• No results found

Ljus marknad för oljeväxter år 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ljus marknad för oljeväxter år 2020"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

10 Svensk Frötidning 5/14

D

et finns idag inget som

tyder på att det ständigt ökande behovet av vegetabi-liska oljor och proteinmjöl skulle avstanna eller minska. Det är den slutsats man kan dra av de fram-tidsprognoser som finns att tillgå för den närmaste 5-årsperioden. Snarare är det mer relevant att ställa sig frågan hur vi lantbrukare ska klara av att odla så mycket som marknaden efterfrågar. I denna artikel tänkte jag belysa ett antal fundamentala faktorer som påverkar marknaden samt försöka belysa rapsens roll i denna komplexa värld.

Vi blir fler och vi kräver mer Befolkningstillväxten är en grundläg-gande orsak till det ökande behovet av livsmedel i världen. De stora befolk-ningsökningarna kommer att ske i

den delen av världen som vi benämner utvecklingsländer (figur 1). Den stora konsumtionsökningen kommer dock ske i de länder som har en tillväxt och där vi kommer att se en snabbt växande medel klass. Förädlade livsmedel kostar mer och det är när människor förflyttar sig uppåt i inkomstnivå och får pengar över till konsumtion som mönstret änd-ras. En allt större medelklass kommer att efterfråga mer förädlade livsmedel såsom kött och dryck av olika slag. Man ska komma ihåg att det går ca 2-3 kilo foder till 1 kilo kött beroende på djurslag samt ca 1 kilo malt till 5 liter öl. I alla länder, både U- och I-länder, pågår också en urbanisering som vi historiskt inte sett tidigare. Urbaniseringen i sig bidrar till ett annorlunda konsumtions-mönster. När avståndet till produktio-nen ökar, stiger också efterfrågan på förädlade livsmedel.

Indien och Kina bra exempel

För 25 år sedan konsumerade den indis-ka befolkningen övervägande vegetabi-lisk kost. I slutet på 1990-talet kan man se en tydlig förändring i detta mönster. Det är framför allt kycklingkött som ökat kraftig. Från i princip ingen egen industriell produktion beräknar man

att Indien 2020 kommer att producera cirka 6 miljoner ton kycklingkött för att täcka en ökad efterfrågan. Ökningen från dagens produktion motsvarar foderproduktionen på cirka 2 miljoner hektar, eller dubbelt den svenska spann-målsarealen (figur 2).

I Kina är det griskött som gäller. USDA konstaterar i sin senaste prognos över utvecklingen i Kina att köttkon-sumtionen per capita uppgår till 55 kilo per år. Av detta är 75 procent griskött. Ökningen fram till år 2023 av bara gris-kött beräknas till 6,6 kilo per capita. Med dagens befolkningsuppgift på 1,5 miljarder människor, motsvarar detta 100 miljoner grisar eller 30 miljoner ton foder eller produktionen på 10 miljoner hektar. Även det billigare kycklingköttet ökar och konsumtionen väntas öka med 2,4 procent per år de kommande tio åren.

Vi talar om svindlande tal och detta gäller bara ökningen av griskött och kycklingkött. USDA spår att den totala produktionen av kött i Kina de närmas-te tio åren stiger med 20 miljoner ton. Eftersom konsumtionen stiger så kraf-tigt, borde det i rimlighetens namn även betyda att Kina kommer att behöva im-portera en stor mängd färskt och fruset kött. Enligt USDA beräknas Kina öka sin

för oljeväxter år 2020

Rapsen styrka är att den inne­ håller både fett och protein. Dessa är och kommer att förbli mycket eftertraktade som livs­ medel, foder och bränsle.

Text: Henrik Strindberg, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

(2)

11

Svensk Frötidning 5/14 11

import av kött med 2,5 miljoner ton per år de närmaste 10 åren. Ett hopp för en sargad europeisk animalieproduktion. Världshandeln med proteinmjöl beroende av allt färre men större aktörer

Både produktion och konsumtion av proteiner koncentreras till färre och större aktörer. Konsumtionen ökar i de regioner som har en växande befolkning och framför allt en befolkning med ekonomisk tillväxt enligt beskrivningen ovan. Kina står för drygt 60 procent av världens import av soja med EU som tvåa på 12 procent (figur 3). Produk-tionen koncentreras till de områden som har möjlighet att utöka den odlade arealen och dit hör den sydamerikanska kontinenten. Stora områden som tidi-gare låg för fäfot eller betesmarker odlas upp och sås med sojabönor.

