Examensarbete
Kandidatnivå
Bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal- en
litteraturöversikt om erfarenheter från patienter med
övervikt och fetma
Encounters with health care professionals- a literature review on experiences of patients with overweight and obesity
Författare: Lotta Rudh & Frida Sundberg
Handledare: Sandra Saade Granskare: Susanna Nordin Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15hp
Examinationsdatum: 2020-09-30
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt
Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem. Det finns många
hälsorisker med övervikt och fetma, bland annat ökar det risken för
hjärt-kärlsjukdomar. Bland hälso- och sjukvårdspersonal finns det negativa attityder och fördomar kring patienter med övervikt. Det finns även en osäkerhet kring att bemöta överviktiga patienter, då det finns en rädsla över att personliga åsikter och fördomar ska framkomma.
Syfte: Syftet var att beskriva den erfarenhet som patienter med övervikt och fetma
har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.
Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes fram via
databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom sekundärsökningar. Sökningarna resulterade i 15 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall och analyserades sedan.
Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman vilka var Att inte se
personen bakom vikten, Att inte bli respekterad samt Att känna stöd och förtroende.
Slutsats: De erfarenheter som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet
från hälso- och sjukvårdspersonalen är blandade. Majoriteten av patienterna i studierna har upplevt ett negativt bemötande där hälso- och sjukvårdspersonalen inte har kunnat se bortom kroppsvikten. Flera av patienterna i studierna upplever också att de inte tas på allvar då alla hälsoproblem de har kopplas till vikten.
Abstract:
Background: Obesity and overweight is a growing problem globally. There are
many health risks with obesity and overweight, including an increased risk of cardiovascular disease. Among health care professionals, there are negative attitudes and prejudices about overweight patients. There is also uncertainty about how to encounter overweight patients, beacuse there is a fear that personal
opinions and prejudices will emerge.
Aim: The aim was to describe the experience that patients with obesity and
overweight have of the encounter with health care professionals.
Method: The study was conducted as a literature review. The articles were
searched through the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed, as well as through secondary searches. The searches resulted in 15 articles with a qualitative approach. The articles were reviewed according to a review template and then analyzed.
Results: The analysis of the articles resulted in three main themes which were Not
to see the person behind the weight, Not to be respected and To feel respected.
Conclusion: The experience that patients with overweight and obesity have of the
encounter with health care professionals are mixed. The majority of the patients in the studies have experienced a negative encounter where the health care
professionals have not been able to see beyond their weight. Several of the patients in the studies also feel that they are not taken seriously as their health problems are linked to their weight.
Innehåll
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Definition av övervikt och fetma ... 2
Faktorer som kan orsaka övervikt och fetma ... 2
Hälsorisker med övervikt och fetma ... 3
Bemötande inom hälso- och sjukvården ... 4
Definition av hälso- och sjukvårdspersonal ... 5
Att leva med övervikt och fetma ... 5
Svårigheter med att bemöta överviktiga patienter ... 6
Teoretisk referensram ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 8
Metod ... 8
Design ... 9
Urval och datainsamling ... 9
Värdering av artiklarnas kvalitet ... 11
Tillvägagångssätt ... 12
Analys och tolkning av data ... 12
Etiska överväganden ... 13
Resultat ... 14
Att inte se personen bakom vikten ... 14
Att inte bli respekterad ... 16
Att känna stöd och förtroende ... 18
Diskussion ... 19
Sammanfattning av huvudresultat ... 19
Resultatdiskussion ... 20
Att inte se personen bakom vikten ... 20
Att inte bli respekterad ... 23
Att känna stöd och förtroende ... 24
Metoddiskussion ... 26
Klinisk betydelse för samhället ... 29
Slutsats ... 30
Förslag till vidare forskning ... 30
Referenslista ... 31
Bilaga 1, sökmatris ...
Bilaga 2, granskningsmall ...
Bilaga 3, artikelmatris ...
1
Inledning
Under den verksamhetsförlagda utbildningen som ingår i
sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Dalarna har författarna, som är sjuksköterskestudenter, upplevt att patienter med fetma och övervikt inte alltid behandlas lika som andra patienter. Det kan handla om att hälso- och
sjukvårdspersonal kommer med negativa kommentarer bakom ryggen på
patienten, att hälso- och sjukvårdspersonal anser att patienten bara har sig själv att skylla om denne mår dåligt samt att patienterna med fetma och övervikt ses som en belastning. Bemötandet är en stor del av vårdrelationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. En patient som upplever att denne inte blir bemött på ett bra sätt kan få en negativ syn på hälso- och sjukvården vilket enligt
författarna kan göra att patienten kan bli avskräckt från att söka sig till hälso- och sjukvården i framtiden.
Bakgrund
Mellan åren 1975 och 2016 har det skett en tredubbling kring förekomsten av antalet personer med fetma i världen. År 2016 var över 1,9 miljarder personer i åldern 18 år och äldre överviktiga och av dessa hade 650 miljoner vuxna fetma. Totalt sett var omkring 13 % av världens vuxna befolkning överviktiga under 2016. Det som en gång betraktades som ett problem i höginkomstländer, har nu även blivit ett problem i låg- och medelinkomstländerna där övervikt bland befolkningen ökar. Övervikt och fetma är idag orsaken till fler dödsfall i världen än undervikt, och globalt sett är det fler som är överviktiga än underviktiga (World Health Organization [WHO], 2020).
I Sverige lider mer än hälften av befolkningen av fetma eller övervikt
(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Andelen som lever med fetma är idag tre gånger större än på 1980-talet, däremot är andelen som lever med övervikt i stort sett densamma (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Fetma och övervikt är i Sverige ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen (Livsmedelsverket, 2019).
2
Definition av övervikt och fetma
Övervikt och fetma definieras som onormal eller extrem fettansamling i kroppen som försämrar hälsan och därmed utgör en hälsorisk. Body Mass Index (BMI) är ett mått som används för att mäta en persons eventuella över- eller undervikt. BMI räknas ut genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten på hans eller hennes höjd i meter (Kg/m2). För vuxna är ett BMI som är lika med eller mer än 25 betraktat som övervikt, och ett BMI på 30 eller mer innebär fetma (WHO, 2020).
Faktorer som kan orsaka övervikt och fetma
Fetma och övervikt kan orsakas av olika faktorer. En faktor är att det uppstår ett överskott av intagna kalorier i förhållande till förbrukade kalorier, så kallad
livsstilsbetingad fetma (Ericson & Ericson, 2012). Ur ett globalt perspektiv har det skett ett ökat intag av energitäta livsmedel som innehåller mycket fett och socker. Dessutom har den fysiska inaktiviteten ökat på grund av allt mer stillasittande arbete, ändrade transportsätt och ökande urbanisering (WHO, 2020). Fetma kan också bero på gener. Arvsanlaget spelar en stor roll vad det gäller risken för att utveckla fetma. Det finns studier gjorda på tvillingar och adopterade som visar att likheter i kroppsuppbyggnaden till stor del beror på arvsanlag och inte på en gemensam miljö. Fetman beror alltså inte på att personen har en dålig karaktär utan det är arvsanlagen som styr och gör att personen känner ett överväldigande sug efter mat. Arvsanlaget i sig orsakar oftast inte fetma utan det är den ovan nämnda livsstilen som dagens människor har med ett ökat energiintag och mindre fysisk aktivitet som gör att personer som har en ärftlig benägenhet att gå upp i vikt utvecklar fetma (Dahlman, 2007). Läkemedel är en tämligen okänd orsak till fetma. Ofta handlar det om preparat som används för att behandla sjukdomar inom det centrala nervsystemet. Men även preparat som används för systembehandling kan ha viktuppgång som biverkan (Rössner, 2007).
3
Hälsorisker med övervikt och fetma
Personer med fetma och övervikt löper en högre risk att drabbas av
följdsjukdomar. De vanligaste följdsjukdomarna vid fetma och övervikt är typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, gallsten och sömnapné (Nilsson & Attvall, 2007).
