Utveckling av parkerings- och förvaringsställ för lyftbyglar och lyfttillbehör

Full text

(1)2005:03. D-UPPSATS. Utveckling av parkerings- och förvaringsställ för lyftbyglar och lyfttillbehör. ANNA ANDERSSON JIMMY GIDÖ TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design Vetenskaplig handledare: Stig Karlsson, Anders Håkansson. 2005:03 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--05/3 - - SE.

(2) Förord Detta är rapporten till ett 2x20 poängs examensarbete för en Teknologie Magisterexamen i industriell design. Arbetet var ett produktutvecklingsprojekt på uppdrag av Liko AB, och utfördes under höstterminen 2004. Vi tycker att det varit roligt och lärorikt att arbeta med ett verkligt projekt mot ett företag. Vi är väldigt nöjda med både val av projekt och resultat. Tack till Anders Håkansson, vår handledare för hjälpen på vägen Lars Eklöf, handledaren på Liko, för att du vågade ge oss fria tyglar Gunnar Larsson, Plastteknik i Ostvik, för all hjälp Folke Wiberger för ett gott samarbete och snabb expidering Tor på SAPA profiler, för att du delade med dig av din kunskap Josef Forlund, för ovärderlig praktisk hjälp Användare av lyften som lät sig intervjuas Alla trevliga kamrater som gjorde de oändliga timmarna i datasalen till roliga minnen. Luleå tekniska universitet 2005-01-07. ________________________________. ____________________________. Anna Andersson. Jimmy Gidö. 1.

(3) Sammanfattning På Liko AB i Alvik söder om Luleå utvecklas, produceras och marknadsförs personlyftar samt tillbehör till dessa. Liko grundades 1979 och är idag marknadsledande i Norden och representerade i mer än 20 länder. En taklyft måste laddas med jämna mellanrum. Detta medför att det därför finns ett behov av parkering och förvaring för lyftbyglar, selar och eventuellt andra tillbehör då lyften parkerats för laddning. Detta främst för att den bygel som används inte skall hänga fritt och på detta sätt kunna orsaka olyckor men även för att skapa en naturlig och praktisk förvaringsplats. Liko har idag en parkeringstavla i sitt sortiment, men denna anses inte tillgodose användarnas behov och passar inte heller till den nya kollektionen byglar. Projektet/examensarbetet har gått ut på att utveckla ett parkerings- och förvaringsställ för lyftbyglar och tillbehör till produkter ur Likos sortiment. Huvudsaklig arbetsmetod har varit systematisk problembehandling, som är en för gruppen bekant och naturlig metod vid produktutveckling. Användarintervjuer och studier av diverse ergonomiska föreskrifter utgjorde större delen av den informationsinsamling som låg till grund för identifieringen av problemet. Ett omfattande idéarbete samt en systematisk idébedömning följdes av vidareutvecklig av valt koncept. Den valda idén bearbetades med hjälp av handritningar, CAD- och visualiseringsprogram. Slutligen hade gruppen kombinerat en tilltalande design, med en funktionell och användarvänlig lösning på problemet. Resultatet är ett parkeringsställ som består av en aluminiumskena i vilken tre olika tillbehör kan fästas. Tillbehören är anpassade efter de olika byglar och tillbehör som finns och är steglöst justerbara i höjdled.. 2.

(4) Abstract Liko AB in Alvik, south of Luleå, develops, manufactures and markets patient lifts and lifting accessories. Liko was founded in 1979 and is today market leading in the Nordic region and represented in over 20 countries. A stationary overhead lift has batteries that must be charged. This creates need for a place to park and store slingbars, slings and other lifting accessories while the lift is parked for charging. Most to see to that the slingbar in use not is allowed to hang free and cause accidents, but also to create a natural and practical storage place. There is today a parking-board in Liko´s product range, but it is not considered to satisfy the needs of users and is neither suited for the new collection of slingbars. The objective of this project was to develop a parking- and storage-rack for slingbars and lifting accessories from Liko´s product range. Systematic problem solving has been the main method used in the project, since it is a method well known to the group and a good help in product development. Interviews with users and studies of ergonomic directions constituted the main part of the information collection that was the foundation in identifying the problem. An extensive idea-phase together with a systematic idea appraisal was followed by further development of the chosen concept. This idea was worked on by means of hand-drawing, CAD- and visualization programs. Finally the group had managed to combine an appealing design with a functional and user-friendly solution of the problem. The result is a parking-rack consisting of an aluminum rail to which three different fittings can attached. The fittings are suited for the different slingbars and lifting accessories available, and are adjustable vertically.. 3.

(5) Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................................ 1 Sammanfattning................................................................................................................ 2 Abstract.............................................................................................................................. 3 Innehållsförteckning ......................................................................................................... 4 1. Inledning .................................................................................................................... 7 1.1. Bakgrund............................................................................................................. 7. 1.2. Problembeskrivning ............................................................................................ 7. 1.3. Syfte och mål ...................................................................................................... 9. 1.4. Avgränsningar..................................................................................................... 9. 2. Teori............................................................................................................................ 9. 2.1. Strängpressning ..................................................................................................... 9. 2.2. Anodisering .......................................................................................................... 10. 3. Metod........................................................................................................................ 11. 3.1. Intervjuer ............................................................................................................. 11. 3.2. Brainstorming ...................................................................................................... 11. 3.3. Slumpordlista ....................................................................................................... 12. 3.4. Kategorisering...................................................................................................... 12. 3.5. Katalogmetoden ................................................................................................... 12. 3.6. Funktionsuppdelning .......................................................................................... 12. 3.7. Kriterieviktning ................................................................................................... 13. 3.8. Konceptviktning .................................................................................................. 14. 3.9. Modellbyggnad..................................................................................................... 15. 4. Genomförande ......................................................................................................... 15 4.1. 4.2. Nulägesanalys ................................................................................................... 15. 4.1.1. Ergonomi och antropometri .......................................................................... 15. 4.1.2. Användarintervjuer ....................................................................................... 16. 4.1.3. Likos formspråk ............................................................................................ 18. 4.1.4. Informationssammanfattning ........................................................................ 18. Problembestämning............................................................................................. 20 4.

(6) 4.2.1. Problemformulering...................................................................................... 20. 4.2.2. Nivåbestämning ............................................................................................ 20. 4.2.3. Problemuppdelning ....................................................................................... 20. 4.2.4. Avgränsning.................................................................................................. 21. 4.3. Problemundersökning ....................................................................................... 22. 4.3.1. Likos krav ..................................................................................................... 22. För Likorall: .................................................................................................................... 22 Laddning av batterier..................................................................................................... 22 För Mulitrall: .................................................................................................................. 22 Laddning av batterier..................................................................................................... 22 4.3.2. Analys av problemet ..................................................................................... 22. 4.3.3. Precisering av problemet............................................................................... 23. Huvudfunktion ................................................................................................................ 24 Stödfunktioner................................................................................................................. 24 Delfunktioner................................................................................................................... 24 4.4. 4.5. Problemlösning och primärkonstruktion........................................................... 25. 4.4.1. Brainstorming ............................................................................................... 25. 4.4.2. Slumpordlista ................................................................................................ 26. 4.4.3. Katalogmetoden ............................................................................................ 26. 4.4.4. Kategorisering............................................................................................... 27. 4.4.4.1. Korgar och ägg...................................................................................... 28. 4.4.4.2. Handdukshängare.................................................................................. 29. 4.4.4.3. Tavla med krok ..................................................................................... 30. 4.4.4.4. Möbeltavla ............................................................................................ 30. 4.4.4.5. Bältesclips ............................................................................................. 32. 4.4.4.6. Skåp....................................................................................................... 33. 4.4.4.7. Tankmunstycket.................................................................................... 34. 4.4.4.8. Skenan................................................................................................... 35. 4.4.4.9. Förkastade lösningar ............................................................................. 36. Idéutvärdering ..................................................................................................... 37 4.5.1. Kriterieviktning............................................................................................. 37. 5.

