Efterfrågan på tandvård och hur utförs egenvård

(1)

A

tt befolkningen utnyttjar tandvårds-systemet och utför egenvård är vik-tiga faktorer i den hälsofrämjande in-satsen inom tandvården. Syftet med denna översiktsartikel är att beskriva hur den danska befolkningen utnyttjar tand-vårdssystemet och vad man har för vanor när det gäller munhygien. Artikeln belyser också hur det-ta beteende har utvecklats över tid sett i ett socio-kulturellt perspektiv. Den övergripande målsätt-ningen för tandvården år 2000 är delvis uppfylld i kraft av den generellt sett förbättrade tandstatu-sen i befolkningen. Största delen av befolkningen uppsöker regelbundet tandvården men bristerna i förebyggande tandvård har fortfarande en social gradient. De hälsofrämjande insatserna på tand-vårdsområdet bör riktas specifikt mot samhällets svaga grupper. Att ha möjlighet att följa utveck-lingen av de orala sjukdomarna i befolkningen skulle medverka till att hälsofrämjande insatser kan målinriktas och utvärderas.

LAGLIG GRUND FÖR DANSKA TANDVÅRDSSYSTEMET

Regelbundna tandläkarbesök och god egenvård anses av såväl tandvårdens utövare som befolk-ningen i allmänhet vara viktiga element i förebyg-gande arbete och upprätthållandet av tand- och munhälsa. De övergripande målen framgår av den danska hälsolagens paragraf 1 som just trätt i kraft: »Sundhedsvæsenet har til formål at fremme

befolkningens sundhed samt at forebygge og be-handle sygdom, lidelse og funktionsbegrænsning for den enkelte« (1). I den tidigare lagen om

tand-vård (1986) innehöll paragraf 1 följande generella målsättning: »Tandplejens mål er, at befolkningen

ved god hjemmetandpleje og et sammenhængende tilbud om forebyggelse og behandling kan udvikle hensigtsmæssige tandplejevaner samt sunde

tæn-Lisa Bøge Christensen

lektor, phd,

Köpenhamns universitet, Det sundhedsvidenska-belige fakultet, odonto-logiska institutet, avdel-ningen för samhälls-odontologi och vidare-utbildning, Köpenhamn

E-post: lbc@odont.

ku.dk

Poul Erik Petersen

professor, dr odont, BA, Cand scient soc, Köpehamns universitet, Det sundhedsviden-skabelige fakultet, odontologiska institutet, avdelningen för sam-hällsodontologi och vidareutbildning, Köpenhamn

der, mund og kæber og bevare disse i funktions-dygtig stand gennem hele livet«. Tandvårdslagen

har nu avlösts av hälsolagen (1) och Sundheds-styrelsen har slagit fast att målsättningen för tandvården fortfarande gäller eftersom den bör uppfattas som en delformulering under hälso- lagens överordnade målsättning (2).

Den tandvård som ges till den danska befolk-ningen innebär lagstiftningsmässigt att förebyg-gande tandläkarbesök och egenvård har hög pri-oritet. De hälsofrämjande aktiviteter som lagen ställer upp för tandvården innebär dessutom att befolkningens kostvanor samt tobaks- och alko-holvanor påverkas i positiv riktning. Det finns en-dast få danska rapporter i ämnet men det har vi-sats att goda vanor när det gäller tandläkarbesök och munhygien inte automatiskt påverkar andra typer av hälsobeteenden hos patienterna i positiv riktning. Däremot finns det ett samband mellan levnadsvillkor och kostvanor, tobakskonsumtion samt alkoholintag (3, 4). Sjukförsäkringsöverens-kommelsen omfattar dock tandvårdstjänster som ger möjlighet att påverka patienternas vanor för bättre hälsa och det påpekas att detta är en stor pedagogisk uppgift för tandvården i såväl kom-munal regi som i privata praktiker (3, 4).

Tandvård i kommunal regi ges huvudsakligen till barn och ungdomar samt till personer som på grund av rörelsehinder eller omfattande fysiskt eller psykiskt handikapp endast med svårighet kan utnyttja den vanliga tandvården. I kungö-relse nummer 285 fastställs att tandvård för barn och ungdomar ska omfatta »1) Almen

fore-byggelse herunder oplysningsvirksomhed mv., 2) Undersøgelser af tand-, mund- og kæberegionens udvikling og sundhedstilstand, 3) Individuel fore-byggelse herunder oplysning af den enkelte samt forældre, 4) Behandling af anomalier, læsioner

Efterfrågan på tandvård

– och hur utförs egenvård?

DANMARK

SAMMANFATTAT

_{De senaste 30 åren har efterfrågan på tandvård ökat}

i Danmark. Samtidigt har befolkningens egenvård (det vill säga

tand-borstning samt användande av tandstickor och tandtråd) förbättrats.

