Examensarbete Malmö högskola
61-90p Hälsa och Samhälle
Institutionen för vårdvetenskap 205 06 Malmö
Maj/ Juni 2012
Hälsa och samhälle
STÖD AV HANDLEDARE
UNDER
VERKSAMHETSFÖRLAGD
UTBILDNING
EN ENKÄTSTUDIE – VAD TYCKER
STUDENTERNA?
SHERIN BAKO
2
STÖD AV HANDLEDARE
UNDER
VERKSAMHETSFÖRLAGD
UTBILDNING
EN ENKÄTSTUDIE – VAD TYCKER
STUDENTERNA?
SHERIN BAKO
HELENE SJÖSTRÖM
Bako, S & Sjöström, H. Stöd av handledare under verksamhetsförlagd utbildning. En enkätstudie – vad tycker studenterna? Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle,
Institutionen för vårdvetenskap, 2012.
Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, med ett tvärsnittsperspektiv. Enkäten delades ut till alla närvarande studenter (73) i termin 4, på en högskola i södra Sverige. Materialet analyserades manuellt med hjälp av Excel. Resultat: Resultatet blev olika utifrån de olika frågorna och VFU placeringarna, men alla frågor kretsade kring stödet från handledarna. De flesta studenterna svarade med graderingar 3 eller högre på de flesta frågorna, oavsett vilken VFU placering de hade varit på. Den egenskap som flest studenter ansåg att en god handledare bör ha var lyhördhet. Slutsatsen blev att studenterna generellt sett var nöjda med det stöd de fick av handledarna på VFU placeringarna.
3
SUPPORT FROM TUTORS
DURING CLINICAL TRAINING
A QUESTIONNAIRE STUDY – WHAT DO THE
STUDENTS THINK?
SHERIN BAKO
HELENE SJÖSTRÖM
Bako, S & Sjöström, H. Support from tutors during clinical training. A questionnaire study - what do the students think? Degree Project, 15 Credit
Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and Society,
department of Health Care, 2012.
Nurse education at Swedish universities includes both theoretical studies and clinical training, divided into six semesters. The traditional set-up of Swedish education is that one person, a teacher or a supervisor, has the knowledge about a subject, and that the students should ask questions to gain part of this knowledge. This tradition also exists in vocational educations, like the nurse education, even though this means a lot of responsibility both for the student and the supervisor.
Purpose: The aim of this study was to identify how nursing students of the fourth
semester perceived the support they received from their supervisors (clinical nurses) during the clinical training placements during this semester. In addition there were asked for which characteristics students believed a good supervisor should have. Method: The study had a quantitative approach, with a cross-sectional perspective. The questionnaire was handed out to all attending students (73) of the fourth semester at a university in southern Sweden. The material was manually analyzed with the support of Excel. Results: The result showed
variations depending on the questions and the clinical training placements, but all the questions revolved around the support from the supervisors. Most students graded 3 or higher in most of the questions, no matter which clinical training placement they had been to. The characteristic most in demand was sensitivity for the students’ needs. The conclusion was that students generally are satisfied with the support they receive from the supervisors during clinical training placements.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
BAKGRUND ... 5
Handledning ... 5
Handledar- och student rollerna ... 6
Stöd i handledningen ... 7
Handledningstyper och förhållningssätt ... 8
Omvårdnad och handledning ... 9
SYFTE ... 10 METOD ... 10 Pilotstudie ... 11 Urval ... 11 Population ... 11 Inklusionskriterier ... 11 Datainsamling ... 11 Dataanalys ... 12 ETISKT ÖVERVÄGANDE ... 12 RESULTAT ... 13
Handledarens efterfrågan om vad studenten tog med sig till VFUn ... 13
Jag har kunnat tillämpa omvårdnad ... 14
Eftertänksamhet/reflektion ... 14
ÖHS ... 14
Psyk ... 15
Barn ... 15
Kvinnor ... 15
Sambandet mellan teori och praktik ... 15
Stöd i lärandet ... 16
Framtida yrkesutövning ... 16
Framtida handledarroll ... 17
Efterfrågade egenskaper för en god handledare ... 17
DISKUSSION ... 18
Metoddiskussion ... 18
Pilotstudien ... 19
Urval och bortfall ... 19
Datainsamling ... 20
Enkäten och informationen ... 20
Dataanalys ... 21 Resultatdiskussion ... 21 Omvårdnad ... 23 SAMMANFATTNING ... 24 Framtida värde ... 24 REFERENSER ... 25 BILAGOR ... 26 Bilaga 1 ... 27 Bilaga 2 ... 28
5
BAKGRUND
Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och
praktiska studier, uppdelat på sex terminer. Studien är inriktad mot termin fyra på en högskola i södra Sverige, där de har VFU (Verksamhets Förlagd Utbildning) på fyra olika placeringar den terminen, där varje placering har en egen delkurs. Delkurserna är ÖHS (Öppen Hälso- och Sjukvård), Psyk (Psykisk Hälsa och ohälsa), Kvinnor (Kvinnors reproduktiva Hälsa och Ohälsa) samt Barn (Barn och Ungdomars Hälsa och Ohälsa). De olika delkurserna har olika långa placeringar. ÖHS och Psyk är på fyra veckor vardera och Barn är på två veckor, under dessa placeringar har studenterna vanligtvis en handledare genom hela placeringen. Placeringen på Kvinnor är två veckor, men studenterna är placerade på flera olika ställen under dessa veckor(a a). Studenterna är på barnmorskemottagning,
förlossningsavdelning, prenatalavdelning och BB och har därmed ingen enhetlig handledare (inte samma handledare till något pass). När det senare i arbetet refereras till dessa delkurser kommer förkortningarna att användas.
Hela den teoretiska delen av utbildningen har studenterna större möjlighet att påverka, till stor del med hjälp av utvärderingarna som kommer via skolmailen efter avslutad kurs, men även genom att diskutera med lärarna, inriktningsråd, studentkåren etc. Dessa möjligheter till utvärdering ges inte i samma utsträckning under VFU placeringarna. För det mesta så lottas VFU placeringarna ut till studenterna utan att de får någon möjlighet att påverka var de hamnar och med vilken handledare. Till vissa placeringar lottas studenterna ut till en ordning för att utifrån denna få välja rader i ett rotationsschema. Genom att inte alltid ha denna möjlighet påverkas troligtvis studentens lärande, eftersom VFU placeringarna utgör den största delen av den praktiska utbildningen där KTC (Kliniskt Tränings Centrum) och omvårdnadshandledning utgör resterande delen.
Enligt Socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköterska ha förmågan att handleda, undervisa/utbilda och bedöma studenter, elever och medarbetare. På grund av detta ska vilken sjuksköterska som helst kunna ta på sig ansvaret att vara
handledare. Detta gör att studenterna kan få en handledare som egentligen inte vill vara handledare, utan enbart gör det för att han/hon måste det eftersom det ingår i arbetsuppgifterna.
Handledning
”Den perfekta handledaren finns inte och tur är väl det”(Holmberg 2011 s 74). Holmberg (2011) menar att handledningen ska baseras på att handledaren och den handledde ska kunna samarbeta på sådant sätt att den upplevs meningsfullt av båda personerna. En framgångsrik handledningssituation grundar sig i att handledaren och den handledde kan samordna sina kunskaper och erfarenheter. Detta leder till att den handledde upplever att denne utvecklas och lär sig ett nytt förhållningssätt till olika arbetssituationer och den nya yrkesrollen. Även
handledaren utvecklas eftersom den handledde oftast utvärderar hela handledningssituationen efter avslutad handledning. Med utvärderingen får handledaren information som gör att denna kan utveckla/ ändra sitt
6
Handledar- och student rollerna
Gjems (1997) beskriver flera olika handledarroller och processer, som pågår samtidigt. De processer som poängteras är undervisning, socialt stödarbete, rådgivning och utmaning. Med utmaning menas att den handledda utmanas att efter att denna har presenterat ett problem själv tänka igenom relationer,
konsekvenser och samband i problemet. Beroende på vilken process som är aktiv får handledaren olika roller, lärare, kurator, rådgivare och utmanare. Alla
processer och därmed alla roller används under handledning, men vilken av dem som får störst plats beror på handledaren (a a).
