• No results found

Se Mig - En studie om förskolans anmälningsskyldighet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Se Mig - En studie om förskolans anmälningsskyldighet"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Se Mig

- En studie om förskolans anmälningsskyldighet

See Me

- A study of notification in preschool

Jenny Arleborn

Emma Linder

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn- och ungdomsvetenskap V T 2012-03-05

Examinator: Jutta Balldin Handledare: Anne Harju Lärarutbildningen

(2)
(3)

3

Abstract

Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet.

Malmö högskola: Lärarutbildningen

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts. Resultat visar att föräldrakontakten, osäkerhet och trygghet är centrala faktorer vid en anmälning. Det är svårt att göra en anmälan mot en förälder man som pedagog ser varje dag. Det gör att man tvekar och känner sig osäker. Att få hjälp och stöd i en sådan situation är därför en förutsättning för att en anmälan ska bli av.

(4)

4

(5)

5 1. Inledning………6 1.1. Syfte och Frågeställning………7 1.2. Begrepp………. 8 2. Bakgrund……….9 2.1. Anmälningsplikt………..…1 0 2.2. Tidigare forskning………..…….11 3. Metod…………...………14 3.1 Metodval………..…..………...14 3.2 Semistrukturerade intervjuer………...………14 3.3 Vinjetter………..………15

3.4 Förförståelse och Förkunskap………...…15

3.5 Forskningsetiska övervägande………..………..16

3.6 Avgränsningar och urval…..………...…17

3.7 Datainsamling………...…..17

3.7 Genomförande……….……….18

3.8 Bearbetning av material……….………..19

4. Resultat och analys.……….………...21

4.1 Osäkerhet………...21

4.2 Osäkerhet på grund av okunskap och brist på information………....…...………..22

4.3. Trygghet……….23 4.4. Föräldrakontakten.………...….24 5. Slutdiskussion………..25 6. Referenser……….………...26 6.1. Internet………...27 6.2. Lagtexter ………...28

(6)

6

7. Bilagor………..…29

1. Inledning

Denna uppsats handlar om förskollärares tankar kring anmälningsplikten och om barn som far illa. Att det i Sverige idag finns barn som far illa visar statistiken. Till exempel anmäldes under år 2010, 2 500 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år (Brå, 2010). Statistiken visar även att antalet polisanmälda fall har tre dubblats de senaste 30 åren, och bara under år 2010 ökade antalet anmälda fall med 17 %. Detta innefattar allt från misshandel, vanvård och sexuellt utnyttjande. Barn som far illa finns också i förskolan, och det är vår skyldighet som förskollärare att se dessa barn och meddela socialtjänsten. Alla kommuner i Sverige har enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett allmänt ansvar för att barn och ungdomar ska kunna växa upp under goda och trygga förhållande samt ett särskilt ansvar att ingripa om föräldrarna inte kan tillgodose den unges grundläggande behov av omvårdnad, skydd eller stöd: ”Det är viktigt att det finns rutiner för när och hur en anmälan ska göras” (Socialstyrelsen, 2004:3). I FN:s konvention om barnets rättigheter (2011) står det också att vid alla åtgärder som rör barn, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

I vårt kommande arbete som förskollärare kommer vi med stor sannolikhet att stöta på barn som lever i missförhållande på ett eller annat sätt. Då gäller det att vi vet hur vi ska agera för att på bästa sätt hjälpa de barn som far illa. Trots att det finns skriftliga bestämmelser för ämnet ligger beslutet hos oss som pedagoger, ifall anmälan skall laga kraft. Vårt intresse väcktes eftersom detta är ett känsligt ämne., och vi undrar därför hur förskollärare resonerar: vad väljer de att anmäla och vad ser de mellan fingrarna på? Hur långt går det innan de anmäler och vad anmäls? Genom denna uppsats vill öka vår kunskap kring ämnet för att på bästa sätt kunna hantera situationen om det skulle inträffa.

(7)

7

1.1 Syfte och frågeställning

Fokus i studien är pedagogernas resonemang kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på, d.v.s. vilka olika steg de går igenom innan en anmälan görs. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Frågeställning som ligger till grund för studien är:

Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan?

(8)

8

1.2 Begrepp

Barn

Enligt 1 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, avses med barn varje människa under 18 år. Då vi har riktat in oss på förskolan är barnen som det pratas om i studien under sex år.

Barn som far illa

I vårt arbete har vi använt oss av ordet misshandel och barn som far illa som ett

samlingsbegrepp. De innefattar allt från psykisk till fysisk missandel, försummelse, övergrepp och slag (Rädda Barnen, 2012).

Försummelse

Med försummelse menar vi barn som inte får den vård de behöver i form av rätt klädsel beroende på årstid, hjälp med hygienen eller tillräckligt med mat (Socialstyrelsen, 2011:8).

(9)

9

2. Bakgrund

Barn har enligt Hinderberg (2010) 6 kap. 1 § föräldrabalken, FB, rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. I omvårdnad ingår inte bara rätten att få de materiella behoven tillgodosedda, utan även de psykiska och sociala behoven. I barns rätt till trygghet ligger bl.a. att få leva under stabila förhållanden och att ha någon att lita på.

