• No results found

Känsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att använda för att praktiskt iscensätta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Känsla av sammanhang (KASAM) ett verktyg att använda för att praktiskt iscensätta det pedagogiska och didaktiska i idrottsundervisningen?"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

Känsla av sammanhang (KASAM), ett verktyg att använda för att

praktiskt iscensätta det pedagogiska och didaktiska

i idrottsundervisningen?

Sense of Coherence, a tool to use for practical staging concerning the pedagogical and the didactic in Physical Education?

Annika Andersson

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Mikael Londos Idrott och fysisk bildning

(2)

Förord

Först vill jag rikta ett stort tack till klassföreståndare, elever och föräldrar i klasserna 4a, 4c, 5a, 5c, 6a och 6c på Österportskolan i Malmö, som har varit mycket tillmötesgående och ställt upp när jag gjort min enkätundersökning.

För det andra vill jag tacka min vän Lena Törngren för alla intressanta litteraturtips jag har fått, men även för att Lena har delat med sig av sina erfarenheter, tolkningar och tankar kring Aaron Antonovskys teori, Känsla Av SAMmanhang samt för hennes korrekturläsning av mitt arbete.

Jag vill även rikta ett stort tack till min underbara sambo, Mårten Larsson som har stöttat och lyssnat på mig samt varit mitt bollplank när jag kommit med mina tankar och funderingar kring mitt examensarbete och som har stått för marktjänsten under den mest intensiva tiden av mitt examensskrivande.

Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Mikael Londos. Mikael har följt mig genom hela mitt examensarbete och gett mig kloka råd, bra och konstruktiva synpunkter samt en mycket värdefull handledning.

(3)

Sammanfattning

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

2000-talets samhälle kommer att kräva att skolan vid sidan av sin huvudsakliga uppgift även ser till individens utveckling rent fysiskt, mentalt och socialt. Skolan fostrar då individer som är kapabla att ta sitt eget ansvar för sin hälsa. När en fysisk, aktiv och positiv livsstil införlivas redan i tidig ålder så blir den en självklarhet även i framtiden. Genom en teori som KASAM vill jag se om man kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi och upphovsmannen till teorin KASAM är övertygad om att ”människor som upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull blir mindre slitna och illa åtgångna av de påfrestningar som oundvikligen kommer i en människas liv” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.39).

För att kunna införliva KASAM i den dagliga undervisningen så kan följande frågeställningar beaktas och med fördel användas av pedagogen. Frågeställningarna berör så väl det didaktiska som det pedagogiska fältet samt vilka metoder och verktyg som behövs för att kunna tillämpa teorin KASAM i skolundervisningen.

• Hur upplever mellanstadieeleverna sin idrottsundervisning?

• Vilka metoder kan användas för att nå ut med KASAM som en del av det didaktiska budskapet?

• Vilka faktorer har en adekvat betydelse i förmedlandet av didaktikens budskap genom KASAM?

• Vilka pedagogiska verktyg är att föredra när man ska förmedla didaktiken till eleverna?

• Hur kan man arbeta med KASAM i skolan och vilka grundläggande förutsättningar krävs?

(4)

Resultatet i min undersökning visar över lag att eleverna i samtliga årskurser är nöjda med sin idrottsundervisning. Jag har inte undersökt elevernas KASAM, det vill säga om de har ett lågt eller högt KASAM utan jag har undersökt hur eleverna ser på sin idrottsundervisning utifrån perspektiven begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Generellt sett så känner eleverna att de kan samarbeta med varandra och att de är positivt inställda till ämnet Idrott och hälsa.

Samhället består av många delar och skolan är en stor del av detta. Samhället förändras ständigt och det måste skolan också göra, men man måste ändå slå vakt om våra grundläggande normer och värderingar. ”Skolan är en del av det moderna samhället och kan inte enbart förstås i och genom sig själv. Man måste se dess funktion i samhället och i samhällsutvecklingen. ”Samhällsförändringar får genomslag i skolan – men skolan har också betydelse för samhällsutvecklingen” (Carlgren, Ingrid & Marton, Ference 2001 s.78).

Nyckelord: Aaron Antonovsky, KASAM, Idrott och hälsa, mellanstadieelever, didaktik, pedagogik, idrottsundervisning, idrottslärare.

(5)

Innehållsförteckning

Sida

1.

Inledning

1

2.

Syfte

1 2.1 Beskrivning av problem 1 2.2 Frågeställning 2

3.

Bakgrund

2 3.1 Känsla av sammanhang 3 3.1.1 Känsla av begriplighet 4 3.1.2 Känsla av hanterbarhet 4 3.1.3 Känsla av meningsfullhet 4 3.2 Skolidrottens historik 5 3.3 Dagens styrdokument 6 3.3.1 Lpo –94 6 3.4 Kursplanen 7

3.5 Definitioner av olika hälsotillstånd 9

3.6 Fysisk aktivitet 11

3.6.1 Fysisk aktivitet ur er historiskt perspektiv 11 3.6.2 Fysisk aktivitet i samband med barns utveckling 13 3.6.3 Helhetsbeskrivning av olika stadier från 6-12 år 14

3.7 Idrottsläraren 16 3.8 Idrottsdidaktik 16

4.

Metod

17 4.1 Urval 18 4.2 Enkäter 19 4.3 Validitet 20

(6)

5. Resultat och analys

20 5.1 Resultat och analys av enkäter 20 5.1.1 Utifrån det sociala perspektivet av KASAM 21 5.1.2 Utifrån perspektivet meningsfullhet 22 5.1.3 Utifrån perspektivet hanterbarhet 24 5.1.4 Utifrån perspektivet begriplighet 26

5.1.5 Utifrån perspektivet KASAM 28

5.1.6 Utifrån perspektivet sammanhang 30

6. Diskussionsfrågor

32

6.1 Vilka undervisningsmetoder kan användas för att nå ut med 32 KASAM som en dal av didaktikens budskap?

6.2 Vilka faktorer kan ha en adekvat betydelse i förmedlandet 34 av didaktikens budskap genom KASAM?

6.3 Vilka pedagogiska metoder är att föredra när man ska 37 förmedla didaktiken till eleverna?

7.

Slutdiskussion

39

(7)

1. Inledning

Hösten 2001 var det premiär för den nya lärarutbildningen på Malmö Högskola. Nu hade möjligheten att studera till idrottslärare kommit ner till södra Sverige vilket var en trevlig nyhet för mig. För mig är det mycket viktigt att få vara fysiskt aktiv samt att ha en bra fysisk-, psykisk- och social hälsa. Lika viktigt som det är för mig att känna ett välbefinnande och ett sammanhang av det jag gör, lika viktigt tycker jag att det borde vara för dagens skolelever. Det finns ett problem med dagens skolidrott, nämligen att ämnet Idrott och hälsa får kämpa för sin status på skolan. Det borde ha en lika given plats på schemat som något utav de andra ämnena som redan har denna status. Nedskärningar av antalet ämnestimmar har medfört en kraftig försämring av ämnet.

2. Syfte

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt didaktiskt genomförande av idrottsundervisningen.

2.1 Beskrivning av problem

Ämnet Idrott och hälsa har genomgått en ständig förändring och ingenting säger att förändringen skulle avta utan borde fortsatt få lov att utvecklas och följa skolans och samhällets ständiga utveckling och på så vis möta de behov som finns. Ytterligare problem som kommer av att man inte har lika många idrottstimmar på schemat är den minskade möjligheten att påvisa bra alternativa aktiviteter som främjar rörelse och motverkar utvecklande av övervikt i unga år. Minskade antal idrottslektioner ger även en minskad möjlighet för eleverna att tillfredsställa sina behov av lek och träning av det sociala samspelet individer emellan samt en försämrad motorik. Av detta skäl är det av största vikt att vi använder oss av idrottens möjligheter till motorisk och social träning. Då ämnet Idrott och hälsa har få timmar att disponera gäller det att på bästa sätt ta till vara på och få ut så mycket som möjligt av idrottslektionerna. Det är även av största vikt att de elever som deltar på idrottslektionerna förstår innebörden och inser vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta påverkar dem som individer samt även i det sociala samspelet med andra samhällsmedborgare

(8)

och hur detta i sin tur sammantaget med ovanstående leder till en ökad tillgång för näringslivet och för varandra. Då idrottsundervisningens ramar har blivit betydligt trängre det vill säga färre antal lektionstimmar, minskad budget och ökat antal obehöriga idrottslärare i skolans idrottsundervisning, krävs det nya didaktiska och pedagogiska instrument och jag vill prova teorin KASAM och se i fall denna är ett av de nya instrumenten som man kan använda sig av. Om skolan inte är ett forum för eleverna att lära sig vikten av att kroppen behöver rörelse och fysisk aktivitet samt betydelsen av att äga en god hälsa så frågar jag mig var skall eleverna då lära sig detta? När eleverna inte får utrymme att lära sig betydelsen av det jag precis har påpekat så kommer detta att bli en grogrund till fetma och andra välfärdssjukdomar så som diabetes, högt blodtryck och så vidare. Detta kommer som en naturlig följd även att påverka samhället i övrigt både genom ökade sjukskrivningar i form av vård av sjukt barn samt för den illa fungerande individen.