Vår skol- och utbildningstradition bygger på att någon eller några innehar rollen av att ha kunskap och erfarenhet. Detta leder till att en vanlig förväntning på handledare att denne också ska ha denna roll och kunna svara på frågor och lösa den handleddes behov. Denna tradition definierar inlärning som förmedling av information och instruktioner till de som behöver informationen och/eller träning (Gjems, 1997).
Grönquist (2004) menar att det finns skillnad mellan handledare som är utbildade, erfaren yrkesverksam personal och studerande eller outbildad personal med olika arbetslivserfarenheter. En utbildad och erfaren handledare räknar med att han/hon har inhämtat grundläggande kunskaper inom sitt yrkesområde som varken
studenten eller den outbildade personalen har (a a).
Vilken kompetens en handledare bör ha finns det olika uppfattningar om enligt Holmberg (2011). En god handledare bör ställa olika frågor till sig själv både de ”rätta” och de ”dumma” frågorna. Handledaren ska kunna se frågeställningarna från olika perspektiv, ha förmågan att kunna kommunicera och föra samtal med andra. Delar av kompetensen kan en handledare skaffa sig genom olika
utbildningar så som till exempel handledarutbildningar. En viktig del är ett visst mått av livserfarenhet och erfarenheter av arbete med människor eller inom det aktuella yrkesområdet. Det är viktigt att som handledare kontinuerlig upprätthålla engagemanget och professionaliteten genom egen handledning (a a).
Gunnar Bernaler och Lisbeth Johansson i Grönquist (2004) menar att handledning av studenter är en utbildningsprocess som skall leda till att studenten lär sig arbetsmetodiken, sammanfläta teori och praktik som utvecklar en yrkesidentitet. Syftet med handledningen är att studenten ska nå sin utbildnings mål. Då är det handledaren som är en fältlärare som har ansvaret att en läroprocess sätts igång. Studenten är beroende av handledaren i flera aspekter till exempel så avgör handledaren om studenten godkänns eller inte vid bedömningen (Grönquist, 2004).
Holmberg (2011) poängterar att en specifik utvärdering av handledarens insats är viktig, att handledaren bör kontinuerlig följa upp och lyssna på synpunkter om sin ansats och sitt förhållningssätt för att kunna förbättra sitt arbete. Rollen som en handledare har är att vara mycket nära de handledda, visa omsorg och stort intresse för de handledda och samtidigt vara långt borta, vara neutral, varken för mycket empati eller antipati (a a).
En annan viktig uppgift som en handledare har, är att skapa ett bra arbetsklimat och förtroende, en så kallad ”inlärningsallians” med sin/sina handledda, detta för att handledningen ska nå önskat resultat (Holmberg, 2011). Det förtroende som
7
skapas ligger förstås i båda parters intresse. Den som sedan kan uttala sig om vilken nytta den har haft av handledningen är då den handledde, eftersom
handledarens ansvar är att hjälpa den handledde i handledningssituationen utifrån deras villkor, behov och förväntningar (Holmberg, 2011).
Skarman (2011) menar att genom att acceptera handledarskapet går handledaren även med på att engagera sig för handledningen. I detta innefattas att ge tid för frågor och funderingar under arbetspasset, lyssna på den handledde, använda sin kompetens och sitt nätverk för att hjälpa den handledde, övervaka vad den handledde gör, samt ge feedback till denne. Den handledde ska engagera sig, berätta för handledaren när det uppstår frågor eller svårigheter i arbetet, följa de råd som denne får av handledaren, samt ta emot feedbacken på ett konstruktivt sätt (a a).
Stöd i handledningen
Den vanligaste relationen mellan handledare och handledda kallas för ”lärar-elev-relation” (Gjems, 1997). Enligt Gjems krävs det en annan typ av relation när handledningssituationen ska leda till en utveckling av kompetens och
helhetsperspektiv. Vanligt vid dessa situationer är att handledningen sker i grupper. Vid dessa tillfällen så har stödet och stimuleringen en betydligt mer central funktion än vid vanliga handledningssituationer. Detta uppnås genom att lägga fokus på deltagarnas tankar, behov och upplevelser. Stödet och
stimuleringen ska vara riktat ifrån handledare till deltagare och ifrån deltagare till deltagare. Detta kommer att leda till ett positivt samarbetsklimat som gör att deltagarna vågar ta upp problem som kanske inte alltid är så lätta att prata om, men behovet att diskutera detta problem är desto större (a a).
I sin bok beskriver Benner (1993) fem kunskapsstadier, Novis, Avancerad nybörjare, Kompetent, Skicklig och Expert. Dessa steg representerar utövarens erfarenhet och skicklighet. Novisen arbetar väldigt strikt och är noga med att följa riktlinjer. Experten är mer självsäker och har lättare för att prioritera så att allt blir gjort i rimlig tid, men tänker även utanför lådan och uppfattar mer intuitivt även små förändringar hos patienten som kan vara tidiga varningstecken på till exempel sepsis. Författaren poängterar även att den som är expert inom till exempel
intensivvård kan vara kompetent inom barnintensivvård eller kanske till och med novis. Benner menar även att för att kunna gå från novis till expert så behövs ett visst stöd av en handledare. Denna handledare ska utgöras av en person som är på samma stadie eller högre än den handledda. Samtidigt ska handledaren vara en expert på att förtydliga/ tydliggöra riktlinjer och principer för att på ett säkert sätt sätta in den handledda i situationen.
I två olika intervjustudier framkommer det att många studenter uppfattar stora brister i sitt lärande på VFU placeringarna, trots detta är tillfredställelsen över placeringarna hög (O´Driscoll et al., 2010; Murphy et al., 2012).
Det är viktigt att studenterna inte blir placerade på avdelningar som nyligen har fått en ny avdelningschef eller där det är allmänt oroligt ibland personalen (O´Driscoll et al., 2010). Studenterna på dessa avdelningar känner sig ofta undanskjutna eller att de är i vägen. Det är också ofta på dessa avdelningar personalen inte vet vad de ska göra med studenterna om handledaren är sjuk.
8
O´Driscoll et al. (2010) tar även upp att sjuksköterskor ofta själv gör de professionsspecifika uppgifterna och lämnar studenterna att göra mer
omvårdnadsspecifika åtgärder. De omvårdnadsspecifika åtgärderna utförs oftast tillsammans med undersköterskorna. O´Driscoll menar att dessa uppgifter är viktiga för en sjuksköterska att kunna, men handledaren ska inte lämna studenten helt själv med undersköterskorna i flera dagar.
Enligt Murphy et al. (2012) trivs Walesiska sjuksköterskestudenter bäst på placeringar med distriktssköterskor, eftersom de enligt sjuksköterskestudenterna är väldigt stödjande och verkligen visar och berättar. Den placering som
studenterna oftast tyckte minst om är inom geriatriken. Förutom själva
placeringen spelar även hur mycket ”’real’ nursing” och hur mycket handledaren förbereder nya inlärningssätt stor roll för hur placeringen i stort uppfattas av studenten. En slutsats i studien var att det är viktigt att ta reda på hur studenterna känner för sina placeringar eftersom det är en stor del i utbildningen (Murphy et al. 2012). De nämner även att det behöver göras fler studier i ämnet.
Handledningstyper och förhållningssätt
I sin bok beskriver Grönquist (2004) två olika typer av handledning, direkt handledning och indirekt handeldning. Direkt handledning innebär att
handledningen sker i konkreta situationer så som till exempel om hur ett sår skall läggas om, hur personlig hygien utförs eller hur en kateter ska sättas. Handledaren bör även vara en förebild för en bra bemötande, ta upp och belysa
omvårdnadsrelationer, samt tillsammans med den handledde att ta upp och reflektera olika känslomässiga synvinklar i situationen. Förutom detta tar
Grönquist även upp indirekt handledning som innebär att handledaren inte är med vid utförandet av till exempel katetrisering av urinblåsa, utan istället är med vid förberedelserna, eller kontrollerar i efterhand att det ser bra ut. Som handledare är det betydelsefullt att inte bara tänka linjärt det vill säger som den klassiska
diagnosmodellen utredning- bedömning- behandling. Det kan vara nödvändigt att tänka cirkulärt också, att lägga fokus på relationer och samspel, där hela
sammanhanget finns inte endast hos individen (a a).
