Äta för att leva

ÄTA FÖR ATT LEVA

ÄLDRES UPPLEVELSER AV APTIT OCH

MÅLTIDSSITUATION- EN LITTERATURSTUDIE

FRIDA ANDERSSON ERICSDOTTER

SALMA NASERI SAFI

Examensarbete i Omvårdnad Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

ÄTA FÖR ATT LEVA

ÄLDRES UPPLEVELSER AV APTIT OCH

MÅLTIDSSITUATION- EN LITTERATURSTUDIE

Andersson Ericsdotter, F & Naseri Safi, S. Äta för att leva. Äldres upplevelser av aptit och måltidssituation- en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap. 2015.

Bakgrund: Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige är 65 år eller äldre. Ca

25-30 % av dem lider av undernäring, vilket till stor del beror på dålig aptit i

samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Undernäring kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd och även för tidig död. Det är ett tillstånd som, precis som andra sjukdomar, kräver diagnostik, behandling och uppföljning.

Syfte: Att belysa äldres upplevelse av aptit och måltidssituation. Metod: En litteraturstudie baserad på empiriska studier. Resultatet

sammanställdes med hjälp av en innehållsanalys.

Resultat: Ett flertal faktorer påverkade de äldres aptit och måltidssituation. En

trevlig miljö samt lugn och ro var viktigt kring måltiden, likaså den sociala aspekten. Att äta ensam minskade aptiten drastiskt. Även fysiska faktorer

påverkade eftersom åldrandet innebar nedsättning av sinnen. Humör och känslor var en annan aspekt som påverkade aptiten. Flertalet av deltagarna upplevde ett tvång att äta, för att överleva eller bibehålla hälsa. Att få möjligheten att välja vad, hur och med vem de skulle äta var en viktig aspekt som påverkade deras aptit.

Konklusion: Faktorer som påverkade de äldres aptit och måltidssituation var

åldrande, sociala faktorer och fysiska problem.

Nyckelord: Aptit, Erfarenhet, Måltidssituation, Nutrition, Undernäring, Upplevelse, Äldre.

EAT TO LIVE

OLDER PEOPLES EXPERIENCE OF APPETITE

AND MEALTIME SITUATION - A LITERATURE

REVIEW

Andersson Ericsdotter, F & Naseri Safi, S. Eat to live. Older peoples experience of appetite and mealtime situation - A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2015.

Background: In Sweden, approximately 1.6 million people are 65 years or older

and roughly 25-30% of them suffer from malnutrition. This is mostly due to poor appetite associated with chronic diseases or disabilities. Malnutrition can lead to serious illness and even premature death. It is a condition that, like other diseases, requiring diagnosis, treatment and follow-up.

Aim: To illustrate older peoples experience of appetite and mealtime situation. Method: A literature study based on empirical studies. The results were compiled

using a content analysis.

Result: Older peoples appetite and mealtime situation were influenced by several

factors. During mealtime, a pleasant environment and peace and quiet was

important, as well as the social aspect. Appetite decreased drastically when dining alone. Physical factors were also affecting the appetite negatively due to a

reduction of the senses. Another aspect that influenced the appetite were mood and emotion. The majority of the participants felt a compulsion to eat in order to survive or maintain health. Having the opportunity to choose what, how and with whom they would dine with was another important aspect that affected older peoples appetite.

Conclusion: Factors that affected older peoples appetite and mealtime situation

were ageing, social factors and physical problems.

Keywords: Aged, Appetite, Elderly, Experience, Malnutrition, Nutrition, Older people.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING……… 4

BAKGRUND ………... 4

Riskfaktorer………4

Riskbedömning och diagnostik……….. 5

Konsekvenser……… 5 Måltidssituation……… 6 Vårdpersonalens roll………. 6 Problemformulering……….. 7 Syfte……….. 7 Definitioner……… 7 METOD……… 8

Precisera problemet för utvärderingen……….. 8

Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier ………….. 8

Formulera en plan för litteratursökningen ………8

Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna……….. 9

Tolka och sammanställa bevisen från de individuella studierna….. 11

RESULTAT……….. 12

Måltidsmiljö och måltidsrutiner……….. 12

Sociala faktorer……… 13

Hälsomedvetenhet……….. 13

Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar………..13

Sinnestillstånd och motstridiga känslor……… 14

Begränsade valmöjligheter……….14

DISKUSSION……….. 15

Metoddiskussion……….. 15

Resultatdiskussion……….. 16

KONKLUTION……… 19

KUNSKAPSUTVECKLING OCG FÖRBÄTTRINGSARBETE……….. 20

REFERENSLISTA.……….. 21

BILAGA 1 - Litteratursökning………. 24

INLEDNING

Intresse för ämnet väcktes redan under författarnas första verksamhetsförlagda utbildning som gjordes inom geriatriken. Författarna förstod dåatt äldres aptit och nutritionsstatus var ett stort problem. Ofta hade de äldre patienterna dålig eller ingen aptit alls och detta skapade allvarliga konsekvenser hos dem.

BAKGRUND

Drygt 17 % av Sverige befolkning, det vill säga cirka 1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2009). Befolkningen i Sverige kommer att öka varje år mellan perioden 2014- 2060, vilket även innebär personer som är 65 år och äldre. Idag finns det cirka en halv miljon människor som är över 80 år och antalet kommer att ha fördubblats i slutet av 2040 (Statistiska Central Byrån, 2014).

Medicinska undersökningar visar att cirka 25- 30 % av alla äldre lider av undernäring. Förekomsten av undernäring beror pådålig aptit i samband med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning. Undernäring och viktminskning kan förhindras med rätt kost (Cederholm, 2001). I utvecklingsländer beräknas nästan 44 % av äldre, som bor påvårdhem, vara i riskzonen för undernäring (Visvanathan, 2003).

I en studie av Chia- Hui Chen et al (2001)är undernäring en ofta förekommande och ett allvarligt problem hos äldre. Man har beräknat att 40 % av äldre patienter påvårdhem och 50 % påsjukhus är undernärda. Jämfört med USA är

prevalenstalet något lägre i Europa och Asien. Prevalensen av undernäring hos äldre varierar från 10 % till 85 % i USA (a a).

Riskfaktorer

Undernäring kan uppstånär födointaget inte innehåller tillräcklig energi eller när det är obalans i intaget av protein. Tvåviktiga faktorer kan leda till undernäring. Den ena är minskat födointag av mat som innehåller viktiga näringsämnen och den andra är otillräckligt födointag pågrund av sjukdom eller medicinsk behandling. Den sistnämnda kan vara när näringsämnen inte kan sväljas,

absorberas eller metaboliseras. Forskare har definierat undernäring som födointag under 75 % av det rekommenderade intaget (Chia-Hui Chen et al, 2001).

Det har konstaterats att med stigande ålder upplever äldre en minskad aptit och ett mindre intag av mat. Bristande energi och näringsintag pågrund av ålder innebär att de äldre löper större risk för att bli kraftig undernärda samt att sjukdomar kan utvecklas (Chia- Hui Chen et ak, 2001).

Det finns stora skillnader i åldrandet bland äldre människor, både i förutsättningarna och hur det faktiskt ser ut. Många människor över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta är till åtminstone 80-årsåldern fortfarande oberoende och klarar sig bra påegen hand (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Helt friska äldre kan uppleva fysiologiska förändringar och dessa kan påverka aptiten och leda till förändringar i kosten och därmed energiintaget. De vanligaste kostrelaterade problemen hos äldre är undernäring, brist pånäringsämnen,

uttorkning och förstoppning (Shatenstien, 2008). Ungefär en dryg tredjedel av alla i åldern 65-74 år och cirka hälften i åldern 75-84 år har någon typ av

funktionsnedsättning inom ett eller flera områden. Andra faktorer som påverkar hälsostatusen är personens ekonomiska förutsättningar, tidigare hälsoproblem, sociala nätverk, födelseland och kön (Statens folkhälsoinstitut, 2010).

Med åldrande följer att olika sinnesintryck påverkas vilket kan leda till att äldre tappar förmågan att känna lukt, förlorar smakupplevelsen av maten samt att törsten stiger. En anledning är att det krävs större koncentration för samma smakupplevelse som yngre känner (Westergren, 2003). Dessa åldersrelaterade rubbningar i aptit, törst och smakupplevelser medverkar till försämrad aptit och ofullständig näringstillförsel hos den äldre individen vilket kan leda till

malnutrition. Mellan 70 och 80 års ålder förlorar friska personer upp till 5-10% av sin kroppsvikt pågrund av att längden minskar och då förändras BMI

(Cederholm, 2001). Folkhälsoinstitutet menar att social gemenskap,

meningsfullhet, fysisk aktivitet och bra matvanor är fyra grundläggande faktorer för ett gott åldrande (Statens Folkhälsoinstitut, 2010).