(7) 4.5.2 4.6. Konceptviktning............................................................................................ 38 Delmöte med Liko ............................................................................................ 38. Delmöte med Liko 6/10................................................................................................... 38 Efter mötet....................................................................................................................... 39 4.7. Konstruktion ..................................................................................................... 40. 4.7.1. Detaljkonstruktion......................................................................................... 40. 4.7.1.1. Justering ................................................................................................ 41. 4.7.1.2. Skenan................................................................................................... 43. 4.7.1.3. Tillbehör................................................................................................ 44. 4.7.1.4. Kroken................................................................................................... 45. 4.7.1.5. Formbestämning av korg ...................................................................... 49. 4.7.1.6. Informationstavlan ................................................................................ 50. 4.7.1.7. Gavlar.................................................................................................... 51. Alternativet uteslöts eftersom gaveln måste vara löstagbar ....................................... 53 4.8. Feedback från Liko ........................................................................................... 57. 4.8.1. 5. 6. Åtgärder ........................................................................................................ 57. 4.9. Modellbygge ..................................................................................................... 60. 4.10. Tillverkningsmetoder och materialval .............................................................. 60. 4.10.1. Skenan....................................................................................................... 60. 4.10.2. Plastdetaljer:.............................................................................................. 61. Resultat..................................................................................................................... 62 5.1. De åtta delproblemen ........................................................................................ 62. 5.2. Kollektion för barn............................................................................................ 69. 5.3. Hur har krav och önskemål uppfyllts? .............................................................. 70. 5.4. Hur monteras produkten?.................................................................................. 70. 5.5. Vad är bra med produkten?............................................................................... 71. Diskussion ................................................................................................................ 71. Källförteckning ............................................................................................................... 72 Bilagor.............................................................................................................................. 73 Bilaga 1, brukarintervjuer Bilaga 2, Om plaster. 6.

(8) 1 Inledning 1.1 Bakgrund På Liko AB i Alvik söder om Luleå utvecklas, produceras och marknadsförs personlyftar samt tillbehör. Liko grundades 1979 av konstruktören och ingenjören Gunnar Liljedahl. Idag är de marknadsledande i Norden och finns representerade i mer än 20 länder. Likos affärsidé lyder: ”Liko ska erbjuda vårdpersonal och brukare effektiva, lättanvända och säkra hjälpmedel för användning i samband med funktionsnedsättning. I första hand vid lyft.” Liko tillverkar både såkallade mobillyftar och taklyftar. Mobillyftarna kräver ingen installation, utan kan användas för att flytta patienter i eller mellan olika rum. Taklyftsystemen är fast installerade och består av en lyftmotor som löper i ett skensystem i taket. Skensystemen finns i olika utföranden med raka skenor, kurvor, växlar och traverssystem och kan anpassas efter vårdtagarens behov. Från lyftmotorn löper ett lyftband ner till en lyftbygel där lyftselen som vårdtagaren sitter i fästs. På bilden i Figur 1 visas lyften Likorall vid användning. Olika vårdtagare har olika behov och förutsättningar vid förflyttning och lyft, vilket medför att en lyft behöver kunna varieras i fråga om lyftbygel och sele. Taklyftar drivs med hjälp av batterier och måste därför laddas med jämna mellanrum. Detta medför att det finns ett behov av parkering och förvaring för lyftbyglar, selar och eventuellt andra tillbehör då lyften parkerats för laddning. Detta främst för att den bygel som används inte skall hänga fritt och på detta sätt kunna orsaka olyckor men även för att skapa en naturlig och praktisk förvaringsplats.. Figur 1. Användning av lyften Likorall. Idag har Liko en parkeringstavla i sitt sortiment, vilken ofta införskaffas vid köp av taklyft. Denna lösning är på intet sätt anpassad efter kundernas behov och är inte heller estetiskt tilltalande. Dagens parkeringstavla har plats för två lyftbyglar. De två krokarna som skall hålla byglarna är monterade på en plastskiva, som fungerar som informationstavla. Dock saknas anordning för upphängning/förvaring av selar och andra tillbehör, samt integration med laddningsstationen.. 7.

(9) 1.2. Problembeskrivning. Problemet med dagens parkeringstavla är att den inte är anpassad efter brukarnas behov. I dagsläget finns det plats för upphängning av två lyftbyglar samt display av viktig information. Dock saknas upphängningsanordning för selar samt integration med laddningsstation. Figur 2 visar den befintliga parkeringstavlan och figur 3 visar ett urval av byglar.. Figur 2. Den befintliga parkeringstavlan. Figur 3. Två enkelbyglar och en twinbygel. Det bör nämnas att de undre krokarna i dagsläget faktiskt kan fungera som upphängningsanordning för selar, men anvisning eller funktionsuttryck saknas. Parkeringstavlan saknar även möjlighet att förvara andra typer av föremål som förekommer i vårdmiljöer. Vid montering krävs borrning av åtta hål, vilket gör produkten onödigt immobil och onödigt svårmonterad med tanke på vikten den skall klara. Gruppen anser att parkeringstavlan inte talar Likos formspråk och inte är särskilt estetiskt tilltalande eller diskret. Dagens tavla är inte heller anpassad efter den nya kollektionen byglar, som inte passar i avsedda hållare, varför utveckling är nästintill nödvändig. I figur 4 syns enkelbygeln parkerad i parkeringstavlan.. Figur 4. Enkelbygel ur nya kollektionen parkerad i befintlig parkeringstavla. 8.

(10) 1.3 Syfte och mål Målet med projektet är att ta fram ett konceptförslag till en parkerings- och förvaringsmöjlighet för lyftbyglar och tillbehör. Denna skall vara anpassad efter användarnas förutsättningar och önskemål, samt vara estetiskt tilltalande och diskret. En påsiktsmodell byggs, för att åskådliggöra resultatet, samt att en animering produceras för att visa funktion och montering.. 1.4 Avgränsningar Inga justeringar eller tillägg till lyftmotor, byglar eller selar får göras. Parkeringen skall alltså lösas på annat sätt. Vid utformandet av ingående delar kommer gruppen att tänka på att underlätta tillverkningen, men inga utformningar av verktyg eller verktygsbanor kommer att tas fram. Förslag till tillverkningsmetoder kommer dock att lämnas. Till varje lyft kommer förmodligen en produkt att levereras. Detta gör seriestorleken så stor, att det inte finns några egentliga begränsningar vad gäller tillverkningsmetod. En modell kommer att byggas. Dock kommer inte denna att vara tillverkad på samma sätt och med exakt samma material som den slutgiltiga produkten. En animering får visa funktionen.. 2 Teori I detta avsnitt presenteras kortfattat relevant fakta som berör projektet.. 2.1 Strängpressning Det finns ett antal olika parametrar som avgör hur enkel en profil är att strängpressa och därmed avgör kostnaden. De parametrar som brördes i detta projekt var främst följande: •. En profil med jämnt gods är mer lättpressad, än en profil med ojämn godstjocklek. Stora godsskillnader kyls ojämnt efter pressning och kan orsaka strukturskillnader som framförallt syns efter anodisering.. •. Profilen bör ej ha knivskarpa hörn. En radie på 0,5-1mm är ofta tillräckligt.. •. Profilens tvärsnitt bör vara öppet., det vill säga inga stängda hålrum som försvårar pressningen.. •. Profilen bör, om möjligt, vara symmetrisk.. •. Profilen bör ha en liten omskriven cirkel.. 9.

