• No results found

Lärarstudenter med utländsk bakgrund - En kvalitativ studie om några kvinnliga lärarstudenter med utländsk bakgrund och deras resa till lärarutbildningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärarstudenter med utländsk bakgrund - En kvalitativ studie om några kvinnliga lärarstudenter med utländsk bakgrund och deras resa till lärarutbildningen"

Copied!
131
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Magisteruppsats

15 högskolepoäng

Lärarstudenter med utländsk bakgrund

En kvalitativ studie om några kvinnliga lärarstudenter med utländsk bakgrund

och deras resa till lärarutbildningen.

Teacher students with minority backgrounds

A qualitative study on some future teacher students with minority background

and their way to teacher education programmes.

Rehan Taha

Magisterutbildning, 45 poäng Examinator: Niklas Gustafson Slutseminarium 2012-01-30 Handledare: Lena Rubinstein-Reich Lärande och Samhälle

Individ & samhälle Utbildningsvetenskap

(2)
(3)

- 3 -

Sammanfattning

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång,

Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan

med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och

fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet.

Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här.

Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund.

Abstract

The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.

(4)

- 4 -

Förord

Jag vill börja med att innerligt rikta ett stort tack till alla de lärarstudenter som generöst har delat med sig av sina liv och erfarenheter samt berättat för mig om sina resor och den kamp det innebär att skaffa sig utbildning och få ett erkännande. Jag önskar Er all framgång och lycka till i framtiden!

Ett stort tack även till min handledare Lena Rubinstein-Reich, samordnaren för magisterutbildningen Irene Andersson och kollegan Nils Andersson för det stöd, de råd och den konstruktiva kritik Ni bistod med under arbetets gång. Ett särskilt tack med mycket värme vill jag rikta till Laid Bouakaz och Mats Trondman som från allra början öppnade den här dörren för mig via forskningsprojektet Ett utbildningspolitiskt dilemma:

Skolprestation och mångkulturell inkorporering. Utan Ert ovärderliga stöd, Er ständiga

uppmuntran och framför allt Er tilltro till mig, hade jag inte nått så långt.

Sist men inte minst, vill jag även tacka min underbara familj för deras fina stöd och den stolthet de alltid visar för mina studier och mitt arbete. Till min femåriga dotter Maria; Tack hjärtat för visat tålamod när mamma stundtals har varit frånvarande och intensivt upptagen med uppsatsarbetet. Du är mitt allt Princess!

Malmö, 2012-01-23 Rehan Taha

(5)

- 5 -

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

-1.1 Syfte och frågeställningar ... - 13 -

1.2 Avgränsning ... - 14 -

1.3 Några begreppsdefinitioner ... - 15 -

1.4 Disposition ... - 17 -

2. Litteraturgenomgång ... 19

-2.1Ungdomars erfarenheter och uppväxtvillkor i mångkulturella miljöer ... - 20 -

2.1.1 Ungdomar i den mångkulturella skolan ... 22

-2.2 Rekrytering till läraryrket i allmänhet ... - 25 -

2.3 Forskning om lärare med utländsk bakgrund ... - 28 -

2.3.1 Utmaningarna och mötet med den svenska skolan ... 29

-2.4 Internationellt ... - 31 - 2.5 Sammanfattning ... - 33 -

3. Teoretisk referensram ... 35

-3.1 Bourdieus teorier ... - 35 - 3.1.1 Ekonomiskt kapital ... 35 3.1.2 Socialt kapital ... 36 3.1.3 Kulturellt kapital ... 36 3.1.4 Symboliskt kapital ... 36 3.1.5 Habitus ... 37 3.1.6 Fält ... 37 3.1.7 Symboliskt våld ... 37 -3.2 Bourdieus klassreproduktion ... - 38 -

(6)

- 6 - 3.3 Respektabilitet ... - 41 - 3.4 Identitet ... - 42 - 3.4.1 Etnicitet ... 43 3.4.2 Genus ... 44 -3.5 Sammanfattning ... - 45 -

4. Metod ... 46

-4.1 Intervju som datainsamlingsmetod ... - 46 -

4.2 Urval och genomförande ... - 47 -

4.3 Bearbetning och redovisning av insamlat material... - 51 -

4.4 Etiska överväganden ... - 52 -

4.5 Min roll som forskare ... - 54 -

4.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... - 55 -

4.7 Metodkritik – kunde jag ha gjort på ett annat sätt? ... - 56 -

4.8 Presentation av lärarstudenterna ... - 57 -

4.8.1 Första gruppen – lärare mot de yngre åldrarna ... 58

4.8.2 Andra gruppen – lärare mot de äldre åldrarna ... 59

5. Resultat ... 61

-5.1 Den första tiden i Sverige ... - 63 -

5.1.1 Sammanfattning... 67

-5.2 Livet i förorten ... - 67 -

5.2.1 Sammanfattning... 70

-5.3 Tidigare skolgång ... - 71 -

5.3.1 Sammanfattning... 74

-5.4 Det mångfaldiga, komplexa identitetsarbetet ... - 75 -

(7)

-- 7 -- 5.5 Valet av läraryrket... - 84 - 5.5.1 Sammanfattning... 90 -5.6 Erfarenheterna från lärarutbildningen ... - 91 - 5.6.1 Sammanfattning ... 98 -5.7 Framtida ambitioner ... - 100 - 5.7.1 Sammanfattning ... 103 -5.8 Resultatsammanfattning ... - 104 -

6. Analys ... 108

-6.1 Sammanfattning ... - 117 -

7. Slutdiskussion ... 119

8. Litteraturlista ... 124

Bilaga 1 Informationsbrev ... 128

Bilaga 2 Intervjuguide ... 129

(8)
(9)

- 9 -

1. Inledning

Sverige blir allt mer heterogent. Omkring 12 procent av ett totalt invånarantal på strax över nio miljoner är födda utanför. Mer än 800 000 personer födda i Sverige har en eller två föräldrar som är födda utomlands. Mer än två av tio har utländsk härkomst, och Sverige har invånare från ca 203 olika länder (SCB, 2009).

Människor som har flyttat till Sverige möter ofta stora utmaningar. I det mångkulturella Sverige beskrivs skolan ofta som ett ständigt återkommande problem. Debatten kretsar ofta kring skolstandarden som sjunker och att fler barn än tidigare misslyckas i sina studier och inte når upp till kunskapsmålen. Nihad Bunars (2001, 2009) arbete som rör skolintegration och segregation beskriver den stigmatiserande bilden och sociala reproduktionen av negativa omständigheter och en hänsynslöshetskultur i många invandrartäta skolområden. Laid Bouakaz (2007) använder det franska uttrycket ”le provisoir qui dure” som betyder ”den tillfälliga långvariga situationen” och som är en beskrivning av situationen i de mångkulturella skolmiljöerna. Med det menar Bouakaz att trots förhoppningarna om en bättre tillvaro i dessa miljöer och att olika inplanerade satsningar och åtgärder ska reda ut problemen och bristerna, är detta varken givet eller en tillfällighet. Det finns en tendens där man tror och hoppas att dessa problem är tillfälliga, framför allt när det genomförs olika satsningar och åtgärder för att åstadkomma en förändring i mångkulturella miljöer. Men det har visat sig genom åren att dessa problem och ”rykten” i exempelvis mångkulturella skolor, kvarstår som svårlösliga/olösliga och situationen blir än värre för varje år som går (Bouakaz 2007).

Dock görs det kraftiga satsningar för att förbättra situationen i dessa skolor såsom olika skolutvecklingsprojekt, fortbildning av personal i mångkulturalitet och interkulturalitet, införande av olika tvåspråkiga program, språk- och integrationsprojekt och så vidare. Detta leder vidare till en intressant fråga: Hur ska vi på bästa sätt förhindra föreställningar om att det är det mångkulturella samhället som är källan till segregation, utanförskap, brott,

(10)

- 10 -

skolmisslyckande, samt våld och vandalism i skolan? Hur skulle de positiva sidorna med Sveriges nya kosmopolitiska befolkning kunna lyftas fram?