Det är socialnämnden som ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden (SoL 5 kap. 1-3 §§). Vi vill med ett diagram presentera hur många fall av barnmisshandel som blivit anmälda under de senaste tio åren.

Diagram: Antalet anmälda fall av barnmisshandel mellan åren 2001-2009

Det nedersta sträcket visar hur antalet anmälda fall mot barn 0-6 år sett ut under åren 2001-2009. Det översta sträcket visar antalet anmälda fall mot barn från 7-14 år sett under samma år. Vad den visar är att antalet anmälningarna ökat för barn 7-14 år och att antalet anmälda fall för barn mellan 0-6 år från början håller en ganska jämn linje för att sedan öka.

(10)

10

2.1Anmälningsplikt

Alla som arbetar i verksamheter som rör barn har anmälningsplikt men även som privatperson är du skyldig att anmäla missförhållanden.”Det finns därför en lagstadgad rekommendation till var och en att anmäla olika förhållande om barn som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd” (Socialnämnden, 2004:21). Efter att en anmälan har kommit in till socialnämnden beslutas det om vad som skall göras. Vård ska beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brist i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller

utveckling skadas (2§ LVU). Bedömer Socialtjänsten att anmälan är obefogad läggs fallet ner. Skulle det därefter komma in fler anmälningar angående samma familj eller barn så startas med största sannolikhet en utredning.

Socialtjänsten måste följa lagarna som finns i föräldrabalken. Om de får kännedom om att ett barn far illa så kan de hänvisa till föräldrabalken. Där framgår att om en förälder vid

utövandet av vårdnaden av ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden (6 kap. 7§ FB). Det är upp till socialtjänsten att bedöma vilka insatser som ska sättas in då ett barn far illa Våld som inte riktas direkt mot barnet är ändå en form av misshandel. Hit räknas de barn som bevittnar våld i hemmet. Att se en nära anhörig utsättas för våld kan ge svåra psykiska problem menar (Hindeberg, 2010:97).

Socialnämnden ansvar är att verka för att den som utsätts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör här vid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden bör också beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (5 kap. 11§).

(11)

11

2.2 Tidigare forskning

Patel och Davidson (2003) menar att all forskning syftar till att komma fram till en ny kunskap och det är centralt att kontinuerligt reflektera över vilket tillskott som just detta forskningsarbete kan bidra med. Inom förskolan och ämnet anmälningsplikt behövs mer forskning.

Flera undersökningar visar på att förskolans och skolans personal upplever problem med att anmäla. Detta leder till att barn i svåra situationer riskerar att inte få den hjälp de behöver (Bengtsson & Svensson, 2006:60).

Studier visar att föräldrakontakten är viktig för alla som är inblandade vid en anmälan. Pedagoger som arbetar med barn i förskoleåldern har ofta en nära kontakt med föräldrarna. Rydèn & Lindeblom (2008) menar att den personliga kontakten pedagoger har med barnens föräldrar i förskolan leder till att de inte ser att barnet far illa eller drar sig för att göra en anmälan. Detta gör att många fall av barn som far illa aldrig blir anmälda. Via intervjuer framkom det att de fall som blivit anmälda var självklara fall. Frågan blir då ifall de aldrig stött på osäkra fall. Rydèn & Lindeblom (2008) är överens om att det krävs mer utbildning inom ämnet. Många förskollärare är osäkra på vad de ska göra och är rädda för att göra fel. Författarna tar upp frågan ifall en pedagog ska kontakta föräldrarna innan en anmälan görs vilket vi anser intressant då vi vill veta mer om föräldrakontakten vid en anmälningsprocess. Hindeberg (2010) menar att pedagoger som arbetar med barn i förskoleåldern har ofta en nära kontakt med föräldrarna. De ger dem en möjlighet att varsamt ge tips och råd till föräldrar. Exempel kan vara i de fall där barnet utsätts för sviktande omsorg. Det är dock viktigt att detta inte görs i tamburen där barn och andra föräldrar kan höra. Genom att vara lyhörd och varsam kan man behålla den goda kontakten trotts att svåra situationer kan uppstå.

I en studie av Bröchner och Linansky (2005) fann de att det inte finns några generella signaler hos barn som far illa, alla barn är olika och kan reagera på olika sätt. Som pedagog är det därför viktigt att man känner barngruppen för att kunna upptäcka förändringar hos barnen i deras beteende. Bröchner & Linansky (2005) menar att när man arbetar med barn som på något sätt far illa är det viktigt att pedagogen bygger upp ett förtroende hos barnet. Detta kan

(12)

12 ta lång tid.

Persson & Johansson (2009) menar att som pedagog i förskolan bör man agera om man misstänker att ett barn far illa. Men hur upptäcker man att ett barn far illa? Författarna hävdar att man som pedagog kan lära känna barnen som du möter och på så sätt se hur deras personlighet är och hur de reagerar i vissa situationer. Det är inte alltid barnet som är i behov av stöd, också föräldrar med okunskap kring hur de ska ta hand om sitt barn kan behöva stöd. De menar att när man som pedagog möter ett barn som far illa är det viktigt att du är väl införstådd med hur viktigt det är att möta barnet på ett bra sätt.

