• No results found

Sjuksköterskors bemötande mot patienter med psykisk sjukdom inom hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskors bemötande mot patienter med psykisk sjukdom inom hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sjuksköterskors bemötande mot patienter med psykisk

sjukdom inom hälso- och sjukvården

En litteraturöversikt

Författare:

Handledare:

Jonatan Andersson

Birgitta Jakobsson Larsson

Lizhao Chen

Examensarbete i huvudämne 15 hp

Examinator: Ulrika Pöder

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2021

(2)

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.

Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet.

Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet.

Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som

patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla.

(3)

3

ABSTRACT

Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.

Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.

Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality.

Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of

understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness.

Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that

patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning/abstract INTRODUKTION ... 5 Teoretisk referensram ... 8 Problemformulering ... 8 Syfte ... 9 METOD ... 9 Design... 9 Sökstrategi ... 9

Bearbetning och analys ... 11

Kvalitetsanalys ... 11

Resultatanalys ... 12

Forskningsetiska överväganden ... 12

RESULTAT ... 13

Önskvärda egenskaper hos en sjuksköterska ... 13

Betydelsen av förståelse ... 14

Kontinuitet ... 15

Respekt och bli bemött som en medmänniska ... 16

Rädsla och att känna sig misstrodd ... 17

DISKUSSION ... 18 Resultatdiskussion ... 18 Metoddiskussion ... 24 Forskningsetiska överväganden ... 26 Slutsats... 27 REFERENSER ... 28

(5)

5

INTRODUKTION

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är grunden för välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. Begreppet omfattar god psykisk hälsa, psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom innefattar olika sjukdomstillstånd med olika varaktigheter och allvarlighetsgrad. Lättare tillstånd kan vara nedstämdhet, oro och ångest eller svårare tillstånd som behöver behandlas av hälso- och sjukvården, exempelvis kan det handla om depression och schizofreni

(Folkhälsomyndigheten, i.d.). Enligt Inspektion för vård och omsorgs rapport finns det brister i organisation, kompetenser och bemötande för patienter med psykisk sjukdom (IVO, 2020). Bemötande

Ett gott bemötande är en central del inom hälso- och sjukvården för att kunna utveckla jämlik hälsa, god vårdkvalitet, delaktighet och patientsäkerhet. Bemötandet handlar om att bygga tillit i mötet mellan patient och vårdpersonal. Bemötande är viktigt för patientens trygghet, då denne befinner sig i ett utsatt läge på grund av sjukdom eller oro och beroendeförhållandet till vårdpersonalen. Vårdpersonalen har ett ansvar att bemöta patienten på ett gott sätt,

exempelvis genom att undvika att patienten blir bemött på ett nedsättande eller förödmjukande sätt. Samt att respektera patientens autonomi för att främja bra kommunikation med patienten och möjliggöra patientens delaktighet i vården (Kunskapsguiden, 2019).

Studien av Nash (2014) undersökte hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården, där resultatet visade bland annat stigmatisering och

missförtroende. Patienterna uttryckte att sjuksköterskor förminskade klagomål om

biverkningar och att patienterna inte togs på allvar på grund av tidigare bakgrund av psykisk sjukdom. Ett annat tema som kunde kopplas till stigmatisering var fel i diagnostiseringen. Där vissa patienter beskrev att fysiska symtomen som upplevdes bortförklaras genom att

sjuksköterskorna förklarade för patienterna, att det i stället upplevde dessa besvär på en “psykisk” nivå. Studien visade att sjuksköterskorna drog slutsatsen att tidigare psykiska besvär kunde orsaka symtomen som upplevs “fysiskt”. I en studie av Roberge och

medarbetare (2016) framkom det att patienter som sökte vård och blev undersökta för fysiska besvär blev tillfrågade om bakomliggande psykiska sjukdomar. Patienterna beskrev vidare i

(6)

6

studien att de endast ville bli tillfrågade för det fysiska problemet de sökte för, och inte sin bakomliggande psykiska sjukdom.

Studier har visat att sjuksköterskor inte tycker att det är lika naturligt att prata om psykisk sjukdom jämfört med att prata om fysisk hälsa, utan den fysiska ohälsan prioriteras i

jämförelse (Janlöv, et al., 2017; Poggenpoel, et al., 2011). Det beskrivs att sjuksköterskor var omedvetna om patientens emotionella och psykologiska behov, sjuksköterskans fokus låg mer på patientens fysiska behov.

Stigmatisering

Stigmatisering innebär exempelvis att en grupp avviker från normer och betraktas som mindre värda i samhället, samt förknippas med negativa stereotyper. Detta kan lägga grund till sämre bemötande och diskriminering, i arbetsliv såväl som vården. En person som blir utsatt för stigmatisering kan drabbas av självstigma, som leder till att denne döljer sina besvär eller undviker att söka hjälp (Folkhälsomyndigheten, 2020). Schröder (2019) beskrev att personer med psykisk sjukdom exempelvis har störd verklighetsuppfattning. Stigmatisering har gjort att patienter med psykisk sjukdom sällan tillfrågas om deras upplevelse av vården. Samtidigt finns det flera positiva aspekter med att tillfråga patienten om vårdens kvalitet, några av aspekterna består bland annat av att patienten blir delaktig i vården och att följsamheten till behandlingen ökar. Det har även visat sig att det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av god vårdkvalitet och bättre behandlingsutfall som leder till förbättrad livskvalitet.

Enligt Skott (2019) handlar stigmatiseringen om fördomar. Det finns även aspekter som att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ansåg patienter med psykisk sjukdom som “farlig” eller “våldsam”. Poggenpoel och medarbetare (2011) visade i sin studie att sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning upplevde osäkerhet och rädsla för att vårda patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna ansåg att patienterna var farliga eller oberäkneliga, upplevelsen motiverades med att det inte finns samma resurser på en vårdavdelning som på en psykiatrisk vårdavdelning. Skott (2019) beskrev att patienter som drabbas av psykisk sjukdom även kan ha självstigma. Det innebär att patienten har negativa föreställningar om sjukdomen och detta påverkar självförtroendet och hopp samt patientens möjligheter för återhämtning. Det finns behandlingar för att motverka självstigma och öka självförtroende som kallas Narrative enhancement and cognitive therapy (NECT) där patienten får reflektera över samhällets

(7)

7

fördomar om psykisk sjukdom men även sina egna fördomar om psykisk sjukdom (Skott, 2019).

Sjuksköterskor ansåg att patienter med psykisk sjukdom inte borde ha samma ansvar i

samhället som andra individer, inställningen till patienter med psykisk sjukdom kunde vara en mer negativ inställning än mot andra patienter. Det framkom åsikter om att denna

patientgrupp inte förtjänar sympati och var en belastning för samhället. Samtidigt uttryckte sjuksköterskor att patienter med psykisk sjukdom inte borde vara isolerade eller nekas individuella rättigheter men att denna patientgrupp ändå har behov av professionell hjälp för den psykiska sjukdomen (Shahif et al., 2019). Det handlar exempelvis om patienter med panikattacker, depression, ätstörningar, drogmissbruk, alkoholmissbruk och schizofreni. Patienter med schizofreni fick mest negativt bemötande av sjuksköterskor och annan vårdpersonal, där fördomarna som att patienten är farlig och oförutsägbar.

Stigmatiseringen utgör en stor roll i bemötandet där sjuksköterskor som t.ex. ansåg att schizofreni var genetiskt i större grad höll avstånd till patienten och antog att patienterna är oförutsägbara. Sjuksköterskorna som däremot ansåg att schizofreni orsakades av miljön höll höll i mindre grad avstånd, men hälften av dem antog fortfarande att patienten var farlig. Studien visade även att patienter med drogmissbruk- och alkoholmissbruk blev negativt bemötta med motiveringen att dessa är kognitivt påverkade (Serafini et al., 2011; Shahif et al., 2019; Björkman, Angelman & Jönsson, 2008). Patienter som exempelvis drabbas av

panikattacker, depression eller ätstörningar fick inte ett lika negativt bemötande men att det negativa bemötande fanns ändå där (Björkman, et al., 2008).

