Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
41-60 p Hälsa och samhälle
Kurs:Uppdragsutbildning 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS STÖD
TILL PATIENTER MED AKUT
HJÄRTINFARKT
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
ELISABETH MÅRTENSSON
AGNETA SVAHN
SJUKSKÖTERSKANS STÖD
TILL PATIENTER MED AKUT
HJÄRTINFARKT
ELISABETH MÅRTENSSON
AGNETA SVAHN
Mårtensson, E & Svahn, A. Sjuksköterskans stöd till patienter med akut
hjärtinfarkt. En kvalitativ intervju studie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde Omvårdnad 2007.
Det är vanligt att patienter upplever känslomässiga reaktioner såsom ångest och oro efter en hjärtinfarkt. Få studier är gjorda avseende stöd i det akuta skedet. Syfte var att beskriva hur sjuksköterskor uppgav att de ger stöd till patienter med hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metoden var semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor på en Akutvårdsavdelning i södra Sverige. Materialet bearbetades och analyserades med inspiration från innehållsanalys där två huvudteman framträdde. Resultat visade på att sjuksköterskorna baserade sitt stöd på professionellt förhållningssätt och genom individuellt anpassad kunskap.
Sjuksköterskorna uppgav att de hade förståelse för patientens utsatthet och därför kände mer empati för denna patientgrupp jämfört med andra. Att förmedla trygghet ansågs vara en viktig del i stödet och innebar att vara tillgänglig för patienten och att skapa en bra relation mellan dem. Sjuksköterskorna uppgav att de såg sambandet mellan hjärtinfarkt och ångest och oro och ansåg det var värdefullt att anpassa stödet efter individuella behov. Sjuksköterskorna sade sig var positiva till utveckling av vårdandet av patienter med akut hjärtinfarkt i t ex diskussionsgrupper med patientfall.
Nyckelord: Akutvårdsavdelning, hjärtinfarkt, intervjuer, patienter, sjuksköterska,
THE NURSE SUPPORT TO
PATIENTS WITH ACUTE
MYOCARDIAL INFARCTION
A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY
ELISABETH MÅRTENSSON
AGNETA SVAHN
Mårtensson, E & Svahn, A. The nurse support to patients with acute myocardial infarction. A qualitative interview study. Degree Project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.
It is common that patients experience emotional reactions as agony and anxiety after an acute myocardial infarction. Only a few studies related to the support in the acute stage have been made. The aim was to describe how nurses declared their support to patients with acute myocardial infarction in the acute stage. The used method was semi structured interviews with seven nurses in an Emergency ward in South of Sweden. The material was processed and analysed with
inspiration from content analysis and produced two main themes. The result showed the nurses support was described by the informants as professional conduct and knowledge. The nurses had a deep understanding of the patients’ vulnerability and therefore were more empathetic towards this group of patients compared to others. To give comfort considered beeing an important part in the support and meant beeing available for the patient and building a good
relationship between them. Knowledge about the connection between myocardial infarction and agony and anxiety and the importance to adjust the support after individual needs was clear. The nurses said they were positive to the future development of the nursing care for the patients with myocardial infarction for example in discussion groups focusing on case reports.
Keywords: Acute myocardial infarction, Emergency ward, interviews, nurse,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Epidemiologi 4
Definition och symtom 4 Diagnostik och behandling 5 Psykologiska aspekter 5 Omvårdnad 6 Stöd 6 Tidigare forskning 7 SYFTE 8 METOD 8 Kvalitativ intervjumetod 8 Urval 8 Kvalitativ analysmetod 9 Analys 9 Etiska överväganden 11 RESULTAT 11 Professionellt förhållningssätt 11
Att visa empati 12
Att ge trygghet 12
Att vara tillgänglig 13 Individuellt anpassade kunskaper 13 Att använda erfarenhetsbaserad kunskap 14 Att använda teoretiska kunskaper 14 Att kunna förmedla kunskap 15
DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Kvalitativ intervjumetod 15 Urval 15 Kvalitativ analysmetod 16 Analys 17 Etiska överväganden 17 Resultatdiskussion 17 SAMMANFATTNING 19 FRAMTIDA VÄRDE 19 FRAMTIDA FORSKNING 19 REFERENSER 20 BILAGOR 22
INLEDNING
Som kliniskt verksamma sjuksköterskor på en Akutvårdsavdelning (AVA) i södra Sverige vårdar vi patienter med olika sjukdomstillstånd där såväl medicin, kirurgi, infektion och ortopedi finns representerade. Några av dessa har fått diagnosen akut hjärtinfarkt med planerad inläggning på antingen kardiologen eller
medicinkliniken men som tills vidare vårdas på AVA p g a platsbrist eller behov av hjärtövervakning enligt lokal riktlinjer. Avdelningen har ett stort flöde av patienter där vårdtiden sträcker sig i genomsnitt till ett dygn och tar årligen emot ca 12 000 patienter varav 187 av dessa under 2005 fick huvuddiagnosen
hjärtinfarkt (Andersson, 2006-11-01). Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd och enligt vår erfarenhet väcker det hos många av dessa patienter mycket känslor som ångest och oro. Eftersom vi som sjuksköterskor är omvårdnads- ansvariga där stöd är en viktig omvårdnads- åtgärd, har ett intresse väckts hos oss hur sjuksköterskor på Akutvårds- avdelningen uppger att de ger sitt stöd till patienter med hjärtinfarkt i det akuta skedet. Fortsättningsvis kommer vi att benämna akut hjärtinfarkt med AMI (Acute Myocardial Infarction).