Den ökade efterfrågan på tandvård beror till stor del på att allt fler

personer i de äldre åldersgrupperna har kvar sina egna tänder.

Artikeln är översatt från danska av Nordisk Oversætter-gruppe, Köpenhamn

(2)

og sygdomme i tand-, mund- og kæberegionen og tandregulering i overensstemmelse med de i bilag 1 til bekendtgørelsen angivne regler for ortodonti-visitation og ortodonti-indikationer« (5).

Enligt överenskommelsen mellan den offent-liga sjukförsäkringen och Dansk Tandlægefore-ning ges tandvård hos privatpraktiserande tand-läkare (delvis med egenavgifter) till alla danska invånare som fyllt 18 år (6). Detta har gällt sedan lagen om offentlig sjukförsäkring antogs 1971. Den offentliga sjukförsäkringen ger bidrag till di-agnostik, tandfyllningar, rotbehandlingar, tand- extraktioner samt parodontalbehandling och operativt borttagande av tänder, rotspetsar och cystor. Ersättningen från sjukförsäkringen va-rierar efter behandlingstyp. Tandvård i allmän-praktik omfattar dessutom behandlingar som inte finns med i denna överenskommelse, det vill säga att behandlingar där patienterna betalar hela kostnaden; exempelvis protetik.

Överenskommelsen är utformad så att regel-bundna undersökningar kan anpassas efter pa-tientens behov av förebyggande åtgärder och behandling. Den syftar till att främja och bevara regelbundna tandvårdsvanor i befolkningen och därmed medverka till att säkerställa tidig diagnostik och behandling. Flera behandlingar base-rade på regelbunden diagnostik och förebyggande tandvård, bland annat instruktion i hemtandvård ingår. Kriterierna för olika behandlingsalternativ är fastställda utifrån odontologiska kriterier för att den del av befolkningen som har god tandhälsa ska få undersökningar i lämpliga intervall och att man samtidigt ska kunna ge individer med sämre tandhälsa behandling och kontrollbesök mellan de regelbundet fastlagda intervallerna (7).

Lagstiftningen om förebyggande och behand-lande tandvård omfattar dessutom grupper av vuxna som har svårt att utnytta tandvårdssys-temet (2). Det gäller dels den kommunala äldre-tandvården, som främst är riktad mot personer i äldreboende eller på vårdhem. Dessutom ska kommunen erbjuda specialiserad tandvård till psykiskt sjuka och utvecklingsstörda som inte kan vända sig till barn- och ungdomstandvården, vuxentandvården eller äldretandvården (2).

Dansk lagstiftning har således i årtionden gett tandvårdspersonalen möjlighet att stimulera be-folkningen att utnyttja tandvårdssystemet och utveckla sin egenvård för att därmed förbättra det orala hälsotillståndet. Men det finns en rad andra omständigheter som avgör hur befolk-ningen utnyttjar tandvårdssystemet och som påverkar egenvården, till exempel sociala och kulturella faktorer.

ATT UTNYTTJA TANDVÅRDSSYSTEMET

Den internationella litteraturen har olika sätt att mäta hur tandvårdssystem utnyttjas av befolk-ningen (8). Man kan till exempel mäta antal

per-soner i en befolkning som går till tandläkare un-der ett år, eller antal tandläkarbesök per person och år. Regelbunden tandvård definieras oftast som minst ett tandläkarbesök per person och år de senaste fem åren. Färre än fem besök karaktä-riseras normalt som »oregelbundet utnyttjande«, om personen inte besökt tandläkare under perio-den registreras det som »inget utnyttjande«.

Metoden användes i de landsomfattande häl-so- och sjukdomsundersökningar som genom-fördes av Statens Institut for Folkesundhed 1987, 1994 och 2000 där man bland annat ställde frå-gor om hur de intervjuade utnyttjade tandvårds-systemet. Tandläkarskolan i Köpenhamn var samarbetspartner i dessa undersökningar som visar utvecklingen i utnyttjandet av tandvården i Danmark (9, 10). År 2000 var 80 procent av de intervjuade regelbundna patienter inom vux-entandvården, 11 procent var oregelbundna pa-tienter medan 9 procent inte besökt tandläkare under en femårsperiod.

Sedan 1987 har det skett betydande föränd-ringar i hur vuxna besöker tandläkaren. Bland yngre vuxna har utvecklingen gått mot en minsk-ning i andelen personer med regelbundna tand-läkarbesök medan det har skett en ökning hos de äldre. I åldersgruppen 65–74 år hade antalet regelbundna tandläkarbesök nästan fördubblats år 2000 jämfört med 1987 (11).

Efterfrågan på tandvård

– och hur utförs egenvård?

