Kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:38

Kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut

koronart syndrom

ANDERSSON VICTORIA

DALSÄNG KAROLINA

Examensarbetets

titel: Kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom Författare: Karolina Dalsäng, Victoria Andersson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Wivica Kauppi

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Akut koronart syndrom _____________________________________________________ 1 Könsaspekter vid akut koronart syndrom ______________________________________ 2 Sjuksköterskans roll ________________________________________________________ 3 Det vårdande mötet ________________________________________________________ 4 Livsvärlden _______________________________________________________________ 4 Lidande __________________________________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys ________________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7

Kvinnors upplevelser av symtomen vid insjuknandet i AKS _______________________ 7

Upplevelsen av tidiga symtom ______________________________________________________ 7 Upplevelsen av sena symtom _______________________________________________________ 8

Kvinnors agerande i samband med insjuknandet ________________________________ 9

Att komma till insikt ______________________________________________________________ 9 Kvinnans ansedda sociala förpliktelser ______________________________________________ 10 Anhörigas betydelse _____________________________________________________________ 11 Upplevelsen av att inte bli tagen på allvar ____________________________________________ 11

DISKUSSION _______________________________________________________ 12

Metoddiskussionen ________________________________________________________ 12 Resultatdiskussionen ______________________________________________________ 13

Kvinnans upplevelse av symtomen _________________________________________________ 13 Anhörigas betydelse _____________________________________________________________ 15 Sociala förpliktelser _____________________________________________________________ 15 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 16 SLUTSATSER _______________________________________________________ 17 Framtida forskning ______________________________________________________________ 18 REFERENSER ______________________________________________________ 19

INLEDNING

Vi har i samband med studierna på högskolan uppmärksammat att det finns skillnader i hur kvinnor upplever och behandlas för akut koronart syndrom (AKS). Kvinnor uppvisar ofta atypiska symtom vid insjuknandet vilket kan leda till fördröjd diagnossättning och omhändertagande. Tidigare forskning visar att kvinnor ofta dröjer med att uppsöka vård, detta kan bero på olika faktorer men en av de vanligaste orsakerna är att kvinnor inte tar de tidiga symtomen på allvar. Trots att detta är vida känt inom hälso- och sjukvård så uppvisar fortfarande kvinnor en högre dödlighet samt insjuknande än män, särskilt i åldersgruppen sextio år och yngre (Held & Johnston 2019). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2107:30) ska vården nationellt bedrivas jämlikt, tidigare beskrivna skillnader påvisar motsatsen. Vår förhoppning är att denna litteraturstudie ska bidra till ökad kunskap kring kvinnors upplevelser samt hur de agerar vid symtom i samband med akut koronart syndrom.

BAKGRUND

Akut koronart syndrom

AKS är ett samlingsnamn för sjukdomar som hämmar blodtillförseln till hjärtat, vanligare benämningar är hjärtinfarkt eller instabila angina. Orsaken till sjukdomen är slutet på en process av åderförkalkning då ett aterosklerotiskt plack går sönder och skapar en kedjereaktion. Bristningen aktiverar blodets förmåga att koagulera och främjar bildandet av en trombos som delvis eller helt kan täppa igen ett eller flera kärl som försörjer hjärtat med energi och syre. Efter femton minuters frånvaro av syre uppkommer en syrebrist i vävnaden, ischemi, och hjärtats celler börjar att dö (Strömberg 2014, ss. 210–211).

AKS är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och risken att drabbas och ådra sig en sämre prognos tilltar med ålder (Redfors et al. 2015). Sjukdomsprevalensen är som högst i åldrarna mellan sjuttio till åttio år (Ericson & Ericson 2012, ss. 100–103). Ett typiskt debutsymtom vid AKS är tryckande och ihållande bröstsmärta som sprids längs vänster arm, upp längs nacken, käken eller ut mot ryggen mellan skulderbladen. Dock behöver smärtan inte alltid upplevas så tydligt eller kvarstå utan kan fluktuera i både grad och förekomst. Övriga symtom som kan uppkomma är andnöd, ångest, illamående och kallsvettighet och beskrivs som atypiska symtom (Ericson & Ericson 2012, ss. 100– 103).

Enligt Ericson och Ericson (2012, ss. 108–112) sker val av behandling efter vilken typ av AKS det är och vilka symtom som uppvisas i samband med insjuknandet. Målet med all behandling är att få bort trombosen och minimera risken för skador på hjärtat samt att minska lidandet. Detta kan ske genom antingen trombolys eller perkutan coronar intervention (PCI) samt att motverka det patologiska processerna som triggats igång av insjuknandet. Symtom som smärta, illamående och ångest med flera dämpas med läkemedel och omhändertagande för att minimera obehag för patienten. Enligt Hongling et al. (2020) och Strömberg (2014, s. 211) är det avgörande att uppsöka hälso- och sjukvård i tid för att få en så effektiv behandling och god prognos som möjligt. Enligt en studie utförd av Redfors et al. (2015) har kvinnor i jämförelse med män i samma

åldersgrupp en bättre prognos gällande överlevnad. Två andra grupper från studien som inte visade ha samma goda prognos var kvinnor som var sextio år eller yngre samt de kvinnor som hade drabbats av ST-elevation myocardial infarction, STEMI, vilket är den allvarligare formen av AKS. Dessa kvinnor visade sig ha större benägenhet att utveckla kardiogen chock i jämförelse med män i allmänhet, samt i mindre utsträckning fått utskrivet hjärtstärkande läkemedel i efterförloppet, som till exempel Betablockerare. Detta visar att endast tidsaspekten inte påverkar hur prognosen blir, utan att hälso- och sjukvårdens ordinationer kan vara ytterligare bidragande orsak.

Könsaspekter vid akut koronart syndrom

Kvinnor uppvisar i högre utsträckning symtom som avviker från den typiska symtombilden i jämförelse med män (O´Donnell, Mckee, Mooney, O´Brien & Moser 2012). Den annorlunda symtombilden försvårar både för kvinnorna likaså för omgivningen att upptäcka sjukdomen i tid. Detta kan öka risken för att symtomen misstolkas till att vara något annat eller helt förbises (Held & Johnston 2019; O´Donnell et al. 2012; Shin, René & Slus 2010).

Prodromalsymtom är symtom som kan uppkomma innan insjuknandet och enligt Hongling et al. (2020) upplever varje patient minst ett av dem varje dag eller flera gånger under en månad innan insjuknandet. Dessutom förekommer prodromalsymtomen i högre utsträckning bland kvinnor än män. Sådana symtom kan vara trötthet, illamående, yrsel eller diffus smärta som majoriteten negligerar och endast en bråkdel uppmärksammar dem och söker hälso- och sjukvård.

Att kvinnorna inte kan relatera till eller har bristande kunskap om vilka symtom som kan indikera på AKS medför att de avvaktar med att uppsöka hälso- och sjukvård (Arslanian-Engoren & Scott 2017; Nguyen, Saczynski, Gore & Goldberg 2009). Enligt Mehta et al. (2016) och O´Donnell et al. (2012) ökar riskerna för komplikationer och dödlighet till följd av att kvinnor uppvisar en mer komplex och diffus symtombild än män. Enligt Shin, René och Slus (2010) upplever kvinnor en sämre livskvalité och större sjuklighet samt att de har en högre mortalitet än män i samband med AKS. Könet utgör en aspekt till att män och kvinnor uppvisar och upplever symtomen olika och är en av de viktigaste faktorerna som inverkar på sjukdomsförloppet (Shin, René och Slus 2010). O´Donnell et al. (2012) och Mehta et al. (2016) påvisar att det finns ytterligare faktorer som ökar risken för att drabbas av AKS som kvinna. Dessa är samsjuklighet av högt blodtryck, hjärtsvikt, typ 2 diabetes, depression eller fetma samt en låg utbildningsnivå eller inkomst. Likaså är ensamboende, rökare och äldre en riskgrupp. Enligt Mehta et al. (2016) drabbas kvinnor av sin första AKS i snitt tio år senare än män, vilket medför att de då på grund av hög ålder har en större risk för samsjuklighet. Samsjuklighet är därmed inte bara en riskfaktor till att utveckla AKS utan också till att utveckla atypiska symtom i samband med insjuknandet av AKS. Enligt Held och Johnston (2019), Mehta et al. (2016), O´Donnell et al. (2012) och Shin, René & Slus (2010) uppger män oftare än kvinnor bröstsmärta eller svettningar som det mest besvärande symtomen medan kvinnorna oftare uppger ett bredare spektrum av symtom vid uppsökande av hälso- och sjukvård. Vilka kan vara smärta i höger arm,

rygg-, käk-, huvud-, nacksmärta, aptitlöshet, yrsel, dyspné, illamående, kräkningar, trötthet och hjärtklappning samt en känsla av rädsla.