Birnik (2010) anser att handledning kan definieras som en ”dynamisk relation” mellan två eller flera samspelande personer. Att studenten ska få förståelse för sitt och andras sätt att reagera och agera är en stor del av handledningen. Det är med hjälp av handledningen som studenten klarar av att kritiskt reflektera och
därigenom skaffa sig kunskap och erfarenhet. Studenten får större möjlighet att vara observant på sig själv och få chansen att utreda sitt handlande i olika
situationer. Däremot bör handledaren tänka igenom hur ett problem eller en fråga kan hanteras utifrån studentens utgångspunkter. Handledaren iakttar förståelse för vad är det som händer och inte händer i processen. Handledaren bör använda sig av sina kunskaper och erfarenheter för att hjälpa studenten att hantera olika situationer eller diskutera och reflektera kring olika situationer (a a). Birnik (2010) beskriver flera olika förhållningssätt för handledaren, både utvecklande och hindrande.
9
Strukturerad
En strukturerad handledare anses vara den som mest styr kommunikationen och tar egna initiativ, klart och tydligt planerar och ordnar handlednings sammanträde. Detta leder till att det finns en tydlig struktur som göra att handledningen fungerar smidigt (Birnik, 2010).
Stödjande
Birnik (2010) menar att en handledare som faller inom den stödjande ramen är en ”varm, vänlig och uppmuntrande” handledare. En stödjande handledare anses bry sig om sina deltagande och sin uppgift samt vara förtroendefull. Detta leder till att studenten få en upplevelse av värme och stöd (a a).
Tillmötesgående
En handledare som är tillmötesgående visar tillit till sin student och ge sin student mer plats att vara sig själv, samt är en lyhörd handledare som resulterar till en lugn och trivsam miljö (Birnik, 2010).
Tillåtande
En tillåtande handledare försöker medvetet ge studenten chansen att agera utifrån sina egna valmöjligheter, men samtidigt är en lyhörd handledare också. Vilket som kan vara negativ för vissa studenter som är vana att få tillsägelse från sin handledare är att den kan skapa osäkerhet hos studenten (Birnik, 2010). De hindrande förhållningssätten är:
Osäker
Birnik (2010) påpekar att en osäker handledare är den som förhåller sig passiv och försiktig i stor utsträckning. Passiviteten, osäkerheten och den medföljande
försiktigheten upplevs lätt som ointresse av studenten. Den osäkerheten hos handledaren leder till oordning och ointresse hos studenten (a a).
Distanserad
En distanserad handledare beskrivs som stark kritisk och ifrågasättande till sin student. Detta leder till osäkerhet och tvivel i deras förhållande (Birnik, 2010).
Aggressiv
En aggressiv handledare blir lätt arg i samtal med studenten och upplevs inte nöjd med studentens uppförande, vilket leder till otrivsam miljö och otrygghet hos studenten enligt Birnik (2010).
Kontrollerande
Enligt Birnik (2010) har en kontrollerande handledare ett förhållningssätt som utgår ifrån att handledaren är den enda som kan göra rätt och denne vet bäst. Detta gör att allt ska vara inom handledarens ramar och inget avvikande får förekomma, vilket resulterar till att studenten upplever undergivenhet (a a).
Omvårdnad och handledning
Skarman (2011) menar att man som nyutexaminerad inom en profession inte är färdigutbildad, utan att det behövs handledning i ca 5-10 år till innan personen kan räknas som en expert inom sin profession. Denna handledning kommer att säkra
10
kvalitén av den vård som ges, eftersom den nyutbildade har väldigt mycket teoretisk kunskap, men denna kunskap är dåligt förankrad i praktiken.
Handledningen kan även vara en trygg punkt i en ny omgivning. I längden ska handledningen leda till att den nyutbildade sjuksköterskan når ett bättre sätt att utföra en uppgift, snabbare än innan och med mindre ansträngning. På grund av detta anser Skarman att handledningen ska betraktas som en investering istället för en utgift (a a).
Benner (1993) tar upp omvårdnadsaspekten i de olika stadierna. För att nå upp till expertnivå krävs det att sjuksköterskan engagerar sig i patientens situation, till en viss del åtminstone, annars finns risken att någon viktig förändring missas eller förbises och då är sjuksköterskan per definition inte längre en expert. Så länge som sjuksköterskan är novis är det lätt att denna bara går in till patienten, gör det planerade och går igen, utan att egentligen se personen som ska vårdas.
Experterna ser mer runtomkring samtidigt som de gör det de gick in för att göra (a a).
Socialstyrelsen (2005) har utformat en kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. De tre områden denna är utformad kring är ”Omvårdnadens teori och praktik”, ”Forskning, utveckling och utbildning” samt ”Ledarskap”. Enligt kompetensbeskrivningen så ska sjuksköterskor kunna tillämpa kunskaper inom omvårdnad och utföra de allmänna och specifika omvårdnadsåtgärderna.
Dessutom ska sjuksköterskan självständigt uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lindra lidande genom adekvata åtgärder. Sjuksköterskan ska även vara en lyhörd person och bemöta patient och anhöriga på ett respektfullt sätt. Det nämns även att sjuksköterskan ska kunna undervisa, handleda och
bedöma studenter och elever. Förutom detta så ska de samordna
omvårdnadsarbetet runt patienterna, samt samverka med de övriga aktörerna i vårdkedjan (a a).
Författarna har upplevt flera olika typer av handledare under sina VFU placeringar, vissa bra och andra mindre bra. Detta väckte frågan vad andra studenter anser om sina handledare och det stöd de ger studenterna under VFU. Vid sökning i litteratur har det endast hittats ett fåtal studier som behandlar detta ämne. Detta gör att det finns en stor informationslucka.
SYFTE
Syftet med denna enkätstudie är att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattar det stöd de får av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna samt vilka egenskaper studenterna anser att en god handledare bör ha. Enkätsvaren ska utgå ifrån studenternas första VFU placering under termin 4.
METOD
Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd på en högskola i södra Sverige under våren 2012.
11
Pilotstudie
Enligt Polit och Beck (2004) bör det göras en pilotstudie innan en oprövad enkät används (a a). Innan enkäten delades ut till informanterna utfördes en pilotstudie i enlighet med Polit och Beck (2004). Denna pilotstudie utfördes först efter att tillstånd ifrån verksamhetschefen och etiskt godkännande hade erhållits. Pilotstudien utfördes på elva studenter i termin fem på samma högskola som studien senare utfördes på. Detta var ett medvetet val eftersom författarna inte ville att den populationen som skulle undersökas skulle minska om det skulle behöva göras ändringar efter pilotstudien. Dessa studenter valdes med hjälp av en slumpgenerator, som googlades fram (>http://www.slump.nu/ <), för att få ett så randomiserat urval som möjligt.
Syftet med pilotstudien var att kontrollera om frågorna i enkäten var tydliga och förståeliga, samt om de svarade på syftet. Dessutom utvärderades
informationsbrevets tydlighet. Pilotstudiedeltagarna fick samma muntliga information som planerats för deltagarna i den ordinarie studien.
Pilotstudien bedömdes manuellt av författarna, enstaka förändringar i och förtydligande av enkäten och informationen blev resultatet.
Urval
Studien fokuserades till att omfatta personer som läst termin fyra på sjuksköterskeprogrammet under VT12 (Vårterminen 2012).
Population
Enligt studentadministratör på högskolan var det i februari 2012 anmäld 97 studenter till kursen. Vid kursstart fanns det 98 studenter enligt kursens rotationsschema för VFU placeringarna.
Studenterna fick veta samma dag att det skulle delas ut en enkät, men inte när detta skulle ske. De studenter som inte var närvarande (25st) kommer att räknas som bortfall. Det var omöjligt att veta vem som inte har svarat på enkäten och därför kunde dessa inte nås för att dela ut enkäten till dem.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna studie var att personerna läste på
sjuksköterskeprogrammet termin 4 under VT12 och att dessa studenter har varit ute på minst en VFU placering i pågående termin.