Hindeberg (2010) menar att förskollärarens brist på information om uppföljningar kan leda till att de inte inser vikten av att anmäla. Det kan i sin tur leda till att de låter bli:

Viljan att se misshandel och försummade barn och att reagera beror också på om man upplever att det finns något att erbjuda, någon hjälp att få. I annat fall kan det upplevas som meningslöst, eller till och med oetiskt, att gripa in ( Hindberg 2010:11) .

Persson & Johansson (2009) skriver om hur man som pedagog i förskolan bör agera om man misstänker att ett barn far illa, och även hur man bemöter dessa barn och hur man kan upptäcka att ett barn far illa. De menar att pedagogen lär känna barnen som de möter och på så sätt ser de hur deras personlighet är och hur de reagerar i vissa situationer. Anmälningsskyldigheten gäller för minsta lila misstanke att ett barn far illa. Pedagogen kan dock börja med att dokumentera en kort tid innan denna går vidare till en anmälan. Det är viktigt att vara medveten om vilka rättigheter och skyldigheter man har som pedagog. Socialstyrelsen (2004) skriver i en rapport att även om anmälningsskyldigheten är till för att värna om barn kan man inte komma ifrån att en anmälan alltid påverkar de berörda. Det är bra om den som avser att göra en anmälan själv kan informera föräldrarna om att man kommer ta kontakt med socialtjänsten på grund av sin oro för barnet och att en sådan kontakt kan göras gemensamt. Detta är dock inte alltid möjligt eller lämpligt.

Både Rydèn, Lindeblom (2008), Hindeberg (2010) och Persson & Johansson (2009) tar upp orosmomentet kring att ta upp anmälan med föräldrarna. Det verkar som att det är ett av de

(13)

13

största problemen vid en anmälan de menar att trots att det känns svårt så är det bättre att själv berätta att man tänker göra en anmälan. Oron kan kanske vara en bidragande orsak till att de görs för få anmälningar.

I Socialstyrelsens anmälningsskyldighet (2004) om missförhållande som rör barn står det att man inte anmäler kan bero på att man saknar tydliga belägg för sin oro och är osäker på när situationen ska anses tillräckligt allvarlig för att motivera en anmälan. Dock står det att barn utvecklas snabbt. Att ”vänta och se” och låta tiden gå innan stödinsatser sätts in innebär kanske att barnet hamnar ohjälpligt efter i sin utveckling eller att situationen blir allvarligare.

(14)

14

3. Metod

I kapitlet motiverar vi vårt metodval. Metodvalet har vi baserat på studiens syfte och frågeställning. Vi har valt att i studien använda oss av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer där vinjetter använts.

3.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod där teknikerna varit semistrukturerade

intervjuer med vinjetter. I Johansson & Svedner (2010) framgår att intervjun, framför allt den kvalitativa, är en av de metoder som används mest frekvent i examensarbeten i

lärarutbildningen. Anledningen till detta är att den ofta ger intressanta resultat inom det område man valt.

Intervjuer kan enligt (http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm, 2012) vara ostrukturerade, semistrukturerade eller strukturerade. I de ostrukturerade intervjuerna är intervjuaren medveten om vilka ämnesområden som ska finnas med, men ställer frågorna i den ordning situationen inbjuder till. Detta sker oftast med hjälp av en så kallad checklista eller frågeguide. I de semistrukturerade intervjuerna använder intervjuaren sig av ett intervjuschema, där man inte är tvungen att följa ordningsföljden eller formuleringen. I de strukturerade intervjuerna använder intervjuaren ett fastställt intervjuschema, där både ordningsföljden och formuleringen är bestämda. Både semistrukturerade och strukturerade intervjuer innebär att intervjuprocessen är flexibel.

3.2.1 Semistrukturerade intervjuer

Nilsson & Håkansson (2010) beskriver den semistrukturerade intervjun som ett sätt att ta reda på, upptäcka, förstå och lista ut olika egenskaper inom ett visst ämne eller en speciell

fråga. Anledningen till att vi har valt semistrukturerade intervjuer är att våra frågor har öppna svarsmöjligheter. Detta ger intervjupersonen chans att få fram sin åsikt. Vanligast börjar man med ganska öppna intervjufrågor så att informationen blir mer spontan. Både frågor och svar

(15)

15

utvecklas av tidigare ställda frågor och svar (Svensson & Starrin, 1996). Samtidigt är det väldigt viktigt att hålla kvar fokus så man inte avviker från själva ämnet. Enligt

Isaksson (2011) används ofta semistrukturerade då fokus för undersökningen är förhållandevis tydlig, vilket vårt också är.

Vid semistrukturerade intervjuer är det är vanligt att man använder någon form av intervju underlag, vilket vi också har gjort (se bilaga till detta arbete). Vi använde oss av ett underlag för att kunna hålla fokus och för att få med så mycket som möjligt under intervjuerna.

3.2.2 Vinjetter

I våra intervjuer valde vi även att lägga till en teknik som kallas vinjetter. Med vinjetter menas fiktiva situationer där man tvingas ta ställning till hur man tror att man hade handlat om man hamnat i den situationen. Enligt Jergeby (1999) bör de vara lätta att följa, förstå, vara logiska, trovärdiga och inte för svåra så att intervjupersonerna inte förstår eller kan följa

tankegången. Avsikten med metoden är att utveckla en förförståelse för människors bedömningar och värderingar, och som i vårt fall handlar om anmälningsplikten.

