Examensarbete i handikapp – och rehabiliteringsvetenskap Malmö universitet
15 HP Hälsa och samhälle Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet 205 06 Malmö
Maj 2018
KOMMUNIKATION MELLAN
PERSONAL OCH BRUKARE I
DAGLIGA VERKSAMHETER
EN KVALITATIV STUDIE
1
FÖRORD
Tack till alla deltagande intervjupersoner som givit mig inspiration, empiriskt material och er tid för att möjliggöra denna uppsats. Utan er hade uppsatsen inte givits det goda material det nu har.
Stort tack till alla professorer som arbetar på programmet Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet. Även till mina kära vänner och familj som stöttat mig under hela uppsatsprocessen.
2
ABSTRAKT
KOMMUNIKATION MELLAN PERSONAL OCH
BRUKARE I DAGLIGA VERKSAMHETER
EN KVALITATIV STUDIE
Bengtsson, J. Kommunikation mellan personal och brukare i dagliga
verksamheter - En kvalitativ studie. Examensarbete i handikapp och
rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2018.
Syftet med denna studie har varit att studera i kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter. Hur främjas kommunikationen och vilka
pedagogiska verktyg används i främjandet. Det har genomförts med semistrukturerade intervjuer av personal från olika dagliga verksamheter. Teoretiska utgångpunkter som nyttjades för att analysera materialet var social interaktionism med större vikt på social interaktion, Goffmans dramaturgiska perspektiv och sociala band. Analysen och resultatet belyser mestadels bristande kunskap inom kommunikation. Personal uttrycker att de själva är de främsta verktygen i främjandet av kommunikation. Kommunikation är till största del kroppsspråk, mimik och relationskompetens. Vidare forskning med pedagogiska verktyg belyses när det inkluderar vuxna individer med en funktionsnedsättning kombinerad med en hörselnedsättning som har en LSS tillhörighet.
Nyckelord: Kommunikation, Daglig verksamhet, pedagogiska verktyg och
3
ABSTRACT
COMMUNICATION BETWEEN STAFF AND
USERS IN DAY CENTERS
A QUALITATIVE STUDY
Bengtsson, J. Communication between staff and users in day centers - A
qualitative study. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018.
The purpose of this study has been to study communication between staff and users in day centers. How communication is promoted and what pedagogical tools are used in the promotion. It has been conducted with semi-structured interviews of staff from various day centers. Theoretical starting points used to analyze the material were social interactionism with a strong emphasis on social interaction, Goffman's dramaturgical perspective and social ties. The analysis and the results mostly highlight a lack of knowledge in communication. Staff express that they themselves are the main tools in the promotion of communication.
Communication is mostly body language, facial expressions and relationship skills. Further research with pedagogical tools is highlighted when it includes adult individuals with a disability combined with a hearing impairment who have an LSS affiliation.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 6
1.1 DAGLIG VERKSAMHET ... 6
1.2INTERAKTION OCH RELATIONER I ARBETET MED BRUKARE ... 6
1.3 ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION ... 7
1.4 SVENSKT TECKENSPRÅK ... 7
1.5 PROBLEMFORMULERING ... 7
1.6SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
2. BAKGRUND ... 8
2.1 FN:S KONVENTION ... 8
2.2LSS LAGEN ... 9
2.3 DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE ... 10
3.TIDIGARE FORSKNING... 11
3.1 VERBAL OCH ICKE VERBAL KOMMUNIKATION ... 11
3.2 TAKK ... 12
3.3 KOMMUNIKATIONSTEKNIK OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING ... 13
3.4 INTERAKTION OCH RELATIONER I ARBETET MED BRUKARE ... 13
4.TEORI ... 14
4.1 SYMBOLISK INTERAKTIONISMENS GRUNDPELARE ... 14
4.1.1 Social interaktion ... 15
4.2GOFFMANS DRAMATURGISKA PERSPEKTIV ... 15
4.3 SOCIALA BAND ... 15 5. METOD ... 16 5.1 URVAL/POPULATION ... 16 5.2DATAINSAMLING ... 17 5.2.1 Före ... 17 5.2.2 Under ... 17 5.2.3 Efter ... 17 5.3 ANALYSGENOMFÖRANDE... 17 5.4 ETIK ... 18 5.4.1 Information ... 18 5.4.2 Samtycke ... 18 5.4.3 Konfidentialitet ... 18 5.4.4 Nyttjande ... 19 5.4.5 Tillförlitlighet ... 19 6. ANALYS ... 19 6.1 KOMMUNIKATION ... 20 6.1.1 Kommunikationens betydelse ... 20 6.1.2 Grundläggande rättighet ... 21 6.1.3 Bristande kommunikation ... 21 6.2 ORGANISATORISKT PERSPEKTIV ... 23
6.2.1 Tekniska hjälpmedel och teckenspråk ... 23
6.2.2 Människan som pedagogiskt verktyg ... 24
5 6.2.4 Grupper i interaktion ... 25 7. DISKUSSION ... 27 7.1 SAMMANFATTNING ... 27 7.2 METODDISKUSSION ... 27 7.3RESULTATDISKUSSION ... 28
7.3.1 Olika befattningar och verksamheter... 29
7.3.2 Verktyg ... 29
7.4VIDARE FORSKNING ... 30
8. REFERENSER ... 31
BILAGA 1 – INFORMATIONSBREV ... 34
BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE ... 35
6
1. INTRODUKTION
Vad individen än gör i livet så sker kommunikation ständigt på olika nivåer. Det sker genom delade budskap i form av värderingar, tankar, handlingar och känslor etc. I det sociala samspelet kan kommunikationen bidra till ökad förståelse för ditt eget och andras handlande. Därefter kan självkontrollen bli mer medveten och livskvaliteten kan likaså öka (Nilsson & Waldemarson, 2016). Men
kommunikation kan ske på olika sätt. Såsom genom exempelvis icke verbal och verbal kommunikation. För socialt samspel är kommunikation den viktigaste beståndsdelen. Kommunikation bidrar till bekräftelse för individen på psykiskt, intellektuellt och socialt plan. På psykiskt plan möjliggör kommunikationen så identiteten utvecklas och känslorna bekräftas som följd. Kommunikationen bidrar till att individer ges kunskap vilket bidrar till den intellektuella utvecklingen. Relationer med närstående tillfredsställs och de sociala banden med andra individer bekräftas (Philips, 2011).
1.1 Daglig verksamhet
Daglig verksamhet finns till för individer som tillhör personkrets 1 under LSS lagen. Meningen är att ge individer under den personkretsen en meningsfull sysselsättning när de saknar arbete och utbildning. Målet är att öka livsvillkoren och minska skillnader mellan individer oavsett funktionsförmåga. Det är likaså att främja individer med funktionsnedsättnings delaktighet i samhället. Ge
individerna en möjlighet till personlig utveckling med habiliterande insatser och vanligtvis med produktionsdrivna aktiviteter (Larsson & Larsson, 2018).
Individerna som är berättigade daglig verksamhet har rätt till
habiliteringsersättning vilket är en ersättning som betalas ut av först och främst kommunen (Aggestam & Andersson, 2010). Daglig verksamhet som insats ska även ge möjlighet till att öka individens chans att komma ut i arbetslivet (Larsson & Larsson, 2018). Men Aggestam & Andersson (2010) menar på att om individen är berättigad aktivitets eller sjukersättning anses de inte ha förmåga till att arbeta. Det ökar då deras svårigheter till att komma ut i arbetslivet om de ej anses
arbetsföra. Det betonas att individerna enligt arbetslivets förfogande ej anses tillräckligt attraktiva enligt arbetslivets perspektiv och därav erbjuds de sällan ett arbete med lön. Arbetsgivaren har inte höga förväntningar på individer som har en funktionsnedsättning (ibid.).
Vilka aktiviteter en daglig verksamhet ska innehålla är ej tydligt i lagtexterna. Som nämnt ovan ska de utveckla personen med habiliterande insatser.
Omfattningen på den dagliga verksamheten varierar och är individualiserad vilket till följd påverkar kvalitén (Aggestam & Andersson, 2010).