Den stora mängden fettvävnad som en person med fetma har i kroppen ökar risken för nedsatt glukosintolerans och på sikt också risken för att utveckla typ
2-diabetes. Bukfettet är det som utgör den största risken. Bukfettet är också det som utgör den största risken för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom såsom
exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i det moderna samhället och många studier visar på ett samband med övervikt och fetma. Fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom har sannolikt insulinresistens som en gemensam patofysiologisk mekanism (Lindroos & Rössner, 2007).
Vid övervikt och fetma ökar belastningen på kroppens skelett och muskulatur. Detta gör att muskelmassan måste tillta, även muskelkvaliteten påverkas. I och med en ökande vikt ökar också risken för besvär från rörelseapparaten och då handlar det främst om leder som är viktbärande exempelvis rygg, knän och höfter. För personer med fetma kan det, utifrån ett fysiskt perspektiv, bli svårt att sköta den personliga hygienen. Det kan till exempel vara svårt att komma in i duschen eller att nå för att tvätta sig. Vid fetma uppstår det också hudveck som kan leda till eksem och svampinfektioner. Risken för att drabbas av sömnapné ökar också för personer som lider av fetma. 75% av de som lider av obstruktiv sömnapné är måttligt till kraftigt överviktiga (Lindroos & Rössner, 2007).
4
Bemötande inom hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) beskriver att sjukvården är en verksamhet som medicinskt förebygger, utreder och behandlar sjukdomar och skador.
Verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård ska tillgodose att det finns behörig hälso- och sjukvårdspersonal för att säkerställa att god vård ges. Det huvudsakliga målet för hälso- och sjukvården är att vården bedrivs med respekt för alla
människors lika värde och på lika villkor för hela befolkningen. För att kraven på en god vård ska uppfyllas ska hälso- och sjukvården tillgodose patientens behov av trygghet, respektera patientens självbestämmande och integritet samt gynna goda kontakter mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter (HSL, 2017).
I Patientlagen (2014) tydliggörs det att vården ska genomföras med respekt och värdighet för alla människors lika värde. Patienten ska få en professionell och omsorgsfull vård av god kvalitet med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Bemötandet inom hälso-och sjukvården är av stor betydelse för att en god kommunikation och informationsöverföring ska kunna ske (Larsson et al., 2016). I Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete (2011) beskrivs det att bemötande av patienten ska ske med respekt för patientens värdighet, integritet och visas omtanke oavsett ålder, kön,
funktionshinder, utbildning eller social status.
Effekterna av ett förhållningssätt hos hälso- och sjukvårdspersonalen som grundar sig på fördomar kring fetma och övervikt kan leda till en minskad kvalité på patientmötet och patienttillfredsställelsen. Patienter som blir dåligt behandlade kan undvika att söka vård i framtiden eller låta bli att engagera sig i sin vård. Det kan i sin tur leda till att patienten inte mottar de råd eller instruktioner som hälso- och sjukvårdspersonal givit, vilket minskar följsamheten av föreskriven behandling eller egenvård (Phelan et al., 2015).
5
Definition av hälso- och sjukvårdspersonal
Vad som definieras som hälso- och sjukvårdspersonal finns beskrivet i
Patientsäkerhetslagen (PSL, 2010). Där framgår att hälso- och sjukvårdspersonal är den personal som:
· har en legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, exempelvis sjuksköterska, läkare, apotekare, arbetsterapeut, dietist och fysioterapeut. · är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter.
· i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare.
· apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämna råd och upplysningar.
· arbetar på Giftinformationscentralen
· arbetar på larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande.
Att leva med övervikt och fetma
Övervikt och fetma resulterar i hälsorisker som i sin tur ofta leder till ett högre utnyttjande av hälso- och sjukvårdstjänster samt en ökad kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns bland hälso- och sjukvårdspersonal som
sjuksköterskor och läkare negativa attityder och uppfattningar kring personer med övervikt och fetma. Hälso- och sjukvårdspersonal kan förknippa överviktiga personer med negativa egenskaper som lathet, ointelligens, dålig självkontroll, svaghet och dålig hygien. Det finns även uppfattningar om att personer med övervikt och fetma själva är ansvariga för sitt fysiska utseende och hälsotillstånd (Puhl & Brownell, 2012). Sjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning vittnar om att det bland kollegorna på arbetsplatsen förekommer nedsättande skämt och kommentarer, negativa beteenden och attityder kring personer med övervikt och fetma (Shea & Gagnon, 2015).
6
Många personer som lever med fetma och övervikt upplever att de blir
diskriminerade på grund av sin vikt. De får ofta ta emot kommentarer om vikten, speciellt då de köper mat eller kläder (Lewis et al., 2011). Personer med övervikt upplever också att de blir observerade och bedömda utifrån sitt utseende på grund av att de inte uppfyller samhällets definition om hur en ”normal” kropp ska se ut. Därmed påverkas även deras sätt att leva både direkt och indirekt av de sociala normer och fördomar som finns i samhället kring fetma och övervikt. Det påverkar exempelvis hur de lever sina sociala liv genom att de begränsar den sociala
kontakten och sitt deltagande i sociala sammanhang för att undvika att få
kommentarer om kroppsstorleken (Ueland et al., 2019). Personer med fetma och övervikt upplever också att det finns en ökande skuldbeläggning från samhället då bland annat media allt oftare talar om den börda som dessa personer är för
samhället (Lewis et al., 2011).
Svårigheter med att bemöta överviktiga patienter
Hälso- och sjukvårdspersonal uppger att de känner sig obekväma vid interaktionen med överviktiga patienter i den kliniska miljön. Det handlar om en osäkerhet kring hur fetma kan talas om i närvaro av patienter med den problematiken (Hales et al., 2016; Lumley et al., 2015). Detta grundar sig på att det finns en medvetenhet bland hälso- och sjukvårdspersonalen om vilka sociala normer och fördomar som finns kring övervikt och fetma. Hälso- och sjukvårdspersonalen är rädda för att deras personliga fördomar ska framkomma i mötet med patienten (Hales et al., 2016). Många är också rädda för att patienten ska känna sig diskriminerad om de tar upp en diskussion om patientens vikt (Lumley et al., 2015). En strategi som då används för att hantera obekväma situationer är att undvika att kommunicera med patienten kring deras övervikt. Även fast det finns en medvetenhet om att patienten är överviktig, inklusive hos patienten själv. Genom att inte erkänna patientens fetma undviks samtal som kan avslöja hälso- och sjukvårdspersonalens fördomar eller patientens egen osäkerhet kring dennes kropp. Om patienten nämner sin vikt agerar hälso- och sjukvårdspersonalen genom att låtsas att inte höra kommentaren, minimera patientens viktproblem eller byta samtalsämne (Hales et al., 2016).
7
Teoretisk referensram
Joyce Travelbees teori grundar sig på den med mellanmänskliga dimensionen inom omvårdnaden. Det innebär att det finns en förståelse för hur omvårdnaden är och bör vara. För att kunna göra detta måste det finnas en förståelse för vad som sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalen och patient, hur samspelet mellan dem kan upplevas och vad det kan ha för konsekvenser. Varje person är, enligt
Travelbee, unik och dennes upplevelser och erfarenheter av till exempel sjukdom eller bemötande är bara dennes egna. Genom upplevelserna mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen skapas en mellanmänsklig relation och
omvårdnaden uppnår på detta sätt sitt syfte (Kirkevold, 2017). Joyce Travelbee menar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska underlätta för patienten att hantera sjukdom och förhindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonalen hjälper även till att försöka hitta mening i dessa upplevelser. Kommunikation och bemötande är en nödvändighet för bra omvårdnad och en grundläggande del av Travelbees teori. Travelbee uttrycker att kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa en förståelse för patientens sjukdom och lidande och därmed tillgodose
omvårdnadsbehov och uppnå syftet för omvårdnad. Att lära känna en annan människa är lika viktigt som att utföra andra arbetsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonal som skapat en god kontakt med patienten är mer benägna att kunna upptäcka förändringar i en individs tillstånd. När människor involveras i en annan människas upplevelse kan empatikänslor infinna sig, empati är enligt Travelbee ett svar på en människas önskan att lindra eller minska en annan människas lidande (Shelton, 2016). Slutsteget uppstår när hälso- och
sjukvårdspersonal och patient uppnår ett meningsfullt förhållande som enligt Travelbee innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen förhåller sig till patienten genom empati, medkänsla, sympati, icke-dömande attityd och respekt för varje person som en unik människa (Parola et al., 2020).
