Mobil TV

(1)

– En användbarhetsstudie

Kandidatuppsats i Interaktionsdesign av Daniel Björk, vårterminen 2006. Malmö Högskola, instutitionen för Konst, Kultur och Kommunikation.

Författare: Daniel Björk Handledare: Michael Svedemar

(2)

Daniel Björk Mobil TV IDK03 – En användbarhetsstudie Mobil TV – En användbarhetsstudie Kandidatuppsats i Interaktionsdesign © Daniel Björk, vårterminen 2006 Malmö Högskola

Konst, Kultur och Kommunikation SE – 205 06 Malmö

(3)

Abstract

Bachelor thesis in Interaction Design by Daniel Björk, spring term 2006. Malmö University, School of Arts and Communication.

This bachelor thesis is a student project about mobile TV for the Swedish software technology and design company TAT – The Astonishing Tribe.

The TV medium is on the move, literally. Moving out from it’s static environment in people’s homes out on the street as a non static medium, exactly what happened with the telephone for a couple of years ago. At the same time TV becomes more connected to the individual because every person that is watching mobile TV will make there own choices and buy there own mobile TV subscription. But what is mobile TV?

The purpose is to investigate the bonds, possibilities and connections between regular TV and mobile phones. What new bonds will be created between mobile TV and regular TV? What types of shows can you foresee? How will mobile TV users behave and how will mobile TV be used? when? and where? Which form will the new features and functions take in the mobile world? and how will they affect other already established mobile functions?

In my research I will investigates how the TV functionality can be integrated in the mobile phones of tomorrow and how mobile TV will affect or cooperate with the regular TV and how the usage of these two mediums will eventually change.

The goal with this project is to develop a concept for mobile TV that will be visualized in form of a flash-simulation and that will show the interaction between the user and the mobile TV.

Nyckelord

(4)

Daniel Björk Mobil TV

IDK03 – En användbarhetsstudie

Förord

För att ha gjort detta examensarbete möjligt att genomföra vill jag här framföra ett stort tack till de personer som hjälpt mig under arbetets gång.

Jag vill börja med att tacka TAT – The Astonishing Tribe för att dem gett mig chansen att göra mitt examensarbete där. Det har varit en spännande och intressant upplevelse.

Jag vill speciellt tacka Per Ögren, Vice President of User Experiences, för all värdefull input och feedback jag fått under projektets gång.

Jag vill tacka min handledare Michael Svedemar för den utomordentliga handledningen och den positiva inställningen till mitt arbete.

Jag vill även tacka mina respondenter som ställde upp och gjorde användbarhetstester och gav mig värdefull data för projektet.

Slutligen vill jag tacka min älskade Marie för att hon stått ut med mig under mina perioder av ångest och att hon varit ett stort stöd under hela examensarbetet. Tack!

Daniel Björk

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Bakgrund 2

2.1 Bakgrund till projektet 2 2.2 TAT – The Astonishing Tribe 2 2.3 Problemområde och forskningsfrågor 3

2.4 Syfte och frågeställning 3 2.5 Teknik – olika plattformar för mobil TV 4

3. Kontext 5

3.1 Bruksmiljö 5

3.2 Funktionella krav 5 3.3 Icke funktionella krav 5

3.4 Målgrupp – användare 5

3.4.1 Persona 6

3.4.2 Scenario 7

3.5 TV – ett medium i förändring 9

3.6 Interaktionsdesign 11

4. Metodval och genomförande 12

4.1 Litteraturstudie 12 4.2 Intervjuer med aktörer 12

4.3 Konceptunderlag 12 4.4 Användarstudie 13 4.4.1 Persona 13 4.4.2 Scenario 13 4.5 Konceptförslag 13 4.5.1 Mock-up 14 4.5.2 Low-fi prototyp 14 4.5.3 High-fi prototyp 14

4.6 Använbarhetstest av low-fi prototyper 14

4.7 Enkätundersökning 15 4.7.1 Enkätfrågor 15 4.8 Konceptutvärderingsmartris 16 4.9 Expertutlåtande 16 5. Designprocess 17 5.1 Designprocess i teorin 17 5.2 Förarbete 17 5.3 Avgränsning 18 5.4 Konceptutveckling 19 5.5 Utvärdering av konceptförslag 24 5.6 Vidareutveckling av koncept 29 5.7 Prototyp arbete 30 5.8 Designprocessen steg för steg 30

(6)

6. Resultat och analys 31

6.1 Resultat av använbarhetstest av low-fi prototyper 31

6.2 Konceptutvärdering 32

7. Slutdiskussion 33

8. Referenslista 34

9. Appendix 35

Appendix A: Projektplan 35 Appendix B: Exempel på programidé för mobil TV 38

Appendix C: Specifikation för display och knapplayout 39 Appendix D: Bildanpassning (horisontell läge) 40 Appendix E: Integration av interaktivatjänster i TV-program 41 Appendix F: Konceptförslag 1 42 Appendix G: Konceptförslag 2 45 Appendix H: Konceptförslag 3 48 Appendix I: Konceptförslag 4 51 Appendix J: Mock-up av koncept 1 54 Appendix K: Mock-up av koncept 2 58 Appendix L: Mock-up av koncept 3 63 Appendix M: Mock-up av koncept 4 67 Appendix N: Uppgifter för användbarhetstester 71 Appendix O: Resultat av enkätundersökning 73 Appendix P: Vidareutveckling av koncept 79 Appendix Q: Mock-up av vidareutvecklat koncept 87 Appendix R: Slutligt koncept med grafiskt gränssnitt 94 Appendix S: High-fi prototypen 104

(7)

1 1. Inledning

Den tekniska utvecklingen upplevs gå allt fortare och tekniken finner hela tiden nya användningsområden. Det mesta av tekniken används i vår tid till att underhålla oss, ge oss upplevelser och att göra våra liv mer omväxlande.

TV-konsumtionen som hittills har tillhört hemmet, flyttas nu ut på gatan som ett rörligt medium, precis som telefonen gjorde för några år sedan. Samtidigt blir TV-tittandet mer kopplat till individen i och med att varje person som tittar på mobil TV gör egna val och köper sitt eget mobil TV-abonnemang.

Ett tydligt tecken på hur TV och mobiltelefoni är på väg att integreras är det faktum att elektronikhandlarna från och med i maj har skyldighet att anmäla alla som köper mobiltelefon till Radiotjänst, eftersom man måste ha en TV-licens om man äger en telefon som kan ta emot TV-sändningar. De som betalar licens idag behöver dock inte betala dubbelt. Det finns även andra regelmässiga frågor som ställs på sin spets när TV-sändningarna tar plats i telefonerna, därför att det är två olika tekniker med skilda regulativa system som förs ihop till en tjänst

(www.teracom.se/?page=1557&display=5960:6482, 2006-02-17).

På uppdrag av det svenska mjukvaruteknik- och design bolaget TAT – The Astonishing Tribe, ska jag sätta mig in i vad mobil TV är för något och vad det kan tänkas innebära för användarna.

För att undersöka detta och nå fram till ett slutresultat har jag under 20 veckors tid genomfört en användbarhetsstudie av mobil TV. Där jag har undersökt hur TV funktionaliteten kommer att integreras i morgondagens mobiltelefoner, samt hur mobil TV kommer att påverka eller samverkar med dagens traditionella TV och hur användandet av dessa båda medier kan komma att förändras.

Målet har varit att utveckla ett koncept för mobil TV som visualiseras i form av en flash-simulation och som visar tänkt interaktion mellan användare och mobil TV.

(8)

2 2. Bakgrund

2.1 Bakgrund till projektet

På senare tid har möjligheterna för TV relaterade teknologier ökat kraftigt. Det är redan idag möjligt att se TV program över GPRS och 3G i sin mobiltelefon, TV program kan köpas och laddas ner via iTunes till Apple iPods och vanliga TV program integrerar mer och mer interaktivitet mellan sig och sina tittare. Tester av olika tekniska plattformar för mobil TV görs över hela världen. Men vad är mobil TV? Hur påverkar mobiliteten och tittarens kunskap innehållet i ett TV program? Vilka möjligheter uppstår när tittarna kan kommunicera tillbaka med bilder, text, ljud och video? Hur kommer apparaten som har funktionaliteten för mobil TV att fungera? Och vilka är de näst kommande ”killer” funktionerna och finesserna (egen

tolkning av TAT:s uppdragsbeskrivning, 2006-01-20)?

