• No results found

Vilka utmaningar stöter läraren på vid matematikundervisning för nyanlända elever?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vilka utmaningar stöter läraren på vid matematikundervisning för nyanlända elever?"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Naturvetenskap-Matematik-Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, Matematik

15 högskolepoäng, grundnivå

Matematik-ht20

Vilka utmaningar stöter läraren på vid matematikundervisning för

nyanlända elever?

What difficulties teachers encounter in teaching mathematics to newly arrived

pupils?

Mohammad Al-hasani och Carl William Kullenberg

Ämneslärarexamen mot arbete i årskurs 7-9 Examinator: Peter Bengtsson

Självständigt arbete 15hp Handledare: Jöran Petersson

(2)

Förord

Följande arbete har skrivits i par inom ramen självständigt arbete på grundnivå (SAG) 15 hp, Malmö universitet. Under hela arbetet har båda skribenterna gemensamt bidragit och skrivit lika mycket. Vi anser att arbetet kan bedömas likvärdigt för båda parter.

Att skriva kunskapsöversikten har varit en lärorik process som har utvecklat oss i vår lärarroll efter granskningen av artiklarna som besvarade vår frågeställning. Vi vill passa på att tacka vår handledare Jöran Petersson för tydliga instruktioner samt feedback. Vi tackar även vår handledargrupp som har varit till stor nytta för vårt lärande och för feedbacken vi har fått från gruppmedlemmarna.

(3)

Abstract

We have, in this essay, looked at different struggles for teachers when it comes to teaching bilingual students and what kind of approach to use. We have done a quantitative study where we have looked at the research done in different peer-reviewed studies. Since a lot of math is built upon language it is an essential part being able to understand the language to be able to work with math. It has shown that the language barrier for multilingual students is a big thing when it comes to learning math. It is of great importance that the teacher and the bilingual students have a clear and open conversation about the students struggles to understand. The math specific language and the everyday language is shown to be essential for the

understanding of math problems. Many problems also become difficult since in the cultural context you need to understand the problems and this proves to be a big struggle for

multilingual children. What we also have found is that the teacher is essential for the bilingual students´ learning and if done right the bilingual student could compete with the native

speakers in a short time. What we also found was that a lot of teachers are expected to be able to teach these bilingual kids so that they can reach this point of where they are on an even playing field as the native speakers. But this is not the case though since a lot of the teachers have no prior education in teaching bilinguals which the studies showed is greatly needed. The studies show the universities should be required to teach the teacher students so they are prepared when they have to face this problem in their future work.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ​5 2. Syfte ​ 6 2.1 Frågeställning ​ ​6 3. Metod ​7 3.1 Sökningsmetoder 7 3.2 Sökfraser 8

3.3 Sökresultat- översiktlig tabell 9

4. Resultat ​11

4.1 Presentation av källor 11

4.2. ​Nyanlända elevers svårigheter i algebra: En studie om nyanlända elevers uppfattningar om 11

undervisning i algebra samt textuppgifter inom algebra i introduktionsprogram (Tavaga, 2018) 4.3. ​Flerspråkiga matematikklassrum ( Norén, 2010) 12

4.4. ​Språk och matematik (Svensson, 2003) 12

4.5.​ ​Flerspråkiga matematikklassrum Diskurser i grundskolans matematikundervisning (Norén, 2010) 13

4.6.​ Newly arrived students in mathematics classrooms in Sweden 14

( Eva Norén, Jöran Petersson, Cecilia Sträng och Petra Svensson, 2015) 4.7. The Role of Language Objectives: Strengthening Math and Science Teachers' Language 14

Awareness with Emergent Bilinguals in Secondary Classrooms (Hansen-Tomas Holly, Langman Juliet, Sokoloski Tiffany Farias, 2018) 4.8. The meaning of mathematics instruction in multilingual ​15

classrooms: analyzing the importance of responsibility for learning (Hansson, 2012) 4.9. Ansvar för matematiklärande (Hansson, 2011) 15

4.10. Math is more than numbers: Beginning bilingual teachers 16

mathematics teaching practices and their opportunities to learn. Yeh (2017) 4.11. An examination of monolingual preservice teachers set-up of cognitively 16

demanding mathematics tasks with emergent multilingual students. Yeong & de Araujo (2019) 5. Slutsatser och diskussion ​18

5.1 Matematik och språk går hand i hand 18

5.2 Lärarens roll för inlärningen 19

5.3 Slutsatser 21

5.4 Diskussion 22

(5)

1. Inledning

Studier har visat att elever med utländsk bakgrund inte uppnår samma resultat som elever som har svenska som modersmål. Problematiken ligger i att det inte stämmer överens med vad Skolverket säger. “Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar” (Skolverket, 2020). I en likvärdig utbildning ingår även en likvärdig bedömning utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.

De icke stabila situationerna i Mellanöstern ledde till att många flydde från sina hem och sökte asyl i andra länder och inte minst här i Sverige. Enligt Migrationsverket, 2014, emigrerade cirka 23000 asylsökande barn år 2014. En stor del av de barnen var

ensamkommande. På grund av kriserna ökade flyktingarna åren därpå. Idag har Sverige ett stort antal nyanlända barn som måste gå i skolan. Slutsatsen från denna statistik är att läraren måste veta vilka utmaningar hen har framför sig gällande undervisning för flerspråkiga elever samt ha en bred kunskapssyn på hur man hanterar dessa utmaningar i klassrummen.