De största producenterna idag är Bra-silien, Argentina, USA, Paraguay och Uruguay, även benämnda ”the big five”. Dessa fem nationer står för 85 procent av världsproduktionen. USA som tidigare var den dominerande producenten ökar inte nämnvärt längre och har det senaste året passerats av Brasilien som världens största odlare av soja. Ju färre domine-rande aktörer vi får desto känsligare blir marknaden för störningar. Detta kän-ner marknaden av och redan idag finns en riskpremie inbyggd i priserna. Trots att vi har rekordhöga skördar 2013/14 så ligger priserna kvar på en konstant nivå. Importen motsvarar i stort det ökade utbudet och importörerna bygger natio-nella lager för att inte riskera

att tvingas köpa vid fel till-fälle då priserna är

ofördel-aktiga för konsumenten.

»

Exporten av sojabönor ökar

Figur 3. Exporten av sojabönor september-april 2013/14 har ökat med 30 procent på ett år! 14 12 10 8 6 4 2

Okt Jan Apr Juli

Ex po rt a v s oj ab ön or , m ilj on er t on 2013/14 2012/13 2011/12

Vi blir allt fler

Figur 1. Befolkningsutvecklingen i miljarder människor i världen 1950–2050. Grön linje utgör u-länder och blå linje i-länder

Världen Mindre utvecklade regioner Mer utvecklade regioner 10 8 6 4 2 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 M ilja rd er m änni sk or Källa: FN 2012.

Indierna vill äta mer kyckling

’91 ’93 ’95 ’97 ’99 ’01 ’03 ’05 ’07 ’09 ’011 ’13 ’90 ’92 ’94 ’96 ’98 ’00 ’02 ’04 ’06 ’08 ’10 ’12 ’14 2020 6.5 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 Miljoner ton

Figur 2. Produktionen av kycklingkött i Indien från 1990 till 2020 enligt prognos från Oil World.

Oljeväxter

kommer vara

en viktig del

av den framtida

konsumtionen av

fetter och protein,

var så säker!

(3)

12 Svensk Frötidning 5/14 Användningen av

vegetabiliska oljor ökar också Det är inte bara på proteinet som efterfrågan är ökande, även våra oljor konsumeras mer och mer. När det gäl-ler olja till livsmedel så är det samma mekanism som styr köttkonsumtionen som styr denna efterfrågan. En snabbt växande medelklass med ekonomiska resurser i världen konsumerar livsmedel med ökad förädlingsgrad. Dit hör friterad mat, godis, matoljor, kosmetika mm. Hälsotrender i framför allt västvärlden gör också att de vegetabiliska oljorna tar marknadsandelar från de animaliska fetterna.

Förbrukningen av biodrivmedel ökar också i världen. Även om vi i Europa för tillfället förlamats lite av den så kall-lade ILUC-debatten*, så kommer krisen i Ukraina snabbt påminna oss om vår ut-satta position vad gäller självförsörjnings-graden på drivmedel. Totalt av världens

produktion av vegetabiliska oljor, går 13 procent till biodrivmedel eller motsvaran-de 26 miljoner ton (figur 4). Denna mängd ökar med ca 2 miljoner ton per år, framför allt i länder som saknar annan naturlig energi och inte har ekonomiska resurser att investera i kärnkraft eller dyra skattefi-nansierade energikällor som vind och sol. Rapsens styrka är att den innehåller både olja och protein

Fördelningen av olja och torrsubstans enligt principen 50/50 i rapsfröet gör att det finns en stor efterfrågan på marknaden för både oljeproduktion och fodertillverkning. Raps som till största delen odlas på norra halvklotet har en global marknadsandel på ca 15 procent när vi talar om ton frö, medan rapsoljan utgör ca 30 procent av världens totala produktion av vegetabiliska oljor. Detta ger rapsen en styrka i konkurrensen gentemot övriga oljeväxter.