1.2 Interaktion och relationer i arbetet med brukare
Røkenes & Hanssen (2016) talar om relationskompetens som grunden för kommunikation i arbetet med individer. Vilket betyder förståelsen för individer som hen möter i sitt arbete och viljan till att samverka med ett mål i fokus. För en god relationskompetens krävs det att kommunikationen sker utan kränkande syfte och för att främja en meningsfullhet. Likaså med betoning i den motsatta partens intresse av kommunikation. Aldrig bör den professionellas intressen eller
värderingar påverka kommunikationsprocessen med brukare. Alltid bör fokus ligga på brukarens välmående och intresse. Kompetensen ökar när relationen mellan den professionella och brukaren förbättras. Men ovanstående sker ej om
7
den professionella inte främjar kontaktskapande till vederbörande. Därefter bör den professionella bibehålla relationen med brukaren för att kommunikation ska ske. Om relationen behövs avslutas ska det ske på goda villkor för att ej förhindra framtida bryt gällande kommunikation hos den aktuella brukaren (ibid.).
1.3 Alternativ och kompletterande kommunikation
Alternativ och kompletterande kommunikation ges till individer som av olika anledningar ej kommunicerar som vi andra mestadels gör, dvs genom verbal kommunikation. Kommunikationssvårigheterna kan grunda sig i intellektuella funktionsnedsättningar och fysiska funktionsnedsättningar etc. (Philips, 2011). Individer som har olika kommunikationssvårigheter kan uppleva att deras livskvalitet blir påverkad. Människans behov till att kommunicera är en grundläggande aspekt (Heister-Trygg & Andersson, 2009). Exempelvis kan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) ses som alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) till individer med
hörselnedsättning men även till individer med autism (Philips, 2011). AKK följer BRO-modellen som beskriver hur AKK arbetar. B står för brukaren som i detta fall anses ha en begränsad kommunikation, R står för redskapen vilket inkluderar de olika sätten till kommunikation, O står för omgivningen som individen vistas i och även människorna som är tillhörande i kontexen. Modellen utgår från ett brukarperspektiv och kontexten är viktig för vidareutvecklandet av AKK. AKK täcker en stor målgrupp människor med olika funktionsnedsättningar och är likväl en komplex process för att öka kommunikationsförmågan (Heister-Trygg & Andersson, 2009). Kommunikationen för individer med autism kan stödjas med hjälp av bilder och symboler. Andra kommunikationsvägar kan även vara kroppsspråk, mimik och ljud. Vid mer fysiska funktionsnedsättningar kan kommunikation ske genom hjälpmedel i form av pekande eller pannlampa som riktas mot diverse föremål (Philips, 2011).
1.4 Svenskt teckenspråk
Det svenska teckenspråket har sin egen grammatik och eget teckenförråd. Det klassificeras som ett av Sveriges minoritetsspråk och ges samma skydd och stöd därefter. Det svenska teckenspråket startade genom sociala samspel mellan individer. Det finns idag teckenspråksanvändare av olika karaktär; döva, hörande med en anknytning, individer med hörselnedsättning, personal inom vård och omsorg och likväl andra individer som har engagemang för att lära sig
teckenspråket etc. (Isof, 2017). Enligt språklagen har individer som har någon form av hörselnedsättning och eller behov av att använda det svenska
teckenspråket rätten till att använda, ges möjlighet till lärdom och utveckling (2009:600).
Teckenspråk är utformat på så sätt att genom handrörelser, mimik och
kroppsspråk etc. förmedla tecken till andra individer som tar emot informationen med deras visuella mottaglighet (Isof, 2017).
1.5 Problemformulering
En vuxen individ med intellektuell funktionsnedsättning kan kognitivt ligga i nivå som ett mindre barn. De kognitiva förmågorna inkluderar tankar,
inlärningsförmåga, språk men även minne. Detta kan påverka en individs möjlighet till språk, kommunikation och minne. Det kan till följd visa sig i form av språkstörningar. Det kan visa sig genom att individen inte alls kan
8
viktig. Det är vanligt förekommande att omgivningen tror att individen som har kommunikationssvårigheter uppfattar mer än vad hen gör. Där krävs det att omgivningen är lyhörd för alla signaler (Käcker, 2011).
Enligt Nilsson & Waldemarson (2016) är kommunikation det individer anses ha mest kompetens inom. Vi föds alla med en förmåga till att kommunicera. De betonas likaså att till grund i det behöver individer inte riskera missförstånd då vi anses ha tillräcklig kunskap om det. Dock betonar Socialstyrelsen (2015) att individer med speciellt en intellektuell funktionsnedsättning kan visa sig ha en begränsad kommunikativ förmåga och att missförstånd kan ske kontinuerligt. Vilket visar sig som en kommunikativ svårighet på dagens dagliga verksamheter. Men det är ett grundläggande behov som alla individer har rätt till på lika villkor oavsett funktionsnedsättning. De har lika rätt till kommunikation som alla andra. Socialstyrelsen (2015) lyfter att individer med funktionsnedsättning har
svårigheter att framföra sin talan men att ansvaret därav ligger på de omgivande personerna som personal och anhöriga. Det krävs att personal är tillgängliga och mottagliga för vad som kommuniceras från individen.
Vid brukarnära arbete är kommunikation en grundpelare för att skapa lika förutsättningar. Förutsättningar för en förändring eller utveckling där individen ges en meningsfull vardag. Yrkeskontexten hos den professionella aktören är särskilt viktig att betona då det är den anställde som för kommunikationen framåt. Den anställde har därav plikter kopplade till organisationen. Vad det gäller
kommunikation har den professionella aktören krav på sig att kommunicera på ett annorlunda plan än vad hen möter under privata sammanhang (Røkenes &
Hanssen, 2016).
Socialstyrelsen förklarar att hitta en daglig verksamhet som är anpassat för varje enskild individ är problematiskt. Det upplevs även som något svårt att anpassa då alla individer är sina egna individer (Socialstyrelsen, 2008).
1.6 Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan personal och brukare med olika funktionsnedsättningar i dagliga verksamheter.
1. Hur främjas kommunikation i verksamheten mellan personal och brukare?
2. Vilka verktyg/metoder finns det i verksamheten för främjandet av kommunikation?
3. Vilka utmaningar finns i arbetet med att främja kommunikation?
2. BAKGRUND
2.1 FN:s konvention
Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska alla individer i samhället oavsett funktionsförmåga ges rätt till yttrandefrihet på lika villkor. Där ingår det att ges frihet till sökande av material likaså ges och sprida information. Relevant för denna text är att alla individer med
9
funktionsnedsättning ska ges fullständig möjlighet till att utföra vilken kommunikationsmetod som helst. I konventionen ska alla former av kommunikation främjas. Kommunikationsmetoderna kan vara punktskrift, teckenspråk, alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) men även andra metoder såsom kommunikation med stöd av symboler, former, bilder etc. Teckenspråk ska främjas som kommunikationsmedel (2008:23).
Ytterligare som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att de lyfter jämlikhet, tillgänglighet och icke diskriminering. Gällande tillgänglighet innebär det att individer med
funktionsnedsättning ska ha lika premisser som alla andra. Med det menar dem att de ska ges möjlighet till en fysisk miljö som ej skapar funktionshinder. All
information och kommunikation ska vara tillgänglig på det sätt de behöver. Alla enheter som ej har tillgängliggjort i sina verksamheter ska erbjudas utbildning i detta för att kunna eftersträva goda kommunikationsmiljöer. Teckenspråkstolkar är en av premisserna som ska vara tillgängliga. Jämlikhet och icke diskriminering betonas som viktigt att minimera i konventionsstaterna. Individerna med
funktionsnedsättning ska ges lika bra skydd vid rättsliga frågor men specifikt vid diskriminering och vid kränkande händelser (2008:23).
FN konventionen lyfter att alla individer med funktionsnedsättning har rätt till arbete och sysselsättning. Sysselsättningen ska anpassas utifrån att individen ska behandlas jämlik andra. Det ska ej framgå diskriminering eller exkludering på arbetsplatsen. Det ska ske på lika villkor och individerna ska finnas tillgängliga i arbetsmarknadens förfogande precis som alla andra om det så önskas (2008:23).