2.2 Frågeställning

• Hur upplever mellanstadieeleverna sin idrottsundervisning? (Denna fråga redovisas i avsnittet Resultat och analys s.20).

• Vilka metoder kan användas för att nå ut med KASAM som en del av det didaktiska budskapet?

• Vilka faktorer har en adekvat betydelse i förmedlandet av didaktikens budskap genom KASAM?

• Vilka pedagogiska verktyg är att föredra när man ska förmedla didaktiken till eleverna?

• Hur kan man arbeta med KASAM i skolan och vilka grundläggande förutsättningar krävs? (Denna fråga besvaras i avsnittet Slutdiskussion s.39)

3. Bakgrund

Jag har läst och fördjupat mig i litteratur som varit relevant och viktig för ämnet Idrott och hälsa, både vad det gäller didaktik och pedagogik. Jag har använt mig av teorin om KASAM,

Känsla av sammanhang av Aaron Antonovsky för att få vetenskapligt stöd för mitt arbete. Att

främja hälsa genom att undvika påfrestningar räcker inte enligt Aaron Antonovsky. ”Det räcker inte med att laga ’broläggningen’ över ’livsfloden’ så att folk inte ramlar (eller hoppa) i vattnet. Man måste därutöver ’lära dem simma’ ”. (Antonovsky, Aaron 2003 s.7).

(9)

3.1

Känsla av sammanhang, KASAM

KASAM är en förkortning av begreppet Sense of Coherence, som direktöversatt till svenska betyder känsla av samanhang. Begreppet introducerades av Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog och professor i ämnet, han är övertygad om att ”människor som upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull blir mindre slitna och illa åtgångna av de påfrestningar som oundvikligen kommer i en människas liv” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.39). Han var verksam i Israel och var under flera år gästforskare vid Lunds Universitet där han blev en viktig inspirationskälla till det så kallade salutogena arbetssättet. Med detta menas att man tittar på orsakerna till att en människa håller sig frisk trots eventuella svårigheter. Upprinnelsen till KASAM-begreppet är en studie som gjordes på människor med judisk härkomst, som under andra världskriget suttit i koncentrationsläger. Många forskare har visat att människor, genom traumatiska upplevelser i koncentrationsläger, får svårt att finna sig tillrätta och finna välbefinnande senare i livet. Antonovskys intresse fokuserar sig på raka motsatsen. Hur kan det komma sig att vissa människor trots att de suttit i koncentrationsläger ändå lever ett bra och trivsamt liv? Han fann i sin studie av dessa överlevnadskonstnärer ett gemensamt drag, ”att alla kände tillit till och en förtröstan att skeenden i deras liv upplevs som förutsägbara och begripliga, samt hanterbara och meningsfulla” (Wästlund, Acki 1999 s.36).

Aaron Antonovsky definierar KASAM som:

”En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig känsla av tillit till att

1. de stimuli som härrör från en inre och yttre värld under livets gång är strukturerande, förutsägbara och begripliga (begriplighet)

2. de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga (hanterbarhet)

3. dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (meningsfullhet)” (Wästlund, Acki 1999 s. 36).

Innebörden av ovanstående meningar medverkar till att en människa har förståelse för vad som händer i hans/hennes liv. Att han/hon själv kan inverka på vad som händer, samt att ha engagemang och drivkraft att påverka sin situation. En stark KASAM är inte det samma som

(10)

en god hälsa. Enligt teorin kan en människa med stark KASAM på ett lättare och bättre sätt tillgodogöra sig upplysningar om olika hot mot deras hälsa. Med andra ord kan man säga att ”KASAM är ett mått på en persons motståndskraft mot fysiska, psykiska och sociala ohälsofaktorer i omgivningen” (Raustorp, Anders 2004 s. 66).

3.1.1 Begriplighet

Känsla av begriplighet innehåller en komponent av tillit och förtrogenhet. Det beror på i vilken utsträckning vi känner igen och kan tolka alla intryck som når oss, både av vårt eget inre och från världen omkring oss. Det innebär att vi ibland kan uppleva sammanhang, ordning och struktur i intrycken runt omkring oss och som vi tar till oss, men också kaos och en upp och nervänd värld när det mesta tycks slumpmässigt och oförklarligt. Barnets första kontakt med tillvaron är upplevelsen av sin egen kropp. God kroppsuppfattning ger en stabil grund för att få en känsla av förtrogenhet med världen i övrigt. Som idrottslärare är det viktigt att det finns ett klart och tydligt syfte med aktiviteten som eleverna ska utföra, men det viktigaste av allt är att idrottsläraren når ut med avsikten till eleverna så att det känner en begriplighet inför det som de ska göra under den planerade lektionen.

3.1.2 Hanterbarhet

För att få en känsla av sammanhang krävs det också att vi känner att verkligheten är hanterbar. Om vi känner att vi har en hög känsla av hanterbarhet så upplever vi att vi kan klara av de problem som vi dagligen stöter på samt att vi besitter tillräcklig med resurser att klara av de situationer som dyker upp. Känslan av hanterbarhet innebär en känsla av kompetens och en känsla av att räcka till. Antonovsky anser ”att balansen mellan individens resurser, i form av kunskaper, förmågor och färdigheter och de krav och påfrestningar som miljön innehåller, bildar grunden för känsla av hanterbarhet” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.37). När vi människor tvingas att leva upp till olika krav och förväntningar som ligger över vår förmåga av vad vi klarar av, då sjunker vår känsla av hanterbarhet. Detta är någonting som blivande idrottslärare bör ta i beaktning. Det innebär att idrotten i dagens skolor bör individanpassas så att varje enskild elev lär sig att ställa rimliga krav på sig själv.

3.1.3 Meningsfullhet

Den sista förutsättningen för att få en känsla av sammanhang är känslan av mening. I våra liv finns det förhoppningsvis någonting som berikar vår tillvaro detta kallar Aaron Antonovsky för meningsbärare. Det kan vara barn eller djur som skänker oss mening i livet. Det kan vara

(11)

en stark övertygelse av något slag som ger oss trygghet och lugn eller upplevelsen att få utvecklas som människa. ”Självförverkligande innebär en förhöjning av känsla av mening” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.38). Efter man har gått igenom syftet med idrottslektionen, så kan man ge eleverna möjligheten att vara med och bestämma innehållet i lektionen. På så sätt känner eleverna att de kan vara med och påverka samt få utrymme för ett visst elevinflytande och därigenom ökar troligen deras känsla av meningsfullhet och engagemang. Detta är även en mycket bra väg att gå för idrottsläraren i sin strävan att nå fram med didaktikens syfte till eleverna.