(11) •. Profilen bör vara utformad så att den saknar djupa spår och fickor. Förhållandet mellan bredd och höjd bör vara 1:3, för att inte äventyra verktygets hållfasthet. Med fullradie i botten och större radier i öppningen kan detta förhållande vara 1:4.. 2.2 Anodisering Anodisering är en ytbehandling av aluminiumprodukter. Processen består vanligen av fyra steg: förbehandling, anodisering, infärgning om så önskas samt eftertätning. Själva anodiseringen går till så att likström ansluts till produkten som då blir anod, en elektrolytisk cell bildas. Elektrolyten består oftast av utspädd svavelsyra. Detta gör att ytmetallen omvandlas till oxid, vars skikttjocklek beror av hur länge processen får fortgå. Efter anodiseringen är materialets porer öppna och eftertätningen syftar till att sluta porerna. Med hjälp av ca 95gradigt avjoniserat vatten sluts porerna. Anodiseringen har många fördelar. Rent estetiskt ger det stor valmöjlighet att ge profilen önskad färg och önskat uttryck, vilket är mycket bra då produkten bör kunna anpassas till en rad olika miljöer. Även ur andra synpunkter ger anodiseringen en rad önskade egenskaper: •. Profilen bibehåller i större utsträckning sitt nyutseende.. •. Korrosionsbeständigheten ökar i de flesta miljöer.. •. Anodisering ger en smutsavvisande yta som motsvarar höga krav på hygien. Ytan rengörs med vatten och neutralt tvättmedel men tål även lacknafta. Lösningsmedel orsakar ingen skada på ytan men starka alkalier bör undvikas.. •. Så gott som underhållsfri yta om den rengörs.. •. Ytan blir dekorativ och färgen och glansen blir beständig.. •. Ytan blir mer berörningsvänlig.. •. Ytan blir elektriskt isolerande.. De goda egenskaperna ökar med oxidskiktets tjocklek, men redan med ett skikt på 15µm är genomslagsspänningen 500-600 volt. Detta är speciellt bra om det finns tankar på att integrera laddningsstationen med parkeringen. Det går bra att klippa och borra i anodiserade profiler men skärytorna kommer ju inte att vara oxiderade. Uppgifter om konstruktion av aluminiumprofiler, strängpressning och anodisering har hämtats från SAPAs handbok för konstruktörer, se källförteckning.. 10.

(12) 3 Metod För att strukturera arbetet har metoden för systematisk problembehandling legat som grund för arbetsgången. I avsnittet presenteras de arbetsmetoder som använts under projektet.. 3.1 Intervjuer Användarintervjuer kan uföras på en rad olika sätt. I detta projekt har en mindre strikt form använts. Gruppen hade på förhand identifierat de frågor som de ville ha besvarade med hjälp av användarnas erfarenheter. Intervjuerna utfördes på en informellt sätt i en samtalsliknande form. Observationer av användarna vid användning av lyften bidrog även till att frågorna besvarades.. 3.2 Brainstorming Brainstorming är en allmän metod för att kreativt och effektivt åstadkomma många idéer. Metoden uppmuntrar till öppet tänkande och tillåter var och en att bygga vidare på andras kreativitet. Metod används med fördel i en grupp på 5-15 personer med en ledare. Gruppen skall försöka producera så många idéer som möjligt. Lämpliga hjälpmedel är all form skapande vänligt material, exempelvis papper, pennor, målarfärger, lera, whiteboardtavla, kartong, pinnar med mera. Allt för att den enskilde medlemmen på ett enkelt sätt skall kunna presentera sina idéer för de andra. Idékvantitet är alltså viktigare än idékvalitet, detta för att man vill sporra deltagarna till fler idéer genom vidare associationer till varandras förslag. Grundregler för brainstorming: •. Kritik är inte tillåten. Ingen bedömande kritik är tillåten. Ett positivt klimat ska eftersträvas så att alla idéer läggs fram, tänkbara som otänkbara. Den kritiska granskningen av idéer kommer i ett senare skede.. •. Kvantitet eftersträvas. Ett stort antal idéer ökar chanserna till att få fram något verkligt bra.. •. Gå utanför det vanliga. Okonventionella idéer är för processen mycket positiva då de via modifikationer och associationer kan leda vidare till bra lösningar.. •. Kombinera idéer. Kombinationer av idéer kan tillsammans resultera i vidare lösningar och förslag.. Som det framgår av reglerna, sker på detta stadium ingen form av bedömning av idéerna. Även de mest osannolika konstruktionsförslag får komma fram. Allt för att uppmuntra till nytänkande, som i sin tur kan leda till bra lösningar 11.

(13) 3.3 Slumpordlista Ord väljs slumpmässigt ut från en tidskrift eller ordlista. Dessa tecknas ner i en lista, varefter de tas upp ett och ett. Därefter antecknas de associationer som gjorts till vart och ett av orden. Associationerna skall vara det allra första som kommer fram, vilket betyder att tid inte skall ges för att fundera. Metoden lämpar sig mycket väl vid enskilt arbete.. 3.4 Kategorisering Syftet är att kontrollera allsidigheten i lösningsarbetet samt, genom förnyat idéskapande, öka antalet förslag i de kategorier som försummats. Alla förslag delas in i lämpliga kategorier. De kategorier som har minst antal förslag bearbetas på nytt med hjälp av exempelvis brainstorming. Här är även viktigt att tänka efter om det kan finnas någon kategori som inte är representerad bland lösningarna.. 3.5 Katalogmetoden Katalogmetoden, eller litteraturmetoden, är en av de enklaste metoderna för kreativt tänkande och lämpar sig väl för såväl individuellt arbete, som arbete i grupp. Med hjälp av diverse hjälpmedel genomförs en form av informationsinsamling kring det aktuella problemet. Det som är intressant är att se hur andra lyckats lösa problemet tidigare. Exempel på lämpliga hjälpmedel är: •. Produktkataloger. •. Facktidskrifter. •. Broschyrer. •. Patentskrifter. •. Fackböcker. •. Företagsintern information. •. Internet. 3.6 Funktionsuppdelning Den aktivitet en produkt utför eller deltar i kallas funktion. Funktionerna kan delas upp i huvudfunktion och stödfunktioner. Till dessa finns även delfunktioner. Anledningen till denna uppdelning är att få en bättre bild av problemet. Funktionerna benämns med ett verb, ett substantiv och om nödvändigt ett gränsvärde. Denna benämning ger en lösningsneutral beskrivning och uppdelning av problemet. Det kan ibland vara motiverat att acceptera nya ordbildningar, även om dessa låter som rena barnspråket. Beträffande berörd produkt är ordet väggnötning nytt och ovanligt men väldigt uttrycksfullt. Produktfunktionerna sammanställs i en funktionslista. Ännu tydligare kan. 12.

(14) funktionsuppdelningen visas grafiskt i form av funktionsträd eller funktionsförlopp. Exempel på funktionsbenämningar kan vara: ”Förvara selar” eller ”Medge enhandsarbete”. 3.7 Kriterieviktning Detta moment utförs i syfte att få fram vilken inbördes ordning de uppsatta kriterierna har. Genom att jämföra kriterierna parvis erhålles till sist en viktfaktor för varje kriterium. Nedanstående ordning och tabelluppställning användes, se figur 5.. Figur 5. Kriterieviktningstabell. •. Varje kriterium tilldelas en bokstavsbeteckning. •. Kriterierna jämförs parvis enligt uppställning, se figur 5. Om A är viktigare än B sätts 2 poäng i rutan A-B, om de är lika viktiga sätts 1 poäng och om B är viktigast sätts 0 poäng. Detta upprepas tills alla kriterier har viktats mot varandra.. •. Addera lodrätt och sätt minustecken framför alla summor.. •. Addera vågrätt med hänsyn till tecken samt korrektionsfaktorn. Korrektionsfaktorn består av en följd av de ojämna talen, d.v.s. 1, 3, 5, 7, 9 o s v. 13.

