur skildras lärarrollen i film över tid?
2. Hur skildras elevrollen i film över tid?
4
3.0 Tidigare Forskning
Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarrollen och elevrollen har förändrats, samt hur skildringen av relationen mellan lärare och elever i film har förändrats från 1940-talet fram till slutet av 1990-talet. Därför kommer denna del av studien fokusera på hur tidigare forskning skrivit om relationen mellan lärare och elever och hur deras roller har sett ut, samt hur de ser ut idag. Den tidigare forskningen kommer därför att brytas ned i tre delar där den första delen kommer att handla om lärare och vilken roll de har i skolans värld. Anledningen till fokuseringen på lärarens roll är på grund av att läraren är den som bestämmer i
klassrummet och är den som förmedlar kunskap till eleverna. Detta kan göras på många sätt och därför vill jag se hur läraren och dennes roll har sett ut. Den andra delen kommer att handla om elever och hur deras roll ser ut. Vad är egentligen elevers roll i skolan och hur har den sett ut genom åren? Den tredje och sista delen kommer att handla om lärare-elev
relationen och hur en god relation kan ge ett bättre lärande. I denna del vill jag ta reda på hur sociala interaktioner och relationsbyggandet mellan lärare och elever har sett ut, samt vad som kännetecknar en god lärar- elevrelation och vad som kännetecknar en dålig lärar- elevrelation.
3.1 Lärarens roll
Lärarrollen är idag inte längre en renodlad yrkesroll som den kanske brukade vara förr i tiden. Lärarrollen i Sverige har genomgått stora förändringar genom åren, vilket har lett till att synen på läraren också har förändrats. Den svenske filosofen och författaren Roger Fjellström
(2006) skriver i sin bok om yrkesetik att lärarstatusen i samhället och bland elever hade sjunkit under 1900-talet. Han förklarar att vid 1900-talets begynnelse var läraren en genuint myndig och respektingivande person. Han menar att auktoritetskällorna i skolan hade förändrats på grund av den sekularisering som skolan genomgick under den här tiden, där kyrkan och kronan ersattes med universitet och näringsliv. Historikern och pedagogen Gunnar Richardson (2010) skriver i sin bok om Sveriges utbildningshistoria att den svenska skolan var länge centralstyrd, där det var staten och kyrkan som styrde skolan. Skolans sekularisering under 1920-talet innebar en förändring av målsättningen för kristendomsundervisningen, vilket ledde till att ämnet religionskunskap fick samma ställning och målsättning som övriga ämnen i skolan. Detta menar Richardson (2010) gjorde att kyrkans inflytande i skolan minskade markant. Ekholm och Scherp (2014) skriver i deras bok om Det goda lärandets
grunder att när skolan blev allmän i Sverige betonade staten betydelsen av att skolan skulle
5
samhälle. Undervisningen kännetecknades av hård drill och disciplin, extrem förmedlingspedagogik och utantilläxor.
När 1960-talets läroplan kom var den väldigt regel- och detaljstyrd, vilket innebar att den innehöll flera anvisningar om hur betyg skulle sättas och hur undervisningen skulle utformas. Detta gjorde att lärarnas arbetssituation begränsades då läroplanen dikterade utbildningens utformning. Egidius (2005) skriver i sin bok Att vara lärare i vår tid: inspirera, handleda,
undervisa, organisera och bedöma att lärarperspektivet var enväldigt på ett stereotypiskt sätt.
Kunskaper förmedlades, färdigheter instruerades och rättelser gavs när de övades. Egidius (2005) berättar att när han var metodiklektor vid Lärarhögskolan i Malmö på 1970-talet var hans tankar helt uppfyllda av hur de blivande lärarna skulle agera i katedern. Han instruerade, observerade dem och hade genomgångar med dem efter lärarstudenternas lektioner under praktikperioderna utan intressera sig särskilt mycket för hur eleverna tog emot
lärarkandidaternas undervisning.
Enligt Schönbeck (2008) som har skrivit ett examensarbete om läroplanens utveckling, så värderade 1980 års läroplan demokratins samhällssyn och människosyn väldigt högt. Skolan skulle ge eleverna större ansvar och inflytande ju äldre eleverna blev. Detta ledde i sin tur till att lärarna fick större frihet till att utforma sina lektioner efter varje klass och elev. Ekholm och Scherp (2014) skriver att i dagens samhälle betonas betydelsen av att utveckla egenskaper och kompetenser som att ta ansvar, att vara aktiv och självständig, ha god samarbets- och problemlösningsförmåga samt att kunna ta vara på inlärningstillfällen. Egidius (2005) skriver att lärarrollen är idag väldigt komplex och varierande. En lärare ska kunna strukturera
kunskap, berätta eller föreläsa, ställa samman studieuppgifter, handleda och instruera. Läraren ska också kunna ge frihet till de lärande att själva forma sin kunskap, inspirera, uppmuntra, ge återkoppling samt bedöma och betygsätta.
Sammanfattningsvis förklarar Ekholm och Scherp (2014) att under den allmänna skolans existens har uppfattningen förändrats om hur undervisningen ska bedrivas för att skolan ska klara sitt samhällsuppdrag. Förändringen har gått från att lärare arbetat med att föreskriva för eleverna hur de ska förstå omvärlden, till att läraren leder elevernas arbete med att söka och bygga upp denna kunskap. Förändringen innebär att läraren gick från att vara den traditionella kunskapsförmedlaren, till att bli mer tankeutmanande och kunskapshandledande. Ekholm och Scherp (2014) påpekar även att denna förändring i lärarrollen har lett till de krav och
6
3.2 Elevens roll
I början av 1900-talet var begåvning och intelligens något som ansågs vara väldigt
betydelsefullt för Sveriges framtid. Axelsson (2007) skriver i sin avhandling att med tanke på den stora utvandringen till Amerika som skedde under denna tid så ansågs det vara av allra största vikt att tillvarata nationens begåvningar. För att industrin, kulturen och välståndet i Sverige skulle kunna fortsätta utvecklas var det viktigt att kompetensen stannade kvar i landet. På grund av utvandringen och att det hade blivit en brist på kompetens, så ville man omforma utbildningen till en mer rättvis och demokratiserad skola. Utbildningen skulle vara tillgänglig för alla, oberoende av börd eller ekonomisk förmåga. Axelsson (2007) beskriver också hur betoningen på begåvning under det tidiga 1900-talet skapade en maktdimension där föreställningar om vad som är normalt eller onormalt spelade in. Eftersom skolan blev en demokratisk rättighet för alla, oberoende av bakgrund eller individuella förutsättningar så skapade skolan olika instrument och redskap för att kunna urskilja det som var normalt och det som var avvikande för att sedan kategorisera dem i olika grupper.