Datainsamling
Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät (bil 1) som delades ut till
studenterna. Originalenkäten erhölls ifrån Malmö Högskola. Denna användes som grund i skapandet av enkäten till studien. Det av originalenkäten som användes i studieenkäten var graderingarna och dess information, samt tre av frågorna som blev reviderade för att stämma överens med syftet i studien. Övriga frågor i studieenkäten utformades av författarna utifrån syftet. Polit & Beck (2010) menade att en bra utformad enkät skulle innehålla blandade typer av frågor (a a). Information om studiens syfte, frivillighet, konfidentialitet samt svar på eventuella
12
frågor gavs gruppvis före utlämnandet av enkäten samt i ett informationsbrev (bil 2) som delades ut tillsammans med enkäten. Det poängterades tydligt att
enkätsvaren skulle utgå ifrån studenternas första VFU placering termin fyra. Enkäterna delades ut av båda författarna till studenterna i halvklass, men informationen de fick var densamma. Enkäterna lades uppochned på bänkarna, under en rast i introduktionen/föreläsningen. När studenterna kom tillbaka ombads de att inte vända på enkäterna förrän efter den muntliga informationen var given. Enkäterna lämnades in utan att författarna kunde se vilken enskild student som lämnat in enkäten. Alla enkäter var inlämnade inom tio min.
Dataanalys
Data från enkäterna bearbetades dels manuellt och dels med lämpligt statistiskt datorprogram (Excel). Innehållet i enkäternas kommentarer grupperades utifrån placeringarna samt sorterades i positiva och negativa kommentarer. Detta för att användas som exempel. De egenskaperna studenterna önskade hos en god handledare analyserades utifrån antal gånger de förekom i materialet. Enligt Hansagi och Allebeck (1994) så borde allt insamlat material först bearbetas manuellt. I denna bearbetning skulle till exempel numrering och en förkodning finnas. Med manuell bearbetning menade Hansagi och Allebeck att sortera enkäterna i olika högar, sedan räkna samman och göra kalkyler med hjälp av en miniräknare. Detta var en metod som de tyckte fungerade utmärkt på mindre datamängder. Hansagi och Allebeck ansåg att de vanligaste användningsområdena för en manuell bearbetning var vid enkäter med öppna frågor samt kvalitativa studier (a a). Denna förbearbetning utfördes samtidigt som båda författarna tillsammans matade in enkäterna i datorprogrammet Excel. Alla analyser utfördes manuellt och de uträkningar som behövdes utfördes på miniräknare. Excel
användes för att underlätta bearbetningen av materialet utifrån olika variabler, samt för att framställa diagramen som återfinns i arbetet. Analysen utformades till största delen som en jämförelse mellan de olika VFU placeringarna.
Kommentarerna till frågorna sorterades manuellt av båda författarna, först var för sig och sedan jämfördes sorteringarna med varandra och en gemensam gruppering framkom.
ETISKT ÖVERVÄGANDE
Före studiens start genomgick projektplanen ett etikseminarium, som hölls av en medlem av Malmö Högskolas etikråd. Vid detta seminarium erhölls etiskt godkännande för att utföra studien.
I denna studie fick informanterna information både muntligt och skriftligt. I informationsbrevet stod det att om deltagarna fyller i och lämnar in enkäten så lämnar de samtycke till att vara med i studien. Alla enkäter kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet, målet är anonymitet. Under studiens gång kommer alla enkäter förvaras i ett låst skåp på Malmö Högskola, dit endast studieledarna har nyckel. Efter studiens färdigställande kommer alla besvarade enkäter att förstöras.
13
RESULTAT
Totalt erhölls 73 enkäter, som var mer eller mindre besvarade. De som var mer besvarade hade både graderat och kommentarer till graderingarna, medan de som var mindre besvarade endast hade graderat. Resultaten av frågorna redovisas i tabeller, diagram och i löpande text. Alla frågor utom de första tre, som var demografiska frågor, presenteras var för sig för ökad tydlighet. Alla frågor
redovisas i fallande ordning utifrån enkäten. De demografiska frågorna redovisas i tabell 1. I tabell 1 redovisas det en person av annat kön, trots att detta alternativ inte var med i enkäten som ett svarsalternativ, detta eftersom personen själv skrev ”Hen” istället för att kryssa i kön. I enkäten förekommer graderingar, där 1 motsvarar ”stämmer inte alls” och 6 motsvarar ”stämmer helt”.
Av de enkäter som var besvarade med kommentarer var den vanligaste
graderingen 6. I undantagsfall var 5 och 6 båda de vanligaste graderingarna. Det var endast en VFU placering på en av frågorna som graderades annorlunda. Detta var för de som hade varit på VFU placeringen Kvinnor, på frågan om möjligheten till eftertänksamhet/reflektion med handledaren, där den vanligaste graderingen var 3. Tabell 1. Populationsfördelning Kön Vårderfarenhet Placering Man n=8 (10,9 %) Ja n=3 (37,5 %) Kvinnor n=1 (12,5 %) Nej n=5 (62,5 %) Barn n=3 (37,5 %) Obesvarat n=0 (0 %) ÖHS n=1 (12,5 %) Psyk n=3 (37,5 %) Kvinna n= 64 (87,7 %) Ja n=38 (59,4 %) Kvinnor n=23 (35,9 %) Nej n=25 (37,5 %) Barn n=11 (17,2 %) Obesvarat n=2 (3,1 %) ÖHS n=17 (26,6 %) Psyk n=13 (20,3 %) Annat n=1 (1,4 %) Nej n=1 (100 %) Kvinnor n=1 (100 %) Totalt n=73 (100 %) n=73 (100 %) n=73 (100 %)
Handledarens efterfrågan om vad studenten tog med sig till VFUn
”Min handledare frågade mig vad jag hade med mig till denna VFU. ( kunskapsmässigt, personliga erfarenheter etc)”
Resultatet för frågan redovisas i diagram 1 utifrån de olika VFU placeringarna, antalet studenter och graderingar (1-6). På denna fråga förekom inget internt bortfall.
Diagram 1. Antal studenter och graderingar (1-6) på frågan om handledaren
frågade studenten vad denne hade med sig till denna VFU placering. 1-2 stämmer inte, 3-4 stämmer delvis, 5-6 stämmer helt.
14
Jag har kunnat tillämpa omvårdnad
”Jag har kunnat tillämpa allmän och specifik omvårdnad inför mitt kommande yrke.”
Resultatet för frågan redovisas i diagram 2 utifrån de olika VFU placeringarna, antalet studenter och graderingar (1-6). På denna fråga förekom inget internt bortfall.
Diagram 2. Antal studenter och graderingar (1-6) på frågan om studenten har
kunnat tillämpa allmän och specifik omvårdnad inför dennes kommande yrke. 1-2 stämmer inte, 3-4 stämmer delvis, 5-6 stämmer helt.
Eftertänksamhet/reflektion
På frågan om möjlighet till eftertänksamhet/reflektion med handledaren erhölls differentierande svar utifrån de olika placeringarna. Diagram 3 visar på hur studentgruppen som helhet och för varje VFU placering, haft möjlighet till reflektion/eftertänksamhet med sina handledare, där graderingarna 1-2 motsvarar ”ej möjlighet”, 3-4 motsvarar ”möjlighet” och 5-6 motsvarar ”stor möjlighet”.
Diagram 3. Vilken möjlighet studenterna har haft till reflektion/eftertänksamhet
med sina handledare, i alla placeringarna och på varje VFU placering. 1-2 = ej möjlighet, 3-4= möjlighet, 5-6= stor möjlighet
ÖHS
Total erhölls 18 enkäter med svar på frågan, av dessa var sju (39 %) graderade, men okommenterade. Av de som hade skrivit kommentarer till frågan var det två
15
värden som var vanligast, 5 och 6. Vid jämförelse mellan gradering och kommentarer så stämmer dessa för det mesta överens.
Av de som hade valt att inte kommentera frågan hade de flesta ändå graderat högt, med 6 som vanligaste graderingen.