I vårt arbete har vi med några viktiga nyckelord. Ett av orden är nyanlända elever som har definierats av skollagen så sent som 2015. Denna term definieras för att kunna beskriva de elever som inkluderas i “nyanlända” kategorin. Enligt Skolverket räknas en nyanländ elev om hen har varit bosatt utanförSverige och börjat skolan när hen är 7 år gammal eller senare. Skolverket (2020) hävdar att en elev räknas som nyanländ i maximalt fyra år. Inom dessa fyra år får dessa elever specialundervisning i form av förberedelseklasser där de lär sig det svenska språket (Skolverket, 2014). Skolverket rekommenderar att eleven går i förberedelseklassen i högst två år.

Vi har valt att undersöka lärarens utmaningar och svårigheter men samtidigt hur hen ska gå tillväga för att hantera dessa klassrumssituationer. Vårt intresse för detta område växte då vi i vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) lade märke till nyanlända elevers svårigheter med matematiken. Matematiken var inte det enda ämnet som eleverna inte klarade utan även andra skolämnen. Deras begränsade kunskaper i det svenska språket var ett stort hinder för dem att lyckas med studierna.

(6)

2. Syfte

Syftet med denna undersökning är att presentera utmaningarna som läraren stöter på i en mångkulturell klass där vissa elever inte har svenska som första språk. Utöver presentationen av svårigheterna som läraren stöter på är syftet att presentera lösningar och hanteringar som läraren kan använda sig av för att de nyanlända eleverna ska få förbättrade möjligheter att uppnå bättre resultat i matematiken.

Frågeställning

● Vilka utmaningar stöter läraren på vid matematikundervisning för nyanlända elever? ● Hur ska läraren hantera dessa utmaningar/svårigheter?

(7)

3. Metod

I metoden beskrivs hur sökprocess i detta arbetet har genomförts och vilka

begränsningar samt urval som vi har gjort för att avgränsa syftet med detta arbete.

I vår metod har vi valt att ha med all information om sökningen och hur vi har gått tillväga. Detta inkluderar databaser som har använts, sökfraser och åldersgrupper som artiklarna riktar sig mot (Backman, 2016). ​Åldersgruppen som vi har valt att fokusera oss på är från

lågstadium och upp till gymnasiet, då vi anser att matematik och språk kan vara utmanande för både yngre och äldre åldersgrupper.

För vår sökprocess använde vi oss av databaserna Google scholar, Diva-portal och Libsearch. Artiklarna som valdes ut är både vetenskapliga artiklar och äldre examensarbeten. ​Utöver de nämnda databaserna som vi utgick ifrån sökte vi även på samma sökfraser i andra databaser som Malmö universitets bibliotek, Libsearch och Swepub. Artiklarnas relevans ökade med tanke på att de hittades i flera olika databaser. Vi har även valt att filtrera sökningen så att vi får fram peer reviewade artiklar. Artiklarna som har valts ut är avgränsade till 20 år bakåt, detta för att vi inte ska ha en stor skillnad mellan dagens och tidigare

undervisningssituationer. Dessutom får vi fler sökresultat ju senare årtalet är. Till exempel mellan åren 2010 och 2018 har vi hittat många artiklar som berör matematik och nyanlända. Tabellen nedan visar att de flesta forskningsartiklar som har valts ut var under denna period.

3.1 Sökningsmetoder

Vi har valt att använda sökverktyg som Libsearch, google scholar, Malmö universitetets bibliotek och Swepub. Utöver dessa sökinstrument, har vi med hjälp av andra

examensarbeten/ självständiga arbeten sökt referenser som är relevanta för vår undersökning, sk snöbolls sökning. Peer-reviewed artiklarna kommer att prioriteras, då vi ser helst att arbetet blir så vetenskapligt baserat som möjligt.

(8)

3.2 Sökfraser

Eftersom arbetets fokus ligger på matematik och nyanlända är det passande om vi söker på fraser som berör ämnet matematik och språk. Vi har valt att använda begrepp på svenska och engelska för att få ett bredare sökresultat. Forskarnamn kommer användas som sökfraser som till exempel Eva Norén och Jöran Petersson.

Här har vi skrivit ner några sökfraser som kommer att användas, naturligtvis blir det inte alla som kommer användas då vi är begränsade till ett visst antal artiklar. Vi har sökt på dessa fraser både på svenska och engelska av den enkla anledningen att se hur många sökresultat vi får fram på respektive språk.