Riskbedömning och diagnostik

Precis som andra sjukdomar är malnutrition ett tillstånd som kräver utredning, diagnostik, adekvat behandling samt uppföljande åtgärder. Bra kostvanor och näringsrik mat förebygger malnutrition och är viktigt för den äldre individen (Socialstyrelsen, 2011a). Det finns en uppfattning om att läkarkåren inte

uppmärksammar malnutrition hos äldre patienter som ett sjukdomstillstånd utan överlämnar ansvaret till sjuksköterska eller dietist (Cederholm, 2001).

Det är väldigt viktig att patienter inom sjukvården och äldreomsorg riskbedöms redan vid inskrivning eftersom riskbedömningen är ett snabbt och enkelt sätt att upptäcka undernäring hos äldre. Annan benämning för riskbedömning är

nutritionsscreening. Detta kan utföras av olika yrkesgrupper såsom sjuksköterska, läkare eller dietist (Socialstyrelsen, 2011a).

Instrument för nutritionsdiagnostik är bland annat beräkning av Body Mass Index (BMI), bedömning av viktnedgång och eventuellt äthinder som aptitlöshet. Det finns olika diagnostiska metoder som bygger påanamnestiska uppgifter och subjektiva bedömningar. Tvåav dessa metoder är instrumenten Mini Nutrition Assessment (MNA) och Subjective Global Assessment (SGA). MNA-formuläret är anpassat för den äldre individen och mäter uppgifter som antropometri

(kroppsmätning), global bedömning och kostbedömning. SGA-verktyget baseras påanmnestiska uppgifter gällande viktförändring, kostvana, gastrointestinala symtom och funktionsförmåga (Cederholm, 2001).

Konsekvenser

Undernäring kan leda till komplikationer och de vanligaste är ökad infektionsrisk, fördröjd sårläkning, reducerad läkemedelsmetabolism och både fysisk och

kognitiv funktionsnedsättning. Tidigare experimentella studier har visat att kraftig undernäring hos äldre är mycket svårare att korrigera än hos andra vuxna

individer (Chia-Hui Chen et al, 2001).

Med stigande ålder och sjukdomar försämras organfunktionen i kroppen och av den anledningen är det viktigt att de äldre äter näringsrik mat. Konsekvenserna av

malnutrition kan resultera i allvarliga sjukdomstillstånd och negativa

samhällsekonomiska faktorer (Socialstyrelsen, 2011a). Enligt Ennis et al (2002) påverkar undernäring hälsan negativt vilket kan leda till att allvarliga följder och problem uppstår, bland annat svaghet, förvirring och fallolyckor. Hos äldre kan dessa konsekvenser i sin tur ge ytterligare funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet och för tidig död (a a). Hos en äldre individ med malnutrition försämras immunförsvaret och läkningsprocessen samt känsligheten för infektioner och trycksår ökar. Faktorer som social isolering, depression och nedstämdhet kan leda till aptitlöshet vilket i sin tur bidrar till malnutrition (Cederholm, 2001).

Skelettmuskulatur utgör 30 % av kroppsmassan och förtvinar snabbt om födointaget av energi och protein inteär tillräckligt. Nästan halva kroppsvikten består av muskulatur. Om individen inte får i sig tillräckligt med näringsrik kost bryts muskelproteinerna ned och muskelmassan minskar, vilket såsmåningom kan leda till att musklerna förtvinas. Med rätt energirik kost kan man bromsa muskelförtviningen (Chia- Hui Chen et al, 2001).

Måltidssituationen

Både måltidsmiljön och vårdpersonalens attityder kan påverka de äldres aptit (Socialstyrelsen 2001; Socialstyrelsen 2011b). Måltiden får inte endast ses som ett intag av näringsämnen utan även något som ger upphov till glädje, gemenskap och välbefinnande (Socialstyrelsen, 2011b). Att maten serveras påett trevligt sätt påtallriken kan innebära bättre aptit hos de äldre (Larsson et al, 2006). Maten kan ocksåvara en del av en medicinsk behandling (Socialstyrelsen, 2011b) För många äldre kan det viktigaste som händer under dagen vara måltiderna. Småsaker som kan anses som självklara är att fåveta vad som serveras, bli tillfrågad om

portionsstorleken mm. är viktiga. Även bordsplaceringen är något som bör tänkas över. De äldre som vill och kan bör kunna ta mat, tillbehör och kryddor själva (Westerberg & Estling, 2006). Hos dem som behöver hjälp i samband med måltid, är frekvensen av undernäring högre jämfört med dem som äter självständigt (Christensson et al, 2003).

Vårdpersonalens roll

Vägran att äta hos äldre personer orsakar ett brett spektrum av problem för deras vårdgivare. Det har visat sig att en omvårdnadsplan om patientens näring som bygger påindividuella behov, problem och resurser har förbättrat

nutritionsstatusen hos undernärda äldre personer. Det är sjuksköterskans skyldighet att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder påett ändamålsenligt sätt (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar när det gäller patientens näring innebär att identifiera problem med mat och vätskeintag som uppstår och vid behov kontakta övrig vårdpersonal som kan hjälpa till att hitta en lösning. Det kan vara en dietist, läkare och omsorgspersonal. Det övergripande ansvaret för patientens nutrition har den ansvarige läkaren och hen tar ställning till lämplig nutritionsbehandling, i samråd med övrig

vårdpersonal. Sjuksköterskan ansvarar tillsammans med övrig personal att maten serveras påett aptitligt sätt och att de patienter som behöver assistans vid måltid får detta. Omsorgspersonalens ansvar är att upptäcka och informera ansvarig sjuksköterska dånågon patient uppvisar bristande aptit, problem vid måltid eller behöver hjälpmedel. De ansvarar även för att ordinerade åtgärder blir utförda (Dobloug-Frost, 2009).

Vårdgivarna bör ge nutritionshjälp till dem som mest behöver det. Strategin som används kan variera mellan olika instanser och bör specificeras för varje enskild individ. Till att börja med bör det som inte är fysiska problem för patienten hittas och förbättras. Detta innebär alla yttre faktorer som påverkar patientens aptit, till exempel måltidsmiljön. När en strategi har överförts till praktik bör utvärdering göras för att säkerställa att näringsstatus har förbättrats. Studier har visat att näringsrik kost ökar vikt, intag av näringsämnen och minskar fallolyckor samt förbättrar MNA poäng bland äldre personer som bor påvårdboende (Visvanathan, 2003).

Lagar och författningar

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 (HSL) är det sjuksköterskans ansvar att se till att patienten känner sig trygg och får vård av god kvalitet. Verksamheten och god vård ska bygga pårespekt för patientens självbestämmande och integritet (HSL; Socialtjänstlagen (SOL), 2010:427). En värdegrund är att äldre personer ska fåleva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De ska ocksåha en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra (SOL). Det är sjuksköterskans uppgift att dokumentera omvårdnaden (Ehnfors et al, 2005). När det gäller nutritionsvård bör dokumentationen innefatta riskbedömning, eventuella behandlingar av undernäring samt uppföljning (Socialstyrelsen, 2011b)

Problemformulering

Förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa är ett gott

näringstillstånd (Socialstyrelsen, 2001). Malnutrition är vanligt förekommande hos äldre och kan leda till många negativa konsekvenser (Socialstyrelsen, 2011a). Enligt Chia- Hui Chen et al (2001) är ca 40 % av alla äldre påvårdboende

undernärda. Undernäring kan leda till svaghet, förvirring, fallolyckor och även död (Ennis et al, 2002).

Avsikten med denna litteraturstudie är att öka kunskapen och förståelsen om aptitlöshet hos äldre och att lyfta ett allvarligt problem som behöver belysas för att minska förekomsten av malnutrition. För att kunna förbättra måltidssituatiionen för de äldre är det av största vikt att undersöka de äldres perspektiv på situationen.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa äldres upplevelse av aptit och måltidssituation.

Definitioner

Äldre

Med äldre menas i denna studie personer som är 60 år och uppåt. Malnutrition

Definition av malnutrition är undernäring orsakat av rubbat näringsupptag eller felaktig diet (Lindskog, 2001).

Aptit

Definitionen av aptit är en önskan att intaga föda (Lindskog, 2014). Synonymer till aptit är matlust, lust att äta, känsla av hunger, smak för något, begär.

Måltidssituation

Måltidssituation innebär de tillfällen när personen intar mat (Socialstyrelsen, 2011a).