Det är av stor betydelse att möten med hälso- och sjukvårdspersonal utgörs av ett genuint intresse för patientens situation. Genom att patienten blir huvudpersonen i mötet mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal kan en känsla av att bli bekräftad infinna sig, där hälso- och sjukvårdspersonalen fokuserar på patienten och tar sig tid att lyssna på vad patienten har att säga. På så vis upplever patienten
8
ett ökat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal och en ökad trygghet över att de har kompetensen att ge bästa möjliga vård. Att bli bemött på ett nonchalerande sätt där hälso- och sjukvårdspersonalen inte var mentalt närvarande i mötet med avsaknad av engagemang och empati, gav en negativ inverkan på förhållandet mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal (Nygårdh et al., 2011).
Problemformulering
Antalet personer som lever med fetma och övervikt ökar världen över. Det betraktas inte längre som ett problem som är kopplat till höginkomstländer utan numera kan problemet ses även i låginkomstländerna. Det finns många negativa hälsokonsekvenser med att vara överviktig, dessutom har det även sociala konsekvenser såsom begränsad social kontakt. Fetma och övervikt resulterar i hälsorisker vilka ofta leder till ett högre utnyttjande av hälso- och sjukvårdstjänster och en ökad kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter som blir dåligt bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal kan undvika att söka vård i framtiden eller sluta engagera sig i sin vård, därav är det av stor betydelse att öka kunskapen kring patienternas upplevelse för att kunna bemöta dem på bättre sätt.
Syfte
Syftet var att beskriva den erfarenhet som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.
Metod
Följande avsnitt innehåller de olika delarna i metoden: design, urval och datainsamling, kvalitetsgranskning, tillvägagångssätt, analys och etiska överväganden.
9
Design
Studiens syfte besvarades genom en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär att redan publicerad forskning granskas och sammanställs. Målet är att genom att analysera och sammanställa vetenskapliga artiklar kunna fastställa kunskapsläget inom ämnesområdet (Segesten, 2012).
Urval och datainsamling
Insamling av data har genomförts under maj- juni 2020. För att få fram relevanta omvårdnadsvetenskapliga artiklar valdes databaserna CINAHL, PsycINFO och Pubmed. CINAHL är en databas med omfattande vetenskapliga artiklar inom medicin och omvårdnad. Pubmed är en annan bred databas med vetenskapliga artiklar inom medicin och omvårdnad. PsycINFO är en databas som är inriktad på psykologisk forskning inom bland annat omvårdnad. Alla tre databaserna har engelska som sökspråk (Forsberg & Wengström, 2015). Utöver sökningar i databaserna gjordes även sekundärsökningar genom att gå igenom artiklars referenslistor. Sekundärsökningar innebär att när en relevant artikel hittas görs en granskning av referenslistan för att se om det finns fler artiklar som berör ämnet (Östlundh, 2012). För att få fram artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte användes sökorden “patients”, “experiences”, “obesity”, “overweight”, “health”, “healthcare professional”, “encounter” och “healthcare”. Sökningarna gjordes med hjälp av svenska MeSH och CINAHL Headings för att få korrekta sökord. MeSH står för Medical Subject Headings och är en ämnesordlista där det till varje ämnesord finns underrubriker som bildar ett sökträd i PubMed (Forsberg & Wengström, 2015). CINAHL Headings är också en ämnesordlista som används i CINAHL (Karolinska institutet, 2020).
Sökorden kombinerades med sökoperatorerna “OR” och “AND” för att utöka eller begränsa en sökning. “OR” och “AND” är booleska operatorer. Booleska
operatorer används för att de sökord som används ska kombineras på olika sätt. “OR” används för att hitta referenser som innehåller ett av de sökord som har
10
använts. Det används för att utöka en sökning och ge ett bredare resultat av sökningen. “AND” används för att hitta referenser som innehåller båda de sökord som används. Detta används för att begränsa en sökning då det ger ett smalare resultat (Forsberg & Wengström, 2015). Valda artiklar sammanställdes i en sökmatris, se bilaga 1.
Inklusionskriterier som användes för att få fram artiklar som var av betydelse för studiens syfte var att deltagarna i studien skulle vara vuxna (>18 år) personer. Artiklarna var publicerad på engelska och fanns i fulltext. Deltagarna i studierna hade varit eller var inskrivna inom öppen- eller sluten hälso-och sjukvård och artiklarna var peer reviewed. Enligt Östlundh (2012) innebär peer reviewed att det sker en avgränsning genom att söka efter artiklar som är publicerade i
vetenskapliga tidskrifter och är granskade av ämnesexperter. Exklusionskriterierna var artiklar där deltagarna i studien var barn eller ungdomar (<18 år). Författarna ville till en början ha artiklar från 2010 och senare men då författarna fann svårigheter att hitta studier med de begränsningarna utökades tidsspannet till att inkludera artiklar från och med 2006.
Artiklar som var av medel eller hög kvalité inkluderades i studien. För att kunna säkerställa studiedeltagarnas samtycke har endast artiklar som är godkända av en etisk kommitté inkluderats.
Artiklarna som ingår i litteraturöversikten är kvalitativa artiklar. En kvalitativ metod används då forskaren vill ge en helhetsbeskrivning av det som undersökts. När en kvalitativ metod används inom forskningen samlas data in genom
exempelvis intervjuer och observationer (Danielson, 2017). Kvalitativa studier kan användas för att få en uppfattning om en person och personens livssituation. Genom att använda en kvalitativ ansats kan förståelsen för personens upplevelser, erfarenheter eller förväntningar öka (Segesten, 2017).
11
Artiklarnas titlar lästes först för att utesluta de artiklar som hade en titel som inte svarade på syftet. Därefter lästes abstract och keywords. Detta gjordes för att avgöra om artiklarna var relevanta för studiens syfte, för att få en bättre överblick om artikelns innehåll och för att se om artikeln uppfyllde inklusionskriterierna. Artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna valdes bort. De artiklar som efter detta gick att knyta an till syftet lästes i sin helhet. De artiklar som besvarade syftet granskades utifrån en granskningsmall. Därefter granskade författarna tillsammans de artiklar som var av hög och medelhög kvalitet för att jämföra dem och hitta likheter och skillnader. Efter detta sammanställdes artiklarna och analyserades för att få fram ett resultat.
Värdering av artiklarnas kvalitet
Artiklarnas kvalitet bedömdes genom en modifierad version av granskningsmall för kvalitativa studier som tillhandahölls av Högskolan Dalarna (se bilaga 2). En granskningsmall gör att artiklarna kan granskas och värderas på ett systematiskt sätt. Att gå igenom och värdera artiklarna systematiskt är viktigt då det kommer att göra det lättare att tolka och sammanställa artiklarna (Willman, Bahtsevani,
Nilsson & Sandström, 2016). En granskningsmall är också till hjälp för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt och se vilka studier som ska ingå i
litteraturöversikten. Det är viktigt att granska studierna för att se om de har tagit upp det som studien hade för avsikt att belysa (Friberg, 2017). För att veta vilka kvalitetskriterier som är viktiga kan en granskningsmall användas som stöd (Rosén, 2017).
