ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
”Om livskvaliteten är sämre här är det logiskt att den
psykiska hälsan är sämre”
-En kvalitativ studie om hur unga vuxna män med invandrarbakgrund
resonerar kring psykisk ohälsa och sociala insatser i marginaliserade
områden
Författare: Hermella Amlakie & Shewit Tesfaldet Handledare: Jessica H. Jönsson
”OM LIVSKVALITETEN ÄR SÄMRE HÄR ÄR DET LOGISKT ATT DEN PSYKISKA HÄLSAN ÄR SÄMRE”
- EN KVALITATIV STUDIE OM HUR UNGA VUXNA MÄN MED
INVANDRARBAKGRUND RESONERAR KRING UPPLEVELSERNA AV PSYKISK OHÄLSA OCH SOCIALA INSATSER I MARGINALISERADE OMRÅDEN.
Hermella Amlakie & Shewit Tesfaldet Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Sverige ses ofta som ett jämlikt samhälle där alla har samma förutsättningar, det finns dock delar av den svenska befolkningen som inte har samma förutsättningar som
majoritetsbefolkningen, vilket leder till sociala och psykiska problem. En grupp som är särskilt utsatt är unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund resonerar kring psykisk ohälsa och sociala insatser i marginaliserade områden. Studiens perspektivval består av intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, strukturell diskriminering och marginalisering. En kvalitativ metod har tillämpats och sex intervjuer med unga vuxna män från marginaliserade områden i städerna Stockholm, Göteborg och Örebro har
genomförts. Studiens resultat visar att psykisk ohälsa verkar vara ett tabubelagt ämne som är oförenligt med manliga ideal samt att det finns en bristande kunskap kring ämnet bland målgruppen. Ojämlika levnadsvillkor, kriminalitet och trakassering av polisen samt
diskriminering ses som möjliga orsaker till utveckling av psykisk ohälsa, medan självmord, kriminalitet och självmedicinering ses som möjliga konsekvenser av psykisk ohälsa.
Intervjuerna visar att unga vuxna män i marginaliserade områden upplever en brist på information om sociala insatser mot psykisk ohälsa i deras områden.
Nyckelord: levnadsvillkor, marginaliserade områden, marginalisering, psykisk ohälsa, sociala insatser, strukturell diskriminering
“IF THE QUALITY OF LIFE IS WORSE HERE, IT IS LOGICAL THAT THE MENTAL HEALTH IS WORSE”
- A QUALITATIVE STUDY ON HOW YOUNG ADULT MEN WITH FOREIGN
BACKGROUND REASON ABOUT THE EXPERIENCES OF MENTAL ILLNESS AND SOCIAL EFFORTS IN MARGINALIZED AREAS.
Hermella Amlakie & Shewit Tesfaldet Örebro University,
School of Law, Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Fall 2020
Abstract
Sweden is often seen as an equal society where everyone has the same conditions, however, there are parts of the Swedish population that do not have the same conditions as the majority population, which leads to social and psychological problem. One group that is particularly at risk is young men with immigrant backgrounds from marginalized areas. The present study aims to investigate how young adult men with immigrant backgrounds reason about mental illness and social interventions in marginalized areas. The study consists of perspectives of intersectionality, hegemonic masculinity, structural discrimination and marginalization. A qualitative method has been applied and six interviews with young men from marginalized areas in the cities of Stockholm, Gothenburg and Örebro has been conducted. The study's results show that mental illness appears to be a taboo topic that is incompatible with male ideals and that there is a lack of knowledge about the topic among the target group. Unequal living conditions, crime and harassment by the police as well as discrimination are seen as possible causes for the development of mental illness, while suicide, crime and self-medication are seen as possible consequences of mental illness. The interviews show that young adult men in marginalized areas experience a lack of information about social interventions for mental illness in their areas.
Keywords: marginalization, marginalized areas, mental illness, quality of life, social intervention, structural discrimination
Förord
Vi vill börja med att tacka våra sex intervjupersoner som har tagit sig tid och berättat för oss om deras egna upplevelser kring ett känsligt ämne, utan er hade vi inte kunnat genomföra denna studie. Vi vill även tacka vår handledare Jessica Jönsson som har hjälpt oss enormt under uppsatsens gång. Tack Jessica för den kunskap du delat med dig och för de nyanserade synvinklar du bidragit till. Avslutningsvis, vill vi också tacka våra nära och kära som har stöttat oss under uppsatsens gång. Tack!
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte & frågeställning ... 2
2. Begreppsdefinitioner ... 3
3. Tidigare forskning ... 4
3.1 Ojämlika levnadsvillkor i marginaliserade områden ... 4
3.2 Ojämlikhet kopplat till psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund ... 5
3.3 Diskriminering kopplat till psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund ... 6
3.4 Diskriminering inom socialtjänst ... 6
3.5 Sociala insatser mot psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund ... 7
3.6 Motivering till föreliggande studie ... 8
4. Teoretiska utgångspunkter ... 8
4.1 Intersektionalitet och hegemonisk maskulinitet ... 8
4.2 Strukturell diskriminering och marginalisering ... 9
4.3. Motivering av teori och teoretiska begrepp ... 10
5. Metod ... 11 5.1 Datainsamlingsmetod ... 11 5.2 Litteratursökning ... 12 5.3 Urvalsmetod ... 13 5.4 Analysmetod ... 13 5.5. Förförståelse ... 14
5.6 Tillförlitlighet, äkthet och generaliserbarhet ... 14
6. Etik ... 15
6.1 Etiska principer ... 15
6.2 Etiska dilemman och överväganden ... 17
7. Resultat och analys ... 17
7.1 Perspektiv på psykisk ohälsa... 17
7.1.1 Psykisk ohälsa som något tabubelagt och oförenligt med manliga ideal ... 18
7.1.2 Bristande kunskap om psykisk ohälsa ... 19
7.2 Orsaker till psykisk ohälsa ... 20
7.2.1 Ojämlika levnadsvillkor ... 20
7.2.2 Kriminalitet och trakassering av polisen ... 21
7.2.3 Diskriminering ... 22
7.3 Konsekvenser av psykisk ohälsa för individen och samhället ... 23
7.4 Bristen på information om sociala insatser mot psykisk ohälsa... 24
8. Diskussion ... 25
8.1 Slutdiskussion ... 25
8.2 Studiens styrkor och begränsningar ... 27
8.3 Förslag på vidare forskning... 28
1
1. Inledning
Majoriteten av den svenska befolkningen har goda levnadsvillkor och Sverige kännetecknas ofta av att vara ett jämlikt land, det finns dock delar av befolkningen som inte får ta del av samma gynnsamma villkor. En del av befolkningen utmärker sig särskilt, nämligen personer bosatta i marginaliserade områden (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd [Forte], 2018). Det finns tydliga skillnader mellan unga vuxna som bor i marginaliserade områden och andra unga vuxna i Sverige. I Sverige lever ungefär 18 680 unga vuxna i marginaliserade områden som kännetecknas av dess sociala och ekonomiska utsatthet, där majoriteten består av personer med invandrarbakgrund (Statistiska centralbyrån [SCB], 2018; Forte, 2018). Statistik visar på betydliga skillnader i medellivslängd där personer från marginaliserade områden har kortare medellivslängd än personer från mer välbärgade områden i Sverige. Exempelvis, skiljer sig medellivslängden nio år mellan marginaliserade områden och övriga stadsdelar i Göteborg (Lundqvist, 2017), till skillnad från Nederländerna där den
genomsnittliga livslängden hos personer från marginaliserade områden är fyra år kortare än resterande befolkning (Abbema, Assema, Kok, Leeuw & Vries, 2004). Vid förklaringar till varför personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden lever under ojämlika levnadsvillkor används enbart socioekonomiska faktorer utan att det tas hänsyn till den marginalisering och strukturella diskriminering som dessa personer utsätts för (De los Reyes, 2005). Förekomsten av diskriminering och socioekonomisk utsatthet får negativa
konsekvenser för individer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden inom samtliga samhällsområden som exempelvis arbetsmarknaden, utbildningsväsendet, bostadsmarknaden och rättsväsendet (SOU, 2005).
