24 Svensk Frötidning 3/16
Bodil tar över
efter Bengt
Utan forskning hade vi kanske inte haft ett enda hektar oljeväxter i Sverige. Sedan många år lämnar därför Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare genom Stiftelsen Svensk Oljeväxt-forskning (SSO) bidrag till Oljeväxt-forskningsprojekt, som är av värde för svensk oljeväxtodling. Spindeln i nätet är den vetenskapliga representanten där Bengt Nilsson nu lämnar över stafettpinnen till Bodil Jonsson.
25 Svensk Frötidning 3/16
I
20 år har Bengt Nilsson varit vetenskaplig representant och sekreterare i Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning. Nu är det dags att lämna över denna så viktiga position i SFO till en mycket känd profil inom svensk oljeväxtodling, Bodil Jonsson. – Jag har alltid haft mitt hjärta i olje växterna, så när frågan kom kändes det direkt väldigt positivt och bra, berättar Bodil entusiastiskt!Många miljoner förvaltas
Att verka som vetenskapligt ankare i Forskningsstiftelsen är ett synnerligen betydelsefullt uppdrag. Stiftelsen har för närvarande ett kapital på över 12 miljo ner kronor. Dessa ska förvaltas, fördelas och förädlas till kunskap som är till nytta för svenska oljeväxtodlare. En del kanske kopplar forskning till professorer utan praktisk förankring, i sin egen lilla värld… men så inte fallet här.
– Vi har alltid haft en mycket praktisk inriktning på våra projekt, poängterar Bengt.
Och han om någon vet. Hela fem ord förande har passerat revy under hans år i stiftelsen, men tillsammans har man följt med tiden och de forskningsutma ningar som ansetts viktiga.
– Vi har väldigt sällan raggat några uppdrag, utan förlitat oss på att fors karna kommer in med förslag på forsk ning de brinner för och som vi anser faller väl in i den nya kunskap som behövs för dagens och morgondagens oljeväxtodling, berättar Bengt.
Hans erfarenhet av forskning och utveckling är stor. Han var verksam i Svalöv under 25 år; först som kornför ädlare och därefter arbetade han med andra växtslag under några år på Väst götafilialen. Efter detta var han ansvarig för utlandsprovningen av förädlings material och drog igång den förädling som ledde fram till de sorter som under några år dominerade den kanadensiska rapsodlingen. Under de sista tio åren var Bengt forskningschef och hade det över gripande ansvaret för företagets forsk ning och förädling.
Gedigen rapserfarenhet
En liknande resa har SFOs nya veten skapliga expert Bodil Jonsson gjort. Liksom Bengt har hon varit verksam under många år inom växtförädlingen i Svalöf. Speciellt minns hon en succé
med höstrapssorten Banjo som lyckades ta över en stor del av den franska höst rapsmarknaden.
Från att från början ha förädlat vallmo och höstrybs blev det höstraps som gällde under många år och det är kanske därifrån många odlare känner Bodil.
Under en tioårsperiod jobbade hon med höstrapsförädling riktad mot den stora europeiska marknaden. Där byggde hon upp en mycket stor kunskap och ett stort kontaktnät som kommer att vara till stor nytta inom Forsknings stiftelsen.
– Visst handlade det mycket om för ädling, där forskningen fanns med och alltid ur en praktisk synvinkel, betonar Bodil.
Försöksverksamheten i Europa skiljer sig från den svenska. Delar av den offi ciella provningen sker i samarbete med förädlarna och försök placeras på föräd lingsföretagens försöksfält. En lösning som Bodil prisar.
– Det var praktisk och nyttigt att kunna studera sortförsök, odlings tekniska försök, gödsling och mycket annat, samtidigt som man arbetade ute i fält med förädlingsmaterialet.
Det gav kontakter med andra forskare och olika nätverk, alla med syftet att utveckla den praktiska odlingen.
Bra samarbete
Men allt handlar om resurser och hur de utnyttjas . Och här klarar sig givetvis inte Forskningsstiftelsen på egen hand. Samarbete och gemensamma krafter är ledorden.
– Jag saknar den mer grundläggande forskning som tidigare fanns i Svalöv där man med hjälp av finansiering från utomstående, till exempel oljeväxtod larna, kunde arbeta med projekt som inte var direkt lönsamma, men där pro blem i rapsodlingen kunde lösa på sikt, menar Bengt.
Ett samarbete som verkligen gav resultat.
– Ja visst var det bra, en del projekt som till exempel resistens mot Verticil lium, var ju världsledande, understryker Bodil!
De senare åren har man haft en annan typ av samarbete då man har finansierat projekt tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning och detta har gjort att Stiftelsen Svensk Oljeväxt
forskning har kunnat finansiera relativt stora projekt.
Sammanfattningsvis prisar Bengt Nilsson arbetet inom SFO:
– Det har hela tiden varit jätteintres sant och roligt att få vara verksam i en organisation med så många intresserade och kunniga odlare!
Och Bodil Jonsson ser fram emot arbetet med samma härliga känsla för branschen.
– Det är faktiskt fantastiskt att jag såhär nästan direkt efter att jag slutat på Lantmännen, får chansen att vara en del av den fortsatta utvecklingen av svensk oljeväxtodling.
•
Fakta Stiftelsen
Svensk
oljeväxt-forskning
Sveriges Frö och Oljeväxtodlare lämnar genom Stiftelsen Svensk Oljeväxtforsk ning (SSO) bidrag till forskningsprojekt, som är av värde för svensk oljeväxt odling. Projektområden som stöds är: • Växtförädling
• Odlingsteknik • Prognosverksamhet • Växtskyddsproblem
• Rapsoljans kvalitet och användbarhet Kapitalet i stiftelsen har sedan bildandet 1980 succesivt tillförts från Sveriges Frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps AB, Söd ra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Stockholm Uppsala Frö och Oljeväxtod lare. I stiftelsens kapital ingår dessutom medel som tillförts från Torsten Cedells minneskonto och från Stiftelsen fil. dr Gösta Anderssons Stipendiefond. De årliga forskningsanslagen de senaste åren varierar starkt mellan 100 000 och 490 000 kronor. Stor leken och inriktningen på anslagen är beroende av kapitalets utveckling, andelen pågående flerårsprojekt, den långsiktiga strategin samt naturligtvis vad som anges i stadgarna.
Ansökan om bidrag sker en gång om året och ska vara SSO tillhanda senast den 2:a måndagen i oktober.
Hemsida:
http://www.svenskraps.se/forskning Se även årsredovisningen:
http://www.svenskraps.se/medlem/ arsredovisning.asp