Sökfraser på svenska Sökfraser på engelska

Matematik och tolken Mathematics and the interpreter Flerspråkig matematik Multilingual mathematics Matematik för nyanlända Mathematics for newcomers

Matematik som språk Mathematics as a language

Svårigheter med matematik Difficulties with mathematics

Språk och matematik Language and mathematics

Utmaningar för andraspråkselever i svenska skolan

Challenges for second language students in swedish schools

Andraspråk och undervisning Second language and teaching Nyanländas kunskapsbehov Newcomers knowledge needs

Tolkens roll för nyanlända The interpreter's role for new arrivals

Matematik tvåspråkig Mathematics bilingual

Jöran Petersson Joran Petersson

(9)

4.3 Sökresultat- översiktlig tabell

Datum Databas Sökord Antal träffar Vald artikel

17/11 Diva-portal Språkliga svårigheter i

matematik

40 Nyanlända elevers svårigheter i algebra: En studie om nyanlända elevers uppfattningar om

undervisning i algebra samt textuppgifter inom algebra i introduktionsprogram (Tavaga, 2018)

18/11 Google scholar Flerspråkig matematik

3710 Flerspråkiga matematikklassrum (Norén, 2010)

18/11 Google scholar Språk och matematik 34800 Språk och matematik (Svensson, 2003)

21/11 Google scholar Eva Norén 2850 Flerspråkiga matematikklassrum Diskurser i grundskolans

matematikundervisning (Norén, 2010)

23/11 Libsearch Jöran Petersson 14 Newly arrived students in mathematics classrooms in Sweden (Norén, Petersson, Sträng & Svensson, 2015)

23/11 Libsearch Immigrants language

math 3240 The Role of Language

Objectives: Strengthening Math and Science Teachers' Language Awareness with Emergent Bilinguals in Secondary Classrooms (Hansen-Tomas Holly, Langman Juliet, Sokoloski Tiffany Farias, 2018)

24/11 Libsearch multilingual teaching mathematics

91700 The meaning of mathematics instruction in multilingual classrooms: analyzing the

(10)

importance of responsibility for learning (Hansson, 2012)

26/11 Google Scholar Flerspråkig matematik

3710 Ansvar för matematiklärande (Hansson, 2011)

22/12 Libsearch Mathematics bilingual 2137 Math is more than numbers: Beginning bilingual teachers mathematics teaching practices and their opportunities to learn. (Cathery Yeh, 2017)

22/12 Libsearch Monolingual teacher

bilingual student 4596 An examination of monolingual preservice teachers set-up of cognitively demanding

mathematics tasks with emergent multilingual students. (Ji Yeong & Zandra de Araujo 2019)

(11)

4. Resultat

4.1 Presentation av källorna

4.2 Nyanlända elevers svårigheter i algebra: En studie om nyanlända elevers uppfattningar om undervisning i algebra samt textuppgifter inom algebra i introduktionsprogram (Tavaga, 2018)

Artikelns huvudfokus ligger på att undersöka nyanlända elevers prestationer i

matematikundervisningen. Undersökningen skedde på flera olika sätt, där gymnasieelever intervjuades och fick göra prov på algebra området. Författarna till artikeln har valt att ha med två forskningsfrågor. Den ena är “Vilka svårigheter upplever nyanlända eleverna när de arbetar med textuppgifter i algebra?”. Andra frågan är “Hur upplever nyanlända elever nuvarande undervisning i algebra?”

Undersökarna har samlat data och information genom kvalitativa elevintervjuer och även tester/prov på algebra. Intervjufrågorna var baserade på deras forskningsfrågor i artikeln.

Tavaga (2018) baserade sin forskning på en teori som är framtagen av (Gawell, 2017). Teorin var skribentens tidigare forskning i arbetet som var hur elever från andra länder uttryckte sig om matematik och matematikundervisning i Sverige. Tavaga (2018) delade in tidigare forskningen i sex underrubriker som var språk i matematik, textuppgifter, algebra,

introduktionsprogram och svårigheter i matematik. Baserat på denna teorin var slutsatsen att även om man får bra resultat på ett prov med hög trovärdighet så är det inte alltid tillräckligt för att validiteten ska vara hög. Detta bekräftades även när eleverna inte förstod vissa begrepp på provet.

(12)

4.3 Flerspråkiga matematikklassrum (Norén, 2010)

Artikeln är författad av Eva Norén som är universitetslektor i matematikens didaktik på Stockholms universitet och som håller föreläsningar inom matematik för flerspråkiga elever. Artikeln går ut på att undersöka och beskriva svårigheterna i ett matematikklassrum för flerspråkiga elever som har ett annat modersmål än svenska. Forskningsfrågan som artikeln utgår ifrån är “varför ska matematiken språkliggöras?” Metoden som Norén utgår ifrån för att samla in data är genom olika skolbesök i olika klasser och årskurser för att observera

matematikundervisningen. Lektionerna observerades och dokumenterades för att sedan analyseras i hennes artikel. Metoden som Noren använde sig av för att analysera data i artikeln var i form av en narrativ analys. En narrativ analys betraktas vanligtvis som en berättande analys.

Slutsatsen för artikeln var att de matematiska förmågorna utvecklas då eleverna ständigt använder det svenska språket både på tal- och skriftnivå. Lärarna ska även känna till några undervisningstraditioner från andra länder. Detta för att hjälpa eleverna att förstå hur de tänker när de bemöter de olika problemen samt vilken del de då kan fastna på.