BAKGRUND
Detta avsnitt handlar om epidemiologi samt definition och symtom, diagnostik och behandling av AMI. Vidare tar vi upp psykologiska aspekter, omvårdnad, stöd samt tidigare forskning.
Epidemiologi
I Europa dör årligen runt fyra miljoner människor i AMI, och av dessa är 54 % kvinnor. Kvinnor insjuknar i AMI 10-20 år senare än män (Schenk-Gustavsson, 2003). AMI är den enskilt vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor i Sverige. Intagningar på sjukhus för hjärt-kärlsjukdom har ökat med 12 procent de senaste 10 åren, och utgör cirka 16 procent av alla vårdtillfällen i den slutna vården (Socialstyrelsen, 2004).
I Sverige under år 2000 vårdades 59000 patienter för kranskärlssjukdom varav cirka 24000 hade AMI. Akut kranskärlssjukdom är därmed den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård i Sverige (a a).
På UMAS i Malmö vårdades 760 patienter för AMI år 2006 varav 49 avled på sjukhuset till följd av sjukdomen ( Feldtblad, 2007).
Definition och symtom
Akuta koronara syndrom omfattar AMI, instabil angina samt plötslig död på grund av arytmi. Orsaken till AMI är en bristning i ett åderförkalkningsplack i ett kranskärl som plötsligt förtränger eller ockluderar blodflödet i kranskärlet. Det leder till ischemi i den del av hjärtmuskulaturen som det aktuella kranskärlet försörjer (Socialstyrelsen, 2004). När hjärtmuskelcellerna skadas frisätts proteiner i blodet b l a CKMB och Troponin I där de sedan kan mätas och användas som biokemiska markörer (Wallentin, 2000). Kontraktionerna i det ischemiska området påverkas negativt och kan leda till störningar i retledningsystemet och EKG-förändringar. Hjärtcellerna börjar att gå i nekros efter ca 20 minuters
ischemi. Den kliniska bilden kan variera från symtomfrihet till plötslig död (Persson, 1998). De mest typiska symtomen är bröstsmärta som ofta beskrivs som kramande, tryckande, brännande eller som en tyngdkänsla över bröstet. Den är ofta lokaliserad retrosternalt i bröstet med eller utan utstrålning till armar, hals och käke. Associerade symtom är vanliga i samband med ischemin och utgörs av kallsvettning, illamående, kräkning och ångest liksom andnöd (Wallentin, 2000).
Diagnostik och behandling
Diagnosen på akut hjärtinfarkt ställs med hjälp av anamnes, EKG samt
biokemiska markörer i blodet (Wallentin, 2000). Behandlingens mål är att lindra smärta och ångest, förlänga livet, minska komplikationer samt att förhindra återinsjuknande. Behandlingen består av syrgas, morfin, betablockad, nitroglycerin och ASA (Socialstyrelsen, 2004). För att förbättra flödet i det aktuella kranskärlet kan man på farmakologisk väg genom trombolys avlägsna kärlocklusionen med förbättrad genomblödning till den drabbade hjärtmuskeln. En annan metod är PCI (Percutan Coronar Intervention) där man med en tunn kateter via ljumsken till kranskärlen kan blåsa upp en ballong i andra änden av katetern och pressa tillbaka åderförkalkningsplacken. Ett tredje alternativ är CABG (Coronary Artery By-pass Graft) där man med hjälp av kirurgi använder vener från benen för att gå förbi det ockluderade stället och därigenom återställa blodflödet till hjärtmuskeln (Persson, 1998).
Psykologiska aspekter
Då man drabbas av en akut hjärtinfarkt är det vanligt att man upplever
känslomässiga reaktioner av olika slag (Schenk-Gustavsson, 2003). Eftersom hjärtfunktionen är en livsnödvändighet väcks tvivel på den egna kroppens
funktionsförmåga. Känslor av att tappa fotfästet och inte längre ha kontroll, vilket kan komma till uttryck i kraftig oro, nedstämdhet och sorg beskrivs ofta. I det flesta fall är detta normala känsloreaktioner som med gott stöd från omgivningen avtar och försvinner efter en tid (a a).
I en normal krisutveckling genomgår en människa i kris fyra faser enligt Cullberg (1980). Den första fasen utgörs av chock, då människan inte kan ”ta in ” det som har hänt och bearbeta det. Information och upplysningar som ges i direkt
anslutning till ett chockartat besked kan få till följd att personen efteråt har svårt att minnas vad som sagts.