»En senare undersökning som gjorts

i Köpenhamn visade bland annat att personer

med annan etnisk bakgrund gör färre före-

byggande tandläkarbesök än personer med

dansk bakgrund.«

FO TO : L EN A J O H A N SS O N

(3)

Oavsett ålder fanns det fler personer med regel-bundna tandläkarbesök i gruppen med gymna-sieutbildning än i gruppen med sju års skolgång (P < 0,001). Det fanns också ett samband mellan regelbundna tandläkarbesök och inkomst. Detta samband var störst i åldersgruppen 45 år och äldre (P < 0,001) (9,11). Ökningen i regelbundna tandvårdsvanor i denna åldersgrupp beror på att fler äldre har kvar sina egna tänder (9). I den landsomfattande undersökningen 2000 (9) visa-des att befolkningens tandstatus också var kopp-lad till tidigare tandläkarvanor. Bland äldre (65+ år) som inte fick tandvård i barndomen fanns dubbelt så många tandlösa personer jämfört med dem som hade tillgång till tandvård i barnaåren (9). Dessutom var det dubbelt så många personer med 20 tänder eller fler bland äldre med tillgång till tandvård i barndomen (9). Ett motsvarande samband mellan vuxnas tandläkarbesöksvanor tidigt i livet och aktuell tandstatus rapporterades redan i början av 1980-talet (12,13).

Tidigare nationella studier över hur

vuxenbe-folkningen utnyttjar det danska tandvårdssyste-met har visat samma utvecklingsmönster. Från 1975 till 1990 steg andelen regelbundna patienter i tandvårdssystemet från 59 till 76 procent (14). En landsomfattande undersökning från 1976 bland 20–69-åriga danskar visade att 61 procent var regelbundna patienter men att det var stora variationer i kön, ålder och socialklass (15).

Den så kallade »vuxenundersökningen« 1982 visade att 80 procent av de betandade gick re-gelbundet till tandläkare men att det även här fanns stora variationer i kön, ålder och socio-ekonomiska faktorer (16). Social tillhörighet och ekonomiska förutsättningar har alltså visat sig spela en betydelsefull roll för hur befolkningen utnyttjat tandvården genom åren (17, 18). När det gäller den vikande tendens som ses över tid hos unga (9) visar färska data en minskning på 10 procent från 1994 till 2003 i de yngre ålders-grupperna (19). Hos danska värnpliktiga har man funnit en motsvarande utveckling i regelbundet utnyttjande av tandvård de senaste 10 åren

sam-Hälsosystem och tandvård Socio-kulturella riskfaktorer Miljömässiga riskfaktorer Utnyttjande av tandvårdssystem RISKBEDÖMNING: Munhygien Kost Tobak Alkohol RESULTAT: Status för tandsjukdomar Funktion Livskvalitet Allmänhälsa

Figur 1. Riskfaktorer med betydelse för oral hälsa och livskvalitet.

TABELL 1. Procentandel regelbundna användare bland yngre vuxna.

Män Kvinnor Alla

1972 Danmark Antoft et al (39) 18–25-åriga värnpliktiga 71

1973 Danmark Schwarz og Hansen (40) 18–26-åriga värnpliktiga 67

1979 Danmark Petersen og Stoltze (41) 18–24-åriga värnpliktiga 64

1983 Danmark Petersen PE (12) 25–34-åringar 78

1983 Danmark* Petersen PE (15) 20–24-åringar 86

1987 Danmark Voksenundersøgelsen (16) 20–29-åringar 88

1989 Danmark Petersen og Nørtov (23) 67-åringar 46

1989 Danmark Hede og Petersen (24) psykiskt sjuka personer 66

2004 Danmark Petersen et al (9) 25–34-åringar 78

2003 Danmark Christensen et al (27) gravida 88

2001 Sverige Hjern et al (42) 25–44-åringar 79

2003 Norge Skaret et al (43) 18–23-åringar 79

1987 Norge Søgaard et al (44)* 16–35-åringar 86

2005 Finland Ylostalo et al (25)** 31-åringar 56 80

* Uppskattning utifrån figuren

**Har blivit undersökt minst en gång under de senaste två åren

Män Kvinnor Alla

1973 Danmark Schwarz og Hansen (40) 18–26-åriga värnpliktiga 67

1979 Danmark Petersen og Stoltze (41) 18–24-åriga värnpliktiga 64

1983 Danmark Petersen PE (12) 25–34-åringar 78

1983 Danmark* Petersen PE (15) 20–24-åringar 86

1987 Danmark Voksenundersøgelsen (16) 20–29-åringar 88

1989 Danmark Petersen og Nørtov (23) 67-åringar 46

(4)

tidigt som de sociala skillnaderna när det gäller regelbundet utnyttjande av tandvård kvarstod och till och med accentuerades (20).