Artiklarna fick utifrån innehållet ett antal poäng där maximal poäng för kvalitativa studier var 25 poäng. Poängen som varje artikel erhöll kom sedan att räknas om till procent och utifrån den procentsatsen bedömdes artikeln vara av låg, medel eller hög kvalitet. En procentsats på 60% och mindre bedömdes som låg kvalitet, 61%-79% medel kvalitet och 80% och över hög kvalitet (se artikelmatris, bilaga 3).
12
Tillvägagångssätt
Arbetet med litteraturöversikten delades lika mellan författarna. Under arbetets gång hade författarna fysiska träffar samt träffar över nätet med hjälp av onlinemöten. Sökningen av de vetenskapliga artiklarna skedde individuellt, gemensamt och tillsammans med en bibliotekarie. Därefter lästes titlarna igenom och de artiklar som var relevanta utifrån syftet sammanställdes i en tabell.
Författarna läste därefter igenom artiklarna i sin helhet var för sig. Artiklarna diskuterades sedan och valdes gemensamt ut av författarna utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Författarna kvalitetsgranskade också artiklarna gemensamt med hjälp av en granskningsmall. De artiklar som kunde besvara
litteraturöversiktens syfte diskuterades samt analyserades och resultatet
sammanställdes. Ett Google-dokument skapades för att författarna lättare skulle få en överblick över arbetet.
Analys och tolkning av data
Artiklarna i arbetet analyserades enligt Fribergs (2017) modell. Det första steget i modellen består av att få en känsla för vad studierna handlar om. Genom att läsa igenom studierna flera gånger skapas en bild av innehållet och helheten. Nästa steg är att hitta nyckelfynden i studiernas resultat. Detta görs genom att titta på en studies resultat, teman och subteman. Det tredje steget är att sammanställa varje studies resultat. Det görs för att lättare kunna se vad som senare ska analyseras. Efter detta, i det fjärde steget, analyseras de olika studierna för att se likheter och skillnader. Likheterna sammanställs och skapar nya teman, eventuellt också subteman. I det femte och sista steget ska analyserna presenteras genom att skapa en text utifrån de studier som har analyserats (Friberg, 2017).
I denna litteraturöversikt har artiklarna bearbetats och analyserats med stöd av de fem stegen som beskrivits ovan. Efter att ha gjort ett artikelurval lästes de utvalda artiklarna igenom flertalet gånger för att få en uppfattning om innehållet. Därefter sammanställdes artiklarnas resultat för att lättare kunna identifiera likheter, och också skillnader, som de olika studierna hade. När sammanställningen var gjord
13
analyserades studierna och sammanställningen av resultaten sorterades genom att innehåll med liknande resultat samlades. På så sätt skapades nya teman.
Etiska överväganden
Studier som utförs under en högskoleutbildning på grundnivå behöver inte genomgå en etikprövning (Lag om etikprövning av forskning som avser
människor, 2003). Vid en litteraturöversikt bör etiska överväganden göras gällande urval och presentation av resultat. Det är viktigt att studierna som ingår i
litteraturöversikten har fått tillstånd från en etisk kommitté eller att noggranna etiska överväganden har gjorts. Det är också viktigt att alla artiklar som ingår i litteraturöversikten är redovisade samt att alla resultat, oavsett om det stöder eller inte stöder hypotesen, presenteras (Forsberg & Wengström, 2015). World Medical Association (WMA) antog år 1964 Helsingforsdeklarationen som är en central forskningsetisk riktlinje (Vetenskapsrådet, 2017). Helsingforsdeklarationen tar bland annat upp att det är individen som ska vara i centrum och gå före samhällets och vetenskapens intressen (WMA, 2018).
För att säkerställa att referenserna hanterades på ett korrekt sätt användes The American Psychological Association (APA) från Karolinska Institutet. Författarna förhöll sig till lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (2019) och har inte medvetet plagierat, förfalskat eller förvrängt
resultatet av studierna. De artiklarna som inkluderades i studien var skrivna på engelska. Då författarnas modersmål var svenska använde författarna sig av Nationalencyklopedin för att få hjälp med översättning (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). Att vara objektiv, systematisk och tänka kritiskt karakteriserar det vetenskapliga förhållningssättet (Forsberg & Wengström, 2015). Artiklarna hanterades och analyserades enligt det vetenskapliga förhållningssättet utan att författarna lade in några egna värderingar.
14
Resultat
Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar, varav artiklarna är publicerade från år 2006–2020. Studierna genomfördes i Australien (=2), Kanada (=4), Norge (=2), Nya Zeeland (=2), Storbritannien (=1) och USA (n=4). En översikt av
artiklarna redovisas i artikelmatrisen, se bilaga 3. Efter en granskning av artiklarna kunde tre teman identifieras: Att inte se personen bakom vikten, Att inte bli
respekterad och Att känna stöd och förtroende.
Att inte se personen bakom vikten
Flera studier visar att personer med övervikt och fetma ständigt blir påminda om sin kroppsstorlek i det dagliga livet. De uppger att de kan se i andra människors ögon hur de bedömer deras kropp och att de blir tvungna att anstränga sig för att ses som något annat än bara en stor kropp (Haga et al., 2019; Russell & Carryer, 2013; Malterud & Ulriksen, 2010).
Personer med fetma och övervikt upplever att det finns en brist på acceptans bland hälso- och sjukvårdspersonal som resulterar i att de skäms över sin kroppsform och storlek. När patienterna interagerar med hälso- och sjukvårdspersonal får de enbart höra kommentarer som syftar till deras kroppsvikt och inget intresse ges av att höra deras egen berättelse kring sin hälsa (Rand et al., 2017). Patienterna känner att de blir dömda av hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sin vikt och att de enbart blir sedda som överviktiga individer. Detta resulterar i en otrygghet i vårdmiljön och ett minskat förtroende för hälso- och sjukvården där patienterna upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte lyssnar på dem (Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013).
Patienter med övervikt och fetma betonar betydelsen av respektfulla attityder från hälso- och sjukvårdspersonalen, där patienten känner att han eller hon betraktas som en hel person, inte bara som en överviktig person. De upplever att deras kropp utgör ett hinder för en dialog, dessa upplevelser ger en känsla av maktlöshet då de
15
inser att hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan se bortom deras utseende (Haga et al., 2019; Malterud & Ulriksen, 2010). Patienter upplever också att de blir betraktade som feta och lata av hälso- och sjukvårdspersonal, detta resulterar i att de inte vågar inleda egna diskussioner kring sin hälsa (Malterud & Ulriksen, 2010). Patienterna anser att det är viktigt att få inleda samtalet med att få beskriva sin personliga berättelse kring vikten och hälsan. För många är viktökning kopplat till olika händelser i livet och att få dela sitt perspektiv hjälper dem att känna sig värderade och delaktiga i sin vård (Luig et al., 2018).
Det föreligger en förväntan hos patienterna att hälso- och sjukvårdspersonal har en negativ attityd kring deras vikt och att ett stort fokus ska ligga på att diskutera kroppsvikten vid sjukvårdsbesöket. Några patienter beskriver att de tror att de vet vad hälso- och sjukvårdspersonalen tänker om dem, trots att dessa tankar inte överensstämmer med vad hälso- och sjukvårdspersonalen säger till dem. Dessa känslor påverkar engagemanget i deras vård negativt genom att patienterna väljer att begränsa den information som delas med vårdgivaren (Forhan et al., 2012; Brown et al., 2006). Källan till dessa förväntningar är deras egna tankar och inte kopplat till upplevelser från hälso- och sjukvården (Brown et al., 2006).
Patienter med övervikt och fetma anser att hälso- och sjukvården inte tar dem på allvar och att de blir avvisade av hälso- och sjukvårdspersonal på olika sätt. Hälso- och sjukvårdspersonalen tenderade att inte se patienten som en person utan såg istället bara deras övervikt och de problem som följer med den (Merrill & Grassley, 2008). Patienternas upplevelser av att hälso- och sjukvårdspersonalen inte tar sig tid att lyssna på dem eller ser deras behov uppfattas som brist på
omtanke. När patienterna känner att de inte blir hörda försvinner också intresset av att lyssna på vad hälso-och sjukvårdspersonalen säger till dem (Russell & Carryer, 2013). Patienternas känsla av att inte tas på allvar förstärks om hälso- och
sjukvårdspersonalen använder ord som ”lätt” och ”enkel” under rådgivning om vikten (Kirk et al., 2014; Merrill & Grassley, 2008; Russell & Carryer, 2013). Patienterna känner att de råd som ges saknar relevans och att deras problem förminskas genom att förenkla lösningen (Brown et al., 2006).