I reaktionsfasen tvingas den drabbade att öppna ögonen för det som har hänt efter att tidigare ha förnekat det inträffade. Personens försvarsmekanismer mobiliseras. Frågor som ” varför” upprepas gång på gång.
Bearbetningsfasen varar cirka ett halvt till ett år efter traumat och då börjar individen vända sig mot framtiden och gamla aktiviteter återupptas.
I nyorienteringsfasen lever individen kvar med det förgångna som en erfarenhet och kan nu låta livet gå vidare ( a a).
Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om denna krisutveckling i arbetet med patienter med akut hjärtinfarkt (Billing, 2000).
Omvårdnad
Med omvårdnad inom hälso- och sjukvård avses hjälp till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själv klarar av att genomföra handlingar som hör till vardagen (SOSFS 1993:17). Patientens självständighet ska respekteras genom att omvårdnaden planeras och genomförs med säkerhet och integritet. Det är viktigt att all personal ser människan i ett helhetsperspektiv, och ger patienten möjlighet till samverkan med personalen samt till att ta tillvara de egna resurserna (SOSFS 1993:17).
I sjuksköterskans profession ingår att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som kulturella, andliga och sociala. Att ha en empatisk förmåga d v s att kunna leva sig in i andra människors reaktioner är viktigt. Att kunna uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse är andra viktiga egenskaper och då så långt som är möjligt lindrar detta genom adekvata omvårdnadsåtgärder. I sjuksköterskans yrkesutövning ingår även undervisning och information till patienten och/eller anhöriga samt uppföljning för att förvissa sig om att de har förstått given information (a a). Patientens rätt till information är en av de viktigaste förutsättningarna för den övergripande rätten till självbestämmande, något som i Sverige styrks i Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS1982:763).
Stöd
Ordet stöd är gammalt och har flera betydelser och förekommer bland annat inom juridiken, arkitekturen, medicinen och omvårdnaden (Nationalencyklopedin, 2006). Inom omvårdnad omfattar stöd åtgärder i syfte att ge stöd åt patienter i deras reaktioner i sjukdom och trauma (SOSFS 1993:17). Stöd i form av krisbearbetning under akutskedet och behandling av ångest och depression i ett senare skede, är viktigt för både patient och närstående. Att lära sig hantera stress kan minska risken för återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2004). Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär ofta situationer då patienter drabbas av kriser, sjukdom eller andra livsavgörande händelser, därför är stöd ett av kärnbegreppet inom omvårdnaden. Viktiga delar i stödet är att visa intresse för patienten, bedöma patienten, samt att ge moraliskt stöd. Stöd innebär också att underlätta och behålla hoppet (Ehnfors, 2003).
Enligt Stoltz (2006) finns lite forskat om stödet inom omvårdnaden. Författaren har i sin avhandling undersökt innebörden av stöd för anhöriga som vårdar en äldre närstående i hemmet. I avhandlingen definieras stöd som:
” delvis innebär stöd tillhandahållandet av generell handgriplig hjälp, såsom information, utbildning, ekonomiskt bistånd, hjälpmedel och extern service. Det skapar förutsättningar för att underlätta anhörigas kompetens eller kapacitet att vårda. Dessutom innebär stöd
nödvändiga kvaliteter som individuell anpassning, föränderlighet, långsiktighet, utrymme för att ge uttryck för känslor såväl som en ide om ett ömsesidigt och jämbördigt utbyte mellan de involverade personerna ”.( s 64)
Tidigare forskning
Det finns en hel del beforskat i patienters behov av stöd efter en AMI. Dessa studier belyser dock stödet över en längre tidsperiod och mindre i det akuta skedet.
Thomson (1998) undersökte 60 äkta makar där patienterna var yngre än 66 år och hade drabbats av sin första hjärtinfarkt. Syftet var att undersöka stödets betydelse för att minska ångest och oro hos patienter med AMI och deras anhöriga.
Kriterierna berörde patienter med vårdtid 24 timmar till 5 dygn. Efter indelning i två grupper fick den ena gruppen ingå i ett program där sjuksköterskan gav ett strukturerat stöd som komplement till det ordinarie program som enligt rutin gavs på en hjärtavdelning. Det strukturerade stödet bestod av fem punkter, där det i punkt ett ingick att reducera oklarheter och rädsla hos patienten genom
information om sjukdomen och arbetsrutiner på avdelningen. I punkt två gavs paren en realistisk bild av patientens möjliga fysiska och psykiska reaktioner till följd av AMI. I nästa punkt utarbetades ett psykologiskt stöd genom att forma en förtrolig relation med en tillåtande miljö. I punkt fyra tilläts paren delaktighet i omvårdnaden under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen. I den sista punkten skapades en vänlig och konfidentiell relation där paren tilläts diskutera alla möjliga aspekter beträffande patientens sjukdom. Denna grupp jämfördes sedan med den andra gruppen som ej erhöll det strukturerade stödet. Resultatet visade tydligt på att ångest och depression minskade i den grupp som erhöll det
strukturerade stödet jämfört med den andra gruppen (Thomson, 1988).