3.2 Skolidrottens historik

Skolplikten infördes 1842 och idrottsämnet har haft många namn och utseende sedan dess. Från början hette det Gymnastik, ändrades sedan till Gymnastik med vapenövningar, därefter kallades ämnet Gymnastik med lek och idrott. Innan det fick dagens namn Idrott och hälsa hette det bara Idrott. Syftet med idrott i skolan var från första början att eleverna skulle förbereda sig för militärtjänst, därför var kroppsutveckling och disciplinering de viktigaste målen i undervisningen. Gymnastik med militärövningar dominerades av ordningsrörelser och exercis, kommando och hård disciplin. Mellan åren 1860-1880 var de militära influenserna på gymnastikämnet som starkast. Det var främst pojkar som skulle erhålla förberedande militär träning. Flickorna uteslöts ofta, om än inte alltid, från dessa vapenövningar. I och med 1928 års läroverksstadga ändrade ämnet namn till Gymnastik med lek och idrott. Fäktningen eliminerades som egen kroppsövningsform och nu infördes friluftsdagar, minst femton heldagar per läsår. I Sverige var det Per Henrik Ling (1779-1839) som introducerade gymnastikundervisningen. Den gymnastik som Per Henrik Ling propagerade för och arbetade med var tillägnade för män och leddes av män. Skolgymnastiken för flickor började komma igång under slutet av 1800-talet, men det var först efter andra världskriget som undervisningen började fungera tillfredsställande. Målsättningen med Linggymnastiken var, ”en människa i harmoni med naturen, men det skulle ske med en mycket rationell struktur, där man kommenderade eleverna under auktoritära former med rörelser så noggrant bestämda och hårt disciplinerade att det hela gav ett närmast mekaniska intryck” (Claes, Annerstedt, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle 2001 s.117). Ett av syftena med Linggymnastiken var att lära känna sin kropp. Detta tankesätt kan knytas an till en av förutsättningarna i KASAM, nämligen begriplighet, som innebär att man ska känna förtrogenhet och tillit till sin egen kropp. På 1940-talet började Linggymnastikens vetenskapliga grund ifrågasättas. De lingska principerna hade nu definitivt fått ge vika för vetenskapligt framtagna rön om träningens

(12)

effekter i första hand på de syretransporterande organen. Hälsa, kondition och styrka sattes i centrum och gymnastiklärarens uppgift var att få eleverna att svettas.

Under 1900-talets senare hälft blev det mer vanligt att pojkar och flickor undervisades tillsammans. Samgymnastik förekom mest på lågstadiet och på mellan- och högstadiet delades klasserna upp i en flick- och en pojkgrupp.

Idrottsämnets målsättning och innehåll har genomgått många förändringar genom åren. Alltifrån militära inslag med disciplin och exercis till idrottsliga färdigheter samt elevens förståelse för begreppet hälsa. ”Gymnastikämnet har förändrats från att endast omfatta gymnastik till att vara ett allsidigt paraplybegrepp som omfattar många aktiviteter” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil s. 85).

3.3 Dagens styrdokument

Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar få en likvärdig utbildning. Denna utbildning ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Skolverket är en instans som ansvarar för utvärdering och kontroll av kommunernas verksamhet. Detta görs bland annat för att kunna ge Regeringen och Riksdagen en samlad bild av den svenska skolan men även för att hålla eller uppnå en likvärdig kvalitet på landets skolor.

3.3.1 Lpo-94

I Lpo-94 ändrade skolidrotten namn från Idrott till Idrott och hälsa. Med detta namnbyte betonar man vikten av att hälsa skall genomsyra ämnet. Nedanstående mål är hämtat ur Lpo-94 (sid. 18):

Mål att uppnå i grundskolan:

- Skolan svarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan I Lpo-94 finns där även riktlinjer som skolan ska sträva mot och här är ett exempel hämtat ur Lpo-94 (sid. 17):

(13)

Mål att sträva mot:

- Skolans skall sträva efter att varje elev lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra

Både i mål att uppnå och i mål att sträva mot är KASAM som teori högst aktuell. För att man ska kunna erhålla samt bibehålla sin goda hälsa behövs det att alla KASAM’s förutsättningar är införlivade hos eleverna samt att teorin är väl etablerad och anammad i kollegiet. KASAM’s tre förutsättningar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ligger i linje med grundskolans mål att uppnå samt mål att sträva mot för att hjälpa eleverna att förstå vikten av en god hälsa samt att kunna förstå och behärska de olika situationer som eleverna kan stöta på i framtiden. KASAM som teori kan underlätta arbetet med att nå fram till de målsättningar som är instiftade i Lpo-94.

3.4 Kursplanen

I kursplanen uttrycks de krav staten ställer på skolans undervisning i olika ämnen. I den anger Regeringen dels vilka mål som undervisningen i varje ämne skall sträva mot, dels vilka mål eleven skall ha uppnått det femte, respektive det nionde skolåret. Detta är i samstämmighet med Lpo-94.

”Ämnet idrott och Hälsa syftar till att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respektera varandra” (Skolverket, 2000 s. 22).

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i Idrott och Hälsa sträva efter att eleven

- utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, - utvecklar kunskap om vad som främjar hälsan,

- utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som det möjligt att se, väja och värdera olika former av rörelse ur ett häloperspektiv,

- stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa, - utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi,

känslor och gemenskap,

(14)

- utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,

- utvecklar förmågan att leda och organisera aktiviteter,

- får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lära känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,

- utvecklar kunskaper om handlande nöd- och katastrofsituationer (Skolverket, 2000 s.22).

Kursplanen ger även en beskrivning av ämnets karaktär och uppbyggnad. Ämnet har många områden, motion, lek och dans för att nämna några av delarna som ska ingå i ämnet. Ämnet skall också föra vårt kulturarv vidare. Samtliga elever skall kunna delta på olika villkor oavsett bakgrund och förutsättningar. Skolan ska också arbeta för att förmedla en helhetssyn på människan. Detta med förhoppning om att människans kroppsuppfattning skall utvecklas. Ämnet skall också ge eleverna en positiv bild och inställning till fysisk aktivitet även på fritid och i ett livslångt perspektiv. Nedan följer mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Mål att uppnå Eleven skall

- behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna, utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik,

- kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten,

- kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel,

- ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten, - känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan,

- ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och hur skador kan undvikas (Skolverket, 2000 s.24).

Kursplanen är skolans karta medan läraren är kompassen som anger riktningen mot det slutliga målet. Det är lika viktigt för eleverna som för läraren att veta var man befinner sig och vart man är på väg samt hur lång resan är fram till målet och vilka delmål man förväntas att uppnå. Genom att så tidigt som möjligt känna till dessa förutsättningar så ökar elevens KASAM. Det är idrottslärarens uppgift att se till att alla dessa mål uppnås. Det finns inga färdiga anvisningar eller beskrivningar för olika arbetssätt och arbetsformer utan varje klass och individ är unik och kräver en speciell didaktik.

(15)

Anledningen till att jag har tagit med samtliga mål i kursplanen, både vad det gäller beskrivningen av ämnets karaktär samt vilka mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret är att jag anser att alla målsättningarna är lika viktiga för mig som lärare. Kursplanen är lärarens styrdokument och att bortse från något av målen vore som att välja att köra mot rött ljus i trafiken fastän man inte får det.

3.5 Definitioner av olika hälsotillstånd

Anledningen till att jag har valt att beskriva ordet hälsa är att det är ett värdeladdat ord med många olika betydelser och med skiftande innehåll beroende på i vilket sammanhang man nämner det och vem man talar med.

Hälsa Enligt World Health Organisation, WHO är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysisk, andligt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.27).

Jag har valt att definiera ordet hälsa pga. det löper som en röd tråd genom Aaron Antonovskys bok, Hälsans mysterium och hans teori är starkt relaterad till vikten av att människan har en god hälsa.

Fysisk hälsa ”Kroppen är en levande organism som till stor del styr och reglerar sig själv. Den har en förmåga att läka sig själv och sörja för sina behov. Om vi känner oss friska utgår vi ifrån att kroppen är i god form” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.28).

Betydelsen fysisk hälsa har jag valt beskriva på grund av det är viktigt med en väl fungerande kropp vilket är till stor hjälp för att bevara en god hälsa. Kroppen ställer krav på luft, vatten och föda. Den behöver även vila och arbete för att kunna fungera.

Psykisk hälsa Enligt WHO är psykisk hälsa en ”förmåga att skapa harmoniska relationer till andra människor och acceptera motstridiga tendenser i det egna psyket på ett balanserat och socialt acceptabelt sätt” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.30).

(16)

För att man ska kunna ta till sig ny kunskap och känna välbefinnande krävs att man har en balans i sitt liv och att man känner en harmoni med sig själv och sin omgivning. Det är viktigt att känna till vad uttrycket psykisk hälsa innebär, eftersom KASAM:s tre förutsättningar bygger på och är väl förankrade i innebörden av uttrycket.

Social hälsa Innebär att ”vi kan ha välfungerande relationer till medmänniskor och vara delaktiga i en gemenskap. Vi har också behov av att omgivningen sätter gränser och markerar vad som är acceptabelt. Att bli social är att bli medveten av regler som styr människors gemensamma liv och förstår varför regler finns” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.31).

Aaron Antonovsky betonar också vikten av den sociala sidan av livet. Social hälsa handlar precis om det som Aaron Antonovsky menar är vikigt för att uppleva känslan av sammanhang. Genom social träning lär vi oss att samspela med andra och i samspelet utvecklas både synen på oss själva och synen på andra.