4.4 Språk och matematik (Svensson, 2003)

Denna studie undersöker sambandet mellan språk och matematik. Skribentens frågeställning var på vilket sätt matematiksvårigheter och språksvårigheter hör samman. Undersökningen baseras på tester som utfördes under höstterminen 2002 i en gymnasieskola där det gjordes ett matematiktest och tre språktest (Stavning, ordförståelse och läsförståelse). Både inom

matematik och språk kunde man som högst få 50 poäng och under 20 poäng ansågs som att man inte skulle klara kurserna på gymnasiet.

(13)

läsförståelse och bäst resultat på ordkunskap. I denna tabell framgick det att elever med dyslexi och elever med svenska som andraspråk hade nästan exakt samma genomsnittliga resultat på språktesterna som på matematiktesterna.

De genomsnittliga resultaten som eleverna med dyslexi och svenska som andraspråk presterade låg minst 10 % under de genomsnittliga resultaten för de övriga eleverna.

Korrelationen mellan dålig språkförmåga och dåliga matematiska kunskaper förstärktes sedan också av att de subgrupper med elever som hade presterat sämst på språktesterna presterade också väldigt svagt på det matematiska testerna.

Slutsatsen av denna artikel är att flertalet av eleverna skulle kunna lösa många av uppgifterna som innehåller mycket text om de istället var omgjorda till rena taluppgifter med enbart siffror. Men Svensson (2003) menar också på att detta inte nödvändigtvis behöver förändras så att alla textuppgifter ska tas bort, utan man bör istället lägga mycket mer fokus

inledningsvis på att träna på uppgifter som kräver läsförståelse. För läsförståelsen ska inte vara ett hinder för att kunna lösa matematiken, men då måste man också träna på just sådana uppgifter.

4.5 Flerspråkiga matematikklassrum Diskurser i grundskolans matematikundervisning (Norén, 2010)

Forskningsfrågorna som Norén utgår ifrån i sin artikel är: Vilka diskurser verkar i

flerspråkiga matematikklassrum? Hur verkar diskurser i flerspråkiga matematikklassrum? Hur inverkar diskurser på flerspråkiga elevers identitetsskapande, så att de har möjlighet att identifiera sig som lärande elever i matematik? Metoden som Norén använde sig av för att samla in data för undersökningen var genom fyra olika fältarbeten. Dessa fältarbeten var deltagande observationer, intervjuer, olika enkäter och dokumentanalyser. Analysen av data gick ut på att sammanställa allt material som hon hade fått. Efter sammanställningen började vissa mönster och teman framträda. Eva Norén gick igenom den sammanställda datan flera gånger för att få ett tydligt mönster.

(14)

Slutsatsen som Eva Noren kom fram till är att de diskurser som framträder i flerspråkiga matematikklassrum kan både möjliggöra eller begränsa elevernas identitetskonstruktioner som lärande individer i matematik. Hon kom fram till att identiteten är nära sammankopplad med kultur och språk. En tvåspråkig matematikundervisning kan bekräfta elevernas

identitetskonstruktion som engagerade och lärande individer i matematik.

4.6 Newly arrived students in mathematics classrooms in Sweden Norén, Petersson, Sträng och Svensson, 2015)

Forskningsfrågan som författarna använder sig av för att skriva sin artikel är: How do newly arrived students experience, and perform in school mathematics in Sweden?

Metoderna som används för att undersöka forskningsfrågan i artikeln är både kvalitativa och kvantitativa. Insamlingen av data skedde i form av observationer i mångkulturella klassrum samt olika intervjuer med nyanlända elever. I undersökningen analyseras data med hänsyn till elevernas sociokulturella bakgrund och “när” de emigrerade till Sverige, av den enkla

anledningen att invandrargruppen är en heterogen grupp. Dessa två faktorer spelar stor roll för hur eleverna presterar i matematiken. Slutsatsen, som författarna kom fram till med

undersökningen, är att nyanlända elever måste lära sig det svenska språket, samtidigt förvärva kunskap i de andra skolämnen. För att det ska vara möjligt bör förberedelseklasserna och andraspråkundervisningenrelateras till alla skolämnen.

4.7 The Role of Language Objectives: Strengthening Math and Science Teachers' Language Awareness with Emergent Bilinguals in Secondary Classrooms

(Hansen-Tomas Holly, Langman Juliet, Sokoloski Tiffany Farias, 2018)

(15)

säger saker och ting i sin undervisning. De tänker ofta mer på vad de ska säga än hur. För att elever ska kunna lyckas, speciellt inom ämnena matematik och vetenskap, krävs det att de får ett ordförråd som är relaterat till dessa ämnen. Detta ordförråd kommer från läraren och hur läraren uttrycker sig. Läraren behöver därför göra språket enkelt och förståeligt för att eleverna ska kunna lära sig grunderna som sen ska kunna utvecklas till begrepp. Lärare behöver därför fundera på hur de använder sitt språk för att överföra den kunskap de besitter.

4.8 The meaning of mathematics instruction in multilingual classrooms: analyzing the importance of responsibility for learning (Hansson, 2012)

Studien gjordes för att besvara frågan hur kvaliteten i undervisning i matematik förhåller sig till gruppens kompositionen i klassen.

Olika undersökningsteorier som multilevel structural equation modeling (M-SEM) och confirmation factor analysis (CFA) användes för att analysera data som demfick fram. Data som användes kom från TIMSS 2003 som var en studie som undersökte

matematikkunskaperna från 4256 elever i åttonde klass i 274 klasser i Sverige.