En senare undersökning som gjorts i Köpen-hamn visade bland annat att personer med annan etnisk bakgrund gör färre förebyggande tandlä-karbesök än personer med dansk bakgrund (21). Det är särskilt anmärkningsvärt att »efterkom-mande«, det vill säga personer som är födda och uppvuxna i Danmark och därmed omfattats av kostnadsfri kommunal tandvård upp till 18 års ålder besöker tandläkare hälften så ofta som öv-riga danska ungdomar (21).

I samma studie av köpenhamnarna har man dessutom visat att skillnaden i utnyttjande av fö-rebyggande tandvård inte endast är ett ungdoms-problem. Den lägsta konsumtionen av diagnos-tiska tjänster ses hos de äldsta i samhället (21) trots att en annan ny studie visat att just denna grupp har den största sjukdomsbördan och det största behandlingsbehovet (22).

En tidigare studie av 67-åriga pensionärer stödjer den låga anslutningen till regelbundna tandläkarbesök i den här åldersgruppen (23). En undersökning av hemmaboende psykiatriska patienter visade också mycket färre regelbundna tandläkarbesök än för befolkningen i övrigt (24). För de unga ses generellt en mindre ökning i ut-nyttjandet av tandvårdssystemet sedan 1972 (ta-bell 1) medan ökningen över tid är mycket större hos åldersgrupperna medelålders och äldre (ta-bell 2). Ta(ta-bell 1 och 2 visar dessutom jämförbara data från övriga nordiska länder vars tandvårds-system på många områden liknar det danska (25). Tabell 3 visar de faktorer som identifierats som betydelsefulla för utnyttjandet av det danska tandvårdssystemet i litteraturen.

Munhygienvanor

Den senaste nationella undersökningen (2000) omfattade även munhygienvanor hos vuxna danskar (26). Resultaten visar att 68 procent av danskar med naturliga tänder borstar tänderna två eller flera gånger om dagen, 28 procent an-vänder tandpetare minst en gång om dagen och 11 procent använder tandtråd varje dag (26).

I nationella undersökningar från 1980-talet angav något fler att de borstade tänder två eller fler gånger om dagen, lite färre använde tand-petare medan användningen av tandtråd tycks vara oförändrad (16, 17). Denna mindre nedgång i tandborstningsvanor kan dock bero på att man använt olika metoder för att samla in data.

I vuxenundersökningen från 1987 fann man inga systematiska skillnader i användningen av hjälpmedel för munhygien mellan åldersgrup-perna. Tandpetare och tandtråd användes dock oftare av dem som regelbundet utnyttjade tand-vårdssystemet än av dem som inte utnyttjade det (16). En annan studie från 1980-talet visade att

25- till 44-åriga kvinnor hade bättre munhygien-vanor än män. Även en hög utbildningsnivå och regelbundna tandvårdsvanor påverkade munhy-gienvanorna i positiv riktning (17).

Färska data visar att motsvarande variationer kvarstår år 2000 (26). Dessutom hade möjlighe-ten till tandvård i skolåldern ett positivt infly-tande på munhygienvanorna både när det gäller tandborstning och användning av tandtråd (26). I en studie från 2003 angav gravida kvinnor en mycket hög munhygiennivå; i stort sett alla till-frågade kvinnor borstade tänderna två gånger om dagen och drygt hälften använde tandpetare och tandtråd minst en gång i veckan (27). Där- emot är det långt färre (59 %) som borstar tänder två gånger om dagen hos psykiskt svaga grupper (24). Tabell 4 visar utvecklingen över tid för mun-hygienvanor, tandborstning två gånger om dagen samt användning av tandpetare och tandtråd. Data från Sverige och Finland visar lägre pro-centandelar för tandborstningsvanor och för öv-rigt märks stora olikheter mellan könen (28–30). En översikt över faktorer med klar betydelse för munhygienvanorna ses i tabell 5.

Barn och ungdomar

I Danmark får alla barn från 0–17 år kostnadsfri tandvård inom den kommunala tandvården. För-sta steget mot systematisk tandvård för barn togs med inrättandet av skoltandvården 1910. Det följ-des av lagen om barntandvård 1972 och senare med lagen om tandvård 1986 som nu ersatts av hälsolagen med tillhörande kungörelser (1).

TABELL 2. Procentandel regelbundna användare bland medelålders och äldre personer.