Konsekvenserna av den strukturella diskrimineringen resulterar i att personer med
invandrarbakgrund blir mer utsatta i socioekonomiska avseenden, vilket i sin tur bidrar till negativa hälsoeffekter för individen. Diskrimineringen påverkar individens tillgång till jämlik vård samt individens förutsättningar till hälsosamma levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Personer med invandrarbakgrund diskrimineras inom vården och de tillskrivs ofta stereotypifierade roller som är förknippade med deras kulturella bakgrund, vilket innebär att deras möjligheter till vårdens resurser begränsas (Groglopo, 2006). Utifrån tidigare forskning och statistik framgår det att diskrimineringen och de ojämlika levnadsvillkoren som personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden upplever återspeglas i deras psykiska hälsa. Statistik från folkhälsoenkäten år 2018 visar att psykisk ohälsa är vanligare bland människor från marginaliserade områden (Folkhälsomyndigheten, 2019b). På liknande sätt, visar tidigare forskning att personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden utgör en risk för utveckling av psykisk ohälsa på grund av olika faktorer som exempelvis socioekonomisk utsatthet, diskriminering och stress (Jablonska, Lindberg, Lindblad & Hjern, 2009; Lindberg, Lindblad & Hjern, 2009; Hilario, Oliffe, Wong, Browne & Johnson, 2018). Forskning visar även att det finns signifikanta skillnader i självskattad psykisk hälsa mellan personer med svensk bakgrund och personer med invandrarbakgrund, där den senare gruppen rapporterar högre psykisk ohälsa. Dessutom rapporterar denna grupp oftare att de har ett sämre socialt stöd, lägre socioekonomisk status och sämre psykiskt välbefinnande jämfört med personer med svensk bakgrund (Ranjbar, Fornazar, Ascher, Ekberg-Jansson & Hensing, 2017). Forskningen som presenteras ovan styrker resonemangen om att socioekonomisk utsatthet och diskriminering på grund av invandrarbakgrund och bostadsområde är betydande riskfaktorer för psykisk ohälsa.
1.1 Relevans för socialt arbete
Som tidigare nämnts påverkar den ojämlikhet som existerar i marginaliserade områden människors levnadsvillkor och tillgång till likvärdig vård, vilket återspeglas i människors
2 psykiska hälsa och välbefinnande. Denna ojämlikhet associeras med psykisk ohälsa och anses därav vara ett samhällsproblem som kräver samhälleliga insatser för att kunna förebyggas och avhjälpas. Eftersom samhälleliga och sociala insatser är nödvändiga för goda levnadsvillkor krävs det även ett gott arbete och bemötande från yrkesverksamma socialarbetares i deras arbete med personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden. I
Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 5 kap. 7§ framkommer det att "Socialnämnden skall
verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande
svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra". Det innebär således att socialnämnden har ett ansvar för personer med psykiska
besvär som upplever svårigheter i sin livsföring. Studien är därmed av relevans för socialt arbete eftersom socialarbetare som exempelvis kuratorer och socialsekreterare dagligen kommer i kontakt med personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden och som lider av psykisk ohälsa. Det är därmed viktigt att yrkesverksamma socialarbetare är medvetna om att unga vuxna, med invandrarbakgrund från marginaliserade områden, utgör en riskgrupp för utveckling av psykisk ohälsa för att kunna hjälpa dem på bästa sätt och finna lämpliga och anpassade insatser. Det är även viktigt att socialarbetaren förstår att psykisk ohälsa bör ses i relation till strukturella faktorer i samhället som exempelvis strukturell
diskriminering och marginalisering samt att socialarbetaren är medveten om sin egen roll som makthavande i en samhällelig institution.
1.2 Problemformulering
Trots att individer med invandrarbakgrund löper högre risk att utveckla psykisk ohälsa, visar studier att målgruppen inte använder sig av vårdinsatser mot psykisk ohälsa i lika stor
utsträckning som andra medborgare främst på grund av diskriminering i allmänhet samt inom hälso- och sjukvården (Wamala och Bildt, 2006). Andra studier visar att personer med
invandrarbakgrund är villiga att söka professionell hjälp men att de saknar information om hur de ska gå tillväga (García, Gilchrist, Vazquez, Leite & Raymond, 2011). Vidare, framgår det att psykisk ohälsa ofta betraktas som ett individuellt och medicinskt fenomen trots att det också har visat sig bero på strukturella faktorer (Sheppard, 2002; De los Reyes, 2005; SOU, 2005). Kopplingen mellan psykisk ohälsa och den strukturella diskrimineringen som personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden upplever förekommer med några få undantag sällan i svensk forskning. Det verkar även finnas få studier i Sverige som
undersöker hur unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden själva resonerar kring sina levnadsvillkor och psykisk ohälsa. Med utgångspunkt i detta, menar vi att det finns en viktig kunskapslucka att fylla. Som tidigare nämnt, är unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden mer benägna att utveckla psykisk ohälsa än majoritetsbefolkningen då de i dagens samhälle utsätts för strukturell diskriminering i olika ekonomiska och sociala avseenden. Det faktum att dessa unga män är särskilt benägna att utveckla psykisk ohälsa och att de tillhör en del av befolkningen i samhället som söker vård för psykisk ohälsa i mindre utsträckning gör att det även finns anledning till att undersöka hur de själva resonerar kring den hjälp som finns att få samt hur de upplever tillgången till
hjälpen. Mot ovanstående beskrivning, för att på bästa sätt kunna förstå och avhjälpa psykisk ohälsa bland unga vuxna män från marginaliserade områden, krävs också en studie som tar sig an frågan utifrån ett institutionellt och strukturellt perspektiv.
1.3 Syfte & frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden, resonerar kring psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till sina egna levnadsvillkor. För att besvara studiens syfte kommer arbetet att utgå ifrån följande frågeställningar:
3
- Hur ser unga vuxna män med invandrarbakgrund, från marginaliserade områden, på psykisk ohälsa bland unga vuxna i marginaliserade områden?
- Vad tänker unga vuxna män med invandrarbakgrund om möjliga orsaker till psykisk ohälsa bland unga vuxna i marginaliserade områden?
- Hur resonerar unga vuxna med invandrarbakgrund från marginaliserade områden kring konsekvenserna av psykisk ohälsa bland unga vuxna i marginaliserade områden?
- Vad anser unga vuxna män med invandrarbakgrund, från marginaliserade områden, om tillgången till de sociala insatser som finns att få för unga vuxna med psykisk ohälsa i marginaliserade områden?
2. Begreppsdefinitioner
I detta avsnitt presenteras definitioner av de centrala begreppen som diskuteras genomgående i föreliggande studie.
Invandrarbakgrund - Begreppet invandrare är ett mångtydigt begrepp som används i olika
sammanhang och på olika sätt. Begreppet invandrare kan definieras utifrån objektiva kriterier som exempelvis medborgarskap, födelseland, vistelsetid i Sverige, familjebildning eller modersmål. Subjektiva kriterier som till exempel den aktuella personens utseende eller behärskande av det svenska språket kan också utgöra en definition av begreppet invandrare. En person kan utifrån subjektiva kriterier betraktas som invandrare av utomstående trots att den känner sig som en svensk och tvärtom (Ds 2006:78). I föreliggande studie kommer begreppet invandrarbakgrund att omfatta utrikesfödda personer som bor i Sverige samt inrikesfödda personer med minst en utrikesfödd förälder. Med benämningen utrikesfödda personer syftar vi till dem som är födda utanför Västeuropa.
Marginaliserade områden - Marginaliserade områden i Sverige kännetecknas bland annat av
ett område med hög arbetslöshet, otrygga levnadsvillkor och lågt mänskligt värde (Danciu, Irimie, Muntean, & Irimie, 2018). Marginaliserade områden kallas ibland för
“socioekonomiskt utsatta områden” samt “särskilt utsatta områden”. I föreliggande studie används marginaliserade områden synonymt för dessa olika benämningar.
Psykisk ohälsa - Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är psykisk hälsa ett tillstånd av
psykiskt välbefinnande hos individen som medför att individen inser sina egna förmågor samt att individen har förmåga att hantera vardagliga påfrestningar och kan bidra till sitt samhälle genom produktivt och fruktbart arbete. Psykisk ohälsa innebär därmed att individen upplever svårigheter med att hantera påfrestningar i livet samt med att fylla sin funktion som en social varelse i samhället. I en rapport från Socialstyrelsen (2019) skrivs det att psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar både mindre allvarliga psykiska besvär som exempelvis oro och nedstämdhet och mer allvarliga symtom som innebär en psykisk störning eller psykisk sjukdom. I föreliggande studie kommer psykisk ohälsa att definieras utifrån ovanstående definitioner, som ett tillstånd som innefattar både mindre psykiska besvär och påfrestningar i vardagen men också allvarligare psykiska sjukdomar.