Sjuksköterskans roll

Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (svensk sjuksköterskeförening 2017) har professionen en mångfacetterad arbetsroll med spetskompetens inom omvårdnad. Socialstyrelsen (2018) beskriver att sjuksköterskans som profession återfinns inom olika instanser inom hälso- och sjukvården. Att kunskap om hjärtinfarkt men även andra hjärt-kärlsjukdomar har ett högt värde då dessa sjukdomar är orsaken till sociala och ekonomiska kostnader i dagens samhälle.

I de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård (Socialstyrelsen 2018) beskrivs betydelsen av fortsatt arbete av multidisciplinära team för att preventivt förhindra och behandla individer som riskerar eller har drabbats av hjärtsjukdom. Om rätt behandling och diagnostik införs på en bred front och i rätt patientgrupp kan påföljden verka positivt på folkhälsan och minska förekomsten av insjuknande. Sjuksköterskan som ingår i det multidisciplinära teamet har således en central roll i vårdandet och omhändertagandet av patienter som drabbas av AKS. Att behandla och möta patienter med respekt och lyhördhet för deras behov är grunden för en jämlik vård (Socialstyrelsen 2018). Detta understryks även i hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) som beskriver hur vårdpersonal ska erbjuda jämlik vård oavsett kön, ålder, social ställning, kultur, utbildning, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell läggning. Vården ska därmed erbjudas på lika villkor och prioriteras till den som har störst behov. I ICN: etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2014) beskriver vidare hur sjuksköterskan ska arbeta för en icke genusstyrd vård.

Pherson och Tengelin (2015, ss. 110–111) förklarar genus som den sociala föreställningen av könet och påverkas av de genusnormer som var individ blivit fostrade i att förstå hur könen ska vara i agerande och utseende. Föreställningen av kön är inte något som är fastställt utan det blir vad samhället och individerna i det skapar. Att som vårdpersonal inta ett reflekterande förhållningssätt gällande genusperspektivet menar Pherson och Tengelin (2015, ss. 109–110) har en inverkan på bemötandet och det fortsatta vårdförloppet för den som är vårdsökande. En medvetenhet kring genusperspektivet ökar möjligheten till att bedriva en jämlik vård. Vilket resulterar i att vården som ges är anpassad efter den som söker vård, vården blir på så sätt patientcentrerad.

Då all omvårdnad har en dimension av etik är varje enskild sjuksköterska ansvarig för att beslut och ageranden efterföljer etikens normer. Enligt de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård beskrivs det bland annat vilka etiska övervägande som är nödvändiga i vårdandet av patienter som drabbats av hjärtsjukdom, däribland AKS. Att drabbas av allvarlig sjukdom som kräver avancerad behandling under en tid kan påverka och upplevas varierande av olika individer. I sådana situationer är inte bara hälsan hotad utan också autonomin. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är då att göra patienten delaktig och införstådd i situationen som råder samt vad som nalkas härnäst. Därtill att aldrig frångå att ta hänsyn till etik, föreskrifter och lagar som berör den vård och omsorg som bedrivs och ska bedrivas (Socialstyrelsen 2018).

Det vårdande mötet

Enligt Dahlberg och Segesten (2010, s. 192) uppstår en vårdrelation mellan sjukvårdspersonal och patient i de situationer då de möts. En vårdrelation har som syfte att vara vårdande och kan pågå under en kort eller längre tid. Dahlberg och Segesten (2010, s. 193) menar att det är sjukvårdspersonalens ansvar att mötet upplevs som vårdande och främjar patientens hälsostatus genom att nyttja den befintliga specialistkunskapen, erfarenheten och rollen i sammanhanget. Författarna tillägger även att patienten har ett ansvar för att det vårdande mötet blir vårdande genom att delge livsvärlden.

Ekeberg (2015a, s. 122) beskriver att det vårdande mötet är beroende av att sjukvårdspersonalen visar öppenhet och respekt för patientens livsvärld och integritet. Enligt Ekeberg (2015a, s. 123) uppnås detta genom att inta ett vårdande förhållningssätt vilket kan beskrivas som att sjukvårdspersonalen kan och klarar av att möta patientens livsvärld. Ur ett vårdande möte bör delaktighet uppkomma, vilket innebär att patienten blir mer delaktig och ges utrymme för att aktivt bidra till förbättring av den egna hälsan. Delaktighet är enligt Ekeberg (2015a, s. 127) av betydelse för att patienten ska kunna förstå och ta ansvar över situationen där hälsan är hotad. Delaktigheten är således viktig för att patienten ska kunna uppnå en känsla av hanterbarhet och välbefinnande i en främmande situation. Dahlberg och Segesten (2010, s. 108) menar att när en individ träder in i hälso- och sjukvården och ohälsa råder förändras individens situation. Känslan av att vara utanför, vilsen eller ur balans kan därmed uppstå. Att bli omhändertagen av sjukvårdspersonal är att skapa möjlighet till delaktighet vilket kan införliva förståelse och stärka hälsan hos patienten.

Livsvärlden

Enligt Ekebergh (2015b, ss. 19–20) är livsvärlden den värld av erfarenheter och upplevelser som människan bär på. Det handlar om människans förhållningssätt och hur hon uppfattar den värld hon lever i. Livsvärlden är unik och personlig för var individ. Hur en människa väljer att agera och uppfatta det som händer i livet är baserat på den unika livsvärlden.

För att tillgodose livsvärlden krävs det enligt Dahlberg och Ekebergh (2015, ss. 95–97) ett livsvärldsperspektiv, som ser till människans helhet som är taget ur ett sammanhang. Sjuksköterskans uppgift är att upptäcka och tillgodose de behov som patienten har. Detta kan uppnås genom att sjuksköterskan försöker att synliggöra individens livsvärld för att på så sätt få en förståelse kring varför patienten tänker, handlar och resonera som hon gör. Lidén (2014, ss. 153–154) beskriver att detta är något som uppnås via träning och erfarenhet. Genom det vårdande samtalet kan fragment av livsvärlden träda fram. Människan bör dels förstås som en generell men också som en unik varelse, vilket innebär att i mötet med människan se de unika och förutsättningarna hos individen för att kunna komma framåt (Svensk sjuksköterskeförening 2008). Att ha en förmåga och vilja att lyssna och förstå patientens berättelse med livsvärlden som grund samt att

kunna se människan som en helhet är en förutsättning för en god och vårdande vård (Ekebergh 2015a, ss. 122–128).

Lidande

Enligt Wiklund (2003, s. 101–102) upplever människan lidande när hennes betraktelse som en hel person hotas. Vidare beskriver författarna att ”lidandet är en konsekvens av att människan upplever en förlust av helhet och kontroll”. Lidande kan visa sig i olika former och kan delas in på följande sätt: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Det är källan till lidandet som avgör vilken typ av lidande människan upplever.