1983 Danmark Petersen PE (12)* 45–54-åringar 48 55–64-åringar 35 1983 Danmark Petersen PE (15)** 45–54-åringar 47 65–69-åringar 25 1987 Danmark Kirkegaard et al (16) 50–64-åringar 49 65–81-åringar 23 1987 Danmark Rasmussen et al (45) 45–54-åringar 75 65–74-åringar 35 1996 Danmark Christensen et al (10) 45–54-åringar 87 65–74-åringar 54 1996 Danmark Schwarz E (14) 45–54-åringar 83 65+-åringar 38 2003 Danmark Petersen et al (11) 45–54-åringar 89 65–74-åringar 66 2005 Danmark Christensen et al (19)*** 45–54-åringar 88 55–64-åringar 80 2001 Sverige Hjern et al (42) 45–64-åringar 89

2002 Sverige Bagewitz et al (46) 65–69-åringar 88 1987 Norge Søgaard et al (44)** 56+-åringar 68 1999 Finland Suomine-Taipale et al (47)*** 65–74-åringar 66 * Endast män

** Uppskattning utifrån figuren

*** Hade varit hos tandläkare under de senaste fem åren TABELL 3. Faktorer som påverkar danskar att göra regelbundna tandläkarbesök.

Faktorer som främjar besök Faktorer som hämmar besök

Kvinnligt kön Manligt kön

Hög inkomst Låg inkomst

Hög utbildning Låg utbildning

(5)

Innehållet i lagstiftningen är dock i stora drag detsamma som tidigare eftersom servicen byg-ger på en hälsofrämjande princip och ett system som ska tillhandahålla förebyggande och be-handlande tandvård utan kostnad för patienten. Dessutom är systemet i hög grad skolbaserat och uppsökande vilket har medverkat till ett stort deltagande bland barn och ungdomar.

Kommunerna kan välja om de vill genomföra tandvårdsprogrammet i offentlig eller privat regi. Valfrihet gäller även för barn och ungdomar, dock mot delvis egenbetalning om 0–15-åringar väljer en privatpraktiserande tandläkare i ett området där det redan finns en kommunal tand-klinik. I dag går dock omkring 90 procent av alla barn och ungdomar till en kommunal klinik.

Ett hälsoinformationssystem infördes samti-digt med lagen om barntandvård 1972 (31) vilket har betytt att såväl struktur (tandvårdssystemet), process (tandvårdstjänster) som »outcome« (hälsoresultat) har kunnat utvärderas löpande på nationell och lokal nivå.

Kollektiva program för tandborstning och fluorsköljningar upprättades tidigt i den kom-munala tandvårdens historia (32). En senare un-dersökning av sexåriga barns tandvårdsbeteende (33) visade att mindre än hälften av föräldrarna borstade sina barns tänder dagligen trots en rätt hög kunskapsnivå hos föräldrarna om karies och möjligheterna att förebygga sjukdomen. Såväl föräldrarnas utbildning som inkomst hade be-tydelse för om barnen fick hjälp med tandborst-ningen (33). 1988 undersöktes hälsobeteende, bland annat tandvårdsbeteende, hos 11–15-åring-ar. Barn i högre socialgrupper borstade tänderna oftare än barn från lägre socialgrupper (34).

En studie från 1999 belyste organiseringen av hälsoarbetet i det danska kommunala tandvårds- programmet. Överraskande var att endast hälften av de kommunala tandsköterskorna rapport-erade om »health education«-aktiviteter i skolan medan munhygieninstruktion gavs systematiskt till alla barn från förskoleklassen upp till tredje klass (35).

En jämförande nordisk undersökning från 1999 påpekade dessutom att tandborstningsin-struktion var första val vid förebyggande arbete i Danmark i motsats till i andra nordiska länder där tandvården lade lika mycket vikt vid kostråd-givning och information om fluoranvändning (36). I en undersökning av europeiska 11-åring-ars dagliga tandborstningsvanor låg Danmark på 82 procent omedelbart efter Sverige där 83 pro-cent av 11-åringarna borstar tänderna fler än en gång om dagen. Sämst placerad låg Ryssland, de baltiska länderna och Finland med mindre än 40 procent (37) (tabell 6).

SAMMANFATTNING

Totalt sett har det under de senaste 30 åren skett en ökning i utnyttjandet av tandvårdssystemet i Danmark samt en förbättring i befolkningens egenvård i form av tandborstning och använd-ning av tandpetare och tandtråd. Det ökade ut-nyttjandet av tandvården beror till stor del på

TABELL 4. Procentandel personer med olika munhygienvanor

Tandborstning Användning av Användning av minst 2 gånger/dag tandtråd tandpetare

Män Kvinnor Alla =/>dgl <dgl =/>dgl <dgl

1986 Danmark Petersen PE (17) 24–44-åringar 72 92 83 45 22

1992 Danmark Hede og Petersen (24) psykiskt sjuka personer 59

2003 Danmark Christensen et al (27) gravida 25–42 år 96 11 31 14 43

2003 Christensen et al (26) alla 77 59 50 17 16 6

25–44-åringar 73 14 22 8 17

45–64-åringar 66 45 24 13 17

65+-åringar 54 28 21 11 6

2005 Sverige Hugoson A (28) 20–40-åringar 77/67 <15 15/30

60–80-åringar 80/57 60 12/16

1994 Finland Murtumaa H (30) 15-åringar * 40 79 61

2002 Finland Honkala S (29) 16–18-åringar 23 47

* Uppskattning utifrån figur 1

»Kollektiva program för

tandborstning och fluorsköljningar

upprättades tidigt i den kommunala

tandvårdens historia.«

(6)

att det med åren har blivit allt fler personer i de äldre åldersgrupperna som har kvar sina natur-liga tänder.