Resultatet av studien visade att för klasser där läraren tog stort ansvar för undervisningen höjdes hela gruppens nivå. Men i klasser där eleverna hade mer frihet och fick ta eget ansvar gick det sämre. Speciellt i klasser med elever som inte hade svenska som modersmål eller i klasser där elever hade låg socioekonomisk status gick det sämre när man gav dem eget ansvar. Studien menade på att om en lärare var aktiv i sin undervisning och gav eleverna lärandemöjligheter och stöd så ökade det elevernas inlärning. Speciellt tydligt var detta i klasser där elever hade annan bakgrund än svensk och hade problem med språket.

4.9 Ansvar för matematiklärande (Hansson, 2011)

Åse Hansson (2011) tar i sin doktorsavhandling upp att nyckeln för att eleven ska kunna lyckas med matematiken är via stöttning från läraren. Hon anser att lärarens fokus ska vara på att stötta eleven och ge hen den tid den behöver. Detta skapar en trygg relation mellan eleven och läraren, där eleven kan göra misstag utan att känna sig misslyckad. Läraren bör kunna skapa ett gott intresse för att engagera eleverna till att arbeta med matematikuppgifter. Ett

(16)

exempel är genom intressanta problemlösningsuppgifter som ger flera svar. Hon menar att frågor som eleverna är bekanta med som till exempel frågor om vardagliga situationer, gör det lättare för eleven att förstå uppgiften rent språkligt men även matematiskt.

Slutsatsen som Hansson kom fram till var att beroende på elevernas olika socioekonomiska status tar lärarna inte lika stort undervisningsansvar. Många invandrargrupper får inte det stöd som krävs för att de ska lyckas med matematiken.

4.10 Math is more than numbers: Beginning bilingual teachers mathematics teaching practices and their opportunities to learn. Yeh (2017)

I denna text följdeundersökningen två lärare under 3 års tid. De lärare som följdes var tvåspråkiga och meningen var att se hur det kunde påverka undervisningen av elever som också är tvåspråkiga. De olika lärarna hade lite olika undervisningspraktiker där den ena hade mer av en klassisk metod där hon hade genomgångar där eleverna skulle ta in det hon sa och sen jobba i boken och där den andra undervisade genom att ha ett aktivt klassrum där eleverna fick jobba i grupper eller själva med problemlösning på sin egen nivå. Det studien ville se var om tvåspråkiga lärare kunde vara till större nytta för tvåspråkiga elever då de kunde lättare förstå problemen eleverna kunde stöta på med språket. Men det visade sig att i båda fallen, även fast lärarna hade olika undervisningsmetoder, hjälpte det inte att lärarna var tvåspråkiga. Det verkade bero på att när lärarna själva gick på universitet, fanns det inga kurser som lärde hur man skulle lära ut till tvåspråkiga elever, vilket gjorde att lärarna enbart fick lära sig en metod att undervisa vilket är en metod som inte är anpassad för tvåspråkiga elever. För att lärarna skulle kunna undervisa effektivt även för tvåspråkiga elever visar studien att det skulle krävas kurser på universitetet om hur man bäst lär ut matematik till tvåspråkiga elever.

4.11 An examination of monolingual preservice teachers set-up of cognitively demanding mathematics tasks with emergent multilingual students. Yeong & de Araujo (2019)

Denna studie tittar på hur lärare kan utveckla andraspråkselevers matematikkunskaper genom att utmana dem med matematiska problem som är väldigt kognitivt krävande. När lärarna

(17)

matematiska förkunskaper för att kunna, på ett bättre sätt, hjälpa eleverna med att förstå grunderna i uppgiften och eventuellt fylla olika kunskapsluckor som krävs för att kunna anamma uppgiften. Under uppgiftens gång var läraren aktivt med hela tiden. Läraren handledde eleverna under uppgiftens gång genom att fråga om eleven förstår språket, den kulturella kontexten och den matematiska situationen som uppstår i uppgiften. Denna extra tid som läraren lade ner på dessa andraspråkselever visade sig vara väldigt effektiv för att lära eleverna det matematiska språket som krävdes samt skapa ett gemensamt forum mellan läraren och eleven där de båda lär sig hur de ska interagera med varandra för att kunna förstå men också bli förstådd i undervisningsmoment.

(18)

5. Slutsatser och diskussion

5.1 Matematik och språk går hand i hand

För att kunna bearbeta och arbeta med matematiken så krävs det samtidigt ett språk som hjälper till att hantera det. Matematiklektionen bygger inte bara på att kunna lösa enkla sifferuppgifter utan även avancerade textuppgifter. Norén (2009) nämner hur viktigt det är att jobba med språkliga textuppgifter och inte bara enstegsuppgifter både för att kunna arbeta med läsförståelse och även för att komma närmare det svenska kultursamhället. Ett exempel på en textuppgift som Norén (2010) tar med i sin artikel är frågan om ​Prinsessan på ärten. Trots att uppgiften inte var så svår kunde eleverna med invandrarbakgrund inte förstå

uppgiften. Här var det inte enbart språket som var problemet utan även frågan som baseras på svensk kultur. Språksvårigheterna och matematiksvårigheterna hör till stor del samman Svensson (2003).