Sjuksköterskan

Sjuksköterskan ska ansvara för bästa möjliga vårdkvalitet vilket består av hur

omvårdnadsarbetet utförs samt hur bemötandet mot vårdtagaren sker. När patienter har klagat till patientnämnden handlar det om otillräcklig information och respekt. Patienterna har beskrivit vårdkvalitet i fem dimensioner: att patientens värdighet respekteras; skapandet av trygghet i vården; får vara delaktig i vården; tillfrisknande; och vårdmiljö (Schröder, 2019). I Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor beskrivs det att sjuksköterskan ska ha ett etiskt förhållningssätt. Patienten ska bli sedd och förstådd som en unik person. Det innebär att sjuksköterskan ska ha förståelse för och ta hänsyn till patientens individuella behov,

(8)

8

värderingar och förväntningar. Detta ska ske med en ömsesidig öppenhet för varandras kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har en skyldighet att ge patienten möjlighet att vara delaktig i vården och det kräver att sjuksköterskan tillsammans med patienten delar information, ger tillfälle för reflektion och skapar en relation.

Delaktigheten präglas av kunskapsutbytet mellan sjuksköterskan och patient, genom att ge kunskap ges också förutsättning för att samverka i beslutet på den egna vården.

Sjuksköterskan ska informera skriftligt och/eller muntligt på ett pedagogiskt och anpassat sätt samt vara lyhörd till patientens berättelse och behov (Eldh, 2014).

Teoretisk referensram

Kirkevold (2009) beskrev Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter till grund för omvårdnaden, som går ut på att sjukdom och lidande i är en personlig upplevelse. Målet för omvårdnaden är att hjälpa patienten att härda ut, bli frisk från sjukdom och lidande samt att finna mening i den individuella upplevelsen. Travelbee beskrev också att allt som har en störande inverkan på patientens hälsa och välbefinnande, faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. En viktig del för sjuksköterskan är förmågan att kunna kommunicera, både verbalt och icke-verbalt. Travelbees teori beskrev faktorer som kan inverka negativt på kommunikationen, exempelvis att inte se patienten som en individ. För att på bästa möjliga sätt hjälpa patienten att hantera sjukdomen och lidande samt finna mening i situationen måste sjuksköterskan använda ”en professionell och intellektuell metod”. Denna består av att sjuksköterskan tillämpar professionella kunskaper, insikter för att identifiera patientens omvårdnadsbehov och åtgärder för att kunna stödja patienten.

Denna omvårdnadsteori är aktuell för detta arbete då den beskrev interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Teorin påpekar även att det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar professionalism för att kunna se patienternas behov och att bemöta patienten som en individ. Problemformulering

Enligt IVO (2020) är behandlingen, bemötandet och kunskapen för psykiskt sjuka personer inom hälso- och sjukvården otillräcklig. Patienterna har i mindre grad fått adekvat medicinskt omhändertagande vid psykisk sjukdom jämfört med psykiskt friska patienter.

Tidigare studier visar det att brister finns i bemötandet av patienter med psykisk sjukdom inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en central roll i vården av psykiskt sjuka

(9)

9

patienter och bemötandet från sjuksköterskan har betydelse för patientens uppfattning om vården. Om patienten inte känner sig hörd eller sedd kan det leda till att patienten inte kan uttrycka sina behov, vilket kan resultera i felaktig eller sämre behandling.

Syfte

Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattar sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården.

METOD

Design

För att besvara syftet används en litteraturöversikt med deskriptiv design, inkluderade artiklarna består av kvalitativ ansats. En deskriptiv litteraturöversikt handlar om att skapa en överblick över kunskapsläget inom omvårdnadsrelaterade områden eller problem inom sjuksköterskans kompetens/- verksamhetsområden. Forskning som redan finns inhämtas för att få en tolkning om vad som redan har studerats inom området (Friberg, 2017).

Sökstrategi

Inklusions- och exklusionskriterier som valdes baserades på detta arbetes syfte och

frågeställningar. Sedan valdes databaser för sökning och själva sökbegreppen (Forsberg & Wengström, 2008).

Inklusionskriterier var: vuxna över 18 år med diagnostiserad psykisk sjukdom och har vårdats inom hälso- och sjukvården. Artiklarna skulle även vara av kvalitativ ansats, publicerade mellan år 2006 - 2021, finnas tillgängliga i fulltext via lärosätets universitetsbibliotek, skrivna på engelska och att de skulle ha ett etiskt tillstånd. Exklusionskriterierna var artiklar som bedöms vara låg kvalitet och har inkluderat patienter under 18 år har exkluderats. Datainsamlingen har skett via PubMed och PsycInfo med relevanta sökord, resultatet av respektive sökning beskrivs i Tabell 1. I databaser finns det flera sökformulär och olika sätt att söka på. Vid respektive sökning i databaserna användes filter för att utesluta artiklar utan relevans. De filter som användes baserades på studiens inklusions och exklusionskriterier för att begränsa sökningen till önskat fält. Urvalen gjordes genom att först läsa artiklarnas titlar och abstrakt. De abstrakt som verkade relevanta utifrån syftet lästes sedan igenom i fulltext.

(10)

10

Totalt var det 10 artiklar som inkluderades i resultatet då de svarade mot studiens syfte (Polit & Beck, 2017).

Relevanta MeSH termer tillämpades efter syftet i denna litteraturöversikt. MeSH termerna består av enstaka eller ordkombinationer i databasernas sökfält (Forsberg & Wengström, 2008). MeSH termer användes för att hitta bra sökord för att möjliggöra effektiv sökning i databaserna (Karolinska institutet, i.d.) Frisökning användes också, som innebär en sökning som ej fastställs till några indexord, exempelvis MeSH-termer. En frisökning resulterar i många artiklar men då finns risken att det ger ett utfall på fler irrelevanta artiklar (Forsberg & Wengström, 2008). Booleska operatorer användes också, som innebär att man med hjälp av ordkombinationer söker i databasernas sökfält, med operatorer som AND, OR och NOT. Denna sökstrategi kan expandera eller minska antalet artiklar som kommer upp vid sökningar. Operatorn AND kan vara en operator som minskar antalet sökträffar i kombination med två sökord, exempelvis ”Pain AND Evaluation” (Polit & Beck, 2017).

Tabell 1. Sökning i databaser.

Databaser Sökord Antal

träffar Antal lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till granskningen

PubMed mental illness AND nurse attitude AND patient (perceptions OR patient experience) AND stereotyping

749 9 4

PubMed mental illness AND nurses AND Attitude AND primary care AND stigma

28 6 3

PubMed mentally ill persons AND nurse AND attitude AND stereotyping

13 4 1

PsycInfo Attitude to Illness AND nurse-patient relations AND (attitude of health personnel OR nurse attitudes) AND (patient perceptions OR patient experience ) AND stereotyping in nursing

8 5 2

PsycInfo stigma of mental illness in healthcare and nurses 96 15 1 PsycInfo stigma AND mental disorders AND nursing AND

patient perception

53 20 2

PsycInfo Patients' experiences of stigma with mental illness in primary care

50 12 3

PsycInfo patients' experience of nurse attitude of mental disorders

(11)

11

PsycInfo (patient perceptions OR patient experience) AND (mental health OR mental illness OR mental disorder OR psychiatric illness) AND (attitude of health personnel OR experience OR perception OR

profession OR nursing) AND (nurse-patient relations OR nurse attitudes)

1,695 16 1

PsycInfo nurse attitude AND mental illness AND patient AND treatment

362 15 2

Sökning som innefattar begreppen “AND” eller “OR” är MeSH sökningar, medan sökningarna utan dessa är fria sökningar.

Bearbetning och analys

Enligt Friberg (2017) är valet av analys kopplat till vilka typer av texter som valts. Detta ger också en specificering till problemformuleringen och syftet. Den data som samlats in består av kvalitativa vetenskapliga artiklar publicerade år 2006 - 2021.