Sociala insatser – I föreliggande studie åsyftar sociala insatser de insatser som erbjuds av
4 behandlar psykisk ohälsa, vilket inkluderar vårdinsatser från hälso- och sjukvården.
Socialtjänsten, Ungdomsmottagningen och vårdcentralen är tre exempel på organisationer som erbjuder sociala insatser.
Unga vuxna – I föreliggande studie omfattas unga vuxna i åldrarna 18 – 25 år.
3. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som berör uppsatsens ämnen psykisk ohälsa, sociala insatser, marginaliserade områden, diskriminering, ojämlikhet och unga vuxna med invandrarbakgrund. Forskningen inom ämnesområdena inkluderar både svensk och
internationell forskning, vi är dock medvetna om att den sociala kontexten skiljer sig mellan olika länder samt att det är svårt att jämföra områdesspecifika faktorer mellan olika
marginaliserade områden. I nedanstående forskningsavsnitt har forskning som är svensk därmed förtydligats. Avslutningsvis, görs en motivering till den föreliggande studien utifrån tidigare forskning.
3.1 Ojämlika levnadsvillkor i marginaliserade områden
Av tidigare internationell forskning framgår att marginaliserade områden i Europa har ökat och att befolkningen inom dessa stigmatiseras. Wacquant (1996, 2007) menar att det finns någon slags moralpanik i Frankrike och i flera andra länder i Europa på grund av ökningen av marginaliserade områden och hotet om att områdena stör den allmänna ordningen. Dessa marginaliserade områden benämner Wacquant som avancerade marginaliserade
bostadsområden som kännetecknas av lågavlönat arbete, avreglerade ekonomier och
stigmatisering. Wacquant menar att avancerade marginaliserade bostadsområden ofta
befinner sig i isolerade och avgränsade territorier som alltmer uppfattas av både utomstående och de som bor där, som lidande områden där bara samhällets “avfall” accepterar att bo. Wacquant (2003) förklarar att människor som bor i marginaliserade områden ofta möter stigma i vardagen såväl som i den offentliga samhällsdiskursen. Stigmat som de bemöter är inte enbart för att de bor i marginaliserade områden, som ofta av allmänheten ses som förnedrande och nedbrutna områden att bo i, men också på grund av deras klasstillhörighet och invandrarbakgrund. Waquant (2003) beskriver ytterligare, att territoriell stigmatisering, det vill säga stigmatisering baserad på område inte enbart påverkar individens
arbetsmöjligheter utan även bemötande av polisen, rättsväsendet och gräsrotsbyråkrater såsom statligt ägda arbetsmarknadsverksamheter eller andra välfärdsverksamheter. Flera ungdomar minns exempelvis polismäns ändrade attityd när de noterar deras bostadsadress under identitetskontroller (a.a).
Forskning som undersöker marginaliserade områden i Sverige beskriver hur levnadsvillkoren ser ut för de boende i områdena. Flera personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden upplever begränsade möjligheter till skola, ekonomisk stabilitet och fritid och de boende i marginaliserade områden upplever sig avfärdas av “vita” priviligierade svenskar (Kamali, 2005). Sernhede, Rosales och Söderman (2019) beskriver att personer från marginaliserade områden ofta upplever att de saknar möjligheter att påverka sin
arbetssituation, att de har mer fysiskt krävande arbeten samt att de har sämre möjligheter till högskole- och universitetsutbildning än majoritetsbefolkningen. Personer från
marginaliserade områden utgör därmed en större risk att drabbas av arbetsrelaterade
åkommor än personer från andra stadsdelar. Dessa ojämlika arbetsvillkor bidrar i sin tur till ett försämrat välbefinnande bland personer från marginaliserade områden (a.a). Det visar sig även att skolorna i marginaliserade områden präglas av en resursbrist och låga betygsnivåer (Backlund, 2013; Sernhede et al., 2019). Det råder en brist på likvärdighet i den svenska
5 skolan som har gjort att skolor i marginaliserade områden har fått stänga ner på grund av bristfälliga skolresultat och allvarliga missförhållanden. Bland de skolor som finns i marginaliserade områden lämnar mellan 40 till 60 procent av eleverna högstadiet utan gymnasiebehörighet. Elever från marginaliserade områden kommer ofta från en bakgrund som kännetecknas av trångboddhet, bristfällig ekonomi, arbetslöshet och rastlöshet. Samtidigt som skolorna i marginaliserade områden brister så skärs det ner på sociala insatser och antalet fritidsgårdar blir färre. Barn och unga från marginaliserade områdens relation till skolan uppfattas i första hand som en omvårdande institution som ger trygghet och en fristad bortom de sociala problem som området präglas av (a.a.).
Vidare beskriver Sernhede et al. (2019) att den rådande samhälleliga diskursen om marginaliserade områden präglas av “kriminalitet” och “religiös annanhet”. Diskursen påverkar majoritetssamhällets bild av marginaliserade områden i Sverige, vilket gör att majoritetsbefolkningen känner en rädsla inför dessa områden och för personerna som bor där. Många uppger att de känner obehag inför de oroligheter som media porträtterar i
marginaliserade områden, vilket innefattar skottlossningar, våldsbejakande extremism och upplopp. Politiker som utlovar befolkningen kameraövervakning, militära insatser och fler polisiära insatser i de marginaliserade områdena bidrar ytterligare till den negativa bilden av personer från marginaliserade områden (a.a). Samtidigt som användningen av vapen har ökat i marginaliserade områden i Sverige (Sturup, Gerell & Rostami, 2019), har polisens strategier blivit allt mer kraftfulla, vilket även har gjort att personer från marginaliserade områden trakasseras av polis i större utsträckning än i andra stadsdelar (Sernhede et al., 2019; Kuusela, 2013). Tidigare internationell forskning visar även att flera unga vuxna från marginaliserade områden som har bevittnat våld i form av skjutningar eller knivhuggningar har en ökad risk att utveckla psykiska besvär. De som känner någon som har blivit mördad genom skjutningar eller knivhuggningar tenderar att rapportera självmordstankar och självmordsförsök i större utsträckning än andra (Pastore, Fisher & Friedman, 1996). De föreställningar som
majoritetssamhället har om kriminalitet, kultur, religion och etnicitet har bidragit till ett accepterande av en uppdelning av “vi och dom”, vilket ytterligare stärker upplevelser av utanförskap för de människor som bor i marginaliserade områden (Sernhede et al., 2019). Slutligen, poängterar Sernhede et al. (2019) forskningen att skillnaderna i ojämlika levnadsvillkor som personer med invandrarbakgrund och personer från marginaliserade områden upplever är en konsekvens av den svenska fördelnings-politikern, nedskärningar i välfärden, bostadssegregeringen och diskrimineringen av etniska och religiösa minoriteter.
3.2 Ojämlikhet kopplat till psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund Av tidigare svensk forskning framgår det att psykisk ohälsa bland personer med
invandrarbakgrund delvis orsakas till följd av ojämlikhet i samhället. Enligt Tinghög, Al-saffar, Carstensen och Nordenfelt (2010) är psykisk ohälsa bland personer med
invandrarbakgrund i Sverige ofta förknippat med faktorer som ekonomisk utsatthet och svagt socialt nätverk. Författarna konstaterar vidare att psykisk ohälsa bör ses som ett
mångfacetterat problem som bör hanteras inom flera olika områden av den offentliga sektorn eftersom det ofta är förknippat med ojämlika livsvillkor (a.a). På liknande sätt, understryker Brydsten, Rostila och Dunlavy (2019) att invandrare i Sverige rapporterar lägre nivåer av indikationer för social integration såsom socialt stöd, social aktivitet och förtroende för andra i större utsträckning än personer med svensk bakgrund. Författarna menar att bristen på socialt stöd som många invandrare upplever innebär att känslor av social isolering eller bristande tillhörighet skapas till samhället. Känslor av samhörighet med andra och tillhörighet till samhället är två viktiga komponenter som påverkar individens förmåga att hantera stress, vilket i sin tur kan innebära psykiska påfrestningar för individen. Vidare, poängterar
6 författarna att låga nivåer av social aktivitet bland personer med invandrarbakgrund innebär att förtroendeskapande relationer till andra människor skapas i mindre utsträckning, vilket också kan medföra psykiska påfrestningar (a.a). Utifrån ovanstående forskning är det viktigt att förstå psykisk ohälsa, hos personer med invandrarbakgrund, i samband med strukturella faktorer som skapar ojämlikhet.