Enligt (Ludvig Linge, Co-founder på TAT, 2006) representerar de mobil TV lösningar som finns idag, tekniska lösningar och är typiska serverinfrastruktur, codecs och sällan någon mjukvara som kör i mobiltelefonen.

Som Interaktionsdesigner och i det här projektet får jag nu möjligheten att vara med vid utvecklingen av framtidens teknologiska produkter och jag tycker att användarcentrerad design är ett steg i rätt riktning när det gäller utveckling av nya tekniska artefakter.

På uppdrag av det svenska mjukvaruteknik- och design bolaget TAT – The Astonishing Tribe, ska jag sätta mig in i vad mobil TV är för något och vad det kan tänkas innebära för användarna.

2.2 TAT – The Astonishing Tribe

TAT är ett svenskt mjukvaruteknik- och design företag, som erbjuder produkter och tjänster för att särskilja och förhöja användarens upplevelse av portabla enheter.

Bolaget startades 2002 och har utvecklat en teknik för att styra användargränssnitt för mobiltelefoner.

Grundarna hade en passion för digitala visuella upplevelser och trodde på att kombinationen av estetik och teknik framgångsrikt skulle kunna tillämpas inom mobilindustrin.

Passionen uppstod från år av högt prisade åtaganden i internationella tävlingar för datorgrafik och konsulterande inom området. Idag har de sex grundarna expanderat företaget genom att anställa över 50 grafiska designers, interaktionsdesigners, ingenjörer och innovatörer.

Deras affärsverksamhet fokuseras på grafiska användargränssnitt (GUI), som tillåter deras kunder att pressa de visuella gränserna från massmarknad och lika så särskilja sina enheter. Man är stolt över att kunna hjälpa sina kunder med att skapa mer visuellt tilltalande enheter på kortare tid och på så vis öka deras marknads andelar.

Med deras egen utvecklade tekniska plattform Kastor™, skapar man skräddarsydda och enhetliga användargränssnitt, oberoende av underliggande plattform och operativsystem. Uppskattningsvis finns TAT:s teknologi i 40-50 miljoner enheter världen över (egen tolkning

(9)

3 2.3 Problemområde och forskningsfrågor

Jag vill undersöka hur TV funktionaliteten kommer att integreras i morgondagens mobiltelefoner, samt hur mobil TV kommer att påverka eller samverka med dagens traditionella TV och hur användandet av dessa båda medier kan komma att förändras.

På vilket sätt ska en handhållen enhet utformas, för att ge tittaren en så god upplevelse som möjligt? Hur ser TV mobilen optimalt ut estetiskt och funktionellt? Vad innebär skalningsproblematiken, för den som vill se ett program? Hur kompensera för den "lilla" bildytan?

2.4 Syfte och frågeställning

Projektetuppdraget är medvetet ganska brett formulerat för att man på TAT vill att jag som student ska komma på den idé och inriktning som jag vill ta inom det redan satta området.

”TV is on the move, literally. Moving out from it’s static environment in people’s living room into the palm of every hand. But what is mobile TV? Tests of the different technical Mobile TV platforms are being conducted around the world. Already today it’s possible to view TV shows over GPRS and 3G in mobile phones, TV shows can be bought and downloaded via iTunes to Apple iPods and regular TV shows are integrating more and more interactivity between them and their viewers. How does the mobility and the knowledge of the viewer affect the contents? What opportunities arise when every viewer can communicate back with image, text, sound and video? How will the devices work that hold mobile TV functionality? And which are the next killer functions and features?

» Your mission

Investigate the bonds, possibilities and connections between regular TV and mobile phones. What new bonds will be created between mobile TV and regular TV? What types of shows can you foresee? How will mobile TV users behave and how will mobile TV be used? when? and where? Which form will the new features and functions take in the mobile world? and how will they affect other already established mobile functions?” (TAT:s uppdragsbeskrivning, 2006).

Syftet är alltså att undersöka vilka band, möjligheter och kopplingar det finns mellan traditionell TV och mobiltelefoner. Vilka nya band kommer att skapas mellan mobil TV och traditionell TV? Vilken typ av program kan man tänkas vilja se? Hur kommer användaren av mobil TV att bete sig och hur kommer mobil TV att användas? När? Och var? Vilken form kommer de nya finesserna och funktionerna att ta i den mobila världen? Och hur kommer de att påverka andra redan befintliga mobila funktioner (egen tolkning av TAT:s

uppdragsbeskrivning, 2006)?

Målet med projektet är att utveckla ett koncept för mobil TV som visualiseras i form av en flash-simulation och som visar tänkt interaktion mellan användare och mobil TV.

(10)

4 2.5 Teknik – olika plattformar för mobil TV

Ett hett ämne i telekomvärlden just nu är mobil TV. Hittills har mobil TV inneburit streaming video över 3G-näten och även i vissa fall GSM-nätet. Men nya teknologier för ”äkta” broadcasting är på gång.

Den teknik som används i mobilnäten idag för att distribuera video är endast av så kallad unicast karaktär, en till en, det vill säga att för varje tillkommen tittare öppnas en ny videoström. Det innebär att ett begränsat antal tittare per radiobasstation kan titta samtidigt. Fördelen med dessa nät är möjligheten till on-demand-tjänster.

Broadcasting, det vill säga en till många, är oberoende av hur många som tittar. För att möjliggöra det i den mobila världen krävs med största sannolikhet ett annat distributionsnät än de befintliga mobiltelefonnäten.

Det finns idag huvudsakligen två standarder för mobil broadcast av TV, DVB-H (Digital Video Broadcast - Handheld) och T-DMB (Terrestrial-Digital Mobile Broadcast).

DVB-H baseras i grunden på standarden för marksänd digital TV, DVB-T. Anledningen till

att DVB-T inte direkt går att använda för handhållna TV-mottagare är främst på grund av den relativt höga effektförbrukning som DVB-T-mottagarna kräver.

DVB-H sänder signalen i skurar vilket gör att mottagaren kan ”vila” mellan skurarna av data och på det sättet sparas batteritid i mottagaren. Nackdelen blir dock att sändningen alltid blir fördröjd en viss tid. Omfattande tester av DVB-H har utförts i Finland och just nu testas DVB-H i Sverige av Teracom.

Det befintliga DVB-T-nätet går dock inte att använda för DVB-H utan omfattande tillbyggnad/modifiering.

T-DMB är baserad på digitalradio-standarden DAB. Där finns idag redan till viss del

sändarnätet men det krävs en mindre modifiering för att möjliggöra T-DMB fullt ut. I Korea sänds reguljär mobil TV med T-DMB och där även med den satellitbaserade varianten S-DMB. I Norge har NRK har testat T-DMB i sitt DAB nät med goda resultat. Även i Sverige har det gjorts vissa tester med T-DMB.

Det finns dessutom uppstickare i form av t ex MBMS och WiMAX.

MBMS (Multimedia Broadcast Multicast Service) är en teknologi för broadcast i de befintliga

mobilnäten (både UMTS/3G och GSM).

WiMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) är trådlöst bredband med lång

räckvidd där mobil IPTV skulle kunna vara en modell.

Hur framtiden ser ut för broadcasting av mobil TV i Sverige är ännu oklart ur både teknisk, ekonomisk och juridisk synvinkel (http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22143&a=501306,

(11)

5 3. Kontext

3.1 Bruksmiljö

Det kan många gånger finnas ett värde i att kunna se på TV när man så att säga ”är på väg”. För pendlare som använder allmänna kommunikationer, på offentliga platser som exempelvis järnvägsstationer, på caféer, i väntrum, i stormarknadsköer och så vidare kan det vara ett underhållande sätt att fördriva tiden. Det finns också ett behov av mobiliteten i den mer privata miljön som i bilen, i taxin, i sommarstugan, hemma på altanen eller balkongen, att ha tillgång till TV överallt är en intressant möjlighet. Till och med i familjen och hemmet kan man vilja ha en egen personlig mobil TV. TV är den enda stora tjänst som saknas i dagens mobila apparater, där det redan finns röstsamtal, SMS, Internet, radio, mp3-spelare, kamera för still- och rörliga bilder (Södergård, 2003: 3).

3.2 Funktionella krav

Om tittarna skall ta till sig mobil TV måste det vara lätt att använda. Vid utveckling av

användargränssnitt måste hänsyn tas till hur TV:n används, i vilka situationer man tittar och i vilket syfte. Det är viktigt att tittaren får återkoppling på sina interaktiva aktiviteter.