2.2 LSS lagen
LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och är en rättighetslag. Lagens uppkomst grundade sig i handikappolitiken som senare benämns handikappreformen. LSS tillkom 1994 då det ansågs att hälso-och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) hade stora glapp kopplat till individer med funktionsnedsättning och dess omgivning. HSL och SoL täcker individer med funktionsnedsättning till viss del men ansågs mer övergripande. LSS ansågs kunna ge en mer detaljerad syn på individer med
funktionsnedsättnings levnadsstandard och ges jämförelse till individer utan funktionsnedsättning. Ett humanistiskt synsätt ville utredningen ges och att alla individer har lika värde och ska ges respekt. Deras grundprinciper är att öka delaktighet, inflytande, självbestämmande, helhetssyn, kontinuitet och
tillgänglighet. Med LSS som grund stiftades även LASS som betyder Lagen om
assistansersättning. Som bidrar till att individer med funktionsnedsättning ges
mer valfrihet kring personlig assistans men även andra aspekter. LSS har som mål att ge så ökad jämlikhet som möjligt och öka individer med funktionsnedsättnings delaktighet i samhället. Eftersom LSS är en rättighetslag framgår det tre
personkretsar (Larsson & Larsson, 2018). Lagen består av tre underbestämmelser enligt Larsson & Larsson (2018):
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder.
10
Personkrets 3: Personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som ej beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
2.3 Delaktighet och självbestämmande
Normalisering bland individer med funktionsnedsättning visade sig förr genom att individer med funktionsnedsättning skulle anpassa sig till det normativa
samhället. Det gav konsekvenser i form av kritik och normaliserings begreppet kom till att förändras gentemot det bättre där det innebar att samhället skulle förändras och tillgängliggöras. Fortfarande var det bristande gällande individerna med funktionsnedsättnings delaktighet och självbestämmande. Brukarinflytande var fortfarande minimerat (Egard, 2011).
Delaktighet är ett begrepp som uppenbarade sig under sent 80-tal och var en stor grund till skapandet av LSS. Delaktighet ska individer med funktionsnedsättning ges genom aktivt deltagande i samhället. Delaktigheten skiljer sig avsevärt från individ till individ men de ska ges möjligheten till att kunna delta. Oavsett
funktionsförmåga ska de behandlas på lika villkor med grund i samma rättigheter och skyldigheter som vilken individ som helst. Intern delaktighet visar sig i individens intresse eller vilja till att utföra något på mikronivå. Det kan likväl vara att kunna förflytta sig från punkt a till b (Molin & Gustavsson, 2011).
KASAM står för känsla av sammanhang och inkluderar tre underbegrepp; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Anton Antonovsky myntade begreppet då han ville ges en förståelse över psykisk problematik och hur individer använder copingstrategier för att göra omvärlden hanterbar. Han ansåg att de tre ovanstående orden var avgörande för att främja ett gott leverne.
Begriplighet är viktigt för alla levande individer oavsett funktionsförmåga. Information som kommer till alla individer bör vara organiserade och enhetlig. Individen upplever begriplighet när de interna och externa påverkande faktorerna går att förstå. Personal som arbetar kring individer med olika
funktionsnedsättningar behöver sätta sig i och försöka förstå sig på för att kunna anpassa informationen de ger till dem. Detta kan personalen göra genom att avläsa de minsta signaler individen uttrycker såsom ändring av andning vid beröring etc. Om en individ ej upplever begriplighet finns det en stor risk att de utvecklar ett självskadebeteende. Ett hanterbart liv kan uttryckas genom att individen med funktionsnedsättning ges utrymme för att påverka de mindre faktorerna såsom vilket hjälpmedel som hjälper hen mest. Det behöver vara kravlöst och anpassat efter vad individen själv klarar av. Omgivningen och kontexten spelar stor roll i detta och är en betydande roll för att det ska upplevas hanterbart. Omgivningen kan agera den förlängda armen och agera utefter vad individen själv uttrycker är betydelsefullt för att det ska anses bra. Omgivningen behöver också våga vara stödet för individen även om de själva upplever att de ställer för höga krav på sig själva för att minimera att individerna blir allt mer passiva. Meningsfullhet vilket likaså är ett stort begrepp under daglig verksamhet ger individen ett engagemang för att genomföra kraven som uppstår i livet. Individer generellt mår gott av att ges utmaningar i livet ibland men dessa krav behövs grunda sig i deras
funktionsförmåga och vad de har för olika intressen. För att det ska fungera behöver omgivningen se över vilka intressen individen har och forska vidare i detta för att se hur de kan ge största möjliga meningsfullhet. Detta gör
11
kroppsspråk och minspel. När omgivningen väl funnit vilka intressen individen har behöver de likaså anpassa aktiviteterna utefter vad individen klarar av, detta för att inte förlora deras intresse. När alla tre ovanstående begrepp upplevs till största del uppfyllda upplever individen en god KASAM (Winlund, 2011).
3.TIDIGARE FORSKNING
3.1 Verbal och icke verbal kommunikation
Kommunikation kan ske verbalt och icke verbalt. I en studie från Storbritannien har de studerat detta område på dagliga verksamheter och boenden. Där de observerade dyader dvs. två parts interaktion. De undersökte hur
kommunikationen gick till mellan en personal och en brukare i olika kontexter. Individerna som deltog i studien hade intellektuella funktionsnedsättningar och hade olika kommunikationsförmågor. Fokus låg på personalens agerande och hur brukarna reagerade därefter. Resultaten visade att personalen ej ändrade deras kommunikationssätt beroende på vem de interagerade med. Däremot visade det att brukarnas kommunikation blev påverkad av personalens agerande. Den verbala kommunikationen var mer förkommande utanför schemalagda aktiviteter. Det vill säga att personalen ej anpassade språket efter brukarna. Likaså la forskarna märke till att personalen icke använde verbal kommunikation vid rättpunkt i
interaktionen men den verbala kommunikationen visades sig användas mindre lägligt och vid fel tidpunkt. Forskarna deltog i utvecklingen av en träningskurs i kommunikation och ansåg att motivationen och kunskapen var bristande hos personalen. Dock menar de på att det kan ha funnits flera faktorer som påverkat ovanstående. En faktor kan ha varit att de blev observerade och inspelade (McConkey m.fl., 1999).
Slutligen visade resultaten att personalen litade mer på verbal kommunikation istället för icke verbal kommunikation. Vid användandet av verbal
kommunikation framstod det att direktiv och frågor var vanligt förekommande. Personalen hade likaså svårigheter att anpassa språket efter brukaren
utvecklingsförmåga och förståelse. Men även där tar forskarna upp att
inspelningen och deras närvaro kan ha påverkat. Tidigare studier i deras forskning har visat att personalens agerande gentemot individer med icke verbal
kommunikation främjades vid användande av AKK. Det bidrog till att minimera antalet missförstånd och utnyttjade tiden mer relevant i arbetet med brukare (McConkey m.fl., 1999). I en annan studie som likaså är utförd i Storbritannien visar det att rita med symboler är det mest förkommande
kommunikationsverktyget. Symboler används mest för att schemalägga vardagen för individer med inlärningssvårigheter med även för individer med ett större stödbehov och lägre kognitiv nivå. De använde sig även av andra digitala verktyg såsom fotografier för att tydliggöra aktiviteter och för att visa hur ett rum
exempelvis ser ut. Andra digitala verktyg som förkom vid främjandet av
kommunikation och information var monitors med pekskärm. Monitorn används för att utveckla nyhetsbrev där informationen var tidigare och kommande
aktiviteter och förändringar i verksamheten. Kamerainspelningar förekom även för att tydliggöra aktiviteter exempelvis hur en individ agerar när hen handlar mat i ett varuhus (Parsons m.fl., 2006). Teckenspråk som kommunikation har även det visat vara bristande bland personalens kompetens. Teckenspråket användes mest i utbildningssyfte och vid enstaka sociala interaktioner. Personalen upplevdes ha
12
mindre engagemang för teckenspråket medans personalen själva uttryckte att de var osäkra och därav använde det ej det. Forskningen resulterade i att
observatörerna ansåg att personalen ej gjorde sitt yttersta för att främja kommunikationen för individer med intellektuell funktionsnedsättning
(McConkey m.fl., 1999). Vilket även visar sig i annan forskning där de valt att undersöka hur relationerna ser ut mellan personal och brukare. Det resulterade i många påverkande faktorer till en sämre relation. Faktorerna var bland annat bristande kommunikationsförmåga hos personalen. Som i sin tur sedan påverkade brukarnas förmåga till att kommunicera och bygga en bättre relation (Johnson m.fl., 2017). McConkey m.fl., (1999) menar på att personalen bör undersöka deras egna kommunikationssätt, gör de det som de tror sig göra. Likaså om de kan tänka sig att ändra deras kommunikation kopplat till vilken kontext de närvarar i. Kan personalen optimera sin kommunikation ytterligare till individer som har
inlärningssvårigheter. Resultaten visar även att de bör använda sig mer av öppna frågor, utveckla deras teckenförståelse, ge utrymme för brukare att ta eget initiativ till samtal och personalen bör öka deras förmåga till att kunna ge svar till brukarna på en nivå de förstår. Där menar forskarna att kommunikationen hade utvecklats avsevärt även om det ej är vetenskapligt bevisat. Sist men inte minst visar resultaten att det grundar sig i en ytterligare djupare förståelse. Såsom att personalen överskattar brukarnas förståelse av kommunikation. Likaså för individer med en hörselnedsättning, att personalen överskattar deras förståelse eller kompetens att förstå språk. Personalen har även svårt att greppa brukarens icke verbala signaler i många situationer (McConkey m.fl., 1999).