Ett av de mest utmärkande dragen i det svenska skolväsendets historia under 1900-talet var förbättringen av utbildningsmöjligheterna för flickor. Richardson (2010) redogör för hur flickskolorna under 1800-talet hade som största målsättning att förbereda flickorna till att fylla kvinnans funktion som maka och mor. I takt med samhällsutvecklingen så började kvinnor i allt större utsträckning söka sig ut på arbetsmarknaden, vilket ledde till krav på både en reformering av flickskolorna samt vidgade möjligheter för flickorna att få samma tillgång till utbildning som pojkarna. Detta löstes genom att introducera en samundervisning där flickor och pojkar deltog tillsammans i skolan. Förslaget om en samundervisad utbildning stötte dock på en del motstånd då det ansågs vara olämpligt både av pedagogiska och moraliska skäl. Dock visade det sig i början av 1960-talet att de ekonomiska och praktiska fördelarna med gemensamma skolor för flickor och pojkar skulle väga tyngre.
Fjellström (2006) påpekar att under 1990-talet så stärktes elevernas roll i skolan på grund av medvetenheten om barnkonventionen, då barn och ungdomars roll uppvärderades, samtidigt som elevinflytande betonades i skolan. Dessutom fick skolan under 1990-talet en ökad diversitet bland elever när det gäller normer, värderingar och livssyn, främst på grund av att Sverige började bli mer mångkulturellt vid den här tiden.
Idag ser elevrollen annorlunda ut än vad den gjorde under början av 1900-talet. Skolverket (2018) skriver att idag har elever den demokratiska rättigheten att kunna påverka, ta ansvar
7
och att vara delaktig oavsett bakgrund. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen och de ska fortlöpande stimuleras att aktivt ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen, samt hållas informerade om frågor som rör dem. Skolan vill idag att elever tar större ansvar för sitt egna lärande för att successivt utöva ett större inflytande över sin egen utbildning.
3.3 Lärare-elev relationen
Relationer mellan människor formas huvudsakligen genom sociala interaktioner som sker ansikte mot ansikte. Drugli (2014) skriver i sin bok Läraren och eleven: goda relationer ger
bättre lärande att relationerna mellan lärare och elever påverkas av och påverkar själva
skolans överordnade kultur. Skolans kultur består av en uppsättning traditioner, värderingar och föreställningar som har utvecklats under lång tid inom skolan. Dessa traditioner,
värderingar och föreställningar påverkar i sin tur hur elever fungerar i skolan. Drugli (2014) refererar till Barr och Higgins-D’Alessandro (2007) som skriver att i en positiv skolkultur bryr sig lärarna och eleverna om varandra och stödjer varandra, samtidigt som lärarna är medvetna om sin betydelse som goda förebilder.
Pedagogik professorn Tomas Englund (2000) skildrar skolan och det deliberativa samtalet ur ett historiskt perspektiv i sin text. Efterkrigstiden i Sverige gjorde att under 1950- och 1960-talet ställdes skolans ekonomiska och arbetskraftsproducerande roll i fokus. Staten ville inte spendera pengar på ökade resurser och arbetskraft till skolan, vilket således ledde till en försvåring av fokuseringen på relationsbyggandet mellan lärare och elever. En annan faktor till varför relationsbyggandet försvårades menar Englund (2000) var för att skolan erhöll vid den här tiden en begränsad demokratifostran. Det var först under 1970-talet som staten började intressera sig för demokratifostran, vilket senare lade grunden för det deliberativa samtalet som numera kan ses i skolor runt om i Sverige (Englund, 2000). Drugli (2014) skriver att efter avlägsnandet av detaljstyrningen inför 1980 års läroplan går det att utläsa en förändring i skolkulturen. Exempelvis har relationen mellan lärare och elever blivit mer avslappnad samt att eleverna har fått ett större inflytande i skolans vardag. Relationen mellan lärare och elever har en stor betydelse för elevernas ökande förståelse och underlättar även för god relation och dialog.
Aspelin (2010) skriver i sin Sociala relationer och pedagogiskt ansvar att idag har läraryrket blivit all mer krävande, där många nya och avancerade uppgifter har tillkommit. De ökande kraven gäller även lärarnas relationer till eleverna. Aspelin (2010) hävdar att elever idag beter
8
sig allt mindre förutsägbart och de sociala rutinerna som fanns förut har förändrats. Den enskilde läraren förväntas finna en riktning för arbetet, samt göra det tillsammans med eleverna. Drugli (2014) skriver att en positiv relation mellan lärare och elev kännetecknas bland annat av en hög grad närhet, stöd, omsorg, öppenhet, engagemang och respekt mellan parterna. En sådan relation leder till allmän trivsel och lärande i skolan. Drugli (2014) fortsätter med att säga att goda relationer mellan lärare och elever präglas av att båda parter har positiva inställningar och goda förväntningar på varandra. Detta blir resultatet av
upprepade erfarenheter av att kommunikation och samspel mellan lärare och elever fungerar bra.
Drugli (2014) fortsätter med att skriva att en negativ lärare- och elevrelation oftast präglas av en hög konfliktnivå eller en hög grad av beroende. I sådana relationer där mycket konflikter uppstår förekommer det ibland vrede, trots, kritik, disharmoni, oro och misstroende mellan lärare och elev. Eftersom varken lärare eller elever trivs i sådana situationer så brukar det oftast leda till att de båda parterna försöker undvika kontakt med varandra. Den bristande kontakten kan enkelt leda till en ond cirkel eftersom den bristande kontakten omöjliggör för lärare och elev att skaffa sig nya och positiva erfarenheter av varandra. En negativ relation mellan lärare och elev leder ofta till ett försämrat lärande för eleven, då det ska mycket till innan eleven ber läraren om hjälp, samt att läraren i mindre utsträckning kommer vilja vända sig till eleven för att erbjuda hjälp och stöd.
