54 tandläkartidningen årg 106 nr 9 2014
VETENSKAP & KLINIK
NATIONELL KLINISK FORSKARSKOLA I ODONTOLOGI, DEL 3E
n av faktorerna för en lyckad rotbe-handling är att den rotfyllda tanden förses med en koronal restaurering av god kvalitet. Teknikerframställd krona anses ofta vara den optimala restaure-ringen för den rotbehandlade tanden. Enligt Sta-tens beredning för medicinsk utvärdering (sbu) saknas det dock vetenskapligt underlag för att bedöma om kronterapi bättre bevarar en rotfylld tand långsiktigt jämfört med fyllningsterapi [1]. Ett lyckat behandlingsresultat innebär, förutom att patienten får behålla tanden, att den är sym-tomfri och frisk periapikalt.Studier har visat att de viktigaste riskfaktorer-na för utveckling av apikal parodontit, förutom karies, är rotfyllningar och restaureringar av bristfällig kvalitet [2]. Om ett samband förelig-ger mellan typ av restaurering och periapikal-status är däremot okänt. Syftet med projektet är att i svensk allmäntandvård studera rotfyllda tänders överlevnad och undersöka om tekniker-framställd krona bättre bevarar en rotfylld tand jämfört med kompositfyllning. Ett ytterligare syfte är att undersöka om apikal parodontit är vanligare vid tänder restaurerade med komposit jämfört med andra sorters restaureringar.
tandöverlevnad
Rotfyllda tänder löper en viss risk att förloras. Studier har visat att 86–93 procent av rotbe-handlade tänder kvarstod efter två–tio år [3] och att de som hade restaurerats med krona klarade sig bättre [3–4]. Möjliga förklaringar kan vara att enbart tänder med god prognos
restaure-ODONTOLOGINS NYA FORSKARE PRESENTERAR SINA PROJEKT, DEL 3
Här är den tredje delen av fyra i artikel serien om den nya nationella kliniska
forskarskolan i odontologi. I artiklarna presenterar deltagarna i forskarskolan själva
kortfattat sina projekt. Artikelserien startade i Tandläkartidningen nummer 7 2014.
Koronal restaurering
Victoria Dawson
universitetsadjunkt, ST-tandläkare, avd för endodonti, Odon to-logiska fakulteten, Malmö högskola E-post: victoria. dawson@mah.se Handledare: Sigvard Åkerman
prof, avd för orofacial smärta och käkfunktion, Odontologiska fa kul-teten, Malmö högskola
Kerstin Petersson
prof, avd för endodonti, Odontologiska fa kul te-ten, Malmö högskola
Eva Wolf
odont dr, uni ver si tets-lektor, avd för en do don-ti, Odontologiska fa kul-te kul-ten, Malmö högskola
ras med krona eller att en tätare försegling kan uppnås och bättre förhindra mikrobiellt läckage. Hur stor andel av rotbehandlade tänder som klarar sig på lång sikt och vilka restaureringar som utförs på nyligen rotfyllda tänder i svensk allmäntandvård är inte undersökt. Med hjälp av Försäkringskassans databas kan samtliga tän-der som rotfyllts identifieras och följas över tid. Utifrån behandlingskoderna som registreras för tänderna erhålls information om vilka restau-reringar som utförs, hur stor andel som extra-heras och vilka kostnader som spenderas. Man kan därmed undersöka om den rotfyllda tanden bevaras bättre med krona än med kompositfyll-ning. Av intresse är även att studera om det finns ett samband mellan patientens socioekonomiska status och den restaureringstyp som erhålls.
periapikalstatus
Sedan 2009 då amalgam förbjöds i Sverige är komposit det enda materialet för fyllningsterapi av tänder. Studier har visat ogynnsamma reaktio-ner i pulpaceller och i pulpa-dentinkomplexet i kontakt med komposit. Vid polymerisationspro-cessen krymper materialet något, vilket innebär en risk för bristande anslutning mellan fyllning och tand. Mikrobiellt läckage med såväl pulpa-påverkan som rotkanalsinfektion är en möjlig konsekvens [5]. Det är dock okänt om tänder som restaurerats med kompositfyllningar har högre frekvens apikal parodontit än tänder restaurera-de med amalgamfyllningar eller kronor. Genom klinisk och röntgenologisk undersökning av 440 patienter registreras koronala restaureringar
(fi-Studier av
tand överlevnad,
peri apikal status och
behandlingsbeslut
SAMMANFATTAT
I detta projekt
studeras rotfyllda tänders
över-levnad och om teknikerframställd
krona bättre bevarar en rotfylld
tand jämfört med kompositfyllning.