Den övergripande målsättningen för tandvår-den är delvis uppfylld med tandvår-den förbättrade tand-statusen i befolkningen. Största delen av befolk-ningen uppsöker regelbundet tandvården, men lågt utnyttjande av tandvårdssystemet har fort-farande en social gradient. Den grupp i samhäl-let som inte regelbundet går till tandläkaren, och som därför sällan eller aldrig får förebyggande tandvård, tillhör företrädesvis mindre privile-gierade befolkningsgrupper. Det gäller äldre och speciellt svaga grupper som till exempel psykiskt sjuka. Det är mot dessa samhällsmedborgare som en hälsofrämjande insats bör riktas specifikt.

Figur 1 visar olika riskfaktorer som har infly-tande på bland annat oral hälsa och livskvalitet (38). Denna modell är lämplig för planering av interventionsprogram. Det nuvarande tand-vårdssystemet omfattar ett

hälsoinformations-system för barn och ungdomar som gör det möj-ligt att analysera såväl struktur och process som »outcome« i tandvårdssystemet (31).

För vuxenbefolkningens del kan man enbart hämta upplysningar om struktur, process och tandstatus för valda årskullar av patienter via det nuvarande systemet. För att kunna mäta den häl-sofrämjande effekten av att »utnyttja« eller »inte utnyttja« tandvårdssystemet samt av vuxnas egenvård anser vi att det bör upprättas ett sys-tematiskt hälsoinformationssystem för samtliga personer som är bosatta i Danmark.

Detta skulle kunna bidra till övervakning av utvecklingen av de orala sjukdomarna i befolk-ningen, inte enbart när det gäller kariesföre-komst, utan också förekomst och fördelning av parodontala sjukdomar samt god- och elakartade slemhinneförändringar.

ENGLISH SUMMARY

Utilization of dental care system and oral self-care practices in Denmark Lisa Bøge Christensen och Poul Erik Petersen Tandläkartidningen 2008; 100 (2): 82–8

The aim of this review paper is to describe utilization of the dental care system and oral self-care practices among Danish citizens. All children and adolescents have access to free-charge preventive and curative dental care of-fered by school-based outreaching public dental health services. Almost 100% of the target group participates in this programme. The adult population is offered dental care by dentists in private practice, which is partly paid by the National Health Insurance (NHI).

The reimbursement scheme of the NHI gives priority to preventive dental visits as well as to dental services that include oral hygiene instructions and counselling on diet and use of tobacco. In the last thirty years there has been an increase in the proportion of Danes who make regular dental visits and there has also been some enhancement of oral hygiene habits in terms of tooth brushing, use of toothpicks and dental floss.

However, there are still population groups who do not use the dental care system regularly and who do not benefit from preventive dental care, in particular, disadvantaged older people. This inequity among those with poor living conditions and poor dental care habits has a social gradient. In future, oral health promotion should be directed specifically to these un-derprivileged groups. Tools are recommended for evaluating oral health activities directed towards reducing the burden of oral diseases, especially in relation to dental caries, periodon-tal disease and lesions of the oral mucosa.

TABELL 5. Faktorer av betydelse för munhygienvanor hos danskar.

Faktorer som främjar Faktorer som hämmar

munhygienvanor munhygienvanor

Kvinnligt kön Manligt kön

Hög utbildningsnivå Låg utbildningsnivå

Regelbundna tandvårdsvanor Oregelbundna tandvårdsvanor eller utnyttjar inte tandvården

Tandvård i barndomen Ingen tandvård i barndomen

Har 20 tänder eller fler Har färre än 20 tänder

TABELL 6. Procentandel 11-åriga barn som borstar tänder mer än en gång om dagen och som använder tandtråd (37).

Tandborstning Använder

>en gång om dagen tandtråd

Sverige 83 6 Danmark 82 9 Tyskland 76 Österrike 74 7 Norge 73 17 Tjeckien 63 6 Israel 63 10 Kanada 61 25 Frankrike 61 Polen 60 Nordirland 59 15 Skottland 59 Wales 59 Grönland 56 12 Slovakien 56 4 Ungern 46 2 Spanien 45 9 Belgien 45 Estland 40 Lettland 38 Finland 34 3 Litauen 34 Ryssland 34

(7)

REFERENSER

1. Indenrigs- og

Sundhedsmi-nisteriet. Sundhedsloven Lov nr. 546 af 24/6-2005.