Vinjetterna är konkreta fall som de intervjuade kunnatutgå ifrån i själva intervjun, eftersom det ibland kan vara svårt att föreställa sig en anmälningssituation och hur man skulle agera vid en eventuell sådan. De i studien använda vinjetterna är utformade med hjälp av

Socialstyrelsens artikel: Anmälningsskyldighet om missförhållande som rör barn. Vi har skapat och använder fyra vinjetter i intervjuerna.

3.3 Förförståelse och förkunskap

Innan vi påbörjade vårt arbete med att samla in material diskuterade vi vad vi har för kunskap och förförståelse om själva ämnet. Vi letade efter litteratur om vad anmälningsskyldigheten innebär. Vi läste dock inte för mycket för att hindra att våra kunskaper om ämnet skulle ta över i intervjuerna. Vår förförståelse innebär att det vi tror oss uppfatta genom våra sinnen gör

(16)

16

att det tolkas, påverkas av exempelvis erfarenhet, värderingar, teorier eller annan kunskap. Som Thurèn (1991) skriver, förförståelsen hjälper människan att förstå sin verklighet. Alla människor har en del förståelse redan från början, det varierar däremot mellan individer. Vi är väl medvetna om att det vi har med oss från egna erfarenheter och även från utbildningen påverkar arbetets riktning, d.v.s. vilka frågor vi ställt och hur vi sedan tolkat materialet. Vi har därför försökt att ha våra sinnen öppna och inte låtit för stor del av våra värderingar och förförståelse påverka vår undersökning. Innan vi startade upp vårt arbete så diskuterade vi på vilka olika sätt barn kan fara illa. Då detta är ett aktuellt ämne för oss som blivande pedagoger tänker vi att det kan vara förebyggande att arbeta mer för barn som riskerar att fara illa redan vid tidig ålder. Under arbetets gång och från erfarenheter samt relevant litteratur ser vi att många förskolor inte anmäler dessa barn till socialtjänsten.

3.4 Forskningsetiska övervägande

Från och med när denna studie påbörjades har vi som författare försökt att tänka på att hålla ett etiskt förhållningssätt gentemot intervjupersonerna. I Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer nämns fyra krav vilka ska kunna säkerställa skydd för individer delaktiga i forskning. Dessa fyra är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren informerar om syftet med forskningen, men även deras frivillighet att delta, deras möjlighet att avbryta och deras villkor för deltagande (www.codex.vr.se ). Enligt Forsman (1997) är en idè bakom etiska kommittèer, att någon utomstående ska ta hänsyn till etik och moral i forskningen. När det gäller konfidentialitetskravet bör de uppgifter som kommer fram under forskningen om berörda personer så långt som möjligt hållas konfidentiella och uppgifterna bör ej spridas vidare till obehöriga (www.codex.vr.se). Vi berättade innan intervjun påbörjades att namnen kommer att ersättas med andra namn. Nyttjandekravet innebär att uppsatsen och de uppgifter som den innehåller inte får användas annat än i vetenskapligt syfte (www.codex.vr.se). Detta är något som vi naturligtvis kommer ta hänsyn till.

(17)

17

3.5 Avgränsningar och urval

Från början var det tänkt att vi skulle intervjua tre pedagoger på tre olika förskolor men vi valde senare att intervjua tre förskollärare på en och samma förskola. Detta på grund av den tidsbrist som rådde. Däremot arbetade dessa inte på samma avdelning. Av dessa tre pedagoger var det endast en som hade gjort anmälan, vilket var ett litet nederlag för vår del men samtidigt eftersom vi använde oss av vinjetter fick vi perspektiv på hur andra pedagoger hade gjort om det skulle behövas göra en anmälan.

Innan vi startade intervjuerna förklarade vi att eftersom intervjuer bygger på frågor, innebär det att vi är hänvisade till individens villighet att svara på de frågor vi har. Som det beskrivs av Patel & Davidson (2003) är det viktigt att klargöra att individens bidrag är viktigt, det är även viktigt att klargöra på vilket sätt deras bidrag kommer användas. Detta gjorde att de som blev intervjuade kunde känna sig mer avslappnade med vetskapen att de inte är tvungna att svara på frågorna om de inte vill. Men eftersom vi även klargjorde att deras bidrag är viktigt så var de villiga att vara så hjälpsamma som de kunde.

3.6 Datainsamling

Under arbetets gång har vi använt oss av relevant litteratur för att sätta oss in i och få ännu mer kunskap om hur en anmälan går till. Vi har även tittat på vad tidigare forskning har att säga om vårt ämne. Vi började med att söka på Malmö Högskolas biblioteks databas och lyckades hitta en hel del där. Vi använde oss även av andra databaser så som Google för att hitta litteratur, artiklar, lagtexter och så vidare som kunde vara relevant och ge oss mer insikt i ämnet och även kunskap inför intervjuerna. Vi har läst in oss på hur bakgrunden ser ut; vad har förskolan och vad har socialtjänsten för ansvar vid en anmälan? Mer om detta finns under bakgrundsfakta. Vi har tittat på hur samarbetet mellan socialtjänsten och förskolan ser ut och vad tidigare forskning har att säga om det verkligen fungerar så som det står skrivet.