3.3 Diskriminering kopplat till psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund Tidigare internationell och svensk forskning talar om att diskriminering spelar en betydande roll i utveckling av psykisk ohälsa. Enligt Earnshaw et al (2016) visar internationella studier att den strukturella och dagliga diskriminering som personer med invandrarbakgrund
upplever skadar individens hälsa. Författaren beskriver att ju mer en individ utsätts för
diskriminering desto större är risken att individen kommer att utveckla allvarlig stress, vilket i sin tur ökar risken för depressiva symptom (a.a). Lindström (2007) för liknande resonemang kring diskriminering och understryker att diskriminering på grund av hudfärg, etnicitet, religion eller kulturell bakgrund har en negativ inverkan på etniska minoriteters psykisk ohälsa i Sverige. Författaren beskriver även att personer med invandrarbakgrund rapporterar psykisk ohälsa i högre grad än personer med svensk bakgrund på grund av diskrimineringen. Brydsten, Rostila och Dunlavy (2019) förklarar att diskriminering på arbetsmarknaden och dåliga arbetsförhållanden bland personer med invandrarbakgrund resulterar i en låg
arbetsposition som i sin tur ökar risken för psykisk ohälsa. Dunlavy, Juaráz, Toivanen och Rostila (2018) menar att den psykiska ohälsan bland personer med invandrarbakgrund synliggörs av det faktum att män med invandrarbakgrund löper en större risk att begå självmord än personer med svensk bakgrund.
3.4 Diskriminering inom socialtjänst
Det finns en forskningslucka när det gäller forskning som undersöker strukturell
diskriminering inom socialtjänsten. Eliassi (2006) menar att forskningsluckan troligtvis beror på att svenskar ofta har en uppfattning om att socialtjänsten och andra myndigheter är
“neutrala” aktörer och att de är “etniskt” blinda inför de klienter de möter dagligen. Diskriminering är ett begrepp som sällan diskuteras på en organisatorisk nivå inom socialtjänsten då begreppet anses vara starkt och laddat, vilket bidrar till en avsaknad av resurser och metoder för att förebygga strukturell diskriminering, menar författaren. Jönsson (2013) beskriver att socialarbetare inom socialtjänsten tenderar att diskriminera personer med invandrarbakgrund, genom att reducera deras sociala problem till deras föreställda kulturella skillnader, vilket författaren benämner som kulturalisering. Kulturaliseringen innebär att socialarbetaren reducerar klienterna till deras etnicitet och kulturella bakgrund, istället för att se samhälleliga orsaker till deras sociala problem som bottnar i marginalisering, ojämlikhet och strukturella orättvisor. Jönsson (2013) beskriver vidare att tankesättet kring
multikulturalism och kulturkompetens bland socialarbetare oavsett intentionerna riskerar att bli diskriminerande för individer från marginaliserade områden, eftersom det förstärker uppfattningen om att de är en homogen grupp av människor som är kulturellt annorlunda som behöver integreras i samhället. En direkt konsekvens av kulturaliseringen av sociala problem bland socialarbetare är att de bortser från att marginaliserade områden inkluderar många olika grupper av människor, som till exempel ungdomar födda i Sverige, som ligger till fokus för vår studie (a.a). Avslutningsvis, poängterar Eliassi (2006) vikten av att socialarbetare analyserar klientens situation på en strukturell- och individuell nivå i syfte att ge en rättvis bedömning av klientens sociala villkor och förhindra strukturell diskriminering inom socialtjänsten.
7 3.5 Sociala insatser mot psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund
Samtlig internationell och svensk forskning beskriver att personer med invandrarbakgrund avstår från sociala insatser mot psykisk ohälsa i högre utsträckning än
majoritetsbefolkningen. Enligt Kirmayer et al.(2007) avstår personer med invandrarbakgrund i Kanada från sociala insatser mot psykisk ohälsa i större utsträckning än den resterande befolkningen, trots att vården faller under en statlig hälsoförsäkring. Tabassum, Macaskill och Ahmad (2000) beskriver att flera personer med invandrarbakgrund istället vänder sig till religiösa eller kulturella traditioner som exempelvis trosläkare vid symptom på psykisk sjukdom. Emellertid menar García et al (2011) att de personer med invandrarbakgrund som är villiga att söka hjälp för sin psykisk ohälsa, ofta inte medvetna om vart de kan vända sig och vilken hjälp som finns att få. Vidare, menar Lood (2014) att unga personer med
invandrarbakgrund i Sverige verkar avstå från att vända sig till sociala insatser mot psykisk ohälsa, på grund av den rädsla för diskriminering som de upplever i möte med
yrkesverksamma inom hälso-och sjukvården. Ytterligare, en orsak som påverkar personer med invandrarbakgrund till att avstå från vård är bristfällig ekonomi som exempelvis förhindrar individen från att delta i screening, vårdbesök och läkemedelsuthämtning (SOU 2018:55). Strävan efter en rättvis hälso- och sjukvård i Sverige kan endast uppnås med hjälp av samhälleliga insatser som konfronterar och hanterar diskrimineringen i samhället, i synnerlighet inom hälso- och sjukvården (Wamala, Merlo, Boström och Hogsteds (2007).
Det finns både svensk och internationell forskning som indikerar att det krävs sociala insatser på strukturell nivå för att minska psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund. Det råder ett stigma kring psykisk ohälsa i länder runt om i Europa som förhindrar personer från att söka hjälp för sina psykiska besvär (Evans-Lacko, Brohan, Mojtabai och Thornicroft, 2012). Ett förslag på en social insats som skulle innebära en minskning av stigmat kring psykisk ohälsa i samhället, är därmed att förbättra tillgängligheten till information om
psykisk ohälsa samt att underlätta tillgången till vård och hjälpsökande (a.a.). Earnshaw et al. (2016) skriver att sociala insatser som fokuserar på att eliminera strukturell diskriminering på samhällsnivå kan minska risken för stress och depressiva symptom för personer med
invandrarbakgrund som upplever diskriminering. Författaren menar att insatser mot psykisk ohälsa på individnivå är kortsiktiga lösningar som inte kan minimera skillnaderna i psykisk ohälsa hos befolkningen (a.a). Likaså, förklarar Brydsten, Rostila och Dunlavy (2019) att det krävs sociala insatser som förbättrar allas lika möjligheter på arbetsmarknaden och som motverkar diskriminering i syfte att minska risken för psykisk ohälsa bland personer med invandrarbakgrund i Sverige. Ostamo (2003) föreslår liknande insatser som fokuserar på att motverka marginaliseringen av etniska och religiösa minoritetsgrupper eftersom tidigare internationell forskning visar att självmordsförsöken är som högst bland män från marginaliserade områden.
Emellertid, visar forskning att det råder en brist på sociala insatser i marginaliserade områden i Sverige som arbetar på samhällsnivå. Enligt Dahlstedt och Lozic (2017) tenderar de sociala insatser som finns i marginaliserade områden att enbart fokusera på att fostra föräldrarna till ungdomar med invandrarbakgrund i syfte att få dem mer involverade och ansvariga för deras barns handlingar men även för områdets problematik. Sociala insatser likt dessa förmedlar ett budskap om att det är föräldrarna som står till svars för deras barns handlingar och att detta går att förebygga genom att implementera svenska värderingar och normer hos föräldrarna, i syfte att minimera olika sociala problem i områdena. Dahlstedt och Lozic (2017) ifrågasätter denna typ av sociala insatser och menar på att det förflyttar fokus från marginaliseringens och diskrimineringens konsekvenser och beskyller föräldrarna för deras sociala problem.