Ove Sernhede (2009) framhåller att utvecklingen av marginalisering och diskriminering i invandrartäta områden de senaste två decennierna har en framträdande och direkt inverkan på såväl skolan som ungas konstruerade gemenskaper utanför skolan. Ungdomar som växer upp i invandrartäta områden upplever en känsla av en ”icke tillhörighet” i relation till världen som finns utanför skolan. Enligt Sernhede såg sig ungdomar mer som andra klassens medborgare (Sernhede 2009). Både Bunars (2001) och Runfors (2003) forskning pekar på att skolan snarare förstärker känslan av ”utanförskap” hos eleverna istället för att göra dem till en del av samhället. Och som ett svar skaffar sig ungdomar egna strategier och skapar egna kulturer och egenskaper för sökande efter respekt, förståelse och kunskap som samhället och skolan har svårt att tillgodose (Sernhede, 2009).

PISA-undersökningen (2009) bekräftar att det finns skillnader i skolresultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper är kanske inte helt oväntat eller förvånansvärt. Men det är bekymmersamt att elever födda och uppvuxna i Sverige har ett sämre skolresultat än sina infödda jämnåriga skolkamrater. Till exempel var antalet elever som uppnådde kunskapsmålen i Rosengårdsskolorna i Malmö 2010 enbart 13 % jämfört med 26 % år 2005 (Skolinspektionen, 2011). Sernhede (2009) menar att allt fler ungdomar i de här territoriella stigmatiserade områdena hamnar i en situation där de har otillräckligt med betyg för att söka sig vidare till gymnasiestudier. Situationen är än värre för pojkar jämfört med flickor. Statistik visar att tjejer i allmänhet presterar bättre i skolan än killar (SOU 2010:99), och i synnerhet i marginaliserade skolområden (Trondman, 2006).

Debatten om den mångkulturella skolan och Sverige som ett mångkulturellt samhälle är ofta negativ och dyster. Även forskning har fokuserat mer på problem och på dem som misslyckats. Frågan blir hur forskning kan ändra inriktning och ställa nya frågor som lyfter upp de positiva delarna i större utsträckning. Med detta menar jag frågor om framgång. Framgång innebär inte att alla söker sig vidare till högskola och skaffar sig akademiska utbildningar. Få studier har fokuserat på unga invandrartjejers och invandrarkillars

(11)

- 11 -

framgång i skolan. Båda Meta Cederberg (2006) och Ulrika Wigg (2008) beskriver i sina avhandlingar hur ungdomar med utländsk bakgrund når skolframgång och skapar skolkarriär. De beskriver komplexiteten i samspelet mellan etnicitet, identitet, att höra hemma eller inte höra hemma i samhället och kampen att lyckas i framtiden. Största delen av deltagarna i dessa två studier sökte sig till högskolan.

Trots den dystra bild som ofta propagerar i samhällsdebatten om den mångkulturella skolan, har många elever med utländsk bakgrund hittat sin väg till högre studier i Sverige och i utlandet. Enligt rapporten från Högskoleverket (2011) har antalet studenter med utländsk bakgrund på högskolor och universitet runt om i Sverige ökat från 8 000 studenter läsåret 2000/01 till nästan 14 000 läsåret 2009/10. Det motsvarar en ökning med ungefär 70 procent. En majoritet (59 procent) av studenterna under läsåret 2009/10 var kvinnor. Med utländsk bakgrund avses, enligt Högskoleverkets definition (2011), att man är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är utrikesfödda. Det innebär att personer som har svensk bakgrund är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Denna definition på begreppet ”utländsk bakgrund” används även i föreliggande studie.

En del av de studenter som läser vidare på högskola och universitet, väljer att bli lärare inom olika ämnen och olika åldersstadier (förskola, grundskola eller gymnasium). Ett antal studier i Sverige har undersökt lärare med utländsk bakgrund (Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004, 2006; Sandlund, 2010). Dessa studier handlar i mångt och mycket om lärare med utländsk bakgrund som flyttat till Sverige med en lärarexamen från sina ursprungliga hemländer eller innehar en annan akademisk examen och utbildat sig vidare vid högskolor i Sverige. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den forskning som har bedrivits hittills har fokuserat på dessa lärares utbildning, rekrytering, funktion, roll, bemötande och deras upplevelse i de skolor de är verksamma i. Vi vet fortfarande lite om de elever som gick i den svenska mångkulturella skolan och som vill utbilda sig till lärare. Hur ser deras resa ut? Hur lyckas de trots den dystra bilden av mångkulturella skolor som finns i samhället? Vad är det som driver dem och får dem att vilja utbilda sig vidare? Varför valde de just läraryrket? Hur förhåller de sig till skolan, högskolan och samhället?

(12)

- 12 -

I jämförelse med den forskning som bedrivits om lärare med utländsk bakgrund, handlar inte min studie om lärare som migrerat till Sverige och sedan omskolats helt eller delvis för att anpassa sig till det svenska skolsystemet. Inte heller handlar det om unga kvinnor som har kommit hit i tonåren som i Cederbergs (2006) avhandling. Det handlar om tjejer eller unga kvinnor som antingen är födda i Sverige eller är utrikesfödda men har kommit hit före tonåren och har delvis vuxit upp i Sverige. De har gått igenom det svenska skolsystemet själva och sedan valt att bli lärare. Språket har alltså inte varit något hinder eller en begränsande faktor för dessa tjejer såsom det har visat sig vara i andra studier om lärare med utländsk bakgrund (jfr Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004, 2006; Sandlund, 2010). Studien behandlar unga kvinnor med utländsk bakgrund som är födda eller uppvuxna i Sverige, som har gått i svensk grundskola och gymnasium, gjort framgångsrika skolkarriärer och lyckats ta sig vidare till högskolestudier. Det är den resan som dessa kvinnliga lärarstudenter har gjort som jag vill studera och lyfta upp i den här uppsatsen. Att det rekryteras fler studenter med utländsk bakgrund till högskolan, har jag själv lagt märke till när jag jämför med min egen tid då jag studerade till lärare under åren 2001-2005. Utifrån min egen erfarenhet, var vi betydligt färre studenter med utländsk bakgrund på lärarutbildningen och att det idag faktiskt råder en markant ökning, i varje fall när det gäller lärarutbildningen i Malmö. Vad är det som har hänt och hur kan vi tolka den här ökningen av lärarstudenter med utländsk bakgrund?

Med andra ord innebär det att vi har en ny (uppväxande) generation av lärare med utländsk bakgrund men som är födda och/eller uppvuxna i Sverige. Det är tänkbart att informanterna i föreliggande studie kan möta andra sorters utmaningar, möjligheter och begränsningar i den svenska skolan som blivande lärare och som den här uppsatsen avser att lyfta upp. Min uppfattning beträffande den forskning som bedrivits om ungdomar med utländsk bakgrund och som har lyckats ta sig vidare till högskolestudier, är relativt liten fortfarande. Jag anser att vi behöver fler studier som lyfter upp samt belyser vad det är som händer när elever med utländsk bakgrund lyckas i skolan. Sådan forskning kan ge politiker, forskare, skolledare, lärare och andra som arbetar med invandrarelever större möjlighet samt bättre verktyg att hjälpa dessa elever att skapa sig framgångsrika skolkarriärer och därmed skolframgång.