9
4.0 Metod
För att besvara mina frågor angående hur lärarrollen, elevrollen och relationen mellan lärare och elever skildras i film ur ett historiskt perspektiv, har jag valt att göra en kvalitativ
filmanalys. Anledningen till varför studien utgår från en kvalitativ filmanalys är för att studera filmernas innehåll så att de kan ge en större förståelse för hur lärarnas och elevernas roller, samt relationerna mellan lärare och elever skildras i skolan ur ett historiskt perspektiv. För att göra denna filmanalys har jag utgått ifrån Andersson och Hedling (1999), där de skriver i deras bok Filmanalys – En introduktion hur en filmanalys bör utföras. Andersson och Hedling (1999) skriver att när en filmanalys görs ska man bekanta sig och noggrant studera filmerna, samt att noteringar görs för det som är relevant för studien. Sedan ska man systematisera alla dessa iakttagelser, d.v.s. renodla de upptäckter som är giltiga för studien. Det avslutande steget av en filmanalys är att göra en framställning av analysen, d.v.s. att den presenteras skriftligt.
I denna studie har jag valt analysera tre olika filmer där skolan skildras ur tre olika tider. För att göra filmanalysen har jag först studerat filmerna noggrant, samt gjort noteringar på scener där skildringen av lärare, elever och relationen mellan dem förekommit. När noteringarna och iakttagelserna hade gjorts, började jag systematisera och kategorisera lärarens roll, elevens roll och relationen mellan lärare och elev i filmerna för att se vilka perspektiv i dessa roller jag ska fokusera på. De perspektiv som var mest framträdande i filmerna och som gav mest resultat var:
Lärarens makt – Hur läraren skildras som ledare i filmerna.
Lärarens förväntningar – Vilka förväntningar har lärarna i filmerna på eleverna, då detta påverkar arbetssättet.
Elevens makt – Hur tar eleverna i filmerna kontroll i skolan, d.v.s. i klassrummet och utanför klassrummet.
Utanförskap hos elever – Hur eleverna i filmerna påverkades av att inte vara delaktiga.
Makten i relationen mellan lärare och elev – Hur lärarna i filmerna har använt sin makt i deras relationer till eleverna.
Kommunikation i relationen – Hur dialogerna mellan lärarna och eleverna såg ut i skolan.
10
Jag valde att ta fram dessa perspektiv eftersom de var mest passande till denna studie. I resultatdelen av studien har jag redogjort för vad jag har hittat i filmerna där dessa perspektiv framställs, för att sedan i analysdelen av studien koppla det som jag har skrivit i resultatet om de olika perspektiven till den tidigare forskningen.
4.1 Urval
Jag har valt ut tre olika filmer som skildrar skolan från 1940-talet fram till år 2006.
Anledningen till att jag har valt att undersöka filmer som var mellan 1940-talet till år 2006, var för att det var under denna tid då skolan förändrades som mest, där skolan gick från att ha lärare som var auktoritära kunskapsförmedlare till att ha ett mera demokratiskt synsätt, vilket präglade de olika rollerna i skolan. Det som är gemensamt med filmerna är att de alla är svenska filmer som utspelar sig i Sverige. Anledningen till varför jag just valde att fokusera endast på svenska filmer var för att utländska filmer inte är relevanta till denna studie eftersom studiens syfte är undersöka hur skolskildringen har förändrats i Sverige.
4.2 Källmaterial
Här presenteras de tre filmerna som har undersökts för studien.
”Swing it magistern!”. Gjord av Schamyl Bauman år 1940. Filmen handlar om 16-åriga Inga
Danell som går på en privatskola där sångläraren lektor Bergman och rektorskan Agda Löfbeck inte kommer överens om Ingas sjungande i skolan. Lektor Bergman håller på att pröva elevernas sångröster. Då går Inga fram och börjar sjunga en swingmelodi och det gör hon så medryckande att både läraren och hela klassen faller in i sången. Då står plötsligt den stränga rektorskan i dörren, och det blir snabbt slut på sjungandet. Sedan får man följa med Inga och lektor Bergman när de försöker sjunga på den stora höstfesten utan rektor Agdas tillåtelse (Bauman, 1940). Jag valde denna film eftersom den utspelar sig under den tid då den svenska skolan var i en sekulariseringsprocess, där kyrkans inflytande över skolan minskade.
”Ole dole doff”. Gjord av Jan Troell år 1968. Filmen handlar om Sören Mårtensson som är
lärare på mellanstadiet. Skolarbetet är en plåga för honom och på nätterna drömmer han mardrömmar. Han är rädd för barn. Han är rädd i arbetet och i äktenskapet. Varje lektion är en maktkamp för honom där han är dömd att förlora eftersom han inte tror på auktoritära
11
får stångas med eleverna och sig själv då han inte riktigt kommit i underfund med hur han ska utöva yrket som lärare eftersom han står mellan de moderna kraven på uppfostran under fria och demokratiska former och den traditionella auktoritetsprincipen (Troell, 1968). Jag valde denna film eftersom den utspelar sig under en tid där skolan fortfarande var väldigt regel- och detaljstyrd men att den samtidigt var på väg mot en demokratisering. Vilket gör det intressant att se hur lärarna filmen agerade mot detta.
”Vikarien”. Gjord av Åsa Blanck och Johan Palmgren år 2006. Filmen handlar om den unge
ambitiöse läraren Max Wejstorp. Han jobbar på Hallonbergsskolan i Stockholm där kaoset blir till sist outhärdligt. För att hjälpa honom, tillkallar han sin gamle magister, den nu 73-årige Folke Silvén från Lund som är en lärare av den gamla stammen. Mötet mellan
gammaldags disciplin och den moderna skolan blir väldigt laddad. Med gammaldags metoder, men framför allt med erfarenhet och auktoritet tar han sig an en stökig klass för att hjälpa sin gamla elev som nu själv blivit en lärare (Blanck & Palmgren, 2006). Anledningen till varför jag valde denna film är för att den skildrar hur skolan ser ut under den tid vi lever nu,
samtidigt som vi får se hur en modern lärare agerar med elever på en stökig skola och hur en auktoritär lärare gör för att hantera elever på stökig skola.