METOD

Författarna har valt att göra en litteraturstudie. Enligt Forsberg & Wengström (2013) innebär det att sammanställa tidigare genomförd empirisk forskning, för att besvara en frågeställning med målet att utforska en kunskapslucka. I denna

litteraturstudie har författarna följt sex av de sju steg, som Goodman har utformat på engelska åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och som Willman et al (2011) gjort en översättning på. Steg fem och sex har författarna valt att skriva under samma rubrik eftersom tolka och sammanställa bevisen ligger så nära varandra. Sista steget anser författarna att de inte kan göra eftersom denna litteraturstudie inte är systematisk. Studien är inte tillräckligt omfattande för att uppnå kraven för en systematisk litteraturstudie och därmed kan inga

rekommendationer ges. Willman et al (2011) menar att rekommendationer sällan utfärdas från kvalitativa studier, vilket denna studie enbart använder sig av i resultatet.

Precisera problemet för utvärderingen

Under alla livets faser har maten stor betydelse för hälsa och livsglädje. Det är näring från maten som är kroppens bränsle och som ger energi. Hos äldre är kroppens funktioner nedsatta både av åldrandet och eventuella sjukdomar. Av den anledningen är det viktigt med ett optimalt näringsintag (Socialstyrelsen, 2001). Trots detta är cirka 25-30 % av alla äldre undernärda (Cederholm, 2001). Författarna vill därför ta reda påhur äldre personer upplever sin aptit och måltidssituation.

Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var kvalitativa studier baserade påintervjuer, skrivna på engelska och som hade abstract samt överensstämde med syftet. Deltagarna i studierna skulle vara 60 år eller äldre och bo hemma eller påett vårdboende. Studier som inte fanns tillgängliga gratis exkluderades. Ytterligare

inklutionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter och följa IMRAD-modellen. IMRAD innebär introduktion, metod, resultat och (and) diskussion (Olsson & Sörensen, 2011).

Formulera en plan för litteratursökningen

Författarna började med att formulera några sökord, vilket utgör grunden inför litteratursökning (Forsberg & Wengström, 2013). Preliminära sökningar gjordes för att fåen överblick av tillgänglig litteratur inom området (Willman et al, 2011). Dessa sökningar gjordes i de olika databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo eftersom dessa samlar vetenskapliga studier inom medicin och omvårdnad

(Forsberg & Wengström, 2013), vilket är relevant för denna litteraturstudies syfte. Ämnesordlistorna det vill säga Pubmeds MesH-termer och Cinahl headings lokaliserades och de booleska sökoperatorerna AND och OR användes (a a). Sökorden ”aged”, ”appetite”, ”qualitative”, ”malnutrition”, ”nutrition”, ”elderly” användes både som ämnesordlista i respektive databas och som fritextsökning. Från denna preliminära sökning var det fyra studier som gick vidare till

Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna

Sökningarna, gjordes som planerats, i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo eftersom dessa uppvisade intressanta resultat i de preliminära sökningarna. Redan använda sökord och andra liknande begrepp användes i den slutliga sökningen. Dessa sökbegrepp uppstod genom att granska de studier som redan hittats och med hjälp av en bibliotekarie. I Pubmed och Cinahl användes blocksökningar med Mesh-termer respektive Cinahl headings samt sökningar i fritext (Se tabell 1 och 2). I Psykinfo användes blocksökning med fritext (Se tabell 3). Vissa sökord kompletterades med trunkering. Manuella sökningar genom befintliga referenslistor (Forsberg & Wengström, 2013) användes för att hitta den sista studien. Avgränsningar genom årtal, ålder, tillgängligt abstrakt (abstract available) och endast engelska användes. Flera studier förekom i mer än en databas men redovisas endast där de påträffades först. En studie återfanns i alla databaser vid alla sökningar inklusive de preliminära sökningarna. Nedan presenteras

sökningarna i stora drag med respektive block. Mer detaljerad presentation återfinns i bilaga 1.

Tabell 1 Sökblock i Cinahl

Sökblock Sökord: Cinahl headings Sökord: Fritext

Äldre Aged Elderly

Older

Aptit och nutrition _Malnutrition

Nutrition Appetite

Upplevelser Experience

Sökningen i Cinahl resulterade i 596 träffar utan begränsning. Här användes endast “abstract available”som begränsning och resulterade dåi 352 träffar. Dessa titlar lästes igenom och 43 abstrakt granskades. Av dessa var det femton studier som lästes i full text och nio stycken som gick vidare till

Tabell 2 Sökblock i Pubmed

Sökblock Sökord: Mesh-termer Sökord: Fritext

Äldre Aged

Aged/physiology Aged, 80 and over

Elderly Older people

Aptit och nutrition Nutritional Status Malnutrition Food Habits Appetite

Eating habits

Upplevelser Quality of Life

Life Style

Life Change Events

Experienc* Kvalitativt Interview Qualitative Research Interview Qualitative * Trunkering

Sökningen i Pubmed resulterade i 317 träffar. Begränsningar som abstrakt,

engelska och ålder: 65+ användes och sänkte antalet träffar till 174. Samtliga titlar lästes. Påde titlar som verkade stämma överens med syftet granskades abstraktet. Om sedan abstraktet var relevant lästes studien i full text. Totalt 22 abstrakt och fem studier lästes i full text. Treav dessa gick vidare till kvalitetsgranskningen. De andra exkluderades pågrund av fel studiedesign, åldersgrupp eller att de inte motsvarade syftet.

Tabell 3 Sökblock i Psykinfo

Sökblock Fritext

Äldre Aged

Elderly

Aptit och nutrition Malnutrition

Nutrition Appetite

Upplevelser Ecperience

Kvalitativt Qualitative

Interview

I Psykinfo angavs begränsningen “peer reviewed”från början och då resulterade sökningen i 178 träffar. Med begränsningarna “65 yrs & older”och “interview” blev träfflistan 98 resultat. Alla titlar lästes och arton abstrakt var intressanta. Av dessa var det fem som lästes i full text och två kvalitetsgranskades.

Kvalitetsgranskning

Eftersom syftet var att belysa äldres upplevelser av aptit och måltidssituation valdes endast kvalitativa studier ut där äldre personer intervjuats om aptit och måltid. SBUs mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik –patientupplevelser (SBU, 2014) har används för att jämföra kvaliteten och trovärdigheten av studierna. Enligt Willman et al (2011) används

oftast inte ordet validitet när kvalitativa studier diskuteras utan ord som trovärdig och tillförlitlig används istället. Kvalitetsgranskningen skedde var och en för sig för att minska risken för subjektivitet (Willman et al, 2011) Resultatet från granskningen diskuterades och de vetenskapliga studierna, som inkluderades i studien, valdes ut. Studierna granskades en i taget för att ha den lästa studien färskt i minnet vid diskussion. Författarna har valt att följa den klassificeringen av studier som Willman et al (2011) beskriver. Den går ut påatt varje positivt svar på frågorna i granskningsprotokollet ger ett poäng och oklart eller negativt svar ger noll poäng. Bedömningen ger en poängsumma som räknas om till procent. Willman et al (2011) menar att genom att använda procentberäkning ger det forskaren en möjlighet att väga och jämföra olika studier. Procentsatserna presenteras i tabell 4.

Tabell 4 Procent för granskningsmall och antal artiklar.

Kvalitet Procent Antal

Hög 80-100% 5

Medel 60-79% 5

Låg 0-59% 0

Totalt arton studier kvalitetsgranskades och nio av dem exkluderades pågrund av att det inte var intervjustudie, fel ålderskategori pådeltagarna samt för låg

kvalitet. Endast de studier som fick bedömningen hög och medel blev

inkluderade. Fem studier bedömdes till hög kvalitet och fyra till medel. Eftersom målet, enligt Malmöhögskolas riktlinjer för detta arbete, är att minst tio studier med såhög kvalitet som möjligt ska ingå i studien saknade författarna en studie. Genom manuell sökning via befintliga referenslistor hittades en till som

kvalitetgranskades. Den fick medel som betyg. De slutliga tio studierna som inkluderades presenteras i Artikelmatrisen i bilaga 2.