Kvalitetsanalys

För att bedöma kvaliteten på kvalitativa artiklarna i denna studie används en mall från SBU (2014) som bygger på frågeställningar om syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Bedömningen genomförs genom att skatta varje frågeställning inom respektive rubrik med, ja/nej, oklart eller ej tillämpningsbart. Skattningen “oklart” görs när en uppgift inte

framkommer i texten, och skattningen “ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant. Detta görs för att sedan kunna göra en total bedömning av respektive studies kvalitet, genom att skatta den som en studie av hög kvalitet, medelhög kvalitet eller låg kvalitet. Studiens kvalitet bedömdes utifrån antal ja/nej, oklart eller ej tillämpningsbara svar studien fick. Även den sammanvägda bedömningen av respektive studies metod och teoretiska utgångspunkt samt brist ingick i kvalitetsbedömningen. I denna litteraturstudie inkluderas artiklar som har hög och medelhög kvalitet, för att stödja underlaget för bedömningsmallen finns det

kommentarer som kan användas vid respektive frågeställning (Bilaga 1). Av 38 artiklar valdes 10 artiklar ut, dessa artiklar bedömdes relevanta baserat på kvalitetsgranskningen och att artiklarnas innehåll svarar på syftet med denna studie. Totalt så fick sex artiklar en hög kvalitet och fyra artiklar medelhög kvalitet.

(12)

12

Resultatanalys

I denna studie ingick 10 kvalitativa artiklar som svarade på hur patienter med psykisk sjukdom uppfattar sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården. Artiklarna som inkluderades följde Fribergs modell (2017) som innebar att sammanfattningarna av artiklarna granskades för att se relevansen av innehållet gentemot denna studies syfte.

Båda författarna läste igenom artiklarna separat flertal gånger för att fånga helheten ur bådas perspektiv, detta gjordes även för att öka trovärdigheten. Detta gjordes för att se vad som karaktäriserar artiklarna, exempelvis för att se vilka deltagargrupper som var mest

representerade eller vilken ansats studien hade. Sedan identifierades artiklarnas likheter och skillnader i teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt, analys och syfte (Friberg, 2017). Resultatet som presenteras i denna litteraturöversikt sammanställdes sedan i fem kategorier som besvarade syfte och frågeställningarna. Kategorierna formulerades genom att läsa igenom samtliga studiers resultat och göra sammanfattningar av dessa, efter detta sorterades artiklarnas aspekter och resultatet sammanställdes i löpande text under respektive angiven lämplig kategori (Friberg, 2017). En sammanställning av samtliga beskrivna artiklar redovisas i Bilaga 1.

Forskningsetiska överväganden

Enligt Forsberg & Wengström (2008) är det viktigt med god etik i all vetenskaplig forskning där intresset för ny kunskap alltid ska vägas mot kravet att skydda deltagaren i

undersökningarna. Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS nr: 2003:460) gäller vid arbeten som görs genom observation, vetenskapliga experiment, teoretiskt arbete eller utvecklingsarbete på en vetenskaplig grund. Denna lag gäller inte vid arbete eller studier som görs inom ramen för högskoleutbildningar på grundnivå eller på en avancerad nivå (Riksdagen, 2019). Däremot gäller lagen för författarna som har utfört

studierna som inkluderats. Artiklarna som valts ut i detta arbete har fått ett godkännande från respektive etiknämnd eller följt regler och lagar inom ramen för vad som gäller

forskningsarbete (SFS nr 2003:460).

Studenter ska vara medvetna om det etiska ställningstagandet som litteratur i studien innefattar genom att exempelvis autonomi respekteras. Det innebär att trots ingen empirisk studie görs ska studenterna även vara noga med hur slutsatserna tas samt göra en välgrundad redovisning av resultatet. En god medicinsk forskning betonas och menar på att fusk och

(13)

13

ohederlighet inte får förekomma, det omfattar bland annat avsiktlig förvrängning av forskningsprocess eller plagiat av data (Forsberg & Wengström, 2008).

RESULTAT

Totalt inkluderades 10 artiklar med kvalitativ ansats. Inkluderade studier var utförda i Kanada, Brunei, Italien, Sverige, USA, Australien och Spanien, se bilaga 1. Dataanalysen visade på fem kategorier; önskvärda egenskaper hos en sjuksköterska, betydelsen av

förståelse, kontinuitet, respekt och bli bemött som en medmänniska samt rädsla och känna sig misstrodd.

Önskvärda egenskaper hos en sjuksköterska

I resultatet beskrev patienter egenskaper som de uppfattade som viktiga i bemötandet med sjuksköterskor. Några av dessa egenskaper beskrivs vara empati, aktivt lyssnande och medkänsla. Patienterna drogs till sjuksköterskor som uppvisade omtänksamhet och hade tid att spendera med patienterna på en medmänsklig nivå, genom att vara mottagliga och

känslomässigt tillgängliga. Empati ansågs viktigt och lade grunden för bättre kommunikation och främja relationen mellan patient och sjuksköterska. Genom empati upplevdes

sjuksköterskorna mer tillgängliga och det främjar patientens förmåga att ta kontroll över den egna återhämtningen (Horgan et al., 2020; Gerace et al., 2016).

Enligt Shattell och medarbetare (2006) beskrev patienterna att förstå är att lyssna. Förmågan att lyssna ansågs viktigare än att trösta och visa sympati, detta för att lyssna är ett viktigt verktyg för att skapa en relation samt förståelse mellan patient och sjuksköterska. Förutom lyssnande var patienterna även tacksamma om sjuksköterskor gav aktiva svar som förslag, feedback, hopp och uppmuntran. I en annan studie där patienter som vårdades i tertiärvård och skulle övergå till primärvård uppfattades sjuksköterskorna som engagerade och stödjande av patienterna (Cranwell et al., 2013). Vidare förklarade patienterna att en av aspekterna som värderas högt var att bli behandlad som en individ, i stället för patient eller en sjuk person. Det beskrevs som positivt om sjuksköterskorna tog sig tiden att ge information och förklara för att öka patientens förståelse för den allmänna vården som gavs men också för att patienten skulle känna sig trygg inför framtida besök för rehabilitation (Cranwell et al., 2013; Horgan et al., 2020). I studien av Gunasekara och medarbetare (2013) beskrev patienterna att en bra psykiatrisk sjuksköterska är komplex med personliga kvaliteter som social förmåga eller

(14)

14

sympati, och tillgång till professionella resurser. Enligt Horgan och medarbetare (2020) belyste patienterna att ett positivt förhållningssätt och genuin interaktion med

sjuksköterskorna är en viktig komponent i patientens engagemang av vårdförloppet. I studien av Gunasekara och medarbetare (2013) framkom att patienternas upplevelse av att känna sig omhändertagen och behandlad med medkänsla var avgörande för deras upplevelse av att bli inlagd.

Betydelsen av förståelse

Resultatet visade att förståelse var en förmåga som kopplades samman till att bli bemött med respekt, behandlad som människa och förmågan att försöka förstå (Shattell et al., 2006; Horgan et al., 2020; Martínez et al., 2020). Patienter med psykisk sjukdom beskrev aspekter av att bli förstådd tillsammans med upplevelser av att bli missförstådd. Aspekterna upplevdes i fem olika dimensioner: sårbarhet; tvivel; diskriminering; ensamhet; isolering och tvivel (Shattell et al., 2006).

Patienter beskrev att sjuksköterskans vilja, intresse och önskan att förstå patienten beskrevs som mer betydelsefullt än att faktiskt förstå. Känslan av att bli förstådd gav patienten mindre tankar om självstigma som att patienten inte var konstigare, annorlunda eller sämre än andra. Patienter beskrev också att sjuksköterskor såg förbi diagnostik och uppskattade patienterna som enskilda individer. Patienterna beskrev vidare att sjuksköterskor behöver ha förmågan att kunna förstå sig på olika livsstilar, även de som är väldigt olika från sjuksköterskans egna. En annorlunda livsstil bör inte kopplas till patientens psykiska sjukdom. Upplevelsen beskrevs som att sjuksköterskan bemötte patienterna som individ snarare än en i mängden som blir behandlade för sjukdomen. Patienter beskrev också att det är viktigt för sjuksköterskor att utveckla ett icke-fördomsfullt synsätt och kunna förstå patienten, detta enligt patienterna är grundläggande för kvaliteten på vården som ges. Patienterna ville bli sedda som egna personer, att bli behandlad som en i mängden förklarar patienterna att det upplevs som att bara vara en person som behöver gå genom systemet. Utvecklingen av förståelse och att inte döma patienten var grundläggande för ett gott bemötande. Enligt patienterna behövde sjuksköterskorna ha denna inställning för att kunna behandla patienter med sjukdom på lika villkor utan fördomar gentemot patienter utan psykisk sjukdom. Något som enkel beröring, exempelvis en kram eller en hand på axel gav en känsla av samband eftersom att våga röra någon kräver engagemang. Patienterna kände att om sjuksköterskan kunde ta det steget skulle

(15)

15

sjuksköterskan även verkligen försöka förstå patienterna (Shattell et al., 2006; Horgan, et al., 2020; Gerace et al., 2016).