8 3.6 Motivering till föreliggande studie
Det finns forskning som visar att unga vuxna män med invandrarbakgrund från
marginaliserade områden löper större risk att utveckla psykisk ohälsa (Karlsen & Nazroo, 2002; Dunlavy, Juárez, Toivanen & Rostila, 2018). Forskning visar även att personer med invandrarbakgrund och personer från marginaliserade områden använder sig av sociala insatser i mindre utsträckning än majoritetsbefolkningen (Tabassum et al, 2000; Kirmayer et al., 2007; Manhica et al., 2017), trots det faktum att de drabbas av psykisk ohälsa i större utsträckning. Majoriteten av den forskning som hittades vid litteratursökningen var kvantitativ forskning som undersöker sambandet mellan psykisk ohälsa och personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden. Emellertid, tenderar den kvantitativa forskningen att bortse från det faktum att det finns strukturella dimensioner som exempelvis diskriminering och marginalisering som påverkar sambandet. Det fanns dock få kvantitativa studier som hittades och som förklarar att strukturell diskriminering och marginalisering har en negativ påverkan på den psykiska hälsan hos personer med invandrarbakgrund från marginaliserade områden (Hilario et al. 2008; Earnshaw et al., 2016; Brydsten, Rostila & Dunlavy, 2019; Dunlavy, Juárez, Toivanen & Rostila, 2018). Det finns även kvalitativ forskning som undersöker unga vuxnas levnadsvillkor i marginaliserade områden
(Waquant,1996, 2003, 2007; Sernhede et al, 2019; Kuusela 2013), men det verkar finnas få studier som fokuserar på unga vuxna mäns upplevelser av psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till deras levnadsvillkor i marginaliserade områden. Därmed vill vi med denna studie lämna ett litet bidrag till den rådande forskningen genom att fördjupa oss i en mer komplex analys kring unga vuxna mäns psykiska ohälsa i marginaliserade områden. Vår förhoppning är att föreliggande studie kommer att belysa de sociala dimensioner som påverkar den psykiska hälsan hos målgruppen och deras användning av sociala insatser mot psykisk ohälsa.
4. Teoretiska utgångspunkter
Studiens analys bygger på följande teoretiska perspektiv intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, strukturell diskriminering och marginalisering. I nedanstående avsnitt presenteras dessa teoretiska perspektiv.
4.1 Intersektionalitet och hegemonisk maskulinitet
Intersektionalitet betyder “skärningspunkt” och syftar till att belysa hur olika
samhällskategorier och maktstrukturer påverkar varandra på olika sätt (Mattsson, 2015). De kategorier som är centrala för en intersektionell analys och som ofta studeras i samspel med varandra är klass, etnicitet, kön, sexualitet och ålder (a.a.). Intersektionalitet är ett teoretiskt perspektiv som blivit alltmer uppmärksammat bland forskare som analyserar ojämlikhet, levnadsvillkor och maktutövande utifrån olika samhälleliga kategorier (De los Reyes, 2005). Normer som stigmatiserar, utesluter och neutraliserar underordning är de som är centrala utgångspunkter för maktutövande (a.a.). Intersektionalitet belyser bland annat komplexiteten i förtryck, det vill säga att förtrycket kan upplevas olika för människor inom samma kategorier (Mattsson, 2015). Kvinnor, likväl män är heterogena och mångfacetterade och de har olika typer av erfarenheter och de upplever olika typer av förtryck. I vissa fall kan till och med vissa kvinnor ha mer gemensamt med andra män som de delar en samhällelig kategori med än andra kvinnor. Det kan exempelvis handla om svarta arbetarklasskvinnor som kan ha mer gemensamt med andra svarta arbetarklassmän än vad de har med andra vita
medelklasskvinnor (a.a). En intersektionell analys kan därmed synliggöra förtryck som finns i samhället och ge en bättre förståelse av samspel mellan olika strukturer och kategorier i samhället.
9 Maskulinitet är en norm i samhället som tenderar att osynliggöra män som kön samt den överordnade position som män faktiskt intar (Mattsson, 2015). Bredström (refererad i, De los Reyes, 2005) förklarar att maskulinitet kännetecknas av “manliga attribut” som exempelvis auktoritet, handlingskraft eller styrka som omvandlas till förtryck, brutalitet och påstridighet vad gäller maskuliniteter hos underordnade grupper som exempelvis män med
invandrarbakgrund (a.a.). Dahl (2014) förklarar att maskulinitet ofta kopplas till makt och upprätthållandet av patriarkala strukturer i samhället. Författaren beskriver vidare att
begreppet hegemonisk maskulinitet är en dominerande maskulinitet som avser de normer för män som legitimerar en könsordning där mannen överordnas kvinnan och där vissa män överordnas andra underordnade eller marginaliserade grupper av män. Hegemonisk maskulinitet används även för att visa hur maskuliniteten sätter gränser för männens egna handlingsmönster vilket kan påverka männens liv negativt (a.a.). Begreppet hegemonisk maskulinitet belyser männens rädsla att falla eller framstå som feminina. Mäns liv begränsas också ofta av de normer och strukturerna i samhället som leder bort män från närhet och omsorgsgivande. Det är viktigt att uppmärksamma hur män relateras till sårbarhet för att inte negligera vissa frågor om mäns hälsa och villkor. Det är exempelvis viktigt inom sjukvården att uppmärksamma hur maskuliniteten begränsar mäns hjälpbehov vad gäller psykisk ohälsa (Dahl, 2014).
Vid tal om maskulinitet och mansnormer är det också viktigt att poängtera att olika män har olika förutsättningar att betraktas som en man (Dahl, 2014). Vissa grupper av män har det lättare att leva och uttrycka sig på ett sätt som representerar jämställdhet medan andra män på förhand redan stämplas som problematiska eller hotfulla. Män med “maskulinitets problem” förläggs exempelvis ofta bland män med invandrarbakgrund (a.a). Av denna anledning är det viktigt att använda sig av det intersektionella perspektivet i samband med hegemonisk maskulinitet för att kategorin män inte ska uppfattas som en homogen grupp. Kategorin män bör förstås i samband med andra kategorier som sexualitet, etnicitet, ålder, funktionsvariation eller kön i syfte att förstå att olika män upplever olika typer av förtryck i samhället. Därav kommer föreliggande studie analysera den insamlade data med hjälp av intersektionalitet och hegemonisk maskulinitet för att skapa en förståelse för hur normer och maktstrukturer i samhället skapar förtryck och ojämlikhet för unga män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden.
4.2 Strukturell diskriminering och marginalisering
Strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet innebär att etniska eller religiösa minoriteter hindras från att uppnå lika rättigheter och möjligheter som
majoritetsbefolkningen. Den strukturella diskrimineringen har sin utgångspunkt i regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden som existerar inom institutioner och andra samhällsstrukturer som blir förtryckande gentemot etniska och religiösa minoriteter.
Diskrimineringen kan komma till uttryck i olika former, den kan vara dold eller synlig samt avsiktlig eller oavsiktlig och den kan utlösas av alltifrån namn, brytning, utseende, klädsel till mer generaliserande föreställningar om “invandrare”. Den strukturella diskrimineringen medför att personer med annan etnisk eller religiös tillhörighet inte blir likvärdigt behandlade i samhälleliga institutioner (SOU 2005:56). Trots att effekterna av diskrimineringen i Sverige är noggrant dokumenterade, framkommer det i en av Statens offentliga utredningar (2005:56) att det råder en förnekelse av diskrimineringen samt att många känner svårigheter inför att erkänna att det förekommer i dagens samhälle.
Massmedia bidrar till att förstärka diskrimineringen gentemot invandrare och
10 samhället. Invandrarmän förekommer ofta i media i samband med kriminalitet medan
invandrarkvinnor beskrivs som passiva och förtryckta. Genom att media tillskriver invandrare negativa egenskaper skapas föreställningar om vad som är “svenskt” och vilka som är
“svenskar”, vilka är kategorier som invandrar- och minoritetsgrupper exkluderas från (SOU, 2005:56.). I samma utredning beskrivs det att svenska politiker också bidrar till spridningen av fördomar och stereotyper om invandrare. Politiker använder invandrare som syndabockar till samhälleliga problem och målar upp en bild av att “de andra” utgör ett hot mot “den svenska välfärden”. Den strukturella diskrimineringen förekommer inom flera olika samhällsområden som exempelvis i utbildnings- och rättsväsendet, bostads- och
arbetsmarknaden samt i flera av välfärdens institutioner, där “svenskheten” utgör normen som förtrycker “de andra” som avviker från den. Slutligen, kan det konstateras att strukturell diskriminering skapar en systematisk över- och underordning mellan “vita” svenskar och personer med invandrarbakgrund. Konsekvenserna av detta blir att den “vita”
majoritetsbefolkningen får privilegier som de etniska och religiösa minoriteterna inte har tillgång till (SOU 2005:56).