Hanssen (2004) har genomfört en studie på Hauklands sjukhus i Norge där hon undersökte informationens betydelse och patienternas hantering av olika
konsekvenser efter AMI. Fjorton patienter i åldrarna 42-69 år intervjuades tre till fem månader efter utskrivningen från sjukhuset. De tillfrågades om
sjukhusvistelsen och om tiden efter utskrivningen. I resultatet framgick att behovet av tydlig information och stöd efter AMI var betydande. De flesta kände sig trygga och var väl omhändertagna. Alla upplevde att personalen var skickliga och empatiska (a a).
Även i studien av Johansson et al (2003), framkom att känslomässiga
konsekvenser såsom rädsla och osäkerhet orsakades på brist på stöd. Studien visade även på att stödet från sjukvårdspersonalen hade betydelse för att kunna försonas med sin sjukdom. Denna studie var en kvalitativ fenomenologisk
intervjustudie där åtta kvinnor med AMI ingick. Informanterna intervjuades minst 2 år efter sin AMI om sjukhusvistelsen. Det framkom också att det var viktigt att sjuksköterskor var öppna och sensitiva inför patientens existentiella problem och hjälpte dem att själv ta ansvar för sin hälsa (a.a).
Svedlunds et al (1999) har intervjuat 34 sjuksköterskor på en hjärtavdelning i Sverige om sjuksköterskans upplevelser av att vårda människor som drabbats av AMI . I studien framkom att sjuksköterskorna var känsliga för de signaler som patienterna med AMI förmedlade, och anpassade sig efter varje patients aktuella behov i form av t ex specifik information eller extra tid. De ville att patienterna med AMI skulle känna sig trygga och att sjuksköterskorna var till för dem. Sjuksköterskorna erfor att patienter med akut hjärtinfarkt upplevde att de befann sig i ett slags förvirringsstillstånd. De beskrev hur patienterna distanserade sig från det som hade hänt. De förstod inte eller ville inte förstå vad som hade hänt och vilka konsekvenserna kunde bli. Sjuksköterskorna upplevde att deras
omvårdnadsåtgärder som stöd var viktiga för att hjälpa patienterna (Svedlund et al 1999).
SYFTE
Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur sjuksköterskor uppger att de ger stöd till patienter med AMI i det akuta skedet.
Definition: Författarnas definition på stöd är förenlig med Stoltz (2006).
METOD
Detta avsnitt är uppdelat i kvalitativ metod, urval, genomförande, analys och etiska överväganden.
Kvalitativ intervjumetod
Metoden som används i denna studie är kvalitativ innehållsanalys. I denna metod finns ingen bakomliggande teoretisk ansats utan den går ut på att tolka ett
livsvärldsperspektiv genom att fokusera på mänskliga handlingar i det dagliga livet. Här beskrivs innehållet i den mänskliga kommunikationen på ett objektivt och systematiskt sätt (Polit & Beck, 2006). Författarna har använt sig av
Burnard’s (1991) analysmetod som inspiration.
Forskningsresultatet ska vara så pålitligt som möjligt och varje studie måste utvärderas i relation till de procedurer man använts sig av för det erhållna resultatet. I kvalitativa studier är det viktigt att beskriva trovärdigheten, tillförlitligheten och överförbarheten. För att uppnå trovärdigheten beskrivs metoden öppet och i synnerhet hur kategoriseringen har skett. Att ha en välutformad datainsamlingsmetod och att beskriva det sammanhang i vilket datainsamlingen gjorts så noggrant som möjligt (Graneheim & Lundman, 2003) Tillförlitligheten handlar om att forskaren fokuserar på vikten av att alla intervjuer genomförs med samma procedur, men samtidigt är medveten om att det är en utvecklande process där nya infallsvinklar och nya fenomen kan uppstå efter hand som intervjuerna framstår. Överförbarheten beskriver i vilken utsträckning
resultatet kan överföras till andra grupper. För att underlätta denna är det viktigt att ge en klar och tydlig beskrivning av kontexten, valet av informanter, data insamling och analys processen (a a).
Urval
Inklusionskriterierna var sjuksköterskor med minst tre års yrkeserfarenhet då vi ansåg att de hunnit få tillräcklig yrkeserfarenhet som sjuksköterska samt vara anställda på AVA. Enligt Benner (1993) är sjuksköterskan med 2 –3 års
erfarenhet kompetent vilket innebär att kunna behärska situationer som hon kan ta itu med och klara av oförutsedda händelser som kan uppstå i omvårdnaden. Alla informanter var kvinnor med en medelålder på 37 år och en spridning från 28 till 50 år. Yrkeserfarenheten var 11 år med en spridning från 2 till 20 år. Fem
sjuksköterskor arbetade dagtid, fyra arbetade heltid och en 85 %. De två övriga arbetade natt, 75% vardera.