(13)

- 13 -

Avslutningsvis vill jag klargöra för läsaren att det endast blev kvinnliga lärarstuderande med utländsk bakgrund som deltog i föreliggande undersökning. Att det blev kvinnor är inte särskilt förvånande då det generellt råder en ojämn fördelning av manliga och kvinnliga lärarstudenter på en lärarutbildning. Det var inte en lätt uppgift att få tag i manliga lärarstudenter med utländsk bakgrund. Dock har inte samtliga lärarstudenter på Fakulteten lärande och samhälle (lärarutbildningen) i Malmö tillfrågats. Hade en sådan förfrågan skickats ut till samtliga lärarstudenter, hade möjligtvis svarsfrekvensen samt mångfalden ökat både avseende den etniska bakgrunden och könstillhörigheten. Möjligen kan resultaten och eventuella slutsatser se annorlunda ut om manliga lärarstudenter med utländsk bakgrund också medverkat i undersökningen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att belysa och beskriva den resa ett antal lärarstudenter med utländsk bakgrund har gjort samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforisk och beskriver den kronologiska process i tid som dessa studenter tagit samt tar sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Att göra en resa innebär även att ta sig från en plats till en annan. I den här uppsatsen består denna resa av informanternas erfarenheter från barndomen, uppväxten i Sverige och i bostadsområdet, den tidigare skolgången och vidare till lärarutbildningen samt vad de tror att framtiden bär med sig av utmaningar som nyutexaminerade lärare. Därför har jag utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten samt erfarenheterna från tidigare skolgång före högskolan, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att förbereda sig inför att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. Nedanstående frågeställningar tar sin utgångspunkt i detta tidsperspektiv.

Den övergripande frågeställningen: Vad anser ett antal lärarstudenter med utländsk bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till utbildning och deras val av läraryrket?

(14)

- 14 -

1) Hur ser lärarstudenterna på sin egen uppväxt och tidigare skolgång?

2) Vad anser lärarstudenterna har haft betydelse för deras val att utbilda sig till lärare? 3) Vilka erfarenheter, upplevelser och uppfattningar har lärarstudenterna av pågående lärarutbildning?

4) Vilka förväntningar har lärarstudenterna på det framtida arbetet som lärare?

1.2 Avgränsning

I samband med valet av uppsatsens tema och under det fortlöpande arbetet med den, har en hel del frågor väckts hos mig: Vilka hinder och möjligheter har lärarstudenterna stött på i sin tidigare skolgång, på sin lärarutbildning och när de har varit ute i exempelvis den praktiska delen av utbildningen (praktik/vft)? Vad är det som stärker deras självständighet, självkänsla och identitet? Vad har de för intentioner i de rådande dystra diskurser om den mångkulturella skolan och Sverige som ett mångkulturellt samhälle? Hur såg deras konkreta valmöjligheter ut? Identifierar de sig som andra klassens medborgare och kanske senare också som andra klassens lärare? Och vilken roll spelar de kulturer, gemenskaper och identiteter som de själva skapar i formandet av en ny generation av lärare? Vilka strategier använder sig lärarstudenterna av för att ta sig igenom sin utbildning och i en vidare bemärkelse även skapa legitimitet på den framtida arbetsplatsen?

Detta väcker hos mig en mängd frågor som tyvärr inte rymmer eller låter sig besvaras i föreliggande studie, men som dock visar på vilken komplexitet det kan ligga i en sådan problemformulering/frågeställning. Jag har valt att avgränsa undersökningen till att just innefatta den resa informanterna har genomgått och fortfarande genomgår med utgångspunkt i det tidsperspektiv jag har beskrivit ovan: Då, Nu och Sedan.

(15)

- 15 -

1.3 Några begreppsdefinitioner

Vad ska jag egentligen kalla mina informanter i denna studie? Det är en nödvändig och viktig fråga att reflektera över, definiera och klargöra för läsaren. Vem är invandraren och/eller flyktingen och vem är svensken? Att problematisera definitionen av lärarstudenternas etniska bakgrund samt diskutera vad de ”bör” kallas och vilken definition som är den ”rätta” och som jag bör använda mig av, är inte en lätt uppgift. En ständig fråga som jag har fått grubbla en hel del över, är huruvida jag ska benämna informanterna i föreliggande studie som ”lärarstudenter”:

- med invandrarbakgrund? - med utländsk bakgrund?

- med en annan etnisk bakgrund än den svenska?

- tillhörande en annan etnisk grupp än majoritetssamhällets? - tillhörande olika minoritetsgrupper?

- som har ett annat modersmål än svenska? osv.

Vem är flykting?

Ulrika Wigg (2008) använder i sin avhandling FN:s definition enligt artikel 1 från 1951 års konvention som definierar en flykting som en person ”som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet” (Wigg, 2008, s 7). Att ges flyktingstatus är inte alltid givet utan prövas individuellt genom en asylprocess. Den definitionen används likaså i föreliggande studie.

Vem är invandrare?

Den formella definitionen av vem ”invandraren” är och som man kan läsa sig till på Migrationsverkets hemsida lyder enligt följande: ”Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) är

(16)

- 16 -

en invandrare en person som har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader, har uppehållstillstånd/uppehållsrätt och folkbokför sig i landet. Nordiska medborgare behöver inte ha tillstånd för att invandra till Sverige” (Migrationsverket, 2011-12-13). Vidare poängteras på hemsidan att en invandrare alltid är en utvandrare, vilket innebär att vara invandrare inte är en människas enda identitet vare sig utvandringen har varit frivillig eller inte (Migrationsverket, 2011). Invandrare anses man vara, kort och gott, om man under sitt liv har invandrat till Sverige från sitt ursprungliga hemland och folkbokför sig här. Att vara invandrare innebär inte nödvändigtvis att vara flykting, men att vara flykting innebär även att vara invandrare (jfr Wigg, 2008). Definitionen av vem som betraktas vara invandrare enligt ovan, används även i denna studie.

Vem är svensk då?

Hur kan man egentligen definiera vad svenskhet är eller inte är? Jag anser det vara ett komplext begrepp att ta ställning till, framför allt i ett forskningssammanhang då det inte alltid är lätt att definiera vad det är. Betraktas en person som är född i Sverige som svensk? Eller måste även båda föräldrarna också vara födda i Sverige? Vad är en person som är född i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands eller en person med en svensk och en utländsk förälder? Vad betraktas man vara om man är född utomlands men har svenskt medborgarskap då? Är ett svenskt medborgarskap lika med att man är svensk (jfr Wigg, 2008)?

Slutligen skulle en definition av vad svenskhet och/eller ”invandrarskap” är, möjligen vara att dessa lärarstudenter känner sig tillhörande majoritetssamhällets kultur på ett eller annat sätt delvis genom sitt svenska medborgarskap rent formellt och juridiskt men även

tillhörande en annan kultur som betraktas som en minoritet. Det är tänkbart att de känner sig som ”svenskar”, delaktiga i ett svenskt samhälle, men även tillhörande en annan kultur (i minoritet) som motpol och/eller komplement till det svenska. Rent nationellt är det möjligt att informanterna känner sig som svenskar med samma rättigheter och skyldigheter som vilken svensk medborgare som helst, men att de kulturellt även tillhör en annan kultur än majoritetssamhällets. Det annorlunda ligger möjligtvis i just tillhörigheten till en annan etnisk bakgrund än det svenska. Men man kan vidare fråga sig vad ”etnisk bakgrund” egentligen är och hur begreppet ”etnicitet” bör/ska definieras?

(17)

- 17 -

I föreliggande studie kommer jag, i enlighet med Högskoleverkets definition, använda mig av benämningen ”lärarstudenter med utländsk bakgrund”, vilket innebär att man är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är utrikesfödda. Vilken etnisk tillhörighet varje lärarstudent har och var de och föräldrarna egentligen kommer ifrån, står inte i fokus för den här undersökningen och därför väljer jag att inte använda mig av benämningen ”annan etnisk bakgrund”.

1.4 Disposition

I detta kapitel har jag i Inledningen lyft upp tidigare forskning om mångkulturella miljöer och vilka utmaningar dessa för med sig i och utanför skolan. Vidare har jag berört tidigare studier om lärare med utländsk bakgrund för att sedan specificera vad jag ämnar undersöka och varför. Det har även nämnts vilka andra frågor som kan väckas i samband med detta ämne jag har valt att skriva om och vilka avgränsningar jag därmed gör. Undersökningens syfte och frågeställningar samt klargörande av begrepp och definitioner, är även presenterade i första kapitlet.