Bristande förståelse hos sjuksköterskorna medförde ett sämre bemötande där bland annat patienterna fick höra att orsaken till patientens handlingar och känslor baserades på viljan att få uppmärksamhet. Vissa patienter med psykisk sjukdom beskrev hur de upplevde att de blivit bemötta med bristande förståelse vid besök på akutmottagningar, exempelvis så kände vissa patienter att de blev bemötta med respektlöshet. Oavsett orsak till besöket har patienten känt en press att skynda sig för att berätta om sina fysiska symtom, och att de upplevde att tiden de fick vård var väldigt kort. Patienterna undrade då om sjuksköterskorna verkligen förstod varför de sökte akutvård eller om de baserade sin bedömning på deras psykiska sjukdom. Det bristande bemötandet beskrevs som något som tynger ner patienten och gav känslan av hjälplöshet och hopplöshet. Bemötandet medförde att patienterna inte kände att deras individuella behov blev uppmärksammade eller åtgärdade (Vandyk, Young, MacPhee & Gillis, 2018). Patienter upplevde att sjuksköterskor ansåg att patienternas fysiska mående, beteende eller reaktioner var till en följd av den psykiska sjukdomen och inte en reaktion av yttre faktorer som exempelvis livshändelser. Vidare beskrevs upplevelsen som att patientens reaktioner blev fördömda, och att sjuksköterskorna kopplade reaktionerna till den psykiska sjukdomen (Martínez et al., 2020). Enligt Bannatyne och Stapleton (2014) samt Vandyk och medarbetare (2018) beskrev patienterna upplevelsen av att sjuksköterskorna hade bristande förtroende och patienternas behov inte togs på allvar. Patienterna upplevde att de blivit skrattade åt och fick intrycket av att vara i vägen eller jobbiga. Detta gjorde att patienter kände hjälplöshet och frustration.

Kontinuitet

Patienterna beskrev att personalbrist kunde bidra till att det blev svårare att anknyta sig till sjuksköterskorna. På grund av personalbristen hyrdes annan personal in, vilket bidrog till att patienten fick möta många nya okända ansikten som inte kände patienten. Att det finns en kontinuitet ger möjligheten för patienterna och sjuksköterskorna att lära känna varandra och relatera till varandra i vårdförloppet. Vidare beskrev patienter att när en sjuksköterska får ökad kunskap om patientens situation kan det bidra till mindre missförstånd mellan patienten och sjuksköterskan. Studier har visat att detta är ett problem på vårdavdelningar där

(16)

16

Patienter uppfattade att den bristande av kontinuiteten bland personalen kunde medföra bristande empati och förståelse för patienter med psykisk sjukdom. När patienterna fick fel information kunde det istället upplevas missvisande, exempelvis inkorrekta remisser eller ogiltiga kontaktnummer. Vid otydlig kommunikation och minskad förståelse hos patientens sida skapades ångest, osäkerhet och svårigheter hos patienterna (Gunasekara et al., 2013; Horgan et al., 2020; Rose et al., 2015).

Respekt och bli bemött som en medmänniska

I studierna Cranwell och medarbetare (2013) samt Solberg och Nåden (2019) uttryckte patienterna ett stort behov av att bli bemötta som unika individer med individuella behov, att bli bemött som en människa i stället för en sjuk person eller en patient i mängden och inte en missbrukare samt att känna sig respekterad. Patienterna med opioidmissbruk kände värdighet när de blev behandlade som andra patienter utan missbruksproblematik. Patienter beskrev vikten av att bli bemött med en öppen attityd utan fördomar och intresse. Att trots patienternas bakgrund ville de fortfarande bli respekterade. Patienter beskrev upplevelsen ett simpelt “hur mår du” från sjuksköterskan får dem att känna sig bättre. Patienterna ville bli bemötta som medmänniskor. Att bli bemött som medmänniskor gjorde att patienterna kände att

sjuksköterskan var på samma nivå som patienten. Detta gynnar förståelsen och förmågan att lita på varandra (Solberg & Nåden., 2019; Horgan et al., 2020). Enligt Horgan och

medarbetare (2020) beskrev patienter även att det finns en skillnad i att prata med och prata om en person. Särskilt om patienten var närvarande i samtalet själv och insåg att man talade om patienten som ett objekt, detta ledde till att patienten kände sig obekväm i samtalet. Patienter med ätstörningar beskrev bemötandet av sjuksköterskor som negativ, patienter fick intrycket att de ansågs som oärliga. Flera patienter hade upplevt negativa attityder som inte alltid baserades på sanna iakttagelser. Patienter beskrev även upplevelsen av att bli bemött med misstänksamhet, som exempelvis att inte vara trovärdig på grund av patientens tidigare historia med den psykiska sjukdomen. För patienterna bidrog detta till frustration och upplevelser av orättvishet. Vidare beskrevs oförmågan att lita på patienterna att hindrade utvecklingen av det terapeutiska förhållandet mellan patient och sjuksköterska. Ett bra terapeutiskt förhållande innebär att jobba tillsammans för ett gemensamt mål. I detta fall för att främja patientens mående samt återhämtning med hjälp av sjuksköterskor (Bannatyne et al., 2018; Solberg & Nåden., 2019).

(17)

17

Rädsla och att känna sig misstrodd

I studien av Martinez och medarbetare (2020) beskrev patienterna upplevelsen av att fördomar och ett negativt bemötande påverkade deras mående känslomässigt. Patienternas självuppfattning påverkas vid flera tillfällen när de kände sig felbehandlade, exempelvis vid situationer med dåligt bemötande där patienter uppfattade maktmissbruk, eller förmynderi. En annan aspekt var förlust av självförtroende som uppstod eftersom patienterna kände sig misstrodda. Rädsla och ångest hos patienterna uppstod när de spekulerade om de skulle få återkoppling eller inte av sjuksköterskor, exempelvis vilka behandlingsmetoder som var aktuella. Utöver detta beskrev patienterna också en rädsla för att tappa kontrollen över deras liv och rättigheter (Martínez et al., 2020; Solberg & Nåden., 2019) Enligt Solberg och Nåden (2019) förklarade patienterna tidigare erfarenhet av upplevda fördomar och bristande

bemötande, och förväntade sig vid nya besök på mottagningar att sjuksköterskor kunde visa uttryck som rädsla. Patienterna kände att de kunde bli bemötta med fördomar redan innan mötet på grund av sin psykiska sjukdom och uttryckte att det kan hindra sjuksköterskorna att se patienten på ett värdigt sätt. I två andra studier beskrev patienten en brist av engagemang och stigmatisering hos sjuksköterskor. Bristen på engagemang av sjuksköterskor gav en känsla av rädsla hos patienterna. Det beskrevs även att samtalen med sjuksköterskor var bristfälliga och fördomsfulla. Patienterna fick uppfattningen att de blev behandlade som att de hade låg intelligens på grund av deras psykiska sjukdom. I helhet gjorde detta att patienten kände att interaktionen mellan patient och sjuksköterska var bristande (Cranwell, Polacsek & McCann, 2013; Rose et al., 2015).

I Bannatyne och Stapleton (2018) förklarade patienter med ätstörningar upplevelsen av att de blev jämförda med andra patienter med annan kronisk sjukdom, såsom patienter med leukemi eller cystisk fibros. Patienterna beskrev att sjuksköterskor hade sagt att andra patientgrupper med kroniska sjukdomar behövde vården mer än dem, med motiveringen att tillståndet patienter med ätstörningar befann sig i var självförvållat (Bannatyne & Stapleton, 2018). Patienterna beskrev betydelsen av att bli bemött som likvärdiga individer, de belyste bland annat att viljan att vara delaktig i den egna vården. Vid tillfällen där sjuksköterskor bekräftade patienters upplevelser och behov av att få information om sina psykiska sjukdomar gjorde det att patienterna kände delaktighet. När patienterna och sjuksköterskorna kommunicerade med

(18)

18

varandra på en medmänsklig nivå upplevdes detta som positivt och förbättrade patientens upplevelse av värdighet (Solberg & Nåden, 2019).