Strukturell diskriminering och marginaliseringsprocesser hör ihop med varandra eftersom det sker en marginalisering av etniska och religiösa minoriteter i Sverige (Kamali, 2006). Enligt Svedberg (1998) innebär marginalitet ett oönskat tillstånd av utsatthet som varar under en viss period. Marginaliserade personer har ett begränsat inflytande över sina villkor på grund av att de saknar tillgång till vissa grundläggande resurser (a.a). Vidare, förklarar Bourdieu (1999) att marginalisering är en komplex process som medför att särskilda grupper och individer utesluts från samhällets centrala arenor för försörjning, boende och social gemenskap. Marginaliseringens konsekvenser för den enskilde innebär att individens handlingsutrymme blir starkt begränsat, vilket kränker individens mänskliga värde (a.a.). Kamali (2006) beskriver att begreppet marginalitet inte endast avser personer som blir exkluderade från samhälleliga resurser och möjligheter utan även hela bostadsområden. I marginaliserade områden samverkar underordnade positioner av relationer av klass och etnicitet med varandra, vilket förstärker utanförskapet och underläget för de boende i områdena. Vidare, förklarar författaren att marginaliseringen bidrar till att många personer från marginaliserade områden saknar en tillhörighet till samhället. Bristen på
tillhörighetskänslor till samhället bland de boende i marginaliserade områden existerar främst hos ungdomar med invandrarbakgrund. Dessa ungdomar är mer benägna att reagera mot samhällets orättvisor än sina föräldrar. Den unga delen av befolkningen i marginaliserade områden är också särskilt sårbara för att bli porträtterade som brottslingar eller potentiella sådana (a.a). Det intersektionella perspektivet blir även här väsentligt vid analysen av unga vuxna män från marginaliserade områden då områdena inte endast bör ses i förhållande till klass utan även till faktorer som marginalisering och etnicitet som är minst lika
betydelsefulla.
4.3. Motivering av teori och teoretiska begrepp
Valet av teori och teoretiska begrepp har sin utgångspunkt i syftet som är att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden, resonerar kring psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till sina egna levnadsvillkor. Eftersom undersökningen berör unga vuxna män, etnicitet och marginaliserade områden har
intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, strukturell diskriminering och marginalisering valts för en mer komplex analys av hur psykisk ohälsa kan förstås utifrån strukturella
faktorer. De teoretiska begreppen kommer således användas för att få en djupare förståelse av hur intervjupersonerna beskriver och resonerar kring deras vardag och upplevelser av psykisk ohälsa i deras områden. Med hjälp av de valda teoretiska begreppen ges en möjlighet att
11 kunna förklara ett mer komplext samhällsproblem samt de sociala dimensioner som påverkar den psykiska ohälsan hos unga män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden. De valda teoretiska perspektiven och begreppen anses ligga i linje med den hermeneutiska ståndpunkten som influerar studien eftersom de möjliggör en bättre förståelse av
intervjupersonernas upplevelser och levnadsvillkor.
5. Metod
Metodavsnittet inleds med en beskrivning av hur datainsamlingen, litteratursökningen och urvalsprocessen gått till. Vidare redogörs för vald analysmetod och avsnittet avslutas sedan med en förklaring av studiens tillförlitlighet, äkthet och generaliserbarhet. Metodavsnittet ger en bred beskrivning av hur arbetet är utfört och vilka olika metoder som valts ut för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Datainsamlingsmetod
Valet av metodanslag har sin utgångspunkt i studiens syfte att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden resonerar kring upplevelserna av psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till sina egna levnadsvillkor. Ahrne och Svensson (2015) beskriver kvalitativa metoder som ett metodanslag som ger kunskap om fenomen som inte är direkt iakttagbara samt kunskap om människors, tankar, upplevelser och känslor. Syftet med kvalitativa metoder är att identifiera olika former av sociala interaktioner och mekanismer som verkar i samhället (a.a.). Fördelen med kvalitativa metoder är därmed att forskaren kan fånga individers enskilda erfarenheter och upplevelser (Bryman, 2018). Eftersom föreliggande studie undersökte målgruppens tankegångar och resonemang var valet av kvalitativ metod relevant för studien. Studien och dess kvalitativa metod var inspirerad av det hermeneutiska perspektivet. Då det inom hermeneutiken läggs fokus på att försöka förstå verkligheten står denna vetenskapsteoretiska grund i linje med studiens syfte att försöka förstå hur unga vuxna män med invandrarbakgrund från marginaliserade områden resonerar kring upplevelserna av psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till sina egna
levnadsvillkor. Enligt Ödman (2016) handlar de hermeneutiska vetenskaperna om ett ständigt sökande efter betydelser i texter och språk från exempelvis intervju-transkriptioner. Genom tolkning söker de hermeneutiska vetenskaperna kunskap om innebörden i olika sociala sammanhang (a.a).
För att samla in data kring målgruppens resonemang kring psykisk ohälsa och sociala insatser i marginaliserade områden användes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.
Kvalitativa intervjuer ger forskaren kunskap om den sociala miljön som intervjupersonerna befinner sig i samt om dess sociala förhållanden samtidigt som det kan ge information om den enskilda intervjupersonens tankegångar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).
Kvalitativa intervjuer valdes därav i syfte att förstå målgruppens egna synsätt kring psykisk ohälsa och sociala insatser som delvis skapats utifrån deras egna erfarenheter av att växa upp i ett marginaliserat område. Den form av intervjuer som användes i studien var
semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) förklarar att en semistrukturerad intervju innebär att forskaren utformar en intervjuguide som berör studiens olika teman och frågeställningar (se bilaga 2). Szklarski (2019) förklarar vidare att frågorna är flexibla och inte behöver ordnas i en speciell ordning. Semistrukturerade intervjuer börjar vanligtvis med allmänna frågor som sedan fortsätter med mer utvecklade och specifika följdfrågor.
Följdfrågorna är anpassade utifrån den information som respondenten berättar och kan därmed skiljas mellan de olika intervjuerna (a.a.). Fördelen med att använda
12 intervjupersonens tankegångar om psykisk ohälsa och sociala insatser med hjälp av ett
utformat frågeschema samtidigt som det finns frihet i att ställa ytterligare följdfrågor.
Tanken med intervjuer är att intervjuaren och intervjupersonen ska träffas för att genomföra ett samtal som har ett specifikt syfte, helst ansikte mot ansikte (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Syftet med våra intervjuer var först att hålla dem på en bestämd plats med
intervjupersonerna men på grund av coronavirusets utbrott var vi tvungna att istället hålla telefonintervjuer. För att samla in data genom telefonintervjuerna användes en diktafon som spelade in intervjupersonernas svar. Nackdelen med telefonintervjuer var att det ibland uppstod störningar i tekniken som gjorde att intervjupersonernas svar inte hördes eller missuppfattades. Däremot möjliggjorde telefonintervjuer att tiderna för intervjuerna kunde bestämmas och utföras snabbt och smidigt enligt intervjupersonernas önskemål. Vidare, beskriver Bryman (2018) att pilotundersökningar kan vara bra att göra för att testa en intervjuguide. Pilotundersökningen bör göras innan forskaren sätter i gång med den riktiga intervjuundersökningen. Pilotundersökningar säkerställer att undersökningen blir bra och kan minska risken för problem med intervjufrågorna (a.a). Därav, gjordes en pilotundersökning innan de faktiska intervjuerna för att minimera risken för oklarheter kring intervjufrågorna. Pilotundersökningen gjordes med en gemensam bekant som överensstämmer med studiens målgrupp i syfte att efterlikna de kommande intervjuerna. Data från pilotundersökningen användes inte i studien utan enbart i syfte att testa och förbättra intervjuguiden.
5.2 Litteratursökning
Litteratursökningen bestod av flera olika databaser och olika kombinationer av sökord i syfte att få ett mer omfattande resultat av artiklar och litteratur. De olika databaserna som användes var PsychINFO, Swepub, Primo, Google Scholar eftersom de omfattar flera ämnesområden som psykologi, sociologi och socialt arbete. Eftersom föreliggande studie syftar till att studera hur unga vuxna män med invandrarbakgrund resonerar kring psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till deras levnadsvillkor, var fokus att hitta olika artiklar som relaterar till dessa olika områden. Vid utformandet delades därmed sökorden utifrån studiens syfte och de översattes från svenska till engelska för att maximera träffarna. Vid utformandet av sökord användes även trunkering, franssökning och booleska operatorer som AND och NOT för att smalna av träffarna och för att få fram så relevanta artiklar som möjligt.