2. Sundhedsstyrelsen.

Om-fanget af og kravene til den kommunale og regionale tandpleje. Vejledning, 2006.

3. Poulsen VJ, Petersen PE.

Kostvaner og levekår hos 25-44-årige danskere. Tandlægebladet 1986; 90: 7–14.

4. Petersen PE. Smoking,

alcohol-consumption and dental-health behavior among 25-44-year-old Danes. Scand J Dent Res 1989; 97: 422–31. 5. Indenrigs- og Sundhedsmi-nisteriet. Bekendtgørelse om tandpleje BEK nr. 285 af 4/4-2006. 6. Sygesikringens

Forhand-lingsudvalg, Dansk Tand-lægeforening. Overens-komst om tandlægehjælp af 9-6-1999. Ændret ved aftale af 24-10-2006.

7. Sundhedsstyrelsen.

Tand-plejens struktur og organi-sation 2004.

8. Petersen PE, Holst D.

Utili-zation of Dental health Services. In: Cohen LK, Gift HC, editors. Disease Preven-tion and Oral Health Promo-tion. Copenhagen: Munks-gaard; 1995: p. 341–86.

9. Petersen PE, Kjoller M,

Christensen LB, Krustrup U. Changing dentate status of adults, use of dental health services, and achievement of national dental health goals in Denmark by the year 2000. J Public Health Dent 2004; 64: 127–35.

10. Christensen LB, Kjoller M,

Petersen PE, Vigild M. Tandstatus og udnyttelse af tandplejetilbuddet hos voksne i Danmark 1994. Tandlægebladet 1996; 100: 215–22.

11. Petersen PE, Kjøller M,

Christensen LB, Krustrup U. Voksenbefolkningens tand-status og udnyttelse af tandplejetilbuddet i Dan-mark 2000. Sociale og adfærdsmæssige determi-nanter for udvikling. Tand-lægebladet 2003; 107: 672– 84.

12. Petersen PE. Dental visits,

dental health status and need for dental treatment in a Danish industrial popula-tion. Scand J Soc Med 1983; 11: 59–64.

13. Petersen PE, Pedersen KM.

Socioeconomic demand model for dental visits. Community Dent Oral Epide-miol 1984; 12: 361–5.

14. Schwarz E. Changes in

demand for dental care among Danish adults 1975–

1990. Acta Odontol Scand 1996; 54: 36–43.

15. Petersen PE. Dental visits

and self-assessment of dental health status in the adult Danish population. Community Dent Oral Epide-miol 1983; 11: 162–8.

16. Kirkegaard E, Borgnakke

WS, Grønbæk L. Tandsyg-domme, behandlingsbehov og tandplejevaner hos et repræsentativt udsnit af den voksne danske befolkning. Licentiatafhandling. Århus og København: Århus og Københavns tandlægehøj-skoler; 1987.

17. Petersen PE. Dental Health

Behaviour among 25-44 year-old Danes. Scand J Prim Health Care 1986; 4: 51–7.

18. Petersen PE.

Tandplejead-færd, tandstatus og odonto-logisk behandlingsbehov blandt arbejdere og funk-tionærer på en stor dansk industrivirksomhed. En socialodontologisk bedrifts-undersøgelse. Disputats. Odense: Odense Universi-tetsforlag; 1981.

19. Christensen LB, Petersen

PE. Consumption of dental services among adults in Denmark 1994-2003. Eur J Oral Sci 2007; 115: 174–9.

20. Antoft P, Rambusch E,

Christensen HW. En sam-menligning af carieserfa-ring og tandplejevaner hos danske værnepligtige ind-kaldt i 1972, 1982, 1993 og 2002. Tandlaegernes Tidsskr 2004; 19: 8–19.

21. Christensen LB, Hede B,

Sundby A. Den køben-havnske befolknings anven-delse af forebyggende diagnostiske tandplejeydel-ser. Tandlægebladet 2005; 109: 1126–32.

22. Krustrup U, Petersen PE.

Periodontal conditions in 35-44 and 65-74-year-old adults in Denmark. Acta Odontol Scand 2006; 64: 65–73.

23. Petersen PE, Nørtov B.

General and dental health in relation to life-style and social network activity among 67-year-old Danes. Scand J Prim Health Care 1989; 7: 225–30.

24. Hede B, Petersen PE.

Self-assessment of dental health among Danish non-institu-tionalized psychiatric pa-tients. Spec Care Dentist 1992; 12: 33–5.

