• No results found

Bistånd och hbt Motion 2019/20:765 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bistånd och hbt Motion 2019/20:765 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommittémotion SD182

Motion till riksdagen

2019/20:765

av Ludvig Aspling m.fl. (SD)

Bistånd och hbt

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hbt-certifiering av biståndet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De länder som får mest bistånd av Sverige är Tanzania, Afghanistan, Etiopien och Somalia. En stor del av svenskt stöd syftar specifikt till att stärka statsförvaltningen och olika myndigheters organisatoriska förmågor i dessa länder. Samtidigt utövar samma offentliga myndigheter i dessa fyra länder ett synnerligen brutalt och lagstadgat förtryck mot hbt-personer och andra sexuella minoriteter, något som klargörs i rapporten ”State Sponsored Homophobia” som ges ut av Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (LIGA).

I Tanzania riskerar den som begår en frivillig homosexuell handling livstids fängelse medan samma gärning ger 15 års fängelse i Etiopien. I Somalia och Afghanistan är situationen mer osäker. En del av deras strafflagstiftning stadgar att homosexuella handlingar bestraffas med fängelse, men i Afghanistan kan domare implementera straff direkt ur Koranen, döma enligt lagen om otrohet eller utefter eget tycke, vilket innebär att dödsstraff genom till exempel stening kan utdömas. Detta samtidigt som det

afghanska rättsväsendet finansieras med svenskt bistånd.

Svenskt bistånd har länge varit och ska fortsätta att vara ett av många verktyg för att utöva svenska diplomatiska intressen såsom positiv social utveckling i mottagarlandet. Det uppstår dock ett moraliskt dilemma när svenskt bistånd riskerar att direkt bidra till att de mänskliga rättigheterna allvarligt kränks, så som skett i dessa länder. Svaret på hur Sverige bäst ska agera är inte alltid självklart.

Tyvärr har inte svenskt bistånd hjälpt situationen i dessa länder att utvecklas i rätt riktning på områden av central betydelse för biståndet. Det finns även få signaler som tyder på att något av dessa fyra länder är på väg att förändra sin inställning till sexuella minoriteters rättigheter. Den nuvarande svenska strategin både finansierar och

(2)

2

legitimerar dessa staters förtryck, utan att påverka i rätt riktning. Sverige bör genomföra en hbt-certifiering av biståndet vilken syftar till att kartlägga och följaktligen avsluta bistånd som finansierar myndigheter eller organisationer som aktivt förtrycker och kränker hbt-personers mänskliga rättigheter.

Ludvig Aspling (SD)

Björn Söder (SD) Markus Wiechel (SD) Tobias Andersson (SD) Lars Andersson (SD) Sara Gille (SD) Julia Kronlid (SD)

References

Related documents

Länsstyrelsen i Örebro län har getts möjlighet att lämna yttrande över betänkandet av Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30).. Länsstyrelsens

I ärendets slutliga handläggning har även upphandlingsjuristerna Eva Angström (föredragande) och Helena Lindh

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.. Elisabeth

Förslaget bedöms inte leda till några nettokostnader avseende installation av system för individuell mätning och debitering för berörda byggnadsägare, vare sig när det gäller

lagen som pekar ut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet som personupp- giftsansvarig tydliggörs det för de registrerade att den myndigheten ska hållas ansvarig

Om man till det lägger att Agenda 2030 uttryckligen är universell så drar Jernkontoret slutsatsen att förslag att utreda en förstärkt nationell lagstiftning för mänskliga

Judiska Centralrådet har beretts möjlighet att yttra sig över SOU 2019:13 Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet.. Den visionära, höga och

För att inte dom- stolen i en sådan situation ska döma ut ett högre straff än det som åklagaren har angett måste åklagaren under huvudförhandlingen redovisa hur han eller hon har