Petersson (2015) tillsammans med andra forskare som Norén, Sträng och Svensson har undersökt hur nyanlända och flerspråkiga elever presterar under matematiklektionerna, utifrån det sociokulturella perspektivet. Norén m.fl., (2015) kom fram till att nyckeln för att eleven ska kunna lyckas med matematiken är det svenska språket. Han menar att det svenska språket måste prägla elevens vardag konstant. Både i matematiken men även i andra

skolämnen.

Studien visade att nyanlända elever som hade svårt med läsförståelsen även hade svårt med matematiken. Korrelationen mellan språket/läsförståelsen och matematiska textuppgifter var ganska stark då Svensson (2003) menar att läraren bör fokusera mer på textuppgifter, samt involvera det “dagliga” språket för att ge en klarare bild för eleven.

Hansson (2011) nämner i sin doktorsavhandling att elevernas språkutveckling sker då läraren arbetar med problemlösningsuppgifter som är aktuella i det vardagliga livet. Hon menar att

(19)

kan det enligt Hansson (2011) hindra eleven och låta den avstå från att ta emot ny information och även bearbeta den.

Det är lärarens uppgift att se till att eleverna får arbeta med relevanta och aktuella

matematikuppgifter så att intresset för att arbeta med matematiken ökar. Det är inte lätt för läraren att veta direkt vad eleverna känner och tycker och därför kan det vara svårt att välja ut passande matematikuppgifter. Därför är det viktigt att läraren är uppmärksam på de diskurser som finns under lektionstiden, Norén (2010). Diskurserna mellan elev/elev eller elev/lärare har en stor betydelse för elevernas identitetskonstruktioner. Norén (2010) menar att

diskurserna konstruerar elevens identitet som i sin tur är kopplad till kulturen och språket. Det är lärarens uppgift att kunna fånga upp informationen från konversationerna som sker i

klassrummet,för att sedan kunna anpassa matematikuppgifter för eleverna Hansson (2011).

5.2 Lärarens roll för inlärningen.

I alla ämnen och vid inlärning är lärarens roll vital. Precis som litteraturen har visat gäller detta extra mycket för elever med språksvårigheter. Som Hansson (2012) skriver i sin artikel har det gjorts studier på hur elever klarar sig i klasser där de får mycket eget ansvar jämfört med klasser där läraren tar stort ansvar för undervisningen. I klasser där eleverna fick ta mycket eget ansvar blev resultaten sämre och speciellt för elever som inte har svenska som modersmål. Men i klasser där läraren tog stort ansvar för undervisningen klarade sig alla elever bättre där de med svenska som icke modersmål kunde prestera lika bra som de med svenska som modersmål i många fall. En annan sak som också visade sig viktig var den socioekonomiska statusen på eleven. På samma sätt som elever utan svenska som modersmål underpresterade i klasser där de fick ta mycket eget ansvar, underpresterade också elever med en dålig socioekonomisk bakgrund på samma sätt i de klasserna. Det artikeln också visade var att i många av de socioekonomiskt utsatta klasserna eller klasserna med många elever som inte har svenska som modersmål tar ofta lärarna inte det ansvar som krävs för att ge eleverna de förutsättningar de behöver. Detta kan bero på flera olika faktorer där en kan vara att lågpresterande elever skapar en dålig lärandemiljö i klassrummet då de har svårt att hänga med och istället väljer att störa klassen på grund av det. Detta gör då i sin tur att lärarna får en svårare miljö att undervisa i vilket leder till att det blir svårare att leda klassen och ge det stöd som krävs. Detta går hand i hand med det som Hansen, Langman, Sokoloski (2019) skriver i sin artikel där de kommer fram till att många lärare tänker mer på vad de ska säga än hur det

(20)

ska säga det. Detta gör ju därför att mycket av tolkningen av det läraren säger hamnar på eleverna själva och om då läraren inte aktivt intar en ledarroll i klassen, som Hanssons (2012) artikel menade på, så kommer eleverna inte kunna anamma de uttryck som krävs. Hansson (2012) menade också att elever med dålig socioekonomisk bakgrund eller icke svensktalande bakgrund har problem med att anamma det språk som krävs vilket kan bero på

förutsättningarn de har med sig hemifrån och sen tidigare. Detta visar därför på hur viktig roll läraren har för just de elever som inte har språket med sig eller stödet hemifrån.