Sjukdomslidandet uppkommer till följd av lidandet från sjukdom eller dess konsekvenser (Wiklund 2003, s. 102). Livslidandet är ett lidande i livet som kan orsakas av bland annat sjukdom men även av vardagliga fenomen och variera i styrka (Wiklund, s. 108). Vårdlidande är det lidande som patienten kan uppleva till följd av ett bristande bemötande, felaktig eller ofullkomlig behandling. Likaså kan ett vårdlidande vara resultatet av en effektiv behandling men som ändå har påverkat patienten i den utsträckning att ett lidande har fått fäste. Enligt Berglund, Westin, Svanström och Johansson Sundler (2012) kan innebörden av vårdlidande delas in i fyra beståndsdelar: att känna sig felaktigt behandlad, att få kämpa för att få vård och att behålla sin autonomi, att känna sig maktlös samt att känna sig fragmenterad och objektifierad. Sjuksköterskan har möjlighet att minska denna typ av lidande genom att inta ett reflekterande förhållningssätt och en holistisk helhetssyn (Wiklund 2013, s. 104). Det vill säga att ha förmågan att förstå hur patientens upplevelser, erfarenheter och livsvärld påverkar hur hon hanterar lidandet. Det bottnar i att kunna se människan bakom sjukdomen (Berglund et al. 2012).

PROBLEMFORMULERING

Förekomsten av att kvinnor uppvisar atypiska symtom vid AKS är mer vanligt förekommande än bland män. Detta kan medföra att symtomen ofta uppfattas ha sin orsak i andra sjukdomstillstånd såsom stress, oro eller ångest. Konsekvenserna för kvinnorna som uppvisar atypiska symtom vid pågående AKS kan medföra att de inte i tid erhåller adekvat hjälp av hälso- och sjukvården, vilket på så sätt kan bidra till ett onödigt lidande. Ett lidande som inte bara drabbar kvinnorna som insjuknar utan även deras anhöriga och samhället i stort. Betydelsen av att sjuksköterskan har kunskap kring hur kvinnor kan uppleva och agera under pågående AKS kan hjälpa sjuksköterskan att handleda och möta kvinnan utifrån hennes unika livsvärld.

SYFTE

Syftet är att belysa kvinnors upplevelser och ageranden i samband med akut koronart syndrom.

METOD

Metoden som valdes för att genomföra examensarbetet antar Fribergs (2017, ss. 141– 152) modell för en allmän litteraturstudie. Enligt Segesten (2017, s. 108) är syftet med att göra en litteraturstudie med denna inriktning att kartlägga nuvarande evidens inom ett specifikt område. Segesten (2017, s. 108) beskriver ytterligare att en litteraturstudie kan innefatta både kvalitativa och kvantitativa studier vilket ger olika perspektiv och data som ger litteraturstudien en dynamik och en bredare möjlighet att sammanställa relevant kunskap. Anledningen till att det blev en litteraturstudie som metod var för att den ansågs vara lämplig utifrån litteraturstudiens syfte som var att belysa kvinnors upplevelser och ageranden i samband med akut koronart syndrom.

Datainsamling

Första steget i datainsamlingen var att identifiera de sökord som var relevanta för området, såsom ”myocardial infarction”, ”women” och ”experience”. Dessa sökningar resulterade i artiklar som berörde syftet men även sådant som inte var aktuellt. För att få fram fler och mer ändamålsenliga studier utökades sökorden. ”Womens health”, ”perception”, ”attitude or views” och ”differences” är exempel på sökord som kombinerades med tidigare sökord på olika sätt. Det resulterade i fler relevanta artiklar som besvarade studiens syfte. Enligt Friberg (2017, ss. 146–147) anpassas och formuleras sökorden för att lämpa sig till litteraturstudiens syfte för att finna den litteratur som är relevant. Databaserna som användes var CINAHL, MEDLINE, PubMed, Scopus och Google scholar.

Friberg (2017 s. 147) beskriver vidare behovet av att använda inklusions- och exklusionskriterier för att finna de artiklar som berör syftet. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska och ha genomgått ”peer review”, samt vara publicerade mellan 2009–2020 i en vetenskaplig tidskrift. Urvalet av artiklarna skulle baseras på kvinnor från 18 år och äldre som hade drabbats av AKS samt att innehållet beskrev hur dessa kvinnor har upplevt och agerat på symtomen. Då analysen enbart skulle utföras på resultat av artiklar som beskrev kvinnors upplevelse av att drabbas av AKS exkluderades alla artiklar som på något sätt beskrev mäns eller gravida kvinnors upplevelser av AKS. Litteratursökningen presenteras i Bilaga 1.

Av 111 lästa abstrakt kunde åtta kvalitativa samt två kvantitativa artiklar inkluderas i resultatanalysen. Artiklarna som ingår i urvalet har spridning från länderna USA, Danmark, Australien, Sverige samt Pakistan.

Dataanalys

Artiklarna som valts ut kvalitetsgranskades enligt specifika granskningsmallar (Friberg 2017, ss. 187–188) för att sortera fram dem med tillräckligt hög kvalitet. Analysmetoden har utförts i enlighet med Fribergs (2017, ss. 148–150) beskrivning. Där samtliga valda artiklar har lästs igenom av författarna upprepade gånger för att skapa en förståelse och överblick kring innehållet, samt för att kunna komma till konsensus angående vad som var viktigt att belysa relaterat till litteraturstudiens syfte. Utifrån artiklarnas resultatdel har viktiga och bärande segment lyfts fram. Detta gjordes genom att markera ord och meningar som svarade mot syftet. För att eftersöka gemensamma

nämnare samt olikheter har dessa delar markerats i olika färger. Färgerna representerar olika områden som blev bärande i utformningen av teman. Markering och färgkodning gjordes först enskilt och sedan av båda författarna tillsammans för att bekräfta att samstämmighet erhölls.

Nyckelord som var återkommande inom de olika områdena sammanfördes i kolumner. Kolumnerna delades sedan upp efter innehåll och subteman utformades. Detta resulterade i två huvudteman samt sex subteman. Denna metod skapade en tydlig struktur och bidrog till att små fragment kunde fogas samman till en ny överskådlig helhet. En genomgående översikt av artiklarna återfinns i Bilaga 2 där artiklarnas syfte, metod och urval framgår. Likaså redovisas en kort sammanfattning av resultaten samt övriga information om artiklarna. På detta sätt blev det mer tydligt kring artiklarnas eventuella skillnader och motsägelser initialt.

RESULTAT

Genom dataanalysen framkom två huvudteman: Kvinnors upplevelser av symtomen vid

insjuknandet i AKS samt Kvinnors agerande i samband med insjuknandet. Huvudteman

inbegriper två respektive fyra subteman.

Kvinnors upplevelser av symtomen vid insjuknandet i AKS

Temat belyser hur kvinnor upplever symtom i samband med AKS. Inom detta tema framkom två subteman: Upplevelsen av tidiga symtom som beskriver hur kvinnor upplevde och tolkade symtomen initialt vid insjuknandet. Upplevelsen av sena symtom lyfter fram hur kvinnorna upplevde symtomen som intensifierades både i förekomst och karaktär i det akuta skedet av insjuknandet.