Psyk
Av 16 besvarade enkäter var sex (37.5 %) inte kommenterade. De enkäterna som var helt besvarade med kommentarer hade den vanligaste graderingen på 5. De sex som inte var kommenterade hade graderat väldigt olika, med ett spann mellan 2 och 6, med 5 som mest förekommande. Av enkäterna på denna placering var det en enkät vars kommentar kommer att räknas som internt bortfall pga
utlandsplacering.
Barn
14 av enkäterna var ifrån barnplaceringen. Av dessa var fem (35,7 %) inte kommenterade. De kommenterade enkäterna hade graderats så att det mest
förekom 6:or, medan de okommenterade inte hade någon vanligast förekommande gradering. De okommenterade enkäterna var graderade med 1,2,3,5,6. I det
kommenterade materialet var det enbart en enkät med gradering under 5.
Kvinnor
Totalt var det 25 enkäter ifrån kvinnoplaceringen. Av dessa var elva (44 %) inte kommenterade. De kommenterade enkäterna hade 3 som det vanligast
förekommande värdet, med en stor spridning över graderingsskalan, medan de okommenterade hade flest graderingsvärden på 2,3 och 5.
Sambandet mellan teori och praktik
”Sambandet mellan teori och praktik har blivit tydligt för mig under min VFU period.”
Resultatet för frågan redovisas i diagram 4 utifrån de olika VFU placeringarna, antalet studenter och graderingar (1-6). På denna fråga var det inget internt bortfall.
Diagram 4. Antal studenter och graderingar (1-6) på frågan om sambandet mellan
teori och praktik har blivit tydligt för studenten under VFU perioden. 1-2 stämmer inte, 3-4 stämmer delvis, 5-6 stämmer helt.
16
Stöd i lärandet
”Jag upplevde att handledaren kunde stötta mig i mitt lärande, där jag var just då (utvecklingsmässigt).”
Resultatet för frågan redovisas i diagram 5 utifrån de olika VFU placeringarna, antalet studenter och graderingar (1-6). På denna fråga var det inget internt bortfall.
Diagram 5. Antal studenter och graderingar (1-6) på frågan om studenten
upplevde att handledaren kunde stötta denne i sitt lärande där de var just då, utvecklingsmässigt. 1-2 stämmer inte, 3-4 stämmer delvis, 5-6 stämmer helt.
Framtida yrkesutövning
”Jag tar med mig något för min framtida yrkesutövning, som sjuksköterska, ifrån denna VFU”. På denna fråga erhölls svar som var varierande utifrån vilken VFU placering studenten i fråga hade varit på. I diagram 6 redovisas hur studenterna har graderat om de tar med sig något för sin framtida yrkesutövning som
sjuksköterska, dels i varje VFU placering och dels för alla placeringarna. 1-2 = tar ej med sig något, 3-4 = tar med sig något, 5-6 = tar med sig mycket. Av alla 73 enkäter var det 36 st (49,3%) som inte hade skrivit några kommentarer till denna frågeställning.
Diagram 6. Huruvida studenterna tar med sig något för sin framtida
yrkesutövning som sjuksköterska, i alla placeringarna. 1-2 = tar ej med sig något, 3-4 = tar med sig något, 5-6 = tar med sig mycket.
Kommentarerna skiljde sig mycket ifrån varandra, men samtidigt var de
placeringsspecifika. Nästan alla kommentarerna handlade om att studenterna tog med sig något ifrån sin placering, det var endast en som inte handlade om detta. Denna kommentar handlade istället om studien, ” tycker inte att kvinnoVFUn
17
borde inkluderas i en sån här studie då den skiljer sig mkt från annan VFU” (enkät nummer 52).
Framtida handledarroll
”Jag tar med mig något för min framtid handledarroll ifrån denna VFU”. På frågan erhölls väldigt differentierande svar. Vissa svarade med egna upplevelser, både positiva och negativa, medan andra svarade med egenskaper. Det vanligaste var ändå att de ville vara uppmärksamma och ha bra kommunikation med
studenten. Att låta studenten känna sig välkommen och vara positiv var också återkommande ämnen i kommentarerna. Några av de positiva upplevelserna som beskrevs i kommentarerna var
”Jag inspirerades mycket av min handledare och såg upp till henne” (enkät nummer 36),
”fick en förebild på BMM, fantastisk handledare snäll, informativ, politiskt korrekt, mån om mitt lärande” (enkät nummer 53).
En av de negativa upplevelserna beskrevs ”behandlar aldrig min student så illa som jag blev behandlad” (enkät nummer 3).
I diagram 7 redovisas hur studenterna har graderat frågan. I detta diagram visas alla VFU placeringarna sammanslagna samt varje VFU placering separat, där 1-2 = tar ej med sig något, 3-4 = tar med sig något, 5-6 = tar med sig mycket. Av de 73 enkäterna var det 37st (50,7%) som hade valt att inte kommentera på denna fråga.
Diagram 7. Huruvida studenterna tar med sig något för sin framtida
yrkesutövning som handledare, i alla placeringarna. 1-2 = tar ej med sig något, 3-4 = tar med sig något, 5-6 = tar med sig mycket.
Efterfrågade egenskaper för en god handledare
På frågan om vilka egenskaper en god handledare bör ha gavs många olika svar. Egenskaperna redovisas i tabell 2, i fallande ordning utifrån hur många studenter som tyckte att egenskapen var önskvärd.
18
Tabell 2. Egenskaper som en god handledare bör ha, studenternas egna ord och
det antal studenter som tyckte att egenskapen var önskvärd.
Önskad egenskap hos handledaren (studenternas egna ord)
Förekomst (ggr)
Lyhörd 21
Öppen 16
Intresse för studentens lärande och sin egen roll 13
Pedagogisk 12
Engagemang 11
Kunna ge konstruktiv kritik, lugn, trevlig, tydlig (4) 9
Tålmodig 8
Förstående, kunna ge eget ansvar, kunnig, vänligt sinnad (4) 7 Kunskap om vad vi ska kunna, och var vi är, reflekterande (2) 6 Intresse för att vara en handledare, låta eleven ta plats och
visa sin kunskap, stöttande (3) 5
Empatisk, intresserad av att ha student, omtänksam, snäll,
ödmjuk (5) 4
Intresserad av sitt arbete, påläst, respektfull, rolig, trygg,
undervisande, uppmärksam, välkomnande (8) 3
Bra bemötande, flexibel, förstående, informativ, intresserad, kompetent, kunna ta kritik, noggrann, organiserad, positiv, sympatisk, säker, uppmuntra, uppmuntra till saker man ej
riktigt vågar (14) 2
Ambitiös, ansvarsfull, autoritär/bestämd, bidra till en god relation, bra på att kommunicera, diskutera/reflektera varför man gör som man gör, driftig, ej dömande, flexibel utifrån studentens behov/kunskapsnivå, förstå att handledare är en del av arbetet, förtydliga, gemytlig, ha kunskap,
ifrågasättande, inbjudande, instruerande, jämlik, kritisk, kunna läsa av studenter, kunna sätta sig in i studentens perspektiv, kunna vinkla saker olika, ledande, målmedveten, nyfiken, observant, planering innan studenten kommer, politiskt korrekt, professionell, pålitlig, rättvis, social kompetens, stresstålig, styrkande, tillit, tillmötesgående, utlärningsförmåga, utmana med uppgifter, ärlig, öppen för
diskussion (39) 1
DISKUSSION
Nedan följer diskussion kring den använda metoden och det resultat som framkom i studien.
Metoddiskussion
Det var diskutabelt huruvida resultatet blev representativ för alla studenter som har slutfört termin 4, detta eftersom det endast var en terminspopulation som blev tillfrågad. Detta härledes till att studien var en tvärsnittsstudie och inte en
longitudinell studie. Det anses att resultatet var representativt eftersom upplägget var lika för alla studenterna. Alla fick lika lång tid på varje VFU placering och alla fick placering på de olika områdena. Anledningen till att det enbart delades ut enkäter till studenterna i termin 4 var att de hade placeringsupplevelserna färska
19
och därför kunde svara mer konkret på enkäten, än de som gick i termin 5 eller 6. Dessa studenter hade hunnit med mycket sedan de hade sin första VFU placering i termin 4, och hade haft många handledare efter. Dessutom var dessa VFU
placeringarna mitt i utbildningen vilket gjorde att studenterna hade hunnit börjat få en uppfattning om vad som krävdes av en handledare och vilket stöd som behövdes för att kunna utvecklas.