Faktorer som påverkar

rapsen framtid

• Det finns idag inget som tyder på att det ständigt ökande behovet av vegetabiliska oljor och proteinmjöl skulle avstanna eller minska. • Snarare är det mer relevant att ställa sig frågan hur vi lantbrukare ska klara av att odla så mycket som marknaden efterfrågar.

• Rapsen styrka är att den innehåller både fett och protein. Dessa är och kommer att förbli mycket efter- traktade som livsmedel, foder och bränsle.

• Vi blir allt fler men den stora konsumtionsökningen kommer att ske i de länder som har en tillväxt och där vi kommer att se en snabbt växande medelklass som kommer att efterfråga mer förädlade medel såsom kött och dryck av olika slag.

• Från i princip ingen egen industriell produktion beräknar man att Indien år 2020 kommer att producera ca 6 miljoner ton för att täcka en ökad efterfrågan på kycklingkött. Ökningen från dagens produktion motsvarar foderproduktionen på ca 2 miljoner hektar.

• Även i Kina ökar efterfrågan på kött kraftigt – såväl gris som kyckling. • Efterfrågan på vegetabiliska oljor som rapsolja följer samma mönster som köttet. En rikare medelklass efterfrågar förädlade produkter samtidigt som hälsotrenden talar för vegetabilisk olja.

• Ett aldrig sinande behov av drivmedel som RME driver på efterfrågan på vegetabilisk olja.

Hausse för grisen. I Kina är det griskött som gäller. Ökningen

fram till år 2023 av griskött i Kina beräknas till 6,6 kilo per capita. Det motsvarar cirka 100 miljoner grisar och massor av proteinfoder från bland annat raps.

Konsumtion av vegetabiliska oljor ökar konstant

Figur 4. Konsumtion av vegetabiliska oljor i världen.

89/90 92/93 95/96 98/99 01/02 04/05 07/08 10/11 13/14 195 180 165 150 135 120 105 90 75 60 45 30 15 0

Miljoner ton Biodrivmedel Livsmedel och övrigt

Volatil marknad är att vänta

Den marknadssituation som beskrivits kommer att ge upphov till ett nervöst och spekulativt agerande framöver framför allt på köparsidan. Detta i sig betyder snabba prisförändringar och en volatil marknad. En sådan marknad drar då till sig ytterligare spekulation, vilket naturligtvis späder på effekten yt-terligare. Här har vi som odlare, vi sitter ju på en vara, större möjligheter att sälja vid fördelaktiga prisnivåer och säkra av via terminer och optioner.

Oljeväxter kommer att vara en viktig del av den framtida konsumtionen av fetter och protein, var så säker!

*Förklaring: ILUC , Indirect Land Use Change = att om vi odlar energi på vår åkermark, så måste andra kontinenter odla vår mat. Vilket gör att regnskogen riskerar att skövlas än mer.

References

Related documents

På uppdrag av teknikbranschen och andra intressenter kommer KOMPTEK att utveckla och utpröva valideringsmetoder som är användbara för att validera och dokumentera den

Barrträden må vara tåliga mot både torka och kyla men när den ökande temperaturen medför både varmare klimat och torrare säsonger står skogen inför flera utmaningar.. Den

Önskar du mer information kontaktar du huvudansvarig för studien, Birgit Götlind, Hälsoakademin, Örebro universitet (se nedan).. Jag skulle vara tacksam om du ville ta kontakt med

Jag ser tre huvudsakliga områden där utvecklingen inom virtuella världar kommer att påverka företagandet och samhället i stort. 1) Arbetsmarknaden kommer att bli mindre

andraspråksutveckling. Under VFU på lärarprogrammet har jag befunnit mig i ett mångkulturellt område där många barn inte har svenska som modersmål. Ofta har jag sett barn som

Innan har vi främst tagit upp mänskliga rättigheter ur ett mer traditionell perspektiv, där frågor om politik och yttrandefrihet varit centrala, säger Norman Tjombe, chef för LAC

Han bor i El Aaiún i den ockuperade de- len av Västsahara, men han har lyckats ta sig till Åland för att delta i Emmaus Ålands som- marläger.. Här fi nns också tre andra

Tanken med elektroniska signaturer är i det här fallet att de ska kunna signera från andra platser och även på andra tidpunkter istället för att processkedjan ska brytas som