18 Svensk Frötidning 3/10 fter 3 försöksår visar totalt 17
sammanställda försök att det går att etablera en bra hös-traps med de flesta metoder. Sedan försöken startade 2007 har myck-et hänt på maskinutvecklingen.
Allt är möjligt
Idag har den klassiska Vemmerlövs-metoden med gödselspridare, kultivator och kanske ringvält utvecklats av både maskintillverkare och lantbrukare till att ersättas av en konceptmaskin med frösålåda. Tallriksredskap med efterföl-jande vält finns på många gårdar samti-digt som frösålådor blivit vanliga i takt med utökat fånggrödestöd.
Försöken visar, vilket måste betonas tydligt, att alla metoder fungerar i hela Sverige på alla jordarter! Det gäller bara att med fingertoppskänsla välja rätt me-tod till rätt år. Samtidigt som försöken
visar att allt är möjligt visar de också att fallgroparna är större vid plöjningsfri bearbetning än vid traditionell plöjning. Anledningen till detta är att skörderes-ter från förfrukten kan ställa till det vid otillräcklig jordbearbetning efter plöj-ningsfri etablering.
Plöjning säkrar markytan
Plöjning med följande såbäddsbered-ning är ofta den mest tidskrävande metoden. All halm försvinner, gamla körspår, ibland djupa, från tröska och sprutor elimineras också. Efter plöjning behöver jorden redas till vilket under torra höstar kan innebära vältning/be-tongvältning, 3 harvningar och kanske mer vältning och harvning. Risken är förstås störst med detta på lerjord. Varje sådan överfart konsumerar vatten och ytjorden torkar ur. Då krävs mycket regn för att få rapsfröet att gro.
På en lättare jord kanske det räcker med plöjning, vältning, 2 harvningar och sedan sådd. Här går det också att plöja fort, kanske någon eller några ki-lometer fortare än på styv lera.
Plöjning är ofta lämpligt vid blöta höstar och medför minst risk för sni-gelangrepp. Den största fördelen med plöjning är dock att det är ett mycket sä-kert sätt att få bort alla skörderester från markytan som kan krocka med spiran-de rapsplantor.
Etablering med kultivator
Den krocken är akilleshälen för all eta-blering med kultivator. Därför måste skörderester och halm brukas in väl i jorden vid sådan etablering. Det innebär att jorden oftast måste bearbetas en el-ler fel-lera gånger innan fröet sprids ut och sedan inblandas i jorden. Det är särskilt viktigt att gamla körspår försvinner så
Mer än
Vemmerlöv
Den klassiska Vemmerlövsmetoden har inspirerat till enklare
och säkrare höstrapsetablering. Nu går maskinutvecklingen
snabbt och tillverkarna sporrar varandra med nya tekniska
lösningar. Men de svenska försöken visar faktiskt att allt är
möjligt om bara fingertopparna är med.
Text: albin Gunnarson, Svensk Raps Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
E
HALM
mot
TID
HALM
mot
TID
»
Halm mot tid. Plogens största fördel är att den gömmer skörderesterna och ser till hal-men inte krockar med spirande raps. Kultiva-torsåddens tyngsta argument är tidsbespar-ing och att rapsen kommer i jorden snabbt under bråda augustidagar.
19 Svensk Frötidning 3/10
HALM
mot
TID
HALM
mot
TID
20 Svensk Frötidning 3/10 att alla rapsfrön får möjlighet att gro
in-brukade i jord. Bearbetningen ska ske snett eller tvärs emot tröskdragen. Allt för att säkerställa att all halm blir rejält inblandad.
Fröet kan spridas med frösåmaski-ner, eller gödseljet etc, för att sedan vid sista överfarten bearbetas in med kul-tivator. Någon form av återpackning med vält eller vältrulle på kultivatorn är att föredra. Det säkrar avdunst-ningsskydd, myllar samt inte minst trycker ned sten.
Etablering med sående kultivator
Flera olika maskiner finns på mark-naden med kultivatorer som även sår i samma överfart. Här gäller det fortfa-rande att ha känsla för jorden och
sä-kerställa att ordentligt med jord bryts loss och bearbetas. Det är oftast att rekommendera att stubbearbeta fältet 1–2 gånger innan man gör sista kulti-veringen och samtidigt sår. De flesta av maskinerna som kan komma i frå-ga är utrustade med vältrulle. Oftast släpps fröet framför rullen i den bakre pinnradens jordsprut. Detta myllar fröet precis lagom och vältrullen åter-packar kring fröet och säkerställer den sista myllningen.