Tolka och sammanställa bevisen från de individuella studierna

De vetenskapliga studierna analyserades och sammanställdes till ett resultat genom de fem stegen som Forsberg & Wengström (2013) beskriver. Författarna började med att läsa varje studie flera gånger för att bli bekant med texten och hitta utsagor som svarade pålitteraturstudiens syfte. Under tiden alla studier lästes igenom såtog olika kategorier form. När alla utsagor var placerade i rätt kategori så diskuterade författarna resultatet av analysen och kom fram till sex olika teman. Dessa teman lästes igenom och sammanfattades var och en för sig. Liknande utsagor inom varje tema plockades ut och en text formulerades. Utifrån den färdiga texten identifierades olika nyckelord som ledde fram till varje temas rubrik. Dessa är Måltidsmiljö och måltidsrutiner, Sociala faktorer,

Hälsomedvetenhet, Sinnesförluster och fysiska funktionsnedsättningar, Sinnestillstånd och motstridiga känslor samt Begränsade valmöjligheter.

RESULTAT

Resultatet presenteras utifrån de sex olika teman som framkom under analysen.

Måltidsmiljö och måltidsrutiner

Deltagare från tre studier tog upp vikten av en trevlig miljöi samband med

måltid. Det innebar ett fint dukat bord med blommor, ljus, trevligt porslin och fina servetter (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahadevan et al, 2013; Wikby &

Fägerskiöld, 2004). Aptiten ökade om miljön var ren och fräsch med trevliga möbler, färger och gardiner. Det var även viktigt med lugn och ro kring måltiden. Om andra boende hostade och hade andra handikapp som gjorde situationen stimmig såpåverkade det aptiten negativt (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Flera av deltagarna från olika studier beskrev hur storleken påportionen och uppläggingen av maten hade stor inverkan påderas aptit (Mahadevan et al, 2013; Wikby & Fägerskiöld, 2004; Wham & Bowden, 2011). Mat som inte infriade deras förväntningar påverkade deras matlust negativt. Det kunde vara ny mat eller fel konsistens. När de visste att deras favoriträtt skulle serveras ökade deras aptit (Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna berättade att när hon fyllde 95 år så vägrade hon låta familjen laga hennes favoriträtter eftersom den skulle bli för svårt att återgåtill maten som hemtjänsten kom med (Mahler & Sarvimäki, 2012). Deltagare från sju studier beskrev hur olika typer av rutiner påverkade deras aptit (Gustafsson & Sidevall, 2002; Johansson et al, 2001; Mahler & Sarvimäki, 2012; Palacios-Ceña et al, 2012; Porter, 2007; Wham & Bowden, 2011; Wikby & Fägerskiöld, 2004). De flesta män i studien av Wham & Bowden (2011) upplevde struktur som positivt. De förberedde allt runt måltiden och åt maten vid samma klockslag varje dag. De män som inte hade några rutiner, utan åt vad som än fanns i närheten upplevde detta som negativt (a a).

Boende från ett vårdhem ansåg att rutiner kring måltiden var viktigt för deras aptit. De ville äta samma tid och ha samma sällskap varje dag (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Dessa rutiner strukturerade upp deras dag. De visste precis vad som skulle hända mellan måltiderna och gav dem en trygghet (Palacios-Ceña et al, 2012). De dementa deltagarna utvecklade nya rutiner och vanor kring måltiderna. En kvinna, som bodde ensam, beskrev att hon använde en klocka för att påminna henne om att hon skulle äta. Flera av deltagarna berättade att när de blev ensamma såbröts deras gamla rutiner vilket påverkade aptiten negativt, men när de skapade nya strukturer såökade matlusten (Johansson et al, 2001).

Fika och efterrätt var tvåandra rutiner som användes för att öka aptiten

(Johansson et al, 2001; Mahler & Sarvimäki, 2012). En kvinna pratade om vikten av efterrätten, hon menade påatt det inte kunde kallas middag om hon inte fick sin efterrätt (Johansson et al, 2001). Kaffe med kakor och bullar eller öl under dagen var ocksåviktigt för deltagarna (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahler & Sarvimäki, 2012). En kvinna hade en veckorutin som påverkade hennes aptit under hela veckan. Pålördag morgon lagade hon middagen hon skulle ha nästa dag, det blev dessutom matlådor till ett par dagar. Påsöndagen gick hon till kyrkan och när hon kom hem värmde hon maten. När hon ätit klart tittade hon på en basketmatch (Porter, 2007).

Sociala faktorer

I fem av tio studier såtog deltagarna upp vikten av den sociala faktorn, aptiten ökade när de åt tillsammans med familj och vänner (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Johansson et al, 2001; Mahadevan et al, 2013; Medin et al, 2010; Wikby & Fägerskiöld, 2004). En god relation med vänner och anhöriga gjorde att de kände sig älskade och trygga vilket ledde till att de kunde njuta av maten (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Mahadevan et al (2013) beskriver hur deltagarna upplevde det som negativt att besökande inte fick delta vid måltiden påboendet. De menar på att de hade ätit mer och med större aptit om besökande familjemedlemmar och vänner hade fått äta tillsammans med dem. En annan deltagare berättar att hen hade uppskattat om alla från boendet hade ätit samtidigt (a a).

Några kvinnor som bodde hemma berättade att när deras barn kom påbesök sååt de mer och bättre mat (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Porter, 2007). Majoriteten av de ensamstående kvinnorna berättade att sen de blivit ensamma såhade lusten att laga mat minskat kraftigt och det ledde till att de åt mindre (Gustafsson & Sidenvall, 2002). När de ensamstående deltagarna fick besök gjordes dessa till en större tillställning med finporslin, blommor och vin till maten (Johansson et al, 2001). De boende i studien av Wikby & Fägerskiöld (2004) berättade att även saker som besök, brev, telefonsamtal och promenad utomhus ökade deras aptit. Personerna med demens beskrev att diverse hjälp från andra gjorde att de påmindes om att de skulle ta hand om sig själva, vilket innebar att äta ordentligt (Johansson et al, 2001).

Hälsomedvetenhet

God hälsa tycktes gynna aptiten hos deltagarna. Flera av dem hävdade att de sällan var sjuka eller haft fysiska problem men att sjukdom påverkade aptiten negativt. De menade att även tillfälliga och milda sjukdomar, såsom vanlig förkylning, kunde påverka aptiten påett negativt sätt. De upplevde att de alltid haft och fortfarande hade god aptit. En önskan att behålla sin hälsa och kunskap om vad som var hälsosamt för dem gav dem motivation att äta även när de inte kände aptit. Flera av dem beskrev hur viktigt det var att vara hungrig för att känna aptit. De förklarade hur viktigt det var att vara fysiskt aktiv för öka aptiten och att kunna njuta av att äta (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Även deltagarna från studien av Mahadevan et al (2013) ansåg att hälsan påverkade deras aptit. Att ha kunskap om vilken mat som var hälsosamt att äta vid olika sjukdomar påverkade också. Den informationskällan som ansågs mest trovärdig var familjeläkaren eller dietisten (a a). Trots att deltagarna hade kunskapen för att bibehålla sin hälsa så följde de bara råden till en viss grad (Mahler & Sarvimäki, 2012). Flera män berättade att matsituationen har blivit väldigt komplicerad för dem sen deras fruar gått bort. Fruarna hade alltid tagit hand om allt som hade med matlagning att göra. Eftersom de inte hade någon kunskap alls kring mat minskade deras matlust (a a).

Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar

Flera studier beskrev att förluster av olika sinnen påverkade aptiten (Mahadevan et al, 2013; Mahler & Sarvimäki, 2012; Wikby & Fägerskiöld, 2004). De äldre upplevde att smaklökarna försämrades med åren och därmed smakade inte maten lika bra som den gjort förr (Mahadevan et al, 2013; Wikby & Fägerskiöld, 2004). Några deltagare upplevde inte bara försämring av smak utan även av luktsinnet. Förr kunde enbart lukten av mat göra dem hungriga. Denna sinnesförlust

minskade deras aptit kraftigt (Mahadevan et al, 2013). Förlust av hörseln

delta i konversationerna. Ljudet från konversationerna blev istället till ett obehagligt brus, vilket påverkade deras aptit (Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna berättade att synen påverkade hennes matlagning. Hon kunde inte längre laga egen mat och var därmed tvungen att beställa mat från hemtjänsten. Detta påverkade hennes aptit eftersom hon inte kunde välja vad hon ville äta (Mahler & Sarvimäki, 2012). Andra deltagare med synproblem kände att deras aptit blev påverkad eftersom de inte såg maten de skulle äta (Mahadevan et al, 2013; Wikby & Fägerskiöld, 2004).