Som lärare krävs det dock mycket tid för att kunna utveckla andraspråkselevers matematiska kunskaper samt det krävs också kunskap om hur man ska bemöta eleverna och vilken nivå man ska lägga uppgifterna på. Yeong och de Araujo (2019) har tittat på hur andraspråkselever utvecklas när de blir utsatta för kognitivt utmanande uppgifter. Lärarna i denna

undersökningen var väldigt aktiva både i förarbetet och under själva uppgiftens gång. Lärarna började med att titta på vilka luckor som fanns i elevernas förkunskaper, detta för att redan från början kunna anpassa hur de skulle förklara uppgiften eller hur uppgiften skulle utformas. När eleverna sen fick jobba med uppgiften ställde lärarna konstant frågor om ifall eleverna förstod den kulturella kontexten, språket eller den matematiska situationen. Detta gjorde läraren för att både kunna fylla i och förklara där eleverna inte förstod men också för att kunna skapa ett forum för diskussion mellan läraren och eleven. Detta forum är både till hjälp för läraren och eleven då läraren får en bättre bild av var eleven har problem både

matematiskt och språkligt samt eleven får lättare att kommunicera med läraren om vad den har problem med då läraren lär sig närmare om vad eleven finner svårt. Denna metod visade sig vara väldigt effektiv för lärare till andraspråkselever i matematik. Dock är det en väldigt tidskrävande metod. Dessutom är det inte många lärare som har kompetens att kunna undervisa på detta sättet.

Lärare som inte har förkunskaperna för att kunna bemöta andraspråkselever är något Yeh (2017) diskuterar i sin text. Där tas det upp att alla lärare ska kunna undervisa elever med annat modersmål men att det inte är något som man ska kunna förvänta sig egentligen. En stor del av problemet med undervisningen av andraspråkselever kan lösas med engagemang från

(21)

sin undervisning, men dessa metoder behöver fungera och anpassas till undervisningen för andraspråkselever också. Det krävs att dessa lärare dessutom får kunskaper om hur man lägger upp undervisning för andraspråkselever. Detta måste då ske på universitetet där det krävs att kurser för hur man lär ut och utvecklar andraspråkselever, både inom det specifika ämnet men också det svenska språket, görs till en obligatorisk del av utbildningen.

5.3 Slutsatser

Vi har i denna text tittat på elever som inte har svenska som modersmål och hur de har problem med att lära sig matematik. Det som var tydligt från början, vilket flera olika texter visade, var att om man inte hade svenska som modersmål hade man ett klart underläge när det gällde att försöka hänga med och lära sig på matematiklektionerna. Precis som Svensson (2003) skriver har språket en viktig roll när det gäller elevernas matematiska utveckling. Flera matematiska uppgifter har en språklig komponent där det krävs en tolkning av uppgiften. Som lärare hjälper det då inte att skydda eleven från dessa uppgifter genom att låta eleven göra enklare uppgifter som räkneuppgifter eller annat där de inte behöver använda sig av sin läsförståelse. Eleverna behöver bli utmanade för att kunna lära sig. Speciellt behöver de utmanas med matematikuppgifter med text då de får en känsla för hur språket används inom just matematik.

Vi tittade sen på vilka faktorer som var mest betydande för att en elev skulle kunna utveckla sin språkliga kunskap inom matematik. Vi tittade på elevsammansättning, lärarens

engagemang och elevernas stöd hemifrån. Det som texterna visade var att bland annat det som Hansson (2012) tar upp där de pratar om att i klasser där läraren tar stort ansvar för

undervisningen klarar alla elever sig bättre och även de elever som inte har svenska som modersmål kan klara sig så pass bra att de kan konkurrera med de elever som har svenska som modersmål.

Vad kan vi då dra för slutsatser? Det som verkar viktigast är en aktiv och engagerad lärare, detta verkar kunna brygga många broar som annars inte skulle kunna vara möjligt. Det är också viktigt att man vågar utmana dessa elever med uppgifter som kan kännas för svåra, till exempel läsuppgifter.. Det gäller då som lärare att aktivt ta ansvaret att utmana dessa elever med många läsuppgifter och återkoppla om dessa uppgifter så att man kan ändra och anpassa

(22)

utefter elevens nivå. Men ett kontinuerligt jobb och engagemang är det som krävs för att kunna utveckla eleven.

Hur man då som lärare ska jobba kontinuerligt är något som kräver utveckling. Som Yeong och de Araujo (2019) beskriver i sin text finns det ett sätt att jobba. Andraspråkseleverna måste utmanas kognitivt med matematiska problemuppgifter där eleverna behöver sätta matematiken i kontext. Som lärare behöver man då vara proaktiv när dessa uppgifter utformas då man behöver undersöka elevernas förkunskaper och se var luckorna i kunskapen finns. Under arbetets gång behöver läraren vara aktiv och ställa frågor till eleven om hur eleven uppfattar olika kulturella kontexter samt hur eleven förstår språket och den matematiska situationen. Enligt Yeong och De Araujo (2019) ska detta ha en positiv effekt på elevernas språkliga och matematiska utveckling och även göra så att de snabbt kan nå samma nivå som de andra eleverna.

Det krävs dock en hel del kunskap för att kunna utföra detta i sina klasser. Yeh (2017) menar att denna kunskap inte är något som lärarna får med sig från högskolan trots att det i många fall är förväntat av dem. Lärarna behöver få den kunskap som krävs för att kunna undervisa dessa andraspråkselever från sin utbildning på högskolan. Men även om lärarna får denna kunskap krävs det också att läraren får den administration- och undervisningstid som krävs för att kunna utforma och genomföra undervisningen med andraspråkseleverna. Detta är inte något som är självklart heller utan detta är något som behöver ses över från skolverkets håll samt skoladministrationen.