(15) •. Kontrollera att ∑pi = n2, där n = antalet kriterier.. •. Beräkna respektive viktfaktor ki = pi / ∑ pi och kontrollera att ∑ki = 1,00.. 3.8 Konceptviktning För att undersöka vilket koncept som bäst uppfyller funktionskraven viktas koncepten mot varandra. Hänsyn tas till funktionernas inbördes betydelse genom användning av viktfaktorerna från kriterieviktningen. Figur 6 visar den tabell som används vid konceptviktning. Ett urval av funktioner värderas, en och en, mot koncepten enligt följande poängsystem: 0 = Lösningen uppfyller inte funktionen 1 = Lösningen uppfyller funktionen dåligt 2 = Lösningen uppfyller nästan funktionen 3 = Lösningen uppfyller funktionen väl Den erhållna poängen multipliceras sedan med funktionens viktkoefficient. Konceptets poänger adderas i kolumnen ”total”. Det koncept som fått högst poäng, är det koncept som bäst uppfyller kriterierna.. m. Figur 6. Tabell för konceptviktning. 14.

(16) 3.9 Modellbyggnad Olika typer av modeller kan byggas och de olika modellerna fyller olika syften. •. Mockups: En enklare form av modell som främst har till syfte att visa proportioner och storlek. Kan även vara en enklare modell av en mekanism eller liknande som skall testas. Mockups byggs ofta i kartong eller industrilera.. •. Påsiktsmodell: En modell som visar främst utseende. Används främst för att visa design. Modellen kan bestå av alla möjgliga material och en ansenlig tid läggs ofta ner på att få den så lik den tänkta produkten som möjligt. Tyngdpunkten ligger på utseende snarare än funktion.. •. Prototyp: Fungerar och ser ut precis som den slutliga produkten. Är tillverkad i samma material, men inte nödvändigtvis med samma tillverkningsmetoder.. 4 Genomförande 4.1 Nulägesanalys Informationsinsamlingen syftade fram för allt till att skaffa information om problemet och på så vis kunna lösa det på ett bra sätt. 4.1.1. Ergonomi och antropometri. Arbetsmomentet ”parkering/upphängning av bygel” utförs enbart några gånger per timma, vilket inte betyder att arbetsställningarna är direkt skadliga. Värt är ändå att notera de ofördelaktiga kroppsställningar som förekommer vid användning av dagens parkeringstavla. Främst berörda faktorer är följande: Bygeln är relativt tung och stor och kan vara svår att få ett ordentligt grepp om samtidigt som hanteringen måste ske med viss precision. Utrymmet kan vara otillräckligt och parkering av bygeln utförs ibland genom vridning av bålen. Bygeln utgör stor risk för användare och vårdtagare vid sammanstötning. Bygeln med nödsänkningsenhet har en vikt på över 3 kg och lyftet sker utom trekvarts armavstånd (45 centimeter). Montering av parkering sker dessutom ofta högre än de rekommenderade 140 centimetrarna över golvet, vilket betyder att en stor del arbetstagare måste utföra lyftet med handen över skulderhöjd. Till dessa faktorer togs särskild hänsyn vid utformandet av den nya produkten. Vid utformning av informationstavlan fanns även vissa synergonomiska aspekter att ta hänsyn till: Kontrastbländning och reflexer bör undvikas. 15.

(17) Färger till denna typ av inredningsdetaljer bör väljas med hänsyn till säkerhet, lämpliga färgkontraster, möjlighet till god rumsuppfattning och estetiska krav. Informationen bör placeras i det inre synfältet, det vill säga det område som naturligt är överskådligt vid parkering av bygeln. Uppgifterna är hämtade från Författningssamlingarna, Arbetsmiljöverket, se källförteckning. 4.1.2. Användarintervjuer. Sammanfattning av intervjuer med användare av lyft: De som blir lyfta kallas här för brukare, och de som lyfter kallas för personal eller användare. Studiebesök gjordes 2004-09-03 på två olika boenden. Per Hindersagården, Björkskatan, Luleå: 40 boende uppdelat på 5 boendegrupper. Hade endast golvstående lyftar, med krok på ena ”benet”. Malmuddsgården, Malmudden, Luleå: 30-35 boende uppdelat på fyra avdelningar. Hade både takmonterade och golvstående lyftar. Sammanlagt gjordes intervjuer med 11 personer som alla arbetade med att ta hand om äldre människor. Samtliga intervjuade hade stor erfarenhet av användning av Likos lyftar. Uppskattat antal utförda lyft per arbetspass låg mellan 3 och 25 gånger. Med urtagning och parkering av bygel betyder alltså detta i vissa fall upp till 50 kontakter med parkeringsstationen per dag, 5-6 dagar i veckan Användarna verkade på det hela taget nöjda med den parkeringsmöjlighet som finns idag. Då gruppen förklarat att Liko var uppdragsgivare och inte arbetsgivare vågade de dock komma med synpunkter och förslag till förbättringar. De problem som påtalades var: Bygeln upplevs som tung och lite svårthanterad. De nya byglarna väger mindre än de gamla men problemet med att det krävs relativt stor precision för att parkera bygeln kvarstår. Kroken satt alltför ofta monterad för högt för personalen som använde parkeringen. Informationen som följde med de golvstående lyftarna hade ingen naturlig eller anvisad plats i anslutning till lyften. Detta medförde att personalen inte visste var informationen fanns, eftersom de lösa informationsbladen allt som oftast var undanstädade. Synpunkter fanns dock på att göra den synlig. En person tyckte att det skulle bli alltför institutionellt. Lyften sitter ofta monterad i brukarens hemmiljö, och den intervjuade personen ifrågasatte hur ofta andra människor har bruksanvisningar uppsatta på väggen. Önskan fanns om en lösning på problemet med försvunna informationsblad, främst på grund av stor personalomsättning. Problemet är dock lite komplext, eftersom användarna å ena. 16.

(18) sidan inte säger sig behöva läsa informationen mer än en gång och inte vill att den sitter på väggen, samtidigt som de gärna vill veta var den finns. Det fanns inget uttalat behov av övrig förvaring i anslutning till parkeringsstationen. Inte ens vid direkta frågor kunde personerna komma på något eller några övriga användningsområden för parkeringsstationen. Önskan om att minimera antalet moment vid framförallt parkering fanns. Personalen önskar använda endast en hand till detta moment, då den andra handen ofta används till annat. Ett antal personer uppgav att det kan kännas besvärande att parkeringstavlan sticker ut från väggen så pass mycket som den gör. De upplevde att de ”har bygeln i ryggen”. Önskan om att slippa sträcka lyftbandet för att medge säker parkering framfördes. Selen saknade upphängningsplats. Krokarna på befintlig parkeringstavla fungerade inte tillfredsställande, då upphängningen blev alltför komplicerad och tidskrävande. Selen slängdes oftast över lyftbygeln eller på någon av brukarens möbler. Glappande handkontroller påtalades av de allra flesta. Ett stort och ofta förekommande problem, som vid första anblick inte verkade ha något som helst samband med projektet. Efterforskningar gav dock att glappet berodde på upphängning av selen på sätt som inte var skonsamma för elektroniken, se figur 7. Selen läggs ofta över upphängd bygel, vilken i sin tur oftast är placerad vid laddningsstationen. På de golvstående lyftarna var även bygelns placering i förhållande till laddningsstationen negativ för elektroniken. Ibland upplevdes bygeln vara i vägen vid användning av lyften. Önskemål framfördes om möjlighet att tillfälligt parkera bygeln, eller göra den ordinarie parkeringen så enkel att denna kan tjänstgöra även som tillfällig parkering. En person har själv upplevt att bygeln lossnat från sin parkering och varit nära att skada henne. Speciellt denna påtalar behovet av en parkering som inte tillåter att detta händer igen.. Figur 7. Selen hängs ofta över bygel och laddare.. Några av personerna sade att de upplever befintlig krok som otrygg och inte som så hållbar som de skulle önska. Detta beror enligt dem själva på att krokarnas utseende och att de är tillverkade i plast. De har dock inte varit med om att krokarna någonsin gått sönder.. Måndagen den 4 oktober 2004 gjordes ett kompletterande studiebesök på gymnasiesärskolan i Luleå. Anledningen till besöket var att få slutsatserna från föregående brukarintervjuer bekräftade. Personalen på särskolan. 17.