DISKUSSION

Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på hur patienter med psykisk sjukdom uppfattar bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Huvudresultatet visade på viktiga egenskaper som patienter upplevde bidrog till ett positivt bemötande respektive negativt bemötande, men också betydelsen av förståelse och kontinuitet. Egenskaper som kunde bidra till positivt bemötande visade sig vara empati, medkänsla, aktivt lyssnande. Dåligt bemötande kunde bero på brist på empati och förståelse som en konsekvens till bristande kontinuitet. Författarna till denna litteraturöversikt upplever att det krävs ytterligare forskning inom detta område, för att öka kunskap och medföra information om patientens upplevelser inom vården. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskrev att sjuksköterskan ska uppvisa professionella värden, respekt, lyhördhet, trovärdighet, medkänsla och integritet (Svensk

sjuksköterskeförening, 2020). Handlingar som strider mot detta förhållningssätt är

problematiska, då detta motsäger sjuksköterskans professionella yrkesroll. För att reducera brister i bemötande, förståelse eller sjuksköterskans förhållningssätt, behövs ökad kunskap om personer med psykisk sjukdom. Vidare kan detta även öka kompetensen hos sjuksköterskor för ett bättre bemötande där patient och sjuksköterskor möter varandra.

Resultatdiskussion

Önskvärda egenskaper hos en sjuksköterska

Resultatet visade på att patienter ansåg att sjuksköterskor inom vården bör ha egenskaper som: respekt, medmänsklighet, empati och att bli behandlad som en individ. Patienterna beskrev vidare att viktiga egenskaper var att kunna kommunicera, förmågan att aktivt kunna lyssna och att ha en vilja att förstå. Att bli bemötta och sedda som egna individer, och tilltalade på ett värdigt sätt ökade delaktigheten i den egna vården. Detta skapade även en trygghet för patienterna. Empati ansågs vara en önskvärd egenskap hos sjuksköterskor för att det medför till att patienten känner sig inkluderad i vården. Empati främjade också

kommunikation och relation mellan patienten och sjuksköterska, detta beskrevs med att sjuksköterskorna upplevdes mer tillgängliga och ledde till att patienten kände att vården var

(19)

19

tillfredsställande och givande. Aktivt lyssnande beskrevs också vara en viktig del för gott bemötande då patienterna även fick aktiva svar, feedback, förslag, hopp eller uppmuntran. Interaktionen kunde då upplevas mer givande, och stärkande för relationen och förtroende mellan patienten samt sjuksköterska (Cranwell et al., 2016; Martínez et al., 2020; Gerace et al., 2016; Gunasekara, et al., 2013; Horgan et al., 2020; Shattell et al., 2006). Joyce

Travelbees omvårdnadsteori beskriver mellanmänskliga aspekter inom vården, exempelvis att empati leder till förmågan att kunna förutse andras handlingar. Förutsättningar för detta är att ha likartade erfarenheter eller att personen befunnit sig i en liknande situation, men också ha en önska att förstå den andra personen (Kirkevold, 2009). Tidigare så har vårdkvalitet också beskrivits av patienter i fem dimensioner: trygghet, delaktighet, värdighet, tillfrisknande och vårdmiljön (Schröder, 2019). Ett gott bemötande ska bestå av att bygga tillit mellan patient och sjuksköterska för att skapa förtroende och trygghet (Kunskapsguiden, 2019).

I resultatet framkommer det även bristande bemötande och stigmatisering. Bristande

bemötande kunde vara aspekter som brister i empati, förtroende och respekt samt att patienter inte blev behandlade som enskilda individer av sjuksköterskor. I resultatet framkom även självstigma (Bannatyne et al, 2014; Vandyk et al., 2018). Detta kan ha ursprung från stigma som redan finns ute i samhället. Självstigmatisering innebär att patienten redan har negativa föreställningar om sin sjukdom som i sin tur har negativ inverkan på självförtroende och hoppet för återhämtning. Detta kan leda till att vårdförloppet för dessa patienter försämras, exempelvis att viljan att bli frisk minimeras eller inte finns. Sjuksköterskor har uttryckt att de känt att patienter med psykisk sjukdom är “våldsamma” eller “farliga” (Horgan et al., 2020; Shattell et al., 2006). Tidigare studier visar också att det framkommer stigma och fördomar, exempelvis att patienter med psykisk sjukdom inte borde ha samma rättigheter i samhället som andra invånare eller att patienter med psykiska sjukdomar är oberäkneliga, farliga och våldsamma (Björkman et al., 2008; Shahif et al., 2019; Poggenpoel et al., 2011; Serafini et al., 2011). Det framkom även av sjuksköterskor hade tankar som att denna patientgrupp inte förtjänar sympati och ansågs som en belastning för samhället. Sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk sjukdom upplevdes bristande av patienter, och patienter med psykisk ohälsa som uppfattade stigma i högre grad var patienter med schizofreni, och därefter drog- och alkoholmissbruk. Psykiska sjukdomar där det förekom minst stigma kring visade sig vara ätstörningar, panikattacker och depression men det förekom också diskriminering och

(20)

20

et al., 2019; Poggenpoel et, al., 2011; Serafini et al., 2011). Oavsett vilken patient man vårdar så är det viktigt att inta en professionell roll och föra en dialog med patienten, och vara tydlig när man talar med patienten, att exkludera patienten ur denna process genom att ha ett

fördomsfullt tänk försämrar patientens förmåga att kunna föra sin talan, som förminskar patientens chans i att vara delaktig i sin egen vård. Det är viktigt att se varje patient som en enskild människa med sin “ryggsäck” som är fylld med olika upplevelser, tankar och förmågor i stället för en i mängden.

Joyce Travelbee beskrev att det första mötet mellan två personer präglas i att individerna är främmande för varandra, och att dessa individer har generaliserade eller stereotypa

uppfattningar om den andra parten. I denna fas utvecklas också ett första intryck och bedömningar av den andra partens personlighet, detta görs genom observationer. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om hur dennes stereotypa uppfattningar präglar intrycket av den andra personen, och att det är viktigt att bryta sig ur detta kategoriserande tänkande. Efter det första mötet så kommer patient och sjuksköterska ha bättre uppfattningar av varandras personligheter och identiteter. De stereotypa

uppfattningarna som har funnits, kommer gradvis att försvinna samtidigt som patienten och sjuksköterskan utvecklar bättre förståelse för varandra. Patienten kommer därefter att börja betrakta sjuksköterskan som en individ i stället för en yrkesroll, som kan främja det framtida vårdförloppet (Kirkevold, 2009). Skott (2019) beskriver att patienter kan uppleva självstigma, och att självstigmatisering kan förvärras när patienten söker vård och blir bemött på ett

fördomsfullt vis.