Deltagarna som haft en hjärnblödning upplevde att deras problem med att svälja och tugga påverkade deras aptit. Andra faktorer var att inte kunna äta ordentligt och rädslan för att inte ha tillräckligt med energi (Medin et al, 2010). Att ha förmågan att gåvar något som deltagarna i Wikby & Fägerskiöld`s (2004) studie menade påverkade deras aptit. Även funktionsnedsättningar i händer och armar samt problem med att tugga var faktorer som påverkade dem (a a). En kvinna berättade att mat hade varit en njutning hela hennes liv, men nu hade hon ramlat och därmed blivit svagare (Mahler & Sarvimäki, 2012). Deltagare med demens beskrev att både minne och andra fysiska problem påverkade deras

måltidssituation. Problemen gjorde att de fick köpa och äta färdigmat (Johansson et al, 2001).

Sinnestillstånd och motstridiga känslor

Tvåstudier menade att humöret påverkade aptiten (Mahler & Sarvimäki, 2012; Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna beskriver att hennes aptit beror till stor del påhennes humör, om hon är pågott humör smakar maten bra men om hon är pådåligt humör såsmakar maten inte alls (Wikby & Fägerskiöld, 2004).

Deltagarna menade för att känna ett positivt humör och bra aptit behövde de också ha en känsla av lugn och trygghet. De kände lugn och lättnad när de inte behöver oroa sig för något samt när de togs väl hand om. Andra känslor som påverkade aptiten negativt var ångest, sorg och missnöje med boendesituationen (a a). Flera deltagare från olika studier beskrev att de inte hade någon aptit utan att intaget av mat hade blivit ett tvång pågrund av ett par olika anledningar (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahadevan et al, 2013; Mahler & Sarvimäki, 2012; Medin et al, 2010; Wikby & Fägerskiöld, 2004). Att äta hade reducerats till intag av föda för att överleva och bibehålla sin styrka (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahler & Sarvimäki, 2012; Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna på95 år berättar: “I probably have the desire to eat because I don´t wish to starve to

death.”(Wikby & Fägerskiöld, 2004 s. 122) En annan anledning som togs upp var

diabetes, där deltagarna kände sig tvungna att äta pågrund av sin sjukdom (Mahadevan et al, 2013).

Begränsade valmöjligheter

Deltagare som antingen bodde påett vårdhem eller hemma, som fick mat via hemtjänsten, upplevde det negativt för aptiten att inte ha möjlighet att bestämma vad de skulle äta (Mahadevan et al, 2013; Mahler & Sarvimäki, 2012). Förutom att kunna välja vad de skulle äta såtog ett flertal deltagare ocksåupp vikten av att fåvälja hur, när och med vem (Palacios-Ceña et al, 2012). De deltagare som inte hade möjlighet att välja hittade olika sätt att återta kontrollen ändå. Det kunde vara genom att inte äta alls av maten, tillsätta egna ingredienser eller belöna sig själv med något extra efter måltiden (Mahadevan et al, 2013; Mahler &

Sarvimäki, 2012). En kvinna berättar att efter en liten eldsvåda hemma såhar hennes biståndshandläggare sagt åt henne att inte laga mat, utan hon får mat via hemtjänsten istället. Detta påverkar hennes aptit eftersom hon alltid har älskat att laga mat, men hon har valt att laga småenkla rätter ändå(Porter, 2007).

DISKUSSION

I metoddiskussionen har författarna till litteraturstudien tagit upp styrkor och svagheter med den valda metoden. Därefter följer en resultatdiskussion i vilken författarna har diskuterat resultatet av studien samt jämfört med annan litteratur.

Metoddiskussion

Författarna valde att följa Willman`s et al (2011) sju steg eftersom de gav en tydlig struktur över arbetet. Stegen har följts men påett förenklat sätt och sista steget uteslöts eftersom denna studie inte är tillräckligt omfattande och enligt Willman et al (2011) kan rekommendationer oftast inte utfärdas dåenbart kvalitativa studier sammanställts. För att genomföra alla stegennoggrant och kunnat utföra sista steget såhade författarna varit tvungna att göra en systematisk litteraturstudie. Skillnaden påen systematisk och icke-systematisk litteraturstudie är att i en systematisk måste nio kriterier vara uppfylla (Forsberg och Wengström, 2013). Denna litteraturstudie är därför inte systematisk eftersom den inte uppföljer alla dessa kriterier. En systematisk litteraturstudie hade inte kunnat genomföras inom ramen för detta arbete. Författarna hade varken tid eller resurser.

Databassökningarna gjordes i tre olika databaser med olika sökord, både huvudord och frisökningar. Anledningen till att inte samma ord användes i de olika databaserna var att antal träffar blev alldeles för många eller för få, därför lade författarna till eller tog bort vissa ord. I någon databas gav vissa ord även studier som inte var relevanta för denna litteraturstudies syfte. De olika blocken arbetades fram med hjälp av en bibliotekarie, vilket anges som en resurs enligt Willman et al (2011). Alla blocken behövdes inte i alla databaser eftersom de är olika stora.

Författarna anser att databassökningarna var väldigt grundligt gjorda och att de viktigaste sökorden identifierades. Sökningarna skedde med en viss systematik och påflera olika sätt. Ett flertal sökningar utfördes som inte resulterade i något resultat men ändågav författarna en visshet i att inte ha missat någon relevant studie. Detta upplever författarna som en styrka. Däremot är det en svaghet att studier som kostade att hämta inte är inkluderade. Författarna misstänker att om studien skulle genomföras igen med identiskt syfte och likadana resurser skulle de slutliga studierna förmodligen vara de samma.

Författarna valde att enbart använda sig av kvalitativa studier i resultatet eftersom de ville fåreda påde äldres upplevelser. Forsberg och Wengström (2013) skriver att när syftet är att beskriva upplevelser och erfarenheter är kvalitativ metod den bästa.

SBUs mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU, 2014) valdes som granskningmall eftersom den innehöll mest relevanta frågor. Författarna övervägde även andra mallar men kände dåatt

gradera de olika studierna användes det poängsättningssystem som Willman et al (2011) beskriver, där de olika svaren får antingen ett eller noll poäng och görs sedan om till procent. Fördelen med att använda ett poängsystem är att det visar påkvalitetsbrister medan nackdelen är att det inte visar exakt vilka dessa

kvalitetsbrister är. Genom att använda procenträkning istället för absoluta tal ökar möjligheten för forskarna att jämföra och “vikta”olika studier (a a). Willman et al (2011) menar att det finns risk för undervärdering eller övervärdering vid

kvalitetsgranskning med poängsystem och att detta bör finnas i forskarens baktankar. Författarna till denna litteraturstudie anser att valet av detta

poängsystem inte missgynnade denna studie. Att kvalitetsgranskiningen skedde var och en för sig och att författarna diskuterade granskningens resultat direkt efter varje studie anser författarna vara en stor styrka. Styrkor och svagheter för respektive studie tas upp mer detaljerat i artikelmatrisen. Se bilaga 2.

Författarna har valt att inte göra någon skillnad påfriska äldre och äldre med sjukdom eftersom författarna anser att i princip alla äldre har fysiologiska förändringar, oavsett om det beror på sjukdom eller på naturligt åldrande. Shatenstien (2008) skriver att även friska äldre kan uppleva fysiologiska förändringar och kognitiv nedsättning, vilket kan påverka deras aptit och

måltidssituation. Vissa av de inkluderade studierna har inte gjort någon skillnad på friska och sjuka äldre. Några studier har specifika sjukdomar som

inklusionskrieterier men de flesta nämner inte huruvida deltagarna lider av någon sjukdom eller inte.

Utav de tio vetenskapliga studier som ingick i resultatet var alla från

industriländer vilket är en styrka eftersom dessa länder har en liknande äldrevård. Sex av studierna var från Sverige. Detta ser författarna som både positivt och negativt. Eftersom författarna lever och verkar i Sverige såmenar de påatt de kan ha nytta av resultatet eftersom så pass stor del av resultatet bygger på studier från Sverige. Majoriteten av studiens läsare kommer även att vara svenska

sjuksköterskor och studenter och kan därmed ha nytta av att resultatet bygger till stor del på svenska studier. Däremot, som en vetenskaplig basis, kan det ses som negativt att 60% av studierna är från ett och samma land. Om författarna hade haft mer tid och tillgång till de studier som inte var gratis hade de kanske kunnat få fram enbart svenska studier, vilket hade höjt trovärdigheten på studien. Att Sidenvall har varit med och författat tre av tio studier kan ses som en svaghet eftersom detta kan ha vinklat denna litteraturstudie åt ett visst håll. Författarna till litteraturstudien valde trots detta att inkludera alla tre studierna eftersom Sidenvall inte var ensam författare eller huvudförfattare till någon av studierna.

Litteraturstudiens författare anser inte att detta borde ha påverkat resultatet. Analysen gjordes efter de fem steg som Forsberg & Wengström (2013) beskriver. Dessa steg var tydliga och enkla att följa. Författarna anser att de har fått fram all den information som svarade påsyftet.