Exempel på sökord som användes var (“young males” OR “young men” OR “juvenile males” OR “juveline men”) AND (Foreign* OR Ethnic* OR immigrant* OR “Ethnic Background”) AND (“marginalized areas” OR “vulnerable areas”) AND (reason* OR experience OR view) AND (“mental ill-health” OR “mental illness” OR mental health*) OR (“Social
intervention*”) AND (“living condition*” OR “life condition*” OR “social justice”). Flera variationer av sökord lades till under litteratursökningen då det upplevdes att antalet träffar var för få.
Under litteratursökningen dokumenterades vår sökprocess kontinuerligt där sökord, avgränsningar, vald databas, antalet träffar och utvald artikel presenteras (se bilaga 3). En avgränsning som gjordes var “peer reviewed” för att säkerställa att artiklarna var
vetenskapligt granskade. Även avgränsningar efter årtalen 2000-2020 gjordes för att hitta artiklar som fortfarande är av relevans (se bilaga 3). Valet av artiklar baserades på tre olika nivåer, rubrik, abstract och fulltext. Utöver de artiklar som valdes ut via databassökningar hittades flera artiklar via andra vetenskapliga artiklar. Dessutom användes även rapporter från socialstyrelsen och statens offentliga utredningar om strukturell diskriminering och
13 användes också andra vetenskapliga studier som var publicerade i böcker eftersom
litteratursökningen inte ansågs vara tillräcklig.
5.3 Urvalsmetod
Studien utgick ifrån sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna män (20-25 år) med invandrarbakgrund som bor eller har bott i marginaliserade områden i minst 15 år.
Intervjupersonerna i studien var män med olika åldrar och olika etniska bakgrunder från olika marginaliserade områden. Vid val av intervjupersoner valdes enbart män då svensk statistik från Sveriges kommuner och regioner (SKR, 2018) visar att pojkar och unga män söker hjälp och stöd för psykisk ohälsa i mindre utsträckning än flickor och unga kvinnor i Sverige. Valet att avgränsa utifrån ålder och etnicitet baserades på faktumet att demografin i
socioekonomiskt utsatta positioner idag omfattar fler personer med invandrarbakgrund samt fler unga personer (Folkhälsomyndigheten, 2019a; SOU, 2006). Slutligen gjordes en
avgränsning av bostadsområden till marginaliserade områden då psykisk ohälsa verkar vara vanligare bland människor från marginaliserade områden (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Fortsättningsvis, gjordes ett målstyrt urval vid val av informanter, vilket Bryman (2018) förklarar är när forskaren själv väljer informanter på ett strategiskt sätt i syfte att välja ut relevanta informanter till studiens forskningsfrågor. Den typ av målstyrd urvalsmetod som tillämpades för studien var bekvämlighetsurval. Bryman (2018) förklarar att ett
bekvämlighetsurval innebär att forskaren använder sig av sitt kontaktnät och de personer som finns tillgängliga för undersökningen för att hitta relevanta respondenter. Intervjupersonerna till föreliggande studie hittades med hjälp av gemensamma vänner i vårt kontaktnät som själva var unga män från marginaliserade områden och som hänvisade oss vidare till
relevanta intervjupersoner som vi tidigare inte var bekanta med. Informanterna valdes ut från olika marginaliserade områden i Stockholm, Göteborg och Örebro i syfte att kunna hitta liknelser, alternativt skillnader i intervjusvaren.
Valet av antalet intervjupersoner till studien utgick ifrån studiens teoretiska mättnad.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar att en studie uppnår en mättnad när forskaren upplever att intervjupersonernas svar börjar att likna varandra och att liknande svarsmönster återkommer i flera intervjuer, vilket innebär att ytterligare intervjuer inte skulle berika studien med ny information och kunskap(a.a). Kvale och Brinkmann (2014) hävdar även att alldeles för få intervjupersoner gör det svårare för forskaren att generalisera eller se skillnader mellan grupper. Emellertid fungerar det inte att ha för många intervjupersoner då risken finns att det inte går att göra mer ingående tolkningar av de olika intervjusvaren (Kvale &
Brinkmann, 2014). Vid den sjätte intervjun ansåg vi redan att vi uppnått en teoretisk mättnad och därmed togs beslutet att inte intervjua ytterligare personer för studien. Då fokus inte heller låg på att kunna generalisera empirin, ansågs sex intervjupersoner vara tillräckligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
5.4 Analysmetod
I syfte att analysera centrala resonemang kring psykisk ohälsa och sociala insatser i
marginaliserade områden valdes en tematisk analys för att analysera den insamlade empirin. Silverman (2017) förklarar att syftet med tematiska analyser är att göra den stora mängden av insamlad kvalitativ data begripbart genom att se data som en helhet och identifiera
upprepande mönster i som uppstår i intervjusvaren. Inför analysen bearbetades först data genom transkriberingar av de inspelade intervjuerna och därefter kodades transkriberingarna. Thornberg och Frykedal (2019) förklarar att kodning är en process där forskaren, utifrån den insamlade data, försöker utveckla olika kategorier. Forskaren ska till en början läsa igenom
14 insamlad data noggrant och göra markeringar i texten och sedan summera den identifierade enheten. Genom att göra detta skapas en kod vilket senare används för att analysera.
Författarna förklarar vidare att nästa steg i analysen är att skapa teman utifrån kodningen som har gjorts (a.a.). En fördel med kodning är att det hjälper forskaren att ge rika och breda beskrivningar av sitt datamaterial samt att det är en flexibel metod som ger forskaren
utrymme till att fokusera på vad hen anser är viktigt. En nackdel med kodning är dock att det kan vara svårt att avgöra vad som är viktigt att lägga fokus på, det vill säga att datamaterialet är för brett (Kvale & Brinkmann, 2009). Under kodningen av insamlad data identifierades fyra olika huvudteman, perspektiv på psykisk ohälsa, orsaker till psykisk ohälsa,
konsekvenser av psykisk ohälsa för individen och samhället och brist på information om sociala insatser mot psykisk ohälsa. Två underteman identifierades under huvudtemat
perspektiv på psykisk ohälsa, vilka var psykisk ohälsa som något tabubelagt och oförenligt
med manliga ideal samt bristande kunskap om psykisk ohälsa. Tre underteman identifierades
under huvudtemat orsaker till psykisk ohälsa, vilka var ojämlika levnadsvillkor, kriminalitet
och trakassering av polisen och slutligen diskriminering. De olika huvudteman som
identifierades utgick från studiens frågeställningar och den insamlade empirin för att underlätta analysen.
5.5. Förförståelse
Ett grundperspektiv inom hermeneutiken är att individer alltid möter sin omvärld med deras egen förförståelse, det vill säga individens förutfattade meningar. Att ha en förförståelse är väsentligt för att individen ska kunna förstå sin omvärld (Andersson, 2014). Vi som har författat den föreliggande studien är två rasifierade kvinnor från Sverige, som till viss del kan igenkänna sig i intervjupersonernas upplevelser av strukturell diskriminering, vilket innebär att vi har en viss förförståelse kring ämnet. Trots att vi inte är från marginaliserade områden har vi flera bekanta som är unga män och som är uppväxta i marginaliserade områden som gör att vi utifrån vår förförståelse kan förstå deras upplevelser av marginalisering. Med utgångspunkt i detta anser vi att vår förförståelse har bidragit till att styrka studien eftersom den har inneburit att vi inte har negligerat eller förminskat intervjupersonernas upplevelser, då vårt mål med studien har varit att lyfta fram intervjupersonernas egna resonemang och upplevelser. För att minimera risken att färga studien i sin helhet har vi genomgående i arbetet reflekterat över våra egna ståndpunkter kring ämnet och försökt att distansera våra åsikter från vårt skrivande. Under författandet av studien har vi genom vårt ständiga
påminnande av vår förförståelse, försökt att läsa datamaterialet på ett objektivt sätt. Givetvis, kan vi inte undgå att vår förförståelse har påverkat studiens innehåll och det går inte att konstatera att studien är objektiv i sig. Studien kan därmed komma att få ett annat resultat om den replikeras av någon annan, men det behöver inte innebära att våra tolkningar av
materialet är fel utan det kan ses som ett av flera sätt att tolka materialet på. Slutligen, bör det poängteras att vår förståelse samt dess styrkor och begränsningar har beaktats under
skrivprocessen.