En tredje variant av kultivatorsådd är den där fröet placeras precis bakom varje pinne. Här är tanken att fröet ska placeras exakt i en bearbetad jord-fåra. Jorden mellan pinnarna lämnas obearbetad. Man använder den här metoden till att bearbeta extra djupt under fröets placering. Det är ju rim-ligt att tro att rapsplantan gynnas av att få ett luckert område närmast ro-ten. Det finns inga direkta försöksre-sultat på exakt den här tekniken, men i svenska försök har vi inte sett några skördeökningar av väldigt djupa bear-betningar.
Sådd med Carrier-typ
Sådd med tallriksredskap av typen Carrier är en annan variant. Meto-den bygger på att matjordslagret be-arbetas grunt. Problemet med denna
typ av redskap är att den grunda be-arbetningen inte återställer gamla spårskador orsakade av exempelvis skördetröskan. Arbetsbredden är ofta lite större än med kultivator och över-farterna går snabbt. Fortfarande är det viktigt att ha en viss volym mat-jord att bearbeta och placera fröet i. Därför kan det vara idé att arbeta loss en större volym jord med en kultiva-tor först, särskilt för att få bukt med körspår. Grunt bearbetande tallriks-redskap arbetar in halmen sämre än mer djupgående redskap. Därför finns en risk att för mycket halm och för få överfarter ger ett bruk med alldeles för mycket halm på ytan. En annan nackdel är att vältrullarna kan orsaka strukturskador i matjordslagret under väldigt fuktiga förhållanden. Fördelen med metoden är att fröna myllas väl i tallrikarnas jordsprut och före vältrul-lens återpackning samt att stenar och ojämnheter trycks ned effektivt.
Alvluckring före sådd
Några försök samt en del praktiska erfa-renheter finns av sådd med alvluckrare, men framförallt sådd efter alvluckring. Resultaten är varierande. Det största problemet som är svårt att eliminera är att all halm blir kvar på ytan. Halm på ytan behåller värme i jorden på hösten,
Oavsett hur man väljer att etablera sin raps så finns några hållpunkter att hålla reda på.
1. SäKERT är att plöja om det inte är väldigt styvt och torrt. Efterföljande bearbetning kan torka ur jorden. Tidskrävande koncept, men skörderester stör inte rapsens uppkomst. 2. TID sparar man vid etable-ring utan plöjning. Varje dygn tidigare sådd är värt runt 50 kilo raps per hektar. Viktigt dock med halmnedbrukning.
3. HALM på ytan försämrar hela plantans utveckling om rapsen ens gror. Dessutom är halm på ytan också sniglarnas barnkam-mare.
4. PRESSA halmen är ett alter-nativ, men det tar tid och kan medföra spårbildning om hösten är blöt. Eldning av halm på sträng är förbjudet.
5. VATTEN hushållar man med vid plogfri etablering och det kan vara en stor fördel torra höstar. 6. SNIGELANGREPP är det högre risk för vid plogfri etablering.
6 viktiga kom-ihåg i
rapsetableringen
21 Svensk Frötidning 3/10
men isolerar också mot uppvärmning på våren vilket inte alls är bra. Halm i ytan är också sniglarnas barnkamma-re. Därför bör alvluckring på något sätt kombineras med halmnedbrukande be-arbetning. Att alvluckringen skulle gyn-na rapsplantans rotutveckling och där-med kanske också ge en ökad skörd har inte kunnat visas i svenska jordar och i svenska försök.
Sådd med skivbillmaskin utan plöjning
En annan metod är förstås att så med såmaskin, vilken som helst, utan föregå-ende plöjning. Många försök och prak-tiska erfarenheter finns från sådder med exempelvis Väderstad Rapid i oplöjda
fält. Idag går det inte att säga bara vil-ken såmaskin man sått med och sedan hävda att man etablerat plöjningsfritt med gott resultat. Självfallet spelar det roll om såmaskinen har bearbetande förredskap och om man sår direkt el-ler efter en elel-ler fel-lera jordbearbetning-ar. Nyckeln till framgång i många fall är dock att så i fält som bearbetats på ett eller annat sätt. Inte minst för att få bort, som tidigare nämnts, alla skad-liga körspår och säkra att halmen är nedbrukad. Fördelen att så med såma-skin i bearbetat men icke plöjt fält är förstås att frömyllningen och utmat-ningen blir exakt samt att man återigen sparar viktig tid. Den tiden är viktig för rapsen på hösten. «
På djupet. alvluckring före eller i samband med sådd kan spräcka upp
hårda skikt och göra det enklare för höstrapsen att utveckla rötterna. Men i de svenska försöken har alvluckringen inte gett någon merskörd. Foto: Johan arvidsson