Andlig hälsa ”Hur vi fungerar som moraliska personer, hur pass levande vårt samvete är och om vi är värda våra medmänniskors förtroende. Till andligheten hör också frågan om livets mening” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.32).

Andlig hälsa är svår att mäta, men nog så viktigt att ta i beaktande och uttrycket innebär även sökande efter mening. Andlig hälsa ligger nära till hands när man diskuterar teorin KASAM där sökandet efter svaren på livets meningsfullhet lättare kan komma till individen.

Salutogena ”Den salutogena modellen utgår ifrån premissen att svårigheter och motgångar är en del i mänsklig existens och att möta motgångar, gå igenom kriserna, klara stresstopparna” (Wästlund, Acki 1999 s.46).

Det salutogena tänkandet är Aaron Antonovskys adelsmärke då detta genomsyrar hela hans teori och tankesätt där han väljer att fokuserar på vad som gör att människan bibehåller sin hälsa trots livet motgångar.

(17)

Patogena ”Den serie av förändringar som genom inverkan av en eller flera sjukdomsframkallande faktorer leder till de slutliga

sjukdomsyttringarna” (Nationalencyklopedin, 1995 band 15 s.12).

Det patogena tänkandet är det salutogena tänkandets motpol men enligt Aaron Antonovsky är det inte oviktigt, däremot har han en förhoppning om att man hade kunnat kombinera det salutogena och det patogena synsättet för att på så vis få en mer balanserade fördelning av intellektuella och materiella resurser än vad som för närvarande är fallet.

Skyddsfaktorer: ”Skyddsfaktorer utvecklas i barn och ungdomars närmaste omgivning. Att ta fasta på de faktorer som bidrar till hälsa är således det centrala, även när syftet är att förhindra olika beteende som är riskfyllda” (Hagström, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 1999 s.44)

I arbetet med det salutogena synsättet i skolan söker man efter de skyddsfaktorer som kan bidra till att eleverna bättre kan hantera och förstå sin situation.

3.6 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar t. ex idrott, lek, gymnastik, motion och friluftsliv.

3.6.1 Fysisk aktivitet ur ett historiskt perspektiv

I det forna Grekland ansågs fysisk aktivitet ha en karaktärsdanande verkan. I dess kölvatten följde egenskaper som lojalitet, mod och uppriktighet. Fysisk aktivitet sågs som något i sig sunt, rent och ädelt. Återinförandet av de olympiska spelen i Athen 1896 blev en vändpunkt efter flera hundra år av mycket dåliga villkor för fysisk aktivitet. I slutet av 1700-talet och under 1800-talet blev Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) inspiratör till slagordet ”Tillbaka till naturen”. Genom sitt tänkande skapade han en ny grogrund för fantasin och känslorna, drömmarna och poesin. På så sätt blev han talesman för kroppens frigörelse. Han framhöll att barnet inte kunde lära enbart genom att tillföras kunskaper. Det måste skaffa sig kunskaper genom egna erfarenheter och iakttagelser. Han hävdade också ”att man inte enbart kunde

(18)

lägga vikt vid boklig lärdom; den fysiska och praktiska uppfostran var lika betydelsefull för barnets utveckling” (Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta 2000 s.12). Kravet på denna förändrade uppfostringstanke konkretiserade han i den mycket kända och inflytelserika uppfostringsromanen Emile (1762). Rousseaus tankar förstärktes senare genom Friedrich Fröbels (1782-1852) arbete för de yngsta barnen och för utvecklande av barnträdgårdar. Genom sin filosofi och sitt arbete lämnade Rousseau och Fröbel viktiga bidrag till förståelsen av att barnet har ett egenvärde i kraft av att vara barn. Barnets sätt att vara, med sin vetgirighet, lek och fysiska aktivitet, ägnades en ny och betydelsefull uppmärksamhet. Friedrich Fröbel menade att ”verksamheten skulle utgå ifrån barnens aktivtetslust och att man via lekar och andra vuxenledda aktiviteter skulle styra barnens utveckling i positiv riktning” (Hwang, Philip & Nilsson, Björn 2000 s.194). Under flera hundra år dominerade den franske filosofen René Descartes (1596-1650) dualistiska kroppsuppfattning, och kroppen betraktades som en opålitlig substans. ”Människan är kluven i två substanser, en tänkande (res cogitans) och en fysisk (res extenca)” (Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta 2000 s.13). Descartes existensbevis blev ”Jag tänker, alltså är jag till”. På det sättet gjorde han en tydlig skillnad mellan kropp och mänsklig existens. En annan fransk filosof Maurice Merleau-Ponty (1908-1961) hävdade att grunden för all erfarenhet är en tyst kroppslig kunskap. Han menade ”att man måste ställa kroppen i centrum om man vill förstå människans existensvillkor. Det är genom kroppen som vi varseblir omvärlden, och det är genom kroppen som vi lär känna vår egen kropp” (Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta 2000 s.13). Var kommer KASAM in i bilden när man ser till det historiska perspektivet? De fyra filosoferna som jag nämnt i texten sätter kroppens utveckling och den fysiska aktiviteten i centrum, samt känslorna och hur man ska lära känna sin kropp. När Aaron Antonovsky föddes 1923 hade tre av herrarna lämnat jordelivet och det var endast Maurice Merleau-Ponty som levde. Vad jag vill komma fram till är att man kan se likheter mellan filosofernas tankar kring livets existens och hur man ska lära sig att uppfatta och tolka det som händer runt omkring sig och teorin KASAM. Den filosofen som ligger närmast Aaron Antonovskys tankar kring begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty, med sina filosofiska tankar kring hur man måste förstå det som händer i världen runt omkring sig och att man gör det genom sin kropp. Aaron Antonovsky menar att ”i själva verket är upplevelsen av den egna kroppen våra ursprungligaste intryck av världen” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.36).

(19)

3.6.2 Fysisk aktivitet i samband med barns utveckling

Människokroppen är avsedd för att utföra fysiskt arbete då kroppens anatomiska funktion är av det slaget att kroppen förbränner energi och lagrar det energiöverskott som inte används. Då folk i vårt samhälle rör på sig i allt mindre utsträckning så är det viktigt att förmedla denna kunskap till dagens elever och hjälpa dem att göra det till en del av deras livsstil. Om man kan få eleverna att tycka att fysisk aktivitet är roligt och utvecklande och hjälpa dem att hitta sin egen idrottsliga identitet kommer vi att kunna få ett samhälle med minskade välfärdsjukdomar då längre perioder av frånvaro av fysisk aktivitet leder till en för kroppen onyttig lagring av överskottsenergi som i sin tur leder till fetma, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. ”De flesta av dessa samtida hälsoproblem och välfärdssjukdomar, som inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, fetma, stress, högt blodtryck, icke insulinberoende diabetes, osteoporos, vissa cancerformer, åderförkalkning, verkar vara förenade med våra vanor och vår livsstil, i vilken då även inräknas låga nivåer av fysisk aktivitet och en låg syreupptagningsförmåga (kondition)” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil 2000 s.45). Eleverna kommer lättare att kunna fokusera på den övriga undervisningen i skolan då de har fått utlopp för ett av kroppens grundläggande behov det vill säga fysisk aktivitet. Viktigt att även känna till är att kroppens utseende och funktion idag är resultatet av en mycket lång utveckling.

Kroppen har inte förändrats på något avgörande sätt de senaste miljoner åren. Så här beskriver 1200-talshelgonet Franciscus kroppen. Han gav kroppen namnet Broder Åsna, som mer utrycker kärlek till kroppen än tanken att kroppen är dum. På 1200-talet var åsnan ett viktigt riddjur och Franciscus ville med all säkerhet säga att kroppen bär oss genom livet. ”Vi bör vara snälla mot vårt ”riddjur”, annars mår det inte bra. Kroppen behöver vårdas och vi måste sörja för att dess behov tillfredsställs. Och naturligtvis ska den inte misshandlas”(Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.29). Barn är olika till kroppsform, ålder, kön, ras och kulturell bakgrund, men också i temperament, erfarenhet eller genom den sociala påverkan som vi alla utsätts för. Till alla dess skillnader kan tilläggas anlag som har betydelse för motoriken. Det finns en uppsjö av olika faktorer som bidrar till att påverka motorikens funktion en del av dessa är kroppsbyggnad, känslotillstånd, kondition, mognad, motivation och tidigare vana att röra sig. Med vetenskap om dessa förutsättningar kommer arbete med fysisk fostran i grundskolan att tillämpas med utgångspunkt på individen och inte på kollektivet. Där man ger utrymme för varje individ att kunna utvecklas i sitt eget tempo med hänsyn till individens egna förutsättningar. För att kunna nå fram till dessa avsikter så bör man som lärare ha goda kunskaper om:

(20)

• Barns fysiska utveckling och dess växande. • Barns motoriska utvecklingsgång.