Upplevelsen av tidiga symtom

Föreställningen om hur det skulle vara och vilka symtom som skulle förekomma vid insjuknandet överensstämde inte med de symtom som flertalet kvinnor själva upplevde. Detta bidrog till att de uppvisade en avvaktande inställning eller förnekelse av symtomen (Herning, Hansen, Bygbjerg & Lindhardt 2010; Isaksson, Brulin, Eliasson, Näslund & Zingmark 2013). Initialt under insjuknandet försökte merparten av kvinnorna finna förståelse och förklaring kring symtomen genom att jämföra tidigare erfarenheter och omgivningens reaktioner (Davis et al. 2012; Gyberg, Björck, Nielsen, Määttä & Falk 2015). En del kvinnor beskrev att de inte var medvetna om att symtom som yrsel, trötthet, svettningar, illamående, kräkningar, olustkänsla eller frusenhet kunde vara tecken på hjärtsjukdom (Herning et al. 2010; Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). Likt andra symtom som diffus smärta eller obehag kunde kvinnorna även här uppleva svårigheter att förstå att det kunde ha orsak i sviktande hjärtfunktion (Isaksson et al. 2013). En del kvinnor beskrev hur deras symtom utvecklades under flera dagar samt hur symtomen kunde uppkomma från olika områden på kroppen (Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). Kvinnorna beskrev ofta symtomen som vaga och att de varierande både i karaktär och varaktighet vilket gjorde att det var svårt att avgöra var symtomen uppkom från eller att det kunde tyda på sjuklighet (Isaksson et al. 2013). Ett symtom som ofta skildrades med en varierande beskrivning var smärtan, den upplevdes ofta som obehaglig, stickande eller

tryckande. Initialt kunde smärtan förekomma i kroppsdelar som nacke, käke, mellan skuldror och buk (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015). För de kvinnor som tidigare varit friska upplevdes smärtan som otydligt och ej möjlig att särskilja från vanlig värk. Smärtan varierade i intensitet och kunde pågå under dagar, veckor eller till och med månader innan insjuknandet i AKS (Davis 2017; Davis et al. 2012). Ytterligare symtom som förekom både under aktivitet och vila i begynnelsen av insjuknandet var svettningar, oro, trötthet, andnöd och yrsel (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015). Symtomen som uppkom inledningsvis tolkades av kvinnorna som något avvikande men inget som väckte en oro eller misstanke om att de höll på att bli allvarligt sjuka. En del av kvinnorna ville finna naturliga förklaringar till symtomen som de själva kunde relatera till, såsom tidigare erfarenheter. Ett exempel på det är en kvinna som beskriver att orsaken till känslan av obehag och trycket över bröstet åstadkommits av att hennes bysthållare antagligen varit för hårt spänd (Isaksson et al. 2013).

Andra symtom som förekom för flertalet av kvinnorna var ovanlig trötthet (Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019) och en diffus känsla av obehag i olika delar av kroppen (Gallagher, Marshall &Fisher 2010; Isaksson et al. 2013;). Tröttheten beskrevs av kvinnorna som en ovanlig eller obehaglig svaghet eller allmän sjukdomskänsla i kroppen (Isaksson et al. 2013). En del kvinnor förknippade symtomen med andra sjukdomar som fanns i deras anamnes, till exempel refluxsjukdom, artrit, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom eller astma (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Gyberg et al. 2015; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). Andra vanliga förklaringar till symtom som smärta, obehag eller illamående var förknippat med dålig matsmältning, stress, ömma muskler, lunginflammation, läkemedel eller matförgiftning (Gyberg et al. 2015; Herning et al. 2010; Isaksson et al. 2013).

Upplevelsen av sena symtom

Kvinnorna upplevde att det var svårt att urskilja när övergången mellan de tidiga symtomen och symtom som uppkom i det akuta sena skedet inträffade. Då det ofta förekom flera symtom med omväxlande intensitet samtidigt såsom dyspné, värk, tryck och obehag över bröstkorgen, illamående, dålig matsmältning och trötthet. Bortsett från den varierande symtombilden beskrev kvinnorna symtomen som mer distinkta och varaktiga. Vilket bland annat visades genom att kvinnorna framhävde dem med förstärkande ord såsom fruktansvärda, förkrossande, åtdragande, huggande eller gripande. Kvinnorna beskrev bland annat smärta som aldrig försvann men som kunde variera i grad (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Isaksson et al. 2013; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). Någon kvinna beskrev smärtan som molande medan en annan beskrev den som en ”sten som borrades in i bröstet” vilket orsakade andningsbesvär och svårigheter att vara närvarande i stunden (Gallagher, Marshall & Fisher 2010). Smärtan uttrycktes oftast sitta mitt över bröstbenet eller övre delen av bröstkorgen. Den kunde också kännas i rygg, vänster arm, båda armarna, mellan skuldror, diafragman eller till höger under revbenen. Andra symtom som framkom tydligare i den sena fasen var andnöd, trötthet, kallsvettningar, yrsel, illamående och frusenhet (Isaksson et al. 2013; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019; Sederholm Lawesson, Isaksson, Ericsson, Ängerud & Thylén 2018). Vid denna tidpunkt uppfattades symtomen som explicita varningar om att något var fel. Det som kvinnorna tidigare upplevt och uttryckt som

otydliga förnimmelser, utvecklades således till tydliga symtom som bidrog till sjukdomskänsla, rädsla samt oro. (Isaksson et al. 2013; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). Enligt en studie genomförd av Sederholm Lawesson et al. (2018) där totalt 449 patienter som insjuknat i AKS deltog. Påvisades att det var dubbelt så vanligt bland kvinnor (n=34 av 109) än män (n=57 av 340) att uppleva känslan av rädsla i samband med insjuknandet av AKS, vilket inkluderades som ett av symtomen som förekom i det akuta insjuknandet.

De symtom som fick kvinnor att överväga att söka sjukvård var tydliga tecken på dyspné, tryck över bröstet, bröstsmärta svettningar och extraslag. I de fall där symtombilden inte var lika framträdande upplevde kvinnorna inte samma angelägenhet att uppsöka sjukvård (Allana, Moser, Ali och Khan 2018). Av de kvinnor som hade erfarenhet av AKS eller kärlkramp upplevde i samband med symtomdebut att något allvarligt inträffat och att de var i behov av att uppsöka sjukvård omgående. Vissa av dessa kvinnor hade förmågan att härleda hjärtat som orsak och var än mer angelägna att komma i kontakt med hälso- och sjukvård direkt (Davis 2017; Davis et al. 2012; Herning et al. 2010).

Kvinnors agerande i samband med insjuknandet

Temat belyser hur kvinnor agerar på symtom i samband med akut koronart syndrom. Inom detta tema framkom fyra subteman: Att komma till insikt, framhåller vilka faktorer som blir avgörande och inverkar på kvinnans beslut att uppsöka hälso- och sjukvård.

Kvinnans ansedda sociala förpliktelser, belyser hur kvinnan upplever den egna rollen i

sociala sammanhang, Anhörigas betydelse, lyfter fram anhörigas inverkan på kvinnans agerande samt Upplevelsen av att inte bli tagen på allvar, som beskriver hälso- och sjukvårdens inverkan på kvinnans agerande.

Att komma till insikt

I allmänhet var flertalet kvinnor ovetande om vilka ohälsosamma vanor och övriga faktorer som ökade risken för att drabbas av AKS (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Herning et al. 2010). Vid okunskap gällande symtomen valde merparten av kvinnorna att implementera olika strategier för att minimera eller behandla olika symtom i hopp om att de skulle gå över. (Davis et al. 2012; Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Herning et al. 2010; Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019). En strategi för att lindra eller behandla symtomen var att utföra egenvård. Exempel på detta var att vila eller sova samt inta smärtstillande, som enligt Sederholm Lawesson et al. (2018) var en åtgärd som nästan var dubbelt så vanlig bland kvinnor än hos det motsatta könet.

För de kvinnor som hade en konstaterad hjärtsjukdom och tillgång till läkemedel, valde en grupp av dessa kvinnor att använda preparaten för att dämpa symtomen. Ett exempel var då en kvinna med känd kärlkramp överdoserade med nitroglycerin för att få bort obehaget vid pågående AKS. Hennes okunskap angående smärtans genes och användandet av läkemedlet bidrog till att kvinnan gick miste om dyrbar tid gällande behandling av AKS (Herning et al. 2010). Den andra gruppen av dessa kvinnor var

tidigare med att uppsöka hälso- och sjukhusvård då de uppfattat symtomen med en gång och förstått att de fodrat behandling (Davis 2017; Davis et al. 2013).