3.2 TAKK
Tidigare forskning av Rombouts m.fl., (2018) om den kommunikativa miljön på dagliga verksamheter visar att användandet av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) förekommer. Likväl andra AKK metoder i form av grafiska symboler och fotografier. Forskningen betonar hur viktigt det är att personalen implementerar AKK till verksamheten. Studien är gjord i Belgien genom observationen av grupper i olika kommunikativa miljöer. Personalen i verksamheten har blivit tillsagda att använda AKK i alla aktiviteter. Vid användandet av TAKK har individerna med intellektuell funktionsnedsättning ökat sin kommunikationsförmåga. Svårigheter visar sig i bristande kunskap i TAKK men även att personalen upplever att det är lättare att tillämpa i
strukturerade aktiviteter och inte exempelvis i ”fri lek”. Personalen upplever att när utövande träning av tecken minskar måste de fundera mer intensivt inför varje tecknat ord. Likaså bristen av feedback anser personalen vara ett problem. Med feedback menar de att övergången från TAKK till de aktuella situationerna bör ges. Under observationerna syntes det att individerna med intellektuell
funktionsnedsättning många gånger kunde fler tecken än personalen. Vilket likaså betonas i annan forskning även gjord i Belgien av Meuris m.fl., (2014) att
bristande tecken hos brukarna oftast grundar sig i bristande kunskap hos personalen. Studien betonar att personalen bör kunna mer tecken för att främja brukarnas kommunikation. Personalen behöver introduceras och tränas i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det betonas i Dobson m.fl., (1999) att även personalen bör ha nära samarbete med varandra för att öka kommunikationsförmågan. Då alla i personalen har olika professionella bakgrunder. Rombouts m.fl., (2018) menar på att manuella tecken används av brukarna kopplat till mestadels mat och fordonssammanhang. Men frågan är då om det endast är för att brukarna visat intresse till ovanstående områden eller för att deras teckenförmåga är begränsad med grund i deras funktionsnedsättning. Ett
13
ytterligare argument är att personalens begränsade teckenförråd påverkar brukarna. Personalen i studien fick vid uppstart introduceras in i verksamheten genom en sex dagars intensivkurs i TAKK. Resultaten visar att högre TAKK kompetens bidrar till bättre kommunikationsförmåga i dagliga verksamheter. En ytterligare forskning av Torrison m.fl., (2007) betonade vikten av att
implementera AKK i verksamheten för personal och brukare. Där visade det stora skillnader i kommunikationsförmågan hos speciellt brukarna men även hos personalen. Personalen upplevde att de gavs fler verktyg för kommunikation och det ansågs kompetensutvecklande och motiverande. Brukarna däremot utvecklade en större kommunikationsförmåga och personalen upplevde att brukarna gavs möjlighet till att uttrycka sina tankar och önskemål. Dock visade sig tidsbrist bli problematiskt och därav ansågs detta från ledningen som ett långsiktigt mål.
3.3 Kommunikationsteknik och funktionsnedsättning
I en svensk studie av Näslund & Gardelli (2013) har det visat sig att digitala hjälpmedel för information och kommunikation ökar kommunikationsförmågan. Forskningen visar att unga individer med intellektuell funktionsnedsättning har en mer naturlig förmåga och förståelse för digitala hjälpmedel. Då de använder sig av det i sin hemmamiljö. Dock fanns det tveksamheter om det skulle nyttja den äldre målgruppen. Vilket visade sig öka deras kommunikativa och aktivitetsförmåga. Men fortsatt träning inom hjälpmedel visade sig fortsättningsvis behövas. De unga individerna med funktionsnedsättning har sedan tidigare en vana av att använda sig av digitala medier och forum därav enklare för den målgruppen att anamma de nya digitala hjälpmedelena. En nackdel som den svenska forskningen visade var att de digitala pedagogiska programmen ej var anpassade till vuxna med
intellektuell funktionsnedsättning. Det var utformat efter barn behov med färgglada bilder och lek. Materialet ska istället vara anpassat till vuxna genom vuxna röster som talar, enkla bakgrunder och symboler. De vuxna med
intellektuell funktionsnedsättning hade svårigheter att förstå de digitala hjälpmedlen och hade redan svårigheter med sin kommunikation och därav agerade de passivt. De blev likaså nekade samspel med andra och därefter upplevde forskarna att en osäkerhet uppstod hos de vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Med grund i detta valde personalen på den dagliga verksamheten att en förbättring bör ske genom träning med deras stöd. Därefter ökade individernas vilja till att prova på nya aktiviteter och deras
kommunikationsförmåga ökade. Förståelsen för symboler och bilder i kommunikationssyfte ökade likaså (Näslund & Gardelli, 2013).
Det finns tre olika sätt att kommunicera på menar Ivarsson m.fl. (2016). Samtal där det följs, styrs och vägleds. En följande kommunikation sker på så sätt att personalen lyssnar av situationen. Personalen ger mindre information. Vid styrande kommunikation tar personalen den ledande rollen i samtalet. Det anses vara ett mer tillrättavisande samtalssätt. Den vägledande samtalspartnern ger positiv förstärkning och erbjuder sin kompetens, ett sätt som används i motiverande samtal (MI) (ibid.).
3.4 Interaktion och relationer i arbetet med brukare
Røkenes & Hanssen (2016) talar om relationskompetens som grunden för kommunikation i arbetet med individer. Vilket betyder förståelsen för individer som hen möter i sitt arbete och viljan till att samverka med ett mål i fokus. För en god relationskompetens krävs det att kommunikationen sker utan kränkande syfte och för att främja en meningsfullhet. Likaså med betoning i den motsatta partens
14
intresse av kommunikation. Aldrig bör den professionellas intressen eller värderingar påverka kommunikationsprocessen med brukare. Alltid bör fokus ligga på brukarens välmående och intresse. Kompetensen ökar när relationen mellan den professionella och brukaren förbättras. Men ovanstående sker ej om den professionella ej främjar kontaktskapande till vederbörande. Därefter bör den professionella bibehålla relationen med brukaren för att kommunikation ska ske. Om det behövs avsluta relationen på goda villkor för att ej förhindra framtida bryt gällande kommunikation hos den aktuella brukaren.
4.TEORI
I följande avsnitt presenteras teorin symbolisk interaktionism med fokus i social interaktion. Likaså Goffmans dramaturgiska perspektiv med inriktning på social interaktion. God kunskap om kommunikation och social interaktion och dess följder kan bidra till ökad förståelse för brukares agerande inom daglig verksamhet.