12
6.0 Analys
Analysdelen kommer att struktureras genom att visa hur lärarrollen, elevrollen och relationen mellan lärare och elev speglas i varje film. Fokus kommer också ligga på de olika
perspektiven som nämndes i metoden. I underrubriken ”Lärarrollen” kommer jag att
undersöka två olika perspektiv gällande lärarrollen. Fokus kommer att ligga på lärarens makt, d.v.s. hur läraren skildras som ledare i filmerna, samt hur lärarnas förväntningar på eleverna ser ut, eftersom detta påverkar arbetssättet.
I underrubriken ”Elevens roll” kommer fokus att ligga elevens makt och utanförskap bland elever. När jag kollar på maktperspektivet så tänker jag främst på hur elever tar kontroll i skolmiljön, d.v.s. i klassrummet och utanför klassrummet. Anledningen till att jag valde utanförskap var för att se hur eleverna påverkades av att inte vara delaktiga i aktiviteter. I underrubriken ”Relationen lärare-elev” kommer fokus att riktas mot makt och
kommunikation. Här har jag valt makt för se hur lärare har använt sin makt i deras relationer till eleverna. Jag valde också kommunikation för att se utvecklingen av hur dialogerna ser ut i klassrummen.
6.1 "Swing it Magistern!” (1940)
6.1.1 Lärarrollen
I början av filmen ”Swing it magistern!” får vi se ett tydligt exempel på hur sångläraren lektor Bergman visar sin lärarmakt i klassrummet. När han kommer in i klassrummet blir alla elever tysta och riktar sin uppmärksamhet sig mot tavlan. Vaktmästaren som var i klassrummet precis innan lektor Bergman fick inte samma respekt och uppmärksamhet av eleverna då de var högljudda medan han pratade samt att en elev försökte kasta en krita på honom.
Rektorskan Agda visar också på hur en lärares förväntningar kunde se ut när hon kallar till ett lärarmöte, då hon tycker att lektor Bergman har skämt ut sig själv och skolan när han tillät Inga sjunga klassiska sånger som ”Bä Bä Vita Lamm” på ett sådant ”förfärligt” jazzigt sätt med en swing melodi. Rektorskan förväntar sig att man skall hålla sig till att sjunga sådana visor på det sätt som de alltid har gjorts och att det är högst olämpligt att sjunga sådana swingmelodier som lektor Bergman och Inga gjorde. Under hela filmen gör rektorskan Agda allt vad hon kan för att förbjuda den nya ungdomsmusiken som eleverna och många av de
13
andra lärarna tycker om. Men hon tycker inte att skolan ska avvika från de traditionella sångerna och visorna som alltid spelats.
6.1.2 Elevens roll
Under elevrådsmötet där Ingas bror Axel är ordförande påvisar han en stor makt över de andra som är med i elevrådsmötet. När han säger att det ska bli tyst så blir det tyst och alla
respekterar hans ord, till och med lärarna. Under mötet är det en pojke som är lite otrevlig och pratar rakt ut utan att ha fått talan av Axel. Då blir Axel väldigt arg och skickar ut honom från mötet och säger att sådant uppträdande kommer inte accepteras under elevrådsmötena. Under elevrådsmötet i filmen kan man se hur utanförskapen bland elever visas. När elevrådet samlas för att planera den stora höstfesten frågar en flicka om att få talan för att ge ett förslag angående festen. När hon ställer sig upp nämner hon att hon har en moster som är väldigt bra på att joddla och frågar om inte hon hade kunnat vara med på festen. Då ställer sig en pojke upp som sitter bakom henne och säger till elevrådsordföranden att han inte tycker att unga flickor ska få yttra sig på sammanträdena och ska de ändå yttra sig så ska elevrådet inte ta något avseende i vad de säger. Flickan blir sur på pojken men ingen av lärarna i rummet reagerar och mötet fortsätter som vanligt. Elevrådsordföranden ger ordet till fröken Larsson och säger att han ger ordet till henne eftersom hon sannerligen inte räknas som en av flickorna.
6.1.3 Relationen lärare-elev
Under sångprövningen i början av filmen går det att se hur lärarna använder deras makt i deras relationer med eleverna. Lektor Bergman vill att alla elever kommer fram en i taget för att sjunga för honom så att han vet vem som sjunger bra och vem som inte sjunger bra. De elever som sjöng bra fick sätta sig på sångbänken och de som han tyckte inte kunde sjunga bra fick sätta sig på en bänk längst bak i klassrummet. Rektorskan Agda visar också hur hon anvädner sin makt mot eleverna när får höra att Inga sjunger swingmelodier på en nattklubb. Då går hon dit för att se om det är sant. När hon ser att Inga faktiskt är där på nattklubben blir hon rasande och kallar in Inga till ett rektorsmöte dagen efter. Rektorskan Agda säger att Inga kommer att få ett sänkt sedebetyg och att hon är förbjuden från att uppträda under höstfesten. Från filmen har jag valt ut två exempel där kommunikationen mellan lärare-elev framställs. Under sångprövningen i filmen Swing it magistern! fick eleven Ebba komma fram och provsjunga för lektor Bergman. Hennes röst höll inte då den var pipig och sprack, så lektor
14
Bergman säger ”Det är lite målbrottet på dig. Sätter sig Ebba längst ner i salen, för där ska
jag sätta dem som inte sjunger”.
Ett annat exempel på kommunikationen mellan lärare och elev var när Inga blir förbjuden från att sjunga på höstfesten. Då kommer lektor Bergman och fröken Larsson fram till henne för att uppmuntra henne och göra allt de kan för se till så att hon får uppträda på festen.
6.2 ”Ole dole doff” (1968)
6.2.1 Lärarrollen
I början av filmen får vi se läraren Sören Mårtensson skildras som ledare när han tar emot sin klass i klassrummet. Han säger ”god morgon” till eleverna samtidigt som de går in men ingen av eleverna svarar god morgon tillbaka. När eleverna har satt sig vid sina bänkar sätter Sören på högtalaren som spelar en psalm. Medan alla elever är tysta och lyssnar på psalmen går Sören runt i klassrummet och ser ut att vara väldigt trött och ängslig. När psalmen tar slut ställer sig Sören längst fram i klassrummet och ger eleverna en påminnelse om att det ska vara tyst under provet, men när han gör det så trillar han på orden och ser nervös och obekväm ut. Eleverna ser väldigt ointresserade ut.