Enligt Polit & Beck (2006) finns inga regler för urvalsgruppens storlek utan styrs av syftet med studien, kvaliteten på insamlad data samt typ av urvalsstrategi. Samtliga trettiotre sjuksköterskor på AVA fick information muntligen och skriftligen på avdelningsmöten samt på anslagstavlan på avdelningen om syftet med studien och om möjligheten att deltaga, se bilaga 2. Vi bedömde att intervjuer med åtta till tio sjuksköterskor skulle ge tillräckligt material för att kunna få ett tillförlitligt resultat. Anmälningslistan satt uppe under två veckor i januari 2007 och då hade sex sjuksköterskor anmält sitt intresse med minst 3 års erfarenhet. För att erhålla ytterligare informanter valde vi att sänka
yrkeserfarenheten till minst 2 års erfarenhet. Den korrigerade anmälningslistan satt uppe en vecka till och då hade ytterligare två sjuksköterskor anmält sitt intresse vilket resulterade i åtta sjuksköterskor. Innan genomförandet av
intervjuerna uppstod ett bortfall där en sjuksköterska fick avbryta sin medverkan, varvid den intervjun aldrig genomfördes. Slutligen inkluderades sju
sjuksköterskor i studien. Eftersom de är våra kollegor och arbetskamrater är det extra viktigt att beakta vår egen förförståelse (Polit & Beck, 2006).
Kvalitativ analysmetod
Kontakt togs med informanterna om tid och plats för intervjuerna. Alla
intervjuerna hölls i Akutklinikens lokaler och då i ett avskilt rum för respekt av integritet och för att minimera störande ljud från omgivningen.
Vi använde oss av två inspelningskällor en diktafon och en MP3 spelare för att försäkra oss om att inte materialet skulle gå förlorat. Vi använde oss av
semistrukturerade intervjuer med syfte att hålla intervjuerna inom ämnesområdet (Kvale, 1997). Intervjuerna skedde under v 4- 7, 2007. Efter informerat samtycke genomfördes intervjuerna enskilt där båda författarna var närvarande. Intervjuerna tog mellan 25-45 minuter. Författarna planerade i förväg hur fördelningen av genomförandet skulle ske. I fyra av intervjuerna stod den ena författaren för genomförandet av själva intervjun och den andra satt passiv och lyssnade och gjorde anteckningar för att underlätta analysen. En intervjuguide, se bilaga 1 användes som stöd till författarna med semistrukturerade frågor enligt ( Kvale, 1997).
Informanterna fick inledningsvis en repetition om bakgrunden och syftet med studien samt tillfrågades om deras godkännande att intervjun bandades. Eftersom det är våra kolleger och författarna känner dem väl krävdes ingen ingående presentation av vare sig intervjuare eller informanter. Medvetenheten om att författarna var väl förtrogna med avdelningens rutiner beaktades genom ett så neutralt förhållningssätt som möjligt. Innan intervjun startade tillfrågades informanterna om de hade några frågor. Efter att bandspelaren sattes igång inleddes intervjun med frågor om bakgrundsfakta om informanterna innan själva intervjun om stödet började. Efter intervjuerna fick informanterna möjlighet att kommentera om de hade något att tillägga som berörde ämnet. Intervjuerna transkriberades sedan i närvaro av båda författarna för att minimera risken för en felaktig transkribering. Därefter fick varje informant sin transkriberade intervju för möjlighet till korrigering. Ingen ansåg sig behöva göra någon korrigering.
Analys
Vi valde att använda oss av Burnards (1991) analysmetod som inspiration. Burnard använde sig av fjorton steg:
1. Korta anteckningar gjordes efter varje intervju för att komma ihåg detaljer och underlätta det kommande analysarbetet.
2. Intervjuerna transkriberades av författarna och därefter lästes texterna igenom och noteringar gjordes under läsningen. Målet var att fördjupa sig i texterna och bli mer medveten om intervju- personernas livsvärld.
3. De transkriberade texterna lästes sedan igen med fokus på att hitta de meningsbärande enheterna som berörde intervjuämnet. Dessa
markerades med färgpenna. Med datorns hjälp där också materialet fanns förvarat flyttades sedan materialet över till tabeller där det sedan listades och kodades med bildning av subtema. Nästan allt intervjumaterial listades och kodades. Detta steg kallas öppen kodning där subteman genereras fritt och vid denna kodning framstod 79 subteman, se bilaga 3.
4.-5. Alla subteman granskades igen för hand och skrevs ner på ett nytt papper. De med samma ord markerades med lika färger med
färgpenna för att lättare kunna överblicka materialet. De med samma och liknande innebörd slogs sedan samman till bredare subteman. Till slut framstod en lista med sex subtema som belyste resultatet.
6 I Burnards (1991) sjätte steg ska två kollegor oberoende av varandra och forskaren i fråga upprepa ovanstående förfaringssätt och
generera kategorisystem/subtema varefter den sedan jämförs med författarnas lista där justeringar görs om nödvändigt. Syftet är att öka validiteten. Författarna valde istället att oberoende av
varandra ta ut meningsbärande enheter ur texten och därefter koda dessa samt ge förslag på subteman. Därefter jämförde författarna sina resultat och gjorde justeringar för att slutligen enas om två huvudteman.