Andra kapitlet består av en litteraturgenomgång där jag utförligare redogör för den forskning som har bedrivits i Sverige om lärarstudenter i största allmänhet och hur rekryteringen till läraryrket har sett ut. Jag lyfter även upp en del av forskningen som har genomförts om lärare med utländsk bakgrund såväl nationellt som internationellt samt om ungdomars uppväxtvillkor i mångkulturella miljöer och skolor.

I tredje kapitlet redovisar jag den teoretiska referensramen med utgångspunkt i Pierre Bourdieus (1986, 1991) teorier om kapital och habitus samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet (1997, 2000), vilka även utgör de övergripande analytiska verktyg som jag använder i denna uppsats. Nästföljande kapitel, det fjärde, består av de metodologiska utgångspunkter jag har utgått från, urval och genomförande samt en metodkritisk diskussion.

Den empiriska redovisningen och de resultat jag kommer fram till presenteras i det sjätte kapitlet, för att sedan analyseras i efterföljande kapitel, nummer sju. Avslutningsvis förs en

(18)

- 18 -

slutdiskussion i åttonde och sista kapitlet kring resultaten och analysen med förslag på framtida forskning.

(19)

- 19 -

2. Litteraturgenomgång

I det här kapitlet avser jag att redogöra för den tidigare forskning som gjorts inom det forskningsområde jag ämnar skriva om: lärarstudenter med utländsk bakgrund. Här redovisar jag vetenskapliga studier som handlar om lärarstudenter i största allmänhet och om lärarstudenter med utländsk bakgrund i synnerhet. Att kartlägga hela forskningen om det ämnet låter sig förstås inte göras i denna forskningsöversikt, men det går däremot att urskilja några tydliga perspektiv om lärare med utländsk härkomst och studenters/ungdomars upplevelse, identitetsbejakande och framgångssträvande i de mångkulturella skolmiljöerna.

Tillvägagångssättet för att få fram tidigare forskning inom detta område, har bestått av omfattande sökningar via olika databaser genom Malmö högskolans utbud av dessa samt i bibliotekskataloger i ett försök att finna relevant litteratur om lärarstuderande med utländsk bakgrund. Jag förstod efterhand att det skulle bli svårt att hitta och läsa sig till forskning som handlar om lärarstuderande födda och/eller uppvuxna i Sverige. Även bibliotekarien på Malmö Högskolans bibliotek konstaterade samma sak i samband med ett handledningstillfälle om litteratursökning som jag bokade in under oktober 2010. Av naturliga skäl blir den sortens litteratursökningar en utmaning med tanke på att jag undersöker en målgrupp som tidigare har varit elever själva i den svenska skolan och först nu har vuxit upp och tagit sig vidare till högskolans värld. Som jag nämnt tidigare är det en ny, uppväxande generation av elever med utländsk bakgrund som i det här fallet har valt att utbilda sig till lärare. Eftersom forskning om den här av lärarstuderande inte är omfattande, kan jag konstatera att jag mer eller mindre berör ett forskningsområde som fortfarande är i sin linda sett i alla fall ur ett svenskt vetenskapligt forskningsperspektiv.

Den forskning som bedrivits utifrån svensk skolkontext handlade om den mångkulturella skolan i största allmänhet och studier om lärare med utländsk bakgrund i synnerhet. Inledningsvis berör jag forskning om ungdomars erfarenheter och uppväxtvillkor i de mångkulturella miljöerna i och utanför skolan. Sedan redogör jag för forskning om lärarstudenter rent generellt för att vidare beskriva såväl svenska som internationella

(20)

- 20 -

forskningsstudier om lärare med utländsk bakgrund. Jag följer här det tidsperspektiv som genomsyrar resten av uppsatsen: Då, Nu och Sedan. Det sistnämnda, framtidsperspektivet (sedan), blir av uppenbara skäl svårt att redogöra för här men som jag kan utveckla vidare i slutdiskussionen när jag berör framtida forskningsambitioner.

2.1Ungdomars erfarenheter och uppväxtvillkor i

mångkulturella miljöer

För att förstå den kontext som lärarstudenterna i föreliggande studie har befunnit sig i och befinner sig i, är det väsentligt att lyfta upp forskning om den mångkulturella skolan och debatten kring mångkulturalitet. I syfte att även förstå vilken uppväxtmiljö samt vilka livsvillkor de har varit en del av, berör jag forskning nedan som behandlar just dessa områden.

När diskussionen om den mångkulturella skolan förs, menas oftast de skolor som är belägna i socialt utsatta bostadsområden, de så kallade ”betongförorterna” i miljonprogramområden (Bunar, 2001). Debatten om dessa områden är ofta negativt laddad både medialt och forskningsmässigt. Områdena är mångetniska, där människors tillvaro präglas av utanförskap och skolor kännetecknas av dåliga rykten och elevernas låga skolresultat.

Sernhede (2009) anser att ungdomarnas uppväxtvillkor i förortsområden eller så kallade invandrartäta områden kännetecknas av det han kallar horisontell och vertikal dimension av förortslivet. Den första innefattar områdets lokala traditioner, grannskapsbanden, föreningslivet, den vardagliga ”samvaron mellan husen”, såväl som ungdomarnas multietniska gemenskap. Den vertikala dimensionen innefattar förskolan, skolan, fritidsgården, socialtjänsten, barnavårdscentralen m.m. Dessa myndigheters roll är att upprätthålla svenskheten i dessa områden. Frågan är i vilken utsträckning dessa dimensioner samverkar och hur de påverkar ungdomars identitetsbejakande och framtidsplaner? Olika myndigheter och skolor strävar efter att utveckla strategier för samverkan mellan dessa dimensioner och med föräldrarna i dessa områden (Sernhede,

(21)

- 21 -

2009). De ungdomar som deltog i Sernhedes studie (2009) delade samma upplevelse om en vardag präglad av social och kulturell marginalisering, stigmatisering och diskriminering. Och de såg sig själva som andra klassens medborgare som enligt Sernhede utför det arbete som medelklassen inte längre vill befatta sig med. Det kan handla om arbeten inom serviceyrken, pizzerior, kvällsöppna närbutiker, servera på caféer, diska på restauranger, köra taxi, nattstädning och olika hushållstjänster. Han liknar dagens förortsungdomar med ”the lads”, ett uttryck lånat från Paul Willis (1993) där de reproducerar sin underordning och som ofta utvecklas i de skolor de går i.

För att fly stigmatisering, marginalisering och det dåliga ryktet utnyttjar många föräldrar i förortsskolor valfrihetsprincipen och flyttar sina barn till skolor med en större andel infödda svenska barn. Detta görs för att barnen ska lära sig bättre svenska, komma i kontakt med andra ungdomar och förbättra sina chanser till utbildning samt öka sina möjligheter till kvalificerade jobb på en arbetsmarknad som är dominerad av konkurrens och entreprenörskap (Bunar, 2009).

Alexandra Ålund (1997) anser att barns och ungdomars framgång i mångkulturella skolmiljöer beror ofta på de individuella livserfarenheterna och livsvillkoren barnen omges av. Vidare menar hon att den kulturella och sociala bakgrunden inte spelar så stor roll i ungdomarnas utveckling. Framgång i livet och att söka sig till högre utbildning är väldigt individuellt, påpekar hon. En dotter till en lågutbildad städerska kan likväl skaffa sig en högre utbildning såsom en dotter till en mamma som är läkare eller akademiker. De vardagliga livserfarenheterna, mötena och relationer med olika människor, lärare, kompisar, fritidsassistenter, olika förebilder och eldsjälar påverkar ungdomarnas uppfattning om sig själva och andra (Ålund, 1997).