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 106 NR 9 2014
Victoria Dawson: Koronal restaurering
55 VICTORIA DAWSON
gur I) och periapikalstatus (figur II) vid samtliga tänder. Frekvensen apikal parodontit vid olika restaureringstyper hos både rotfyllda och ej rot-fyllda tänder kommer att beräknas.
BeHandlinGsBeslut
Möjliga faktorer som påverkar tandläkarens be-slut om hur den rotfyllda tanden ska restaureras är förväntad prognos för tanden, tandläkarens preferenser och patientens ekonomi. Genom att intervjua tandläkare kommer vi att studera om dessa eller andra faktorer medverkar vid valet av restaurering.
BetYdelse
Eftersom komposit är det dominerande restau-reringsmaterialet för tänder i Sverige är det an-geläget att veta om det medför en förhöjd frek-vens av apikal parodontit, både för ej rotfyllda och rotfyllda tänder. Om krona visar sig bättre än kompositfyllning för rotfyllda tänder kan det leda till rekommendationer att restaurera tanden med krona, vilket är cirka tre gånger dyrare än kompositfyllning. Som jämförelse restaurera-des 12 procent av de nyligen rotfyllda tänderna i Sörmland med krona. Negativa ekonomiska kon-sekvenser för både patienten och samhället kan undvikas om inga skillnader påvisas.
Figur I. Typ av koronal restaurering registreras vid klinisk undersökning.
REFERENSER 1. SBU. Rotfyllning. En
systematisk litteraturöver-sikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 203. ISBN 978-91-85413-39-3. 2. Kirkevang L-L, Væth M, Hörsted-Bindslev P, Bah-rami G, Wenzel A. Risk factors for developing apical periodontitis in a general population. Int Endod J 2007; 40: 290–9.
3. Ng YL, Mann V, Gulabivala
K. Tooth survival following non-surgical root canal treatment: A systematic review of the literature. Int Endod J 2010; 43: 171–89.
4. Ng YL, Mann V, Gulabivala
K. A prospective study of
the factors affecting outcomes of non-surgical root canal treatment: part 2: tooth survival. Int Endod J 2011; 44: 610–25.
5. Bergenholtz G. Evidence
for bacterial causation of adverse pulpal responses
in resin-based dental restorations. Crit Rev Oral Biol Med 2000; 11: 467– 80. Figur II. Periapikalstatus registreras på röntgen. Ålder: 32 år.
Familj: Make och en son. Bor i: Bunkeflostrand utanför Malmö. Arbetar och forskar på: Endodontiavdelningen vid Malmö högskolas odontologiska fakultet.
Varför började du med detta?
– Det hela började som ett projekt inom ra-men för specialistutbildningen och därifrån växte sig intresset för forskning allt större. Forskarskolan i klinisk odontologi känns som en bra introduktion till forskningskar-riären. Den passar eftersom den är inriktad mot klinisk forskning.
På vilket sätt får din forskning betydelse för patienter?
– Om krona visar sig bättre än kompositfyll-ning för rotfyllda tänder kan det leda till rekommendationer att restaurera tanden med krona. Det är cirka tre gånger dyrare än kompositfyllning. Om komposit är lika bra som krona kan både patienter och samhället spara pengar.
På vilket sätt kommer forskningen att få be-tydelse för dig och din karriär, tror du?
– Jag hoppas kunna forska i större utsträck-ning i framtiden.
Vad ska du göra när forskarskolan är klar?
– Jag kommer att arbeta vidare med forsk-ningsprojektet i större omfattning och slut-föra det. Samtidigt fortsätter jag att jobba kliniskt.
Vilken nytta tror du att du får av det nätverk du bygger upp under forskarskolan?
– Jag tror att nätverket i framtiden kommer att ge möjlighet till forskningssamarbete med kolleger från de andra ämnesområdena inom odontologi. JANET SUSLICK