7. De transkriberade texterna lästes igen och kontroll gjordes så att allt täcktes in i listan med subtema. Justeringar gjordes om nödvändigt. 8- 10 I dessa steg ska transkriptionerna enligt Burnard bearbetas igen där materialet nu ska färgläggas efter huvudrubriker. Sedan klipps de kodade delarna ut och grupperas samman med andra delar av samma färg. Dessa klistras sedan upp på ett ark under lämpliga huvud- och underrubriker. Slutligen ska en utomstående få
kommentera och ge förslag på justeringar vilket också har betydelse för validiteten. Författarna valde istället att gå vidare till steg 12 eftersom materialet känns litet och lätthanterligt samt att tidsbristen påverkat förutsättningen att genomföra detta steg.
11-12 I dessa steg förbereddes själva hopskrivandet. Författarna samlade ihop allt material, de utskrivna transkriptionerna, de inspelade banden för att kunna gå tillbaka till orginalkällan samt listan med subteman och huvudteman.
13-14 I dessa steg startade själva skrivprocessen. Resultatet redovisades med huvudteman och tillhörande subteman och en beskrivning av vad som framkommit från intervjuämnet. Författarna har
illustrerat resultatet med ordagranna citat för att förtydliga texten (Burnard, 1991).
Etiska överväganden
Tillstånd ansöktes hos verksamhetschefen för Akutkliniken samt hos
avdelningsföreståndarna på AVA. Tillstånd för studien ansöktes och godkändes av Etikprövningsrådet (2006-12-13) vid Hälsa och Samhälle, Malmö högskola. Författarna var införstådda med vikten av ett ödmjukt förhållningssätt då informanterna var våra kolleger. Materialet från intervjuerna behandlades
konfidentiellt. Insamlad data hanterades så att inte informanternas identitet röjdes och ingen intervju presenterades i sin helhet. Samtycke till studien erbjöds
skriftligen i samband med intervjun och information gavs om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan förklaring. Materialet från intervjuerna
förvarades inlåsta i författarnas hem och kommer att raderas när examensarbetet är avslutat.
RESULTAT
Sjuksköterskorna uppgav att de ger stöd till patienter med AMI genom; Professionellt förhållningssätt och Individuellt anpassade kunskaper.
Resultatet presenteras utifrån följande huvudtema och subtema. Varje subtema belyses med citat från intervjuerna.
Sjuksköterskorna uppgav att de ger stöd genom: Professionellt förhållningssätt
- Att visa empati - Att ge trygghet - Att vara tillgänglig
Individuellt anpassade kunskaper
- Att använda erfarenhetsbaserad kunskap - Att använda teoretiska kunskaper
- Att kunna förmedla kunskap
Professionellt förhållningssätt
Professionellt förhållningssätt innebär att kunna lyfta blicken och ibland frångå rutinen, anpassa sig efter situationen, uppmärksamma det som händer runt patienten, urskilja och uppmärksamma olika signaler. Det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om att alla situationer är unika även om uppgifterna är rutinartade (Homecare in Europe, 2007).
Att visa empati
I de flesta intervjuerna framkom att sjuksköterskorna själva försöker sätta sig in i patientens situation. Förståelsen för patientens utsatta situation i det akuta skedet och rädslan för att bli lämnad ensam anses av de flesta sjuksköterskorna vara av stor betydelse. En sjuksköterska hade själv varit patient och då upplevt
sjuksköterskans empati för henne i en akut situation. Några sjuksköterskor
beskiver också hjärtat som ett vitalt organ och därför känner mer empati för denna patientgrupp jämfört med andra patienter. De övriga menar att känna empati inte är specifikt för patienter med AMI utan medkänsla gäller alla patienter med ångest och oro.
” skulle bli obehagligt om man själv blir lämnad ensam och att man själv
Det är klart att dom blir oroliga”.
(Sjuksköterska 1)
” någonstans så utgår jag från mej själv ju att jag själv hade
tyckt att det var jätteviktigt att få empati och väldigt vitalt att ha en hjärtinfarkt. Det känns ju väldigt livshotande då behöver man ju ha någon runt omkring”.
(Sjuksköterska 6)
”jag tror inte att jag ger mer stöd till hjärtinfarkt patienter just
för att jag vet att de har en hjärtinfarkt/…/en patient som är mer orolig och påverkad då känner man ju att man måste vara mer nära”.
(Sjuksköterska 3)
Att ge trygghet
Alla sjuksköterskorna i studien anser att trygghet som stöd skapas genom en bra relation till patienten och att man ska vara lyhörd för olika signaler. Alla
sjuksköterskorna har erfarenhet av att patienternas behov i det akuta skedet i första hand består av att bli förvissad om att få medicinsk behandling där ”allt annat’’ är av mindre betydelse. Alla beskriver vikten av att tro på patienten, att ge dem bekräftelse, att hjälpa dem att få styrka och se till individen. En
sjuksköterska beskriver att trygghet också är att inge ett förtroende genom att uppträda på ett professionellt sätt och ge en bild av att kunna hjälpa någon annan. Några sjuksköterskor funderar över om patienter med erfarenhet av flera AMI behöver mindre stöd jämfört med dem som drabbats av AMI för första gången. En del sjuksköterskor anser det är viktigt att i stressade situationer ändå bevara ett lugn och ge intrycket av att ha kontroll för att kunna ge den trygghet patienten behöver.