16
Personer med övervikt och fetma upplever många gånger att det primära fokuset hamnade på deras vikt då de söker vård, detta trots att det är för något annat
hälsoproblem som de söker (Haga et al., 2019; Malterud & Ulriksen, 2010; Merrill & Grassley, 2008; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Eftersom det är just vikten som blir grundproblemet är hälso- och sjukvårdspersonalen inte intresserade av att höra om patientens symtombild eller av att göra en klinisk undersökning (Malterud & Ulriksen, 2010). Det finns en rädsla hos patienterna att hälso- och sjukvårdspersonalen ska missa ett potentiellt allvarligt tillstånd på grund av att de inte är öppna för en diskussion om patientens symtom (Haga et al., 2019).
Flera patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen är ovilliga, besvärade och inte har tillräckligt med kunskap för att ta upp vikten, det är snarare
pliktkänslan som gör att de tar upp frågan (Rand et al., 2017; Russell & Carryer, 2013). Ibland förstår patienterna inte varför vikten tas upp som ett problem. De får generella råd att gå ner i vikt men hälso- och sjukvårdspersonalen kan inte förklara hur vikten är kopplat till ett specifikt hälsoproblem (Brown et al., 2006). Många patienter med övervikt och fetma uppskattar när hälso- och sjukvårdspersonalen förklarar sambandet mellan deras specifika hälsoproblem och kroppsvikten (Forhan et al., 2012).
Patienter med övervikt och fetma upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen tenderar att endast ta upp vikten som ett problem i samband med att patienterna får någon annan behandling eller diagnos (Brown et al., 2006). Patienter anser att hälso- och sjukvårdspersonalen ofta betraktar dem som friska om de inte också har någon annan medicinsk åkomma (Kirk et al., 2014).
Att inte bli respekterad
Patienter med övervikt och fetma upplever att de får en stämpel av hälso- och sjukvårdspersonal när de får fördomsfulla kommentarer om att de ska sluta äta skräpmat och röra på sig mer. Hälso- och sjukvårdspersonal antyder att vikten
17
ligger inom deras kontroll och att patienterna borde göra mer kloka beslut kring livsmedel och fysisk aktivitet (Bernecki DeJoy et al., 2016; Rand et al., 2017). Detta resulterar i att patienterna upplever skuldkänslor och frustration över att inte kunna hantera sin vikt på egen hand (Rand et al., 2017). Flera av patienterna upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen har en stark övertygelse om att orsaken till viktuppgången är en överkonsumtion av godis och läskedrycker. Flera patienter med övervikt och fetma upplever en stigmatiserande miljö med mycket fördomar kring deras levnadssätt (Brown et al., 2006). Patienter upplever avsaknad av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal kring sin vikthantering som de anser grundar sig i brist på intresse och kunskap från hälso- och sjukvårdspersonalen (Kirk et al., 2014). Patienter beskriver även att hälso- och sjukvårdspersonal saknar handlingskraft till att ge konkreta råd när det kommer till att hjälpa patienter med övervikt och fetma (Forhan et al., 2012). Många uppger att det är frustrerande att ständigt få information om olika åtgärder för att hantera sin vikt men att sedan inte få något stöd för att genomföra det (Thomas et al., 2008).
Flera patienter berättar om upplevelser där hälso- och sjukvårdspersonal vid undersökningar lämnat olämpliga kommentarer, suckat eller visat ansiktsuttryck som antydde att patienterna var till besvär. De framkommer även att patienter fått kommentarer om att det hade underlättat om de var mindre i kroppsstorleken. Patienterna antyder att deras upplevda bemötande från hälso- och
sjukvårdspersonal resulterar i att de undviker eller skjuter upp undersökningar där kroppen behöver exponeras eftersom de känner sig obekväma och är rädda för att få kommentarer kring sin kropp. Fåtalet patienter upplever att de känner sig bekväma vid personliga undersökningar (Russell & Carryer, 2013). Patienter beskriver även att de får genomgå ett bemötande som de uppfattar som
förödmjukande, där hälso- och sjukvårdspersonal kommenterar deras kroppar och uttrycker att de är “för tjocka” för olika medicinska behandlingar. Några patienter berättar om att de lämnat undersökningsrum gråtandes då de fått höra kränkande uttalanden och kommentarer från hälso- och sjukvårdspersonalen som framkallat starka reaktioner (Bernecki DeJoy et al., 2016). Många patienter har någon gång fått kränkande eller nedsättande kommentarer om sin vikt från hälso- och
18
sjukvårdspersonal (Thomas et al., 2008). Det visar sig vara viktigt för patienterna att hälso- och sjukvårdspersonalen känner till deras hälsohistoria då de upplever att ett respektlöst beteende är vanligt när de inte känner hälso- och
sjukvårdspersonalen (Buxton & Snethen, 2013).
Brist på avskildhet vid undersökningar är en annan faktor som framkommer. När hälso- och sjukvårdspersonal samlar information om patientens vikt är vågen placerad i ett allmänt utrymme, vilket upplevs som generande och
integritetskränkande (Forhan et al., 2012). Patienterna rapporterar också att hälso- och sjukvårdspersonal många gånger erbjuder utrustning som inte passar deras kroppar. De noterar exempelvis att det inte fanns större storlekar på
blodtrycksmanschetterna, papperet på undersökningsborden var inte tillräckligt brett och engångsunderkläderna var i för små storlekar. Detta resulterar i att patienterna känner sig utsatta och utelämnade i vårdmiljön (Bernecki DeJoy et al., 2016).
Flera patienter beskriver att de blivit kränkta av olika termer som hälso- och sjukvårdspersonal använder för att beskriva fetma i patienternas journaler. Exempelvis har hälso- och sjukvårdspersonal beskrivit en patient som “grovt överviktig”, vilket patienten upplever som förolämpande (Batsis et al., 2020). Patienter beskriver betydelsen av att dialogen med sin läkare sker på ett
respektfullt sätt, och att användningen av ord som ”sjukligt överviktig” och ”fet” betraktas som respektlöst (Doolan-Noble et al., 2019).
Att känna stöd och förtroende
När hälso- och sjukvårdspersonalen lyssnar, visar tilltro och uppmärksammar patienterna resulterar det i att många patienter är nöjda med hälso- och
sjukvårdsbesöken. Patienterna beskriver betydelsen av att etablera en relation med hälso- och sjukvårdspersonalen för att på så vis att skapa en trygghet i mötet och bygga upp ett förtroende för varandra. Patienter som uppger att de etablerat en relation med hälso- och sjukvårdspersonalen, är mer benägna att känna sig sedda och respekterade av hälso- och sjukvårdspersonalen. Medan patienter som
19
upplever att de blivit dåligt behandlade vanligtvis inte har någon relation alls till hälso- och sjukvårdspersonalen. Patienterna anser att de inte blir behandlade annorlunda eller får sämre vård på grund av sin vikt, men antyder däremot att sjukvården behöver bli bättre på att hantera patienter med övervikt och fetma (Buxton & Snethen, 2013). Patienter med övervikt och fetma beskriver möten med hälso- och sjukvårdspersonal som kännetecknas av en respektfull och
icke-dömande attityd. Där hälso- och sjukvårdspersonalen kommunicerar på ett direkt och entydigt sätt, presenterar förslag och praktiska råd för vikthanteringen samt erbjuder olika former av psykologiskt stöd (Brown et al., 2006). Många patienter är oroliga inför ett sjukvårdsbesök över att ett stort fokus ska ligga på att diskutera deras vikt, men är positivt överraskade och lättade när deras vikt behandlas på ett professionellt sätt, inte förbises men inte heller överskuggar hela patienten.