Att finna samband och skapa förståelse kring varför symtomen uppkom hade för vissa kvinnor betydelse för att de skulle reagera. En del kvinnor upplevde symtom vid aktiviteter där de tidigare varit besvärsfria. Detta kunde exempelvis ske vid promenader eller då vardagssysslorna krävde allt fler pauser för att kunna genomföras (Davis et al. 2012). En annan faktor som påverkade kvinnorna att komma till insikt var när de inte längre kunde bortförklara symtomen som något ofarligt eller övergående samt att tidigare strategier för att dämpa symtomen förblev verkningslösa (Davis 2017; Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Gyberg et al. 2015; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman-Castillo & Krantz 2019), I detta stadiet upplevde kvinnorna känslor såsom rädsla, dödsångest och panik. Dessa känslor frambringade existentiella funderingar, vilket medförde att kvinnorna kom till insikt att uppsöka hälso- och sjukvård (Gyberg et al. 2015).

Kvinnans ansedda sociala förpliktelser

En annan aspekt som lyfts fram vilket hindrade kvinnornas beslut att uppsöka sjukvård var de sociala förpliktelser kvinnan ansågs ha. Det upplevda ansvaret gentemot arbetsgivare, familj eller andra viktiga aktörer i kvinnans sociala liv påverkade samt fördröjde beslutet att uppsöka vård (Davis 2017; Lichtman et al. 2015). Isaksson et al. (2013) beskriver att kvinnorna, trots de påtagliga symtom de upplevde såg det som en svaghet att de inte förmådde att utföra de dagliga rutiner som de ansågs ansvara för. Detta ingav skamkänslor och upplevelsen av att inte ”räcka till”. Det uppstod en dragkamp mellan sociala förpliktelser, den egna tolkningen av symtom och viljan om att behöva uppsöka hälso- och sjukvård.

Dessa faktorer bidrog till att kvinnorna ignorerade symtomen och fortsatte med det dagliga livet. En kvinna beskriver att hon inte hade tid att vara sjuk, än mindre fanns det tid att uppsöka hälso- och sjukvården. Hon ville inte förlora inkomsten som en eventuell sjukskrivning skulle innebära. Detta gav ett stresspåslag vilket medförde att symtomen ignorerades och bortförklarades (Gyberg et al. 2015).

In i det sista hade kvinnorna svårt att prioritera den egna hälsan, dels på grund av oron för omgivningens reaktioner men även för deras upplevda ansvar kring de sociala förpliktelserna såsom försörjning, städ, matlagning samt medverkan i olika sociala sammanhang (Herning et al. 2010; Isaksson et al. 2013). Ett exempel var då en kvinna beskriver hur hon hade planerat en resa med familjen i samband med att hon började uppvisa symtom. Att inte kunna medverka var något som hon inte kunde acceptera då det varken fanns tid eller utrymme att bli sjuk, vilket skulle skapa bekymmer för alla inblandade (Isaksson et al. 2013). En grupp kvinnor som direkt visste att deras symtom indikerade på något allvarligt på grund av deras tidigare erfarenheter av AKS, berättade att när de väl hade beslutat att uppsöka hälso- och sjukvården så ville de vara säkra på att någon annan istället tog över ansvaret för de förpliktelser de hade (Davis et al. 2012).

Anhörigas betydelse

För flertal kvinnor som insjuknar i AKS har anhörigas delaktighet visat ha stor betydelse för när de väljer att uppsöka hälso- och sjukvård. Detta eftersom anhörig varit de som fått merparten av kvinnorna att inse att de symtom de själva undertryckt eller inte uppmärksammat existerar (Davis et al. 2013; Gallagher, Marshall & Murray 2010; Gyberg et al. 2015; Herning et al. 2010; Isaksson et al. 2013; Lichtman et al. 2015; Pate, Leeman Castillo & Krantz 2019). Kvinnorna upplevde en lättnad då anhöriga tog kommandot kring beslut när det var dags att uppsöka sjukvård för att få symtomen undersökta. När någon annan påpekade att de måste söka hjälp medförde det att kvinnorna i större utsträckning accepterade att åsidosätta sociala förpliktelser, såsom eget arbete, hushållssysslor eller planerade sociala sammankomster (Davis et al. 2013; Lichtman et al. 2015). En kvinna beskriver hur hon en tid tillbaka gått och funderat på vad det var hon upplevde. Hennes misstankar var att hon drabbats av refluxsjukdom och var ovetande om situationens allvar. I ett samtal med en anhörig beskrev hon symtomen vilket medförde att den anhörige lade samman den avvikande symtombilden och uppfattade situationen som kritisk och bad kvinnan omgående att uppsöka vård (Lichtman et al. 2015). I Sederholm Lawsson et al. (2017) studie överlät en tredjedel av kvinnorna uppgiften att kontakta ambulans till någon annan. Detta visar att anhöriga är betydelsefulla eftersom de bidrar till att kvinnorna då accepterar och förstår att symtomen behöver utredas. Enligt Herning et al. (2010) tenderade kvinnorna som haft möjligheten att rådfråga och samtala med en anhörig angående att uppsöka vård i tidigare skede än de kvinnor som inte hade haft någon kontakt alls med anhörig.

En del kvinnor kunde initialt känna en ovilja att involvera andra personer i situationen, trots att de tolkade symtomen som tydliga och funderade på vad det kunde vara (Herning et al. 2010). Enligt Davis et al. (2012) var kvinnorna noga med till vilka de tillkännagav besvären för samt i de fall de berättade för en anhöriga valde de ofta att förringa symtomen. Enligt Sederholm Lawesson et al. (2018) berättade kvinnorna i första hand om symtomen för barnen, i jämförelse med män som hellre konsulterade med vänner eller övriga släktingar.

När kvinnorna kom till insikt att de inte längre kunde vara kvar hemma på grund av den intensitet symtomen uppvisade föredrog kvinnorna att det var en anhörig som transporterade dem till en akutenhet snarare än att de skulle tillkalla ambulans. Kvinnorna ansåg inte att deras symtom var tillräckligt allvarliga samt att de inte ville att deras handlande skulle belasta en anhörig eller annan bekant (Gallagher, Marshall & Murray 2010). En kvinna beskriver hur hon i samband med insjuknandet hellre bad maken att köra till sjukhuset snarare än att påkalla ambulans, eftersom hon inte ville att maken skulle behöva ta en taxi hem till bostaden (Isaksson et al. 2013). Däremot valde en del kvinnor att direkt tillkalla ambulans eller rådfråga med vårdcentralen utan anhörigas delaktighet (Davis 2017; Herning et al. 2010).

Upplevelsen av att inte bli tagen på allvar

Omhändertagande och bemötandet kvinnorna fick av hälso- och sjukvården varierade. Vissa kvinnor omhändertogs omgående medan andra kvinnor möttes av en sjukvårdspersonal som inte uppmärksammade dem eller gav rådgivning som var direkt olämplig. Exempel på detta var hur kvinnor ombads att vänta även under pågående

bröstsmärta eller blev hemskickade utan att varken undersökningar eller att tester genomfördes (Gallagher, Marshall & Fisher 2010; Isaksson et al. 2013). Andra rekommendationer som tillkom då vårdcentralen hade svårt att bedöma kvinnans hälsostatus eller brustit i det rutinmässiga omhändertagandet var att kvinnorna ombads att ta en taxi eller be en anhörig köra dem till närmaste akutmottagning snarare än att tillkalla ambulans (Gallagher, Marshall & Fisher 2010).

Att hälso- och sjukvårdspersonalen inte lyssnade till kvinnans symtomskildring eller avstod från att utföra undersökningar eller provtagningar bidrog till att en del kvinnor upplevde att de blivit ignorerade. Detta bemötande blev grogrund för självtvivel och minskat förtroende för hälso- och sjukvården hos kvinnorna (Isaksson et al. 2013). Detta medförde i ett senare skede att kvinnorna helst undvek att söka vård, både i akuta skeden men också för vanliga hälsokontroller (Isaksson et al. 2013; Lichtman et al, 2015; Herning. et al 2010). I de situationer när kvinnorna trots allt var tvungna att uppsöka hälso- och sjukvården ville de vara säkra på att symtomen denna gång otvivelaktigt berodde på något allvarligt. Detta eftersom tanken på att ”ha fel igen” skapade skam och skuldkänslor (Davis 2017). Det fanns också en oro för att de skulle uppfattas som hypokondriker. En kvinna beskriver hur hennes egen mor alltid trodde att hon var allvarligt sjuk och detta fanns alltid med henne i hennes tankarna, vilket hindrade henne från att söka vård. Hon antog således att hon borde haft värre symtom om hon verkligen var sjuk (Lichtman et al. 2015).