Föräldrarnas inställning till det svenska samhället och grad av integration har stor betydelse för ungdomars framgång. Bouakaz (2007) beskriver arabisktalande föräldrars kamp i det svenska samhället, där många uttryckte att de själva har hamnat i en identitetskris och känner sig otillräckliga för sina barn, särskilt i kontakten med skola och andra institutioner och myndigheter. Bouakaz framhåller att barn och ungdomar som växer upp i dessa familjer ofta lider av det han kallar ”barnens dubbla ensamhet”. De bär med sig

(22)

- 22 -

en mycket värdefull kunskap i form av föräldrarnas kultur, seder och historia. Den kunskapen som barn bär med sig hemifrån förlorar sitt värde i skolan i och med att lärarna saknar kunskap om den. Föräldrar i sin tur saknar ofta språket och/eller kunskapen att hjälpa sina barn med skolarbetet. Detta kan medföra en förvirring hos barn och ungdomar som växer upp i sådana miljöer vilket i sin tur påverkar både elevernas prestation och identitetsutveckling, framhåller Bouakaz. En intressant tanke är hur barn och ungdomar i en sådan situation ska lyckas nå skolframgång och söka sig vidare till högskola och universitet. Vilken roll spelar dessa föräldrar i ”skapandet” av den nya generationens drömmar, hopp och ambitioner inför framtiden? Och vilka förväntningar har dessa föräldrar på sina barn?

2.1.1 Ungdomar i den mångkulturella skolan

Informanterna i föreliggande studie har växt upp i Sverige och därmed gått i svensk skola omgivna av mångkulturella miljöer. Jag är intresserad av vilken resa igenom skolsystemet mina informanter har gjort, vilket per automatik även innebär en tillbakablick på deras erfarenheter av tidigare skolgång. Därför är det väsentligt att lyfta upp forskning som berör invandrarungdomars erfarenheter av och möten med dessa miljöer.

Efter en litteraturgenomgång av forskning som har undersökt ungdomar utifrån ett etnicitetsperspektiv, kan man hårdraget konstatera att det finns två olika typer av forskning: Den ena baseras på ett antal berättelser som fokuserar skolframgång som utgångspunkt medan den andra lyfter upp och intar en mer problematisk hållning, där ungdomar med utländsk bakgrund ofta klumpas ihop till en homogen grupp.

En närliggande studie till min egen undersökning är Meta Cederbergs avhandling (2006) som handlar om 12 unga kvinnors skolkarriärer och deras möte med den svenska skolan. De kom till Sverige i tonåren och fick återuppta sin avbrutna skolgång i Sverige och avhandlingen speglar just deras resa genom skolan; från hemlandets skola, via migrationen, in i och genom den svenska gymnasieskolan fram till högskolestudier. På det sättet har kvinnorna genomfört framgångsrika skolkarriärer, trots kort vistelsetid i Sverige. Cederberg har utifrån det faktumet försökt ringa in vad det är som gör att de här flickorna, mot alla odds, tog sig igenom skolan med goda resultat. Därför har syftet med Cederbergs

(23)

- 23 -

avhandling varit att identifiera och belysa mönster, processer och vändpunkter på olika nivåer (individuell, institutionell och strukturell) som mobiliserat respektive begränsat deras skolkarriärer. I studien är kvinnornas beskrivningar av skolkarriärerna relaterade till migration och studeras utifrån etnicitet, kön och klass.

Vägen genom skolsystemet har inte varit helt oproblematisk för dessa kvinnor, konstaterar Cederberg. Förutom att lära sig ett helt nytt språk, var kvinnorna även tvungna att tolka och handskas med en ny, osynlig pedagogik där lärarna använde sig av annorlunda arbetssätt än vad de var vana vid i hemlandet. Cederbergs resultat belyser frågan om vilka förväntningar lärarna och det svenska skolväsendet har på eleverna. Hon understryker vikten av att börja diskutera vad vi tar för givet, vilka förväntningar vi har på eleverna och hur vi uttrycker det. Jag håller med om att detta är viktigt, framför allt för elever med utländsk bakgrund. De behöver hjälp med att avkoda denna osynliga pedagogik för att lyckas prestera goda skolresultat.

I sitt avhandlingsarbete belyser Ulrika Wigg (2008) åtta unga vuxnas livsberättelser. De är mellan 19 och 26 år varav fyra är män och fyra är kvinnor. Wigg beskriver deras erfarenheter som flyktingbarn samt deras identitetsskapande i det nya hemlandet. Samtliga är väl etablerade i samhället med god utbildning och bra jobb och skulle kunna vara vem som helst. Vad som skiljer dem från andra ungdomar är att de är flyktingbarn.

Som teoretisk referensram använder hon begrepp såsom identitet i det senmoderna samhället, identitet som berättelse samt globaliseringens olika villkor i form av kategorierna turister och vagabonder, där de förstnämnda har tillgång till världen och de sistnämnda stängs ute. Hon använder begreppet livschanser för att analysera relationen mellan människors mål och ambitioner och deras möjligheter att realisera desamma. Huvudresultaten i denna del rör upplevelser av den första tiden i Sverige, språket som en nyckel, skolans roll, familj, vänskap, identitet samt deltagarnas förhållningssätt till dessa aspekter i berättelserna. Ur några av deltagarnas berättelser uttolkas också mer tydliga strategier, och dessa fokuseras tillsammans med identitet ytterligare i den andra resultatdelen genom tre profiler, vilka har benämnts utanförskap som identitet, en kluven identitet och aktivitet som identitet.

(24)

- 24 -

Wigg (2008) anser att det inte är fruktbart att betrakta invandrare eller flyktingar som en homogen grupp. Deltagarna i Wiggs studie framhäver likheter och olikheter i deras berättelser på en och samma gång. Deras berättelser om olika och lika erfarenheter, förhållningssätt och identiteter lyfts upp. Detta ger ett empiriskt stöd till att vi inte bör klumpa ihop ungdomar som kommer från en mängd olika länder under begreppet ”ungdomar i förorten” eftersom de har skilda bakgrunder och erfarenheter. Den här typen av slutsatser riktar kritik mot den forskning som har en mer problematiserande utgångspunkt (se till exempel Ove Sernhedes m.fl. studie 2011).

Enligt Wigg (2008) är första skolåren viktigare för identitetsskapandet än själva skolstarten och de första dagarna i skolan. Med detta menar hon att själva mottagandet i Sverige och hur de första skolåren ser ut, är viktiga för hur det går för flyktingbarn senare i livet. Barn som kom till Sverige vid 7 till 8 års ålder funderade mindre över sin identitet än barn som kom hit i de yngre tonåren.

Samtliga informanter i Wiggs studie (2008) uttryckte ett behov av att umgås med människor från sina respektive hemländer med liknande erfarenheter som dem. Varför och vad man flydde ifrån spelar stor roll i dessa unga människors identitetsskapande. Hos de som lämnade sitt gamla hemland på grund av krig där föräldrarna ständigt pratade om att återvända tillbaka när det blivit fred, uppstod en osäkerhet om var de egentligen hörde hemma. Detta står i motsats till familjer som flydde på grund av till exempel förtryck som ofta intog en ställning vid ett tidigt stadium om att flytten till Sverige innebar att stanna och skapa sig en framtid och där inga intentioner på att återvända till sina ursprungliga hemländer, fanns.

Sammanfattningsvis konstaterar Wiggs (2008) att mottagandet i Sverige och familjens inställning var viktiga för dessa unga människors identitetsskapande och elevers erfarenheter av skolan. Det förefaller rimligt att se till elevers hela livshistoria och inte stirra sig blint på kulturell eller etnisk tillhörighet.

(25)

- 25 -

2.2 Rekrytering till läraryrket i allmänhet

Lärarstudenter med utländsk bakgrund kan ha samma skäl till valet av läraryrket som vilken annan lärarstudent. Vad visar forskning om vem lärarstudenten är och varför väljer han/hon att bli lärare? För att besvara denna fråga, har jag tagit del av olika rapporter som berättar för oss om hur rekryteringen till lärarutbildningen har sett ut över tid utifrån olika sociala bakgrundsfaktorer (köns- och åldersfördelning, yrkeserfarenhet, uppväxtmiljö och utbildningsnivå).