• Sinnenas betydelse för rörelse.

• Integrering av sinnena och motoriken. • Samband mellan motorik och lärande.

Beaktar man samtliga av dessa punkter i det att man lägger upp och genomför undervisningen i idrott för den enskilde individen kommer man att ha nått väldigt långt på vägen fram till att skapa de optimala förutsättningarna som krävs för att ge individen en bra fysisk skolning med ett bra avstamp för framtida fysiska hälsa och välbefinnande. ”Om alla barn och unga får goda och positiva upplevelser av fysisk aktivitet genom hela sin uppväxttid kommer de allra flesta att kunna behärska det mesta som krävs för att kunna delta i sociala aktiviteter som är betydelsefulla för olika åldersgrupper” (Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta 2000 s.22).

3.6.3 Helhetsbeskrivning av olika åldersstadier från 6 till 12 år

Jag kommer att nämna lite kortfattat om barnet utveckling mellan 6-9 år för att sedan lägga tyngdpunkten på barnets utveckling från 10-12 år. Detta känns naturligt då åldersgruppen i min enkätundersökning är mellan 10 och 12 år.

Före 10 års ålder kommer barnet in i en tillväxtperiod. Armar och ben växer snabbt på längden och den runda småbarnskroppen försvinner. Karateristiska drag är bl.a. att barnen har svårt för att sitta still, har ett stort överskott av motoriska impulser, snubblar lättare än tidigare över sina egna fötter och ofta stökigt och våldsamt i sina rörelser. ”Mycket aktivitet är typiskt för denna åldersgrupp. Barnet är hela tiden i rörelse, har ofta bråttom och kan verka rastlös. Det är tydligt att barn har ett stort rörelsebehov” (Annerstedt, Claes & Gjerset, Asbjörn 2002 s.86).

I åldrarna 10-12 börjar en lugnare period där balansen förbättras, vilket gör att förhållandena blir optimala för utvecklingen av koordinationen. Nu klara de flesta att skilja på höger och vänster på sig själva. Barnen har olika tempo när det gäller att tillägna sig motoriska färdigheter. Många behöver mycket tid till de grundläggande rörelserna. Dessa ska finputsas, automatiseras och används i alla möjliga situationer och kombinationer så att de kan bli ett bra redskap i leken, vardagslivet och undervisningssituationer. ”Med en optimal stimulering

(21)

kommer koordinationsmässiga egenskaperna snabbt att förbättras under denna period” (Annerstedt, Claes & Gjerset, Asbjörn 2002 s.86). Fortfarande är barnen ivriga att använda sig själva och sina färdigheter i olika aktiviteter. De är nyfikan på hur de skall lyckas utföra olika idrottsövningar, danssteg och kast. Den är viktigt att de får behålla känslan av att behärska de övningar som de får samtidigt som de måste få nya utmaningar. ”Det är därför viktigt att observera den motoriska färdigheten för att ge lämpliga utmaningar. Utmaningen i aktiviteterna kan även ligga på det sociala samarbets- och samordningsplanet” (Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta 2000 s.50).

Om man tittar på den socioemotionella utvecklingen i 10-12 års ålder, börjar barnet få en insikt om att jaget eller personligheten delvis kan ändras beroende på omständigheterna. I denna ålder inser barnet ”att människor visar olika sidor i olika situationer och att de kan ha både bra och dåliga egenskaper” (Hwang, Philip & Nilsson, Björn 2000 s.229). För att barnet ska kunna utveckla en god och bra självkänsla är upplevelsen av kompetens viktig när det gäller att utföra olika uppgifter. Att få meningsfulla uppgifter att utföra och lagom svåra är viktigt. Barnet är mycket noga med att göra riktiga saker, att göra dem bra och helst så korrekt som möjligt. Det ger dem en känsla av att lyckas och om man ser till teorin KASAM utifrån perspektivet att lyckas kan man säga att det är när man finner en balans och harmoni mellan de tre förutsättningarna som KASAM bygger på nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. ”Känslor av erkännande och av att ha blivit accepterat knyts nu till hur man lyckas på olika områden” (Annerstedt, Claes & Gjerset, Asbjörn 2002 s.79). Även medaljen har sin baksida och i detta fall rör det sig om att barnet börjar jämföra sig med sina kamrater. Fysiska färdigheter är viktiga för barnets självkänsla så kommer färdighetsnivån på det fysiska området att vara med och forma och utveckla den bilden som barnet successivt får av sig själv. ”När jaguppfattningen utvecklas och blir skarpare i konturerna, blir barnen också mer självkritiska och deras självkänsla försämras om de kommer till korta i något avseende” (Hwang, Philip & Nilsson, Björn 2000 s.229).

På detta stadium har de flesta barn automatiserat de grundläggande rörelserna. De kan kombinera intellektuell förståelse med utförande av bestämda övningar och aktiviteter. Här är det viktigt att ta vara på initiativ och kreativitet, beakta spänningsmomentet i leken och hela tiden försöka att medvetet komma vidare när det gäller att behärska olika rörelser. ”Barnen tycker om och vill pröva och lära sig alla former av färdigheter och har en så väl utvecklad motorik att de snabbt kan uppfatta en förevisad övning” (Annerstedt, Claes & Gjerset, Asbjörn 2002 s.86).

(22)

3.7 Idrottsläraren

För att ämnet Idrott och Hälsa ska frambringa de positiva aspekterna som jag nämnt tidigare kan det med fördel behövas en god ledare som har ett brinnande intresse för ämnet. Kraven på idrottsläraren har växlat genom historien från i stort sett inga andra krav än god fysisk förmåga och goda färdigheter till krav på betydande pedagogik och att förkroppsliga en alldeles speciell uppfostrartyp. Praktisk färdighet är en personlig kunskap hos idrottsläraren. Det innebär att kunna genomföra praktiska moment i yrket på ett sakkunnigt och målmedvetet sätt. Pedagogisk förmåga är en annan sort praktisk, personlig kunskap hos idrottsläraren. Det handlar om en förmåga att genomföra pedagogiska handlingar och hantera problem, som förutsätter kunskap och omdömesförmåga, på ett ändamålsenligt sätt. Som idrottslärare är man en pedagog, vägledare och möjliggörare. Tycker man om att arbeta med barn och ungdomar och har en bra förståelse för individuella skillnader har man bra förutsättningar att lyckas som idrottslärare. Kunskap är verklig, riktig och värdefull då den är tillämpbar och har betydelse i det praktiska livet. En viktig förutsättning är att idrottsläraren besitter många olika kunskaper och kompetenser för att kunna bedriva en undervisning med hög kvalité där alla eleverna kan delta i aktiviteten efter sina förutsättningar samt att det finns ett tydligt syfte och mål med aktiviteten. ”Idrottslig kompetens innebär kunskap om de aktiviteter som förväntas ingå i undervisningen. Här ingår exempelvis kunskaper i och om friidrott, bollspel, gymnastik, simning, friluftsliv, dans, skidåkning, skridskoåkning och så vidare. Hit räknas också kunskaper i anatomi, fysiologi, biomekanik, psykologi etc” (Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle 2001 s.261). Om man som idrottslärare väljer att planera sina lektioner och undervisa sina elever utifrån teorin KASAM, är det viktigt att eleverna kan följa en röd tråd, som i detta fall innebär syftet med KASAM och varför KASAM är viktig både i skolan, men kanske framför allt senare i livet. Det är inget som säger att man måste anamma hela teorin, utan man kan plocka ut godbitarna från varje del som KASAM består av, modifiera och anpassa den så att den passar till den typ av undervisning som just den idrottsläraren bedriver, men viktigast av allt är att idrottsläraren anpassar teorin efter den gruppen av individer som undervisas.