Ett annat exempel på hur Sören skildras som ledare är hur eleverna beter sig efter att klassen kollat på en film. Då ber Sören eleverna att lugnt och stilla ställa upp stolarna där de ska vara och gå ut ur klassrummet. När han ber dem göra detta så ser han väldigt osäker ut och
eleverna känner av detta och börjar bli högljudda medan de ställer upp stolarna. Vissa av eleverna har gått fram till ett piano och börjar spela. Sören säger till dem att de ska låta bli och gå ut, men det tar tag innan eleverna lyssnar på vad han säger till dem.
Under en bildlektion som läraren Sören håller i, går det att se hur lärarens förväntningar skildras i filmen. Det är en elev som heter Bengt som ställer sig upp och börjar gå runt i klassrummet. Sören säger till Bengt att han ska sätta sig ned och börja måla, men Bengt säger att han inte kan måla. Sören säger till honom att han visst kan måla och frågar honom varför han inte kan måla som Mikael har gjort fast med lite färger. Bengt fortsätter att gå runt i klassrummet utan att svara Sören.
6.2.2 Elevens roll
Eleven Bengt är den stora tuffa pojken i skolan och visar ofta den makt han besitter över de andra eleverna. Under rasten har han tagit en annan elevs mössa och då ropas läraren Sören
15
dit för att reda ut det. Sören och en annan lärarinna pratar med pojkarna men det leder ingen vart, så Sören säger till pojkarna att ”Kila på nu, så ska vi reda upp det här senare”.
Lärarinnan säger till Bengt på ett skarpt sätt att den andra eleven måste få tillbaka mössan. När eleverna har gått säger Sören ”Du vet hur grabbarna är”. Sören vill inte konfrontera Bengt igen. Bengt har en stor makt över de andra pojkarna på skolan och alla gör som han säger. Efter skolan jagade Bengt och hans kompisar den lilla killen som hade fått sin mössa stulen och attackerade honom.
Ett annat exempel på hur elevmakten skildras är när klassen är på ett studiebesök på ett museum och alla lyssnar på guiden när hon förklarar en målning. Då tar Bengt av sig sina glasögon och sätter dem på en staty och alla börjar skratta förutom Sören, som säger till honom på ett väldigt lugnt sätt att komma hit och lyssna på guiden. Men Bengt himlar med ögonen och avvisar honom utan få någon bestraffning för hans beteende.
Ett exempel på hur utanförskapen skildras i filmen är när klassen är på en bildlektion. En tjej sitter och målar, då kommer eleven Bengt fram till henne och tar hennes pensel och målar henne på armen utan hennes tillåtelse. Hon blir då väldigt ledsen och säger till läraren Sören. Sören säger till Bengt på ett mjukt sätt att han ska be om ursäkt till henne. Men Bengt
ignorerar honom och tittar ut från fönstret. När Sören märker att han inte får någon respekt från Bengt så örfilar han honom.
6.2.3 Relationen lärare-elev
När läraren Sören har skickat ut eleven från provet för misstänkt fusk, sitter Sören i personalrummet och undrar om inte han var för hård. Här får vi se hur makten i relationen mellan lärare och elev skildras. Sören säger till sig själv ”För en gång skull försöker man
vara konsekvent, men så misslyckas det fullkomligt”. Han undrar om han hade kunnat hantera
situationen på ett bättre sätt.
Ett annat exempel på hur relationen mellan lärare och elev skildras är när Bengt går runt i klassrummet under en bildlektion och ignorerar lärarens instruktioner om att han ska sätta sig ned och börja måla. Bengt går istället fram till en tjej som sitter vid sin bänk och målar. Han tar hennes pensel och drar ett streck över hela hennes arm. Tjejen blir väldigt ledsen och säger till läraren Sören. Sören säger till Bengt att han ska be om ursäkt till tjejen, men Bengt
ignorerar honom. Sören säger till honom igen, men då mumlar Bengt något till Sören. Då blir Sören rasande och örfilar Bengt framför alla elever. Sören säger till Bengt att sätta sig igen och då sätter Bengt sig. Sören skriker åt Bengt att han ska börja måla.
16
Under provet i början av filmen så får vi se hur kommunikationen mellan lärare och elev skildras. I början av lektionen hade Sören sagt till eleverna att de inte får viska till varandra och om han märker att det är någon som viskar så får de lämna in provet omedelbart. När läraren Sören går runt i klassrummet medan eleverna skriver så ser han att en elev är vänd mot annan elev som sitter bakom honom. Eleven skulle bara räcka över ett suddgummi men det såg inte Sören, han trodde att eleven försökte fuska, så han blir förbannad och skickar ut eleven. Eleven försökte förklara för Sören att han ville endast räcka över suddgummit, men Sören ville inte lyssna på honom och skickade ut honom.
Ett annat exempel på hur kommunikationen mellan lärare och elev skildras i filmen är när Sören pratar med Bengt efter att han hade örfilat Bengt under bildlektionen. Rastklockan ringer och alla elever får lämna klassrummet förutom Bengt eftersom Sören vill prata med honom. Sören säger till Bengt att han inte vill göra så som han gjorde, men samtidigt rättfärdigar han sitt handlande då han menar att han inte hade några andra alternativ. Sören frågar Bengt om han tycker att han gör fel mot honom och om han är oschysst mot honom. Bengt tittar bara ner och svarar inte. Sören frågar om de inte kan försöka vara vänner, där de båda försöker ”bjuda till”, men Bengt vägrar fortfarande att svara. Sören ger upp och säger att de ska försöka glömma det som hänt och väljer att släpper ut honom på rast. Sören säger ”Hej då” till Bengt, men Bengt svarar inte, utan han går ut ur klassrummet och smäller igen dörren.