DISKUSSION

I resultatet framkommer det hur kvinnor upplever och agerar på symtomen vid akut koronart syndrom. I metoddiskussionen kommer utarbetningen av litteraturöversikten behandlas närmare samt i resultatdiskussionen kommer författarna föra en reflektion över huvudfynden i resultatet.

Metoddiskussionen

Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. För att erhålla en struktur vid genomförandet av litteraturstudien valde författarna att använda Fribergs modell (2017, ss. 141–152) som är anpassad för denna form av litteraturstudie. Val av modell ansågs lämplig för att den bidrog till ett arbetssätt som präglades av systematik och fördjupad granskning av tidigare forskning. Vilket möjliggjorde att författarnas ambition om att få en helhetssyn av ett avgränsat område gick att verkställa.

Primärt eftersökte författarna kvalitativa artiklar då denna metodologi ansågs kunna besvara syftet bäst. Vid uppsökande av litteratur användes databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed, Scopus och Google scholar. Detta för bredda möjligheten att finna variation och en större mängd artiklar som svarade till litteraturstudiens syfte. Uppsökandet av artiklarna upplevde författarna vara en utmaning då många av artiklarna vid sökningarna hade kvantitativ ansats. För att finna artiklar med kvalitativ ansats anpassades sökorden vilket resulterade i totalt tio artiklar, varav åtta stycken var kvalitativa och två stycken kvantitativa. De kvantitativa artiklarna medförde ett bredare perspektiv på datan, då dess mätningar innebar ett större antal deltagare. Resultaten av

dem användes främst för att stärka innehållet i de kvalitativa studierna. Gällande publikationsår valde författarna att utöka till 2009, då det nya årtalet 2020 precis inletts, samt att det vid första litteratursökningen visades att utbudet av artiklar var begränsat. Två av de kvalitativa artiklarna hade samma huvudförfattare, varav den ena artikeln var huvudförfattaren ensam skribent. Detta ska finnas i åtanke då förmågan att förhålla sig objektivt till egna undersökningar kan vara svårt och kan således inverka till ett ensidigt resultat. Denna risk ansågs dock inte som betydande då resultat från studierna överensstämde med litteraturstudies syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Initialt var vår tanke att rikta in oss på kvinnans upplevelse av att drabbas av AKS, vilket senare ändrades till att beskriva både upplevelsen och kvinnans agerande i samband med insjuknandet då den första litteratursökningen visade på att forskningen som utförts på området var begränsat.

Vi som författare till vår litteraturstudie strävade efter att använda artiklar som redovisade etiska ställningstaganden och att det som beskrivits i metoddelen överensstämde med ställningstagandet. Av de artiklar som vi har baserat vårt resultat på erhöll sex stycken kvalitativa artiklar samt två stycken kvantitativa artiklar ett etiskt ställningstagande. De artiklar som inte erhöll ett etiskt ställningstagande bedömdes ändå uppnå en god etisk grund då de framgick tydligt i metoddelen hur de bemötte och tog hänsyn till deltagarna. Att vara kritisk och noga med granskningen av artiklarna som blev urvalet till vårt arbete, visar att vi var måna om att det som presenterades i vårt resultat stod på en etisk grund. Gällande spridningen av artiklar där fyra var från USA, tre från Sverige, respektive en från Danmark, Australien och Pakistan påvisar att ursprunget innefattar flera nationer och representerar ett större geografiskt område. Att artiklarna redogör för likheter i resultatet visar att oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet beskriver kvinnorna ungefär samma symtom och agerande. Vilket möjliggör att en större generaliserbarhet kan nyttjas dels med tanke på vidden av artiklarnas härkomst men också att dess innehåll bar på likheter.

Resultatdiskussionen

De huvudfynd som framgår av resultatet visar på att kvinnor som drabbas av AKS inte sällan genomgår olika förstadier av symtom. Symtomen är inledningsvis ofta atypiska och kan vara svåra att tyda för kvinnorna. Hur kvinnorna förhåller sig till dessa symtom och agerar därefter följer snarlika mönster hos merparten. Gemensamt framkommer även att deras sätt att tyda och förstå symtomen, anhörigas inverkan, sociala förpliktelser samt känslan av att inte vilja vara till besvär är ytterligare orsaker som i stor utsträckning bidrar till när och hur kvinnan beslutar att uppsöka hälso- och sjukvård.

Vi har därmed valt att fokusera på tre områden i vår resultatdiskussion: Kvinnors upplevelse av symtomen, Kvinnors ansedda sociala förpliktelser och Betydelsen av anhöriga, då de är de mest framträdande delarna i resultatet.

Kvinnans upplevelse av symtomen

Resultatet framhåller att kvinnor ofta har svårt att uppfatta och tolka symtomen. Deras föreställning om hur det är att drabbas av AKS är en annan än vad de själva upplever.

Ekman (2014, ss. 106–107) beskriver hur hälso- och sjukvården ofta särskiljer objektiva symtom med patientens subjektiva upplevelse. Vad som komplicerar detta är att relationen mellan objektiva symtom och hur de erfars och uttrycks av människan inte är konstanta utan varierar. Symtomen bottnar och förklaras av en människa utifrån ett unikt sociokulturellt sammanhang och livsvärldsperspektiv, vilket ger en personlig beskrivning av det som upplevs. Därav kan symtomen som människan uttrycker ha ursprung från individens människosyn, behov och egna värderingar. Wiklund (2003, s. 79) beskriver att hälsa är ett komplext fenomen som för var individ innebär olika, det finns därmed inga fasta gränser om vad och när hälsa uppnås. Upplevelsen av hälsa är på så vis kopplad till individen och beskrivs av Eriksson (1989 se Wiklund 2003, s. 79– 80) innefatta upplevelsen av friskhet, sundhet och välbefinnande. Välbefinnande är människans subjektiva upplevelse och kräver individens förmåga att uttrycka det som erfars. Sundhet och friskhet är möjliga att mäta och kan av individen men även hälso- och sjukvården observeras objektivt. För kvinnorna som insjuknar i AKS kan deras tidigare erfarenheter och syn på hälsa inverka på deras upplevelse av symtomen. Utifrån det vårdande mötet bör sjukvårdspersonalen inta ett förhållningssätt som är patientcentrerat och tar hänsyn till livsvärlden. Detta för att möjliggöra förståelse och kunskap om människan och på så vis kunna ge bästa möjliga vård.

Vad som ytterligare framkom i resultatet är vilken inverkan symtomens karaktär har på kvinnornas förhållningssätt i att uppsöka hälso- och sjukvård. Enligt Berg, Björck, Dudas, Lappas och Rosengren (2009) är bröstsmärta det vanligaste symtomet som förekommer vid AKS både hos män och kvinnor, och är det främsta symtomet som får båda parter att uppsöka hälso- och sjukvård. Gällande övriga symtom såsom illamående, ryggsmärta, yrsel och extraslag är kvinnor överrepresenterade att uppvisa dem samt vid insjuknandet ha en större variation av symtombilden. I det vårdande mötet uppstår utmaningen i att inte endast fokusera på det som är synligt. Ett sådant perspektiv skapar fokus på människans biologiska kropp, sjukdomens symtom och gör att patientens övriga delar i livsvärlden glöms bort. Människan bör ses som en levd kropp som innefattar kropp, själ och ande där hälsan och ohälsan är i samspel med varandra och påverkas av människans som helhet. Genom ett livsvärldsperspektiv som tar hänsyn till hela människans minskas risken för att objektifiera människan samt för att skapa ett vårdlidande för att sjukvårdspersonalen ej är förmögna att se människan (Dahlberg & Dahlberg 2015, s. 154).