Aktivt tittande kräver mer av tittaren än passivt. Det innebär att man inte kan betrakta konsumenterna som en homogen grupp när man utvecklar nya apparater. Användbarheten är kopplad till den individuella förmågan och vid utvecklingen av digital television måste man ta hänsyn till människans olika förmågor som: minne, perception, uppmärksamhet, inlärning osv (Södergård, 2003: 25).

“In fact, we can think of these operations as well as HCI in general as balancing between the two poles of computer logic and human logic, by which I mean the everyday ways of perception, cognition, causality, and motivation – in short, human everyday existence“ (Manovich, 2001: 180).

3.3 Icke funktionella krav

Ett viktigt men icke funktionellt krav är att konceptet ska vara lätt att förstå sig på, för att det inte ska ta någon tid innan användaren är redo att börja använda sin mobil TV.

3.4 Målgrupp – användare

Målgruppen som jag har arbetat med i första hand är män mellan 25 – 35 år, med ett intresse för ny teknik och framkom genom ett resonemang om vem som kan tänkas vara intresserad av att ha TV i mobilen och eftersom tidigare intervjuer (se intervjuer med aktörer: s. 12) visade att man än så länge inte såg någon större efterfrågan på TV i mobilen och därmed inte kunde bidra som grund för intressenter och målgrupp.

När det gäller målgrupp så är det väldigt beroende på när i tiden man pratar. Det känns inte särskilt osannolikt att alla kommer ha och använda TV i mobilen framöver, men just nu tänker folk på TV som TV:n i vardagsrummet fast i mobilen och inte på de möjliga programidéer och möjligheter som finns i det mobila formatet. Det jag tänker på är TV:ns ökade tillgänglighet, individuellt innehåll och på TV program som integrerar mer och mer interaktivitet mellan sig och sina tittare.

(12)

6

Ny teknik anammas alltid av män och är det teknik som dessutom är dyr, så är åldern kring 25-35 (Per Ögren, VP User Experiences på TAT, 2006).

Jag förlitar mig på vad min uppdragsgivare säger angående målgrupp och eftersom jag vill göra ett så tillfredställande arbete som möjligt. Men i min design har jag även tagit andra som inte är lika teknikorienterade i åtanke, för även de ska kunna använda sig av konceptet. De är troligen inte dem första som kommer att köpa en mobiltelefon med TV funktionalitet, men de kanske gör det något år senare.

För att ta del av användaren under utvecklingsprocessen och lättare sätta mig in i bruks-situationen av mobil TV utvecklar jag persona och scenario (se persona, scenario: s. 13).

3.4.1 Persona

Erik Hagman, är 29 år och uppväxt i Torsby på Värmdö strax utanför Stockholm. Nu är han gift och bor tillsammans med sin fru Eva och sin fyra år gamla son i en villa i Skåne i Vellinge kommun.

Det bästa Erik vet, är att komma hem efter en lång arbetsvecka, till en lugn och skön hemmakväll. Han hinner natta sin lille son och sen sätter han och hans fru sig framför TV:n i vardagsrummet. Det brukar faktiskt bli så att de äter middag tillsammans framför TV:n. För att göra det lite mysigare så brukar de släcka ner belysningen och tända några levande ljus. Vad som visas på TV:n just då är mindre viktigt, det kan var någon dokusåpa eller komediserie. Erik och hans fru brukar prata om vad som hänt under dagen och om hur det går för deras lille son Max. Efter det att Erik har ställt in disken i diskmaskinen, brukar de se en film ihop om det orkar, annars brukar det bli någon form av debattprogram, innan de båda är så trötta att de går och lägger sig. Detta är en typisk TV-kväll hemma hos familjen Hagman. Erik är sedan ca. fyra år tillbaka anställd som systemutvecklare på Tetra Pak. Han har inte varit så långvarig på sina tidigare arbetsplatser, då branschen har varit ojämn den senaste tiden när det gäller behov av arbetskraft.

Allt ställdes på sin spets när hans fru väntade Max, deras nu fyra år gamla son. Visst tjänade Erik bra med pengar som konsult, men tryggheten som man gärna vill ha när man bildar familj fanns inte. Han sökte därför ett jobb som gav honom den tryggheten, gick ner i lön till 25 000 i månaden, och familjen fick flytta ner till Skåne och närmare kontinenten. Något annat som Erik fick offra var fotbollen, något som har följt Erik sen han var liten grabb. Intresset finns fortfarande kvar, men nu gäller det mer att hänga med i vad som händer i de olika fotbollsligorna ute i Europa. Detta är också ett hett samtalsämne bland hans manliga arbetskollegor.

Han reser mycket i arbetet och är därför inte hemma så ofta som han hade önskat. Eriks arbetsplats kan variera från dag till dag, beroende på vilka uppdrag han får, och det krävs av Erik att han är flexibel. Ofta handlar det om att han tillsammans med representanter från en avdelning tittar på hur deras system fungerar och på vad som kan och bör förbättras. Det är sedan upp till Erik och hans arbetskollegor att försöka hitta lösningar på problemet och integrera dem i systemet. Ibland löser man det på plats och andra gånger tar Erik med sig arbetet hem till kontoret i Köpenhamn. På kontoret har han en fast arbetsplats, med skrivbord och en dockstation där han kopplar in sin bärbara dator. När Erik inte är ute och reser så hitta man oftast honom på sitt kontorsrum eller i något av de stora mötes-/konferensrummen. Han trivs med att lösa problem och nästan varje dag är det något nytt som dyker upp.

(13)

7

Eriks arbetskollegor uppskattar hans lättsamma arbetsstil även om han är väldigt fokuserad när det gäller att lösa ett problem. De hinner med en hel del skämt och snack om fotboll under en arbetsdag. De brukar ofta skämta om att han spenderar mer tid med sina arbetskolleger än med sin familj, vilket i och för sig är sant. Erik och hans fru kommunicerar ofta genom mobiltelefonen, främst pratar de med varandra på kvällarna, annars brukar kommunikationen ske via SMS. Han försöker kompensera det genom att ta lite längre ledigt när det väl ges möjlighet till det.

Det har inte blivit några längre resor som Erik och hans fru gett sig iväg på sen Max kom in i bilden. Erik brukar ta med sin familj upp till hans föräldrar i Stockholms skärgård. Där har dem en egen liten skärgårds ö med en röd stuga, brygga och tillhörande eka, som de gärna åker ut i om vädret tillåter. Erik uppskattar att kunna var ute i naturen, han och hans familj brukar ta långa promenader. Han och hans far brukar ge sig ut med ekan i skärgården för att fiska. Detta är avkoppling för Erik, att få vara med sin familj och inte behöva tänka en tanke på jobb. Det ända han kan sakna där ibland är en TV. Eriks föräldrar har visserligen en TV ståendes i stugan, en som är snart 15 år gammal. Programutbudet i skärgården är inte särskilt brett heller. SVT sänder sporten ca. fyra gånger om dagen och det är inte alltid de tar upp senaste fotbollshändelserna i ligafotbollen. Filmerna som visas har Erik oftast redan sett tidigare och det är sällan det visas en film som han kan tänka sig att se igen. Det är för långt att åka in till närmsta videobutik och ofta blir det att Erik och hans familj ser samma program som föräldrarna väljer att se på.

När Erik har ledigt från arbetet, tar han med sin son till lekplatsen, annars brukar det vara hans fru Eva som gör det om vardagarna. Erik hade gärna sett sin lille son bli en riktig fotbollsspelare en dag och brukar därför försöka lira lite boll med honom, det tycker de båda är väldigt roligt. De kan vara ute i flera timmar så att kinderna hinner bli alldeles rosenröda innan de kommer hem igen.

Erik och hans fru har gemensamma vänner som alla bor kvar i Stockholmstrakten. De umgås inte så mycket med varandra längre, de har firat några midsomrar ihop, men nu hörs de av på telefon någon gång då och då. Max är den som tar upp den mesta av deras lediga tid och de får ta varje tillfälle i akt till umgänge. Tillsammans roar de sig med att lyssna på musik, se på TV eller film och då är det ofta något de hyrt i videobutiken eller som Erik laddat ner från Internet. Eftersom Erik arbetar med systemutveckling och datorer är datorn ett annat stort intresse och han är väldigt mån om att ha det senaste mjukvaran hemma. När han har lite tid för sig själv brukar han surfa runt och ta del av IT-nyheter och kolla sin privata mail.