6.3 ”Vikarien” (2006)
6.1.1 Lärarrollen
Ett exempel på hur lärarens makt såg ut i filmen var när den unge läraren Max frågade
eleverna vilka som hade sina böcker med sig, varpå ingen svarade, utan Max fick ropa upp de eleverna som han märkte inte hade böcker med sig. När han ropar upp de elever som inte har böcker med sig så är det mycket ljud i klassrummet då flera elever pratar och skojar med varandra, varav en av dem sjunger och klappar med händerna. På ett lugnt sätt ber Max dem att vara tysta, men ingen lyssnar. Han ber eleverna att gå ut och hämta sina böcker.
Ett annat exempel på hur läraren skildras som ledare i klassrummet är när Max kommer in i klassrummet för att starta upp en spanskalektion. När han börjar prata så börjar en elev gäspa högt och vissa elever prata med varandra. Max ber dem att lägga av, men det är ingen som lyssnar på honom. Medan alla elever pratar med varandra under uppstarten av lektionen går
17
Max fram till en elev som har mobilen uppe. Max ber honom att lägga ner telefonen, men eleven säger att han måste ta en bild och vill inte lägga ifrån sig telefonen.
När den gamle läraren Folke visas i skolan så syns det vilka förväntningar han har på eleverna och hur han skildras som ledare i klassrummet. Så fort Folke tog ett steg in i klassrummet så säger han ”Här ska vara tyst”, och då blev alla elever tysta. I början av hans lektion så står alla elever upp innan Folke har satt igång den, eftersom Folke säger att av ren artighet ska man inte sätta sig ner förrän man har hälsat. Alla elever vet detta, men de blir ändå påminda. Folke kommer till den nya stökiga skolan och håller i sin första lektion ber han en elev att spotta ut tuggummit och ta av sig kepsen. Han ber dessutom alla elever att ställa sig upp innan han startar lektionen. När alla elever har ställt sig upp och blivit tysta, så hälsar han på dem och ber dem att sätta sig ner.
När Folke ska sätta igång en lektion så ber han dem klart och tydligt få deras uppmärksamhet, vilket leder till att de flesta riktar sig framåt och blir tysta. Dock är det fortfarande lite prat som förekommer men Folke är tyst och väntar ut pratet tills det blir tyst. När det blir helt tyst sätter Folke igång lektionen.
När Max håller i en NO-lektion där han går igenom olika organ så är det elever i klassrummet som konstant pratar och ljudvolymen i klassrummet är väldigt hög. Max försöker att gå igenom organen det är knappt någon om lyssnar och varje gång han säger åt eleverna att sluta så är det ingen som lyssnar på honom.
6.1.2 Elevens roll
Under en NO-lektion ser man hur elevernas makt gentemot läraren skildras, då Max har förberett en lektion där eleverna ska få lukta på olika frukter. Men eleverna börjar kasta frukterna på varandra, varpå Max säger till dem att ”Den som kastar en matbit igen, går ut direkt”, men inga elever lyssnar på honom och man får se en elev kasta ett äpple mot en annan elev. Max berättar att han inte vet om han ska vara mer auktoritär eller om han ska vara en kompis till dem eftersom eleverna inte vill lyssna på honom. Max säger att det är en annan situation i skolan nu, jämfört med vad det var när hans gamla lärare Folke jobbade. Då kunde eleverna inte sitta med mössor och mobiler under lektionerna.
Under Folkes lektion kommer en elev försent och går inte utan att säga något. Folke hälsar på eleven på ett snällt sätt och frågar varför eleven kommer vandrandes så här dags, varpå eleven svarar ”Jag är försenad”. Folke frågar honom om han kan förklara varför han är försenad.
18
Eleven svarar med att fråga vem Folke är. Folke svarar med att säga att han kommer att svara på hans fråga så fort han tagit av sig sin mössa och satt sig ned. När eleven tagit av sig både jacka och mössa så börja Folke svara på elevens fråga om vem han är och vad han gör på skolan.
Folke håller i en lektion som går överstyr, där elever pratar rakt ut hela tiden och lyssnar inte på vad Folke säger. Folke blir förbannad på eleverna och skriker åt eleverna att de ska lägga av. Efter lektionen sitter Folke tillsammans med Max och diskuterar om vad som skedde under lektionen. Folk säger att han aldrig varit med om en sådan lektion under hela sin långa karriär.
6.1.3 Relationen lärare-elev
I början av filmen kan vi se hur den unge läraren Max kommunicerar i klassrummet med eleverna. När han sätter igång lektionen hör han att en elev spelar musik på sin telefon. Max ber eleven snällt att stänga av den och ta ut hörlurarna ur öronen så att han slipper säga till honom fler gånger, varpå eleven lyder.
Under Folkes lektion kan vi se hur han använder sin makt i relationen till eleverna när han frågar en elev varför han inte har med sin bok till lektionen. Eleven säger att han glömde den hemma och undrar om han kan gå till biblioteket för att låna en bok. Folke tar eleven i örat på ett skämtsamt sätt och säger till honom att det borde han ha gjort under rasten, men att han ska skynda sig och låna boken på biblioteket.
Under en lektion på den nya skolan använder Folke sin makt i relationen till eleverna för att visa att det är han som bestämmer. Folke märkte av i början av lektionen att det började bli stökigt i klassrummet då fler och fler elever pratade rakt ut. Då slog Folke sin linjal i bordet för att det skulle bli tyst, men det var fortfarande några som pratade. Då röt Folke till
ordentligt och sa till en elev att hålla käften. Folke hotade med att ”Om det inte blev tyst nu, så skulle det bli en helt annan lektion”.
När Folke anlänt till den nya skolan där han ska vara vikarie går han runt och hälsar på alla elever och visar dem att han kan deras namn, vilket eleverna blir väldigt glada över.
Under en scen får vi se hur dialogen emellan elev och lärare skildras i filmen, då några elever kommer fram till Folke varav en av dem säger till honom att han påminner henne om
19
7.0 Diskussion
I denna del av studien kommer jag att använda det jag fått fram i analysen av filmerna, där de olika perspektiven analyserats, för att här i diskussionen knyta an det som analyserat till den tidigare forskningen.