Vad som ytterligare framkom i resultatet var att kvinnorna som drabbas av AKS har bristande kunskap kring den varierande symtombilden. Ofta tillhandahåller kvinnorna egna strategier för att lindra symtomen eller tolkar att det som pågår beror på andra orsaker än sjukdom. Detta kan tydas som en förnekelse över vad de själva upplever men även en okunskap om symtomens orsak. Enligt Arman (2015a, ss. 51–52) kan lidandet genomgå olika faser, ett av dem är förnekande. Vilket tillhandatas då ohälsa råder och skapar ett lidande som för individen inte är hanterbart. Förnekelsen kan därmed vara en strategi för kvinnorna att hantera situationen. För sjuksköterskan går detta att ses som ett område som behöver uppmärksammas och förmedlas till allmänheten, vilket är en av kärnkompetenserna för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Att inbringa förståelse och kunskap i samhället om hur kvinnorna kan uppleva symtomen kan leda till tidigare handlingsberedskap och i längden minska lidandet och förbättra prognosen för kvinnorna som insjuknar i AKS. Förmågan att lindra lidandet är

något av de mest basala som sjuksköterskan utför i omvårdnadsarbetet. För sjuksköterskan kan detta vara en utmaning då hennes egna erfarenheter av lidande kan förnimmas. Att ha förståelse för lidandet och hur människan uttrycker den är grundläggande för att hålla professionalism. I de stunder kvinnorna bli lidande kan sjuksköterskan som innehar kompetens och medvetenhet besitta förmågan att fortsätta vara närvarande och lindra lidande även i svåra stunder och därmed skapa vårdande möten (Arman 2015a, ss. 58–59).

Anhörigas betydelse

Anhöriga utgör en del av kvinnans livsvärld och är en viktig komponent för att skapa förståelse och göra kvinnan delaktigt i sammanhanget (Dahlberg & Ekebergh 2015, ss. 95–97). I resultatet framgår det att anhöriga har en stor betydelse angående huruvida kvinnan uppsöker vård vid symtom på AKS i ett tidigt eller sent skede. Vidare framgår det även att anhöriga ofta är de som transporterar kvinnan till sjukhus snarare än att ambulans tillkallas. Kvinnorna känner således en trygghet när anhöriga involveras, upplevelsen av rädsla kan då delas med någon samt att de överlåter kontrollen till någon annan. Att kvinnorna många gånger inte uppfattar de symtom som de erfar på ett korrekt sätt medför att det blir en förskjutning från symtomdebut fram till uppsökande av hälso- och sjukvård. Som resultatet påvisar så var det ofta de anhöriga som uppmanade kvinnorna att uppsöka hälso- och sjukvård då symtomen de hade tolkades av dessa som allvarliga. Inom slutenvården ses ofta anhöriga som en resurs då de inte sällan är de som känner patienten bäst (Arman 2015b, s. 89).

Att kvinnorna förlitar sig mer på anhöriga än sig själva kan dock ses som ett hälsohinder då de på så vis står i vägen för den egna hälsan. Enligt Wiklund (2003, ss. 88–89) kan en företeelse som ses som en resurs paradoxalt nog även ses som ett hälsohinder. När kvinnorna upplever symtom på AKS och inte tar dem på allvar framträder ett destruktivt förhållningssätt, där en oförmåga att hantera symtomen på ett konstruktivt sätt blir tydligt. Valet att agera på detta sätt har sitt ursprung i den unika livsvärlden, all erfarenhet och tidigare upplevelser påverkar hur kvinnorna hanterar och bemöter hinder (Ekebergh 2015b, ss. 18–19).

Hade kvinnorna istället valt att förlita sig på den egna förmågan att tolka och inse allvaret angående symtomen hade det förhoppningsvis medfört att de sökt vård tidigare i insjuknandet. Sammanfattningsvis är därför sjuksköterskans första vårdande möten med dessa kvinnor viktiga för att från början kunna skapa en förståelse och tillit. Förmågan att göra kvinnorna delaktiga och inge hopp för att styrka deras tro på den egna handlingskraften skapar goda förutsättningar för en eventuell kommande vård i framtiden (Wiklund 2003, ss. 148–150).

Sociala förpliktelser

Föreställningar om hur människan ska vara som man eller kvinna skapas tidigt i livet, människan fostras helt enkelt olika baserat på vårt kön. Att kvinnorna ska vara omhändertagande och familjeorienterade är sådana föreställningar som kvinnorna bär med sig i livet (Smirthwaite, Tengelin & Borman 2014). Detta kan då tänkas påverka

beslutsfattandet vid pågående symtom på AKS. Kvinnan måste således ta ställning för sig själv som individ eller för den stereotypa kvinnoroll som hon har axlat sedan barnsben. Denna värld är trots allt kvinnans unika livsvärld och det ska tas i beaktning. Ekebergh (2015c, ss. 66–71) beskriver att sammanhang och mening är grunden för människans livsvärld, det handlar alltså om hur vi förhåller oss och agerar i alla olika sammanhang som formar vår existens. En kvinna som upplever symtom som hon inte kan relatera till eller som inte passar in i något sammanhang kan då erfara en känsla av vilsenhet och rädsla vilket kan bidra till att symtomen negligeras.

Att kvinnor i stor utsträckning undviker att uppsöka hälso- och sjukvård vid symtom på AKS på grund av ansedda sociala förpliktelser är något som vårt resultat belyser. I dagens samhälle då både män och kvinnor arbetar anses kvinnor fortfarande vara den som ska ta hand om familjen samt att sköta om hemmet. Detta innebär att kvinnor kan utsättas för påtaglig stress då hon ska behärska både arbete och vara den som sköter hushållet och allt omkring. Vidare så löper även kvinnor som inte har tillräckligt med stöd från sin partner faktiskt en högre risk för att drabbas av AKS (Malinauskiene & Tamosiunas 2009). Enligt Arslanian-Engoren och Scott (2017) beskriver en kvinna hur hon under pågående insjuknade av AKS är på dotterns ”Baby Shower” trots att hon är påtagligt påverkad av symtom samt att hennes syster påpekar att hon ser blek och medtagen ut så vill hon inte avbryta tillställningen.

Att kvinnor åsidosätter hälsan till förmån för andras bekvämlighet och den egna synen på rollen som kvinna kan således ses som en bidragande faktor till att kvinnor tenderar att uppsöka hälso- och sjukvård senare i insjuknandet, vilket i slutändan kommer påverka kvinnans hälsa och grad av lidande. Enligt Wiklund (2003, ss. 98–120) kan lidandet på sikt inverka på uppfattningen om den egna identiteten eftersom människan inte kan identifiera sig själv i lidandet. Detta är viktigt att ha i åtanke som sjuksköterska eftersom sjuksköterskan kan lindra lidandet genom att vara följsam och se till kvinnornas unika helhet. Det kan skapa en trygg grund där det finns utrymme för tvivel och rädsla, men där även hopp och framtidstro kan få spira.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling innebär ett förhållningssätt som uppmuntrar till en samhällsutveckling som möjliggör att behov för dagens befolkning uppnås utan att begränsa framtida generationers möjlighet att göra detsamma (Sandman & Kjellström 2013, s. 338). Den hållbara utvecklingen innefattar tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska, dessa är beroende av varandra och är lika viktiga för att skapa ett hållbart och hälsosamt levnadssätt för människan globalt (Folkhälsomyndigheten 2019).

Den ekologiska dimensionen innebär att jordens resurser inte är oändliga utan att naturen har en begränsning för hur mycket miljöfaror den klarar av (Sandman & Kjellström 2013, s. 339). Val av behandlingsmetod, läkemedel och i vilken utsträckning de nyttjas i samband med att kvinnorna insjuknar i AKS inverkar på denna dimension. Vid större ohälsa används i regel mer material, undersökningar och behandlingsmetoder för att återfå hälsa hos individen. Om adekvat vård ges till patienter så bidrar det till en

minskad användning av resurser och material vilket i längden gynnar den ekologiska dimensionen (Sandman & Kjellström 2013, s.339).