5.4 Diskussion

Det som framgår gemensamt i forskningen, av andraspråkelever i matematik, är att det finns luckor när det kommer till undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Många

(23)

Men hur löser vi detta problemet? Hur får vi lärare att kunna vara mer förberedda på att möta utmaningarna som kommer med elever med annat modersmål?

Detta är något som behöver ses över från universitets- och skolverkets håll. Det behövs göras en undersökning där man tittar på vilken form av kunskap lärarstudenter får med sig från högskolan. Får verkligen lärarna med sig kunskapen som krävs för att kunna möta dessa elever eller behöver utbildningen förändras? Det som dock alla texter menar på är att det fattas kunskap som behövs för att kunna undervisa andraspråkselever. Denna kunskapen måste lärarna få från högskolan eller annan form av utbildning.

Man kan titta på hur mycket tid det kräver av en lärare för att kunna utveckla dessa elever som har språkproblem till en acceptabel nivå och om den tiden finns tillgänglig i en vanlig lärares tjänst?

Förutom de frågorna som tagits upp här tidigare så finns det några andra frågor man kan forska vidare på och se om det kan vara relevanta för att hjälpa lärarens situation inom detta område.

Vilken roll en tolk kan uppfylla. Behövs han ens ifall läraren tar ett större ansvar? Eller kan tolken ta en större roll och avlasta läraren så att det inte krävs någon omstrukturering på universitetet?

(24)

6. Referenser

Skolverket (2020). ​Stärka likvärdigheten i utbildningen​. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsar

bete/starka-likvardigheten-i-utbildningen

Migrationsverket. (2014). ​Inkomna ansökningar om asyl, 2014​. Hämtad den 23-12-2020 från:

https://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077211b0a/1485556218186/I nkomna%20ans%C3%B6kningar%20om%20asyl%202014%20-%20Applications%20for%20

asylum%20received%202014.pdf

Skolverket (2014). ​Stöd för nyanlända elever. ​Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/stod-for-nyanlanda-elever

Gawell, E. (2017). ​" Men det stämmer inte riktigt med hur svenskarna räknar": Uppfattningar om skolmatematik och matematikundervisning hos gymnasieelever med utländsk

grundskoleutbildning​. (Examensarbete, Stockholms universitet, Stockholm)

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tavaga, A.(2018).​ Nyanlända elevers svårigheter i algebra: En studie om nyanlända elevers uppfattningar om undervisning i algebra samt textuppgifter inom algebra i

introduktionsprogram

Norén, E. (2010). ​Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans

matematikundervisning​ (Doctoral dissertation, Institutionen för matematikämnets och

naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet).

Svensson, G. (2003). Språk och matematik. ​Grammatik i fokus: Festskrift till Christer

(25)

Norén, E., Petersson, J., Sträng, C., & Svensson, P. (2015). Newly arrived students in

mathematics classrooms in Sweden. In ​CERME 9-Ninth Congress of the European Society for

Research in Mathematics Education, Prague, Czech Republic, 4-8 February 2015​ (pp.

1630-1636).

Hansen-Thomas, H., Langman, J., & Sokoloski, T. F. (2019). The role of language objectives: Strengthening math and science teachers’ language awareness with emergent bilinguals in secondary classrooms. ​Latin American Journal of Content & Language Integrated Learning​,

11​(2).

Hansson, Å. (2012). The meaning of mathematics instruction in multilingual classrooms: analyzing the importance of responsibility for learning. ​Educational Studies in Mathematics​,

81​(1), 103-125.

Hansson, Å. (2011). ​Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det

flerspråkiga klassrummet​.

Cathery Yeh. (2017). Math is More Than Numbers: Examining Beginning Bilingual Teachers’ Mathematics Teaching Practices and Their Opportunities to Learn. ​Journal of

Urban Mathematics Education​, ​10​(2).

I, J. Yeong., & de Araujo, Z. (2019). An examination of monolingual preservice teachers’ set-up of cognitively demanding mathematics tasks with emergent multilingual students.

References

Related documents

Här finns fortfarande ett problem som kan kopplas till hur man når ut med utbildningarna till olika grupper bland äldre, men som eventuellt också har sin grund i att man inte

av programmet eller hämtningen av programmet.. Att MacKeeper inte kan garantera produktens riktighet, exakthet eller tillförlitlighet måste anses vara till nackdel för

Att flerspråkiga elever kan utveckla sin språkförmåga parallellt med ämneskunskaper när de är delaktiga i klassrumsundervisningen genom språk- och

”Metro”. Barnen ”brinner” automatiskt för att plocka ur fakta från sina hemland eftersom det står rubriker handlande om nuvarande situationer i Irak, Syrien osv. Vissa elever

keywords: multilingual students, Swedish reading comprehension, reading strategies, middle school, strategy instruction, reading development, school-related texts, metacognition.

Detta gäller för alla elever men är särskilt viktigt för flerspråkiga elever (Cummins 2017). Att kunna delta i meningsfulla läs- och skrivaktiviteter, trots att

Enligt vår erfarenhet är specifik träning av ordavkodning och kopplingen mellan fonem och grafem inte vanligt förekommande i undervisningen i svenska som andraspråk för

Applied to the homegrown player rule, the proportionality test means that the positive effect of the rule in terms of improving competitive balance and development of