3.4.2 Scenario

Det är måndag morgon och Erik är på väg till arbetet. Som vanligt har han inte tid att äta frukosten hemma, så han får äta den i tågets bistro. Medan Erik sitter där och äter sin frukost och dricker sitt kaffe, passar han på att titta på de senaste nyheterna. Han tar upp sin mobil ur fickan och slår på TV:n och väljer nyhetskanalen som vi kan kalla för ”Metro TV”.

Nyheter är något som Erik gärna tar del av och det brukar ofta leda till samtalsämne bland arbetskollegerna. Erik tycker det är smidigt att ha nyheterna i sin mobil, kanalen han tittar på påminner om tidningen Metro, fast i mobil TV format. Den är en bra mix av internationella och lokala nyhetshändelser som sänds i ett intervall av 10 minuter, och så fort det händer något nytt kommer det med vid nästa sändningstillfälle. Det lokala nyhetsinnehållet är beroende av var man befinner sig med sin mobil TV och eftersom Erik idag åker mellan Malmö och Köpenhamn, hinner han ta del av både nyheter från Malmö- och

(14)

8

Köpenhamnsregionen, lagom till att det är dags att stiga av tåget på Köpenhamns huvudbangård och ta sig till kontoret.

På Eriks avdelning har man alltid ett frukost möte varje måndag där man går igenom vad som hänt under den gångna veckan och vad som händer framöver. På mötet sitter Erik bredvid Hans Hansson som också är systemutvecklare. Hans och Erik blev anställda ungefär samtidigt och har varit arbetskollegor sen dess. Hans frågar Erik vad han har haft för sig i helgen och om han hunnit se helgens fotbollsmatcher? Erik som annars brukar ha koll på fotbollsresultaten svarar att han inte har haft tid i helgen, att det har varit mycket med hans lille son Max. Hans är snabb med att berätta resultaten och tycker att Erik borde se det snygga målet som Ronaldinio hade gjort i senaste matchen. Efter mötet tar Hans fram sin mobil och slår på TV:n för att visa målet för Erik. På mobilen visas en sammanfattning av de senaste fotbollshändelserna och han spolar snabbt fram till sekvensen med Ronaldinios snygga mål. Båda två utbrister - helt otroligt! De bestämmer sig för att käka lunch ihop senare under dagen.

När arbetsdagen är slut och det är dags för de båda arbetskollegerna att åka hem. De får platser mitt emot varandra på tåget. Båda är trötta och känner för lite lättsam underhållning. De nickar åt varandra och sätter på sig sina hörlurar och slår på TV:n på sina mobiler. Vid den här tiden brukar det nämligen sändas ett frågeprogram som påminner om ”vem vill bli miljonär”, som Erik och Hans brukar titta på och se vem som lyckas få ihop flest poäng. Ibland är Erik för trött för att delta aktivt, men kan ändå tänka sig att titta på programmet för att han tänker att han iallafall kanske lär sig något nytt.

Idag deltar båda aktivt i programmet genom att svara på frågorna som ställs i programmet. Till varje fråga får de fyra möjliga svarsalternativ och de svarar genom att välja svarsalternativ med hjälp av knappsatsen på mobilen. Om de väljer att spara svarsstatistiken, kan de skicka upp den till programmet och då tävla mot dem med bäst resultat och möjlighet till den stora vinsten. Erik tycker det är ett kul nöje och man kan ju göra det tillsammans med andra, vare sig de har en egen mobil TV eller tittar på samma.

När Erik väl är hemma är klockan över sex, hans fru har redan påbörjat middagen och Max sitter framför TV:n och tittar på barnprogram. Erik går in och säger hej till sin fru och säger att han ska försöka få lille Max i säng. Men Max vill inte gå och lägga sig för han vill se färdigt barnprogrammet först. Han får låna pappas mobil och ser slutet på sitt barnprogram på sitt rum samtidigt som Erik försöker få borstat tänderna på honom. När Erik väl har fått lille Max i säng, sätter han på ett sagoprogram som Max tittar på tills han så småningom somnar. Eriks fru Eva meddelar att maten är färdig och de sätter sig ner framför TV:n. Erik och hans fru äter och pratar om vad som har hänt under dagen. När man ätit färdigt tar Erik ut disken och sätter den i diskmaskinen. Det är ett debattprogram som visas på TV och idag handlar det tydligen om att man tycker man har höga skatter i Sverige. Eva har varit inne i Max rum och hämtat Eriks mobil TV och hon deltar nu i debatten. Hon har skickat in ett inlägg och hoppas på att det ska bli uppmärksammat av programledaren. Erik säger till sin fru att hon borde skaffa sig en egen mobil som kan ta emot TV sändningar och sätter sig ner bredvid henne igen och fortsätter att se på programmet.

Ibland tittar Erik på TV i sin mobil om de andra i familjen vill se något annat program i vardagsrummet, då slipper det bli tjafs om vem som ska se vilket program.

På morgonen vaknar Erik av att hans alarm på mobilen ringer. Idag ska han resa till Italien för att hjälpa till med att ett nytt system som man håller på att implementera. Han tar bilen till flygplatsen och är framme cirka en och en halvtimme innan flyget ska lyfta. Medan Erik sitter

(15)

9

och väntar tar han fram sin mobil TV och tittar på en serie som han följer. Det är en komedi som visas i små korta avsnitt på omkring 15 minuter och passar perfekt när man har lite tid att slå ihjäl. Erik upptäcker även att det finns en ny kanal, det måste vara för att han befinner sig på flygplatsen tänker Erik och tittar nyfiket på vad som visas. Det visar sig vara reklam för några av butikerna som finns på flygplatsen och evenemang i öresundsregionen. Erik ser bland annat en reklamfilm för en konsert som ska hållas i Parken i Köpenhamn och det är med hans fru Evas absolut största favoriter när det gäller musik. Erik är också rätt förtjust i musiken dem spelar, så han tänker att detta kanske hade varit något att överraska henne med på sin födelsedag? Han bestämmer sig snabbt, aktiverar programtjänster och klickar på en meny som visas i samband med reklamen för att göra en beställning av två biljetter. Nöjd och förväntansfull inför vad hans fru ska säga och reagera beger han sig på planet som strax ska lyfta.

Under sin vistelse i Italien bor Erik i en lägenhet som ägs av företaget. Lägenheten består av ett rum och ett litet pentry samt en toalett med dusch. Det är inte särskilt hemtrevligt, men Erik tänker att han ändå bara är där för att jobba, och i lägenheten kommer han ju ändå bara att sova.

Det har varit sena kvällar hela veckan och imorgon ska Erik åka hem. Han sitter i lägenheten och tittar på sin mobil TV. Något som Erik uppskattar och tycker är bra med mobil TV, är att han kan titta på sina favoritprogram hemifrån när han är på resande fot, som nu när han är i Italien och arbetar.

Ett meddelande dyker upp på mobil TV:ns skärm, det är Eva hans fru som ringer. Erik väljer att ta emot samtalet och ljudet på TV:n tystas ner så att han kan svara. Erik berättar att han kommer hem under morgon dagen, men att det troligtvis blir sent och att han har en överraskning till henne. Efter samtalet lägger Erik på och ljudet på mobil TV:n återgår till samma läge som tidigare.

Eriks fru blev jätte glad när han berättade om biljetterna till konserten. Det har nu gått några veckor och det är dags för ett besök i Parken i Köpenhamn. Erik har haft tur som kommit över biljetter, för det är nämligen många som inte lyckats få tag i några alls.

Parken är fullsatt och Erik och hans fru får platser ganska långt bak. Man kan skymta vad som händer på scenen längre fram. Både Erik och Eva tycker det är okej, de är ju så sällan de två kommer iväg och göra något tillsammans, utan Max. Men visst hade det varit roligt att få se mer en bara en glimt av favorit artisten.

Erik tar upp sin mobil TV och man sänder konserten även där, så Erik och Eva ser lika bra om inte bättre än de som har platser längre fram.

3.5 TV – ett medium i förändring

TV-konsumtionen som hittills har tillhört hemmet, flyttas nu ut på gatan som ett rörligt medium, precis som telefonen gjorde för några år sedan. Enligt mediagurun Marshall McLuhan som myntade uttrycket ”the medium is the message”, så är media i förstahand en utbyggnad av våra kroppsdelar och sinnen.

”Telefonen byggde ut örat och röstorganen, d. v. s. blev ett slags ”sinnes-förstärkare”. Med televisionen utbyggdes känselsinnet, eller samspelet sinnena emellan, och därmed drogs på ett ännu intimare sätt hela sinnes- och upplevelseapparaten in i mediaprocessen” (McLuhan, 1999: 281).