Resultatdiskussion

I resultatet framkom att de flesta äldre upplever en minskad aptit med stigande ålder, vilket Chia-Hui Chen et al (2001) även konstaterat i sin studie. Resultatet visade även att det var flera olika faktorer som påverkade deras aptit, både yttre och inre. De yttre kunde vara miljön runt omkring själva måltiden, hur de trivdes med sin boendesituation och om de hade aktiviteter under dagarna. Inre faktorer

handlade om hur personen kände sig, fysiska problem som påverkade måltiden och känslan av vara självständig.

Måltidsmiljö och måltidsrutiner

I temat om måltiden beskrev deltagarna hur miljön påverkade deras aptit. Aptiten ökade vid trevlig måltidssituation. I den trevliga miljön ingick inte bara det visuella utan även lugn och ro. Welch (2008) beskriver ett flertal smådetaljer, så som färgglada dukar och lite lugn bakgrundsmusik, som kan förhöja aptiten hos de äldre. Förutom en trevlig miljörunt om kring såbeskrev deltagarna att presentationen av maten och storleken påportionen var en viktig faktor. Westerberg & Estling (2006) skriver i sin rapport att det är viktigt att fråga de äldre hur mycket mat de vill ha. Presentationen påmaten som serveras kan märkbart påverka de äldre, om maten inte ser aptitretande ut kommer de inte vilja äta (Jacobsson et al, 2004; Welch, 2008). När de äldre serverades mat som de inte var vana vid upplevde de detta som negativt för aptiten, vilket även Sidenvall (2003) skriver. Även om maten var traditionell husmanskost såsaknade de den egna touchen från sin egen matlagning (a a).

För att bidra till en trevlig måltidsmiljöfinns det flera småsaker som

sjuksköterskan och omsorgspersonalen kan göra som är relativt enkla. Det kan vara att använda olika färger påservetter, duka med blommor och ljus, stänga av radio och TV eller servera pålite finare porslin (Axelsson, 2006). Helt enkelt att göra småförändringar i dukningen som de boende inte är vana vid. Något som författarna själva har upplevt, under praktik och arbete som undersköterska, är att personalen ofta hämtar patientens tallrik och lägger upp maten. Detta gör att patienten inte har möjlighet att själv bestämma portionsstorlek och dylikt. En relativt enkel lösning pådetta är att maten serveras med hjälp av en vagn som rullas med runt till patienterna såatt de själva kan ta eller åtminstone se pånär maten läggs upp.

Rutiner kring måltiden var något som många deltagare upplevde som positivt och det skapade en viss struktur som gjorde att de visste vad som skulle hända. För vissa var rutinen att äta samma tid varje dag medan för andra var det efterrätten som skapade struktur. Det är viktigt att matvanorna är anpassade till en individs rutiner och livsstil och att personen följer strukturen för att uppnåbättre aptit (Jacobsson et al, 2004).

Sociala faktorer

Den sociala miljön kring måltiden kan vara lika viktigt som själva maten som serveras (Welch, 2008). Att äta anses vara både ett näringsintag och en social funktion (Welch, 2008; Larsson et al, 2006). I de flesta människors liv är måltiden en social händelse som delas med andra människor (Welch, 2008). Att fåäta i sällskap var väldigt viktig för deltagarna oavsett om det var med familj, vänner eller andra boenden. De ansåg att de hade ätit betydligt bättre om deras anhöriga hade fått delta i måltiden eller om alla personerna påboendet hade ätit samtidigt. Deltagarna som bodde hemma berättade att de åt bättre när barn och vänner kom påbesök.

Sidenvall (2003) skriver att social isolering är vanligt bland äldre och kan resultera i att hen förlorar intresset för att förbereda mat eller äta regelbundet, vilket kan leda till att mängden och kvaliteten påmaten påverkas. Detta problem beskrevs av flertalet kvinnor som blivit ensamma. Förr hade ofta kvinnorna

ansvaret för att laga och servera mat, vilket gav dem glädje och självförtroende. När de blir ensamma försvinner meningen med matlagningen och därmed aptiten (Andersson & Sidenvall, 2001). Även Statens offentliga utredning (SOU 2000:91) skriver att matlusten försvinner för många när de tvingas äta ensamma.

Enligt författarnas erfarenheter såbrukar anhöriga till vårdboende ombeds att vänta medan patienten äter. Om de istället skulle bjudas in att sitta med skulle de äldre förmodligen äta mer. De har visserligen gemenskapen från de andra boende men det är inte personer de ha valt att äta tillsammans med. Påde flesta ställen har de boende till och med bestämda platser som personalen har beslutat om. Något att tänka påär att låta de boende vara med och bestämma var och vilka de vill sitta bredvid. De äldre som bor hemma skulle behöva ställen som de kan gå till och äta gemensamt. Vårdpersonal som kommer i kontakt med ensamma äldre bör lyssna påhur de vill ha det och ha kunskapen om olika lösningar påden sociala aspekten vid måltid.

Hälsomedvetenhet

Att bibehålla eller återfåsin hälsa fungerade som en motivation att äta även om de inte kände aptit. Andersson & Sidenvall (2001) beskriver att mat kan ses som en bidragande faktor till att bygga upp kroppsstyrkan. De äldre deltagarna upplevde att hälsan påverkade deras aptit. När de mådde bra kände de mer aptit, men vid sjukdomar påverkades aptiten negativt. Kunskap om mat och hälsa påverkade ocksåaptiten. De som inte hade såstor kunskap inom ämnet upplevde sämre aptit. Med tanke påatt undernäring är ett såpass stort problem för äldre bör

vårdpersonal prata mer med de äldre om deras syn påmat och nutrition. Påsåsätt kan vårdpersonalen fåmer insyn i patientens vanor samtidigt som patienten kan få mer kunskap som hjälper dem att fåen bättre aptit.

Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar

Nedsättning av olika sinnen är en del av åldrandet (Welch, 2008; Westergren, 2003). Det var många av deltagarna som upplevde nedsättningar av sina sinnen och detta påverkade deras aptit. Welch (2008) skriver att minskad smakupplevelse och sämre luktsinne kan göra att äldre personer upplever maten som mindre aptitlig och därmed äter mindre. Med åldrandet försämras smaklökarna och en studie, som jämfört upplevelse av smak, visar att äldre känner smak betydligt sämre än yngre (Shatenstein, 2008).

Att inte kunna se maten upplevde vissa deltagare som negativt. Födointag och aptit kan påverkas av syn-, hörsel- och luktstimuli (Shatenstein, 2008). För att äldre ska känna samma smakupplevelse som yngre krävs det en större

koncentration (Westergren, 2003). För de patienter som inte ser maten bör vårdpersonalen inte bara beskriva vad det är för mat utan även hur den ser ut och hur den är serverad. Maten bör lagas i det gemensamma köket alternativt i hemmet eftersom lukten av mat är aptitretande och triggar hungern hos de äldre. De äldre bör även delta i matlagningen såatt de kan smaka av maten och

bestämma smak och styrka själva.

Funktionella begränsningar i livsmedelsrelaterade aktiviteter (shopping, matlagning och att äta) kan ha negativ effekt påenergin, val av livsmedel och näringsintag. Detta kan i sin tur bidra till eller förvärra uppkomsten av andra sjukdomar (Shatenstein, 2008). Deltagarna som hade fysiska problem upplevde att deras rörelseförmåga påverkade deras aptit negativt. En person som har svårt att

nåmåltiden eller har problem att överföra mat till munnen äter ofta mindre mängd mat (Welch, 2008). Det är viktigt att ta hjälp av andra yrkeskompetenser, såsom arbetsterapeuten, för att hitta den bästa lösningen för patienten (Dobloug-Frost, 2009) såatt hen kan ha möjlighet att äta själv så länge som möjligt och därmed undvika undernäring. Christensson et al (2003) skriver att dem som behöver hjälp i samband med måltid oftare är undernärda jämfört med dem som äter

självständigt. Det är viktigt att ta vara påpatientens egna resurser och att hjälpa lagom mycket såatt hens självkänsla inte störs (Dobloug-Frost, 2009).