(19) hade inte några åsikter om befintlig parkeringstavla som skilde sig nämnvärt från de redan intervjuade brukarna. Det enda nya som kom fram var att de irriterade sig på en ”smäll” som hördes när man satte bygeln i hållaren. Vid förfrågan uppgav de att de inte kände något behov av informationen på dagens parkeringstavla. De visste faktiskt inte ens vad informationen berörde. I Bilaga 1 finns utförligare sammanfattningar från användarintervjuerna. 4.1.3. Likos formspråk. Första delen av Likos affärsidé lyder: "Liko ska erbjuda vårdpersonal och brukare effektiva, lättanvända och säkra hjälpmedel...” Detta kan sägas vara det som genomsyrar alla Likos produkter i såväl konstruktion som design. Produkterna kännetecknas bland annat av att de utstrålar användarvänlighet. Säkerhetstänkandet är viktigt och detta syns på produkterna som är robusta och ser slitstarka och väldimensionerade ut. Designen går alltmer mot en enhetlig linje, där de allra flesta produkterna är tillverkade av, eller med inslag av aluminium. Att säga att Likos formspråk är runt eller kantigt är svårt. Mer korrekt skulle nog vara att säga att produkterna har mekaniska radier. I figur 8 visas ett urval av Likos produkter.. Figur 8. En rollator, en lyftbygel och en mobillyft. Alla ur Likos sortiment.. 18.

(20) 4.1.4. Informationssammanfattning. Dagens parkeringstavla fyller sin funktion men den är inte anpassad efter användarna eller designad för att smälta in i omgivningen. Användarnas önskemål är framförallt att göra parkeringen så enkel att utföra som möjligt, gärna med hjälp av endast en hand. Informationen upplevs av de flesta som bra att ha men den skall helst inte vara synlig. Den parkeringsmöjlighet som finns idag är inte anpassad till Likos formspråk och den passar inte särskilt bra ihop med det övriga sortimentet.. 19.

(21) 4.2 Problembestämning 4.2.1. Problemformulering. Liko AB har tagit fram en stilrenare design på flertalet av sina produkter genom modifiering av formspråket. En övergång från stål till aluminium har gjort berörda produkter lättare och användarvänligare. I samband med detta har funktionalitet, estetik och användarvänlighet hos dagens parkeringstavla ifrågasatts. Sammanfattningsvis lyder problemet: Hur skall en parkerings- och förvaringsenhet vara utformad för att optimera funktionalitet, användarvänlighet och estetik samt visa samhörighet med Likos övriga sortiment? 4.2.2. Nivåbestämning. Eftersom problemet till stor del handlade om design, var det ett divergent, problem som inte hade en enda lösning. Problemet var på grund av de många inverkande faktorerna högkomplext och måste delas upp i mindre delar. 4.2.3. Problemuppdelning. Som tidigare nämnts var problemet av såkallad högkomplex natur, vilket innebar att det bestod av en mängd delproblem som måste lösas var för sig för att sedan sammanföras till en komplett lösning. Detta är de åtta delproblem som identifierades: Parkering/förvaring av byglar - Hur skall hållare för bygel vara utformad för att optimera säkerhet och användarvänlighet? Design- Hur skall produkten utformas för att tala Likos formspråk samt vara diskret men ändå tilltalande? Väggfäste - Skall produkten fästas på väggen? I sådana fall hur? Hur minimeras antalet fästpunkter utan att avkall görs på säkerheten? Förvaring av selar- Hur skall selens förvaring utformas för att uttrycka funktion och medge enkel användning? Laddningsenhet - Skall laddningsenhet integreras? I sådana fall hur? Infotavlan - Hur skall tavlan utformas för att bli diskretare men ändå vara lättillgänglig och innehålla all information som finns på dagens tavla? Ergonomi- Hur skall produkten anpassas till användarnas fysiska förutsättningar? Material/produktion - Vilken produktionsteknik och vilket material är bäst ur ekonomisk synpunkt. 20.

(22) 4.2.4. Avgränsning. Projektet var ett 20 poängs examensarbete, vilket innebar 20 veckors arbete. Detta medförde att vissa begränsningar av arbetet var nödvändiga. Produkten avsågs att i första hand anpassas för Likos egna lyfttillbehör och endast om det var möjligt, utan att minska funktionalitet, anpassas till konkurrenternas byglar. I och med detta kommer produkten att anpassas till Likos sortiment för att inte bryta av för mycket mot övriga produkter. Om laddningsenhet integreras med parkering kommer denna att utvecklas. I annat fall kommer gruppen inte att behandla laddning av lyftens batterier. Enligt Liko är en ny handkontroll under utveckling, vilket ytterligare bidrog till att gruppen valde att sätta laddningsenheten åt sidan. Informationstavlans innehåll fick inte ändras. Placering och till viss del utseende fick modifieras men den information som fanns skulle till största delen bevaras till den nya produkten. En fysisk modell av framtaget koncept byggs. Framtagning av prototyp var dock inte aktuell vid projektstart. Någon grundlig produktionsberedning görs inte, utan ett förslag till lämplig produktionsmetod presenteras. Hänsyn kommer dock att tas till produktion vid utformning av de olika ingående delarna. Marknadsundersökning angående efterfrågan av denna typ av produkt utförs ej, då riktlinjerna från uppdragsgivaren var mycket tydliga vid projektstart.. 21.

(23) 4.3 Problemundersökning 4.3.1. Likos krav. •. Tavlan ska vara snygg och passa i olika typer av miljöer såsom exempelvis på sjukhus, vårdboenden och i hemmiljö. •. En kortare användarinformation skall kontaktinformation innehålla följande:. finnas.. Denna. skall. För Likorall:. För Mulitrall:. Laddning av batterier. Laddning av batterier. Elektrisk och mekanisk nödsänkning. Elektrisk och mekanisk nödsänkning. Återställning av mekanisk nödsänkning. förutom. Montering/byte av lyftredskap. Byte/R2R-koppling av lyftredskap •. Parkeringen bör passa följande lyftbyglar: Mini 220, Universalbygel 350, Universalbygel 450, Universalbygel 670, Universalbygel 670 Twin samt kryssbygel 450/670. (senare togs kravet om att parkeringen skulle passa kryssbygel 450/670 bort av handledaren på Liko). •. Så enkel fastsättning i väggen som möjligt, minimera antalet skruvhål. •. Det bör finnas en krok att hänga lyftselarna på. Valfri utformning beroende av användarnas önskemål. •. Parkeringen bör ha ett skydd för väggen, så att inte byglarna nöter sönder tapeten. •. Upphängningen av byglarna måste vara säker. Bygeln får inte lossna av sig själv, men måste ändå vara lätt att haka loss med en hand.. •. Laddning bör finnas vid parkeringen. 4.3.2. Analys av problemet. Upphängning av bygel måste ske på ett sätt som är säkert, ekonomiskt och ergonomiskt. Befintlig lösning var inte optimerad för de nya byglarna, varpå upphängningen inte fungerade tillfredsställande. Bygeln upplevdes inte som säkert förankrad i upphängningskrokarna. Befintlig parkeringstavla var inte estetiskt tilltalande och smälte alltför sällan in i den omgivande miljön. Viss risk förelåg att den kunde upplevas som en nödlösning om den såldes ihop med de nya lyftbyglarna, då den inte talade samma formspråk. 22.