3.7 Genomförande

Innan vi startade intervjuerna berättade vi klart och tydligt varför deras bidrag är viktigt och att de kommer vara anonyma i vårt arbete. Även att de när som helst har rätt att avbryta eller säga till att de inte vill svara på frågan.

(18)

18

Vi valde att genomföra intervjuerna på informanternas arbetsplats. De utfördes i ett avskilt rum för att undvika störande moment som lätt kan uppstå. Vid första intervjun deltog två förskollärare och vi två som skriver detta examensarbete. Vid den andra intervjun deltog bara en förskollärare och en av oss som skriver detta arbete. Från början skulle vi båda varit delaktiga vid intervjuerna. Detta för att den ene kan komma på följdfrågor som den andre inte tänkt på och för att vi känner att det hade underlättar vår kommande diskussion. Det är även för att inte missa något och för att kunna styrka de båda har hört. Som Stukát (2005:41) påpekar kan två personer ”upptäcka mer än vad en person gör”. Anledningen att det inte blev som vi tänkt oss är att den ena av oss blev sjuk och vi bestämde oss för att den andre av oss klarar det på egen hand.

Vi frågade pedagogerna vad de tycker om att göra en anmälan och vad som ligger till grund för att de beslutar att göra en. Vi frågade också hur pedagogerna kände inför att göra en anmälan och hur relationen till föräldrarna kan förändras.

Under en intervju är det inte ovanligt att den som blir intervjuad kan känna sig nervös. Det är vanligt att de kommer på saker i efterhand som de borde ha nämnt under intervjun. Skulle detta hänt så fick de våra mejl adresser.

Enligt Patel & Davidson (2003) kan man konstatera att det i stort finns två olika sätt att registrera intervjusvaren. Vi valde att spela in intervjuerna med mobiltelefonen. När intervjun var klar laddades materialet från telefonen in i datorn för att transkriberas. Vi delade upp transkriberingen på så sätt att den ena tog intervjun och den andra, vinjetterna. Vinjetterna spelades också in med hjälp av mobiltelefon. Vid andra intervjun var det ombytta roller så den som hade intervjun tog vinjetterna. Detta för att göra det så rättvist som möjligt i transkriberingssyftet. När detta sedan var gjort läses materialet igenom flera gånger för att hitta kategorier och teman till arbetet. Alla som deltog i intervjuerna har själva fått välja deras fingerade namn.

3.8 Bearbetning av material

När vi har samlat in materialet behöver vi systematisera, komprimera och bearbeta materialet för att på så sätt kunna besvara de frågor vi har ställt. Som det står i Patel & Davidson (2003) är syftet med kvalitativa undersökningar att skaffa en annan och djupare kunskap än den

(19)

19

fragmentiserade kunskap som ofta kan erhållas när vi använder kvantitativa metoder. När man gör en kvalitativ bearbetning arbetar man oftast med textmaterial, vilket vi gjort genom våra intervjuer för att bearbeta den utskrivna texten.

Efter att allt material är insamlat så har det transkriberats. Därefter läses det igenom ett flertal gånger för att hitta olika kategorier och teman som är relevanta till detta arbete. Vi har där efter byggt vårt arbete på vad intervjuerna och vinjetterna gav oss. Huvudrubrikerna i resultatdelen bygger på de stora kategorierna vi fick fram.

Vi upptäckte under arbetets gång att det var väldigt tids- och arbetskrävande att få fram vårt material. Med det material vi har fått ihop så är vi medvetna om att vi är bara medskapare. Vi tolkar vårt material och ser inte vårt arbete som objektivt utan vi ser det som en förförståelse till vårt ämne anmälningsplikt. Detta arbete kan ses från flera perspektiv och vinklar och detta med hjälp av teorier, tidigare forskning och vad intervjupersonerna sagt. På så sätt är det inte enbart vår tolkning om ämnet utan även de teorier, tidigare forskning och de intervjupersonerna som med verkat som har förtydligat det material vi samlat in.

Förskollärarna i denna studie är anonyma och har därför fiktiva namn. Dessa namn är: Pia, Lena och Anna.

4. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer resultat från våra intervjuer att redovisas. Vi har valt att dela upp det i centrala teman utifrån våra intervjuer och vinjetter och vad som där framkommer. Centrala teman är: osäkerhet, rädsla, trygghet och föräldrakontakt.

4.1 Osäkerhet

Det främsta skälet till att anmälningar inte görs är förmodligen osäkerhet. Man vet inte om man sett rätt. Misstankarna kan ju visa sig vara obefogade. (Hindeberg 2010)

En sak som var central hos alla förskollärare var att där fanns någon form av osäkerhet kring en anmälan. Osäkerheten handlade om allt från rädslor till okunskap kring vad som gäller vid

(20)

20

en anmälan. Även andra undersökningar visar att förskolans personal upplever att det är jobbigt att anmäla. Bengtsson & Svensson (2006) menar att osäkerheten med avseende på om man gör rätt eller fel i förhållande till både barnet och dess familj gör att många tvekar. Det är lätt att skriva en lag om att allt skall anmälas, men för de som träffar föräldrarna och ska stå för anklagelserna är det svårare (Bengtson & Svensson 2006).