Betydelsen av förståelse

Resultatet visade att den psykiska relationen mellan sjuksköterska och patient var

betydelsefull. Denna relation bestod i att båda parter försökte förstå, bli förstådda och att visa förståelse. Det som var betydelsefullt med att bli förstådd var för att det gav en känsla av att patienterna blivit bemötta som medmänniskor, i stället för en i mängden. När sjuksköterskor visade intresse och villighet för att förstå, ansåg patienterna att det var mer meningsfullt än att faktiskt “förstå”. Brist på förståelse upplevdes vara den bakomliggande orsaken till att

bemötandet brister vid mötet mellan patient och sjuksköterska. Patienterna beskrev upplevelsen av att sjuksköterskor ansåg att den psykiska sjukdomen låg till grund till

(21)

21

som exempelvis livshändelser. Detta bidrog med att patienterna upplevde att deras

individuella behov av vård inte togs i akt eller åtgärdades samt fick känslor som hjälplöshet och frustration. Patienter med psykisk sjukdom som sökte vård på en akutmottagning spekulerade om sjuksköterskor eller vårdpersonalen verkligen hade lyssnat och förstått patientens anledning till behovet av akutvård (Shattell, et al., 2006; Vandyk, et al., 2018; Martinez et al., 2020). Att visa förståelse och skapa trygghet är viktigt vid ett bemötande mellan patient och sjuksköterska, eftersom en patient befinner sig i ett utsatt läge. Det kan bero på sjukdom, känslor som oro och rädsla eller att vara i ett beroendeförhållande till vårdpersonalen (Kunskapsguiden, 2019). Ändå förekom det att patienters upplevelser, som biverkningar och fysiska symtom blir förminskade. Fysiska symtom och biverkningar

kopplades samman med den psykiska sjukdomen, då symtomen från den psykiska sjukdomen kan upplevas “fysiskt”. Det förekommer klagomål från patienter till patientnämnden om just bristande respekt och otillräcklig information (Schröder, 2019; Nash 2014). Det är viktigt att förstå vad patienten upplever eller känner. Däremot kan det upplevas svårt eftersom

erfarenheten av en viss upplevelse är olika hos alla, men att ändå försöka sitt bästa till att visa stöd och se patientens upplevelser.

Joyce Travelbees teori, interaktionen mellan sjuksköterska och patient beskriver att det första mötet med patienten påverkas av sjuksköterskans förmåga att se den andra personen. I hög grad beror också detta på sjuksköterskans förmåga att inta en professionell roll och att se på människor som enskilda individer. Det är viktigt att sjuksköterskan är observant om hur dessa stereotypa uppfattningar påverkar intrycket av den sjuka personen och att bryta ut ur detta kategoriserande tänk. Joyce Travelbee betonar att omvårdnaden är att hjälpa patienten uthärda sjukdom, bli frisk från lidande och sjukdom men också att finna mening i patientens

individuella upplevelse. Sjuksköterskans ansvarsområde enligt Joyce Travelbee är att finna det som har en besvärande inverkan på patientens hälsa och välbefinnande (Kirkevold, 2009). Patienter har beskrivit att det som värderas högt är att bli behandlad som en individ, i stället för en patient i mängden eller en sjuk person, det var också stärkande för patienterna när sjuksköterskorna var utförliga med att ge information och förklara vad som kommer ske för patienterna (Cranwell et al., 2013; Horgan et al., 2020).

(22)

22

Kontinuitet

Den kontinuitet som patienterna beskrev som viktig innebar bland annat att samma

sjuksköterskor hade ansvaret under hela vårdtiden för patienterna. Detta ansågs vara en styrka eftersom det blev lättare att relatera till varandra i vårdförloppet och enligt patienterna bidrog detta till att sjuksköterskorna fick ökad kunskap om patientens situation. Personalbrist

beskrevs som en svårighet, då personal hyrdes in och var helt okända. Patienterna kunde inte relatera till denna personal gentemot den ordinarie personalen (Solberg & Nåden., 2019; Rose et al., 2015). Patienter beskrev att bristande kontinuitet bland personalen ledde till bristande empati samt att förståelsen för patienter med psykisk sjukdom minskade. Detta skapade ångest, osäkerhet och svårigheter hos patienterna (Gunasekara et al., 2013; Horgan et al., 2020; Rose et al., 2015). Enligt IVO (2020) finns det brister i organisation, kompetens och bemötande (IVO, 2020). Enligt Eldh (2014) ger kontinuitet en möjlighet för patienten att samverka i den egna vården. Patientens förmåga att kunna vara delaktig i vården är beroende av kunskapsutbytet mellan sjuksköterska och patient.

Sjuksköterskans medverkan i patientens vårdförlopp är viktigt för att uppmärksamma patientens behov och för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård. Men för att stärka relationen mellan patienten och sjuksköterska är det viktigt med bekanta ansikten, att lära känna varandra och bygga tillit.

Respekt och bli bemött som en medmänniska

Resultatet från flera studier visar på flera fördelar med att uppmärksamma patienternas upplevelser och att inkludera patienten i den egna vården (Gerace et al., 2016; Gunasekara et al., 2013; Horgan et al., 2020; Martínez et al., 2020; Shattell et al., 2006). Det kan antas att ett gott bemötande stärker patientens delaktighet och återhämtning i vårdförloppet, vilket även skulle kunna innebära en kortare vårdtid. Av resultatet kan man tolka att ett gott bemötande verkar innefatta att bli bemött på ett värdigt sätt, och bemött med medmänsklighet, som gör att patienten känner att sjuksköterskan är på samma nivå som denne för att tillsammans sträva för att uppnå god psykisk hälsa (Gerace et al., 2016; Gunasekara, et al., 2013; Horgan et al., 2020; Martínez et al., 2020; Shattell et al., 2006). I resultatet framkommer det även att patienterna uttryckte behovet av att bli förstådd samt sedd som en egen individ med individuella behov, exempelvis vid situationer när sjuksköterskor bemötte patienter med

(23)

23

opioidmissbruk som medmänniskor, i stället för att ha ett fördomsfullt och stigmatiserat bemötande kände patienterna att sjuksköterskorna var på samma nivå som patienten. Detta ökade förståelsen och förmågan att kunna lita på varandra. Vissa andra patienter beskrev positiva upplevelser när de blev bemötta med ett enkelt “hur mår du” från sjuksköterskorna, som gjorde att patienterna kände sig bättre (Solberg & Nåden., 2019; Bannatyne et al., 2014; Horgan et al., 2020). I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskrivs det bland annat att sjuksköterskan ska ha ett etiskt förhållningssätt, detta innebär att patienten ska bli sedd som en egen individ och att man som sjuksköterska ska ha förståelse för patienten och deras individuella behov, värderingar och vilka förväntningar de har. Detta måste ske med en öppenhet som är riktad mot både sjuksköterska och patient för varandras förståelse och kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Rädsla och att känna sig misstrodd

I resultatet framkom det att både patienter med drogmissbruk och patienter med ätstörningar har beskrivit att de blivit bemötta med att sjuksköterskor med misstro och fördomar.

Patienterna med ätstörningar upplevde bland annat att personalen ansåg att de inte var förtjänta av vården. Eftersom tillståndet som patienterna med ätstörningar befann sig i var självförvållat, och att det fanns andra patientgrupper som var mer förtjänta av vården som gavs. Patienterna med ätstörningar upplevde att denna jämförelse påverkade deras psykiska mående, självuppfattning och självförtroende. Andra patienter beskrev också deras tidigare upplevelser av fördomar och stigma vid bemötande av sjuksköterskor, och förväntade sig att dessa attityder skulle förekomma vid framtida besök på olika vårdinstanser. Detta beskrevs av patienterna som ett hinder, då det kan hindra sjuksköterskor att se patienten på ett värdigt sätt (Solberg & Nåden., 2019; Martínez et al., 2020). Tidigare upplevelser av fördomar och stigma kan leda till självstigmatisering hos patienter med psykisk ohälsa, med motivering från

Folkhälsomyndigheten (2020) beskrivs det att en person som blir utsatt för stigmatisering kan drabbas av självstigma, och kan därför dölja sina besvär eller undvika att söka hjälp.

Schröder (2019) beskriver i en tidigare studie att det finns flera positiva aspekter med att fråga patienter om deras upplevelse av vården och vårdens kvalitet då detta gör att patienten blir mer delaktig i sin vård och att följsamheten till behandlingen ökar, man har också sett starka samband mellan upplevelsen av god vårdkvalitet och ett bättre behandlingsutfall, som i sin tur leder till förbättrad livskvalitet. En annan studie har undersökt hur patienter med psykisk

(24)

24

sjukdom upplevt bemötandet inom hälso- och sjukvården, där resultatet visade att det förekom misstro och stigmatisering. Patienterna i denna studie uttryckte att sjuksköterskor inte tog patienterna på allvar avseende biverkningar då patienterna hade en tidigare bakgrund av psykisk sjukdom. Andra patienter beskrev i denna studie att fysiska symtom som

patienterna upplevde inte togs på allvar genom att sjuksköterskorna i stället förklarade för patienterna, att de i stället upplevde dessa besvär på en “psykisk” nivå (Nash 2014). En patient som söker vård för sin psykiska sjukdom skall bli bemött av sjuksköterskan på ett sätt som medför trygghet och förtroende, då denne individ som söker vård redan är i ett utsatt läge. Genom att bidra till att patienten känner misstro eller rädsla som i sin tur kan skapa konflikt i självförtroende, självuppfattning och ytterligare förvärra patientens psykiska mående är högst problematiskt. Detta kan göra så att patienten tvekar att söka vård vid nästa tillfälle, eller inte söka vård alls.