Rekryteringen av studenter till lärarutbildningen har förändrats kraftigt den senaste trettioårsperioden. Det visar en kvantitativ studieförfattad av Emil Bertilsson, Mikael Börjesson och Donald Broady (2008). Studien undersöker närmare lärarstudenters utbildningsmeriter relaterade till social bakgrund mellan åren 1977 och 2007. Det fastställs i studien att vi tidigare haft tillgång till uppgifter om gymnasiebetyg först från år 1987. Från det året fram till 2007 minskar andelarna studenter som har höga betyg. Samtidigt ökar antalet studenter med låga betyg. Poäng på högskoleprovet visar samma trend som betygen. De mest markanta förändringarna är på ämneslärarutbildningarna och framför allt inriktningar inom språk och samhällsvetenskapliga ämnen:

Denna utveckling är kopplad till en förändrad social rekrytering. Studenter som har mycket tillgångar med sig hemifrån har i större utsträckning kommit att välja bort lärarutbildningen till förmån för andra utbildningar, samtidigt som studenter från hem med mer blygsamma tillgångar ökat sina andelar. Även åldersstrukturen har förändrats. Lärarstudenterna har blivit allt äldre. Detta gäller oavsett typ av lärarutbildning. (Bertilsson m.fl., 2008, s 4).

Andelen lärarstudenter med arbetarklassbakgrund har ökat under perioden 1990-2007. Under samma period har även studenter från högre tjänstemannahem minskat. På så vis finns här en tydlig homologi i förhållande till studenternas studiemeriter. Dock framkommer det en skillnad i den sociala rekryteringen beroende på vilka lärarutbildningsinriktningar som avses. Här finns tydliga hierarkiska relationer. Generellt kan man konstatera att ju högre upp som studenterna siktar desto större är den sociala snedrekryteringen. Utbildningar mot yngre åldrar rekryterar exempelvis fler studenter från

(26)

- 26 -

arbetarklass hem. Tydligast är förändringen på 1-7-lärarutbildningarna där antalet studenter från arbetarklasshem ökat från19 till 36 procent. Samtidigt minskar andelen studenter från högre tjänstemannahem på denna utbildning (1-7) kraftigt, från 28 till 17 procent (Bertilsson m.fl., 2008).

I samma studie redovisar Bertilsson (2009) att antalet lärarstudenter av annan nationell härkomst än svensk har av tradition varit få. Detta bekräftas med hjälp av uppgifter om dels studentens födelseland och dels föräldrarnas födelseland. Under perioden 1977 till 1997 pendlar andelen utlandsfödda studenter på lärarutbildningarna mellan 8 och 5 procent. Fram till 1997 sker också en viss ökning av de svenskfödda studenterna. Därefter sker en gradvis, om än relativt blygsam, ökning av andelen födda utomlands, från 6 procent 1998 till 13 procent 2007 (Bertilsson, 2009).

I en annan studie, genomförd av Kroksmark m.fl. (2004), belyses följande tre frågor genom enkätundersökningar och intervjuer med lärarstuderande: Vem börjar på lärarutbildningen? Hur ser bilden av den egna skoltiden ut? och Varför väljer studenterna att gå utbildningen? (Kroksmark m.fl., 2004).

Författarna konstaterar utifrån resultaten att deras studie både överensstämmer och skiljer sig från resultat som presenterats i tidigare studier av lärarstudenter, deras bakgrund och motiv till val av utbildning. Ett av resultaten visar tydligt att utbildningen i första hand lockar kvinnor som har lyckats och trivts bra i skolan. Frågan om lärarutbildningens kvinnodominans debatteras ofta i olika skolfrågor. För närmare 90 procent av lärarstudenterna som väljer att börja på lärarutbildningen, är detta deras första möte med högskolan och högskolestudier. Även här liksom i andra studier konstateras att lärarstudenter sällan rekryteras från akademikerhem. I studien hänvisas till siffror från SCB som visar att andelen som studerar till lärare och har arbetarbakgrund har ökat från 27 till 36 procent 2002 (SCB, 2002b, refererad i Kroksmark m.fl., 2004). Lärarutbildningen lockar alltså allt fler arbetarbarn och läraryrket beskrivs också som en av de vanligaste vägarna in i medelklassen för studenter med arbetarbakgrund (Kroksmark m.fl., 2004). När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå redovisas även här intressanta resultat. Lärarstudenter vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning uppgår till 16 procent. För

(27)

- 27 -

övrigt har mödrarna signifikant högre utbildningsnivå än fäderna. Dessutom förekommer ett svagt samband mellan lärarstudenternas ålder och mödrarnas utbildningsnivå – unga lärarstudenter har mammor med högre utbildningsnivå. Detta menar författarna (2004) kan förklaras dels med samhällsutvecklingen i största allmänhet dels med akademiseringen av vårdoch undervisningsyrken och dels ett ökat intag till högskolor (Kroksmark m.fl., 2004).

Tidigare forskning visar att lärarstudenter överlag bär med sig övervägande positiva bilder av sin egen skoltid och att de trivts bra i skolan. De ger även sig själva ett positivt omdöme och goda ”betyg” när det gäller att beskriva sig själva som elever under den egna skoltiden: ”Närmare hälften av lärarstudenterna skattar sig som ’något över medel’ eller ’en av de främsta’ och bara 5 procent vill bedöma sig själva som ’något under medel’ eller sämre.” (Kroksmark m.fl., 2004, s 18).

Redan i tidiga år grundläggs önskan om att bli lärare hos många lärarstudenter. Det visar även andra studier. En bra lärare kännetecknas av lärarstudenterna som kunnig, entusiasmerande och med en förmåga att kunna ”berätta historier” (Kroksmark m.fl., 2004). Den allmänna debatten i samhället om läraryrket kretsar oftast kring låga lärarlöner, läraryrkets sjunkande status och svårigheten att klättra upp för karriärstegen eller arbeta inom andra yrkeskategorier efter genomförd lärarexamen. Trots detta väljer relativt många studenter fortfarande att utbilda sig till lärare.

Lärosätena har haft i uppdrag att arbeta med breddad rekrytering sedan början av 2000-talet. I den statliga utredningen som handlar om social och etnisk mångfald i högskolan (SOU2000:47), poängterades vikten av att ta tillvara mångfaldens outnyttjade resurser och att högskolan skall bygga upp ett hållbart system för hur mångfalden – både etniskt och socialt skall öka. Regeringen har redan då avsatt 500 miljoner kronor för ett utvecklingsarbete inom mångfaldens område på universitet och högskolor (SOU 2000:47). År 2001 kom propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) som betonade att högskolan skulle vara en kraft för social förändring och att mångfalden i samhället borde återspeglas bland högskolans studenter. Hösten 2001 infördes en ny paragraf i högskolelagen som innebar en skyldighet för lärosätena att aktivt främja och bredda

(28)

- 28 -

rekryteringen till högskolan. I regleringsbrevet för 2002 fick lärosätena för första gången i uppdrag att upprätta handlingsplaner för sin verksamhet för breddad rekrytering.

2.3 Forskning om lärare med utländsk bakgrund

Såväl nationellt som internationellt verkar forskning fokusera på lärare som från hemlandet innehar en lärarexamen eller annan akademisk examen och genom omskolning i det nya landet skaffar sig lärarbehörighet. Den forskning som behandlar lärare med utländsk härkomst har hittills fokuserat på tre områden: utbildning och rekrytering av dessa lärare, mötet med den svenska skolan med allt vad det innebär av utmaningar och kamper samt vilken funktion dessa lärare utför i de skolor de blir verksamma i. Jag kommer nedan att redovisa den forskning som är relevant för min studie.

Studier, utredningar och forskning om den mångkulturella skolan har många gånger handlat om problem, det så kallade bristperspektivet. Framför allt har det då handlat om språkliga problem som att både elever och lärare med utländsk bakgrund har för låg nivå i svenska språket. Elever klarar inte kunskapsmålen och lärare upplever det svårt att undervisa och att överhuvudtaget erhålla en anställning (Sandlund, 2010). Lorentz (2010) menar att för att mångfalden ska bli en integrerad del av skolan är det nödvändigt med forskning utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Istället för att bara konstatera att det finns problem, får man redskap att förändra skolans innehåll och utformning (a.a.).