” stöd är ju viktigt till alla patienter och att man försöker tillgodose den patientens behov av stöd /…/ man får läsa på lite på olika patienter och utgå från den enskilde individen”.
(Sjuksköterska 5)
” att man ger en bild av att kunna hjälpa någon annan att man har varit med om det här förr och kan hantera och klara av det /…/ det är ju så man vill att de ska uppleva en ”.
De flesta sjuksköterskorna uppgav att miljön på avdelningen hade stor betydelse för tryggheten. De menade att avdelningens karaktär medförde en stressig miljö för patienten. Enkelrum alternativt tvåsal skulle vara det bästa istället för en stökig miljö på en sal med upp till fem patienter. En sjuksköterska uppgav däremot att enkelrum kan upplevas isolerande och att medpatienter istället har en positiv inverkan.
” om de är dåliga så ligger de på mindre sal och det tror jag kan vara skönt för dem /…/ en sån person kanske ligger och tänker på grannen samtidigt som han själv inte mår så bra, det kan bli rätt så stressande med stor sal”.
(Sjuksköterska 1)
” att ligga sjuk på stor sal där kan man säkert reagera olika man kan behöva folk omkring sig för att se att jag finns fortfarande med”.
(Sjuksköterska 2)
Att vara tillgänglig
Flera sjuksköterskor poängterar betydelsen av att finnas till hands och vara synlig för patienten. En sjuksköterska beskriver det som att presentera sig för patienten, berätta varför man är där och hur patienten kan komma i kontakt med personalen. Några sjuksköterskor uppger att när man har en orolig patient så försöker de ta sig tid att sätta sig ner hos den patienten. En sjuksköterska sa att om hon inte själv kan vara hos patienten i det akuta skedet så ber hon en arbetskamrat att stanna där. Att vara tillgänglig innebär också att vara noggrann med att berätta för patienten om avdelningens rutiner, där ringklockan var en viktig länk till
sjukvårdspersonalen de stunder då patienten var ensam.
”att det är bara till att ringa och vi är här /…/hela natten/…/ vi är här bara för dig ”.
(Sjuksköterska 1)
” När de kanske har som mest ont och mest ångest /…/ att finnas där och prata och hålla handen /…/ vara den nära ”.
(Sjuksköterska 2)
Individuellt anpassade kunskaper
Kunskap innefattar fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse. Här handlar det om regler och att kunna utföra praktiska färdigheter som övats in. Vidare innebär kunskap att kunna utföra riktiga handlingar vid rätt tillfälle, att veta vad man ska titta efter samt att ha insikt i andra människors situation (Homecare in Europe, 2007).
Att använda erfarenhetsbaserad kunskap
Det var tydligt att alla sjuksköterskorna uppgav att de förankrade sina omvårdnadsåtgärder efter kunskap och erfarenhet. Några beskriver olika
situationer där man efter hand lärt sig vad som fungerar bra beträffande stöd till patienterna. Flera sjuksköterskor uppger att det var det visuella, det man ser framför sig, som de registrerar för att veta vilka behov och vilket stöd patienterna behöver. De har erfarenhet av att patienter reagerar olika i samband med
sjukdom. Att titta på kroppsspråk är ett sätt som sjuksköterskan använder sig av för att kunna bedöma behovet av stöd vid AMI. En del sjuksköterskor upplever att AMI patienter inte behöver mer stöd än någon annan patient kategori. Deras erfarenhet visar att de efterhand lärt sig att känna igen patienter som var i behov stöd, de använder sig av sin intuition.
” Så har det blivit efterhand /…/ man har sett så gör man /…/ man har väl lärt sig efterhand /…/ jag tycker det funkar bra ”.
(Sjuksköterska 1)
” jag tror inte att jag ger mer stöd till hjärtinfarkt patienter just för att jag vet att de har en hjärtinfarkt, jag tror att det är mer den /…/ som man får efter att ha jobbat ett tag den här känslan av eller blicken från en viss person att de behöver mer än någon annan /…/ en patient som är mer orolig och påverkad då känner man ju att man måste vara mer nära ”.
(Sjuksköterska 3 )
Att använda teoretiska kunskaper
Det var tydligt att sjuksköterskorna ansåg sig ha kunskap om informationens betydelse för att kunna lugna en orolig patient. De flesta anser också att det är viktigt att inte glömma bort anhörigas delaktighet i stödet för att kunna vara en resurs till patienten. Några sjuksköterskor betonar att det är viktigt att ge lagom mängd information vid rätt tillfälle. Alla sjuksköterskor i denna studie uppgav sig ha kunskapen om sambandet mellan symtom och orsak till AMI där de väl
känner igen symtom på bröstsmärta i relation till ångest och oro samt är införstådda med stödets betydelse. En sjuksköterska baserar stödet på sina tidigare teoretiska kunskaper där hon kunde se sambandet mellan att drabbas av AMI och nedstämdhet.
