Välj rätt sort(s) våroljeväxt

Download (0)

Full text

(1)

Svensk Frötidning nr 1 februari 2005 6

Text Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Foto Jens Blomquist, Svensk Frötidning Hösten 2004 såddes det cirka 35 000 hektar oljeväxter vilket är betydligt mindre än vad som är önskvärt. Orsaken till detta var främst att skörden av spannmål blev försenad och när tröskan gått över fältet var tiden för höstraps-sådd förbi. För den som är intres-serad av att vara oljeväxtodlare är dock inte loppet kört bara för man inte fick till höstsådden. Vårolje-växterna har eller borde ha sin giv-na plats i växtodlingsplanen hos många svenska växtodlare.

Energi kräver areal

Marknaden efterfrågar allt mera oljeväxtfrö och detta betyder na-turligtvis möjligheter för odlarna att öka sina arealer med oljeväx-ter. Just nu ligger fokus på raps för energiändamål, det vill säga RME (rapsmetylester) som blandas i diesel.

Under 2005 kommer det att byg-gas en fabrik för tillverkning av RME i södra Sverige. Denna fabrik

Välj rätt sort

(

s

)

våroljeväxt

Inför årets vårsådd kan det

glädjande konstateras att

sortutbudet av vårraps och

vårrybs är bra. Det lovar gott

för oljeväxtodlingen som

efterfrågas mer än på länge.

kommer att vara dimensionerad för att förbruka rapsfrö från cirka 40 000 hektar. Även om potentia-len för raps som energikälla kan komma att bli mycket stor, kom-mer också fortsättningsvis an-vändningsområdena rapsolja för humankonsumtion och rapsmjöl till foderändamål att vara betydel-sefulla.

Ett ökat behov av rapsfrö inne-bär att inom något år behöver den svenska arealen vara kring 120 000 hektar.

Mer vårraps än vårrybs

Förra året odlades det nästan 45 000 hektar våroljeväxter i lan-det och förhoppningsvis kan vi i år nå 50 000 hektar. Prisnivån är fortfarande hög, cirka 1,90 kronor per kilo för augustileverans till Karlshamn och det är fortfarande

god ekonomi i att odla vårraps. Som diagram 1 visar har det under 2000-talet skett en ökning av vår-oljeväxtarealen i landet.

Förhållandet mellan vårraps och vårrybs går mot att vårraps odlas på allt större areal. Tidiga vårar i Mellansverige har gjort att vårrap-sen har kunnat sås relativt tidigt och därmed fått chans till en läng-re vegetationsperiod. Rapsens hö-gre avkastningsförmåga har säkert också bidragit till intresset från odlarhåll är större för raps än rybs.

Arter för alla odlingsplatser

Valet står mellan vårraps eller vår-rybs och är beroende av var man bor i Sverige. Vårraps är överläg-sen i avkastning, men har längre växtperiod än vårrybs. Det bety-der att i de nordligare odlingsom-rådena är vårrybs ett säkrare val.

(2)

7 Svensk Frötidning nr 1 februari 2005

Två likvärdiga och bra sorter i vårraps

Tabell 1. Vårraps, områdesvis avkastning 2000-2004.

Omr A-F Fröskörd kg/ha Omr A-F Råfett kg/ha Omr A Råfett kg/ha Omr D Råfett kg/ha Omr E Råfett kg/ha Omr F Råfett kg/ha SW Stratos 2460 100 1080 100 1100 100 1140 100 990 100 1150 100 GBR Heros 101 99 103 103 98 98

Petita visar vårrybsmusklerna

Tabell 2. Vårrybs, områdesvis avkastning 2000-2004.

Omr A-F Fröskörd kg/ha Omr A-F Råfett kg/ha Omr A Råfett kg/ha Omr D Råfett kg/ha Omr E Råfett kg/ha Omr F Råfett kg/ha SW Agat 1980 100 810 100 940 100 850 100 780 100 820 100 Bor Hohto 105 101 96 102 103 100 SW Djingis 104 104 96 103 106 104 SW Petita 111 112 107 110 114 113

Råfett och stjälkstyrka i vårrybs

Tabell 3. Vårrybs, odlingsegenskaper 2000-2004.

Stjälkstyrka % Mognad dagar Råfett % av ts Klorofyll Ppm Protein i mjöl % av ts Bomullsmögel % SW Agat 61 113 44,7 5 39,4 20 Bor Hohto -2 -1 -1,6 +/- 0 -0,6 +3 SW Djingis +7 -1 0 -1 +0,5 -4 SW Petita +8 -1 +0,7 +/- 0 -0,5 +2 56% 57% 64% 78% 81% 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 2000 2001 2002 2003 2004 vårrybs vårraps 21700 23248 34510 34005 44710 Hektar

Ökad odling av vårraps

under 2000-talet

Diagram 1. Areal (hektar) våroljeväxter i

Sverige 2000-2004.

En vårrapsgröda som inte hinner mogna i tid på hösten får ett alltför högt klorofyllinnehåll i fröet. Höga klorofylltal (över 20 ppm) innebär avdrag på fröpriset.

Begränsat sortutbud

Sortutbudet i våroljeväxter är inte på långa vägar så stort som i höstraps. Av vårraps finns det

två sorter att välja mellan: Stra-tos från Svalöf Weibull och Heros från Scandinavian Seed. Varken avkastning eller odlingsegenska-per skiljer mellan sorterna. Båda sorterna är stjälkstyva och har hög oljehalt. Genomsnittsavkastningen för 2000-2004 framgår av tabell 1.

Av vårrybs finns det flera intres-santa sorter som Hohto, Djingis,

Petita och Agat. Sortförsöken visar att högst avkastning ger Petita. Ta-bell 2 visar medelavkastningen för åren 2000-2004. De olika sorternas egenskaper framgår av tabell 3. ■ Läs gärna mer om sortval i våroljeväxter på Svensk Raps hemsida:

Figure

Updating...

References

Related subjects :