7.1 Lärarrollen
Det vi kan se från analysen är att den stämmer överens med den tidigare forskningen. I filmen ”Swing it magistern!” (1940) är lärarna respekterade och högt ansedda i elevernas ögon men emellanåt kan eleverna vara lite busiga mot lärarna. Fjellström (2006) skriver att lärares status i samhället och bland elever hade sjunkit under 1900-talet. Han förklarar att vid 1900-talets begynnelse var läraren en genuint myndig och respektingivande person. I ”Swing it
magistern!” (1940) kan vi också se hur rektorskan Agda inte vill tillåta Ingas och lektor
Bergmans sjungande och spelande av jazz och swingmelodier eftersom hon anser att man inte ska avvika från de traditioner som finns i Sverige. Man kan också se hur målsättning i skolan för flickor övergick från att förbereda dem till att fylla kvinnans funktion som maka och mor till att få de fick lika rättigheter i skolan som pojkarna. Detta kan kopplas till det Fjellström (2006) skriver, då han säger att auktoritetskällorna i skolan hade förändrats på grund av den sekularisering som skolan genomgick under den här tiden, där kyrkan och kronan ersattes med universitet och näringsliv.
Vi kan också se kontrasterna mellan den tidigaste filmen och den senaste filmen i hur lärarrollerna ser ut, där lärarna i ”Swing it magistern!” (1940) är respekterade och högt ansedda, medan i ”Vikarien” (2006) var lärarna inte lika respekterade av eleverna. Detta kan också kopplas det som Fjellström säger att lärares status i samhället och bland elever hade sjunkit under 1900-talet. Att lärare status har sjunkit märks också när Folke i filmen
”Vikarien” (2006) säger att han aldrig under sin långa karriär som lärare har varit med om en sådan trotsig och respektlös klass som den Max har på sin skola.
7.2 Elevens roll
Det vi kan se från filmerna är att ju längre fram tiden man går, desto mer inflytande och starkare roll får eleverna. Både i filmen ”Ole dole doff” (1968) och ”Vikarien” (2006) kan man se hur eleverna har fått en starkare roll i skolan och lärarnas roll har försvagats. Främst märks det i filmen ”Vikarien” (2006) där eleverna inte lyssnar på vad läraren säger, de är trotsiga och visar ingen respekt till läraren. Fjellström (2006) påpekar att under 1990-talet så stärktes elevernas roll i skolan på grund av medvetenheten om barnkonventionen, då barn och
20
ungdomars roll uppvärderades, samtidigt som elevinflytande betonades i skolan. Det kan ha gjort att lärare idag inte vågar disciplinera elever på samma sätt som gjort under början av 1900-talet.
7.3 Relationen lärare-elev
I analysen kan vi också se sambandet mellan den ökade demokratiseringen i samhället och den ökade demokratiseringen i skolan och läroplanen. I filmen ”Ole dole doff” (1968) var läraren Sören väldigt osäker på hur han skulle hantera sina elever, samt att han var rädd för dem. Egidius (2005) skriver att under hans tid som metodiklektor vid Lärarhögskolan i Malmö på 1970-talet var hans tankar helt uppfyllda av hur de blivande lärarna skulle agera i katedern. Han instruerade, observerade dem och hade genomgångar med dem efter
lärarstudenternas lektioner under praktikperioderna utan intressera sig särskilt mycket för hur eleverna tog emot lärarkandidaternas undervisning. Detta kan kopplas till läraren Sörens osäkerhet till hur han ska vara som lärare. Det är som att han har fastnat i ett ingenmansland där han inte vet om han ska vara en auktoritär ledare eller om han ska vara mer demokratisk i sin lärarstil. Detta påverkar i sin tur hans relation till eleverna då kommunikationen mellan dem brister. Drugli (2014) skriver att i en relation där mycket konflikter uppstår, förekommer det ibland vrede, trots, kritik, disharmoni, oro och misstroende mellan lärare och elev. Då varken läraren eller eleven trivs i sådana situationer så brukar de oftast leda till att de undviker varandra. Detta kunde man se när läraren Sören tillslut inte gav Bengt några repressalier för hans agerande, utan Sören började undvika honom istället. Vi kan också se liknande situation i filmen ”Vikarien” (2006) då den unge läraren Max berättar att han inte vet hur han ska hantera eleverna och om han borde vara mer auktoritär eller om han borde försöka vara mer som en vän till dem.
21
8.0 Slutsats
8.1 Hur skildras den förändrade lärarrollen i svensk film?
Från filmerna kan vi se att lärarrollen har förändrats en hel del ur ett historiskt perspektiv. Främst när det gäller lärarens makt. Filmerna visar att under 1940-talet hade lärarna en stark auktoritet och var respektingivande figurer. Sedan vid 1970-talet blev samhället och skolan mer demokratiserat, vilket gjorde att lärarna gav eleverna mer inflytande i skolan. Under 2000-talet fick eleverna mycket mer inflytande vilket gjorde att lärarnas roll försvagades vilket gjorde att det blev väldigt svårt för lärarna att hantera vissa elever.
8.2 Hur skildras den förändrade elevrollen i svensk film?
Under 1940-talet hade eleverna inte speciellt mycket inflytande då de främst lydde läraren och vad han eller hon sa. Elevinflytande har påvisats sig främst under 1970-talet eftersom i takt med demokratiseringen i samhället och skolan kan vi se att eleverna fick allt större inflytande. Under 2000-talets film kan vi se en fortsättning på det som händer under 1970-talet där elever fick mer inflytande och en större roll och där lärarnas roll försvagades.
8.3 Hur skildras den förändrade relationen mellan lärare och elever i svensk film?
Enligt filmerna som har undersökts så var relationen mellan lärare och elever positiv under 1940-talet, då lärarna kunde uppmärksamma elevernas styrkor och svagheter utan att eleverna tog illa upp. Detta kan kritiseras då filmen ”Swing it magistern!” (1940) skildrar skolan på ett positivt sätt, där de flesta lärare och elever är väldigt glada och vänliga mot varandra. Om en annan film som skildrar skolan från denna tid hade studerats så hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Vid 1970-talet blev relationen mellan lärare och elever mycket sämre enligt filmerna, då läraren inte visste hur han skulle hantera sig själv som lärare och hur han skulle hantera eleverna. I filmen från 2000-talet var relationen mellan lärare och elev väldigt blandad, då den kunde se bra ut ibland, där båda parter kom väldigt bra överens och ibland kunde det vara väldigt dåligt då lärare blev frustrerade på elever som inte ville lyssna på dem.