(24) Väggfästet bestod av åtta stycken hål, borrade i informationstavlan, i vilka anordningen skruvades fast i lämplig vägg. Denna överdimensionerade fästanordning medförde onödigt krånglig montering samt fula märken på väggen vid nedmontering. Parkeringstavlans upphängning medgav inte mobilitet. Ingen speciellt avsedd plats för upphängning av selar fanns. Brukare lade allt som oftast selen över upphängd bygel, vilket fick till följd att sladdarna till handkontrollen nöttes och började glappa. De undre krokarna som var avsedda för en extra bygel användes även av vissa som upphängningsplats för selarna. Detta fungerade någorlunda bra, men då tavlan var tvungen att hänga förhållandevis lågt, för att inte orsaka icke skonsamma arbetsrörelser, låg delar av selarna på golvet. Parkeringen var ofta integrerad med laddningsstationen för handkontrollen vilket var positivt. Problemet var att selen hängdes upp så att den belastade kopplingen till handkontrollen, med följden att denna fungerade dåligt eller inte alls. Sladdarna till handkontrollen kunde även vara i vägen vid parkering av bygel och sele. Viss information måste medfölja lyften. Denna information utgjorde en del av parkeringstavlan vilket ur funktionssynpunkt var tillfredsställande, eftersom alla brukare visste var den fanns. Utseendemässigt lämnade det dock en del att önska då detta motverkade förmågan att smälta in i olika vårdmiljöer. Problemet var alltså kortfattat att den både syntes för mycket och för lite. Vid intervju med brukare framkom att parkeringstavlan kunde användas upp till 50 gånger per åttatimmars arbetspass. Med tanke på detta var ergonomin inte tillfredsställande. Krokens utformning medförde att bygeln måste lyftas för att sedan placeras i hållaren. Då parkeringstavlan ofta var placerad relativt högt, medförde detta icke önskvärda arbetsmoment. Det fanns inga för gruppen kända problem med det plastmaterial och den tillverkning av tavlan som användes. Plasten visade inga tendenser till att vara för svag men upplevdes av vissa brukare som ”rapplig och klen”. Det var även svårt att med plasten skapa samma uttryck som hos aluminiumprodukterna.. 4.3.3. Precisering av problemet. Produktens funktioner delades upp i huvudfunktion, stödfunktioner och delfunktioner. Huvudfunktionen är den funktion som produkten är avsedd att fylla. Stödfunktionerna är sådant som inte innefattas av huvudfunktionen men som ökar produktens användarvärde. Delfunktionerna är en ytterligare uppdelning av huvud- och stödfunktioner. Till dessa olika funktioner sattes en eller flera gränser för vad som innefattas, exempelvis vilken last som avses i delfunktionen ”bära last”.. 23.

(25) Funktion. Funktionsgränser. Huvudfunktion Förvara och parkera Bygel. Ur Likos nya bygelkollektion. Stödfunktioner Förvara selar. Likos selar. Underlätta informationsförvaring. Av till lyft medföljande information. Främja användningsmiljöförhållande Uttrycka Likos formspråk Uttrycka samhörighet med övrigt sortiment Delfunktioner Förhindra fallande bygel. Parkerad bygel får ej oavsiktligt komma i rörelse. Förhindra väggnötning. Som uppkommer på grund av bygelförvaring. Medge bygelparkering. Ur Likos nya bygelkollektion. Medge bygelförvaring. Ur Likos nya bygelkollektion. Medge enhandsarbete. Vid parkering och avställning av bygel. Bära last. Minimum 5 Kg. Minimera selnötning. Vid förvaring av selar. Underlätta selförvaring. Avser sele ur Likos sortiment. Förhindra slitage på sladdar. Uppkommen på grund av bygelparkering och selförvaring. Integrering med information. Visa information, alternativt var informationen finns. Förhindra borttappning. Av medföljande information. Underlätta förmedling (av information). Till Brukare av lyft. Uttrycka funktion. Visa hur bygelförvaring/parkering samt selförvaring skall ske. Tåla väta. Översköljning och tvättning. 24.

(26) Tåla temperatur. -50ºC till +80ºC. Uttrycka säkerhet Integrering med laddningsenhet. Laddning och parkering bör ske på samma ställe. Medge mobilitet. Ej orsaka onödigt arbete eller skada på omgivning vid eventuell förflyttning. Ej kräva hantverkare. 4.4 Problemlösning och primärkonstruktion 4.4.1. Brainstorming. Brainstorming genomfördes först inom gruppen. Under den förmiddag som det pågick framkom ett antal grundidéer. För att få ytterligare idéer, från icke insatta, bjöds utomstående in till ytterligare brainstorming. Personerna delades in i tre grupper, en tjejgrupp, en killgrupp och en blandad grupp. I figur 9 och 10 visas bilder från brainstormingen med tjejgruppen respektive killgruppen. Deltagarna kom från olika program och hade kommit olika långt i sina respektive utbildningar.. Figur 9. Tre tjejer som brainstormar. Figur 10. Några av killarna som engagerades. Varje grupp engagerades i drygt 60 minuter. Till att börja med fick deltagarna endast kännedom om problematiken, samt bekanta sig med sele och byglar som lånats från Liko. Allt eftersom idéflödet mattades av fick gruppen mer information. De fick se den befintliga lösningen och diskutera kring denna. Varje brainstorming avslutades med en associationslek, som gick ut på deltagarna fick se en bild och sedan fritt associera och skissa en lösning utifrån detta.. 25.

(27) Efteråt fanns ett material på cirka 70 skisser, vilka kunde delas in i fem kategorier: •. Möbelliknande lösningar. •. Lösningar som innebar en specialutformad krok. •. Tavelkoncept. •. Korgar och andra ”utstående” lösningar. •. Lösningar i tyg och andra mjuka material. Dessa lösningar förfinades med ytterligare skisser och diskussioner kring bland annat användning och tillverkning. För att få ytterligare idéer ordnades två brainstorminggrupper med två lärare i varje. Dessa brainstormingsessioner lades upp på samma sätt som de föregående, med den skillnaden att bilderna som visades var de framtagna konceptskisserna. Utifrån dessa fick deltagarna komma med förslag på förändringar och förbättringar samt egna idéer som byggde på konceptet. Även dessa gruppers idéer vidareutvecklades med hjälp av skisser och diskussioner. För att ytterligare illustrera och få en bild av de olika konceptens form och inbördes storleksförhållanden tillverkades ett antal små modeller i pappkartong och industrilera. 4.4.2. Slumpordlista. Under utvecklingen av idéerna från brainstormingarna stannade tankeverksamheten av lite ibland. En metod som användes för att väcka nya tankar var slumpordlista. Ord plockades slumpmässigt ur två tidskrifter: ”FORM” och ”Sköna hem”. Utifrån dessa svenska och engelska ord associerade sedan gruppmedlemmarna fritt fram varsitt ord/uttryck, som hade samband med önskad produkt. 28 ord gav 55 associationsord, varav några mer frekvent förekommande. Exempelvis så återkom synonymer för mjuk/rund, estetisk, flerfunktionell och enkel flera gånger. Denna metod ledde till att arbetet tog ny fart.. 4.4.3. Katalogmetoden. För att studera hur andra tidigare löst liknande problem användes katalogmetoden. Med hjälp av främst internet undersöktes diverse lösningar. Det som undersöktes var: •. Likos konkurrenters parkeringslösningar. •. Upphängning av städ- och trädgårdsredskap. •. Möbelfirmors hyll- och förvaringslösningar. •. Sportartiklar och andra bindningslösningar. 26.