Pia och Lena var överens om att deras osäkerhet inför en anmälan har att göra med vad som händer efteråt. De känner rädsla för våld och hot då de hört om detta från en annan förskola som råkade ut för detta:

Men det är väll att man är rädd för följderna, vad som händer sen, för det är ju vissa förskolor som har liksom ligger under hot. Har vi hört att det blivit hotade efter att ha gjort en anmälan. (Lena)

Rädsla över att själv råka ut för hot eller riskera att något händer förskolan och barnen som går där kan vara en orsak till att pedagoger drar sig för att anmäla. Om magkänslan är stark att något är fel men ingen på arbetsplatsen håller med kan också det vara en orsak till att inte genomföra en anmälan Det är nästan alltid rektorn som står som anmälare vid en anmälan. Detta har att göra med att det ska underlättar för personalen att göra en anmälan det vill säga att de inte blir uthängd personligen. Men om rektorn inte håller med pedagogen tvingas denna att göra en egen anmälan och det kan kännas betungande och utsatt.

Pia: Det är tufft det är det men man måste ju tänka på barnets bästa man måste vara stark. Även Barnombudsmannen (2010) tar, precis som i citatet, upp att anmälningsplikten ofta upplevs som betungande och att den enskilde därför söker stöd hos sina arbetskamrater eller arbetsledare.

4.2 Osäkerhet på grund av okunskap och brist på information

Många förskollärare är osäkra på vad de ska göra och är rädda för att göra fel. Detta kan undvikas genom utbildning med jämna mellanrum. Har man kompetensen och vet hur man ska gå till väga är det lättare att göra en anmälan enligt Rydén & Lindeblom (2008). Har individen bra kunskap om anmälningsplikten och allt vad den innebär så medför det att pedagogen känner sig tryggare om en anmälningssituation skulle uppstå. Under intervjun

(21)

21

upptäckte vi att det fans osäkerhet kring hur en anmälan går till. Pia var osäker på vem som stod som anmälare vid en anmälan:

Jag vet inte om man kan göra det anonymt längre. Eller man behöver vara… nää även om det är arbetslaget som har ans... Sen är det ju rektorn som har det sista… vad heter det... ordet. Pia fortsätter sedan:

Sen vet man ju aldrig om man gjort rätt. Man ska ju inte vara rädd för det för… för man vill ju barnets bästa. Man ska ju göra det.

Pia verkade osäker på hur det faktiskt ligger till vid en anmälan. Vem står som anmälare? Är det hon själv, arbetslaget eller rektorn? Det kan kanske vara en bidragande orsak till att en anmälan inte blir av. Det som också kan upplevas som problem inför eventuell anmälan är att personalen får dålig information om vad som händer efter en anmälan. Den som anmäler får ingen information om hur fallet utreds om inte vårdnadshavaren godkänner det. Bristen på återkoppling till anmälaren är därför ett problem som ofta förs fram i samband med anmälningsskyldigheten (Barnombudsmannen 2010). Detta är också något som de intervjuade tar upp:

Lena: vi får ju inget veta men vi har ju trots allt gjort vad vi kan, gjort vad vi kan för att hjälpa sen… sen är de socialen som gör vad de tycker behöver göras.

Pia hummar instämmande med och fortsätter: Vi har ju gjort vad vi är skyldiga till att göra. Lena och Pia verkar ha accepterat att de ingenting får veta, men är ändå tillfreds med att kunna framföra sin anmälan och att de på sätt gjort socialtjänsten medveten om vad de har sett. Vår undersökning visar att anmälan är en svår sak trots det finns det hjälp att få. Genom att prata om det som känns svårt med chefen och kollegerna samt få tydliga direktiv på hur de ska gå till väga underlättas en anmälan.

4.3 Trygghet

Under våra intervjuer gled ämnet osäkerhet även in på ämnet trygghet, vad är det som gör att man slipper känna osäkerhet och vad som skapar trygghet vid en anmälan. Pia börjar prata om

(22)

22

tryggheten i kollegiet. Hon känner sig trygg med att göra anmälningar då hon har ett bra arbetslag, men kan tänka sig att det hade varit svårare om hon inte haft det:

Pia: Kan man inte prata med sina kolleger kanske man nä… det var nog inget jag glömmer det igen. Kan man prata om det och alla tycker likadant så har man ju fler med sig vilket ger trygghet. Att det är fler som känner likadant.

Lena lyfte fram att en stark rektor som tar tag i saker är viktigt och ger trygghet. Hon kan tänka sig att om rektorn inte är en stark och drivande person så gör det en otrygg.

Lena: Jag tror också att har man en stark chef eller man vet att man har någon stark bakom sig så vågar man mer än om man har någon vek... aså förskolechef då.

Vår tolkning är, utifrån vad både Pia och Lena uttrycker, att det är viktigt att inte vara ensam vid en anmälan, utan man behöver en kollega eller chef som stöd. Tryggheten i att vara fler gör att pedagogerna vågar säga vad de tycker i en svår situation. Tryggheten ligger i att de vet att det finns folk som backar upp om de skulle stöta på motstånd eller anklagelser från till exempel en förälder.