I den sociala dimensionen är människan i fokus och innefattar vad människan behöver för att må bra och utvecklas, till exempel demokrati, utbildning, tillhörighet och välbefinnande. Alltså ett välfärdssamhälle som tillgodoser att behov och mänskliga rättigheter säkerställs (Folkhälsomyndigheten 2019). Den sociala dimension vidrörs då AKS påverkar kvinnans förmåga att bland annat vara delaktig i samhället, att utföra arbete eller studier samt att uppleva välbefinnande. Att i samband med sjukdom fråntas den autonomi och roll som människan normalt har i samhället kan skapa lidande och existentiell oro. Att förhindra sjukdom eller om människan insjuknat stödja och vårda för att minska lidandet och främja tillfrisknandet. Detta för att människan så snabbt som möjligt ska återfå den autonomi och plats i samhället som fanns innan insjuknandet. Ett sådant handlande skulle gynna den sociala dimensionen inom den hållbara utvecklingen.

Den ekonomiska dimensionen ska endast eftersträvas så länge det ger gott för människan och ökar välståndet men inte på bekostnad av naturens resurser (Sandman & Kjellström 2013, s. 339). Då behandling utesluts eller förskjuts vid insjuknandet på grund av att symtomen misstolkas för något annat eller inte upptäcks finns det risk för att de ekonomiska kostnaderna ökar. Enligt Regitz-Zagrosek (2012) hade hälso- och sjukvården gynnats om de tagit hänsyn till de biologiska och beteendemässiga skillnaderna mellan könen. Genom att anpassa vårdens riktlinjer och behandlingar efter könet vid vanligt förekommande sjukdomar, bland annat AKS, skulle det bidra till minskat lidande för både män och kvinnor samt en förbättrad hälso- och sjukvård. Därmed har sjuksköterskans en inverkan på hur patienten blir och upplevs bli bemött och omhändertagen. Som sjukvårdspersonal är det av betydelse att ha kännedom om män och kvinnors skillnader inom biologi, levnadsvanor och livsstil. Att anpassa den vård som ges efter individen, vilket eftersträvas genom att inta ett patientperspektiv, gynnar inte bara individen utan hälso- och sjukvården och den hållbara utvecklingen. Enligt Agenda 2030 (Regeringskansliet 2017) ska en jämlik vård eftersträvas där ett särskilt fokus ska riktas mot de utsatta grupperna i samhället. Att sjuksköterskan har förmågan att bedriva en jämlik vård och besitter en förståelse för hur kvinnorna kan uppleva och agera vid insjuknandet i AKS finns det en ökad chans att minska lidandet och främja den hållbara utvecklingen.

SLUTSATSER

Utifrån resultatet av vår litteraturstudie framkom det att kvinnorna upplever och agerar på symtom i samband med AKS med snarlika mönster. Vad som visat inverka på hur kvinnorna uppfattade och handlande var bland annat den unika livsvärlden, anhöriga, symtomens karaktär samt erfarenheter eller kunskap kring AKS. Vad resultatet ytterligare presenterade var att kvinnorna initialt i insjuknandet ofta uppvisar en varierande och diffus symtombild med de atypiska symtomen. Vilket kunde skapa svårigheter för kvinnorna att härleda orsaken. Därmed påvisat att sjuksköterskans roll att lindra lidande i det vårdande mötet blir en utmaning då symtomen är otydliga och mångskiftande. Risken som uppkom i och med att symtomen kunde tolkas felaktigt på grund av en stereotyp bild av genus eller okunskap var att den vård som tillämpades

kunde öka patientens lidande. Genom att rätt sorts kunskap tillämpas och att sjuksköterskan bemöter kvinnorna utifrån ett tydligt patientperspektiv där kvinnornas livsvärld synliggörs skapas en delaktighet. Detta kan förhoppningsvis leda till en bättre vård för de kvinnor som insjuknar i AKS.

Framtida forskning

Då det framkom i resultatet att kvinnorna ofta väntar med att uppsöka sjukvård eller förnekar symtomen även om de uppmärksammat dem. Framtida forskning bör fortsätta att bedrivas på vilka riskfaktorer som föreligger samt aspekter som påverkar kvinnans beslutsförmåga att uppsöka sjukvård. Detta för att få fram evidens på sådant som kan användas preventivt för att minska risken för att fler kvinnor drabbas av AKS. För kvinnorna som fortsatt insjuknar bör forskningen fördjupas i vilka behandlingsmetoder som lämpar bäst för det kvinnliga könet. Detta för att kunna erbjuda en så jämlik och patientcentrerad vård och på så vis anpassa vården så att den svarar till individens behov.

REFERENSER

Artiklarna som är markerade med * innan referensen ingår i litteraturstudiens resultat. *Allana, S., Moser K, D., Saeed Ali, T. & Hameed Khan, A. (2018). Sex differences in symptoms experienced, knowledge about symptoms, symtom attribution, and perceived urgency for treatment seeking among acute coronary syndrome patients in Karachi Pakistan. Heart & Lung, 47(6), ss. 584–590.

doi: 10.1016/j.hrtlng.2018.06.009.

Arman, M. (2015a). Att möta lidande människor. I Arman, M., Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 38–62. Arman, M. (2015b). Patientens värld med problem, behov och begär. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 82–90.

Arslanian-Engoren, C. & C Scott, L. (2017). Delays in treatment-seeking decisions among women with myocardial infarction. Dimensions of critical care Nursing, 36(5), ss. 298-303.

DOI: 10.1097/DCC.0000000000000260

Berg, J., Björck, L., Dudas, K., Lappas, G. och Rosengren, A. (2009) Symptoms of a first acute myocardial infarction in women and men. Gender Medicine, 6(3), ss. 454– 462.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.genm.2009.09.007

Berglund, M., Westin, L., Svanström, R. & Johansson Sundler, A. (2012). Suffering caused by care; Patient´s experiences from hospital settings. International Journal of

Qualitative Studies on Health and Well-being, 7(1), ss. 1-9.

https://doi.org/10.3402/qhw.v7i0.18688

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2015). En livsvärldsorienterad etik. I Arman, M.,

Dahlberg, K.& Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 95–103.

Dahlberg, H. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande mellanrum och sammanhang. I Arman, M., Dahlberg, K.& Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 145–168.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

* Davis L, L. (2017). A Qualitative study of symptom experiences of women with acute coronary syndrome. Journal of Cardiovascular Nursing, 32(5), ss. 488-495.

* Davis L, L., Mishel, M., Moser K, M., Esposito, N., Lynn R, M. & Schwartz A, T. (2012). Thoughts and behaviors of women with symptoms of acute coronary syndrome.

Heart and Lung, 42(6), ss. 428–435.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.hrtlng.2013.08.001

Ekebergh, M. (2015c). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 66–75.

Ekebergh, M. (2015a). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 122–128.

Ekebergh, M. (2015b). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K.& Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 16–24.

Ekman, I. (2014). Symtom och tecken på ohälsa. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.)

Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. 2:4 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss.

105–117.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. 4 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten (2019). Mötesplats social hållbarhet. Östersund: Folkhälsomyndigheten.

http://www.motesplatssocialhallbarhet.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ [2020-05-04]

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats -

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur AB,

ss. 141–152.

Friberg, F. (2017b). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 187–188.

* Gallagher, R., Marshall P, A. & Fisher J, M. (2010). Symptoms and treatment-seeking responses in women experiencing acute coronary syndrome for the first time. Heart and

Lung, 39(6), ss. 477–484.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.hrtlng.2009.10.019

* Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S. & Falk, K. (2015). Women's help-seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian journal of

caring sciences, 30(4), ss. 670-677.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.12286 Held, C. & Johnston, N. (2019). Hjärtinfarkt hos kvinnor.