(16)

10

Men vad betyder det att TV nu kan konsumeras på ett nytt sätt och hur kan förändringar komma att påverka användandet av TV? TV är ett medium som engagerar flera sinnen till skillnad från t ex radion.

”/…/ Radion kan göra nytta som bakgrundsljud eller för att motverka buller, såsom när påhittiga tonåringar använder den som ett medel att få vara i fred. TV duger inte som bakgrund. Den engagerar en. Man måste vara med” (McLuhan,

1999: 331).

Med TV mediumet lever man sig in i sändningen och deltar själv. Medieforskaren, i likhet med psykiatern, får därför mera data av sina uppgiftslämnare än dessa själva har uppfattat.

”Alla upplever mer än de begriper. Ändå är det snarare det man är med om än det man förstår som påverkar vårt beteende, särskilt i kollektiva sammanhang där media och teknik är med i leken, och där individen nästan oundvikligen ingenting förstår av dessas verkningar på honom” (McLuhan, 1999: 339).

Det känns inte särskilt osannolikt att alla kommer ha och använda TV i mobilen framöver. Vi kommer inte att sluta se på TV i hemmet, utan mobil TV kommer snarare att fungerar som ett komplement till den traditionell TV.

Användningen av mobil TV kan komma att förändra den traditionella TV:ns ”primetime”, då man kommer att ha tillgång till TV:n överallt och att TV tittandet inte längre är styrt efter när man är hemma. Troligen kommer man att ha tillgång till kanaler och innehåll som i traditionell TV, men att man med tiden kommer att se en förändring av innehåll i mobil TV, med mer nischade program som vänder sig till mobil TV användare.

Programutbudet kommer troligen också att vara abonnemangsbundet, precis som i övriga digital TV sammanhang. Där man betalar för olika programpaket utöver standardutbudet. En intressant tanke med mobil TV är att ta med sig TV när man reser utomlands och få tillgång på kanalerna hemifrån. Men när man idag reser till andra länder in om EU och vill se på samma program som de ser hemma, blir det automatiskt ett problem med rättigheterna. I dag får en operatör bara sända mobil TV i det land som bolaget fått tillåtelse i.

För den som använder mobil TV så blir kanalen det sekundära och det primära blir vad som sänds vid det tillfälle då man använder sin mobil TV. Kanalen i sig kommer inte att ha lika stor betydelse i mobil TV sammanhang som i traditionell TV.

Vad mobil TV än kommer att medföra i förändringar, så är det fortfarande så och som Lev Manovich, konstnär, teoretiker och kritiker av nya medier, menar att vi fortfarande använder oss av en skärm för att t ex se på TV.

“Dynamic, real-time, and interactive, a screen is still a screen. Interactivity, simulation, and telepresence: As was the case centuries ago, we are still looking at a flat, rectangular surface, existing in the space of our body and acting as a window into another space. We still have not left the era of the screen”

(17)

11 3.6 Interaktionsdesign

Klarar inte användarna av att använda telefonerna och tjänsterna så är det tillverkarna som har gjort ett dåligt jobb. Är man seriös när man utvecklar användargränssnitt så genomför man användbarhetstester under hela utvecklingsprocessen för att undvika att göra saker som är oanvändbara. Mobiltelefontillverkarna har inget vidare bra track record när det gäller användargränssnitt. Det behövs därför här att man jobbar på ett professionellt sätt med interaktionsdesign.

“Although it is relatively easy to specify different interactive structures used in new media objects, it is much more difficult to deal theoretically with users’ experiences of these structures. This aspect of interactivity remains one of the most difficult theoretical questions raised by new media” (Manovich, 2001: 56).

Interaktionsdesignerns främsta mål är att förstå användarens behov av systemet. Målet kan delas upp i två delar (Jennifer Preece, 2002: 14 - 20):

Användbarhets mål (Usability Goal), som är att designa ett effektivt system som gynnar

användarens effektivitet inom arbetet med systemet.

Användarens upplevelse mål (User Experience Goal), som handlar om användarens

upplevelse av systemet, till exempel om det är motiverande för inlärning och dylikt.

Målen skiljer sig i hur dem används och i vilka sammanhang de sätts. Ett användbarhets mål kan handla om att systemet måste uppnå en viss effektivitet, medan användarens upplevelse mål kan vara att systemet måste vara estetiskt tilltalande.

Jag har arbetat med dessa två mål under projektet, där jag försökt komma fram till ett effektiv sätt för att presentera TV-innehåll i ett mobilt format och som är så användbart som tänkbart för målgruppen, men som även tilltalar dem rent estetiskt och funktionellt.

(18)

12 4. Metodval och genomförande

Detta kapitel är tänkt att ge en beskrivning av det metoder jag använt mig av och följt under arbetets gång för att nå fram till ett slutresultat. Det beskriver hur jag metodiskt har gått tillväga och arbetat med insamling och utvärdering av data.

4.1 Litteraturstudie

Jag har lagt stor vikt i att söka information i rapporter och Internetkällor samt granskat litteratur som är relevant för projektets område, vilket har varit till grund och underlag för mitt arbete. De källor jag använt mig av i min avhandling redovisas i referenslistan (se

referenslista: s. 34).

När det gäller urvalet och prioritet av källor, så har jag sökt information om mobil TV i form av rapporter eller avhandlingar från någon institution och artiklar publicerade i ACM, en databas med innehåll inom datavetenskap. Jag har läst ett flertal artiklar publicerade på Internet, där man ibland har hänvisat till en och samma rapport och där jag på detta sätt fått vetskap om rapporten och sökt upp den för att kunna ta del av den i sin helhet.

Den litteratur som jag ansett som relevant för projektet har varit böcker av kända författare inom området för media och kommunikationsvetenskap samt interaktionsdesign.

4.2 Intervjuer med aktörer

För projektet var det viktigt att veta vilka som kunde tänkas vara intresserade av att ha TV i mobilen och om det fanns någon efterfrågan av TV i mobilen. Intervjuer gjordes därför med försäljare på två försäljningsställen, en Trebutik och en Vodafonebutik som representerar de två största aktörerna av mobiltelefoner i Sverige, för att få en uppfattning om intressenter och målgrupp.

Intervjuerna gjordes i samtalsform, där jag frågade försäljaren om de hade någon mobiltelefon med TV funktionalitet och om han i så fall kunde tänka sig att demonstrera denna för mig. Jag frågade om det var flera som frågade efter TV i mobilen och om de såg en frekvens av målgrupp.

Det visade sig att man än så länge inte såg någon större efterfrågan på TV i mobilen och att de som köper deras mobiler mest är intresserade av videosamtal.

Viktigt att poängtera här är att förfarandet av att se TV i mobilen vid intervjutillfället är sådant att man kopplar upp sig via GPRS, WAP eller Internet för att sedan få en förinspelad TV sändning streamad ner till sin mobiltelefon.

4.3 Konceptunderlag

Då koncepten utarbetas efter en teknik (se teknik – olika plattformar för mobil TV: s. 3) som ännu inte finns tillgänglig på marknaden har det inte varit möjligt att göra någon målgruppsundersökning. Jag har därför utgått ifrån de rapporter och undersökningsunderlag som jag tagit del av samt vad experter på området har sagt, att användarna i första hand kommer att vara så kallade ”early adopters”. I min design har jag även tagit andra som inte är lika teknikorienterade i åtanke (se målgrupp – användare: s. 5).

(19)

13

Min avsikt är att utveckla ett koncept för mobil TV som är så användbart som tänkbart för målgruppen, vilket kräver att jag sätter mig in hur det skulle kunna fungera bra för dem och på vilket sätt de skulle kunna ha användning av konceptet.

4.4 Användarstudie

I min användarstudie valde jag att använda mig av metoder som persona, scenario, mock-ups av designkoncepten och low-fi prototyper.

Persona och scenarios skapades för att underlätta arbetet i designprocessen och för att jag lättare skulle kunna sätta mig in i hur målgruppen interagerade med koncepten.

4.4.1 Persona

Persona är en metod för användarmedverkan inom systemutvecklingsprocesser.

En persona kan beskrivas som en fiktiv men fullt trovärdig användare. För att bygga upp en persona krävs intervjuer och undersökningar.

För utvecklingen av personan är det väsentligt att få information om egenskaper som ålder, personlighet, inställning till mobiltelefoner och teknik samt vad man har för mål med sina handlingar och sitt användande av sin mobiltelefon eller mobil TV.