I forskningen om interkulturalitet nämns lärarna med utländsk bakgrund som en resurs eftersom deras kulturella och språkliga kompetens är till fördel i arbetet med att internationalisera skolan (Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Lahdenperä & Lorentz, 2010). Diskussionen om vikten av att ha utländska lärare i skolan pågick redan på 1970-talet. På 1990-talet förespråkade Gunlög Bredänge (2003) vikten av att ha utländska lärare i svenska skolor men insåg att språket kunde utgöra ett hinder. Bredänge gjorde fyra studier där det övergripande temat var hur utländska lärare gjorde om sin yrkeskompetens så att den passade det svenska skolsystemet. Det framgick att skolledare hade höga förväntningar och krav på det svenska språket som i sin tur resulterade i att de bedömde

(29)

- 29 -

lärarlämpligheten utifrån det. Det som bedömdes hårdast av skolledare var brytningen på svenska språket och paradoxalt nog är det just det som är svårast att arbeta bort när man lär sig ett annat språk i vuxen ålder. I forskningen om den mångkulturella skolan talas det om maktförhållanden där svenska språket spelar en stor och avgörande roll (Sjögren, 1996; Moldenhawer, 2000) där språket anses vara både problemet och lösningen i debatter om integration. Att sätta krav på ”bra” svenska innebär även en indelning mellan vi och de (Sjögren, 1996).

Den forskning som bedrivits i Sverige om lärare ur ett etnicitetsperspektiv handlar oftast om lärare som migrerat till Sverige av olika skäl och antingen haft med sig en lärarexamen eller annan akademisk examen och sedan omskolats helt eller delvis i en svensk kontext (jfr Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004, 2006; Sandlund, 2010).

I denna forskning framkommer vilka erfarenheter dessa lärare skaffar sig i mötet med den svenska skolan utifrån sina tidigare skolerfarenheter från hemlandet. I de olika studierna (jfr Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004, 2006; Sandlund, 2010) lyfts vilka insatser samhället gör och bör göra för att ta tillvara utländsk kompetens. Det är inte bara eleverna med utländsk bakgrund som gynnas av dessa lärares kompetens och bakgrund utan även eleverna med svensk härkomst, menar Bredänge (2003). De utländska lärarna ger sina elever, oavsett bakgrund, tydliga tecken på vuxenvärldens mångfald och är konkreta exempel på sådana kulturmöten. Detta kan främja internationell förståelse. Enligt Bredänges uppfattning har den svenska skolan förvandlats på senare år, där klimatet har hårdnat trots större öppenhet och beredvillighet vad gäller samhällets inställning till andra kulturer. Därför fyller de utländska lärarna även en viktig funktion i skolor där den övervägande delen av eleverna har svensk bakgrund. På det sättet ger de utländska lärarna den svenska skolan nya perspektiv, anser Bredänge.

2.3.1 Utmaningarna och mötet med den svenska skolan

Även om det finns många indikationer i olika studier om lärare med utländsk bakgrund (jfr Bigestans, 2001; Bredänge, 2003; Jönsson & Rubinstein Reich, 2004, 2006; Sandlund, 2010) som talar för att dessa lärare kan fungera som goda förebilder för elever med

(30)

- 30 -

utländsk bakgrund och agera brobryggare mellan hem och skola, så framhåller Annelis Jönsson och Lena Rubinstein-Reich (2004) i sin studie om invandrade akademikers möte med den svenska skolan, att inga säkra belägg finns som konstaterar att det verkligen är på det viset.

Jönsson och Rubinstein-Reich (2004) undersökte 28 lärares möte med den svenska skolan efter en tvåårig kompletteringsutbildning för att få svensk lärarbehörighet och intervjuar även skolledarna på de skolor där lärarna var eller hade varit anställda. Det lärarna lyfte upp i mötet med den svenska skolan var det som var annorlunda jämfört med den skolkontext de befunnit sig i hemlandet. En del lärare stötte på olika situationer som hade skapat både oro och osäkerhet och som hade förvånat dem i såväl positiva som negativa avseenden, såsom bristen på disciplin, gränser för eleverna, reaktioner från lärarnas sida och ansvarsfördelningen i den svenska skolan (Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004). Vidare presenteras att merparten, 75 procent av lärarna hade fått någon sorts anställning ett år efter kompletteringsutbildningen. Förmågan att samarbeta och fungera i ett arbetslag var det viktigaste anställningskriteriet när skolledare ska rekrytera och anställa lärare. Hur skolledarna ställde sig till ett mångetniskt lärarkollegium framkom både positiva och negativa uppfattningar. Det som avgjorde om en lärare med utländsk bakgrund fick en anställning eller inte var förmågan att behärska det svenska språket, synen på undervisning och kunskap, förmågan att handskas med kulturella skillnader och anpassa sig till rådande förhållanden. Även åldern visade sig vara en faktor som kunde spela roll huruvida de utländska lärarna erhöll anställning eller inte. Personer över 50 år förknippades med en äldre grundutbildning som kan reproducera ”gamla” erfarenheter från skolans värld och bedömdes därför ha en mindre benägenhet att tänka i nya banor (Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004).

Monica Sandlund (2010) återger sju yrkeslivsberättelser om möten med den svenska skolan i nya skolsammanhang. När forskare som Sandlund talar om lärare med utländsk bakgrund, menas det oftast lärare som från hemlandet är utbildade lärare och som har jobbat med sin lärarexamen i hemlandet innan migrationen till Sverige. Det författaren tar upp i sin avhandling är att när lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med den svenska skolan är bilden ofta komplex. Lärarnas tidigare erfarenheter och kompetens

(31)

- 31 -

efterfrågas sällan och det tar tid för dem att skapa legitimitet på arbetsplatsen. Genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos gör lärarna identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade, framkommer tydligt i avhandlingen. Sandlund menar att en efterfrågan på lärare med utländsk bakgrund finns men att få personer i skolans värld intresserar sig för dessa lärares tidigare kompetens och erfarenhet. De lärare som tonar ned sina tidigare erfarenheter och försöker undervisa så ”svenskt” som möjligt, blir också mer framgångsrika. Sandlund förvånades över det faktum att det kunde ta flera år innan lärarna med utländsk bakgrund, fick legitimitet på en arbetsplats. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera men även göra motstånd mot kraven på konformitet (Sandlund 2010). Avhandlingen handlar även om hur den mångkulturella skolan framställs i lärarnas berättelser och det kan variera beroende på lärarnas utgångspunkter och erfarenheter.

Avslutningsvis poängterar Bredänge (2003) att lärare med utländsk bakgrund som söker anställning på en svensk skola, bör bedömas utifrån sina inre kvalifikationer och inte utifrån yttre kännetecken som utseende, brytning och namn. Samhället och dess medborgare måste även stödja och underlätta dessa lärares integrationsprocess i den svenska skolan. Dessa är villkoren för att den svenska skolan ska kunna tillgodogöra sig de utländska lärarnas kompetens (a.a.).

2.4 Internationellt

Det finns en hel del internationella studier om lärare med utländsk bakgrund vars slutsatser liknar slutsatser från svensk forskning. Särskilt en studie, gjord i England, sammanfattar resultaten på ett adekvat sätt. Författarna Mark Cunningham och Linda Hargreaves (2007) har i sin studie lyft upp utländska lärares erfarenheter kring läraryrket samt vilka uppfattningar de har relaterat till yrkets status och profession i invandrartäta områden i England. I studien som var en del av ett större projekt, The teacher status project, ingick

(32)

- 32 -

12 fokusgrupper med totalt 49 lärare med utländsk bakgrund, spridda över tre större regioner i England.

Studiens resultat visar att den övergripande orsaken till att dessa lärare valt att arbeta som lärare i invandrartäta områden, var att hjälpa alla elever men framför allt elever från minoritetsgrupper att nå bättre skolresultat. En stor oro över att elever med utländsk bakgrund presterade sämre i skolan och med en förhoppning om att föregå med gott exempel och vara goda förebilder, motiverade dessa lärares yrkesval. Genom hängivenhet till yrket och med en uppfattning om att göra skillnad för framför allt elever med utländsk bakgrund, såg dessa lärare sitt yrke som ett uppdrag att tjäna sina egna samhällen och därmed förbättra elevernas studieresultat.