3.8 Idrottsdidaktik

Ordet didaktik kan härledas från grekiskans didáskein, vilket i aktiv form betyder lära ut, undervisa, analysera, bevisa och i passiv form lära in eller bli undervisad. Idrottsdidaktiken kretsar kring tre frågor varför, vad och hur. Som idrottslärare har man många gånger funderat över hur man ska gå till väga och vad man ska undervisa om, men att reflektera över varför

(23)

man ska göra detta har kanske inte alltid varit lika självklart. Att man reflekterar över det man gör och varför man gör det är a och o för att dels tydliggöra det för sig själv, men framförallt för eleverna om varför man gör det man gör på idrottslektionerna. Att utöva bollsport eller friidrott är betydligt mer självklart för både idrottsläraren och eleverna än att springa fem varv på löparbanan. Då dyker med all sannolikhet frågan upp från eleverna om: Varför ska vi

springa fem varv på löparbanan? Det är då upp till idrottsläraren att på ett didaktiskt sätt

kunna förklara varför och påvisa meningen med det. Då det är lärarens uppdrag att påvisa olika fasetter av ämnet Idrott och hälsa och inte enbart fokusera på en idrottsform och på så vis kunna nå ut med idrottens budskap till fler individer och därigenom förhoppningsvis få fler barn och ungdomar aktiva på lektionerna. Är man då en skicklig och kompetent lärare kan man få alla eleverna att engagera sig i övningen, annars finns risken att många av eleverna inte deltar på lektionen. ”Att närma sig det praktiska genomförandet utifrån ett analyserande av verksamheten och ta sig tid till detta kan göra att säkerheten och tydligheten ökar och därmed lärarprofessionen” (Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil 2000 s.121).

4. Metod

För att kunna besvara min frågställning, har jag gjort en undersökning där jag har tagit reda på hur mellanstadieeleverna upplever sin idrottsundervisning utifrån KASAM´s tre förutsättningar. Syftet med det är att jag först måste få reda på hur eleverna upplever sin idrottsundervisning för att veta hur jag ska gå till väga och kunna besvara min frågeställning.

För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkäter. För att jag skulle kunna göra denna undersökning så professionell och relevant som möjligt har jag fördjupat mig i litteraturen Vetenskapligt tänkande av Jan Hartman (2004).

Metodteori innebär att ”den ger forskaren kunskap om hur man skall resonera i olika fall för att komma fram till konkreta handlingsalternativ som, om de utförs, leder till att undersökningen uppfyller kraven på vetenskaplighet” (Hartman, Jan 2004 s.14). Inom metodteorin finns två vetenskapliga huvudinriktningar positivism och hermeneutik. Metodteorin som jag har använt mig av är positivismen vilken har sitt ursprung i naturvetenskapen och vill gärna tro på absolut kunskap och det finns endast två källor till kunskap, det man kan iaktta med sina sinnen samt det man kan räkna ut med sin logik. Man kan använda sig av två olika metoder när man gör sin undersökning, dels den kvalitativa

(24)

metoden samt den kvantitativa metoden. Jag har valt att använda mig av den kvantitativa metoden som är kopplad till positivismen och en kvantitativ undersökning innebär att man genomgår en forskningsprocess som består av tre faser:

• Planeringsfasen. • Insamlingsfasen. • Analysfasen.

I planeringsfasen börjar man med att formulerar en hypotes att testa. Det som är viktigt att tänka på när man formulerar en hypotes är att man kan ge den vetenskapligt stöd. Därefter utformar och planerar man undersökningen. För mig innebar planeringsfasen ett ständigt prövande av olika formuleringar av min hypotes så att den i så stor utsträckning skulle stämma överens med den målsättning jag har för mitt examensarbete. Stor noggrannhet med tonvikt på formuleringens riktighet var något jag fokuserade på för att få en så tydlig enkät som möjligt med relevanta frågor som kan hjälpa mig i sökandet på svar till min hypotes. I insamlingsfasen samlar man in data, dessa data måsta vara i enlighet med den uppgjorda planen och ha en så hög tillförlitlighet som möjligt. Under denna fas av arbetet samlade jag in mina enkäter. Sista fasen är analysfasen, den består av två delar. Den första beskriver det insamlade materialet och räknar ut värde som sedan kan användas i nästa del. Nu sammanställer jag mina svar och gör mina diagram. Den andra delen innebär att man med utgångspunkten i de beräkningar man gjort avgör om materialet ger goda skäl att tro att hypotesen är sann och till sist gör man en rapport. Till sist analyserar jag resultatet utifrån mina diagram och anknyter dessa till relevant litteratur samt till Aaron Antonovskys teori Känslan av samanhang. Mitt arbete är inte enbart kvantitativ utan även kvalitativt. Jag har tolkat och analyserat de olika delarna som ligger till grund för mitt arbete, till exempel läroplan, historik, barnets utveckling samt teorin som genomsyrar mitt arbete.

4.1 Urval

Jag har valt att göra en icke experimentell undersökning, vilket innebär att man inte påverkar den oberoende variabeln, vilket i detta fall är mina frågor till eleverna, utan endast observerar relationer mellan variabler dvs. hur elevernas svar förhåller sig till varandra. Skolan som ingår i min undersökning är Österportskolan i Malmö, som genom hela min lärarutbildning varit min partnerskola, därför var detta ett naturligt val för mig. Österportskolan ligger i stadsdel Centrum i Malmö och är en F-6 skola och har ungefär 300 elever. För att få urvalet till min

(25)

enkät, bestämde jag mig för att använda mig av sex klasser, två klasser per årskurs på mellanstadiet. Jag valde att undersöka denna åldersgrupp för de har under sin skolgång kunnat skapa sig en uppfattning av idrottsundervisning i skolan. Jag kan givetvis inte dra någon generell slutsats när det gäller alla mellanstadieelever i Sverige, utifrån den undersökningen som jag har gjort. Den är relevant för Österportskolan och borde vara intressant för både skolledning, pedagoger och föräldrar. Jan Hartman skriver på sidan 241 i sin bok

Vetenskapligt tänkande att ”när man gör en undersökning är det viktigt att urvalet, eller

stickprovet, görs på ett bra sätt. Att urvalet görs på ett bra sätt betyder att man kan använda undersökningen till att rättfärdiga en hypotes. Att rättfärdiga något innebär att man ger stöd för sin hypotes, att man kan argumentera för det”

4.2 Enkäter

Som jag nämnt tidigare valde jag att använda mig av en enkätundersökning. Sju av frågorna i min undersökning kommer jag att använda när jag ska analysera min huvudtes och en av frågorna kommer till användning när jag ska besvara mina delfrågor. Jag har använt mig av en skala där respondenten ska ringa in sin känsla, så här fungerar det (se bilaga1): Varje fråga har sju möjliga svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om eleven instämmer vad som står under ettan ringar man ettan. Om eleven instämmer i det som står under sjuan ringar man in sjuan. Om eleven känner annorlunda, ringar man men in den siffran som bäst överensstämmer med dennes känsla. När jag gjort min enkät har jag försökt att skriva frågorna i en viss ordning, så att eleverna inte uppfattar nästkommande fråga som en följfråga samt att de inte ska vara påverkade av det svaret som de skrev på tidigare fråga det vill säga min tanke var att eleverna inte ska kunna se något förhållande eller koppling mellan frågorna utan varje fråga var för sig. Det som är svårt med en enkätundersökning är att få fram vad eleverna verkligen känner och vilka olika inställningar som de har till ämnet och hur de brukar bete sig i olika situationer. ”Nackdelen med enkäter är att många frågor blir omöjliga att ställa. Frågor som gäller intervjupersonernas kunskap om olika saker, deras attityder och hur de brukar bete sig i olika situationer, är svåra att fånga i några få svarsalternativ” (Hartman, Jan 2004 s.234). Innan jag delade ut enkäterna till eleverna presenterade jag mig och berättade lite kortfattat vad det innebär att göra ett examensarbete och vad syftet är med det. Jag påpekade även för eleverna att det är deras svar jag vill ha och inte de svaren som de tror att jag vill ha. Jag förklarade även för eleverna att enkäterna är anonyma, vilket innebär att jag inte kan härleda några svar till någon elev. Att nämna är också att jag ca två veckor innan jag skulle göra min

(26)

undersökning skickade jag hem ett brev till föräldrarna (se bilaga 2) för att be om deras godkännande för deras barn att vara med i min undersökning.

4.3 Validitet

Vid enkätundersökningar finns det alltid en risk att respondenterna tolkar frågorna på ett felaktigt sätt. Detta har jag försökt att undvika genom att jag skrivit så tydliga frågor som möjligt samt att jag gick runt i klassen och besvarade eventuella oklarheter eller lässvårigheter.