Det är sedan dessa grundelement som omsätts till en beskrivning av den typiske användaren. Precisionen i beskrivningen är viktigare än att hitta den absolut riktiga användaren. Slutsatsen är att det är viktigare att programmet gör rätt saker och att det är en viss "friktion" i utförandet, än tvärtom (Cooper, 1999: 124 ff).

4.4.2 Scenario

Scenario är en metod för att lättare få en uppfattning om hur personan interagerar med prototypen och vilka situationer personan kan tänkas uppleva med produkten, genom att sätta personan i en brukskontext. Ett scenario är ett slags fiktiv historia eller berättelse om hur personan använder den tänkta produkten i sin vardag (Cooper, 1999: 179 ff). Jag skrev scenarios i syfte att dokumentera och kommunicera min förståelse för hur mobil TV kan tänkas användas i olika situationer.

4.5 Konceptförslag

Utifrån min persona utvecklade jag fyra konceptförslag för hur TV-innehåll kan tänkas presenteras i ett mobilt format, vilka funktioner som kan tänkas behövas samt hur man kan undvika skalning av TV bilden i det redan lilla formatet (se designprocess: s. 17).

Mock-ups av de fyra konceptförslagen och low-fi prototyper användes i ett användbarhetstest för att se hur respondenterna upplevde och interagerade med prototypen (se appendix J,

(20)

14 4.5.1 Mock-up

En mock-up är en förstudie till en prototyp. En visuellbeskrivning av konceptet som jag använde för att förtydliga navigationsförfarandet och åtkomst av funktioner.

Den användes även som grund för inspiration och diskussionsunderlag vid användbarhets-testerna.

4.5.2 Low-fi prototyp

En low-fi prototyp är en prototyp av en tänkt produkt eller system som tas fram med hjälp av billigt material. I detta projekt har jag använt mig av pappersutskrifter som utgör underlag för konceptförslagen, den digitala prototypen.

Fördelen med att använda sig av en low-fi prototyper är att man redan tidigt i designprocessen kan upptäcka användbarhetsproblem och kan på ett snabbt och enkelt sätt ändra i gränssnittet

(Preece, 2002: 243).

4.5.3 High-fi prototyp

High-fi prototypen i förhållande till low-fi prototypen förväntas se mer ut som den tänkta produkten (Preece, 2002: 245). Jag har valt att göra en simulering av den tänkta produkten och som jag kommer att använda när jag presenterar mina idéer för TAT – The Astonishing Tribe (se appendix S).

Prototypen skapade jag med hjälp av Macromedia Flash och Actionscript, som jag tycker är ett utomordentligt verktyg för att relativt snabbt skapa interaktiva prototyper.

Fördelen med high-fi prototyper är att man lättar kan få en förståelse för hur produkten är tänkt att fungera i verkligheten, då den är mer interaktiv.

4.6 Användbarhetstest av low-fi prototyper

I användbarhetstestet av low-fi prototyperna använde jag mig av fyra personer som alla uppfyllde kriterierna för tänkt målgrupp. Användbarhetstestet bestod av fyra delar, en introduktion, en utforskande del, en uppgiftsbaserad del och avslutningsvis fick de svara på ett antal frågor om upplevelsen och bruket av konceptet.

Jag började med en introduktion där jag kortfattat berättade om mitt arbete med mobil TV och de fyra koncepten som de skulle få testa, vad syftet var med testerna och hur det var upplagt. Fyra konceptförslag testades och varje test tog cirka 15 minuter, sammanlagt 1 timme.

I den första delen av användbarhetstestet observera jag bara respondenterna när de interagerade med low-fi prototypen, innan jag i nästa del av testet gav dem specifika uppgifter som de skulle utföra eller lösa.

Under själva användbarhetstestet fungerade jag som testledare och var testpersonens dialogpartner, då en tänka högt session användes under testet. Jag fungerade även som ett stöd i testsituationen utan att direkt besvara några frågor eller aktivt hjälpa till med exempelvis uppgifter.

(21)

15

Att vara testledare och samtidigt den som utvecklat koncepten var en knepig situation, men jag försökte vara opartisk och påverka respondenterna så lite som möjligt, då det var ytterst viktigt för mig att se hur respondenterna uppfattade och upplevde de olika konceptförslagen.

4.7 Enkätundersökning

Efter varje genomfört användbarhetstest fick de svar på ett antal frågor angående vad man tyckte och hur de upplevt konceptet. Jag sammanställde resultaten och analyserade svaren i en konceptutvärderingsmatris.

Den insamlade mängden kvantitativ- och kvalitativ data användes sedan som grund och underlag för konceptutvärdering och analys (se appendix O). En konceptutvärderingsmatris användes för att utvärdera de fyra konceptförslagen.

4.7.1 Enkätfrågor

Här redovisar jag de frågor som respondenterna fick svara på efter genomfört användbarhets-test.

1) Vad var bra respektive dåligt med konceptet?

För att ta reda på vad användaren upplevde som bra och dåligt med konceptet.

2) Upplevde du konceptet som enkel att använda? Varför?/Varför inte?

För att ta reda på om användaren upplevde konceptet som enkelt eller svårt att använda.

3) Var konceptet intressant eller spännande?

För att få en uppfattning om hur användaren upplevde hela konceptet.

4) Vilka förbättringar skulle du vilja föreslå?

För att ge användaren möjlighet att komma med förslag till förbättringar av konceptet.

5) Ser du någon nytta med konceptet för dig? I så fall vilken/vilka?

För att ta reda på om användaren upplever konceptet som tillräckligt intressant.

6) Hur skulle du beskriva konceptet för en kamrat?

(22)

16 4.8 Konceptutvärderingsmatris

För att kunna göra ett så bra urval som möjligt så måste jag ha någonting att utgå ifrån. Metoden jag använde mig av för att utvärdera de fyra konceptförslagen kallas för Pugh:s utvärderingsmatris och är en del ur konceptutvärderingen vid produktutveckling, där jämförelsekriterier placeras i en värderingsmatris (http://www.idp.mdh.se/personal/lbk01/

kurser/kk0180/kurslitteratur/pughs/pughs.htm, 2006-02-17).

Som jämförelsekriterier har jag använt mig av de olika användarmålen. En rad för varje användarmål. Upptill markeras de olika koncepten med nummer. En kolumn för varje koncept.

Som referens för värderingen har jag använt mig av resultaten från genomförda användbarhetstester. Alla koncept har bedömts utifrån dessa. Bedömningen har gjorts i en tregradig skala, men där något av koncepten utmärkt sig extra mycket har det markerats med ett ++:

+ konceptet uppfyller användarmål bättre än väntat 0 konceptet uppfyller användarmål lika bra som väntat - konceptet uppfyller användarmål sämre än väntat

Jag summerade sedan antal plus och minus, för att på så sätt se vilka konceptförslag och idéer som fungerade bra och som var intressanta att arbeta vidare med.

4.9 Expertutlåtande

Under arbetets gång har jag fått viktig input och feedback i form av expertutlåtanden, från min handledare Michael Svedemar, studierektor vid K3 och som har en gedigen bakgrund inom Informatik och Interaktionsdesign. Han är den som gärna ställer frågan ”varför” man t ex har valt att göra på ett visst sätt?

Från TAT har jag fått input och feedback av Per Ögren som är Vice Precident of Userexperiences där och är den som givit mig detta uppdrag. Pers intresse ligger mer i funktioner och beskrivningar av olika navigations förfaranden.

I den inledande fasen av projektet fördes diskussioner om olika tänkbara framtidsscenarios: hur medieområdet ser ut just nu, vilken är den troliga utvecklingen och vad skall man om möjligt undvika? Efter att ha tagit del av undersökningar gjorda inom området för mobil TV, rådfrågade jag min uppdragsgivare om vad han trodde om den tekniska utvecklingen och vad som kunde vara en möjlig grund för att ta arbetet ett steg längre.

Jag presenterade senare mina konceptförslag och redovisade resultat och analys av användbarhetstesterna och vi diskuterade hur jag kunde förbättra de delar i gränssnittet som inte förstods på ett klart och begripligt sätt.

Vi diskuterade även olika inställnings möjligheter som t ex om det är kanaler som man ofta brukar titta på som styr vilka kanaler som ska visas i första hand? Om man ska kunna göra inställningar av egna specialkommandon som t ex åtkomst av kanaler via mobilens knappsats? Och om man med hjälp av sensorer skulle känna av om mobilen hölls i en vinkel närmare 90 grader och då växla till horisontellt läge.