Kliniska implikationer

Resultatet som presenteras kan ha relevans ur ett kliniskt perspektiv. Faktorer som

bemötande, förmåga att visa empati och att se patienten som en individ med rättigheter till jämlik vård är några utgångspunkter sjuksköterskan bör ha för att patienten ska känna sig tillfredsställd och bemött med respekt från vården. Sjuksköterskan ska respektera patientens autonomi och patientens rätt till att medverka i vården. När patienten inte blir bemött på ett värdigt sätt kan detta leda till att patienten känner osäkerhet, vårdpersonalens kompetens är i överlag avgörande för bemötandet och vilket resultat som blir av patientens vård, mötet mellan patient och vårdpersonal präglas av respekt och empati (IVO, 2020). Resultaten visar också vad som kan försvaga patientens delaktighet i vården, och när patienten inte är delaktig i den egna vården försämras återhämtningen. I den legitimerade sjuksköterskans

kompetensbeskrivning beskrivs det etiska förhållningssättet. Man skall ha förståelse för patientens individuella behov och ta hänsyn till patientens förväntningar och olika värderingar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Metoddiskussion

Design

Denna litteraturöversikt är skriven med deskriptiv design som metod, inkluderade artiklar består av kvalitativ ansats. Deskriptiv design valdes då syftet med studien var att beskriva

(25)

25

patienters uppfattning om bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. En litteraturöversikt innebär att skapa översikt inom aktuella omvårdnadsrelaterade områden eller problem inom sjuksköterskans verksamhetsområden/kompetensområden. Det innefattar att ta del av forskning som redan finns för att få en uppfattning om vad som tidigare studerats och att ta ställning till resultat, metoder och teoretiska utgångspunkter som använts (Friberg, 2017). Denna litteraturstudie kunde också ha gjorts som en empirisk studie för att få in ytterligare perspektiv med hjälp av intervjuer, och därmed utvärdera andra patienters med psykisk sjukdoms upplevelser av bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Genom att forska om patienter med psykisk sjukdoms uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården kan problemområden identifieras och därefter vad som kan krävas i form av kliniska implementationer för att minska eller åtgärda dessa

problem. Däremot kan det vara viktigt att få in sjuksköterskors perspektiv av bemötandet av patienter med psykisk sjukdom inom hälso- och sjukvården, för att också identifiera vilka styrkor eller svårigheter som förekommer från deras perspektiv.

Sökstrategi

Vid sökningen av artiklar användes MeSH-termer som var relevanta för studiens syfte, dessa presenteras under Tabell 1. Frisökning användes också för att hitta relevanta artiklar, detta gjordes med hjälp av ordkombinationer i databasernas sökfält. Sökningen i databaserna PubMed och PsycInfo gav många resultat men författarna till denna studie ansåg att det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte. Den övervägande mängden av de vetenskapliga artiklarna efter sökningen riktades mot sjuksköterskans

upplevelser och aspekter av bemötandet men inte mot patientens upplevelser av bemötandet. Inklusionskriterier och exklusionskriterier för denna litteraturöversikt valdes ut efter relevans och för att hitta vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Publikationsdatum utökades för att söka artiklar då det var svårt att hitta artiklar med relevans. Ett av

exklusionskriterierna var bland annat att studier med låg kvalitet exkluderades då studier med låg kvalitet kunde påverkat kvalitet och trovärdigheten av resultatet. Totalt 10 artiklar

inkluderades av dessa bedömdes sex ha hög och fyra ha medelhög kvalitet, vilket anses vara en styrka i denna studie. Att artiklarna är från olika länder anses som en styrka då detta ger en bredare uppfattning om olika sätt ett bemötande går till, men en nackdel skulle kunna varit

(26)

26

kulturella skillnader, exempelvis hur en patient med psykisk sjukdom bemöts och vilken hjälp som denne patient kan ta del av.

Kvalitetsanalys

Artiklar med kvalitativ ansats granskades med en mall från SBU (2014) som var en mall för patientupplevelser och utifrån studiens syfte ansågs det att denna mall var relevant. Utifrån mallen från SBU (2014) för studier med kvalitativ ansats togs endast studier med som hade medelhög eller hög kvalitet. Granskningen av artiklarna kan däremot ha påverkats eftersom författarna till denna studie är oerfarna med arbete av att granska studiers kvalitet.

Resultatanalys

Analysprocessen som gjordes av innehållet i studierna gjordes enligt Friberg (2017) och följde ett flödesschema. De inkluderade artiklarna lästes igenom var för sig av författarna ett flertal gånger för att identifiera alla aspekter innan sammanställningen av resultatet

påbörjades. Detta ansågs som en styrka i denna studie, i kvalitativa studier beskrivs triangulering som ett begrepp för att försöka förstå hur komplext ett fenomen är genom att använda sig av olika datainsamlingsmetoder, varav ett är att tolka varandras uppfattningar av den insamlade datan som ett team (Polit & Beck, 2017).

Forskarnas förförståelse

Ena författaren kan ha viss förförståelse för området som studerades efter att ha arbetat som skötare inom psykiatrisk vård på sjukhus, däremot har denna forskare ingen erfarenhet av att jobba som sjuksköterska inom psykiatrisk vård, men det kan fortfarande föreligga

förförståelse då kontexten på syftet skulle kunna överföras till en annan yrkesroll. Vidare så har båda författare varit på verksamhetsförlagd utbildning som sjuksköterskestudenter och kan på sådant vis haft upplevelser som kan ha bidragit till en viss förförståelse i detta arbete.

Forskningsetiska överväganden

Valda artiklar till denna litteraturöversikt har blivit granskade för att identifiera om författarna till studierna har tänkt på de fyra grundläggande principerna för forskning på människor. Granskning gjordes även för att se om dessa studier var godkända av etiska nämnder. Alla

(27)

27

studier har fått godkännande från respektive etiska nämnd eller följt reglerna/lagar för forskningsarbete (Forsberg & Wengström, 2008).

Slutsats

Resultatet visade på både positiva och negativa uppfattningar i hur sjuksköterskan bemötte patienter med psykisk sjukdom. Egenskaper såsom empati och att kunna lyssna var viktiga egenskaper hos sjuksköterskan. Även patientens uppfattning av att bli förstådd, respekterad samt bli sedd som en medmänniska samt kontinuitet var viktigt i bemötandet från

sjuksköterskan. Ett bristande bemötande påverkade patientens självförtroende samt det psykiska måendet negativt. Vidare kan slutsatser dras att mer forskning behövs inom hälso- och sjukvårdens olika vårdavdelningar, för att kunna bidra till ökad förståelse och en bredare kunskapsbild. För att kunna utveckla och förbättra patientens upplevelse kan det vara aktuellt att även undersöka sjuksköterskors perspektiv för att identifiera orsaken till bemötandet som patienterna upplever.

Självständighetsdeklaration

Författare Lizhao Chen och författare Jonatan Andersson har i bidragit i alla delar av detta arbete i lika stor omfattning under alla delar.

(28)

28

REFERENSER

Inkluderade artiklar i denna litteraturöversikt är märkta med en asterisk *

*Bannatyne, A., & Stapleton, P. (2018). Eating disorder patient experiences of volitional stigma within the healthcare system and views on biogenetic framing: A qualitative perspective. Australian Psychologist, 53(4), 325-338. doi: 10.1111/ap.12171

Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson, A. (2008). Attitudes towards people with mental illness: A cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2) 170-177. doi:

10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x

*Cranwell, K., Polacsek, M. & McCann, T. (2013). Mental health consumers’ with medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to primary care.