5.6 Tillförlitlighet, äkthet och generaliserbarhet
Vid bedömning av kvalitativa studier kan två grundläggande kriterier vid namn tillförlitlighet och äkthet användas för att bedöma kvaliteten i forskningen. Tillförlitligheten består av fyra delkriterier, som kan motsvaras med kriterierna reliabilitet och validitet som används inom kvantitativ forskning. Tillförlitligheten i en kvalitativ studie inbegriper att det ska finnas en
trovärdighet i studien som innebär att forskaren beskriver den undersökta sociala
verkligheten på ett tydligt och trovärdigt sätt. En annan aspekt av tillförlitligheten handlar om i vilken mån som forskningsresultaten är överförbara till en annan miljö. Inom kvalitativ
15 forskning är det av stor vikt att forskaren eftersträvar djupa beskrivningar av den sociala verkligheten för att finna betydelsen av den. Pålitligheten i studien är ännu en aspekt som omfattas av tillförligheten, vilket syftar till att studien bör granskas under alla faser av forskningsprocessen. Slutligen, handlar den sista aspekten om att kunna styrka och
konfirmera studien, vilket innebär att forskaren säkerställer att hen inte låter sina värderingar
manipulera utförandet av studien och dess innehåll (Bryman, 2018). I föreliggande studie har kriteriet om tillförlighet beaktats genom att det har säkerställts att studien har utförts i
enlighet med befintliga regler samt genom att säkerställa att vi agerat utifrån goda avsikter med studien. Vidare, har vi haft en handledare under hela forskningsprocessen som har granskat studien, vilket stärker pålitligheten och därmed studiens tillförlitlighet. För att styrka och konfirmera studien har vi under utförandet av studien säkerställt med varandra som författare om att studien och tolkningar inte gjorts mot bakgrund av våra personliga värderingar. Vi har även använt oss av citat från intervjupersonernas egna utsagor i stor utsträckning vid resultat- och analysavsnittet, vilket styrker att vi inte har manipulerat intervjumaterialets innehåll. Dessutom har vi eftersträvat att producera djupa beskrivningar av intervjupersonernas verklighet för att styrka överförbarheten till liknande kontexter som exempelvis andra marginaliserade områden i Sverige.
Det andra kriteriet, äkthet, inbegriper att forskaren ska förmedla en rättvis och sanningsenlig bild av den undersökta verkligheten för att forskningen ska uppnå en viss kvalitet. Äktheten ställer även krav på att forskaren med hjälp av sin undersökning ska bidra med ny kunskap och förståelse bland forskningsdeltagarna. Det ställs även krav på att deltagarna med hjälp av den nya kunskapen ska få mer kunskap eller en bättre förståelse för sin sociala situation och hur de kan förändra den (Bryman, 2018). Kriteriet för äkthet har beaktats i föreliggande studie genom att studien har präglats av en öppen tolkning av intervjupersonernas svar i syfte att förmedla en så sann bild av deras sociala verklighet som möjligt. Intervjupersonernas utsagor bekräftades även genomgående under intervjuerna genom att vi ställde följdfrågor för att säkerställa att vi uppfattat svaren rätt, vilket även gav oss möjlighet att korrigera vår uppfattning. Slutligen, beskriver Fejes & Thornberg (2019) att generaliserbarhet inom kvalitativ forskning syftar till att visa på allmänna tendenser och företeelser. Kvale (1997) beskriver att kvalitativ forskning kan vara generaliserbart genom att läsaren gör en analytisk generalisering. Det innebär att läsaren gör en noggrann bedömning av i vilken mån studiens resultat kan tillämpas på andra situationer än den situation som studerats. För att öka
möjligheten för en analytisk generalisering av studieresultatet valdes intervjupersonerna ut från olika marginaliserade områden i Stockholm, Göteborg och Örebro. Det kan därmed antas att intervjupersonernas resonemang kring psykisk ohälsa och sociala insatser i relation till deras levnadsvillkor kan liknas med övriga unga män med invandrarbakgrund från
marginaliserade områden men studien kan inte dra någon generell slutsats om målgruppen i sig.
6. Etik
I följande etikavsnitt beskrivs det hur de fyra individskyddskraven beaktats i den föreliggande studien och om hur olika etiska dilemman och överväganden som uppkommit under
forskningsprocessen har hanterats.
6.1 Etiska principer
Det brukar talas om fyra etiska krav eller principer när det gäller svensk forskning, varav ett av dem är informationskravet. Bryman (2018) förklarar att informationskravet handlar om att forskaren ska informera intervjupersonerna om studiens syfte. Informationskravet handlar också om att forskaren ska informera intervjupersonerna om att deras deltagande är frivilligt
16 samt att de har rätten att avsluta intervjun när de vill utan att behöva förklara varför. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar även att forskaren ska informera om hur studien är upplagd i stora delar samt vilka eventuella risker och fördelar som deltagandet kan innebära. För att säkerställa informationskravet skickades ett informationsbrev (Bilaga 1) ut till alla
intervjupersonerna med all information om vad ett deltagande i studien skulle innebära och vilka rättigheter de har som intervjupersoner. Innan intervjuerna utfördes gjordes även en muntlig genomgång om informationen som skrevs med i informationsbrevet för att
säkerställa att intervjupersonerna tagit del av informationen och för att ge dem en chans att ställa frågor om studien eller intervjuprocessen. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar även att det är viktigt att anpassa intervjufrågorna efter målgruppens vardagsspråk. För att det inte skulle råda något missförstånd förklarades därmed begreppet marginaliserade områden innan intervjun och språket anpassades efter intervjupersonerna under intervjuns gång.
Samtyckeskravet är ett annat etiskt krav som handlar om att intervjupersonerna själva har
rätten att bestämma över sin medverkan. Det handlar också om att intervjupersonerna har fått den information som krävs för att de ska kunna besluta om sitt deltagandet i studien (Bryman, 2018). Ett samtyckesbrev konstruerades i syfte att säkerställa att intervjupersonerna fått tagit del av informationen och samtyckt till deltagandet. Men på grund av omständigheterna i relation med corona-utbrottet gjordes telefonintervjuer istället och samtycket säkerställdes istället muntligt innan intervjuerna påbörjades.
Fortsättningsvis, är det tredje etiska kravet konfidentialitetskravet som innebär att forskaren ska förvara information som kan härledas till intervjupersonerna så att inga obehöriga kan komma åt den. För att uppnå konfidentialitet ska forskare skydda intervjupersonernas identitet och deras personuppgifter. Om intervjupersonernas data inte hålls konfidentiella finns det risk för att de kommer att lida men (Bryman, 2018). För att minimera risken för skada har intervjupersonerna avidentifierats genom att pseudonymer för personuppgifter såsom personnamn och bostadsområde använts.. Deltagarna har exempelvis inte blivit tillfrågade om personnamn eller vilket område de är bosatta i under intervjuerna, för att informationen inte var relevant för studien samtidigt som det säkerställde att
intervjupersonerna avidentifierades. Nyttjandekravet är det sista etiska kravet som innefattar etiska principer om att de uppgifter som samlas in om intervjupersonerna endast får användas för forskningsändamålet (Bryman, 2018). För att uppfylla nyttjandekravet raderades
deltagarnas uppgifter i form av transkriberingar och inspelningar efter att studien har bedömts som godkänt av examinator, vilket eliminerade risken att deltagarnas uppgifter skulle
användas för något annat utöver forskningsändamålet. Med utgångspunkt i ovan nämnda etiska krav har datainsamlingen skett i enlighet med individskyddskraven och god
forskningssed. Slutligen, skedde datainsamlingen och intervjuerna även i enlighet med lagen (2018:218) om kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Det är dock viktigt att inte enbart ta hänsyn till olika etiska koder eller teknikaliteter utan även andra principer för forskning för social rättvisa är viktiga att beakta. Enligt de globala riktlinjerna om etiska principer inom socialt arbete ska socialarbetaren och forskare i socialt arbete främja social rättvisa i förhållande till samhället och i relation till de människor som det sociala arbetet berör. Socialarbetare främjar social rättvisa genom att arbeta mot
strukturell diskriminering, respektera individers olikheter samt att utmana orättvisa policys och praxis. Socialarbetaren bör igenkänna den strukturella diskrimineringen som existerar inom olika samhälleliga institutioner och socialarbetaren bör även respektera mångfalden (International Association of Schools of Social Work [IASSW], 2018). I enlighet med de etiska principerna om social rättvisa är en grundläggande intention och förhoppning med