Sinnestillstånd och motstridiga känslor

Enligt deltagarna såpåverkade humör och känslor deras aptit. Om de kände sig trygga och var pågott humör sååt de bättre. Därför är ett viktigt att bygga upp ett förtroende mellan vårdare och patient. Alla behöver någon som de känner

förtroende för och som har tid att lyssna påderas tankar och funderingar, vilket skapar trygghet (Socialstyrelsen, 2001). En känsla som verkligen beskrevs av flera deltagare var att de “måste”äta. Äta upplevdes som ett tvång påolika sätt. Det kunde vara äta för att överleva eller för att bibehålla eller bygga upp hälsan. Äta hade förlorat sin psykosociala mening och bara blivit ett näringsintag för att överleva. När patienten känner såhär kan vårdpersonal bara försöka underlätta genom att lyssna och stötta samt servera mat som patienten gillar. Dåkan det vara bra att känna till patientens problem, historia och önskemål (Socialstyrelsen, 2001).

Begränsade valmöjligheter

Studier visar att även om vårdgivaren frågade om boendes matvanor, vad de gillar och inte, såpåverkades inte maten som serverades av detta. De flesta av de

boende hade inte möjlighet att välja vilken mat som de skulle äta, storlek på portionen eller kryddning (Welch, 2008). Just att ha möjligheten att välja var något som togs upp av många deltagare. SOU (2000:91) skriver att när äldre inte längre kan tillaga sin egen mat såblir de ofta beroende av färdigmat. Detta kan leda till att matlusten minskar eftersom de inte kan vara med och laga maten själva (a a).

Det finns många aspekter som påverkar äldres aptit och matsituation. Förutom de som tidigare nämnts har även kultur, tradition och religion stor inverkan.

Vårdpersonal behöver därför ha goda kunskaper om olika religioner och kulturer, men samtidigt ha i åtanke att människor från samma kultur ändåhar stora

variationer i matvanor (Socialstyrelsen, 2011a). Andra aspekter är

generationsskillnader, genusperspektiv, etiska åsikter osv. Alla dessa aspekter är något som all vårdpersonal måste ta hänsyn till och hantera när de blir en del av äldres måltidssituation.

KONKLUSION

Det var många olika faktorer som de äldre upplevde påverkade deras aptit och måltidssituation. Miljön, så som dukning, ljudnivå och presentationen av maten, kring måltiden var en viktig faktor. Fasta rutiner och socialt samspel ökade deras aptit. Det var inte bara i samband med måltiden som det sociala spelade roll utan även det övriga sociala samspelet, som till exempel brev och telefonsamtal, som ökade deras aptit. Humöret var en annan faktor som de äldre upplevde påverkade

Flera av dem berättade att de kände sig tvungna att äta för att överleva. Att ha kunskap om hälsosam mat ökade aptiten. Den ökade även vid god hälsa medan sjukdomar ledde till att den minskade. Förlust av olika sinnen och

funktionsnedsättningar påverkade måltidssituationen negativt. Den sista faktorn som de äldre upplevde påverkade aptiten var hur pass delaktiga de fick möjlighet att vara i samband med måltiden och om de kunde påverka vad som skulle serveras.

KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Det blir fler och fler i Sverige som har sina rötter i andra kulturer (Socialstyrelsen, 2011a). Även de andra aspekterna, som nämnts i slutet på resultatdiskussionen, kommer att förändra vården och hur vårdpersonal bör agera när det gäller äldres nutrition. Författarna anser att studier om hur dessa förändringar och aspekter påverkar både äldres näringsstatus och vårdpersonalens arbete skulle vara intressant att göra. Det hade också varit intressant att göra ett arbete om hur vårdpersonal ska kunna hantera alla förändringar som sker och ändå ge varje individ den bästa vården. Författarna har under arbetets gång inte hittat någon systematisk litteraturstudie med ett liknande syfte som denna studie, däremot har ett flertal kvalitativa studier, utöver de som finns med i denna studie, hittats. Därför anser författarna att en systematisk litteraturstudie skulle vara intressant att göra och något som vården skulle kunna ha stor nytta av. En sådan studie skulle kunna lyfta ämnet och göra sjukvårdspersonal medvetna om att undernäring är ett stort problem och bör anses lika allvarligt som andra sjukdomstillstånd.

Kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården går snabbare vilket bidar till ökat krav på en motsvarande utveckling av sjuksköterskeutbildning. Därmed är det ett viktigt kompetensområde för sjuksköterskan ha förmågan för att kunna söka och utnyttja evidensbaserad kunskap (Socialstyrelsen 2005). Eftersom antalet äldre kommer att öka (Statistiska Central Byrån, 2014) kommer allmänsjuksköterskan träffa på fler och fler äldre inom vården. Därför bör hen ha god kunskap om hur undernäring upptäcks och behandlas.

För att förbättra äldres näringsstatus bör sjuksköterskan regelbundet genomföra screening för att kunna identifiera äldre patienter som är i riskzonen. För att sedan förbättra dessa patienters måltidssituation är det viktigt att sjuksköterskan identifi-erar de faktorer som har gjort att patienten har hamnat i riskzonen. Detta bör göras genom samtal med patienten och eventuella observationer. Det är viktigt att sjuk-sköterskan lyssnar på patientens önskemål och åsikter när omvårdnadsåtgärderna planeras kring patientens nutrition eftersom det finns så många faktorer som på-verkar aptiten hos äldre.

Detta arbete har varit väldigt intressant att genomföra och har gjort att författarna har fått en djupare förståelse för hur stort detta problem faktiskt är och att all vård-personal måste hjälpas åt för att minska antalet undernärda äldre.

REFERENSLISTA

Andersson I, Sidenvall B, (2001) Case studies of food shopping, cooking and eating habits in older women with Parkinson´s disease. Issues and innovations in nursing practice 35 (1), 69-78.

Axelsson C, (2006) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen. >http://www.jonkoping.se/download/18.32ddebc713a2b2bfd2c20a/13497652432 40/Kost+och+goda+matvanor+inom+äldreomsorgen,+riktlinjer.pdf< (2015-05-11).

Cederholm T, (2001) Malnutrition hos äldre- en utmaning för sjukvården. Läkartidningen, 11, 1228.

Chia-Hui Chen C, Schilling L S, Lyder C H, (2001) A concept analys of malnutrition in the early. Journal of Advanced Nursing 36 (1), 131-142.

Christensson L, Unosson M, Bachrach-Lindström M, Ek A-C, (2003) Attitudes of nursing staff towards nutritional nursing care. Scand J Caring Sci 17, 223–231. Dobloug-Frost B, Karlsson M, Alexandesson B (2009) Handlingsprogram vid nutrition och nutritionsproblem hos äldre inom Vimmerby kommun.

>http://www.vimmerby.se/Global/Stöd%20och%20omsorg/Omsorg/Styrdokumen

t%20hälso-%20och%20sjukvård/Handlingsprogram%20vid%20nutrition%20och%20nutritio nsproblem%20hos%20äldre%20inom%20Vimmerby%20kommun.pdf< (2015-05-11).

Ehnfors M, Ehrenberg A, Thorell-Ekstrand I, (2005) VIPS-boken. Stockholm, Bromma-Tryck AB.

Ennis B, Saffel- Shriel S, Verson H, (2002) Malnutrition in the elderly: What nurses need to know. Dimens Crit Care Nurse 2002:20 (6), 28- 24.

Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur och kultur.

Gustafsson K, Sidenvall B, (2002) Food-related health perceptions and food habits among older women. Journal of Advanced Nursing 39 (2), 164-173. Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.

Jacobsson A, Pihl E, Mårtensson J, Fridlund B, (2004) Emotions, the meaning of food and heart failure: a grounded theory study. Issues and innovations in nursing practice 46 (5), 514-522.

Johansson L, Christensson L, Sidenvall B, (2011) Managing mealtime tasks: told by persons with dementia. Journal of Clinical Nursing, 20, 2552–2562.

Kullberg K, Björklund A, Sidenvall B, Åberg A C (2010) ’I start my day by thinking about what we're going to have for dinner'- a qualitative study on

approaches to food-related activities among elderly men with somatic diseases. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 227-234.

Larsson J, Akner G, Bosaeus I, Cederholm T, Essén P, Ljungqvist O, Rothenberg E, Ödlund Olin A, (2006) Nutritionsbehandling i vård och omsorg

>http://www.swespen.se/documents/Nutritionshandboken.pdf< (2015-02-13). Lindskog B I, (2001) Medicinsk mini ordbok. Stockholm: Nordiska Bokhandelns Förlag.

Lindskog B I, (2014) Medicinsk terminologi. Lund: Studentlitteratur. Mahadevan M, Hartwell H.J, Feldman C.H Ruzilla J.A, Raines E.R, (2013) Assisted-living elderly and the mealtime experience. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 27, 152-161.

Mahler M, Sarvimäki A, (2012) Appetite and falls: Old age and lived experiences. Int J Qualitative Stud Health Well-being 7, 1-11.