25. Ylostalo P, Sakki T, Jarvelin

MR, Knuuttila M. Dental check-ups in 31-year-olds in relation to optimism and life satisfaction. Community Dent Health 2005; 22: 106–12.

26. Christensen LB, Petersen

PE, Krustrup U. Self-repor-ted oral hygiene practices among adults in Denmark. Community Dent Health 2003; 20: 229–35.

27. Christensen LB,

Jeppe-Jensen D, Petersen PE. Self-reported gingival conditions and self-care in the oral health of Danish women during pregnancy. J Clin Periodontol 2003; 30: 949–53.

28. Hugoson A, Koch G,

Goth-berg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jonkoping, Sweden during 30 years (1973-2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005; 29: 125–38.

29. Honkala S, Honkala E,

Rimpela A, Vikal A. Oral hygiene instructions and dietary sugar advice recei-ved by adolescents in 1989 and 1997. Community Dent Oral Epidemiol 2002; 30: 124–32.

30. Murtomaa H, Metsaniitty M.

Trends in toothbrushing and utilization of dental services in Finland. Community Dent Oral Epidemiol 1994; 22: 231–4.

31. Helm S. Recording system

for the Danish Child Dental Health Services. Community Dent Oral Epidemiol 1973; 1: 3–8.

32. Brams NU. Preventive

den-tistry in the Scandinavian school dental health ser-vice. Int Dent J 1967; 17: 384–92.

33. Petersen PE. Oral health

behavior of 6-year-old Danish children. Acta Odon-tol Scand 1992; 50: 57–64.

34. Holstein BE, Due P, Ito H.

Tandplejeadfærd blandt 11-15-årige i en sundhedsso-ciologisk belysning. Tand-laegernes Tidsskr 1990; 5: 252–5.

35. Petersen PE, Torres AM.

Preventive oral health care and health promotion provided for children and adolescents by the Munici-pal Dental Health Service in Denmark. Int J Paediatr Dent 1999; 9: 81–91.

36. Källestål C, Wang NJ,

Peter-sen PE, Arnadottir IB. Ca-ries-preventive methods used for children and adol-escents in Denmark, Ice-land, Norway and Sweden. Community Dent Oral Epide-miol 1999; 27: 144–51.

37. Kuusela S, Honkala E,

Kan-nas L, Tynjala J, Wold B. Oral hygiene habits of 11-year-old schoolchildren in 22

European countries and Canada in 1993/1994. J Dent Res 1997; 76: 1602–9.

38. Petersen PE. The World Oral

Health Report 2003: conti-nuous improvement of oral health in the 21st century – the approach of the WHO Global Oral Health Pro-gramme. Community Dent Oral Epidemiol 2003; 31 (Suppl. 1): 3–24.

39. Antoft P, Rambusch E,

Antoft B, Christensen HW. Caries experience, dental health behaviour and social status – three comparative surveys among Danish military recruits in 1972, 1982 and 1993. Community Dent Health 1999; 16: 80–4.

40. Schwarz E, Hansen ER.

Tilslutningen til den re-gelmæssige ungdomstand-pleje i 1973, belyst ved en undersøgelse af værneplig-tige. Tandlægebladet 1973; 77: 1063–71.

mobil.natur

mob.se

CO2-kalkylator, natur-

natur-bilder och naturljud till din mobil, online-kameror med mera.

wap

Miljontals

barn går inte

i skolan på

grund av krig.

Det går att förändra!

Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a

BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

Så får du

mindre klirr

i kassan.

Med Telia Betal får du en modern online betaltjänst som både är snabb, tillförlitlig och enkel att installera. Tjänsten är förberedd för EMV, den senaste världsstandarden chipkortbetalning. Den är utvecklad i samarbete med banker och terminalleverantörer, och godkänd av Cekab och andra inlösare. Din betalutrustning behöver bara anslutas till ett ADSL bredbandsmodem som i sin tur pluggas in i ditt vanliga telejack. Modemet ger dig även tillgång till e-post och snabbt internet. Dessutom kan du bygga på med inbrottslarm och koppling till larmcentral. Läs mer på telia.se/betal

(8)

Så får du

mindre klirr

i kassan.

Med Telia Betal får du en modern online betaltjänst som både är snabb, tillförlitlig och enkel att installera. Tjänsten är förberedd för EMV, den senaste världsstandarden chipkortbetalning. Den är utvecklad i samarbete med banker och terminalleverantörer, och godkänd av Cekab och andra inlösare. Din betalutrustning behöver bara anslutas till ett ADSL bredbandsmodem som i sin tur pluggas in i ditt vanliga telejack. Modemet ger dig även tillgång till e-post och snabbt internet. Dessutom kan du bygga på med inbrottslarm och koppling till larmcentral. Läs mer på telia.se/betal