4.1 Symbolisk interaktionismens grundpelare
Symbolisk interaktionism är ett synsätt som används för att beakta de sociala fenomenen. Teorin ger ett perspektiv på hur verkligheten fungerar. Människors sociala agerande i olika sociala situationer studeras. Likväl gruppers agerande i samhället. Inom teorin symbolisk interaktionism är teoretikerna intresserade av förståelsen bakom agerandet. Symbolisk interaktionism består av fem
grundpelare: definitionen av situationen, symboler, nuet, social interaktion och aktivitetens betydelse. Med definitionen av situationen menar det att individen eller människan observerar verkligheten som riktig och verkligheten blir då även verklig med följder. Detta menar på att individens beteende likaså styrs av det. Vilket likaså betyder att var och en definierar situationen olika och med grund i sitt beteende. Ett exempel är när ett skilsmässobarn väljer att spendera sin tid med den andra föräldern och den första föräldern reagerar negativt. Där definierar den första föräldern situationen utifrån en negativt påverkad situation när det
tvärtemot kan definieras annorlunda och anses hanterbart. Att exempelvis byta betydelsen bakom ett ord till ett annat kan ändra definitionen och situationens följd. Definitioner sker medvetet och omedvetet och därefter ageras det utifrån det. Sedan tolkas agerandet omedvetet och individuellt. Den symboliska
interaktionismen utgår därför utifrån ett pragmatiskt synsätt. Sanningen är något som grundar sig i individens föreställningar och påverkas av olika uppfattningar i olika kontexter. Verkligheten uppfattas därefter annorlunda från individ till individ. Symboler är orden vi använder när det sätts in i en mening och då förmedlas ett språk. Dock kan inte symbolerna endast ge dig själv en förståelse utan ska existera i samklang med andra individer. Det vill säga att vi menar detsamma som andra individer i vår omgivning. Vårt kroppsspråk kan också kommunicera med symboler. En definition av situationen skapar symboler. Med aktiviteter inom symbolisk interaktionism menas att vara aktiv i en social process. Dock är de sociala processerna föränderliga och ej statiska. Symbolisk
interaktionism menar att människan inte är något utan gör något, handlar eller agerar. George Herbert Mead som var en stor teoretiker inom symbolisk interaktionism menar i grund i John Deweys påståenden att individen har en erfarenhet som vi sedan formar om till något nytt (Trost & Levin, 2010).
15
4.1.1 Social interaktion
Enligt teoretikerna som myntat teorin anses grundpelaren social interaktion som viktigast inom symbolisk interaktionism. Social interaktion är inte endast utfört genom samtal utan även genom kroppsspråk, minspel och gester. Alla människor oavsett funktionsförmåga ägnar sig åt att interagera. Olika kontexter och tyst kommunikation ses även det som interaktion, även om utbyte av ord ej sker. Social interaktion sker även med individen själv, i tänkandet. Individer är i grund sociala varelser som ständigt interagerar med varandra. Enligt Herbert Blumer som likaså var en teoretiker inom symbolisk interaktionism förstås individen genom de olika sociala processerna som sker och i samspelet. Blumer betonar som ovanstående att den sociala interaktionen är föränderlig och ständigt i en process som utvecklas. Likaså är det i processen som individen blir till eller formas. Det är vanligt förkommande att se social interaktion ur ett verbalt perspektiv genom det talade språket. Genom tal förstås mycket menar Blumer exempelvis genom skrift. Men det sker mer än den vardagliga kommunikationen. Dock betonar Blumer att inom symbolisk interaktionism kan uppfattningen bli annorlunda om ett sinne anses bristande exempelvis genom nedsatt hörsel eller syn. Synen är det sinne som observerar uppträdandet (Trost & Levin, 2010).
4.2 Goffmans dramaturgiska perspektiv
Erving Goffman har en nära koppling till symbolisk interaktionism och det framgår särskilt när han talar om att individen söker mening som blir till i den sociala interaktionen. Han poängterar också att den moderna människan i sin roll reflekterar över sitt agerande och blir ständigt bedömd av individer i
omgivningen. Han talar om människans jag upplevelse och hur det uppfattas av andra och av sig själv som individ. Inom social interaktion talar Goffman om de olika framträdanden som människan presenterar i situationerna. Framträdanden används individuellt eller i grupp för att tillämpa olika tekniker för att ges
möjlighet till att nå upp till de roller som de räknar med att spela. Därefter agerar individen utifrån responsen på motpartens reaktion. Vilket sedan ligger till grund i hur individen agerar därefter i form av regler och sociala normer (Goffman, 2014).
Goffmans dramaturgiska perspektiv är taget från teaterns perspektiv. Där Goffman betonar att allt som sker görs i situationer där människan har sina bestämda roller. I situationerna agerar vi människor socialt och utefter att bibehålla en roll eller att anpassa oss efter vår omgivning. Han menar att människor påverkas av situationer vi befinner oss i. I situationerna agerar vi människor utifrån både verbal och icke verbal kommunikation. Goffman menar även att allt är uppbyggt av regler vilket kan hämma människan i hens agerande och därav kan orsaka olika situationer som anses problematiska i situationen och med individen själv. Det medför stor energipåverkan hos individen för att undvika problemsituationer. Målet enligt Goffman är att göra individens interaktion så meningsfull som möjligt och ger människan en möjlighet till reflektion över sitt eget agerande (Moe, 1995).
4.3 Sociala band
Sociala band och skam går hand i hand. Sociala band är ett begrepp som används för att ges förståelse i hur relationer mellan människor fungerar. Bra sociala band visar sig i tilltro och tillit gentemot varandra. När de sociala banden är stabila och trygga har individen givits bekräftelse från personer runt om kring sig. De sociala banden kan dock bli negativt påverkade och individen upplever mindre stolthet
16
och upplever då skamkänslor. Individen väljer då att ändra sin uppfattning av sig själv och synsättet förändras. Positiv förstärkning gentemot en individ ökar deras emotionella känslor och de sociala banden stabiliseras. När individen upplever skam försämras då de sociala banden och individens mående påverkas. Vid ovanstående situation handlar individen mest förekommande med flyktbeteende. Men individen kan även ta till aggressivitet och/eller hot och våld detta för att självet ska ända om känslorna till stolthet. Handlingarna kan i sin tur därefter leda till social isolering och annan form av exkludering. Även långsiktigt leda till minskat självförtroende och mindre tillit till sig själv. Det påverkar en individs relationer och ökar rädslan vid kontaktskapandet (Johansson & Hellfeldt, 2018).
5. METOD
Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att ges en god förklaring till hur personal arbetar kring kommunikation och deras upplevelser. Då uppsatsen betonar kommunikation som vikt upplevde jag att intervjuer där jag träffar individerna ansikte mot ansikte var viktigt. Både för att jag kan tolka individernas kroppsspråk och tyda deras signaler under intervjutillfället. Att jag valde semistrukturerade var för flexibiliteten i intervjuguiden. När ämnen tas upp som är av diskussionskaraktär upplever jag att en viss flexibilitet behövs.
Intervjuer ger mig likaså möjligheten att på plats se deras olika hjälpmedel. Eftersom intervjuguiden skickas ut innan intervjutillfället kan intervjupersonernas svar upplevas mer förberett och inövat. Vilket både kan ses som en nackdel och fördel då forskaren kan vara ute efter spontaniteten i intervjupersonens svar. Spontaniteten kan ge utlopp för bra empiriskt material.
5.1 Urval/Population
För att nå ut till populationen skickades mail till olika chefer inom daglig verksamhet i två olika kommuner. Genom kedjeurval gavs jag information om intressenter men även genom spontant urval. Kedjeurval enligt Bryman, (2011) kan även benämnas som snöbollsurval. Med detta menas att forskaren i fråga kontaktar en mindre grupp människor som hen anser är relevanta för studien. Därefter hänvisar en person ur den valda gruppen vidare till andra relevanta individer som därefter deltar i studien. Detta urval används med största del när det är svårt att få tag i en särskild målgrupp menar Bryman (2011).
Jag fick därefter ändra mitt informationsbrev då mitt första urval ej nådde fram till tillräckligt många intressenter. Genom spontant urval kontaktade jag en
verksamhet som jag av erfarenhet vet arbetade med hörselnedsättning och med inriktning på kommunikation. Det resulterade i tre nya mailadresser och ytterligare en intervjuperson. Jag gavs sedan tillgång till sammanlagt sex olika intervjupersoner som gav samtycke till att bli intervjuade till studien. Ändringen i informationsbrevet var att intervjun skulle ske på svenskt teckenspråk och ej talad svenska då individen tillämpade teckenspråk. Därav är mina teckenspråkiga intervjuer ej transkriberade på traditionellt sätt. Då det är svårare att korrekt transkribera från teckenspråk till skriven svenska med korrekt översättning. Den teckenspråkiga intervjun blir transkriberad vid filmningen och vid min tolkning som har teckenspråk som modersmål. Därav översätter jag från svenskt
17
5.2 Datainsamling
Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, semistrukturerade intervjuer. Då semistrukturerade intervjuer följer en intervjuguide som ej är bestämd kan det underlätta intervjupersonernas svarsalternativ. Då det finns möjlighet för
följdfrågor under intervjun och likaså utrymme för ytterligare frågor som
intervjupersonen vill ta upp. Semistrukturerade intervjuer följer teman men med en struktur som ej är bestämd och mer flexibel. Kvalitativa studier överlag ses som ett mer flexibelt arbetssätt och som metod kopplat till syftet och
frågeställningarna ovan kan maktförhållandet minska mellan intervjuaren och intervjupersonen. Eftersom semistrukturerade intervjuer innebär en större
flexibilitet angående rangordningen av ställda frågor. Enligt Bryman (2011) är det ett bra alternativ till den valda studien. Till ämnet kommunikation kan svar
tillkomma som ej blivit ställt. Semistrukturerad metod kan då göra det möjligt att prioritera vissa frågor med likväl ta upp nya följdfrågor som intervjuguiden ej berör men som har hög relevans.