(28) Den information som hittades användes främst som inspiration och tankeväckare för att komma vidare i lösningsarbetet. Gruppen upplevde även att det var nyttigt att orientera sig i vilka tekniska lösningar som idag finns på marknaden. Att en lösning finns på marknaden betyder ju att ingående delar oftast produceras, vilket kan reducera tillverkningskostnaden för slutprodukten i detta projekt. 4.4.4. Kategorisering. Lösningarna hade, som tidigare nämnts, delats in i fem kategorier. •. Möbelliknande lösningar. •. Lösningar som mest innebar en specialutformad krok. •. Tavelkoncept. •. Korgar och andra ”utstående” lösningar. •. Lösningar i tyg och andra mjuka material. Bilder från kategorierna visas under respektive rubrik. Inom kategorin ”Korgar” fanns få bra lösningar, vilket gjorde att gruppen valde att arbeta fram fler lösningar i denna kategori. Vidare saknades helt förslag ur en sjätte kategori: Golvstående lösningar, vilket innebar att även detta fick ägnas visst arbete. Det saknades även lösningar som på ett eller annat sätt kombinerade ovanstående lösningar. Därför utarbetades ett förslag som bestod av en skena, i vilken olika tillbehör kan fästas. Efter detta delades befintliga lösningar upp på nytt, för att de skulle vara mer naturligt grupperade. Detta blev åtta olika grupper, som alla presenteras nedan.. 27.

(29) 4.4.4.1 Korgar och ägg Gruppen bestod av lösningar som alla hade vissa likheter med en papperskorg. De flesta lösningarna gick ut på att bygeln hade en plats på ovansidan av produkten, medan selen stoppades ner i en ficka, eller i ett annat hålrum. Se exempel i figur 11 Fördelen med dessa var att de enkelt skulle kunna tala Likos formspråk, medge enhandsparkering samt smälta in som en möbel.. Figur 11. Några av förslagen i kategorin Korgar och ägg. Nackdelarna var att dessa lösningar skulle komma att bli relativt stora och otympliga. Detta insågs framförallt när skalmodeller byggdes i industrilera. I figur 12 visas en bild på modellerna som tog fram för att gruppen skulle få en uppfattning om korgarnas proportioner. Tillverkningen skulle även bli dyr, eftersom de flesta skulle behöva tillverkas i flera steg och sedan skarvas ihop till en färdig produkt.. Figur 12. Lermodeller. 28.

(30) 4.4.4.2 Handdukshängare Namnet kom främst ifrån selens tänkta upphängningsplats, som var inspirerad av sättet som handdukar hängs upp på. Se figur 13. De allra flesta hade en stång eller en ”ränna” vilken selen enkelt kunde hängas över eller läggas i. Framtagna lösningar var inte färdigarbetade vad gäller designen, men det var ändå långt ifrån Likos uttryck på idéerna. Produktionen skulle dock ha blivit billig och enkel i de flesta fall och selupphängningen utformad på ett sätt som låg nära det som användarna önskade. Den skulle förmodligen ha upplevts som relativt liten och smidig på väggen men problemet var att informationstavlan, som skulle ha suttit bakom eller strax bredvid, skulle ha gett den ett stort och klumpigt uttryck.. Figur 13. Förslag ur kategorin Handdukshängare. 29.

(31) 4.4.4.3 Tavla med krok Dessa lösningar var vidareutvecklingar av dagens parkeringstavla. En ny och förbättrad krok som passar de nya byglarna sitter helt enkelt på en informationsplatta och kompletteras med krokar för upphängning av selar, se figur 14. Fördelarna är låga produktionskostnader, inbyggt tapetskydd och funktionsuttryck. Dock skulle det inte bli någon särskilt nytänkande lösning, utan en uppdaterad version av dagens parkeringstavla.. Figur 14. Tavla med krok och några olika förslag på ny utformning av kroken. 4.4.4.4 Möbeltavla Idén var att dölja så mycket som möjligt av bygeln och eventuellt selen bakom en platta. Se figur 15 på nästa sida. Bygeln som skall parkeras placeras i hållare på den övre hyllan, medan den undre hyllan medger förvaring av extra bygel eller sele. Produkten kan tillverkas i en mängd olika material och utföranden. För att få den än mer möbellik togs en variant fram där fronten fungerar som en tavelram, i vilken valfri grafik kan sättas. Fördelen med dessa lösningar är flexibiliteten i utförandet. Genom att endast byta front kan man få en helt ”ny” möbel i rummet.. 30.

(32) Figur 15. Förslag ur kategorin möbeltavlor. Till dessa lösningar gjordes även skisser på en kollektion speciellt för barn. Barnkollektionen byggde på tanken att konceptet hade en löstagbar och utbytbar front som kunde varieras med till exempel djuransikten, se figur 16. Informationen skulle med detta koncept enkelt få en plats i eller bakom fronten, som kunde urholkas, så att informationsplattan inte alltid måste vara synlig. Nackdelarna var främst storleken, brist på effektiv selförvaring, brist på flexibilitet i användning samt en invecklad montering.. Figur 16. Fronter till den tänkta barnkollektionen av fronter till möbeltavlan. 31.

(33) 4.4.4.5 Bältesclips Lösningen skiljer sig avsevärt från de andra, då den inte bygger på att hålla fast själva bygeln. Bandet som förbinder den parkerade bygeln med lyftmotorn hålls mot väggen av ett litet clips, se figur 17. Clipset är monterat rakt under lyftmotorn och kommer därmed att hålla bygeln in mot väggen. Positivt är att det blir en liten produkt som knappt kommer att synas. Nackdelarna var dock många, till exempel bristande säkerhet, brist på bygelförvaring och selupphängning i naturlig anslutning till parkering samt brist på tapetskydd.. Figur 17. Förslaget som kallades bältesclipset.. 32.

(34) 4.4.4.6 Skåp Denna lösning, se figur 18, faller under kategorin ”golvstående lösningar”. Byglar, handkontroll och selar förvaras och parkeras i skåpet, som öppnas och stängs med en skjutdörr. Skåpets överdel är urfasad för att tillåta band och sladdar att löpa fritt upp till lyftmotorn. Idén uppfyller alla ställda krav på säkerhet, men faller på att den är för komplicerad för att använda flera gånger dagligen. Lösningen är dessutom utrymmeskrävande, svårstädad och dyr att producera.. Figur 18. Skåpet.. 33.

(35) 4.4.4.7 Tankmunstycket Även denna lösning skiljer sig mycket från de övriga. Bygeln vrids 90º C och hängs alltså vertikalt. Själva fästet har en lös överdel och en fast underdel, se figur 19. Bygeln förs in i den övre hållaren, uppåt och sedan ner i den undre hållaren. Den övre hållaren kommer att ligga på plats med hjälp av tyngdkraften, men lösningen kan kompletteras med en fjädermekanism för att öka säkerheten. Denna lösning kan anpassas till kort, lång och twinbygel om bara skenan som hållaren löper i är tillräckligt lång. Fördelarna var enkel parkering och att den inte skulle kännas onödigt stor. Nackdelarna var dock väldigt många och tankmunstycket var en av kategorierna som fick allra lägst poäng vid konceptviktningen av förslagen.. Figur 19. Tankmunstycket. En lösning där bygeln parkeras vertikalt. 34.

(36) 4.4.4.8 Skenan Detta förslag var på många sätt en kombination av några av de andra lösningarna. En skena monteras på väggen och i denna fästs olika tillbehör för byglar och selar. En bild av skenan visas i figur 20. En väldigt flexibel lösning som kan justeras och anpassas efter kundernas önskemål. En nackdel var dock att lösningen är smal och inte har något naturligt tapetskydd. Detta borde dock kunna lösas med hjälp av skenans tjocklek.. Figur 2. Skenan. 35.