International Journal of Mental Health Nursing. 25(2) 127-135. doi: 10.1111/inm.12174

Eldh, A. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (ss. 485-496). Lund:

Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten (2020). Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 23 mars, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/

Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa?. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 12 januari, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I. M. F. Friberg (Red.). Dags för uppsats:

(29)

29

*Gerace, A., Oster, C., Kane’O, D., Hayman, C. & Cochrane, E. (2016). Empathic processes during nurse-consumer conflict situations in psychiatric inpatient units: A qualitative study.

International Journal of Mental Health Nursing. 27(1) 92-105. doi: 10.1111/inm.12298

*Gunasekara, I., Pentland, T., Rodgers, T., & Patterson, S. (2013). What makes an excellent mental nurse? A pragmatic inquiry initiated and conducted by people with lived experience of service use. International Journal of Mental Health Nursing. 23(2) 101-109. doi:

10.1111/inm.12027

*Horgan, A., Donovan, O. M., Manning, F., Doody, B. R., Savage, E., Dorrity, C,... Happell, B. (2020). ´Meet me where i am´: Mental health service users´ perspectives on the desirable qualities of a mental health nurse. International Journal of Mental Health Nursing. 30(1) 136-147. doi: 10.1111/inm.12768

Inspektionen för vård och omsorg. (2020). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av

bristande tillgång till vård och omsorg - Förstudie inför nationell tillsyn, avdelning syd.

Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad 12 januari, 2021, från

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/tillsyn/prioriterade-riskomraden-2018-2020/forstudierapport-samsjuklighet.pdf

Janlöv, C. A., Johansson, L., & Clausson, K. E. (2017). Mental ill-health among adult patients at healthcare centres in Sweden: District nurses experiences. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 32(2), 987-996. doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/scs.12540

Karolinska Institutet. (i.d). Vad är nyttan med MeSH-termer. Karolinska institutet. Hämtad 25 januari, 2021, från https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer

Karolinska Institutet. (i.d). Sökteknik. Karolinska institutet. Hämtad 25 januari, 2021, från

https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/sokteknik

Kirkevold, M. (2009) Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering (s. 130-147) Lund: Studentlitteratur

Kunskapsguiden. (2019). Om bemötande i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 mars, 2021, från

(30)

30

*Martínez, C., Sánchez, V., Ballester, J., Richart, M. & Pichardo, J. (2020). A qualitative emancipatory inquiry into relationships between people with mental disorders and health professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. doi: 10.1111/jpm.12727 Nash, M. (2014). Mental health service users' experiences of diabetes care by mental health nurses: An exploratory study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(8), 667-763. doi: 10.1111/jpm.12140

Poggenpoel, M., Myburgh, P. C., & Morare, N. M. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg.

Journal of Nursing Management, 19(7), 950-958. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x

Roberge, A., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, C. M., Benoit, A., Brouillet, H., Boulianne, I., Pauw, D,...Vanasse, A. (2016). A qualitative study of perceived needs and factors

associated with the quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: The perspective of primary care clinicians and patients. BMC Family Practice,

17(134). doi: 10.1186/s12875-016-0531-y

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

*Rose, D., Evans, J., Laker, C. & Wykes, T. (2013). Life in acute mental health settings: Experiences and perceptions of service users and nurses. Epidemiology and Psychiatric

Sciences, 24(1) 90-96. doi: 10.1017/S2045796013000693

SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Schröder, A. (2019). Kvalitetsutveckling inom psykiatrisk vård - vad tycker patienter och anhöriga. I I. Skärsäter & L. Gustin. (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på

grundläggande nivå. (s. 519 -547) Lund: Studentlitteratur.

(31)

31

(2011). Stigmatization of schizophrenia as perceived by nurses, medical doctors, medical students and patients. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18 576-585. doi: 10.1111/j.1365-2850.2011.01706.x

Shahif, S., Idris, D., Lupat, A. & Rahman, H. (2019). Knowledge and attitude towards mental illness among primary healthcare nurses in Brunei: A cross-sectional study. Asian Journal of

Psychiatry. 45 33-37. doi: 10.1016/j.ajp.2019.08.013

*Shattell, M.M., McAllister, S., Hogan, B. & Thomas S.P. (2006). “She took the time to make sure she understood”: Mental health patients’ experiences of being understood. Archives of

Psychiatric Nursing, 20(5) 234-241. doi: 10.1016/j.apnu.2006.02.002

Skott, M. (2019). Psykoser. I I. Skärsäter & L. Gustin. (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa-

på grundläggande nivå. (s.166-188) Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2019). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 12 januari, 2021, från

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/Ledningssystem/

*Solberg, H. & Nåden, D. (2019). It is just that people treat you like a human being: The meaning of dignity for patients with substance use disorders. Journal of Clinical Nursing,

29(3-4) 480-491. doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/jocn.15108

Svensk sjuksköterskeförening (2020). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från

https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från

https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska

*Vandyk, A., Young, L., MacPhee, C. & Gillis, K. (2018). Exploring the experiences of persons who frequently visit the emergency department for mental health-related reasons.

(32)

32

Bilaga 1. Resultat av kvalitetsgranskning från artiklar Författare, år,

land

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet

Bannatyne, A., & Stapleton, P., (2014), Australien. Eating disorder patient experiences of volitional stigma within the healthcare system and views on biogenetic framing: A qualitative perspective.

Syftet var att undersöka patienter med ätstörningars upplevelser av behandling av ätstörningar och deras bemötande med sjuksköterskor och vårdpersonal. Kvalitativ studie Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. 35 deltagare, 2 bortfall Patienterna med ätstörningar upplevde bemötandet som bristande. Patienterna beskrev upplevelserna bland annat som traumatiska och straffande. Men också att sjuksköterskor hade begränsad förståelse samt utbildning om ätstörningar. Upplevelsen av stigmatisering beskrevs vara frekvent och förväntat. Hög Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, V. T., (2016), Australien. Mental health consumers’ with medical co-morbidity experience of the transition through tetriary medical services to primary care

Syftet var att

undersöka övergången från tertiärvård till primärvård hos patienter med psykisk sjukdom med komorbiditet Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade videointervjuer 16 Deltagare utan några bortfall. Patienterna upplevde att tillgängligheten till tertiärvård är svår och tidskonsumerande. Patienterna upplevde positiva och negativa upplevelser av engagemang och stöd samt en brist på kontinuitet mellan tertiärvård och hälso- och sjukvård. Medelhög Gerace, A., Oster, C., Kane’O, D., Hayman, L. C., & Cochrane-Muir, E., (2016), Australien Empathic processes during nurse-consumer conflict situations in psychiatric inpatient units: A qualitative study

Syftet var att undersöka

sjuksköterskors och patienter med psykisk sjukdoms upplevelser av empati vid konflikter i vården Kvalitativ studie. Datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer. 30 Deltagare, 10 bortfall Sjuksköterskorna anser att en huvudegenskap i konflikthantering och den övriga vården är empatisk kommunikation och förmågan att relatera till patienterna. Patienterna med psykisk sjukdom ansåg också att empati är ett centralt

References

Related documents

Sjuksköterskor såg större anledning att diskutera övervikt när patienten sökte för andra hälsotillstånd där övervikt kan vara en riskfaktor för komplikationer (Brown,

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normen i Bengt Ohlssons Gregorius (2004) förhåller sig till den i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas (1905).. För att uppnå syftet vill

erfarenheter och attityder hade också en betydande del i vårdandet, det grundade sig både i negativa och positiva inslag. Övervägande del av sjuksköterskorna hade någon gång upplevt

Resultat: Naturassisterad terapi vi- sade sig vara behjälplig för personer med posttraumatisk stress genom förbättrad aktivitets- förmåga samt förbättrad tro på egen förmåga,

Patienter ansåg att det inte gick att lita på vårdpersonalen, eftersom de inte alltid följde reglerna och det upplevdes att vårdpersonalen fick göra som de ville även om det

Denna studies resultat visar att sjuksköterskorna upplever att de inte får respekt från patienter och att det påverkar deras uppfattning om patienterna (Westin och Danielson,

For the future, we want to emphasize that our journal welcome contributions from all parts of the world, as long as the findings are of general interest and relevant also

1) Avhandlingen eftersträvar att berätta en empiriskt välgrundad historia om ”det långa 1800-talets” historie- och museipolitik, det centrala kul-