5.2.1 Före
Började med att skicka ut till två olika dagliga verksamheter som jag genom kedjeurval givits information om att de arbetar med individer som även har en hörselnedsättning. Tiden började bli kort så jag kontaktade även en annan daglig verksamhet som jag även hört gott om. De arbetar med individer med olika funktionsvariationer och inte endast med individer med hörselnedsättning. Jag fick kontakt med sex olika intervjupersoner.
5.2.2 Under
Intervjuerna tog 45 minuter vardera. Intervjuerna utfördes på Malmö Universitet och på deras respektive arbetsplatser. På Malmö Universitet bokade jag ett grupprum där intervjun utfördes. Jag träffade upp intervjupersonen vid entrén därefter gick vi upp till grupprummet. Där intervjun skedde på deras arbetsplats ansvarade intervjupersonen i att boka rum. Det var i möteslokaler och på deras kontor. Intervjuerna följde en intervjuguide (se bilaga 2). Problemen som uppstod var grundade i min utformning av intervjuguiden då flertal av frågorna var för lika varandra och att avsnittet om kommunikation redan svarades på vid de första frågorna.
5.2.3 Efter
När intervjuerna var avslutade påbörjade jag transkriberingen. Transkriberingen tog längre tid då tre av mina sex intervjuer var på svenskt teckenspråk. Det
behövdes då först översättas från svenskt teckenspråk till svenska. Därefter kunde transkriberingen påbörjas.
5.3 Analysgenomförande
Analysen genomfördes med tematisk analys. Tematisk analys innebär att bryta ned materialet efter transkriberingen genom att börja med att leta efter särskilda koder i intervjuerna som visar sig tydligt återkommande. Koderna kan visa sig som särskilda språkliga uttryck, speciella övergångar från ett tema till ett annat. Likaså om det fanns några specifika kausala kopplingar. När tystnad skedde i intervjun och varför. Koderna kan ses som empirinära information det vill säga intervjupersonens erfarenheter och upplevelser poängteras. Därefter kan teman urskiljas i analysen. Teman ses som mer övergripande och teorinära. Teman kan vara ett bidrag kopplat till de teoretiska tillvägagångsätten. Likaså kan de olika
18
teman vara kopplat till studien i form av forskningsfrågorna. Det kan även visa sig som kategorisering utifrån vilken data som uppenbarar sig. Slutligen kan det vara olika koder som kommit till forskaren under studiens process exempelvis i observationsstudierna. Det är de teman som tas upp i kommande resultat och diskussion (Bryman, 2011).
5.4 Etik
Under intervjusituationen kan upplevelsen från intervjupersonen upplevas som mer obekväm då en intervjusituation anses mer formellt. Då en intervju kan anses vara mer formell kan likaså svaren bli formella och ej fullt upplevelserika. Etiska dilemman kan uppenbara sig vid intervjufrågorna. Intervjupersonen kan uppleva frågorna som något avskräckande och inte vill svara. Därav är det viktigt som intervjuare att både betona att deltagande är frivilligt och att hen kan avbryta när som helst. En pilotstudie är av god vikt att utföra innan starten av intervjuerna för att undvika felformulerade frågor. Vid formulerandet av frågor till intervjuguiden beaktades noga hur utförandet av frågorna blev för att undvika en kritisk
utgångspunkt eller att intervjupersonen ska uppleva sig kränkande. Intervjuguiden formulerades likaså noga utefter riktlinjer där frågorna ej ska anses ledande. Frågorna utformades likaså så de är ej ja och nej frågor för att ges så öppna svar som möjligt. Enligt Bryman (2011) löper det likaså en risk att intervjupersonen ej delar liknande värderingar som informanten vid intervjun och det kan bidra till konflikter. Men det kan även bidra till att synliggöra ämnet och i sin tur betona vad som bör utvecklas inom verksamheten.
Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att betona och avidentifiera alla
intervjupersoner. Speciellt när antalet teckenspråkiga individer är begränsade. Det gör det enkelt att förstå vem vi pratar om och vilket företag hen arbetar inom. Därav är det viktigt att i nedan resultat formulera sig utefter att individen ej ska bli identifierad.
5.4.1 Information
Informationsbrevet innebär att ge en översiktlig beskrivning för intervjupersonen och för att ge hen en bild vad studien handlar om och hur hantering av data kommer ske. Se bilaga 1.
5.4.2 Samtycke
Samtyckeskravet innebar att alla intervjupersoner gav samtycke till att delta i studien och att de givits information om syftet till studien. Likaså att det är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. I denna studie gavs skriftligt informerat samtycke till alla deltagare (se Bilaga 3). Enligt
Vetenskapsrådet (2017) handlar anonymisering bland annat om hur personuppgifter och andra känsliga uppgifter hanteras.
5.4.3 Konfidentialitet
I informationsbrevet (se Bilaga 1) betonas det att examensarbetet och studien ska följa etiska riktlinjer och all information ska behandlas konfidentiellt.
Intervjupersonerna ska likaså avidentifieras i arbetet så det ej ska belysas vem hen är.
19
5.4.4 Nyttjande
Innan intervjutillfället lyftes det muntligt att all insamlad data endast kommer att användas av mig därefter raderas vid godkänt examensarbete. I
informationsbrevet betonades det även att examensarbetet ska publiceras på Malmö Universitets databas MUEP.
5.4.5 Tillförlitlighet
Då reliabilitet och validitet till största del används i kvantitativ forskning tar Bryman (2011) upp alternativa begrepp och synsätt till kvalitativ forskning. Genom reliabilitet och validitet söker de en absolut sanning i mätningen. Men i kvalitativ forskning kan verkligheten visa fler sanningar. Tillförlitlighet används som ett sådant begrepp och delas in i fyra underkategorier: trovärdighet,
överförbarhet, möjlighet till konfirmation och pålitlighet. Med trovärdighet menas
det att resultatet ska för båda parter kännas etiskt rätt och förmedla rätt
information. Överförbarhet betyder att resultaten ska kunna anpassas till en annan miljö. Fungerar resultaten i en liknande kontext eller vid en framtida tidpunkt. Med pålitlighet menas det att materialet som tagits fram under forskningens gång har blivit granskat av andra individer än forskaren själv. Detta för att under tillförlitlighet behöver forskaren veta att materialet är relevant utifrån problemformuleringen med hjälp av andras synsätt. Styrka och konfirmera materialet grundar sig i att forskaren inte ska uttrycka sig eller sammanfatta forskningen utefter egna värderingar. Ovanstående faktorer är grundläggande för att kvalitetssäkra materialet (Bryman, 2011).
För att ta reda på om denna studie är trovärdig och relevant utifrån vad som frågas efter så skickas materialet ut till intervjupersonerna. Intervjupersonerna har då möjlighet att ställa frågor kopplat till studien. Handledaren ger även feedback om resultatet inte är relevant utifrån vad som frågas efter i syfta och frågeställningar. I denna studie är det möjligt att kunna överföra till en annan kontext då
kommunikation sker i alla miljöer. Liknande målgrupper går att hitta längre fram i tiden vilket gör att överförbarheten är hög. För att göra resultatet så pålitligt som möjligt skickade jag ut materialet till min handledare under tidens gång.
Handledaren eller examinatorn granskar då materialet som nämnt ovan utifrån problemformuleringen etc. För att resultatet ska ske ur ett etiskt förhållningssätt har jag under studiens gång ifrågasatt mina formuleringar en extra gång. Min handledare har likaså kommenterat om hen upplevt texten som värderande på något sätt.
6. ANALYS
Nedan redovisas resultaten och analysen av intervjuerna. Det som lyfts nedan har visat relevans kopplat till valda teorier och till den tidigare forskningen.