4.4 Föräldrakontakten

Rydén & Lindeblom (2008) menar att den personliga kontakten pedagoger har med barns föräldrar i förskolan leder till att de inte ser att barnet far illa eller att de drar sig för att göra en anmälan. Detta gör att många fall av barn som far illa aldrig blir anmälda. Även Olsson (2006) skriver om föräldrakontakten, men ser den täta kontakten med föräldrarna som en fördel vid en anmälan och vill att pedagogerna själva pratar med föräldrarna. Han hävdar att det är lämpligt att den som gör anmälan själv informerar föräldrarna om varför anmälan görs. Han påpekar att man ska kontakta föräldrarna innan en anmälan gör och menar att man måste tänka sig in i föräldrarnas situation. Även för pedagogerna i vår undersökning är kontakten med föräldrarna viktig vid en anmälan. Till exempel förklarar Lena att om man ser något sår eller blåmärke så frågar man föräldrarna om detta vid hämtning. Oftast så har föräldrarna en förklaring till det hela, men hon påpekar också att skulle det hända ofta börjar man misstänka att det rör sig om misshandel.

(23)

23

Anna svarar på vinjetten om ett barn kommer med rivmärken och blåmärken att hon hade tagit upp det med föräldrarna:

Visst nu kan ju föräldrarna lägga fram något som låter väldigt bra trots att där kan vara någonting så det man gör är att hålla detta under uppsikt och kollar kommer det mer, är det en engångsföreteelse så blir det kanske ingenting av det men är det något som upprepas då kommer rektorn att ta tag i det för då är det säkerligen någonting som är fel.

Vad Anna menar är att det är lätt att prata med föräldrarna direkt när man ser något på barnen och att det är en självklarhet att man frågar vad som hänt där. Det är inte förrän det börjar upprepas som man får någon misstanke om att något är fel. Pia berättar att i de flesta fall där det går så långt så att man misstänker att något är fel rör det sig om försummelse, och att man då sammankallar föräldrarna till ett möte på förskolan. När man väl sammankallar till ett möte så sitter rektor, minst en förskollärare och föräldrarna med. Förskollärarna berättar vad de sett, hört och kanske även dokumenterat. Lena berättar att de vid observationer av ett barns skötsel har haft en lapp inlåst i ett skåp på kontoret där de dokumenterar vad de ser i ungefär en månads tid. Denna dokumentation är sedan deras grund vid ett samtal. Efter ett sådant samtal brukar allt ordna upp sig och det blir därför ingen anmälan utav det. Föräldrarna får en varning och blir medvetna om att förskolan har koll. Det brukar räcka. Hon påpekar även att det är viktigt att man ser till att föräldrarna förstår vad det är förskolan menar.

Pia: Ofta stannar det med att man ordnar upp det, och man ser en positiv förändring efter ett tag, då har man ju nått föräldrarna och de har förstått. Ibland handlar det ju om sådana saker också ju, att föräldrarna inte förstår.

I avsnittet framgår att föräldrakontakten är viktig. Pedagoger som arbetar med barn i förskoleåldern har ofta en nära kontakt med föräldrarna. De ger dem en möjlighet att varsamt ge tips till föräldrar (Bröchne &, Linansky 2000), men det kan också skapa osäkerhet inför och därmed påverka om en anmälan görs eller inte.

(24)

24

5. Slutdiskussion

Vi har i denna undersökning sett hur föräldrakontakten, osäkerhet och trygghet påverkar om man som pedagog väljer att anmäla. Medverkande pedagoger verka vara överens om att det är svårt att anmäla och känner sig osäkra inför detta, trots att de vet när de ska anmäla och ungefär hur det går till. Vad som framkommit är att det är svårt att göra en anmälan mot någon man ser varje dag. Det kan göra att man tvekar och känner sig osäker även när man känner att något inte står rätt till och att en anmälan borde göras. Att få hjälp och stöd i en sådan situation är därför en förutsättning för att en anmälan ska bli av, men även för att våga ta steget till att göra en anmälan. Även utbildning inom ämnet kan minska osäkerheten. Under hela arbetets gång reflekterar vi över varför är förskollärarnas erfarenheter kring ämnet så få? Vad är det som gör att det är brist på erfarenhet? Egentligen gäller det inte bara erfarenhet ut även kunskap om att göra en anmälan. Detta tycker vi i stort utsträckning saknas i hela lärarutbildningen. Det är ändå ett så pass stort och känsligt ämne som vi alla behöver kunskap om ifall det skulle uppstå situationer då anmälan måste tas till.

Något som vi också funderat på under arbetets gång är om det finns någon dokumentation kring riktlinjer över hur många varningar en förälder kan få. En annan sak vi funderat på är vad händer om föräldrarna efter en varning väljer att byta förskola, eller flytta och helt byta kommun. Följs varningen då upp? Frågan är också vad som händer om barnet även på den nya skolan får en varning, är de där medvetna om att föräldrarna kanske har flera varningar på sig sedan innan? På grund av sekretessen får ingen information lämnas över om inte föräldern godkänner det. Bör vi därför även anmäla ”småsaker” till socialtjänsten? Hur förändras då kontakten mellan pedagog och förälder om allt anmäls? Är det rätt att stanna vid en varning? Detta har varit ett intressant arbete där vi har lärt oss nya och intressanta saker som vi inte hade kunskap om innan. Med hjälp av intervjuerna och vinjetterna samt den litteratur vi läst ser vi fram emot att komma ut i arbetslivet och vem vet, vi kanske kan skapa stor förändring utifrån vad vi lärt oss genom detta arbete. Vi hoppas även att kunskapen kring barn som far illa blir större och bättre bland våra förskollärare och lärare i dagens samhälle. Vi får inte lov att missa någon, alla barn har rätt att bli sedda och få lov att växa upp i en trygg och kärleksfull miljö.