5. Resultat och analys

5.1 Resultat och analys av enkäter

Jag redovisar resultat och analys under respektive diagram. Min analys av frågorna följer inte kontinuerligt ordningen som är på enkäten. Anledningen till det är jag har analyserat frågorna utifrån min nyfikenhet på vad eleverna har svarat på mina frågor och vissa frågor har varit mer spännande än andra, med det sagt menar jag inte att vissa frågar har ett mindre värde för min undersökning än andra. I min analys har jag sju frågor som är anknyta till KASAM samt en fråga som är anknuten till en av mina diskussionsfrågor. Två av frågorna finns inte med. Det är fråga fem, Känner du att du har möjlighet till att ställa frågor när du vill ha något

förklarat på idrottslektionerna? Samt fråga sju, Känner du att du lär dig någonting på idrottslektionerna? Detta beror dels på att de inte visade sig vara relevanta för min

undersökning samt att fråga fem inte kan kopplas till KASAM på ett adekvat sätt och fråga sju påminner en del om fråga 10, men den är formulerad på ett annorlunda sätt och jag får ett bättre och tydligare resultat på fråga 10 än vad jag får på fråga sju. När jag gjorde min enkätundersökning fick eleverna även svara på om de var en pojke eller en flicka. Jag kommer inte att analysera det i mitt resultat och det beror på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor, därför har jag delat in min undersökning årskursvis det vill säga årskurs fyra, fem och sex. Tabellen visar hur fördelningen är både mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor:

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Pojkar 17 21 23 Flickor 16 14 20

(27)

5.1.1 Utifrån det sociala perspektivet av KASAM

Aaron Antonovsky lägger stor vikt vid den sociala sidan av livet när han talar om känsla av sammanhang. Idrott och friluftsliv bedrivs ofta tillsammans och i gemenskap. Att vara socialt öppen, vara intresserad av vad sina kamrater har att säga, kunna samarbeta, uppträda lugnt, vänligt och öppet är egenskaper som kan utvecklas genom hela livet. I skolan i allmänhet och på idrotten i synnerhet ges otaliga tillfällen att träna och öka denna kompetens. Det kan man göra genom att arbeta med elevernas självkänsla, kommunikationskänsla och perspektvikänsla –”att kunna ta steget utanför sig själv och bli uppmärksammad på att man alltid har någon form av ansvar för vad som händer i olika grupper där man själv finns med” (Wästlund, Acki 1999 s.47). Ser man till resultatet i diagrammet skulle man kunna dra slutsatsen, att övning ger färdighet. Ju äldre man är desto lättare har man för att acceptera skillnader inom gruppen och man har insett att man är bra på olika saker och hur man kan använda dessa olikheter till något positivt och framgångsrikt istället för att se det som ett hinder. ”Fastän det tar olika tid för olika grupper att hitta sina mönster och sin identitet så har alla det gemensamt att de går igenom olika faser, olika utvecklingssteg på sin väg” (Carlsson, Björn m.fl. 1999 s.26). Medelvärdet i årskurs fyra är 5.54 och i årskurs fem är förhållandet 4.94 medan i årskurs sex är medelvärdet 5.90. Detta innebär inte nödvändigtvis att min analys skulle vara felaktig då majoriteten av svaren årskursvis visar på ett linjärt förhållande där majoriteten av svaren närmar sig den övre gränsen med tilltagande ålder.

När du på idrotten har varit tvungen att göra någonting som kräver samarbete med andra, har du då en känsla

av att det 0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 6 7

1 inte komm att gå bra - 7 kommer säkert att gå bra an ta l el ev er Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

(28)

5.1.2 Utifrån perspektivet meningsfullhet

Enligt Aaron Antonovsky och hans teori måste vi vara engagerade för att känna livets mening och det engagemanget är på ett eller annat sätt beroende av vår vitalitet, vår tillgång på kraft och energi och därmed våra möjligheter att orka känna mening. Skolan har som uppgift att undervisa och presentera ett brett utbud olika aktiviteter som ska stimulera och uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet även på fritiden. Självvalda fritidsintresse leder ofta till ökat självförtroende, vilket i sin tur är en skyddande faktor. ”Ämnet idrott och hälsa har en stor funktion att fylla i att stimulera ungdomar till nya fritidsintressen eller återuppta gamla” (Wästlund, Acki 1999 s.50). Resultatet visar att de flesta eleverna i årskurs 4-6 har en känsla av att det som de gör på idrottslektionerna intresserar dem, vilket också innebär att eleverna känner sig motiverade att delta på idrottslektionerna. Medelvärdena för de olika årskurserna ser ut så här: Årskurs fyra 5.81, årskurs fem 4.62 och årskurs sex 4.51. Medelvärdena kan fungera som en indikation på att intresset för idrottslektionernas innehåll avtar med åldern. De får inte längre samma stimulans genom tillgång till nya influenser och utmaningar samt att få lära sig någonting nytt som kan väcka deras intresse och motivation igen. Intresse kan fungera som inre motivation och leda till en större förståelse. När det som händer och sker är av intresse och betyder någonting för eleverna och deras framtid är för dem lättare att ta till sig, än sådant som inte är relevant eller berör dem. ”Människans innersta natur visar sig i drivkrafter, det vill säga motivationen visar sig i en handling som strävar efter mening (konstruktiv, målinriktad, social och aktiv)” (Granbom, Anna-Karin 1998 s.19).

Har du en känsla av att det du gör på idrotten intresserar dig? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 6 7

1 mycket sällan/aldrig - 7 mycket ofta

an ta l el ev er Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

(29)

Enligt Aaron Antonovsky så handlar meningsfullhet om ”delaktighet, att man ser sig som medverkande i de processer som skapar ens öde och ens dagliga erfarenheter” (Hagstöm, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 2000 s.37). Här spelar idrottsläraren en viktig roll. För att eleverna ska känna någon meningsfullhet på idrottslektionerna, få nya upplevelser och erfarenheter så är det av största vikt att idrottsläraren reflekterar kring det han eller hon gör. Det innebär att varje lärare och inte bara idrottsläraren noga bör tänka igenom undervisningens innehåll, syfte och arbetssätt så att det finns en röd tråd i det som sker. Som idrottslärare måste man också ta hänsyn till vilken gruppsammansättning av elever man har vid just det idrottstillfället. Ska eleverna känna någon meningsfullhet i det de gör måste alla känna sig delaktiga. Har eleverna en känsla av meningsfullhet som i sin tur kan leda till nya erfarenheter som eleverna kan ta med sig utanför skolans värld, har eleverna en betydligt stabilare plattform att stå på än om förhållandena hade varit omvända. ”Meningsfullhet i skolan känner de elever som upplever undervisningen i skolan som viktig, värd ett engagemang” (Wästlund, Acki 1999 s.41). Diagrammet visar att mellanstadieeleverna mycket sällan eller aldrig känner att idrottslektionerna inte har någon mening, men en tydligare struktur eller röd tråd tycker jag vore önskvärd i idrottslärarnas undervisning. Medelvärdena på denna fråga är i årskurs fyra 5.67, i årskurs fem 5.77 och i årskurs sex 5.34. Det man kan utläsa ur diagrammet är att eleverna i årskurs sex har en avtagande bild av meningsfullheten i ämnet Idrott och hälsa och detta är inte vad man som lärare skulle vilja se som slutresultat av undervisningen i mellanstadiet utan snarare att eleverna går vidare till årskurs sju med en hög känsla av meningsfullhet. När eleverna har en känsla av begriplighet och hanterbarhet får de också en känsla av mening. En grundläggande variabel för elevernas hälsa är alltså meningsfullhet. Det innebär att, ”det är hur en individ upplever något som är väldigt avgörande och inte alltid hur något faktiskt är” (Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran s.47).

Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de aktiviteter du gör på idrottslektionerna?