Intervjupersonernas citat är grundade i deras egna uttryck och upplevelser. Huvudteman som följer i texten är: Kommunikation och Organisatoriskt
20
6.1 Kommunikation
Flertal av intervjupersonerna fick frågan vad kommunikation betyder för dem och vad kommunikation betyder generellt. Underrubrikerna nedan är:
kommunikationens betydelse, grundläggande rättighet och bristande kommunikation.
6.1.1 Kommunikationens betydelse
Kommunikationens betydelse kan enligt intervjupersonen uttryckas såhär:
”Ett kommunikationshjälpmedel fungerar om alla gör samma”. En annan menar: ”Kommunikation binder ihop människor”. Vilket påpekas i Malmgren (2018) där
lever vi alla på en social planet med andra individer i vår omgivning. Det sker kommunikation mellan individer och det sker utbyte av sociala händelser och historia, normer, värderingar och språk. Språket utvecklas genom kommunikation som sker på flertal olika sätt men främst visuellt och auditivt.
En annan intervjuperson påpekar: ”…kommunikation leder till att man får en
känsla av ett sammanhang och då är det jätteviktigt och ett väldigt stort område och många som inte jobbar förstår vikten av att jag ska känna en delaktighet och en gemenskap med andra människor så krävs det att jag har en kommunikation som jag blir förstådd och att jag blir bekräftad och sedd och när man har alla dem bitarna så kan jag utvecklas som människa mm.”
Majoriteten av intervjupersonerna nämner att individen har rätt till
kommunikation för att bli förstådd. Enligt FN:s konvention om rättigheter för individer med funktionsnedsättning har alla rätt till yttrandefrihet och att alla olika kommunikationsmedel ska främjas för dessa individer (2008:23). Likaså nämner ovanstående intervjuperson KASAM som ett fungerande teoretiskt perspektiv. Intervjupersonen betonar att känsla av sammanhang bidrar till en god
kommunikation. Vilket går i linje med Winlund (2011) där begriplighet. hanterbarhet och meningsfullhet bidrar till goda levnadsvillkor.
Vilket betonas som bristande av en intervjuperson som säger: ”..man inte
använder alternativa man har inte kunskaper om och vikten av alternativa kommunikationssätt eh och att många liksom tror att det här med det talade språket litar för mycket på det. Eh det är ju lite tråkigt för så är ju inte någon människa vi behöver en kombo av alla dem där. Man hör väldigt ofta för i kommunikation så ingår ju även det här med strukturen. Strukturen i min
almanacka. Så kan man höra de vill inte ha bilder eller så där och då brukar jag säga men fråga inte, erbjud. Jag har ett schema här till dig varsågod och så finns det bilder och text det finns kombinationer av olika sinnen jag kan använda för att uppfatta detta. jaa så det är väldigt mycket det man kan möta på folk som säger att nää men dem ville inte och då vet man inte vad det är..”.
Enligt McConkey m.fl., (1999) finns det både verbal och icke verbal
kommunikation. Vilket fler av intervjupersonerna lyfter. En intervjuperson menar på att kommunikation är: ”Inflytande, frihet och möjligheter och sen kan man
göra det på många sätt det är ju inte bara med ord ju det är ju med tecken eller med en blinkning det är också kommunikation att kunna göra det skapar förutsättningar för att leva liksom..”.
Vilket kan kopplas till den tidigare forskningen av McConkey m.fl., (1999) som menar på att personalen på dagliga verksamheter använder sig mestadels av verbal
21
kommunikation och att annan alternativ kommunikation brast. Studien av McConkey m.fl., (1999) gjordes med observationer. När deltagarna agerade rätt upplevde forskarna att det var på grund av det etiska perspektivet i studien. När forskarna var där synligt hade deltagarna en vilja om att göra rätt för studiens resultat och för att prestera så bra som möjligt.
En av intervjupersonerna fick frågan vilka möjligheter en god kommunikation kan leda till och betonade följande: ”Följa brukarens mål och få det den har uttryckt.
Att bli stark att våga. Utvecklas som person också att ge dem meningsfulla
aktiviteter. Men vad är meningsfullt för dig? Olika från person till person. Prata i en liten stund. Umgås och fika tillsammans Fånga det som faktiskt betyder något för stunden. En brukare uttryckte sig att hon känner sig stark, när man själv kan tala om det så ryser jag, syftet. Då fungerar kommunikationen, trygghet och vågar ta upp saker som fungerar och ej fungerar.”. Det går i linje med att främja
empowerment och egenmakt hos individen. Empowerment är ett begrepp som ökat mycket inom funktionshinderpolitiken på senaste tid. Med empowerment menas det att individer med funktionsnedsättning ska förstå sin nuvarande
situation. Använda de förmågor individen själv har till att ta mandat över sitt egna liv och dess kontext. Individen kan använda empowerment i alla sina situationer exempelvis i ovanstående kommunikation. Det är endast individen själv som kan uppnå sin empowerment men omgivningen är viktig för att
tvåpartskommunikation ska ske och individen därefter främjar sin självständighet (Göransson, 2007).
6.1.2 Grundläggande rättighet
Gemensamt för alla intervjupersoner var när de fick frågan om vad
kommunikation betyder för dem. Alla sa att det är en grundläggande rättighet och att det innebar frihet, delaktighet, gemenskap och att kommunikation behövs för att bli förstådd och bli bekräftad. Rätten till att uttrycka sig och att ha ett socialt samspel med andra individer. En av intervjupersonerna menar på att
kommunikation används för att möjliggöra aktivitet. Flera av intervjupersonerna nämner att relationen mellan personal och brukare är grundläggande för att kommunikationen ska fungera.
En av intervjupersonerna lyfter detta: ”Kommunikation är en grundläggande
rättighet för mig. Alla ska ha möjlighet att kommunicera på sitt eget sätt. På den nivån man är på eh jag tror inte det finns någon människa som inte har någon kommunikation överhuvudtaget utan när alla människor har någon sorts av kommunikation det är bara det att man måste förstå den…”.
Malmgren (2018) betonar likaså att för att främja kommunikationen krävs det att individerna som kommunicerar med varandra samarbetar. Samarbetet kräver att den ena partnern visar ett intresse genom att läsa av signaler och avläsa andra uttryck. Partnern behöver även locka fram den andra kommunikationspartnerns intresse genom att visa engagemang. Vid exempelvis dövblindhet behövs trepartskommunikation i form av taktil kommunikation. Taktil kommunikation sker genom beröring som grundar sig i deras första språk teckenspråk.
6.1.3 Bristande kommunikation
Gemensamt för alla intervjupersoner var vad som händer när kommunikation inte fungerar, vad sker då. Hur påverkar detta individen som har en intellektuell
22
funktionsnedsättning. En intervjuperson uttrycker bristande kommunikation enligt: ”frustration otrygghet, rädslor föds också av okunskap och okunskap
bygger ju på brist på kommunikation. Och där kan vi ju dra in hela det politiska spektrat om vi vill. För det handlar bara i grunden om rädslor och när vi inte känner att vi själva gör oss förstådda eller att andra inte förstår oss då bli vi rädda för då kan vi inte göra oss hörda oavsett vilken form och grad”.
McConkey m.fl., (1999) såg detta i sin studie där de upplevde att missförstånd skedde men minskade vid högre kompetens inom området kommunikation,
framförallt kompetens inom AKK. Ytterligare en intervjuperson tar upp att: ”Brist
i kommunikationen från personalen leder till brist i kommunikationen för brukaren”. Vilket det enligt Johnson m.fl., (2017) sker i allra högsta grad.
Flertal av intervjupersonerna lyfter att bristen på kommunikation kan leda vidare till att brukarna visar utmanande beteende. Enligt Trost & Levin (2010) kan det kopplas till symbolisk interaktionism där en av beståndsdelarna är definitionen av situationen. Med definitionen av situationen menas det att alla tolkar situationer olika baserat på individen och händelsen. Personalen upplever att
kommunikationen fungerar och förstår inte alla gånger varför brukaren går upp i affekt. Brukaren i fråga kan uppleva situationen annorlunda, exempelvis bli frustrerad då de inte kan göra sig förstådd.