Pilotstudien
Det var en fördel att pilotstudien utfördes eftersom detta resulterade i ändringar i både enkäten och informationsbrevet. Dessa ändringar innefattade smärre
förändringar som gjorde både frågorna och informationsbrevet tydligare.
Förhoppningsvis gjorde dessa förändringar att studiedeltagarna blev villigare att svara på enkäten, vilket i sin tur påverkade resultatet positivt i den mån att antalet informanter ökade. Enligt Polit & Beck (2010) borde alla mätinstrument för-testas för att kontrollera att detta mätte det som avsågs. I detta fall utfördes en
pilotstudie för att avgöra om instrumentet mätte det som avsågs.
Det valdes att pilotstudien skulle utgöras av minst tio procent av antalet deltagare i studien. När pilotstudien genomfördes utgjordes deltagarantalet i pilotstudien av elva procent av planerat antal deltagare i den kommande studien. Vid studiens start visade det sig att alla tilltänkta informanter inte var närvarande vid
insamlingen. Detta gjorde att antalet procent som medverkade i pilotstudien steg till ca 15.1 %. Detta ansågs av författarna vara representativt eftersom det var ett större antal pilotstudiedeltagare mot vad som bestämdes från början. Detta resulterade i att de ändringar som gjordes efter pilotstudien ansågs vara korrekta eftersom pilotstudien ansågs vara representativ.
Urval och bortfall
Urvalet utgjordes av alla vid utdelningstillfället närvarande studenter i termin 4 VT12. Dessa var 73st, av 98 anmälda studenter. Dessa 74.5 % av studenterna fick representera hela terminspopulationen. Enligt Trost (2007) var en rimlig
svarsfrekvens mellan 50 och 75 %. Eftersom enkäten var anonym så hade studieledarna ingen möjlighet att veta vilka studenter som inte hade svarat på enkäten, vilket gjorde att bortfallet inte gick att minska. Det anseddes att resultatet var generaliserbart för andra liknande populationer eftersom enkätens population var en så kallad totalpopulation, vilket enligt Ejlertsson (2003) var det mest generaliserbara urvalet. Alla studenterna var inte närvarande, men eftersom bortfallet var 25.5 % så gick det ändå att generalisera resultatet.
Det fanns både internt och externt bortfall. Det externa utgjordes av 25 studenter, som inte var på plats vid utdelningstillfället. Bortfallet kändes väldigt stort med tanke på att enkäterna delades ut vid obligatoriska tillfällen. Eftersom studenterna inte fått information i förväg om att undersökningen skulle genomföras, kan inte undersökningen förklara bortfallet.
De interna bortfallen utgjordes av bortfall på tre av frågorna, totalt internt bortfall var tio enkäter. Det vanligaste var att det var graderingsbortfall på frågor med möjlighet att ge kommentarer (åtta av tio enkäter). De sista två var bortfall på frågan om tidigare vårderfarenhet, där rutorna hade lämnats tomma. Det var endast tre av de åtta enkäterna som varken hade graderat eller kommenterat. De fem enkäter som inte var graderade men kommenterade kan misstänkas ha missat graderingen eftersom de var inställda på att skriva kommentarer. En annan
20
anledning kunde vara att dessa studenter misstolkat enkäten och trodde att det räckte med att antingen gradera eller kommentera. Det fanns misstanke om att detta berodde på enkätens layout. Trots denna möjlighet att misstolka enkäten så hade majoriteten av informanterna svarat tillfredsställande på enkäten. Därmed borde detta inte ha påverkat tillförlitligheten i studien.
Ett annat internbortfall som upptäcktes var att en del av studenterna hade varit på VFU placeringar utomlands, där sjukvårdsstrukturen såg annorlunda ut. De
kommentarer där det nämndes att studenten varit på utlandsplaceringar har
uteslutits. Detta pga dessa institutioner var svårare för högskolan att kontrollera och ändra på. Dessa kommentarer var väldigt avvikande, bla nämnde dessa studenter att de hade spenderat större delen av tiden med andra sjuksköterskor än de handledare de hade fått. I och med detta så svarade kommentarerna inte längre mot studiens syfte.
Datainsamling
Eftersom datainsamlingen inte gjordes i helklass kunde en tanke väckas om båda grupperna fick exakt samma information. Detta var svårt att veta eftersom
informationen inte var inspelad. Informationen varierade lite utifrån de frågor som erhölls i de olika grupperna, dels av studenterna men även av lärarna, som var närvarande i ena gruppen, men inte den andra. För att informationen skulle
överensstämma så mycket som möjligt lämnades enkäten och informationen ut till alla studenterna samma förmiddag. Detta säkerställde att grundinformationen var densamma. Dessutom var det bara två grupper, vilket ytterligare minskade riskerna för fel.
Under tiden som studenterna fyllde i enkäten stannade författarna kvar i rummet, dels för att kunna förtydliga frågorna vid behov, dels för att studenterna inte skulle diskutera svaren med varandra förrän enkäterna var insamlade. Detta gjordes för båda grupperna. Att göra just detta diskuterades på etikseminariet, där
diskussionen till största delen fokuserades till de positiva och negativa aspekterna av att stanna kvar i rummet. De positiva aspekterna var att studenterna kunde ställa frågor genom hela enkäten och de negativa att studenterna kunde känna sig tvingade att svara på enkäten. Det ansågs ifrån etikseminariet att de positiva aspekterna övervägde de negativa. Detta till största del berodde på att
informanterna inte hade en beroendesituation till studieledarna. Detta gjorde att det ansågs vara bäst att stanna kvar i salen undertiden studenterna fyllde i enkäten.
Enkäten och informationen
Efter insamlingen av enkäterna upptäcktes det att frågorna borde ha varit numrerade, detta för att underlätta redovisningen av studien.
Det upptäcktes under utdelningen till andra gruppen att frågan om studenten hade tidigare vårderfarenhet var otydlig, då studenterna undrade om de tidigare VFU placeringarna skulle räknas in eller ej. På grund av att detta missförstånd upptäcktes redan under insamlingen av enkäterna, så användes inte denna
information för jämförelse av de olika grupperna, som var tänkt från början. Detta för att undvika att hela studiens resultat blev missvisande och/eller sänkte studiens säkerhet. Ifrågasättandet av denna fråga ledde tankarna till huruvida de andra
21
frågorna också var misstolkade eller inte. Troligtvis var de övriga frågorna inte otydliga eftersom det under insamlingen endast uppstod frågor om denna fråga.
Dataanalys
Kvalitativa data analyserades till en början på olika sätt bla gjordes ett försök till gruppering. Då detta inte gav en tydlig bild valdes det istället att redovisa utifrån en frekvenstabell där frekvensen av de egenskaper som angavs redovisades. Bearbetningen av kvantitativ data gjordes som en jämförelse mellan de olika VFU placeringarna och det totala resultatet på de olika frågorna. Det utfördes inga statistiska analyser (Chi-två, z-test, t-test etc) på resultatet, vilket kan ha lett till att viktig information missades. Detta är dock inte så sannolikt eftersom de resultaten som framkom då inte skulle ha varit så entydliga som de faktiskt var. Arbetet underlättades betydligt av att Excel hade en sorteringsfunktion vilket gjorde att sökningar efter specifika variabler gick väldigt fort. Dessutom hade Excel funktionen att göra diagram över variablerna för att visa på fynd som gjordes. Från början var det tänkt att jämföra huruvida svaren på enkäten differentierade mellan olika kön. Det erhölls svar ifrån 64 kvinnor, åtta män och ett annat kön därmed ansågs det att svaren inte skulle bli representativa för den totala populationen och därmed användes inte denna informationen i studien.