En expertutvärdering är granskning av ett befintligt eller kommande system och kan genomföras på samma sätt som ett användbarhetstest och där man diskuterar fel och brister

(23)

17 5. Designprocess

Detta kapitel är tänkt att ge en beskrivning av den designprocess och användbarhetsstudie som ägt rum under arbetets gång. Jag har använt mig av metoder som är karaktäristiska för Interaktionsdesign.

5.1 Designprocess i teorin

Designprocessen börjar samtidigt med de allra första inledande idéerna, diskussionerna och mötena om eventuellt designarbete och fortsätter fram till en tillräcklig detaljerad specifikation som kan ligga till grund för produktion eller konstruktion. I vissa fall är en grundlig specifikation detsamma som den färdiga produkten (Löwgren & Stolterman, 2003:

4).

När en designer konfronteras med en designsituation uppstår och formas en vision.

Nästa steg i en designprocess är att designern, under en relativt kort tid, utvecklar en operativ bild. Den operativa bilden är en första konkretisering av visionen.

Vid en viss tidpunkt fastslås den aktuella operativa bilden som tillräckligt utarbetad för att i stället fungera som en specifikation av produkten. Därefter startar en ny process, nämligen konstruktionsprocessen (Löwgren & Stolterman, 2003: 56 ff).

5.2 Förarbete

Detta projekts designprocess började med ett inledande möte med min uppdragsgivare, Per Ögren på TAT. Efter mötet kunde arbetet börja ta form. Jag började generera idéer, för att se vad konceptet kunde innefatta. Allt detta för att sedan kunna begränsa konceptet och få det att smalna av till någonting som var genomförbart.

Jag började med att sätta mig in i uppdraget. För att bilda mig en egen uppfattning och för att ha något underlag vid konceptutvecklingen, sökte jag information på Internet, i artiklar och rapporter. Jag tog del av undersökningar gjorda på området för mobil TV, om vad som fanns gjort på området, vilken teknik som används idag och hur den tekniska utvecklingen ser ut. Jag tittade även på och utvärderade funktionaliteten i närliggande tekniker så som traditionell TV och digital TV.

När det gäller användartester av mobil TV, så har denna typ av undersökningar gjorts i Finland (Södergård, 2003: Mobile television – technology and user experiences), Storbritannien (Virgin Mobile and BT Livetime team up to pilot live digital mobile TV) och Tyskland (Trefzger; 2005: Mobile TV-Launch in Germany – Challenges and Implications.

Köln Universität). Där de undersökt intresset för mobil TV bland mobilanvändare, när på

dygnet man använder sin mobil TV, hur länge man tittar på mobil TV, vilka TV program som passar för det mobila formatet.

”The users clearly considered the service to be television, nor wireless multimedia. This underlines that new services should be rooted in known user interfaces.” (Södergård, 2003: Mobile television – technology and user

(24)

18

Intresset är stort för mobil TV, framförallt är det mobiltelefontillverkarna som vill komma igång med mobil TV sändningar, då man ser det som en ny inkomstskälla

(http://prylportalen.mkf.se/ArticlePages/200509/06/20050906200053_MKF794/20050906200 053_MKF794.dbp.asp, 2006-02-17).

Ett problem är att man satsar på olika sorters teknik och att man inte vet vilken teknik som kommer att gälla.

Efter att ha tagit del av dessa fakta, rådfrågade jag min uppdragsgivare vad han trodde om den tekniska utvecklingen och vad som kunde vara en möjlig grund för att ta arbetet ett steg längre.

Då konceptet utvecklas efter en teknik som ännu inte finns ute på marknaden och att olika aktörer från mobiltelefon marknaden förespråkar utveckling av olika tekniker, så har jag fått förlita mig på vad experter på området har uttalat sig om. Detta har legat till grund för beslutet för vilken teknik jag ska utveckla konceptet efter, där av också vilka möjligheter och begränsningar det medför.

5.3 Avgränsning

Uppdraget växte allt eftersom jag satte mig in i projektet. Det var flera aspekter som mobil TV berörde, dels den tekniska, vilken teknik som används, dels den fysiska, utformningen av den mobila enheten, vilka integrationsmöjligheter med annan utrustning man kan tänka sig, och dels den innehållsmässiga, mjukvarans utformning, vilka typer av program som kan tänkas fungera i det mobila formatet, funktionalitet för olika typer av TV och möjligheten till ökad interaktion mellan användaren och TV programmen.

Med tanke på tiden, knappt 20 veckor, som jag har på mig för uppdraget så har jag valt att begränsa mig och lagt störst vikt på att utveckla mjukvaransutformning och innehåll och bara reflektera över det tekniska, fysiska aspekterna.

En av frågeställningarna var hur man ska anpassa bilden till den lilla ytan och undvika beskärning av bilden och få den bästa möjliga bildupplevelsen i en mobiltelefon.

En lösning på detta är att man roterar bilden 90 grader så att den hamnar i ett horisontellt läge och då utnyttjar TV bildens naturliga format som är långsmalt och är något som skulle kunna tänkas hamna under den fysiska aspekten, där man utformar den mobila enheten så att man kan vrida displayen utan att själva knappsatsen berörs av det (se appendix D). Jag valde att utveckla konceptet efter en modell utan dessa finesser.

Min uppdragsgivare tyckte att det var innehållet i mobilen som var det som var mest intressant, men att jag även kunde titta på kopplingar till andra enheter, men då att man bara nämner det utan att gå djupare in på det.

De ville att jag skulle titta på vilka funktioner som kan vara intressanta för konceptet.

Jag skulle även titta på hur man ska få in mer interaktivitet i programmen och eventuellt titta på hur reklamen ska komma in i sammanhanget.

Jag började med att generera idéer till olika typer av TV program och skrev ner dem så utförligt som möjligt, för att vid en senare genomgång vara så lättförståliga som möjligt för min uppdragsgivare.

En av programidéerna baseras på debattprogram och som visar exempel på interaktion mellan mobil TV och dess användare (se appendix B).

(25)

19

Detta skulle sedan kunna sättas i ett sammanhang av hur man kommer att använda sin mobil TV, om man växlar mellan olika program, om det ska göras olika inspelningar för mobil TV- och vanlig TV-program, hur applikationen ska vävas in, om den ska sändas med programmet, eller om man ska ladda ner den innan man kan delta aktivt, eller om man har en standard för vilka funktioner som ska finnas för att interagera med ett mobil TV program, och även tänka på att det inte bara ska vara textbaserad kommunikation utan att man även utnyttjar möjligheten till ljud och bild. Det ska finnas funktioner som är väl anpassade för konceptet. Efter att jag begränsat mina idéer diskuterade jag med min uppdragsgivare om mina förslag som återstod. Jag utgick dels från mina egna erfarenheter, kunskaper och vad jag trodde kunde ge mig realistiska mål.

Jag valde att begränsat mig till hur själva förfarandet av hur TV-innehåll kan tänkas presenteras i mobiltelefoner och vilka funktioner som kan tänkas behövas och bara reflektera över andra aspekter av mobil TV.

Modellen jag har utvecklat konceptet efter har en så kallad ”joystick” och två knappar för ”softkeys” och detta är vad jag anser vara en förutsättning för att kunna hantera mobil TV på sin mobiltelefon, men även för att begränsa mig och för att det sedan är lättare att implementera konceptet i nyare modeller med finesser som t ex justerbar display och fler knappar än tvärtom.

5.4 Konceptutveckling

För att få en förståelse för och lättare sätta mig in i brukssituationen av mobil TV, intervjuade jag aktörer på mobiltelefon marknaden, där jag försökte ta reda på intressenter och målgrupp, som jag sedan kunde utarbeta persona och scenario ifrån. Intervjuerna gav mig inte så mycket att gå på när det gäller målgruppsanalys, men jag fick input ifrån min uppdragsgivare och handledare som jag använde mig av när jag skapade min persona.

Därefter kunde utvecklingen av koncepten påbörjas. Jag utveckla fyra olika konceptförslag, som alla presenterade TV-innehåll på olika sätt. Ett som påminner om TV förfarandet med fjärkontroll (se figur 1), ett som påminner mer om mobilens text och ikonbaserade gränssnitt

(se figur 7), och två som gav olika översiktmöjligheter av programutbudet (se figur 4 och 9).

Inställningsförfarandet var samma för alla (se figur 2), med undantag för att man i två av koncepten kunde välja program efter kategorier (se figur 5 och 8).

Koncepten kompletterades sedan med funktionsbeskrivningar till varje vy efter önskemål från min uppdragsgivare.

(26)

20

Figur 1. Koncept och funktionsbeskrivning för koncept 1.

(27)

21

Figur 3. Funktionsbeskrivning av horisontellt läge för koncept 1 och 4.

(28)

22

Figur 5. Funktionsbeskrivningar av inställningsmöjligheter för koncept 2.

(29)

23

Figur 7. Koncept och funktionsbeskrivning av koncept 3.

(30)

24

Figur 9. Koncept och funktionsbeskrivning av koncept 4.

5.5 Utvärdering av konceptförslag

Konceptförslagen testades på fyra personer som alla uppfyllde kriterierna för tänkt målgrupp. Som introduktion till testet berättade jag om mitt arbete med mobil TV och de fyra koncepten som de skulle få testa, vad syftet var med testerna och hur det var upplagt.

Testet utfördes med hjälp av mock-ups och low-fi prototyper av koncepten, bestående av pappers utskrifter som visade tänkt gränssnitt och innehåll.

Först fick respondenterna navigera fritt, innan jag i nästa skede gav dem specifika uppgifter som de skulle lösa. Slutligen fick respondenterna även besvara några frågor angående bruket av prototypen, som sedan låg till grund för utvärdering av de fyra koncepten.

Jag sammanställde och analyserade resultatet av användbarhetstesterna och gick därefter igenom dem med min uppdragsgivare för att visa vad jag kommit fram till.

Konceptet som jag kom fram till att arbeta vidare med var en kombination av koncept 1 och 4, med de funktioner och förbättringar som efterfrågades under användbarhetstesterna.

En del förbättringar av vissa delar i konceptet fick också göras, så som förtydligande av joystickens funktion, programöversikten skulle tydligare visa vilka program som visades, förfarandet av hur man sorterar kanaler skulle förenklas, program i programtablån som ej sänts skulle markeras och att man skulle få feedback från systemet om nya kanaler hittades vid en eventuell kanalsökning.

(31)

25

“Indeed, the coexistence of a number of overlapping windows is a fundamental principle of the modern GUI. No single window completely dominates the

viewer’s attention. In this sense, the possibility of simultaneously observing a few images that coexist within one screen can be compared with the phenomenon of zapping – the quick switching of television channels that allows the viewer to follow more than program” (Manovich agree with the parallel suggested by

Anatoly Prokhorov between window interface and montage in cinema, 2001: 97).

Vi talade om olika utföranden av översiktsmöjligheter och om vilka program som visas om man inte valt några favoriter. Hur man skulle stänga av TV funktionen och om man skulle kunna köra TV i bakgrunden vid användning av andra funktioner i mobiltelefonen.

Jag frågade efter designspecifikationer för mobilt gränssnitt, så som typsnitt, storlek på fasta grafiska element beroende på upplösningen.

För att inte behöva utveckla en helt egen knapplayout och lättare kunna implementera mobil TV konceptet i en befintlig mobiltelefonsmodell, fick jag tillgång till ett paradigm för knapplayout över Sony-Ericsson och Nokia modellserier.

Jag fick själv bestämma vilken av modellserierna som jag anpassade konceptet efter. Valet gjordes efter den modellserie som jag ansåg hade förutsättningarna för att hantera det tänkta systemet och för att det senare skulle vara lättare att implementera konceptet i nyare modellserier med fler knappar och finesser. En anpassning innebar några små justeringar där jag fick byta rubricering på ”soft keys”, men annars inga större ändringar och resultatet av detta visar jag på följande sidor (se figur 10 – 17).

(32)

26

Figur 11. Konceptet med funktionsbeskrivning för kanalvy och programtablå.

(33)

27

Figur 13. Funktionsbeskrivning av alternativ för visningsläge.

(34)

28

Figur 15. Funktionsbeskrivning av alternativ för favoriter.

(35)

29

Figur 17. Funktionsbeskrivning för horisontellt läge.

5.6 Vidareutveckling av koncept

Jag fortsatte att utveckla konceptet med användbarhetstesterna och expertutlåtande i åtanke och träffade sedan min handledare, som tyckte att jag kommit så pass långt att det nu bara återstod en expertutvärdering av konceptet (se expertutlåtande: s. 16), innan jag kunde påbörja arbetet med det som skulle bli prototypen.

När jag gick igenom konceptet med min uppdragsgivare använde jag mig av samma presentation som jag använde mig av på projectreviewn och jag visade hur konceptet nu såg ut.

Några saker som jag skulle tänka på var att man skulle ha möjlighet att ta bort kanaler som t ex efter en kanalsökning, om man inte vill spara någon av de kanaler som hittats. Funktionen av favoriter kunde förenklas genom val i alternativmenyn, eller om den längre var nödvändig, då man har möjlighet att sortera kanaler och lägga de kanaler man brukar titta på högst upp, så att det ändå är är de kanaler som man ser först.

Jag skulle även fundera på navigeringsförfarandet för översiktsvyn där programinnehållet visas i 3x3, att ha någon form av scroll bar, eller använda mig av djup i bilden som visar att det finns fler kanaler att tillgå. Han tyckte att jag kunde använda mig av en större skärm, 240 x 320, än den jag använt på 167 x 220 (se appendix C).

Vi talade också om mina funderingar kring hur jag hade tänkt framställa prototypen och min uppdragsgivare var av samma åsikt som mig, att jag skulle simulera användningen av konceptet i flash och att det inte behövdes programmeras så att den fungerade som en färdig produkt, eftersom det ändå är andra som ska skriva om det i C eller C++ senare.

(36)

30 5.7 Prototyp arbete

Det var nu dags att påbörja arbetet med prototypen, i åtanke togs det som diskuterades under expertutvärderingen.

Prototypen består av fyra huvud element, en meny för att demonstrera de olika nivåerna och funktionerna i gränssnittet, en mobiltelefon som jag valt att utforma själv eftersom jag inte vill favorisera någon mobiltelefontillverkare, en informationsruta som beskriver gränssnittet med funktioner och navigeringsförfarande och en hand som representerar och visar tänkt interaktion mellan användaren och mobiltelefonen. Prototypen görs i form av en simulation av det tänkta systemet. Detta för att få en förståelse för hur produkten är tänkt att fungera i verkligheten.

Först skapade jag ett grafiskt tilltalande gränssnitt utifrån konceptskissen och som anpassades efter det nya diplayformatet 240 x 320. Hela det grafiska gränssnittet togs fram i verktyget Adobe Photoshop. Övriga grafiska element som mobiltelefonen och handen togs fram i verktyget Adobe Illustartor. Alla delar importerades sedan in till verktyget Macromedia Flash där prototypen och simuleringen skapades och fick funktionalitet genom programmering i Actionscript.

Förändringarna i konceptet var att funktionen för favoriter togs bort och en funktion för att ta bort kanaler lades till. Kanaler som hittas efter en kanalsökning markeras i listan över kanaler. Knapparna för ”soft keys” används konsekvent med en alternativ knapp till vänster och en tillbaka knapp till höger. ”Joystickens” funktion har blivit tydligare eftersom den nu är markerad som en tredje ”soft key” i gränssnittet. Alternativmenyn används också konsekvent, där varje nytt aktuellt alternativ placeras överst i menyn och där efter följer övriga alternativ i samma ordning som i tidigare menyer. Menyn är även utformad så att den inte tar upp hela bildytan, utan att man fortfarande kan se den aktuella nivån i gränssnittet bakom. I horisontell läget används bara en ”soft key” för alternativ menyn och har samma placering som i vertikalt läge (se appendix R för koncept med grafiskt gränssnitt och appendix S för prototypen).

5.8 Designprocessen steg för steg

För att få en mer lättöverskådlig bild av designprocessen som ägt rum i detta projekt visas den här steg för steg. En något generaliserande bild av hur den sett ut då det till viss del varit en iterativ process.

Steg 1) Samtal med uppdragsgivare Steg 14) Konceptutveckling (vidareutveckling) Steg 2) Idégenerering Steg 15) Expertutvärdering

Steg 3) Målgruppsanalys Steg 16) Kravspecifikation 3 Steg 4) Persona Steg 17) Prototyp (high-fi) Steg 5) Scenario

Steg 6) Kravspecifikation Steg 7) Konceptutveckling

Steg 8) Användbarhetstest (low-fi) Steg 9) Konceptutvärdering

Steg 10) Expertutvärdering Steg 11) Resultatsammanställning Steg 12) Analys