(37) 4.4.4.9 Förkastade lösningar Vid några av brainstorminggruppernas sammankomst har det funnits förslag på att det ursprungliga problemet skall lösas med hjälp av justeringar i lyftmotorn. Förslagen har bland annat gått ut på att extra växel skall kunna kopplas in när motorn inte belastas över en viss gräns, eller att en ”snabbknapp” på egen hand kan dra upp bygeln till högsta möjliga läge. Dessa förslag förkastades då de inte rymdes inom avgränsningarna för detta examensarbete. Ett annat förslag som varit frekvent återkommande är en lösning där bygeln fästs på lyftmotorn eller på skenan. Dessa förslag har också förkastats på ett tidigt stadium, beroende på arbetsmiljörelaterade orsaker. Fritt hängande föremål i rummet är icke önskvärda ur säkerhetssynpunkt, vilket betyder att bygeln hade varit tvungen att parkeras högre än de 140 centimeter över golvet som rekommenderas.. 36.

(38) 4.5 Idéutvärdering 4.5.1. Kriterieviktning. Kriterierna som viktades var följande: Minimera storlek. Uttrycka funktion. Säkerhet. Medge Bygelparkering. Medge Bygelförvaring. Medge selförvaring. Medge informationsdisplay. Främja användningsmiljöförhållande. Minimera monteringsmoment. Uttrycka Likos formspråk. Smälta in i omgivningen. Medge billig produktion. Medge flexibilitet. Förhindra väggnötning. Medge enhandsarbete. Bära erforderlig last. Minimera selnötning. Tåla väta. I tabell 1 visas kriterieviktningstabellen. Tabell 1. Kriterieviktningen som utfördes. 37.

(39) 4.5.2. Konceptviktning. Med hjälp av de erhållna vikttalen från kriterieviktningen viktades de åtta kategorierna mot varandra. Resultatet åskådliggörs i tabell 2. Tabell 2. Den utförda konceptviktningen. Som det går att utläsa av konceptviktningen var konceptet ”skenan” det koncept som fick högst merittal. Det betyder alltså att det var detta förslag som bäst motsvarade uppställda krav, med hänsyn tagen till kravens betydelse i jämförelse med varandra. Det fanns dock tre alternativ som inte låg så långt efter skenan i poäng, vilket gjorde att gruppen beslöt att ordna ett möte med personal från Liko.. 4.6 Delmöte med Liko Delmöte med Liko 6/10 Då idébedömningsfasen avslutats bokades ett möte in med personal från Liko. Målet med mötet var att avgränsa det fortsatta arbetet samt få hjälp att avgöra vilket av koncepten som gruppen skulle arbeta vidare med. Tio personer från olika avdelningar, såsom marknadsföring, service, försäljning och konstruktion, närvarade vid mötet.. 38.

(40) Mötet inleddes med en kort presentation av examensarbetet. Därefter visades och förklarades de skisser som tagits fram kring de 8 olika koncepten. När detta var gjort skickades skisserna runt till var och en av de närvarande så att de kunde få en närmre blick av detaljer på skisserna. Då samtliga skisser visats upp startade en diskussion om vilket alternativ som ansågs snyggast, flexiblast, billigast att tillverka samt vilket som mest talade Likos formspråk. Ganska tidigt i diskussionen framkom det vilket alternativ/koncept som deltagarna senare skulle enas om. Då samtliga på mötet önskade en produkt som var flexibel, lättmonterad och billig att producera så valdes konceptet ”Skenan”. Då detta alternativ valts framkom det en rad nya idéer kring konceptet. Några av dessa idéer var att man skulle kunna ta fram en vridbar skena som kan användas i både horisontalt och vertikalt läge samt steglös justering av fästpunkter. Med fästpunkter avses de punkter där man fäster krokar, informationstavla och selförvaring. För att göra lösningen än mer flexibel kan även en fot tas fram, vilket skulle leda till att man då skulle kunna ha förvaringsenheten som en fristående möbel. Efter mötet Lösningen innehåller relativt många olika delar. För att minimera produktionskostnaderna undersöktes huruvida befintliga produkter och konstruktioner kunde integreras i konceptet. Ett exempel på detta är den undersökning av befintliga profiler hos både svenska och utländska, framförallt tyska, företag som gjordes. Då ingen profil motsvarade förväntningar och ställda krav på design, beslöts att skenan ändå skulle specialtillverkas. Detta blev ändå ekonomiskt försvarbart eftersom verktyg för strängpressning av till exempel aluminium är relativt billiga. För en så flexibel lösning som möjligt bör skenan kunna monteras snabbt och enkelt samt medge snabba justeringar av de ingående delarna. Detta medförde att en rad små problem måste lösas. Tillexempel bör fästpunkterna kunna justeras utan verktyg och helst med hjälp av bara en hand. Vid eftertanke så verkade idén om att skenan skulle kunna användas i horisontalt läge inte så genial. Då den längre bygeln är 670 mm lång, skulle horisontal montering innebära att en meterlång skena enbart skulle kunna användas för parkering av en enda bygel samt förvaring av sele. Därför kontaktades Lars Eklöf per telefon, för att diskutera om horisontal montering var ett absolut önskemål och om de i så fall istället kunde tänka sig en lösning där fästen eller skena istället monteras i ca 45º vinkel. Lars uppgav att horisontalläge inte skulle ses som ett absolut krav. Han uppmanade till att gå vidare och inte fastna på denna detalj.. 39.

(41) 4.7 Konstruktion I detta avsnitt beskrivs hur gruppen arbetat med framtagandet av produkten. 4.7.1. Detaljkonstruktion. De åtta delproblemen som identifierats vid problembehandlingen behandlades på följande sätt: Parkering/förvaring av byglar - Det valda konceptet går ut på att hållare för byglar sitter monterade på en skena. Vid utformningen av dessa hållare skall säkerhet och användarvänlighet komma i första hand. Design- De grova dragen i Likos formspråk identifierades och stor vikt lades vid att de ingående delarna i produkten skulle passa ihop med Likos övriga sortiment. De verktyg som gruppen framförallt hade att tillgå var justering av radier, delarnas profil och materialval. Väggfäste - Produkten skall fästas på väggen. För att minimera antalet fästpunkter är skenan den enda del som fästs i väggen. Tillbehören fästs på skenan och kan justeras längs med denna. Stor vikt lades på att reducera antalet fästpunkter mellan skenan och väggen. Förvaring av selar- Upphängning/förvaring av sele får inte kräva alltför många handgrepp. Selen är stor och önskvärt vore att den enkelt kan slängas/läggas i/på något. Laddningsenhet – Gruppen beslöt att inte integrera laddningsenheten med parkeringen, eftersom nötning på laddningsenheten är ett problem idag på grund av integreringen. Infotavlan - Tanken var att informationstavlan helt eller delvis skall döljas i eller bakom produkten. Därmed måste det finnas en särskild plats för informationen, vilket minskar risken att den försvinner. Genom detta kommer det institutionella intrycket att reduceras. Ergonomi- Tillbehören kommer att kunna justeras längs med skenan, vilket minskar monteringshöjdens betydelse. Vid utformning av tillbehören togs stor hänsyn till de ergonomiska aspekterna från informationsinsamlingen. Material/produktion - Materialval och produktionsteknik togs i beaktning vid utformning av varje enskild del. Produktionstekniken var viktig vid utformningen, så att ingen del skulle bli omöjlig att producera med önskad teknik. Exempelvis så är formsprutning önskvärt att använda till plastdetaljerna, vilket innebar att vinklar och radier måste anpassas till formdelning och släppning.. 40.

No results found