Resultatdiskussion
Grönquist (2004) skrev att handledaren skulle starta lärandeprocessen så att studenten förstod sambandet mellan teori och praktik. Resultatet från enkäten visade att på VFU placeringen Kvinnor var sambandet lättförståeligt. Detta kunde även ha att göra med det teoretiska upplägget med en cykel ifrån gravididtetens början till det nyfödda barnet, eller det faktum att studenterna fick följa hela förloppet via barnmorskemottagning, förlossning och BB. Även på Psyk var det ganska tydligt. På ÖHS och Barn var det inte lika tydligt. Detta var intressant eftersom det endast var ca25% av studenterna på Kvinnor som hade stor möjlighet till reflektion/eftertänksamhet med handledaren, jämfört med 72-75% på de övriga placeringarna. Samtidigt menade Skarman (2011) att det ingick i handledningen att de skulle lyssna på sin student och ge denna tid för frågor och funderingar under arbetspasset. Var för sig lät båda dessa väldigt bra, men om detta skulle relateras till siffrorna i studien så kolliderade de med varandra. Detta eftersom de som hade störst möjlighet till reflektion och eftertänksamhet var de som hade lägst förståelse för sambandet mellan teori och praktik.
Både Gjems(1997) och Benner (1993) skrev om att det behövdes stöd av en handledare för att kunna utveckla kompetensen hos den handledda. Resultatet stämmer väl in på det som Murphy et al. (2012) erhöll, då de fick fram att sjuksköterskestudenter oftast tycker bäst om placeringar med distriktsköterskor eftersom de oftast har mer tid till studenten än andra sjuksköterskor. Majoriteten av studenterna i studien upplevde att handledaren kunde stötta dem i sitt lärande där de var just då. Den placering där detta stämde mest var ÖHS där 55% graderade högst. På Psyk var det vanligaste värdet 50% som hade graderat 5, på Barn var det 43% som hade graderat 5 och på kvinnor var det 32% som graderade 3. Detta kunde bero på att ÖHS var väldigt strukturerad, med gott om tid för samtal med handledaren eftersom patienterna oftast kom på bokade tider. På Psyk var det en lång placering(fyra veckor), med samma handledare, vilket gjorde att även om studenten och handledaren inte kunde samtala och stötta dagligen så fick
22
de oftast tid några gånger under hela placeringen. Barn var en kortare
placering(två veckor), oftast med samma handledare. Beroende på var studenten hamnade hade denna mer eller mindre strukturerat när patienterna skulle komma. Då det var samma handledare hela tiden kunde handledaren och studenten oftast planera in några tillfällen för samtal och stöttning under dessa veckor. Den största skillnaden mellan Psyk och Barn var längden på placeringen, vilket hindrade lite när det gällde att planera in tillfällen för stöd och samtal. Kvinnor var den mest ostrukturerade av placeringarna eftersom studenterna bara var en dag med varje handledare. Studenten och handledaren hann inte lära känna varandra på denna korta tid och detta gjorde att tryggheten inte hann infinna sig.
Holmberg (2011) skrev att handledaren och studenten bör samordna sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta fick studenten en upplevelse av utveckling, en känsla för yrkesrollen och hur denne skulle förhålla sig till arbetssättet. Generellt sett så upplevde studenterna att handledarena på de långa placeringarna (ÖHS och Psyk) var mer nyfikna på vad studenten hade för tidigare erfarenheter o dyl. Upplägget för de korta placeringarna (Barn och Kvinnor) var uppbyggt så att studenterna skulle få en uppfattning av det arbetet som utfördes på de berörda placeringarna. Här fick studenterna inte lov att utföra aktivt arbete, vilket gjorde att det inte var lika relevant för handledarna vad studenten hade för tidigare erfarenheter, eftersom studenterna skulle observera och lära sig.
Dessutom var chansen mindre att få jobba med denna typ av patienter, när studenterna var färdigutbildade i grundutbildningen, eftersom det oftast krävdes specialistutbildning för att arbeta där. En annan anledning till att handledarna på de långa placeringarna oftare frågade vad studenten har med sig var just att det var långa placeringar. Detta gjorde att det var viktigt för handledaren att veta vad studenten hade med sig, för att avgöra om denna skulle kunna arbeta lite fritt eller inte samt var studenten behöver mest stöd.
Både Holmberg(2011) och Skarman (2011) diskuterade kring en av de viktigaste uppgifter som en handledare hade, nämligen att lyssna på studenten/den
handledda. Att lyssna innefattade inte bara att lyssna på tidigare erfarenheter, utan även synpunkter, frågor, funderingar etc. Holmberg menade förutom att lyssna så var andra viktiga egenskaper att kunna skapa intresse och förtroende. Allt detta var något som studenterna i studien höll med om, då de på frågan vilka
egenskaper en god handledare bör ha svarade hela 21 studenter att de ville att handledaren skulle vara lyhörd. 13 studenter ville att handledaren skulle vara intresserad för studentens lärande och fem studenter ville att handledaren skulle vara intresserad av att vara handledare. Utifrån de egenskaper som informanterna nämnde kunde det utläsas att de mest åtråvärda handledningstyper som Birnik (2010) nämner var Tillmötesgående, Tillåtande, Strukturerad och Stödjande i fallande ordning. På frågan om studenterna tog med sig något för sin framtida yrkesutövning som handledare var det 42 studenter som svarade att de skulle ta med sig mycket och 26 studenter tog med sig något. Det var tre studenter som inte tog med sig något alls och två studenter svarade inte på frågan. Totalt sett så var det 57.5 % av studenterna som svarade att de tog med sig mycket. Detta kunde bero lite på hur den handledaren som studenten hade under just denna placering var. Om studenten ansåg att handledaren var bra så nämnde de troligtvis de bästa egenskaperna i sista frågan, om de däremot hade en mindre bra handledare tog de troligtvis de motsatta egenskaperna. De som hade bra handledare tog troligtvis med sig mer än de som hade mindre bra handledare eftersom de har fått en bra förebild som visade hur en handledare bör vara. De som hade mindre bra
23
handledare tog troligtvis med sig erfarenheten om hur en handledare inte ska vara. Beroende på olika personers varierande uppfattning om mänskligt beteende, kunde samma beteende hos en individ uppfattas som roande för någon medan det var störande för andra. Detta gjorde att samma beteende hos en individ kunde uppfattas som roande för någon medan det var störande för andra.