Patienterna beskriver att hälso- och sjukvårdspersonalen har tagit upp ämnet på ett respektfullt och passande sätt utan viktbaserad negativitet (Bernecki DeJoy et al., 2016). Patienter med övervikt och fetma beskriver att de har ett högt förtroende för hälso- och sjukvårdspersonalen och att de uppskattar den tid och det
engagemang som hälso- och sjukvårdspersonalen ger för att hjälpa dem med deras hälsa och välbefinnande. För många är hälso- och sjukvårdspersonalen de enda personerna som de kan eller vill vända sig till för att få stöd med sin hälsa (Thomas et al., 2008).
Diskussion
I detta kapitel kommer en sammanfattning av huvudresultat att presenteras därefter kommer resultat, metod och etik att diskuteras. Till sist kommer slutsats, klinisk betydelse för samhället och förslag till vidare forskning att redovisas.
Sammanfattning av huvudresultat
Litteraturöversiktens resultat visade att patienter med övervikt och fetma har erfarenheter av att höra nedsättande och fördomsfulla kommentarer och
antaganden från hälso- och sjukvårdspersonal. Att som patient bli illa bemött och dåligt behandlad av hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sin kroppsvikt
20
framkallade känslor som uppgivenhet, maktlöshet, frustration, förödmjukelse samt en otrygghet i vårdmiljön. Det ledde även till ett minskat engagemang och
delaktighet i sin vård. Patienterna upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen många gånger skiftade fokuset till deras kroppsvikt, trots att det egentligen var ett annat hälsoproblem som de sökte vård för. Patienterna ansåg att hälso- och sjukvårdspersonalen inte tog deras oro på allvar och att det saknades konkreta råd och stöd kring vikthantering, vilket grundade sig i brist på intresse och kunskap från hälso- och sjukvårdspersonalen. Patienter som etablerat en relation till hälso- och sjukvårdspersonalen var mer nöjda med sin vård och kände sig respekterade och sedda. Medan patienter som hade en sämre relation eller ingen relation alls till hälso- och sjukvårdspersonalen oftare upplevde ett dåligt bemötande med
dömande attityder. Patienter beskrev positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonal där deras vikt tagits upp på ett respektfullt sätt, vilket resulterade i ett högt förtroende och uppskattning för hälso- och sjukvården.
Resultatdiskussion
I denna del kommer litteraturöversiktens resultat att diskuteras utifrån tidigare presenterade teman: Att inte se personen bakom vikten, Att inte bli respekterad och Att känna stöd och förtroende.
Att inte se personen bakom vikten
Travelbee menar att varje människa är unik och värdefull (Kirkevold, 2017). Enligt Travelbee är det som hälso- och sjukvårdspersonal viktigt lyssna och uppmärksamma patienten för att skapa en förståelse för patientens upplevelser och förhindra lidande. Genom att skapa en god relation och se och förhålla sig till hela människan som en unik person, kan en ökad förståelse samt känslor som empati och medkänsla för patientens upplevelser och erfarenheter infinna sig (Parola et al., 2020; Shelton, 2016). Författarna till detta arbete anser att det är viktigt att inte skapa några förutfattade meningar eller antaganden utifrån människors utseenden och behandla alla människor med värde och respekt. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) understryker också att vården ska ges med respekt för människor lika värde, självbestämmande och integritet. I litteraturöversiktens resultat beskriver
21
patienter upplevelser där de blir bedömda på grund av deras utseende och inte blir behandlade som unika personer (Lewis et al., 2011). Patienter beskriver även att de inte blir delaktiga i sin vård och inte får förtroende eller uppmärksamhet till att dela med sig av sin egen berättelse kring hälsan (Haga et al., 2019; Merrill & Grassley, 2008; Rand et al., 2017: Russell & Carryer, 2013). Författarna menar att detta går emot bestämmelserna i hälso-och sjukvårdslagen (HSL, 2017) om självbestämmande och patientlagen (2014) som beskriver att vården i högsta mån ska ske i samråd med patienten och utformas efter patientens behov och önskemål. Författarna till detta arbete anser att det är viktigt att i mötet med patienten skapa en trivsam miljö där patienten känner sig respekterad, blir lyssnad till och tagen på allvar. Nygårdh et al. (2011) menar att när hälso- och sjukvårdspersonalen
uppmärksammar och lyssnar på patientens berättelse, resulterar det i att patienten blir bekräftad och sedd som person.
Patienter beskriver frustrationen över att inte fått möjligheten till att dela med sig av sin berättelse i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen, då många har en klar bild över orsaken till deras viktuppgång som de ville dela med sig av (Luig et al., 2018; Malterud et al., 2010). Detta går emot det förhållningssätt som beskrivs i värdegrunden för omvårdnad där patient och hälso- och sjukvårdspersonal i mötet ska uppnå ett partnerskap där de delar med sig av varandras erfarenheter och utifrån patientens berättelse om sitt sjukdomstillstånd ska vården planeras gemensamt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Författarna anser att det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal i mötet visar förtroende och stärker patientens ställning till att ta egna beslut och ha ett inflytande över sin vård. Författarna menar att det som hälso- och sjukvårdspersonal är betydelsefullt att visa tillit till patienterna och skapa en dialog där både patient och hälso- och sjukvårdspersonal delar med sig av varandras kunskaper, men där fokuset ligger på patientens berättelse och behov. Författarna hävdar att när patienterna får utrymme att dela med sig av sina kunskaper och upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen ger dem förtroende och stöd, blir patientens roll i att vara delaktig i sin vård stärkt. Litteraturöversiktens resultat visar på att istället för att lyssna på patienten och trygga deras ställning till delaktighet i vården, blev hälso- och sjukvårdspersonalen distraherade av deras övervikt som skapade ett hinder för patienterna att föra en
22
dialog (Haga et al., 2019). Detta resultat stärks genom en studie av Phelan et al. (2015) som menar att när patienter upplever ett dåligt bemötande som grundar sig på fördomar och negativa attityder, leder det till minskad kvalitet på patientmötet. Det kan i sin tur även resultera i att patienter i framtiden undviker att söka vård eller slutar att engagera sig i sin vård. Författarna anser att det även kan leda till en större belastning för samhället, eftersom det finns en risk för att människor blir allvarligt sjuka och undviker att söka vård i tid. Detta leder till en ökad kostnad för samhället genom att det kräver mer behandling och resurser.
Många av de personer som lever med övervikt och fetma upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen härledde alla deras hälsoproblem till vikten, oavsett vad de sökte för (Haga et al., 2019; Malterud & Ulriksen, 2010; Merrill & Grassley, 2008; Russell & Carryer, 2013; Williams, 2017). Detta gör att patienten känner
frustration och besvikelse. De upplever också att hälso- och sjukvårdspersonalen inte lyssnar på dem (Russell & Carryer, 2013). Kommunikation och bemötande ligger till stor del som grund för Joyce Travelbees teori och det är också ett måste för att kunna ge bra omvårdnad (Shelton, 2016). Patient och hälso- och
sjukvårdspersonal uppnår, enligt Travelbee, ett meningsfull förhållande när hälso- och sjukvårdspersonalen visar empati, sympati, medkänsla, respekt och har en icke dömande attityd gentemot patienten (Parola et al., 2020). Författarna anser att när hälso- och sjukvårdspersonalen skyller alla patientens hälsoproblem på vikten och får dem att känna frustration och besvikelse har hälso- och sjukvårdspersonalen misslyckats med det som är grundläggande i, inte bara Travelbees teori, utan också i värdegrunden för omvårdnad som beskrivs av SSF (2016).
I mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient är det hälso- och
sjukvårdspersonalen som har maktpositionen, det är därför viktigt att de lyssnar på patienten och reflekterar över det ömsesidiga beroendet de har av varandra
(Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Svensk sjukvård ska bedrivas med respekt för människors lika värde och på lika villkor för hela befolkningen. Detta uppnås genom att hälso- och sjukvården tillgodoser patientens behov av trygghet,
respekterar patientens självbestämmande och integritet samt gynnar goda kontakter mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient (HSL, 2017).
23
Litteraturöversiktens resultat visar att när hälso- och sjukvårdspersonalen inte lyssnar på patienten leder det till att patienten blir ovillig att lyssna på vad hälso- och sjukvårdspersonalen säger (Russell & Carryer, 2013). Författarna anser att hälso- och sjukvårdspersonalen i detta fall har misslyckats med att bedriva vården utifrån bestämmelserna i HSL (2017) då de har misslyckats med att gynna goda kontakter med patienten. Författarna menar att de även har misslyckats med att tillgodose patientens behov av trygghet. Nygårdh et al. (2011) beskriver
betydelsen av att hälso- och sjukvårdspersonal visar genuint intresse för patienten och gör patienten till huvudpersonen i mötet mellan dem, vilket får patienten att känna sig bekräftad. Detta gör att patienten får ett ökat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonalen och det ökar tryggheten för patienten. Författarna menar att när hälso- och sjukvårdspersonalen anser att kroppsvikten är grunden till alla problem visar de inte något genuint intresse för patientens situation, vilket leder till att patienten får svårt att känna förtroende och de känner sig inte heller trygga i vårdmiljön.
Att inte bli respekterad
Litteraturöversiktens resultat visar att patienter med övervikt och fetma ofta upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen är fördomsfulla och anser att vikten ligger inom patientens kontroll och beror på ett osunt intag av livsmedel och dålig fysisk aktivitet (Bernecki DeJoy et al., 2016; Brown et al., 2006; Rand et al., 2017). Många patienter har också upplevt att hälso- och sjukvårdspersonalen sagt olämpliga kommentarer, suckat eller med ansiktsuttryck visat att patienten är till besvär (Russel & Carryer, 2013). Författarna anser att ett sådant bemötande visar på bristande respekt för patienten och vården utförs i sådana fall inte på ett professionellt sätt. Patientlagen (2014) tydliggör att vården ska genomföras med respekt och värdighet för alla människors lika värde. Därmed anser författarna att när hälso- och sjukvårdspersonal kommer med nedsättande kommentarer eller på andra sätt visar att patienter med övervikt och fetma inte är lika mycket värda som patienter som inte lider av övervikt och fetma gör det att vården inte genomförs med respekt och värdighet för alla människors lika värde.
24
Att leva med övervikt och fetma leder ofta till ett högre utnyttjande av hälso- och sjukvårdstjänster vilket också innebär en ökad kontakt med hälso- och
sjukvårdspersonal (Puhl & Brownell, 2012). Travelbee menar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska underlätta för patienten att hantera sjukdom och förhindra lidande (Shelton, 2016). Författarna menar att ett respektlöst bemötande inte bidrar till att underlätta för patienten eller förhindra lidande, utan snarare det motsatta vilket kan ge förödande konsekvenser för patienten som redan är i en utsatt situation när han eller hon söker vård. Nygårdh et al. (2011) menar att ett nonchalerande bemötande som saknar engagemang och empati har en negativ inverkan på förhållandet mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal tenderar att känna sig osäkra kring hur de ska tala om fetma med dessa patienter. Detta på grund av att de är medvetna om vilka sociala normer och fördomar som finns kring övervikt och fetma (Hales et al., 2016). Trots att hälso- och sjukvårdspersonalen vet om de fördomar och det stigma som finns kring övervikt och fetma kommer de med nedsättande kommentarer och bemöter dessa patienter med en bristande respekt, detta kan enligt författarna tyda på brist på kunskap och intresse. Hälso- och sjukvårdspersonal som är medvetna om de attityder och den stigmatisering som finns kring patienter med övervikt och fetma kan minska risken för att de får ett dåligt bemötande. Samtidigt kan en
medvetenhet kring detta göra att dessa patienter blir annorlunda bemötta då det kan finnas en risk för att hälso- och sjukvårdspersonalen har för stor respekt för ämnet och därför väljer att undvika det.
Att känna stöd och förtroende
Majoriteten av patienter i valda studier har upplevt diskriminering och respektlöshet inom hälso- och sjukvården, men det finns också studier där patienterna är nöjda med sina möten med hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonal som lyssnar, visar tilltro till och uppmärksammar patienten är faktorer som bidrar till att patienten är nöjd med hälso- och sjukvården. Patienter med övervikt och fetma som etablerar en relation med hälso- och
sjukvårdspersonalen känner sig sedda och respekterade (Buxton & Snethen, 2013). Hälso- och sjukvårdspersonal som har en god relation med patienten kan lättare se förändringar i dennes tillstånd (Shelton, 2016). Författarna menar därför att en god relation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient kan ses som en
25
förutsättning för att patienten ska få en god omvårdnad. Det framkommer i litteraturöversiktens resultat att goda relationer främjar patientens omvårdnad, att relationen är viktig stärks av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Travelbee grundade sin teori på den mellanmänskliga dimensionen inom omvårdnaden, där upplevelserna mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal skapar denna relation. Författarna menar att en patients upplevelse är av stor vikt för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska kunna uppnå syftet med omvårdnaden. Svårigheterna för hälso- och sjukvårdspersonalen när det kommer till den mellanmänskliga dimensionen är att alla patienter är unika och varje upplevelse är dennes egna. Det gör att det kan vara svårt att vet hur patienter vill bli bemötta.
När hälso- och sjukvårdspersonalen kommunicerar med patienten på ett direkt och rakt sätt samt ger förslag och praktiska råd om vikthanteringen tenderar patienten att känna sig respekterad (Brown et al., 2006). För att kunna ge en god omvårdnad behövs mod från hälso- och sjukvårdspersonalen. Att inte ha mod kan exempelvis innebära att patientens behov ignoreras eller att patienten behandlas på ett sätt som förminskar denne (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Författarna menar att de patienter som är nöjda med sitt möte med hälso- och sjukvårdspersonal kan antas ha mött hälso- och sjukvårdspersonal som har mod. De har blivit bemötta på ett sådant sätt att de känner sig sedda och respekterade.
Flera av de patienter från studierna i litteraturöversiktens resultat som hade
positiva erfarenheter av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen var innan mötet oroliga att fokuset skulle ligga på deras vikt. När vikten sedan behandlades på ett professionellt sätt blev de positivt överraskade (Bernecki DeJoy et al., 2016). Författarna menar att om patienterna blir positivt överraskade av ett professionellt bemötande kan tyckas vara ett misslyckande för hälso- och sjukvården vars syfte är att bedriva en god vård där målet är en vård som respekterar alla människors lika värde och som ges på lika villkor för hela befolkningen. När hälso- och
sjukvårdspersonalen visar ett genuint intresse för patienter med övervikt och fetma och låter patienten vara huvudpersonen i mötet kan de få patienten att känna sig respekterad. Kommunikation är en viktig del i bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Författarna anser att kommunikation är att både prata och
26
lyssna, det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen också lägger tid på att lyssna på patienterna för att patienterna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste kunna tänka sig in hur deras attityd och bemötande upplevs av patient, det ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonalen.
Metoddiskussion
Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt för att undersöka de erfarenheter som personer med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. En litteraturöversikt görs för att undersöka och kartlägga befintlig forskning inom det valda området (Segesten, 2017). Författarna anser att en litteraturöversikt passade bra för att besvara denna studies syfte. Endast
kvalitativa artiklar har inkluderats i denna studie då syftet var att beskriva
deltagarnas erfarenheter. En studie som innehåller kvalitativa artiklar bidrar till att skapa en djupare förståelse för de personer som deltar i studien (Segesten, 2017). Författarna ser det som en styrka i arbetet att alla artiklar var kvalitativa då det var just erfarenheter av bemötandet som skulle studeras. Genom att inkludera
kvalitativa artiklar istället för kvantitativa artiklar kunde författarna få en större förståelse för deltagarnas erfarenheter och upplevelser.