22
8.0 Sammanfattning
I den här studien har fokus legat på att använda film som ett historiskt källmaterial för att påvisa förändringar i lärarrollen, elevrollen och relationen mellan lärare och elever ur ett historiskt perspektiv. Studiens syfte var att se hur lärarrollen och elevrollen har förändrats samt hur deras relation har förändrats ur ett historiskt perspektiv genom att använda film som ett kulturhistoriskt källmaterial. För att ta reda på detta har jag valt att utgå från den här frågeställningen:
1. Hur skildras lärarrollen i film över tid? 2. Hur skildras elevrollen i film över tid?
3. Hur skildras relationen mellan lärare och elever i film över tid?
I den tidigare forskningen har fokus legat på att se hur lärarrollen och elevrollen har förändrats, hur deras relation har förändrats ur ett historiskt perspektiv, samt hur de ser ut idag. Den tidigare forskningen delades upp i tre delar, där fokus låg på vad tidigare
forskningen hade skrivit om hur lärarens roll såg ut, hur elevens roll såg ut och hur relationen mellan lärare och elev såg ut.
För att besvara mina frågor angående hur lärarrollen, elevrollen och relationen mellan lärare och elever skildras i film ur ett historiskt perspektiv, valde jag att göra en kvalitativ
filmanalys. Anledningen till varför studien utgick från en kvalitativ filmanalys var för att studera filmernas innehåll så att de kunde ge en större förståelse för hur lärarnas och elevernas roller, samt relationerna mellan lärare och elever skildras i skolan ur ett historiskt perspektiv. När filmerna hade studerats och noteringar hade gjorts där skildringen av lärare, elever och relationen mellan dem förekommit började jag systematisera och kategorisera lärarens roll, elevens roll och relationen mellan lärare och elev i filmerna för att se vilka perspektiv i dessa roller jag ska fokusera på. De perspektiv som var mest framträdande i filmerna och som gav mest resultat var lärarens makt, lärarens förväntningar på eleverna, elevens makt, utanförskap hos eleverna, makten i relationen mellan lärare och elev och till sist kommunikationen mellan lärare och elev. De filmer som jag valt att undersöka var ”Swing it magistern!” som släpptes år 1940, ”Ole dole doff” som släpptes år 1968 och ”Vikarien” som släpptes år 2006.
I analysen har jag har framställt hur lärarens roll, elevens roll och hur relationen mellan lärare och elever skildras i filmerna genom att fokusera på två perspektiv på varje del. När jag undersökte lärarens roll så var fokus främst på hur läraren skildras som ledare i filmerna, samt hur lärarnas förväntningar på eleverna såg ut. När jag undersökte elevens roll i filmerna så låg
23
fokus främst på hur elever tar kontroll i skolmiljön, d.v.s. i klassrummet och utanför
klassrummet, samt utanförskapsperspektivet för att se hur eleverna påverkades av att inte vara delaktiga i aktiviteter. När jag undersökte hur relationen mellan lärare och elever i filmerna så var fokus främst på att se hur lärarna har använt sin makt i deras relationer till eleverna, samt hur kommunikationen mellan dem såg ut för att se utvecklingen av hur dialogerna såg ut i klassrummen.
I diskussionen använde jag den information jag fick av filmerna angående de olika
perspektiven som jag valde att fokusera på för att anknyta dem till den tidigare forskningen. Vi kunde se av analysen att filmernas porträttering av skolan stämde bra överens med den tidigare forskningen.
I slutsatsen besvarade jag frågeställningen som hade gjort för studien, där vi kunde se att genom att titta på filmerna kunde man se att lärarens makt minskade ju längre fram i tiden vi gick. Elevrollen blev också alltmer framträdande ju längre fram i tiden vi kom, då eleverna fick alltmer inflytande i skolan i takt med demokratisering i samhället. Enligt analyserna av filmerna som undersöktes så var relationen mellan lärare och elever bäst i den tidigaste filmen för att sedan bli allt sämre ju längre fram i tiden man kom.
24
9.0 Källförteckning
9.1 Litteratur
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Axelsson, T. (2007). Rätt elev i rätt klass: skola, begåvning och styrning 1910-1950. (1. uppl.) Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. Linköping.
Drugli, M. (2014). Läraren och eleven: goda relationer ger bättre lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2005). Att vara lärare i vår tid: inspirera, handleda, undervisa, organisera och
bedöma. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Ekholm, M. & Scherp, H. (red.) (2014). Det goda lärandets grunder. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuella
förutsättningar. Skolverket.
Fjellström, R. (2006). Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, T. (2006). Filmen som historisk källa: historiografi, pluralism och representativitet. Historisk tidskrift (Stockholm). (2006(126):3, s. [471]-490).
Larsson, E. & Westberg, J. (red.) (2011). Utbildningshistoria: en introduktion. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] : exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2018) [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket.
Nordmark, D. (1976). Bildspråkets betydelser: ett bidrag till filmteorins historia. Stockholm: PAN/Norstedt.
Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. (8. rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Schönbeck, L. (2008). Läroplansutveckling under 25 år – En jämförelse med tre aspekter ur
samhällsutvecklingen i Sverige mellan 1969 och 1994. (Examensarbete, Högskolan i
Halmstad, Halmstad). Hämtad från www.diva-portal.org › smash › get › diva2:310936 › FULLTEXT01
Snickars, P. & Trenter, C. (red.) (2004). Det förflutna som film och vice versa: om
25
9.2 Filmer
Bauman, S. (1948). Swing it magistern!. Stockholm: Sandrew Metronome. Hämtad från:
https://www.youtube.com/watch?v=X3q9aluhGj0&list=LL5Gg5SMRUXsh3YGBrW1bjPg&i ndex=11&t=8s
Blanck, Å & Palmgren, J. (2006). Vikarien. Sverige: MTG Modern TV AB. Troell, J. (1968). Ole dole doff. Stockholm: Svensk Filmindustri. Hämtad från:
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