(25)

25

6. Referenser

Bengtsson Hans & Svensson Krister. (2006) Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. Stockholm Liber.

Bröchner J. & Linansky T. (2005) Barn som far illa. Att som lärare i förskola möta barn som far illa. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Forsman, Birgitta (1997). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Hindeberg Barbro (2010) sårbara barn att vara liten, misshandlad och försummad. Elanders Sverige AB, Malmö

Jergby, U (1999) att bedöma en social situation – Tillämning av vinjettmetoden. CUS-skrift 1999:3. Socialstyrelsen. CUS – Centrum för utvärdering av socialt arbete

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Lundgren, Ulf P m.fl. (2011). Lärarens handbok. 9. uppl. Studentlitteratur AB

Nilsson, Christel; Håkansson, Pernilla (2010) Anmälningsskyldighet när barn riskerar att fara illa, Malmö: Hälsa och samhälle: Malmö högskola

Olsson, Staffan (2006). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola: vägar för samverkan med hem och samhälle. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Persson K, Johansson T (2009) Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Rydén Christel & Lindblom Jenny (2008) Se mig som lite är en studie om förskolans anmälningsplikt Examensarbete Malmö högskola.

(26)

26

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. 1. uppl. Stockholm: Runa

6.1 Internet

Brå Brottsförebyggande rådet, Tema- Brott mot unga, Brottslighet- Misshandel mot barn http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=27&module_instance=2

Isaksson Joakim (2011). Kvalitativ intervju, hämtad 2012-02-23

http://www8.stat.umu.se/kursweb/ht011/staasocumom1/?download=Kvalitativ%20intervju%2 0ht11.pdf

Rädda Barnen, hämtad 2012-02-21

http://www.rb.se/vartarbete/isverige/valdochsexuellaovergrepp/barnmisshandel/Pages/default. aspx

Socialnämnden, Barn och Unga, hämtad 2012-02-21 http://www.childcentre.info/public/dbaFile12041.pdf

Socialstyrelsen (2011)

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18435/2011-9-14.pdf 2011-09-14

(27)

27

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer – inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

6.2Lagtext

Socialtjänstlagen http://www.mia.eu/lagar/soc.pdf Hämtad 2012-02-21

(28)

28

7. Bilagor

Intervjufrågor

Hur länge har du arbetat som förskollärare?

Vad var det som gjorde att du valde just detta yrke?

Hur många anmälningar har du behövt göra under in yrkestid?

Vad var det som gjorde att du valde att anmäla detta/dessa fal?

Hur mycket information samlade du på dig innan du gjorde anmälan?

Ni har en anmälningsskyldighet vad anser ni om den?

Tror du att den följs överallt, om inte vad tror du då att det beror på?

- Om ja: varför tror du att den följs?

Har du någon gång känt dig osäker över att behöva göra en anmälan och i så fall varför?

Har du någon gång avstått från att göra en anmälan som du i efterhand ångrat att du inte gjorde? I så fal varför?

Hur bearbetar du att ett barn i din närhet far illa?

Hur informerar ni föräldrarna vid en eventuellanmälan?

(29)

29

Vinjetter

1. Mohamed blir hämtad av sin pappa. Mohamed vägrar ta på sin jacka och lägger sig på golvet och skriker. Mohameds pappa tar tag i honom och reser honom upp. Han ger sedan Mohamed en örfil och säger: du gör som jag säger.

2. Lisa 2,5 år kommer ofta till förskolan med slitna och ibland trasiga kläder. Hon är alltid smutsig och de andra barnen kommenterar att hon luktar illa. Förskollärarna är medvetna om att familjen har dålig ekonomi.

3. Saga kommer ofta till fröken och säger att hon har ont i kroppen. Minst en gång i veckan kommer hon med stora blåmärken på ryggen, och har även ibland små sår som rivmärken.

4. Pontus 2 år blir hämtad av pappa sent på eftermiddagen. Du tycker att pappa verkar irriterad och tycker dig känner en doft av alkohol.

References

Related documents

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Pedagogerna i förskolan söker handledning och stöd av specialpedagoger i olika situationer där de upplever att förskolans kompetens och kunskaper inte räcker till eller för att

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva

Our findings suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling seemed to be important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing

Så långt stämmer bilden någorlunda med Lambergs uppfattning, men vid en närmare granskning finner man sprickor i den blanka fasaden: en tilltänkt majgre- ve i Ålborg lämnar

Skattesänkningar ha också faktiskt beslutats både i USA och i England, men hur mycket de komma att verka till förmån för bolagens räntabilitet kan ännu ej