Litteratursökningarna har gjorts i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Samma sökord och begränsningar har använts vid sökningar i de tre databaserna vilket gör att sökningen blir systematisk. Sökorden valdes utifrån studiens syfte och
genererade sökträffar där artiklarna stämde överens med studiens syfte. En svaghet med sökorden var att det inte fanns någon direkt översättning för ordet bemötande. Ordet encounter användes därför för att begränsa sökningarna till att handla om erfarenheter av bemötande och inte erfarenheter av behandlingar. För att
databassökningarna skulle bli så effektiva som möjligt tog författarna hjälp av en bibliotekarie. Enligt Rosén (2017) kan en bibliotekarie bland annat hjälpa till med att hitta rätt sökord och bedöma sökstrategiernas förmåga att få fram relevanta resultat. Hjälpen från bibliotekarien gjorde att författarna kunde lägga upp sökningen av artiklarna på ett mer strukturerat sätt.
27
Litteratursökningen har inte någon geografisk begränsning utan inkluderar artiklar som är genomförda i hela världen. Detta för att studien skulle få ett bredare
resultat, vilket kan vara en styrka. De studier som redovisas är gjorda i Australien, Kanada, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. Trots att det inte har gjorts någon geografisk begränsning är resultatet baserat på artiklar inom ett relativt begränsat område. En större geografisk spridning hade kunnat ge ett resultat som är överförbart på en större population. Ett stort geografiskt område innefattar dock olika kulturer, religioner och socioekonomiska faktorer som gör att det kan vara svårt att jämföra de olika artiklarna då deltagarna har olika bakgrund. Inga svenska artiklar är inkluderade i litteraturöversikten vilket kan ses som en svaghet då det kan vara svårt att se hur resultatet kan implementeras på svenska förhållanden. Enligt Henricson (2017) påverkas studiens trovärdighet av dess överförbarhet.
Sökningarna begränsades till en början till att inte vara äldre än 10 år, artiklarna skulle alltså vara publicerade från år 2010–2020, detta för att få med den senaste forskningen i resultatet. Författarna upptäckte dock att det vara svårt att hitta artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte under de begränsningarna. Därför gjordes också sekundärsökningar vilket resulterade i att tre av de artiklar som resultatet baseras på är äldre än 10 år, två artiklar är från år 2008 och en från år 2006. De artiklarna inkluderades då författarna ansåg att de svarade på syftet med litteraturöversikten samt att artiklarnas kvalitet var hög eller medelhög. Litteratursökningarna resulterade i ett stort antal artiklar där deltagarna i studierna var gravida kvinnor som var inskrivna i mödravården. Dessa artiklar exkluderades då det finns faktorer som påverkar hur hälso- och sjukvårdspersonalen måste förhålla sig till patientens vikt som inte finns inom övrig hälso- och sjukvård. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020a) är det vanligare med övervikt och fetma hos män än hos kvinnor. Majoriteten av studierna baseras på kvinnors upplevelser och erfarenheter vilket gör att resultatet inte är överförbart på samhället. Enligt Priebe och Landström (2017) innebär överförbarhet att resultatet inte kan användas i alla situationer, i alla tider och för alla människor. I de inkluderade studierna var de flesta deltagarna kvinnor, det syntes också vid litteratursökningen att det var många titlar som inkluderade kvinnors upplevelser. Då det i samhället, som sagt, är fler män än kvinnor som lever med övervikt och fetma funderar författarna om
28
det är de erfarenheter som denna grupp har som har studerats eller om studierna egentligen är gjorda på de som är villiga att prata om sina erfarenheter. Dagligen exponeras befolkningen för bilder i till exempel sociala medier där bilder på kvinnokroppen är överrepresenterade (Fagerström & Nilson, 2008). Detta menar författarna skulle kunna bidra till att kvinnor är mer medvetna om sina kroppar och det ideal som finns i samhället idag och därigenom är mer medvetna om hur de bemöts och behandlas av hälso- och sjukvårdspersonal. Att det är mer kvinnor än män i studierna skulle också kunna bero på att det finns en större acceptans bland kvinnor att prata om sina kroppar och sina erfarenheter medan män tenderar att inte prata om det. Kvinnor framställs ofta i massmedia som mjuka och mer känslosamma medan män framställs som hårda (Fagerström & Nilson, 2008). Enligt författarna kan detta bidra till att män inte vill prata om sin kropp av rädsla för att inte ses som manlig.
Artiklarna är skrivna på engelska vilket gör att det finns risk för feltolkningar då författarnas modersmål är svenska. För att minska risken för feltolkningar har Svensk MeSH (Karolinska Institutet, u.å.) för översättning av medicinska termer samt Nationalencyklopedins ordbok (u.å.) för översättning av ord från engelska till svenska använts. Författarna anser att detta har bidragit till en säkrare översättning vilket ökar trovärdigheten av litteraturöversikten. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall som Willman et al. (2006) och Forsberg och Wengström (2008) utarbetat. Att kvalitetsgranska artiklarna med hjälp av en granskningsmall anser författarna vara en styrka. En granskningsmall ger ett bra underlag för att sedan kunna värdera artikelns kvalitet (Forsberg & Wengström, 2015). De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var av medel eller hög kvalitet. Detta kan anses som en styrka då studier med låg kvalitet, enligt Forsberg och Wengström (2015) inte ska tas med i en litteraturöversikt. De utvalda artiklarna ska granskas av två oberoende granskare (Rosén, 2017). Författarna har tillsammans granskat och analyserat artiklarna vilket gjorde att det hela tiden kunde ske en diskussion mellan författarna vilket minskar risken för feltolkning av resultatet.
29
Etikdiskussion
Alla vetenskapliga artiklar som inkluderats i denna litteraturöversikt är godkända av etiska kommittéer och har redovisat noggranna etiska överväganden.
Författarna till denna litteraturöversikt anser att det är viktigt att de studier som tagits med i litteraturöversikten har deltagarnas medgivanden för att skydda deltagarnas rättigheter och integritet. Helsingforsdeklarationen (WMA, 2018) styrker detta genom att lyfta betydelsen av skydda deltagarnas hälsa,
välbefinnande och rättigheter i forskningen. Deltagarna ska även ge ett informerat samtycke till att delta i studien. Individer och grupper som är särskilt utsatta löper en större risk för att bli orättvist behandlade eller drabbas av ytterligare skada. Därmed bör alla utsatta grupper och individer få särskilt skydd och stöd genom att ta hänsyn till individen eller gruppens hälsobehov och främjanden. Författarna har inte medvetet förvrängt resultatet eller inkluderat egna värderingar. Då författarna har uppmärksammat bemötandet av patienter med övervikt och fetma under den verksamhetsförlagda utbildningen fanns en viss förförståelse och med detta en viss risk för att detta skulle påverka resultatet. Författarna har dock använt sig av ett kritiskt förhållningssätt vid sammanställningen av resultatet och sett till både negativa och positiva erfarenheter av bemötandet.
Klinisk betydelse för samhället
Resultatet som visar att majoriteten av patienterna med övervikt och fetma har negativa erfarenheter av bemötandet kan användas av hälso- och
sjukvårdspersonalen för att få en bättre förståelse för hur patienterna önskar bli bemötta. Som blivande sjuksköterskor kan författarna ha nytta av resultatet genom att det ökar medvetenheten om vikten av ett bra bemötande och hur bemötandet påverkar relationen med patienterna. På individnivå kan detta leda till en förbättring för varje patient då en god relation gör att patienten känner sig trygg och har förtroende för hälso- och sjukvården. När patienterna upplever att de blir bra bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen tenderar de att lyssna på och ta in det som sägs vilket gagnar hela samhället då det på sikt gör att det krävs mindre resurser för att ta hand om denna patientgrupp.