Omvårdnad
Benner (1993) menade att en expertsjuksköterska är bättre på att arbeta
tidseffektivt och mer observant medan denne utförde omvårdnad samt var säkrare i arbetsuppgifterna överlag än en sjuksköterska i ett lägre stadie. För att bli en expertsjuksköterska ansåg Benner att studenter och sjuksköterskor av lägre stadie behövde utföra åtgärder och uppgifter upprepade gånger, tillsammans med en handledare. En expertsjuksköterska var expert på att utföra omvårdnad, samtidigt kunde samma person vara novis i att handleda studenter och medarbetare. Som expert på omvårdnad såg sjuksköterskan snabbt vaga tecken på allvarliga tillstånd, ofta kallas detta för intuition. Dessutom frångick expertsjuksköterskan riktlinjer som till exempel noviserna kände att denna måste ha för att utföra omvårdnaden på ett säkert sätt. En expertsjuksköterska kunde ha svårt för att handleda en novis eller sjuksköterskestudent. Detta eftersom experten ofta kände på sig att något var fel med patienten, utan att kunna uppvisa några kliniska tecken för
novisen/studenten att ta med sig och lära sig utav eller kunna förklara för en läkare(a a). Detta kunde göra att studenterna upplevde att till exempel sambandet mellan teori och praktik blev väldigt tydligt, eller att det blev näst intill
obefintligt, beroende på vilken handledarkompetens expertsjuksköterskan hade. Socialstyrelsen (2005) menade att legitimerade sjuksköterskor skulle kunna tillämpa kunskaper i omvårdnaden och utföra allmän och specifik omvårdnad. Studenterna ansåg att de fick tillämpa allmän och specifik omvårdnad på alla VFU placeringarna, på vissa mer än andra, men alla placeringarna hade en majoritet som hade graderat 4 eller högre. Detta berodde troligtvis på att sjukvårdspersonal alltid utför allmän omvårdnad när dessa går in till patienterna, oavsett var
personen arbetar. Den specifika omvårdnaden kunde vara orsaken till att studenterna på de olika placeringarna hade graderat olika. Detta eftersom placeringarna var så olika var också den specifika omvårdnaden väldigt
varierande. En stor majoritet av alla studenterna tog med sig något, oftast mycket ifrån VFU placeringarna till sin framtida yrkesutövning som sjuksköterska. Det var totalt sett endast två studenter som inte tog med sig något alls. Dessa två studenter kunde eventuellt utökas med de sex som inte svarade på frågan eftersom det var omöjligt att veta vad de egentligen tyckte. En orsak till att de inte svarade kunde bero på att studenten inte trivdes på sin placering eller att de inte var intresserade av just den placeringen, vilket ledde till att studenten inte ansåg att den tog med sig något ifrån VFU placeringen. Frågan var ospecificerad angående vad studenterna tog med sig ifrån VFU placeringarna, vilket kunde vara orsaken till varför det erhölls höga graderingar. Vad studenterna tog med sig
differentierade ifrån person till person. En del studenter kanske tog med sig
specifika medicinska kunskaper medan andra kanske tog med sig omvårdnad. Vad studenterna tog med sig beror troligtvis på vad studenten själv tyckte var
24
SAMMANFATTNING
Det framkom i studien att de egenskaper som studenter tyckte var åtråvärda hos en handledare främst var lyhördhet, öppenhet, intresserad för studentens lärande och den egna rollen, samt att handledaren var pedagogisk och engagerad. Dessa var egenskaper som Birnik (2010) tog upp för de olika förhållningssätten Tillmötesgående, Tillåtande, Stödjande och Strukturerad. Det framkom att handledarna generellt sett tog emot studenterna bra och lät dem få utöva
omvårdnad, främst på de långa placeringarna. Dessutom tog de sig tid till att låta studenterna reflektera under arbetstid, eftersom handeldarna hade mer tid att avsätta för reflektion, samtidigt som handledaren kunde se studentens behov. Den placering där studenterna ansåg att sambandet mellan teori och praktik blev tydligast på var Kvinnor, därefter Psyk och sist ÖHS och Barn. Studenterna upplever mest stöd ifrån handledarna på ÖHS, vilket stämde överens med vad Murphy et al. (2012) kom fram till. Nästan alla studenter tog med sig något ifrån VFU placeringarna till sina framtida yrkesutövningar, både som sjuksköterskor och som blivande handledare. Det framkom att majoriteten av studenterna var nöjda med det stöd de får av sina handledare på VFU placeringarna i termin fyra.
Framtida värde
Genom att låta studenterna utvärdera det stöd de fick från handledarna under VFU placeringarna kan denna studie komma att få ett dubbelt värde. Dels att stödet under handledningen utvärderas och eventuellt kommer att leda till förbättringar inom VFU placeringarna. Samt att studenterna dessutom blir uppmärksammade på vilka dimensioner i stödet under handledningen som blir av vikt inför deras egna uppdrag som framtida handledare. Detta eftersom sjuksköterskor ska kunna handleda både studenter och medarbetare (Socialstyrelsen, 2005).
Det anses att området för studien är väldigt outforskat, det har endast erhållits en studie med likanade syfte vid sökning. För att resultaten ska anses vara
evidensgrundande behövs det vidare forskning inom detta ämne. Detta är något som Murphy et al. (2012) också påpekar i sin studie.
25
REFERENSER
Benner, P. (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i
omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Birnik, H. (2010) Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson (2003) Statistik för hälsovetenskaperna Studentlitteratur
Gjems L. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur Grönquist, G. (2004) Handledning inom vård och omsorg ur ett psykosocialt
perspektiv. Stockholm: Gothia.
Hansagi, H & Allebeck, P (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård
Handbok för forskning och utvecklingsarbete Lund: Studentlitteratur
Holmberg, U. (2011) Handledning i praktiken Om hur man skapar en lärande
process (Andra upplagan). Malmö: Liber.
Malmö Högskola (2010) Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet version 6.1 för antagna VT10 > http://edu.mah.se/sv/Program/VGSSK?v=6.100#Syllabus < 2012 – 04 - 26
Murphy, F. et al. (2012) Nursing students' experiences and preferences regarding hospital and community placements. Nurse Education in Practice, xxx, 1-6
O´Driscoll, M.F. et al. (2010) Still looking for leadership – Who is responsible for student nurses’ learning in practice? Nurse Education Today, 30, 212–217
Polit D. F & Beck C.T. (2010)Appraising Evidence for Nursing Practise (7th ed) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/ Lippinicott Williams & Wilkins
Polit D. F. & Beck C. T. (2004) Nursing Research Principles and Methods (7th ed) Philadelphia PA: Lippinicott Williams & Wilkins
Skarman, G. (2011) Handledning för professionell utveckling Medicinsk
Pedagogik. Stockholm: Liber.
Slumpgenerator > http://www.slump.nu/ < 2012 – 02 - 16
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
26
BILAGOR
Bilaga 1 Enkäten
27
Bilaga 1
Kön: Man:___ Kvinna:___
Har tidigare praktisk erfarenhet av vårdarbete: Ja:___ Nej:___
Första VFU placering termin 4: Kvinnor:____ Barn:____ Psykiatri:____ ÖHS:____
Markera med ett X i vilken omfattning nedanstående påstående stämmer. OBS! 1= stämmer inte alls. 6= stämmer helt.
1 2 3 4 5 6 Min handledare frågade mig vad jag hade med mig till denna VFU.
(kunskapsmässigt, personliga erfarenheter etc)
Jag har kunnat tillämpa allmän och specifik omvårdnad inför mitt kommande yrke.
a. Jag har haft möjlighet till eftertänksamhet/reflektion tillsammans med min handledare.
b. Kommentar, exempel mm …
……… ……… ……… ……… c. Sambandet mellan teori och praktik har blivit tydligt för mig under
min VFU period.
d. Jag upplevde att handledaren kunde stötta mig i mitt lärande, där jag var just då (utvecklingsmässigt).
e. Jag tar med mig något för min framtida yrkesutövning, som sjuksköterska, ifrån denna VFU.
Kommentar, exempel mm…
……… ……… ……… ……… f. Jag tar med mig något för min framtida handledarroll ifrån denna
VFU. g. Kommentar, exempel mm… ……… ……… ……… ………
Vilka egenskaper tycker du att en god handlare bör ha? Skriv enskilda egenskaper! ……… ……… ……… ……… ………
28
Bilaga 2
Projektets titel:
STÖD AV HANDLEDARE UNDER
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
EN ENKÄTSTUDIE – VAD TYCKER STUDENTERNA? Datum: 2012-02-10 Studieansvariga: Helene Sjöström Sherin Bako Helene m10p0328@student.mah.se Sherin hss09037@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå, termin 5, C-uppsats
Vi är två sjuksköterskestudenter vid Malmö Högskola. Vi arbetar med vårt examensarbete, och önskar ditt deltagande i denna studie.
Syftet med denna enkätstudie är att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4
utvärderar det stöd de får av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU. Dessutom ska det undersökas vilka egenskaper studenterna anser att en god handledare bör ha.
Enkätsvaren ska utgå ifrån studenternas första VFU placering termin 4. Det är frivilligt att vara med i studien.
Studien är utformad som en enkätstudie, riktad till alla studenter som går termin 4 på
sjuksköterskeprogrammet VT12 och som har slutfört minst 1 av VFU tillfällena under termin 4. Tidsåtgången för att svara på enkäten samt att få information är beräknad till ca 10-15 min. Alla besvarade enkäter behandlas anonymt. Allt material kommer att förvaras så att inga obehöriga får tillgång till det. Resultatet kommer att publiceras via MUEP, och i rapporten kommer resultatet redovisas i sådan form att individuella svar inte kan kopplas till specifika studiedeltagare.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av studieledarna, Helene och Sherin.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien. I det att du besvarar enkäten och lämnar in den ger du automatiskt ditt godkännande till deltagagande.
Formulär
Informationsbrev
Informa
Informationsbilaga BILAGA 1