Lärare med utländsk bakgrund som hade utbildats i England föredrog att arbeta i skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund. Detta eftersom de hade avskräckts från att söka lärartjänster i andra delar av England samt i skolor med högpresterande elever av rädsla för att råka ut för rasism och diskriminering. Även lärare som har utbildats utanför England och har mångårig erfarenhet och kompetens upplever att de särbehandlas och hamnar i ett sämre förhandlingsläge jämfört med nyutexaminerade lärare under sin visstidsanställning. Lärare med utländsk bakgrund upplever sig ha svårare att erhålla en tillsvidareanställning jämfört med sina nyutexaminerade lärarkollegor. Författarna konstaterar att sådana inskränkningar i lärarnas frihet att undervisa i valfri skola oavsett elevsammansättning och att lärare utbildade utanför England upplever diskriminering i bl.a. anställningsformerna, implicerar en försämrad status för dessa lärare. Detta resulterar vidare i att rekrytering av lärare med utländsk bakgrund försvåras. Detta i en tid då en allmän policy om att rekrytera lärare med utländsk bakgrund är önskvärd. Lärarna i fokusgrupperna ansåg att deras förmåga, tack vare sina utländska bakgrunder, att identifiera svårigheter hos elever med utländsk bakgrund, bör tas tillvara. Att tillgodose elevernas behov och intressen genom att anpassa läroplanen och använda sig av andra undervisningsstrategier än de gällande, var ett sätt att förbättra dessa elevers skolprestationer, menade lärarna vidare. Men de känner dock att den nationella läroplanen, nationella och invanda undervisningsstrategier och skolledarnas ibland rigida tolkningar av dessa ramar, förnekar dem möjligheter att utöva sin professionalism. Med andra ord, i en

(33)

- 33 -

situation där dessa lärares expertis och meriter bör tas tillvara och tillskrivas högre status inom yrket, verkar det som de istället känner sig som föremål för kontroll och reglering. Detta leder i sin tur till att lärarnas professionella status förringas, fastslår Cunningham och Hargreaves i sina slutsatser från studien (2007).

2.5 Sammanfattning

Litteraturgenomgången har berört flera områden om ungdomars uppväxtvillkor i mångkulturella miljöer såväl i bostadsområden som i skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. Sammanfattningsvis kan man urskilja två inriktningar av forskning. Den ena baseras på ett antal berättelser som fokuserar på skolframgång som utgångspunkt medan den andra lyfter upp och intar en mer problematisk hållning, där ungdomar med utländsk bakgrund ofta klumpas ihop till en homogen grupp. Jag har även berört att forskning om den mångkulturella skolan många gånger har handlat om problem, det så kallade bristperspektivet. Framför allt har det då handlat om språkliga problem där både elever och lärare med utländsk bakgrund har för låg nivå beträffande det svenska språket vilket i sin tur kan utgöra ett hinder i skolan.

Ett annat forskningsområde har behandlat studier om lärarstudenter i allmänhet, hur rekryteringen till läraryrket har sett ut över tid samt undersökningar om lärare med utländsk bakgrund och vilka möjligheter och hinder de har stött på i mötet med den svenska skolan. Med hjälp av den närliggande forskningen som har redovisats ovan, kan jag konstatera att den resulterar i följande studier:

1) Lärare med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige i vuxenålder och har med sig en akademisk lärarexamen från hemlandet. De har fått komplettera och validera sin lärarutbildning för att erhålla svensk lärarbehörighet (jfr Sandlund, 2010).

2) Invandrade akademiker som helt och hållet har omskolat sig till lärare i Sverige (jfr Jönsson & Rubinstein-Reich, 2004; 2006).

(34)

- 34 -

3) Invandrartjejer som har migrerat till Sverige i tonåren och mot alla odds lyckats skapa sig framgångsrika skolkarriärer samt ta sig vidare till högskolestudier (jfr Cederberg, 2006).

I min studie framhävs en annan målgrupp, nämligen lärarstudenter som:

1) är födda eller uppvuxna i Sverige och som därmed själva har gått i svensk skola och växt upp i ett svenskt mångkulturellt samhälle.

2) har skapat sig framgångsrika skolkarriärer och nått skolframgång som i enlighet med Cederbergs avhandling (2006) innebär att de med hjälp av sina betyg och meritpoäng tagit sig vidare till eftergymnasiala studier och erhållit en högskoleplats. I föreliggande undersökning har informanterna valt lärarutbildningen av olika skäl.

(35)

- 35 -

3. Teoretisk referensram

Lärarstudenterna i den här studien har gemensamma referenspunkter som förenar dem på ett eller annat sätt. De är alla unga flickor med utländsk bakgrund som har gått i den svenska grundskolan och gymnasiet. De har växt upp i ett mångkulturellt samhälle och har valt att utbilda sig till lärare. Det är tänkbart att alla dessa faktorer påverkar hur flickorna uppfattar sig själva samt hur de förhandlar fram sin identitet. Det är även möjligt att samma faktorer påverkar hur andra ser på dem samt uppfattar och tillskriver dem egenskaper. I det här kapitlet kommer jag att presentera min teoretiska tolkningsram med vars hjälp jag analyserar mina empiriska resultat. Som analytiska verktyg använder jag Bourdieus teorier om kapital och habitus (1986, 1991) och begreppet respektabilitet (Skeggs, 1997, 2000).

3.1 Bourdieus teorier

Bourdieus teorier om klassreproduktion i samhället behandlar sambandet mellan utbildning, olika institutioner, familj och social klass (Bourdieu & Passeron, 1977). Bourdieu ser samhället som ett fält med olika aktörer som han kallar ”agenter“. Enligt Bourdieu pågår det en kamp på fältet mellan dessa aktörer beroende på individens innehav av olika former av kapital (socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt) samt hur individen förvärvar och behärskar dessa kapital, som i sin tur kan ge olika former av makt. För Bourdieu handlar makten om vilken typ av kapital individen har införskaffat sig och inom vilket fält denne verkar. I allmänna ordalag består kapital av symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu (1986) skiljer mellan olika former av kapital: ekonomiskt kapital, socialt kapital, kulturellt kapital och symboliskt kapital. Inledningsvis presenterar jag ett antal analysverktyg utifrån Bourdieus centrala begrepp. Därefter följer en diskussion om hans teorier och hur jag kommer att använda mig av dessa i studien.

3.1.1 Ekonomiskt kapital

Ekonomiskt kapital består av materiella tillgångar (Bourdieu, 1986). Inkomst betraktas som ett uttryck för socioekonomisk acceptans (klass). En hög inkomst gör det möjligt för

References

Related documents

6.1 Betydelsen av utbildning för lågutbildade personer med utländsk bakgrund Intervjuerna som genomfördes visade att personer med utländsk bakgrund som har låg

Det finns många tydliga drag som visar att det finns stora problem med mångkulturalitet i skolan, det största och främsta problemet menar Shah (2008) är att

Samma tendens gäller för resultat på högskoleprovet, andelar med höga resultat ökar fram till 1993 men till skillnad från gymnasiebetygen minskar andelen studenter med höga

Här kan anas en essentialistisk underton med förståelse att människor har kulturella skillnader som präglar deras mentalitet och handlingsmönster (jfr Brubaker, 2004:

Syftet med studien var att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med

Att personer med utländsk bakgrund känner att de måste lära sig språket för att känna samhörighet med svenskar bidrar till konformitetisideologin blir starkare i Sverige

När Lunneblad (2006) i sin studie kommer fram till att förskollärarna hellre lyfter fram barnens likheter och det som vi har gemensamt än alla våra olikheter så

Vi använder data från SCB:s register för att studera de personer som levde i Sverige när de var 16 och 33 år och vars föräldrar var födda i Sverige, f d Jugoslavien, Turkiet,