0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 6 7

1 mycket ofta - 7 mycket sällan/aldrig

an ta l el ev er Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

(30)

5.1.3 Utifrån perspektivet hanterbarhet

En stärkande egenskap för att klara av att möta svårigheter i livet är att kunna möta världen på egna villkor, att bli självständig. Att inte bli offer för omständigheterna. Det är viktigt att man så tidigt som möjligt lär sig att ta ansvar både för sig själv och för omgivningen för att på ett naturligt sätt möta motgångar. Givetvis är det också viktigt att eleverna har ett bra självförtroende och att eleverna känner sig trygga i sig själv och i den omgivning som finns runt omkring dem. Ur diagrammet kan man utläsa att mellanstadieeleverna både har ett bra självförtroende och är relativt självständiga. Medelvärdet visar att det är ett väl samlat fält där snittet i årskurs fyra är 6.06, i årskurs fem är 6.17 och i årskurs sex är 6.21. Här kan läraren inrikta sig på att arbeta för att få de elever som ligger under sex på skalan att komma närmre målet då de andra eleverna redan befinner sig där de ska. Samtidigt kan man vända på diskussionen och säga att även om eleverna har en känsla av att de kan delta på samma villkor som sina klasskamrater kan där mycket väl finnas ett stressmoment för eleven. Vad jag tänker på är när eleven står inför en ny uppgift eller övning som han/hon aldrig tidigare har stött på eller klarat av. Coping brukar definieras som förmåga att på ett medvetet sätt handskas med stress så att det inte leder till något problem. Aaron Antonovsky menar att ”avgörandet för människans känsla av sammanhang är hennes copingförmåga, det vill säga hennes verktyg att klara av stressituationer. Detta påverkas i sin tur av vilken utsträckning tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar och meningsfull”(Hagstöm, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 2000 s.37). Skolan bör hjälpa elever med lågt KASAM, vilket innebär att man inte kan hitta en balans mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, att omformulera sina negativa uppfattningar till positiva för att hitta eller förbättra sin copingstil dvs. sitt sätt att hantera stress på.

Känner du att du kan delta på samma villkor som dina klasskamrater?

0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6 7

1 mycket sällan - 7 mycket ofta

antal elever

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

(31)

Aaron Antonovsky menar ”att hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att man kan möta de krav som ställs på en i olika sammanhang. Hanterbarhet innebär alltså att man har redskap för att möta dess krav, att man inte känner sig som ett offer för omständigheterna, eller allmänt tycker att livet behandlar en orättvist. Olyckliga saker händer i livet, men när så är, kommer man att reda sig” (Hagstöm, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 2000 s.37). Hur kan man då överföra dessa tankar och denna teori till idrottsundervisningen? Idrottslektionerna leder bland annat till förbättrad kontroll av både muskler och sinnesorgan, det borde alltså skapa goda förutsättningar för en ökad känsla av hanterbarhet. Kroppen är det som ligger oss närmst in på livet och den bör man vara rädd om. Vad jag menar är att man bör skapa en förståelse hos eleverna och en insikt i hur vår kropp fungerar och hur allting i kroppen har sin speciella funktion och hur det i sin tur påverkar andra organ för att man ska fungera som människa. Det jag reagerar på när jag ser resultatet är att det är en stor spridning i diagrammet bland eleverna. Om jag bortser från årskurs fyra, som ännu inte hunnit läsa om kroppen och därigenom skulle kunna ha ett lägre och mer utspritt resultat och istället ser till årskurs fem och sex så borde svaren ligga lite mer samlade åt mycket ofta på skalan. Nu kan det också vara som så att de elever som har svarat åt andra hållet det vill säga åt mycket sällan på skalan ställer högre krav på sin idrottsundervisning än deras klasskamrater. En anledning till att snittet i årskurs fyra (5.70) är högre än i årskurserna fem (5.40) och sex (5.33) kan vara att läraren har misslyckats med att förmedla kopplingarna med de områden i samhället där man kan ha nytta av de kunskaper man förvärvar i ämnet Idrott och hälsa. Det innebär inte att man som idrottslärare ska sätta en orimligt hög kunskapsnivå på sin undervisning utan istället får man göra den individanpassad, lekfull och relevant. Man måste tydliggöra för eleverna vilket samband som råder mellan det de gör på idrotten och det som eleverna gör utanför

Har du en känsla av att du har nytta av de kunskaper som du får på idrottslektionerna någon annanstans än

just på idrotten? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1 2 3 4 5 6 7 1 mycket sällan - 7 mycket ofta

ant al el ever Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

(32)

skolan, verklighetsförankra undervisningen i nuet. Elevens stora roll i skolan är att ta ansvar för sitt eget lärande, därför är det viktigt att det finns ett elevinflytande. Dels är det en mänsklig rättighet, det ingår även i skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare och delaktighet är en förutsättning för lärandet. ”Det väsentliga är inte att ha kontroll över situationer, utan det centrala är att människan är aktivt handlande och delaktig i det som sker” (Hagstöm, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 2000s.38).

5.1.4 Utifrån perspektivet begriplighet

”Att tillvaron är begriplig betyder att det måste finnas en känsla av att det som händer i livet är något så när förutsägbart eller, om överraskningar inträffar, att det går att ordna och förstå efteråt” (Hagstöm, Ulf, Redemo, Eva & Bergman, Lena 2000 s.37). Känsla av begriplighet ska inte förväxlas med intellektuell insikt, med forskarens förståelse av olika skeenden. Begriplighet ligger närmare begreppet förtrogenhet och har inte med kunskapen om orsak och verkan att göra. Om man tittar i kursplanen för Idrott och Hälsas karaktär och uppbyggnad så står där bland annat så här: ”(…) ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar

Varför tror du att ämnet Idrott & Hälsa finns på schemat? Kryssa i tre alternativ.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6

an

ta

l el

ev

er

För att få en möjlighet att röra på sig För att lära sig olika idrotter

För att lära sig hur kroppen fungerar

För att förstå att det är viktigt för människan att röra på sig för att må br För att många sitter stilla på fritiden framför tv eller dator

(33)

ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor” vidare står där att: ”ämnet stimulerar och engagerar alla att själva ta ett ansvar för uppläggning och genomförande av motion och fysisk träning”, samt att: ”ämnet står för en helhetssyn på människan, det vill säga att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till elevens kroppsuppfattning utvecklas”(Skolverket, 2000 s.23). Anledningen till varför jag har med citatet från kursplanen är att mycket av det innehållet som jag nämnt kan man relatera till KASAM. Citatet genomsyrar kärnan i Aaron Antonovskys teori och de förutsättningar som KASAM består av och är uppbyggd kring. Om man ser till resultatet i diagrammet skulle man kunna dra den slutsatsen att mellanstadieeleverna är pålästa om vad ämnet Idrott och hälsa innebär, det som skrämmer mig lite är att alternativet: för att många sitter stilla på fritiden framför tv eller dator kommer på en klar tredje plats i årskurs fem och sex och på en fjärde plats i årskurs fyra. Debatten om att många barn och ungdomar blir allt mer stillasittande och kraftigare är en mycket het potatis som antagligen i detta fall inte har gått eleverna i min undersökning obemärkt förbi. Vi lever i ett modernt samhälle, vi överflödas dagligen av information från massmedia och mycket information är både obegriplig och svår att sätta in i sitt sammanhang. Man kan också uttrycka sig som Antonovsky ”beduinen som sitter på sin kamel i öknen kan ha en starkare känsla av en begriplighet än den lärde professorn som sitter bland böcker i sitt arbetsrum. Beduinen har varken gått i skolan eller läst någon bok, ändå känner han världen som mera begriplig än akademikerna som skulle kunna fungera som ett levande uppslagsverk” (Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer 2001 s.36). Det kan vara en av förklaringarna till varför ovannämnda alternativ kom på tredje respektive fjärde plats. I ett samhälle med tekniska hjälpmedel, mängder av maskiner och goda kommunikationer är det lätt att tro att man inte behöver ha speciellt god kondition för att leva. Men kroppen låter sig inte luras. Människokroppen är som jag nämnt tidigare byggd för aktivitet – inte för vila – och för en fullgod funktion måste hjärta, blodomlopp, muskler, skelett och nervsystem regelbundet utsättas för belastning, det vill säga fysisk aktivitet. Frågor som rör hälsan hör till de allra väsentligaste angelägenheterna i dagens skola. I ett sådant förebyggande och långsiktigt arbete har idrottsämnet en central roll.

References

Related documents

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator

När det nya fondtorget är etablerat och det redan finns upphandlade fonder i en viss kategori och en ny upphandling genomförs, anser FI däremot att det är rimligt att den

upphandlingsförfarandet föreslås ändras från ett anslutningsförfarande, där fondförvaltare som uppfyller vissa formella krav fritt kan ansluta sig till fondtorget, till

En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och i kommuner med minskande

Den demografiska ökningen och konsekvens för efterfrågad välfärd kommer att ställa stora krav på modellen för kostnadsutjämningen framöver.. Med bakgrund av detta är

bra hygien och passande klädsel menar Stewart, Dustin, Barrick, Darnold (2008) har en stor positiv effekt under intervjun, detta stöds av alla fem respondenter som är överens

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal