• No results found

"Barn behöver ha inflytande i leken för att den ska bli fri" En studie om förskollärares förhållningssätt kring inkludering, inflytande och den fria leken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Barn behöver ha inflytande i leken för att den ska bli fri" En studie om förskollärares förhållningssätt kring inkludering, inflytande och den fria leken"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Barn behöver ha inflytande i leken för

att den ska bli fri”

En studie om förskollärares förhållningssätt kring inkludering, inflytande och

den fria leken.

Free play requires the children´s influence

Märtha Lundblad

Ellinor Qvist

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium: 2018-05-28

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Jonas Qvarsebo

(2)

Förord

Processen för denna studie började i uppförsbacke då vi insåg att vår projektskiss inte var genomförbar. Efter att vi i samråd med vår handledare bytte forskningsområde flöt arbetet på lättare och vi har inhämtat många nya och intressanta kunskaper. Studien, intervjuerna och inläsningen på tidigare forskning och teorier har genomgåtts tillsammans. Tidigt i processen valde vi att Ellinor skulle skriva uppsatsen för att få ett flyt i texten och Märtha har bidragit med att fördjupa sig i litteraturen och den tidigare forskningen. Vi känner att båda två har bidragit lika mycket och haft ett bra samarbete.

Vi vill tacka förskollärarna och era förskolor för att vi fått ert samtycke och fått ta del av era tankar och kunskap. Utan ert deltagande så hade vår studie inte varit genomförbar.

Vi vill även tacka vår handledare Jonas Qvarsebo för snabba svar, god vägledning och engagemang.

(3)

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och inkluderande arbetssätt i den fria leken. Våra teoretiska perspektiv är Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers teori om det kompetenta barnet och Sommers förklaring på Sterns teori om RIG-systemet. De centrala begreppen vi använt oss av är: Fri lek, inkludering/delaktighet, pedagogisk miljö och barns perspektiv. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Resultatet av vår studie visar att leken är av stor betydelse i barns liv, för barns utveckling och att pedagogerna i förskolan är närvarande i barns lek. Vi har också kommit fram till hur viktigt det är som pedagog att vara insatt i aktuell forskning och arbeta efter förskolans styrdokument.

(4)

Innehållsförteckning

Förord

Abstract

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

2 Tidigare forskning ... 6

2.1 Inkludering/delaktighet ... 6 2.2 Lek ... 7 2.3 Centrala begrepp ... 8

3 Teoretiska utgångspunkter ... 10

3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 10

3.2 Det kompetenta barnet ... 11

3.3 RIG-systemet ... 11

4.1 Metodbeskrivning ... 12

4.3 Urval ... 13

5 Resultat och analys ... 15

5.1 Förskollärarnas definition och förhållningsätt kring den fria leken ... 15

5.2 Förskollärarnas definition av barns delaktighet och inflytande ... 16

5.3 Förskollärarnas förhållningsätt kring den fria leken ur ett inkluderingsperspektiv ... 18

6 Diskussion ... 20

6.1 Hur förhåller sig förskollärare kring det inkluderande arbetssättet i relation till den fria leken? ... 20

6.2 Hur förhåller sig förskollärare kring ett inkluderande arbetssätt? ... 21

6.3 Hur förhåller sig förskollärare kring barns inflytande i relation till den fria leken? ... 21

6.4 Hur förhåller sig förskollärare kring barns inflytande? ... 22

6.5 Avslutning ... 22

6.6 Metoddiskussion och förslag på vidare forskning ... 23

Referenslista ... 25

(5)

1 Inledning

Hur skulle du känna om du inte fick lov att ha lunch samtidigt som din bästa kollega och så fort du stöter på henne så hindras du från att prata med henne bara för att ni trivs i varandras sällskap? Knutsdotter Olofsson (2017) beskriver detta som ett vanligt förekommande fenomen för barn i förskolan, med syfte att alla barn ska känna sig inkluderade. Detta görs ofta av förskolepedagoger med förhoppning om att lära alla barn att leka med alla för att ingen ska exkluderas. Knutsdotter Olofsson menar att en sådan syn på lek kan hämma barns utveckling och stimulans eftersom barn utvecklas i samspel med varandra. För maximal utveckling är barnen beroende av att ha tillit till de barn de samspelar med.

Förskolan har ett värdegrundsuppdrag. Förskolan ska vara en demokratisk plats där barns lust att lära och utveckling av kunskap och värden står i centrum. Leken skrivs fram i läroplanen för förskolan (98/16) som en viktig byggsten i barns lärande och utveckling. Malmö Universitet (2018) lägger stort fokus på leken och hur viktig den är för barns utveckling, då detta är ett av målen i förskollärarutbildningen. I läroplanen för förskolan hålls barns inflytande fram som en viktig punkt, där barnen ska ha möjlighet att påverka sin situation i förskolan. Det vi tänkt studera noggrannare är den fria leken i förskolan, där vi kommer att studera den fria leken utifrån ett pedagogperspektiv med fokus på inkluderande arbete. Detta vill vi studera eftersom vi, precis som Knutsdotter Olofsson (2017) har upplevt att inkluderingsarbete ibland krockar med den fria leken, genom att pedagogerna avgör vem som ska bli inkluderad, i vilka lekar, och vem som ska leka med vem. Vi vill bidra med att få en bättre förståelse och bild av hur pedagoger ställer sig till och ser på detta fenomen. Barnkonventionen (1989) genomsyras av barns rätt till inflytande, i artikel 12 står det att alla barn ska ha rätt till att uttrycka sig och ha inflytande över sin situation. Barnkonventionen måste efterföljas och det är all förskolepersonals ansvar att se till att den efterföljs i verksamheten. Om det är pedagogerna som avgör vem som ska leka vad, och med

(6)

vem, för att alla barn ska känna sig inkluderade, brister man då i barns rätt till inflytande? Hur fri är den fria leken om det är pedagogerna som avgör vem som ska leka vad och med vem?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring barns inflytande och ett inkluderande arbetssätt i den fria leken utifrån dessa frågeställningar:

• Hur förhåller sig förskollärare kring ett inkluderande arbetssätt? • Hur förhåller sig förskollärare kring barns inflytande?

• Hur förhåller sig förskollärare kring det inkluderande arbetssättet i relation till den fria

leken?

(7)

2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redogöra för den tidigare forskning som finns inom studiens område. Vi har valt att tematisera den tidigare forskningen i två olika områden som är barns lek och inkludering/delaktighet. Vi kommer att fokusera på förskollärares förhållningssätt inom begreppet inkludering/delaktighet. Vi upplever att det inte finns någon direkt forskning kring dessa begrepp kopplat till förskolans kontext, den tidigare forskningen kring dessa begrepp är kopplad till skolan och äldre barn. Vi kommer också att belysa och definiera vad lek är och hur lek påverkar barn, barns utveckling och lärande. Detta kapitel syftar till att ge en större och djupare förståelse kring studiens område.

2.1 Inkludering/delaktighet

Melin (2013) problematiserar i sin avhandling Social delaktighet i teori och praktik: om barns

sociala delaktighet i förskolans verksamhet människans syn på barn. Hon beskriver att

människans syn på barn är personlig och inte helt uppenbar, synen på barn inverkar på hur mycket inflytande och delaktighet barn har i den vardagliga verksamheten. Resultatet från hennes forskning synliggör att pedagogernas skicklighet och syn på barn samt att förstå barns upplevelser, påverkar barns möjlighet att vara delaktiga och inkluderade i förskolans verksamhet. Melin (2013) beskriver även att barn måste finnas och ingå i samma sociala kontext, detta är en förutsättning för att kunna vara socialt delaktig i verksamheten. För att detta ska vara möjligt så behöver pedagogernas syn på barn vara att alla barn har snarlika behov. Görs detta så kan pedagogerna organisera verksamheten på ett vis som gör att barn erbjuds samma förutsättningar för delaktighet. Hon hävdar att om pedagogerna arbetar på detta sätt så skapar barnen gemensamma erfarenheter och detta ses som väsentligt för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen och därmed delaktiga i gemensamma lekar. Pedagogens roll i leken kan bli problematisk då man som vuxen inte har någon given roll, vilket gör det svårt för pedagogerna att gå in i leken och ge stöd om någon skulle hamna utanför den sociala kontexten. Det som blir problematiskt är att kunna ge barnen stöd i leken utan att påverka det viktigaste i leken, vilket är att den styrs och leds av barn för att kunna hålla distans till vuxenvärlden.

(8)

Melin (2013) kommer i sin avhandling fram till att barns sociala delaktighet inte skapas på ett naturligt sätt bara genom att pedagogerna ger förutsättningar för delaktighet. Detta synliggör att delaktighet inte alltid är enkel att genomföra i en verksamhet. Pedagogernas normer och värderingar, säger Melin, har stor betydelse i arbetet med att skapa en delaktig verksamhet för alla barn. Därmed är det viktigt att pedagogerna inte lägger fokus på barnen i skapandet av barns sociala delaktighet, utan att detta ansvar ligger på pedagogerna och hur de ser på barn och hur pedagogens roll och agerande kan påverka villkoren för detta.

Wrethander Blidning (2017) beskriver i sin bok Inneslutning och uteslutning - barns

relationsarbete i skolan hur pedagogens roll och agerande påverkar delaktighet och inkludering

mellan varandra. Hon beskriver vikten av att pedagogerna måste förstå det sociala sammanhang som barn befinner sig i. Detta är av vikt att göra utifrån ett barnperspektiv för att pedagogen ska kunna få en förståelse för varför vissa saker sker i de olika sociala sammanhangen. Hon trycker på att pedagogens roll och agerande är avgörande för barns delaktighet och inkluderande i sociala sammanhang. För att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt krävs det att pedagogen är medveten om sitt agerande oavsett om hen är närvarandeeller ej.

2.2 Lek

Knutsdotter Olofsson (2003) skriver att barns lekförmåga är medfödd. Hon jämför detta med språket och att alla är födda med en förmåga att utveckla ett språk, men att man behöver förutsättningar för att utveckla och lära sig. Detta får barn främst genom vuxna i sin omgivning, likadant är det med lek, genom att de övar tillsammans med barnen. Knutsdotter Olofsson beskriver lek som barns inställning till verkligheten och det som görs och sägs i leken ska inte tolkas exakt på det vis det sägs eller görs. Det som sägs och görs i leken utgår från barns tidigare upplevelser och erfarenheter men där fantasin också tar stor plats. Det är de inre tankarna hos barn som påverkar vad barn leker. Om barn förknippar lek med verklighet blir det lättare för dem att skifta mellan lek och verklighet om de skulle bli avbrutna i leken.

Knutsdotter Olofsson (2017) beskriver även lek som en slags skapande verksamhet, eftersom barn skapar en bild av verkligheten genom lek.

(9)

I mångt och mycket är det samma förutsättningar för skapande som för lek: inspirationen av inre bilder, tid, ro, ostördhet, de vuxnas intresse, trygghet och frihet från prestationskrav. Barnen utvecklar sig att bli mästare både på att skapa fiktiva världar och att gestalta dem materiellt. Skapandet har samma verkningar som leken. Barnen blir engagerade, koncentrerande och tillfreds. (Knutsdotter Olofsson, 2017:140)

Öhman (2011) menar att barns lek är jämförbart med vuxnas arbete, det är i leken barn lär sig och utvecklas. Barn behöver leka för att kunna förstå och lära sig hantera sin vardag och känna sig kompetent. Däremot så hade barn inte jämfört sin lek med vuxnas arbete, utan leker för att det är något som är lustfyllt och får dem att må bra.

Tullgren (2003) beskriver hur leken gör att barn blir engagerade, kreativa och koncentrerade, vilket bidrar till barns lärande och utveckling. Tullgren menar att barns deltagande i leken är väsentligt för att barnen ska kunna utvecklas, lära och bearbeta sina upplevelser.

2.3 Centrala begrepp

De centrala begrepp vi kommer att lyfta fram i vår studie är fri lek, inkludering/delaktighet,

pedagogisk miljö och barns perspektiv.

Knutsdotter Olofsson (2017) förklarar begreppet lek som ett sätt för barn och förstå och bearbeta verkligheten runt omkring dem. barnen gör och säger i leken kan inte tolkas exakt, eftersom barn använder sig av fantasi för att bearbeta verkligheten. Därför har leken andra förutsättningar och regler. Nationalencyklopedin (2018) skriver att det är i leken barn tränar på att samspela och bygga sociala relationer och kräver både inlevelse och koncentration. Fri lek är ett begrepp som används främst i förskolan, vilket betyder att leken inte är styrd av någon vuxen eller har några konkreta mål. Det är denna definition vi syftar till när vi använder oss av begreppet fri lek.

Inkludering är ett begrepp som främst används i skolans värld och Skolverket (2016) skriver

fram inkludering som ett viktigt förhållningssätt i läroplanen genom att skriva att alla barn ska få känna sig som en tillgång i gruppen. Svenska akademien (2018) definierar ordet inkludera som “låta ingå som del i viss grupp” och exkludering som en motsats till inkludering, synonymer till

(10)

exkludering är utelämna och utesluta. Svenska akademien skriver att begreppet delaktighet betyder aktiv medverkan. Delaktighet är som inkludering ett begrepp som används mycket i skolans värld. Delaktighet skrivs fram och mycket fokus läggs på barns delaktighet i läroplanen för förskolan. Enligt Skolverket är förskolan en demokratisk plats som har ett värdegrundsuppdrag där alla barn ska få möjlighet att påverka och ha inflytande över verksamheten.

I läroplanen för förskolan (2016) skrivs det fram hur viktig den pedagogiska miljön är för barns utveckling, lek och lärande.

Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling, (Lpfö, 98/16 s.11)

Nordin-Hultman (2004) beskriver att beroende av hur man organiserar den pedagogiska miljön har stor betydelse för hur barnen förstår och upplever sig själva och hur barn uppfattas av vuxna. Den pedagogiska miljön och den vuxnes syn påverkar både lek och lärande och brukar även benämnas som den tredje pedagogen. När vi använder oss av begreppet pedagogisk miljö syftar vi till hur stor betydelse den har för barns utveckling, lek och lärande, eftersom en pedagogisk miljö varierar beroende på barngrupp.

Birgitta Knutsdotter (2017) beskriver barns perspektiv som barnets eget perspektiv på hur de upplever omvärlden. Genom att hjälpa barnet lyfta fram sitt meningsskapande och engagemang tar man sig an barns perspektiv. Hon menar att det är viktigt att man utgår från barnen genom barns perspektiv, alltså att ge barnet det stöd, förutsättningar och material de behöver för att den fria leken ska bli så meningsfull som möjligt. Den fria leken bygger på barns initiativ och om de får rätt stöd kan de bli hur påhittiga och engagerade som helst.

(11)

3 Teoretiska utgångspunkter

Teorierna vi utgått från i vår studie är Vygotskijs sociokulturella perspektiv detta perspektiv har vi valt eftersom lek är en social aktivitet där samspel krävs och mycket av barns utveckling sker genom lek. Vi kommer också att utgå från Sommers teori om det kompetenta barnet eftersom vårt fokus i denna studie är pedagogers förhållningssätt kring inkludering/delaktighet och lek. Vi har valt att utgå från denna teori eftersom vi är medvetna kring att pedagogens barnsyn påverkar hennes syn på inkludering/delaktighet och lek, för att kunna jämföra svaren mellan pedagogerna kommer vår analys ta avstamp i Sommers teori om det kompetenta barnet. Sommers förklaring på Sterns teori om systemet, kommer vi ta hjälp av för att kunna analysera vår empiri. RIG-systemet ger en större förståelse kring hur inkludering och delaktighet kan påverka barn och deras bild av sig själv.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

Enligt Vygotskijs (1978) sociokulturella teori är sociala relationer och kommunikation, tillsammans med handling, det mest väsentliga i barns utveckling socialt, emotionellt och kognitivt. Strandberg (2006) skriver att Vygotskij menar att kunskap skapas genom sociala relationer och kommunikation med andra människor, vilket oftast görs genom lek och verbal kommunikation. Tidigare erfarenheter och miljön påverkar den kunskap som fås i samband med att barn skapar sig en bild av omvärlden. Vygotskij menar att vi skapar ny kunskap hela tiden i alla sociala sammanhang vi befinner oss i. Sociala samspel är, menar Vygotskij, inte bara ett sätt för oss att skapa lärande och utveckling, utan att sociala samspel faktiskt är ett lärande och utveckling. Lindqvist (1999) skriver att barn utvecklas och lär sig genom det de sett och upplevt tillsammans med andra. Hon menar att i leken syns barns utveckling och lärande tydligt, genom att de reproducerar sina tidigare erfarenheter och därmed eventuellt utvecklar andra genom detta samspel. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) beskriver det sociokulturella perspektivet genom att jämföra det med det utvecklingspsykologiska perspektivet. Det utvecklingspsykologiska perspektivet är mer inriktat på den biologiska processen som sker hos barnet hela tiden beroende på ålder. Däremot så utgår det sociokulturella perspektivet från att det är kontexten som barnet befinner sig i form av samspel med omvärlden som påverkar barnets

(12)

utveckling. Vygotskijs sociokulturella teori kommer vi att använda som ett verktyg i vår analys genom att belysa samspelet och de sociala relationernas betydelse i leken.

3.2 Det kompetenta barnet

Synen på barn har förändrats över tid, förr ansåg man barn vara tomma kärl och passiva som vi vuxna skulle fylla med kunskap. Barn sågs som bräckliga och sårbara och som något som vuxna behövde skydda från en farlig värld. Dion Sommer (2005) beskriver att ett paradigmskifte ägde rum på 1980-talet där vuxna ändrade sin syn på barn. Detta paradigmskifte gjorde att vuxna såg på barn som födda med olika grundkompetenser. Samspel med vuxna är därför viktigt för att dessa grundkompetenser ska kunna utvecklas. Däremot så är det inte bara samspelet mellan barn och vuxna som är utvecklande för barnet, barnet föds med kompetens och nyfikenhet på sin omvärld vilket också är positivt för barnets utveckling. Sommer beskriver det kompetenta barnet som hur barn föds kompetenta och med olika förmågor att kunna kommunicera och samspela med omvärlden. Ser vuxna barn som kompetenta så syns inte bara barns behov av omsorg, utan även barns möjligheter och kompetenser. Vi kommer att utifrån Sommers teori om det kompetenta barnet lyfta fram pedagogens betydelse att uppmärksamma och stärka barns förmågor och kompetenser. Vi kommer att använda oss av Sommers teori om det kompetenta barnet i vår studie, genom att diskutera betydelsen av pedagogens syn på barns kompetens.

3.3 RIG-systemet

Dion Sommer (2005) förklarar Sterns teori om RIG-systemet som barnets uppfattning och förståelse av sig själv. Barn kommer ihåg och samlar de olika samspel som barnet varit delaktig i och ser det som vad barnet “jag” gjort tillsammans med någon annan. RIG-systemet gör att det är lättare för barn att komma ihåg och behålla de människor barnet brukar samspela med oavsett om de är närvarande med barnet eller ej. Stern kallar den människan som inte är närvarande för stunden för aktiverad följeslagare. Följeslagaren kan ge barnet en trygghet genom att barnet kan återta upplevelsen och känslan av att vara tillsammans med sin följeslagare. Barn utvecklar sin kunskap genom samspel med andra och kan genom detta samspel utveckla sin upplevelse av sig själv. I vår studie kommer vi att använda oss av RIG-systemet för att redogöra vikten av att barn måste känna sig delaktiga i en gemenskap.

(13)

4 Metod och material

4.1 Metodbeskrivning

Vi började vår bearbetning av studien genom att läsa på om området vi valt att studera för att se hur mycket tidigare forskning som fanns och om någon annan redan skrivit om det vi ville skriva om. Efter att vi gjort det så sökte vi upp information om vilka forskare som berör vårt ämne och fick träff på Birgitta Knutsdotter Olofsson som är professor inom lekpedagogik och som gjort många studier kring den fria leken. Tidigare forskning och facklitteratur inom begreppet inkludering var svårare för oss att hitta, så vi valde att bredda vår sökning kring detta begrepp. Vi började med att söka på inkludering förskola och delaktighet förskola då vi inte fick några träffar som gynnade vår studie så blev vi tvungna att bredda vårt sökfält och ändra sökord. Vår bearbetning fortsatte genom att vi sökte på andra begrepp och sökord såsom delaktighet förskola och delaktighet pedagogik. Detta gjorde att vi kom vidare i vår bearbetning av tidigare forskning och vi kunde börja vårt insamlande av material och påbörja våra intervjuer.

Vi läste Alvehus (2013) skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok för att veta hur vi skulle lägga upp våra intervjuer och hur vi skulle intervjua. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att vi hade färre öppna frågor utifrån våra teman i studien. Alvehus skriver att en tematisk inriktad intervju gör det lättare för forskarna att ta reda på hur informanterna tänker och känner kring studiens ämne, en tematisk intervju gör det lättare att komma åt informantens känslor, erfarenheter och tankar. Eftersom det var förskollärarnas erfarenheter och tankar kring lek och inkluderingsarbete vi ville studera valde vi att göra en semistrukturerad intervju istället för att observera förskollärarnas arbetssätt. Innan intervjun var vi medvetna om det som Alvehus skriver att om man som intervjuare får liknande svar i intervjuerna kan det innebära att vi som intervjuat drivit fram de svaren från informanterna genom att leda dem dit vi vill. Detta tänkte vi på genom att vi bad informanten om exempel, hade öppna frågor och varken gav negativ eller positiv respons på informantens svar utan använde oss av tystnaden.

(14)

4.2 Etiska förhållningssätt

Löfdahl (2014) skriver att det finns olika etiska principer som vi som forskare måste förhålla oss till, detta har vi haft i åtanke hela tiden under vår studie och tänkt medvetet kring. Vi har intervjuat tre förskollärare för att få deras syn på det vi valt att studera. Det vi började med var att behandla informationskravet och samtyckeskravet genom ta kontakt med förskolan och berätta vad vår studie skulle innehålla och hur vi skulle gå tillväga. När vi sedan fått samtycke från förskollärarna så började vi utforma frågor som vi skulle kunna ställa till dem för att verkligen få den information vi var ute efter till vår studie. När det sedan var dags för intervju så berättade vi igen muntligt för förskolläraren att hon när som helst får avbryta sin medverkan och inte behöver svara på frågor vi ställer om hon inte skulle vilja det. Vi gav även muntlig information kring hur materialet kommer att användas samt att vi kommer garantera att förskolläraren och förskolan kommer att förbli anonyma. Vi informerade att vi kommer att följa Vetenskapsrådets (2011)

konfidentialitetskrav för förskolan och förskollärarnas säkerhet så att ingen kommer kunna

identifiera och förstå vilken förskola eller vilka förskollärare som medverkat i studien.

Vi valde att spela in intervjuerna för att det skulle bli lättare för oss att veta vad informanterna hade svarat på våra frågor. Alvehus (2013) skriver att det är svårt som intervjuare att skriva ner svaren informanten ger eftersom det lätt blir att man missar något hen säger när man skriver samtidigt, det var detta som baserade vårt val av att spela in intervjuerna. Vi är medvetna om att det som Vetenskapsrådet (2011) skriver att inspelning av ljud utgör en sorts behandling av informantens personuppgifter, samt att man skulle kunna identifiera informanten genom att höra hens röst. Därför har vi bett om samtycke för att få spela in och berättat varför vi valt att spela in, samt att inspelningen endast är för vår skull och att den kommer att raderas när studien är avklarad för att följa Vetenskapsrådets nyttjandekrav.

4.3 Urval

Vi valde att intervjua tre förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner. Vi valde att ha ett homogent urval av informanter för att lättare få syn på vad just förskollärarens roll är inom ämnet samt för att kunna göra jämförelser mellan olika förskollärare. Det homogena urvalet

(15)

informationen från informanterna. Vi upplevde att vi fick en “mättnad” i informationen efter att ha intervjuat de första två förskollärarna på den ena förskolan. Vi är medvetna om att denna ”mättnad” kan ha uppstått av en slump då de jobbar på samma förskola. Vi valde därför att intervjua en till förskollärare på en annan förskola i en annan kommun, för att kunna få en mer nyanserad bild av ämnet.

(16)

5 Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att redovisa vårt insamlade empiriska material. Vi kommer att tematisera vårt resultat utifrån förskollärarnas beskrivning av begreppen och förskollärarnas syn på eller om de olika begreppen.

5.1 Förskollärarnas definition och förhållningssätt kring den fria

leken

Vi ville skapa oss en större förståelse av hur förskollärare definierar begreppet fri lek, eftersom Skolverket (2016) lägger stor vikt vid leken i läroplanen för förskolan.

Intervjuperson 1: Fri lek för mig är när barnen går efter sina egna intressen och leker. Till exempel när de gillar bilar så går de till bilhörnan och leker med bilar, när de gillar att måla så går de själva och väljer målarfärg och målar. Det är fri lek för mig.

Intervjuperson 2: Definiera fri lek, det är när barnen leker fritt på förskolan eller ute. Fri lek ska också ha bra förutsättningar det är inte bara att barnen springer runt och leker fritt. Det viktigaste är den pedagogiska miljön, så att man har en genomtänkt pedagogisk miljö. Vad är det för material jag vill ha framme? Varför har jag dessa lekhörnor? Vad är syftet med dem? Tillgängligt material och sen är det viktigt att ha närvarande pedagoger som leker med barnen, så att det blir en utvecklande lek så att man hjälper dem och stödjer dem i leken och för samtal för att kunna utveckla. Det är den fria leken för mig.

Intervjuperson 3: Lek är ett sätt för barnen att använda sig av sin fantasi, där de får utforska sin omvärld genom sin inlevelseförmåga. “Fri” lek definierar jag som att den inte är styrd eller målinriktad, där barnen tränar sig på det sociala, intellektuella och motoriska utvecklingen. I den fria leken har barnen frihet att leka vad de vill efter deras erfarenheter.

Efter att ha intervjuat förskollärarna så tolkar vi det som att begreppet fri lek är något alla förskollärare använder sig av och som samtidigt är väldigt tolkningsbart. De förskollärare vi har intervjuat menar att fri lek är när barnen leker fritt, utifrån sina egna intressen och erfarenheter. Dessa tolkningar av begreppet fri lek, visar på att alla förskollärarna är väl införstådda med och agerar utefter förskolans läroplan (98/16) och FN:s barnkonvention (1989). I båda dessa

(17)

styrdokument så skrivs lek fram som en viktig del av barns liv och till och med en mänsklig rättighet.

Det som skiljer sig är att intervjuperson 2 lägger stor vikt vid barnens förutsättningar i den fria leken och den pedagogiska miljön. Öhman (2011) skriver att förskollärarnas uppgift, tillsammans med barnen är att skapa en utvecklande lekmiljö där ett positivt lekklimat kan bildas. Hon menar att skapa en utvecklande lekmiljö gör förskollärarna genom att stödja barnen i leken, erbjuda barnen nya spännande material och ta tillvara på alla barns tidigare erfarenheter. Det positiva lekklimatet fås genom att förskollärarna hjälper barnen att upprätthålla och skapa positiva samspel vilket kan kopplas till Vygotskijs sociokulturella teori om att barn lär och utvecklas i samspel med andra. Intervjuperson 2 beskriver att hon reflekterar över både miljön och materialet hon erbjuder barnen. Hon berättar även hur viktigt det är med närvarande pedagoger, vilket vi kan koppla till det Öhman skriver om att det behövs bildas ett positivt lekklimat och för att detta ska ske så behöver barnen ibland stöttning av närvarande vuxna.

5.2 Förskollärarnas definition av barns delaktighet och

inflytande

För att få en förståelse för hur förskollärarna förhåller sig till inkludering och värdegrundsfrågor, valde vi att ta reda på hur förskollärarna definierar barns delaktighet och inflytande.

Intervjuperson 1: Jag gillar att barnen har inflytande, som att välja vad dom vill göra under dagen och ha ett demokratiskt tankesätt. De har rätt att välja vilken färg dom vill ha, vilken leksak de vill leka med och vill dom lyssna på musik är det också tillgängligt det finns möjligheter och göra. Vi är inte så stränga, nej vi kör samma som vi planerat man kan gå utanför ramar, man kan liksom bli flexibel. /.../ Du vill att de ska utvecklas i hur man jobbar med former, men de vill inte sitta och lyssna på dig när du gör aktivitet. Såklart vi kan gå ut och promenera gå och leta efter former istället så kan man locka dem på annat sätt.

Intervjuperson 2: Det är jätteviktigt med barns inflytande, det har man alltid i tankarna när man planerar och det är alltid genom samtal med barnen. Tänker att allting ska vara tillgängligt också för barnen.

(18)

Intervjuperson 3: Jag ska se till att barn ska kunna få möjlighet till inflytande över sin dag. På olika sätt i olika sammanhang, genom olika språk. Och när jag tänker mig språk så handlar det om att erbjuda barn flera språk och uttryckssätt för att kunna få och ha inflytande. Att alltid ställa sig frågan, hur gör vi det möjligt för barnen?

Vi tolkar utifrån våra intervjuer att barns inflytande och delaktighet är något förskollärarna arbetar aktivt för men på varierande sätt. Dessa olika sätt tolkar vi beror på vilken barngrupp förskolläraren är aktiv i och varierar utefter barngruppens behov. Alla tre ger sin barngrupp bra förutsättningar och möjligheter för att få uttrycka och påverka verksamheten. Förskollärarna använder sig också av olika metoder och arbetssätt för att barnen ska få ha inflytande och känna sig delaktiga. Vi kan utifrån svaren av våra intervjuer se att förskollärarna ser på barn som kompetenta eftersom de ger barnen möjligheter att själva få bestämma och vara delaktiga i sin vardag. Sommer (2005) menar att barn är kompetenta nog att få ha inflytande i sin vardag och att barnen utvecklas i detta samspel med vuxna och andra barn. Förskollärarna har tillit till att barnen är kompetenta nog att ha inflytande och vara delaktiga i olika bestämmanden, vilket är ett tydligt exempel på att de inte ser på barn som bräckliga och som måste skyddas mot faror. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) skriver att barns perspektiv och barns delaktighet är två begrepp som är beroende av varandra. Pedagogerna i förskolan måste vara skickliga på att ta barns perspektiv eftersom detta är ett villkor för att kunna göra barn delaktiga. Om pedagogerna ska kunna ta sig an barns perspektiv är det viktigt att barn ges möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, känslor och upplevelser genom olika uttrycksformer. Genom att pedagogerna ser, försöker tolka och lyssnar på det barnen uttrycker, tillsammans med utvecklingspsykologisk kunskap ger de barnen möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Detta sätt att se på barns delaktighet gör att vi får större förståelse och kan se att intervjuperson 3 arbetar med barns perspektiv som ett redskap för att ge barn möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Intervjuperson 3 beskriver hur hon ger barn möjlighet att använda sig av olika språk och uttryckssätt för att barnen ska bli delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Vi kan se att alla tre förskollärarna arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande i verksamheten, däremot så har de alla tre olika fokus. Intervjuperson 1 och 2 fokuserar mycket på det barnen uttrycker och att de har möjlighet att få välja och styra verksamheten genom detta vis, de använder också material och miljö som en tredje pedagog. Vi tolkar det som att intervjuperson 3 också fokuserar

(19)

på det barnen uttrycker men samtidigt erbjuder alla barn möjlighet att uttrycka sig på sitt sätt, då alla har olika förutsättningar. Alla förskollärare vi har intervjuat lägger väldigt stor vikt vid att alla barn ska få känna sig delaktiga och ha inflytande över verksamheten och arbetar utifrån styrdokument och gemensamma mål med detta. Däremot så skiljer sig arbetet för att främja barns delaktighet och inflytande beroende på vilken barngrupp man har och vilken syn man har på dessa begrepp.

5.3 Förskollärarnas förhållningssätt kring den fria leken ur ett

inkluderingsperspektiv

Vi har valt att undersöka hur förskollärare ser på fri lek ur ett inkluderingsperspektiv eftersom lek är en stor del av barns vardag och därför blir leken viktig även i förskolan. Just detta valde vi efter att ha läst det Öhman (2009) skriver om hur barn ibland utesluter andra barn från en redan pågående lek för att skydda den gemenskap de skapat genom leken. Detta menar Öhman inte alltid handlar om maktutövande eller att exkludera, utan snarare om att bevara den pågående gemenskapen i leken.

Intervjuperson 1: Vissa barn blir utanför, till exempel när tre barn leker så blir ofta en utanför. Vi märker direkt att detta barnet blir utanför eller inte är inkluderad i leken, så vi försöker stödja det barnet. /.../ Vi är alltid med i fria leken och vi ser exakt vem som är ledare och vem som fryser ut. Därför är vi alltid på plats och tillgängliga för att det inte ska bli kränkning av barn och så barn inte känner sig utanför. Så vi är alltid på plats i den fria leken och vi sitter på barnens nivå. Intervjuperson 2: När man sitter och leker med barnen så brukar man ju märka att vissa barn är utanför och har lite svårt att komma in i leken. Då brukar jag bjuda in dem i leken, det viktigaste är att man är uppmärksam. /.../ och att bjuda in dem i leken så att man inkluderar dem i den fria leken. Sen är de vissa barn som väljer att leka själv en liten stund som avkoppling, det är inte alltid man orkar vara i den stora gruppen så det är också viktigt att det finns lite små rum. /.../ det är okej att vara själv ibland.

Intervjuperson 3: Jag tänker mig att barns inflytande går hand i hand med den fria leken. Barnen behöver ha inflytande i leken för att den ska bli fri alltså̊ barns frihet att leka vad de vill. Alla barns röst måste tas på allvar. Vi arbetar med att inkludera alla barn i den fria leken, genom att på olika sätt vara närvarande som pedagoger. Det handlar om att vi pedagoger är engagerade i vad barnen

(20)

gör. Samtidigt är det en balansgång av att se till att alla barn mår bra i den fria leken. Inkludera efter barnens behov och önskemål.

Alla tre förskollärare berättar om hur ibland barn blir utanför och inte alltid inkluderade i leken och hur de arbetar för att alla ska känna sig inkluderade. Skånfors (2010) beskriver att uteslutning mellan barn är ett vanligt fenomen, framförallt i en redan påbörjad lek eller aktivitet. Detta menar hon inte handlar om att exkludera eller kränka någon utan detta gör barn för att skydda den pågående leken och den vänskap och gemenskap som bildas genom den. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) skriver att det är i leken som barnen tränar på att få ett demokratiskt förhållningssätt och lär sig att vara delaktiga, samt att bestämma tillsammans med andra. Därför skriver de att det är viktigt att barnen får möjlighet att bestämma vad de vill leka och vem de vill leka med. Genom leken får barnen också en medvetenhet över att de inte kan bestämma vad någon annan vill göra eller leka med. Vi tänker kring det Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson beskriver att det precis som de förskollärare vi intervjuat säger att, för att kunna inkludera alla barn i leken krävs det att pedagogerna är närvarande. Är pedagogen närvarande i leken så kan hen hjälpa barnen att bevara sin påbörjade lek från avbrott och även stötta barnen i deras demokratiska förhållningssätt gentemot varandra. Närvarande pedagoger är också viktiga för att alla barn ska känna sig inkluderade nånstans, för att alla barn ska få känna att de mår bra i den fria leken precis som intervjuperson 3 säger. Det är viktigt att ha närvarande pedagoger eftersom de tidigt kan se om där är något barn som alltid blir eller känner sig exkluderat. Är det så att det alltid är samma barn som känner eller blir exkluderat så kan detta påverka RIG hos det barnet. Sommer (2005) beskriver det Stern menar att om ett barn alltid känner sig exkluderat eller utanför leken, så kommer detta påverka barnets syn på sig själv. Blir eller känner sig barnet exkluderat ett fåtal gånger kommer hens bild av sig själv inte påverkas, utan bilden av sig själv påverkas om denna känslan upprepas och blir generaliserad. Slutsatsen av detta visar hur avgörande det är att ha närvarande pedagoger i den fria leken, för att kunna ingripa innan barnets självbild eller bild av andra förändras, vilket går hand i hand med det de tre förskollärarna beskriver.

(21)

6 Diskussion

6.1 Hur förhåller sig förskollärare kring det inkluderande

arbetssättet i relation till den fria leken?

Öhman (2011) skriver att pedagogerna uppmuntrar barnen att utforska leken och försäkrar barnen att de är trygga genom ickeverbal kommunikation och närvaro. Hon skriver också att det är viktigt som pedagog att inte ingripa i den fria leken för snabbt, utan att man låter barnen lösa sina konflikter och misstag själv. Detta är något vi har upplevt genom det förskollärarna sagt i intervjuerna att i många olika situationer i verksamheten, går pedagogerna in i leken för att ingen ska bli exkluderad eller kränkt väldigt ofta och snabbt. Knutsdotter Olofsson (2003) skriver att leken bidrar till barns välbefinnande och barn som får leka blir glada och nöjda, däremot kan barn bli aggressiva och irriterade om de ofta blir avbrutna i sin lek. Utifrån studiens resultat tänker vi att det är viktigt att man som pedagog inte är för snabb med att ingripa i konflikter eller liknande situationer eftersom detta leder till ett avbrott i barns lek. Det kan knytas till det Intervjuperson 3 beskriver genom att tydligt berätta att det är en balansgång av att se till att alla barn mår bra i den fria leken. Vi tolkar detta som att det inte alltid är lätt som pedagog och veta när man kan avvakta eller när man ska ingripa i barns lek och att det är därför alla tre förskollärare vi intervjuat trycker på hur viktigt det är att vara närvarande i den fria leken. Som vi nämnde i inledningen har förskolan ett värdegrundsuppdrag som ska genomsyra verksamheten, förskolan ska ses som en arena för barns olika möten och samspel. Det är i förskolan barn tränar på att mötas i olika situationer och samspela med andra barn, för att barn ska kunna mötas och samspela i olika situationer krävs det att de får träna på detta. Utifrån studiens resultat synliggörs det att det lätt kan bli en krock mellan att låta barnen träna på att mötas i olika situationer som inkluderar konflikthantering och att värdegrunden måste genomsyra verksamheten. Värdegrunden ska genomsyra verksamheten och i värdegrunden finns det vissa kriterier som pedagoger måste förhålla sig till, ett exempel på ett sådant kriterium är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. När man som pedagog läser detta kravet så tänker vi att det lätt kan bli att man glömmer hur betydelsefull leken är och hur mycket barn tränar på i samband med leken för man verkligen inte vill att något barn ska bli diskriminerat. Vi tror därför att man som pedagog hellre går in och avbryter leken en gång för mycket än en gång för lite, för att inte någon ska bli diskriminerad och därmed bryta mot sitt värdegrundsuppdrag.

(22)

6.2 Hur förhåller sig förskollärare kring ett inkluderande

arbetssätt?

Alla de tre förskollärarna berättar att barn ibland blir exkluderade och utanför i leken. Sommer (2005) beskriver Sterns teori om RIG-systemet och hur detta kan påverka barnets självbild, om ett barn generellt mestadels blir exkluderat kommer det barnets bild och uppfattning om sig själv påverkas. Två av de förskollärare vi intervjuat konstaterar att barn ibland blir uteslutna från leken, det förskollärarna gör för att motarbeta detta är att alltid vara närvarande i den fria leken och stötta barnen. Vi upplever att alla tre förskollärare vi intervjuat anser att om alla barn ska kunna vara delaktiga och inkluderade så krävs det att pedagogerna i förskolan är närvarande och uppmärksamma på vad som egentligen sker i den fria leken. Utifrån detta tänker vi att det är viktigt att alla pedagoger i förskolan är insatta i hur barn leker och vad leken gör för barns utveckling, samt att man verkligen sätter sig in i och ser vad det är barnen faktiskt gör. Sätter man sig in i vad som verkligen sker i leken tror vi att det leder till att pedagogerna lättare får förståelse för och kan uppmärksamma tidigt om det är samma barn som blir exkluderade eller alltid blir tillsagda.

6.3 Hur förhåller sig förskollärare kring barns inflytande i

relation till den fria leken?

Styrdokumenten för förskolan skriver fram lek som en viktig aktivitet i förskolan och vi på lärarutbildningen har fått höra ett flertal gånger att leken är viktig för barn. Under studiens gång har vi uppmärksammat att vi inte har tillräckligt mycket med kunskap kring leken och hur leken påverkar barn, denna fördjupande kunskap har vi fått först nu under vår egenvalda studie. Efter att vi har fått fördjupad kunskap kring leken så tänker vi att det inte är konstigt att pedagoger i förskolan inte alltid förstår att deras avbrott av barns lek kan påverka barnen och barnens självbild negativt. Att avbryta och ingripa i barns lek för mycket kan påverka barns bild och uppfattning av sig själv då de aldrig får känna att de kan lösa konflikter eller problem på egen hand. Hur blir det med barns perspektiv om de vuxna hela tiden avbryter leken och styr för mycket? Barnen kan få svårare att känna sig delaktiga och känna att de har inflytande i

(23)

verksamheten om de blir avbrutna och inte får lov att påverka sin egen situation. Studiens resultat visar att för att barn ska få inflytande i den fria leken krävs närvarande pedagoger som jobbar aktivt för att barn ska ha inflytande och barn ska känna sig delaktiga i den fria leken. Vi tror också att barns lek kommer att påverkas ännu mer nu när läroplanen för förskolan revideras och begreppet undervisning kommer att enligt Skolverket bli en viktig utgångspunkt i förskolan. Vi tror att detta kommer att leda till att den fria leken successivt kommer att försvinna från förskolans verksamhet och att den lek som kommer att finnas kvar i förskolan kommer att vara styrd undervisning med ett lekfullt inslag.

6.4 Hur förhåller sig förskollärare kring barns inflytande?

Som vi nämnt i inledningen så hindras barn ofta att leka med varandra och bästa vänner separeras från varandra med förhoppning om att alla barn ska leka och vara tillsammans med alla hela tiden. Knutsdotter Olofsson (2017) beskriver hur viktig en nära vän är för barn och deras utveckling. Har barn en nära vän som de har tillit till att leka tillsammans med så är det lättare för dem att försvinna in i leken och uppleva lekens glädje. Vänner känner en viss tillit till varandra vilket gör att de stimulerar och utmanar varandra, detta gör det extra betydelsefullt för barn att få möjlighet till att leka med sina vänner för att stimuleras och utvecklas. Knutsdotter Olofsson problematiserar pedagogers aktiva val av sära på barn som tyr sig till varandra, detta görs med förhoppning om att alla barn ska kunna leka med alla. Studiens resultat visar att förskollärarna vi intervjuat ser på barn som kompetenta och låter därför barnen har inflytande i sin vardag och vara delaktiga i olika bestämmande. Att få bestämma vem man ska leka med är ett av många sådana olika bestämmande där barn bör ha inflytande i verksamheten. Vi tänker att om man inte har denna kunskap kring hur viktiga vänner kan vara i leken, blir det lätt att man hämmar barns utveckling istället för att låta de utvecklas tillsammans med sina vänner. Inkludering är ett begrepp som i förskolan har väldigt stor betydelse och som man lägger ner mycket tid och arbete kring.

6.5 Avslutning

(24)

• Om det är pedagogerna som avgör vem som ska leka vad och med vem för att alla barn

ska känna sig inkluderade, brister man då i barns rätt till inflytande?

• Hur fri är den fria leken om det är pedagogerna som avgör vem som ska leka vad och

med vem?

Vi tänker att det lätt brister i barns rätt till inflytande eftersom förskolläraruppdraget är så komplext och att man som förskollärare har många olika styrdokument och forskning att förhålla sig till. Vår upplevelse utifrån vår studie är att man inte får tillräckligt med kunskap kring lekens betydelse för barns utveckling ute i verksamheten, detta tror vi kan bero på att det hela tiden kommer ny forskning som man som förskollärare måste förhålla sig till. Vi har själva upplevt att tiden för fortbildning inte alltid finns till, därför tror vi att man inte lägger tillräckligt med fokus på den nya forskningen. Att man inte lägger tillräckligt med fokus på ny forskning kring lek tror vi kan bero på att barn alltid genom alla år har lekt och leken är en självklar del i barns liv. Vår upplevelse är att den fria leken inte blir fri om det är pedagogerna som avgör vem som ska leka vad och med vem. Vi tror att pedagogerna avgör detta för att ingen ska bli exkluderad från leken, därför är det viktigt som alla tre förskollärarna poängterar att man som pedagog hela tiden är närvarande i den fria leken. Genom att vara närvarande i den fria leken kan man istället vara där och stötta barnen för att ingen ska bli exkluderad och alla ska få känna sig delaktiga i någonstans i något sammanhang, istället för att bestämma vem som ska leka vad och med vem.

6.6 Metoddiskussion och förslag på vidare forskning

Gällande vårt metodval, så var vi medvetna om att detta följs av både för och nackdelar. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer för att lättare få syn på och ta reda på hur informanterna tänker och känner kring studiens område, vilket Alvehus (2013) beskriver som en fördel vid denna typ av studie. Vi valde att spela in alla våra intervjuer för att få en korrekt bild och uppfattning kring det förskollärarna tycker kring vårt forskningsområde. Denna metod visade sig vara både fördelaktig och begränsande, då vi uppfattade det som att förskollärarna inte beskrev och pratade lika fritt kring vårt ämne och blev mer återhållsamma så fort inspelningen sattes igång. Vårt val av att endast intervjua tre förskollärare visade sig bli begränsande för vår studie, då vi kände att vi inte fick en nyanserad bild och inte kunde dra några generella slutsatser baserat på endast tre intervjuer. Vi tänker att observationer som ett komplement till intervjuerna skulle

(25)

berika resultatet av vår studie och hade förmodligen påverkat vårt empiriska material och möjligen också vårt resultat.

Vad gäller vidare forskning kring vårt ämne tänker vi att det vore intressant att utföra en ny snarlik studie som vår efter revideringen av läroplanen, då undervisningsbegreppet blivit mer centralt i förskolans verksamhet. För att få syn på hur och om detta påverkar barns inflytande och delaktighet i den fria leken. Ett annat möjligt forskningsområde tänker vi kan vara att undersöka hur mycket kunskap kring lekens betydelse och vilka förhållningssätt studenter på förskollärarutbildningen får med sig ut i yrket. Då vi efter denna studie känner att djupare förståelse kring lekens betydelse och förhållningssätt kring studiens ämne är mycket relevant för vår kommande yrkesprofession.

(26)

Referenslista

Tryckta källor:

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017). Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om

fantasileken. Första upplagan Stockholm: Liber

Knutsdotter olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Andra upplagan Stockholm: Liber

Wrethander Bliding, Marie (2017). Inneslutning och uteslutning: barns relationsarbete i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet . Lund: Studentlitteratur

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. 1. uppl. Diss. Stockholm: Univ., 2004

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande barnet i en

utvecklingspedagogisk teori. Liber: Stockholm

Pramling Samuelsson, Ingrid och Sonja Sheridan (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, vol 8 nr 1-2 (s.70-84)

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa Strandberg, Leif (2016). Vygoskij i praktiken; Bland plugghästar och fusklappar. 2. Uppl. Stockholm: Norstedt

(27)

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka! Stockholm: Liber

Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber

Elektroniska källor:

Malmö univistet (2018). Förskollärarutbildning

https://edu.mah.se/sv/Program/lglfo#Syllabus (Hämtad 2018-04-10)

Melin, Eva (2013). Social delaktighet i teori och praktik [Elektronisk resurs] : om barns sociala

delaktighet i förskolans verksamhet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013 Tillgänglig

på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87845 (Hämtad 2018-04-23)

Nationalencyklopedin, inkludera.

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inkludera (Hämtad 2018-04-23) Nationalencyklopedin, lek

http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lek (Hämtad 2018-05-03)

Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan Sonja (2003). Delaktighet som värdering och

pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 8 nr 1-2 (s. 70-84)

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7943/6997 (Hämtad 2018-05-07) Skolverket (1998/2010/2016). Läroplan för förskolan. Rev. 2016 Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (Hämtad 2018-05-02)

(28)

Skånfors, Lovisa (2010). Tokens, peer context and mobility in preschool children’s positioning work. Nordisk barnehageforskning, vol 3 nr 2 (s. 41–52). https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/256/270 (Hämtad 2018-05-07)

Svenska Akademin (2018). Svenska akademins ordlista över svenska språket. Norstedts akademiska förlag. https://svenska.se/tre/?sok=delaktighet&pz=1 (Hämtad 2018-05-02)

Svenska Akademien (2018). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Norstedts akademiska förlag. https://svenska.se/tre/?sok=inkludera&pz=1 (Hämtad 2018-05-03)

Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2004 Tillgänglig på internet:

http://portal.research.lu.se/ws/files/4592639/1693282.pdf (Hämtad 2018-05-29) Unicef (1969). Barnkonventionen.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full (Hämtad 2016-03-23)

(29)

Bilaga

Intervjufrågor

1. Hur skulle du definiera fri lek?

2. Vad är din roll i den fria leken?

3. Hur arbetar ni med värdegrundsfrågor och barns inflytande?

4. Hur ser du på barns inflytande?

5. Hur ser du på barns inflytande i relation till den fria leken?

6. Hur arbetar ni med att inkludera alla barn i den fria leken?

7. Hur ställer du dig till “alla ska få vara med”-tänket, tycker du att alla alltid ska få vara med?

(30)

9. Två barn leker en lek och uttrycker samt visar att de inte vill ha en tredje lekkompis när ett tredje barn visar/uttrycker att hen vill vara med i deras lek. Hur gör du för att det tredje barnet ska känna sig inkluderad i den fria leken?

References

Related documents

Några uppfattningar i arbetet med den fria leken som pedagogerna uppfattar kan vara bra att tänka på är att ”Ge barnen möjligheter att leka över tid och inte avbryta för

Lillemyr (1990) menar att barn som har svårigheter att leka med andra barn får svårigheter med sin utveckling både i det sociala och språket. Genom att se vad som händer i den

The contribution of the paper are the following: 1 Analysis of the tradeoff of power saving and delay for a small burst of packets while in LTE DRX is in sleep mode, 2 The LTE

In conclusion, irradiation of FePt thin films with 4 MeV Cl 2+ ions induces a magnetic softening of the irradiated region, which manifests in a reduction of the in-plane coercive

Vid akademier och högskolor har den blivande läraren kunnat genomgå den för ämbetsexamen obliga- toriska kursen i nämnda ämnen, när helst det passat honom,

Enligt Skolverkets (2017) allmänna råd ska förskolechefen tillsammans med pedagogerna organisera och utforma verksamheten på ett visst sätt för att kunna bemöta de individuella

7.1.1 Pedagogernas definition av fri lek och deras tankar om den fria lekens värde Utifrån mitt resultat av pedagogintervjuerna kan jag skönja en tendens till att pedagogerna

När observationerna var transkriberade sorterades de in i tre kategorier vilket var: Olika barns inflytande avlöser varandra, Inflytande avbryts, Inflytande genom förhandling om