Medin J, Larson J, Arbin M V, Wredling R, Tham K, (2010) Striving for control in eating situations after stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 772-780.

Olsson H, Sörensen S (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber Ab. Palacios-Ceña D, Losa-IglesiasM E, Cachón-Pérez J M, Pérez D, Gómez-Calero C, Fernández-de-las-Peñas C, (2013) Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study. Geriatrics Gerontology International, 13, 482–489.

Porter E J (2007) Problems with preparing food reported by frail older women living alone at home. Advances in Nursing Science, 30 (2), 159–174.

SBU (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser

>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pd f< (2015-02-11).

Shatenstein B, (2008) Impact of Health Conditions on Food Intakes Among Older Adults. Journal of nutrition for the elderly, 27 (3/4), 333-361.

Sidenvall B, (2003) Äldres måltids vanor. I: Westergren A, (red) Svårighet att äta (Utgåva 1). Lund: Studentlitteratur, 33-34.

Socialtjänstlagen, 2010:427.

Socialstyrelsen, (2001) Näringsproblem i vård och omsorg.

>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-3-11_0003012.pdf< (2015-02-11)

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. >www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2015-02-13)

Socialstyrelsen, (2009) Folkhälsorapport.

>www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/5_Alders.pdf<(2015-02-11).

Socialstyrelsen, (2011a) Näring för god vård och omsorg.

>www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-9-2< (2015-02-11).

Socialstyrelsen, (2011b) Mat och måltider inom hälso- och sjukvården. Exempel från sjukvårdsverksamhet.

>http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18472/2011-11-8.pdf< (2015-02-11).

Statens folkhälsoinstitut (2010). Äldres hälsa Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010.

>https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12656/R2011-12-Aldres-halsa.pdf< (2015-05-11).

Statens offentliga utredningar, 2000:91, Hälsa pålika villkor. Nationella mål för folkhälsan.

Statiska Centralbyrån, (2014) Sveriges framtida befolkning 2014- 2060.

>http://www.scb.se/Statistik/BE/BE040/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE18S M1401.pdf< (2015-02-11).

Visvanathan R (2003) Under-Nutrition in Older People: A Serious and Growing Global Problem! Journal of Postgraduate Medicine, 49, 352-360.

Welch R, (2008) Considering the factors affecting nutritional status. Nursing & Residential Care, 10 (10), 481-486.

Westergren A, (2003) Fysiska förändringar och upplevelsemässiga förändringar. I: Westergren A, (red) Svårighet att äta (Utgåva 1). Lund: Studentlitteratur, 51. Wetsberg K, Esting E, (2006) Lust till mat på äldre da’r

>https://www.nllplus.se/upload/IB/lg/hse/Kvalitet/Genombrott/Vårdprevention/R apporter/Lust%20till%20mat%20på%20äldre%20dar.pdf< (2015-02-11).

Wham C A, Bowden J A (2011) Eating for health: Perspectives of older men who live alone. Nutrition & Dietetics, 68, 221–226.

Wikby K, Fägerskiöld A, (2004) The willingness to eat: an investigation of appetite among elderly people. Nordic College of Caring Sciences, 18, 120-127. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur.

BILAGA 1

Litteratursökningar i Pubmed, Cinahl och Psykinfo.

Tabell 5 Resultat av förberedande artikelsökningar 2015-02-09

Data-bas Sökord Begräns-ningar Antal träffar Lästa titlar Lästa ab-strakt Lästa studier Kvali- tets- gransk-ning An-vända studier

Cinahl appetite AND elderly AND qualitative AND malnutri-tion Abstract availeble 101 101 23 4 4 2 Pub-med "Aged"[Mesh] AND "aged"[All Fields] AND "Appe-tite"[Mesh] AND "Appe-tite"[All Fields] AND qualita-tive[All Fields] Inga 10 10 2 1 0 0 Psyk-info appetite AND elderly OR aged AND qualitative Peer re-viewed, Aged (65 yrs & older) 66 66 1 0 0 0 Använda studier:

• The willingness to eat: an investigation of appetite among elderly people (Wikby & Fägerskiöld, 2004)

• Striving for control in eating situations after stroke (Medin et al, 2010) Tabell 6 Sökning i Cinahl 2015-04-08

Sök nr Sökord Antal träffar Sökblock Be- gräns-ningar Läst a tit-lar Lästa ab-strakt Lästa stu-dier Kvali- tets- gransk-ning An-vända studier #1 MH "Aged" 341,945 Äldre - - - -#2 elderly 107,244 #3 older 194,698 #4 #1 OR #2 OR #3 494,123 #5 MH "Malnutrit-ion" 1,999 Aptit och nut-rition - - - -#6 MH "Nutrition" 14,052 #7 MH "Appetite" 1,182 #8 #5 OR #6 OR #7 16,965

#9 Experience 383,022 Upp-le-velser - - - -#10 #4 AND #8 AND #9 596 Äldre & Aptit och nut-rition & Upp-le-velser - - - -#11 #10 352 Abstra ct avai-lable 352 43 15 9 4 Använda studier:

• Assisted-living elderly and the mealtime experience (Mahadevan et al, 2013) • Eating for health: Perspectives of older men who live alone (Wham & Bowden,

2011)

• ’I start my day by thinking about what we're going to have for dinner'- a qualita-tive study on approaches to food-related activities among elderly men with so-matic diseases (Kullberg et al, 2010)

• Problems with preparing food reported by frail older women living alone at home (Porter, 2007)

Tabell 7 Sökning i Pubmed. 2015-04-08

Sök nr Sökord Antal träffar Sökblock Be- gräns-ningar Läst a tit-lar Lästa ab-strakt Lästa stu-dier Kvali- tets- grans-kade An-vända studier #1 Aged[MeSH Terms] 238835 4 Äldre - - - -#2 "Aged, 80 and over"[Mesh] 636606 #3 ”Aged/physio-logy”[Mesh] 1557 #4 Elderly 417384 1 #5 "Older people" 17014 #6 #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 417647 0 #7 "Ap-petite"[Mesh] 8168 Aptit och nut-rition - - - -#8 "Malnutrit-ion"[Mesh] 98937 #9 "Nutritional Sta-tus"[Mesh] 23958 #10 "Food Ha-bits"[Mesh] 22703 #11 "Eating habits" 3357 #12 #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR #11 149160

#13 "Quality of Life"[Mesh] 122629 Upp-levelser - - - -#14 "Life Style"[Mesh] 65934 #15 "Life Change Events"[Mesh] 19507 #16 Experienc* 771282 #17 #13 OR #14 OR #15 OR #16 931756 #18 "Qualitative Re-search”[Mesh] 22039 Kvalita-tivt - - - -#19 "Interview" [Publication Type] 25582 #20 Interview 151009 #21 Qualitative 144084 #22 #18 OR #19 OR #20 OR #21 277443 #23 #6 AND #12 AND #17 AND #22 317 Äldre & Aptit och nut-rition & Upple-velser & Kvalita-tivt - - - -#24 #23 315 Abstra ct - - - - -#25 #24 302 Eng-lish - - - - -#26 #25 174 Age 65+ 174 22 5 3 1 Använda studier:

• Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study. (Palacios-Ceña et al, 2013)

Tabell 8 Sökning i Psykinfo 2015-04-08

Sö-nin g Sökord Antal träffar Sökblock Be- gräns-ningar Läst a tit-lar Lästa ab-strakt Lästa stu-dier Kvali- tets- grans-kade An-vända studier #1 Aged 395942 Äldre Peer revie-wed - - - - -#2 Elderly 55112 #3 #1 OR #2 407891 #4 Appetite 9546 Aptit och nut-rition Peer re-viewe d - - - - -#5 Nutrition 25065 #6 Malnutrition 2253 #7 #5 OR #6 OR #7 34949

#8 Experience 425953 Upp-le-velse Peer revie-wed - - - - -#9 Interview 314455 Kvalita-tivt Peer revie-wed - - - - -#10 Qualitetive 190162 #11 #9 OR #10 408007 #12 #3 AND #7 #8 #11 257 Äldre & Aptit och nut-rition & Upp-le-velse & Kvalita-tivt Peer revie-wed - - - - -#13 #12 178 65 yrs & ol-der - - - - -#14 #13 98 Inter-view 98 18 5 2 2 Använda studier:

• Appetite and falls: Old age and lived experiences (Mahler & Sarvimäki, 2012) • Managing mealtime tasks: told by persons with dementia (Johansson el al,

2001)

Resultat av manuell sökning från befintliga referenslistor.

• Food-related health perceptions and food habits among older women (Gustafsson & Sidenvall, 2002

BILAGA 2