Enligt en av intervjupersonerna menar hen på att det kan ge konsekvenser för brukarnas psykiska mående. Intervjupersonen uttrycker: ”det kan ju bidra till
social isolering vilket då i sin tur bidrar till depressioner och allt mer psykisk ohälsa än vad som finns. Missförstånd mellan olika personer som då i sin tur kan leda till slagsmål..”. Av ovanstående citat är det återkommande att bristande
kommunikation leder till att brukare går i affekt. Enligt Trost & Levin (2010) uttryckte Blumer som var en av teoretikerna inom symbolisk interaktionsim att om våra sinnen brister eller saknas kan information och kommunikation ges och uppfattas annorlunda, vilket likaså kan leda till affektutbrott. Vilket han menar på kan ske om exempelvis ett sinne fungerar annorlunda. Likaså som Johansson & Hellstedt (2018) betonar i deras diskussion som sociala band. När skamkänslor uppenbarar sig kan en individ agera med aggressivitet och hot/våld. Vilket kan ske om de ges bristande kommunikation.
En intervjuperson säger: ”…om det blir missar är det på grund av personalen
oftast. Vi arbetar från brukarens perspektiv. Brukaren vet vad hen vill och det är vårt jobb att tolka den personen, kroppsspråk, ansiktsspråk, teckenspråk etc.”.
Vilket går att koppla till den tidigare forskningen i Storbritannien. McConkey m.fl., (1999) menar på att personalen behöver rannsaka sig själva då de utför affektsmitta i olika grad och att de är i behov av att se över sina
kommunikationssätt. Om personalen utökar sin kommunikationskompetens kan det leda till ökad förståelse och förståelse av vad brukaren försöker uttrycka. Vilket Goffman (2014) betonar att människan idag redan gör. De reflekterar ständigt över sin interaktion och roll med andra människor.
Intervjupersonen ovan nämner även: ” Tänka mer på hur jag ser mig själv, hela
tiden när man jobbar med människor som har en funktionsnedsättning måste man reflektera över sig själv hela tiden och hur jag bemöter den personen och hur den upplever mig. Inte bara teckenspråk det är andra delar också. Rent generellt liksom. Bli bättre på att kolla sig själv och hela kroppsspråket. Se till andra
23
faktorer och perspektiv. Hur jag beter mig.”. McConkey m.fl., (1999) lyfter att
personalen behöver reflektera på hur de kommunicerar med olika individer med intellektuell funktionsnedsättning. I studien visar det att personalen
kommunicerade likadant med varje individ vilket gör det svårt då alla brukare är olika mottagliga för kommunikation och att ges information.
Johansson & Lalander (2013) menar på att kommunikation behöver visa sig mer öppen, detta i linje med Meads teori symbolisk interaktionism. Detta för att individens utveckling och identitet ska främjas. Personalen behöver då hänvisa vidare till en kollega som anses ha mer kompetens och som behärskar rätt kommunikationsmedel.
Vid motiverande samtal menar Ivarsson m.fl. (2016) att bristerna är baserade på vad som sker i relationen. Det är samtalspartnern i detta fall personalen som brister. Samverkan mellan personalen och brukaren minskar och detta från personalens perspektiv mestadels när personalen upplevs ointresserad eller en frånvarande lyssnare. Brukaren kan också i det fallet redan innan
kommunikationens start bära på en inre stress som sätter ton för samtalet. Det kan leda till att brukaren i detta fall blir defensiv och vill försvara sig själv (ibid.). Vilket går i linje med var intervjupersonerna lyfter. Personalen upplever att när brukarna inte gör sig förstådda eller inte förstår informationen som kommer till dem agerar de med utmanande beteende. Hur personalen använder rummet är viktigt vid utmanande beteende. De kan likaså avleda individen som uttrycker aggressivitet genom att erbjuda en kaka eller något annat personalen vet fungerar (ibid.).
6.2 Organisatoriskt perspektiv
Intervjupersonerna fick frågan vad de saknar i deras respektive verksamheter och vilka kommunikationshjälpmedel de nyttjar mest. Nedan diskuteras det vad som utifrån ett pedagogiskt perspektiv fungerar i metodväg respektive inte fungerar. Rubrikerna är: Tekniska hjälpmedel och teckenspråk, människan som pedagogiskt
verktyg och pedagogiska verktyg.
6.2.1 Tekniska hjälpmedel och teckenspråk
I en av de dagliga verksamheterna i studien var målgruppen individer med hörselnedsättning. Där visade resultaten att användandet av tekniska hjälpmedel var avsevärt mindre då de nyttjade teckenspråk i främsta syfte. Men att de
använde teckenspråk som huvudsakligt kommunikationsmedel visade sig nyttja de andra kommunikationsmedlen. När de använde sig utav bilder i kombination med teckenspråk blev det tydliggörande för brukaren i fråga och personalen upplevde att brukaren förstod helheten bättre.
En anledning till detta kan även enligt den svenska studien av Näslund & Gardelli (2013) grunda sig i att dagens teknik inte är anpassad till alla individer. Tekniska hjälpmedel som kommunikationsmedel är idag anpassat till yngre barn med färgglada bilder och annan form av stimulans. Detta kan minska engagemanget hos vuxna brukare och likväl brukare med hörselnedsättning då de är
ljudanpassade. En av intervjupersonerna lyfter detta: ”Hjälpmedel finns till
hörande men det saknas massor till döva inom LSS. Finns tex för hörande talade meddelandet, alltid anpassat dit.”.
24
Näslund & Gardelli (2013) uttrycker även att digitala verktyg för kommunikation hjälper till att utveckla förmågan. Parsons m.fl., (2006) ser också i sin studie att det mest förekommande kommunikationsverktyget är digitala verktyg men även i form av symboler. En intervjuperson yttrar annat: ”..vi är utbildade i inprint 3 och
vi har programmen men vi väljer bara lite när vi ska använda det så det är ingenting hela tiden utan i detta är det bra att använda inprint då gör vi det som ett komplement när vi känner att vi behöver det men annars så använder vi ja tydliggörande vi är väldigt fåordiga med vissa väldigt små meningar.”.
Intervjupersonen påpekar hur de använder sig själva som verktyg och betonar i grund hur viktiga personalen är för individerna med funktionsnedsättning. Vilket går i linje med vad Rombouts m.fl., (2018) och Røkenes & Hanssen (2016) lyfter att relationskompetens bör finnas från personalaspekten annars utvecklas ej kommunikation. Vilket enligt Johansson & Hellfeldt (2018) även kan förklaras med sociala band där det relationella betonas som viktigt då en individs sociala band stärks.
En sårbarhet hos brukaren uppenbarar sig när personal väljer att avsluta sin anställning. Brukaren kan gå stanna i den personliga utvecklingen och sluta sig. Relationen till personalen är därav av stor vikt (Rombouts m.fl., 2018). Enligt Erwing Goffman är det i den sociala interaktionen som individen utvecklas och kommunikationen främjas (Goffman, 2014).
6.2.2 Människan som pedagogiskt verktyg
Flertal av intervjupersonerna uttryckte att personalen var det viktigaste verktyget i de dagliga verksamheterna. Personalen menar på att kommunikation sker på alla dess möjliga sätt med kroppens former, hur personalen placerade sig i ett rum och hur deras mimik såg ut. Det kunde även uttrycka sig i hur en personal placerade sina armar och ben, kollade personalen på väggklockan ofta och upplevdes personalen rastlös och orkeslös. Kommunikation sker på fler sätt än vad individer tror och därefter följer affektsmitta. En intervjuperson fick frågan om vad hen använder mest: ”Den naturliga kommunikationen… Den aktiva kommunikationen
och det som inte tänks på”.
Detta går i linje med begreppet sociala band. Då en individs sociala band stabiliseras genom en god relation. Individen kritiserar sig själv om det
förekommer medveten eller omedveten kritik från andra individer. Den kritiken kan tolkas från individen endast genom mimik eller kroppsrörelser. Det i sin tur påverkar individens tillit okej hur hen därefter ser på sig själv (Johansson & Hellfeldt, 2018).
Personalen är enligt Socialstyrelsen (2011) brukarnas förlängda armar då brukarna ibland efterfrågar annan kontakt utöver personalen. Det går i enlighet med vad en av intervjupersonerna betonar är viktigt: ”.. våra deltagare som har jättemycket
ångestproblem. Och även de är ju liksom det kan bidra till att dem kanske kan hitta en kompis alltså här många är väldigt ensamma. Och det är ju också mycket för att man inte vet hur man ska kommunicera hur man ska göra och vi kan ju då va en länk till det så brukarna kan lära sig hur man ska kommunicera och hur man ska föra sig lite för att skapa kontakter mellan två parter som har
kommunikativa svårigheter de behöver en mitt stöttepelare som kan visa rätt väg.”