” efter en hjärtinfarkt så kan man bli deprimerad/…/ efter mina kunskaper/…/ så kan bli nedstämd efter en hjärtinfarkt så jag kände att han behövde peppas lite”.
(Sjuksköterska 4)
” där ju även att blanda in anhöriga /…/ de behöver ju också vara med i det hela de är ju ett stöd till patienten så ger man god information till dem och lite grand om hur de ska bete sig då är det ju positivt för patienten också ”.
(Sjuksköterska 4)
” Man berättar ändå vad som händer så att de känner att vi gör någonting /…/ inte gå in på detaljer ”.
Att kunna förmedla kunskap
Några sjuksköterskor anser att det är viktigt alla sjuksköterskor på avdelningen har kunskap och erfarenhet av att ta hand om patienter med AMI. De flesta uppger en osäkerhet om huruvida det finns några specifika arbetsrutiner beträffande stödet av patienter med AMI. De anser dock att det hade varit bra med någon form av skriftliga rutiner avseende omvårdnad och stöd till denna patientgrupp.
Sjuksköterskorna reflekterar över de nyanställdas kunskaper och funderar mycket över deras behov av att lära sig mer om stöd i omvårdnaden. Ett sätt att förbättra kunskap om stödet som kom fram av flera sjuksköterskor var att se och lära av erfarna kolleger. En sjuksköterska föreslår att det hade varit bra med grupper som diskuterar patientfall.
”Det hade varit bra om vi hade diskuterat hur vi gör i de här olika situationerna/…/att sjuksköterskorna sitter ihop och diskuterar och då tror jag det kan komma fram att jag gör ofta så här eller jag har lärt mej så här eller jag har upptäckt att så här har en god effekt på det”.
(Sjuksköterska 7)
” Hade varit bra med CASE/…/hade det varit bra för de som är
lite mindre erfarna att vara med där och höra hur man gjorde med den patienten vad som hände och så”.
(Sjuksköterska 1)
DISKUSSION
Diskussionen delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Metoddiskussionen delas upp i kvalitativ metod, urval, genomförande, analys och etiska överväganden.
Kvalitativ intervjumetod
Som datainsamlingsmetod valdes en empirisk studie med intervjuer då vi sökte sjuksköterskors erfarenheter. Detta kan anses vara en lämplig metod för att kunna beskriva fenomenet stöd. Ett annat alternativ hade varit en enkätundersökning där informanterna möjligen hade känt sig mer anonyma.
Urval
I denna studie valde författarna att undersöka sjuksköterskor på en
Akutvårdsavdelning. Att genomföra intervjuerna på en hjärtavdelning där
sjuksköterskorna troligtvis har specifik kunskap i stöd i omvårdnad hade varit ett alternativ men av egenintresse samt tillgängligheten till den egna avdelningen gjorde att författarna valde att genomföra studien där. Skriftlig och muntlig information nådde alla sjuksköterskor på nämnda avdelning. Frivillighet ansågs vara en viktig faktor. Författarna trodde att de som satte upp sig på
anmälningslistan hade mycket att delge i intervju ämnet. Dock uppstod en svårigheten att erhålla tillräckligt med informanter vilket författarna tror dels beror på att de är våra kollegor och kan känna sig obekväma i en intervjusituation,
dels att AMI patienten är en liten grupp bland många andra patientgrupper där några uppgav att de inte hade något specifikt att tillföra studien. Tidsbristen var också en bidragande faktor som gjorde anmälningslistan fick tas ned efter en viss tid.
Eftersom författarna p g a det låga anmälningstalet fick sänka yrkeserfarenheten från 3 till 2 år kan detta möjligen ha påverkat resultatet. Erfarenheten som
sjuksköterska har minskat med ett år och därmed troligtvis även möjligheten av att införskaffa erfarenhet av att vårda AMI patienter. En fundering författarna har haft är om ett inklusionskriterium skulle varit att ha erfarenhet av att vårda AMI patienter då det framkom att en av de mer erfarna sjuksköterskorna inte hade träffat på så många patienter med AMI. Författarna ansåg dock att spridningen avseende ålder och yrkeserfarenhet var goda där både dag och nattpersonal fanns representerade. Författarnas mål var att intervjua åtta sjuksköterskor men p g a av ett externt bortfall där en sjuksköterska med kort varsel fick avstå p g a av annat uppdrag intervjuades slutligen sju sjuksköterskor. Efter sex intervjuer sågs ett tydligt mönster så kallad mättnad (Polit & Beck, 2006) och efter ytterligare en upplevde författarna att ingen ny information kom fram. Denna studie bestod endast av kvinnliga informanter. Författarna tror inte att manliga sjuksköterskor hade uppgivit att de ger stöd annorlunda än sina kvinnliga kollegor därför tror författarna inte att det hade påverkat resultatet.
Kvalitativ analysmetod
Informanterna fick möjlighet att påverka tiden för intervjuerna. De flesta valde att förlägga intervjun i anslutning till ett arbetspass. Möjligen hade sjuksköterskorna känt sig mer utvilade och fokuserade om intervjuerna förlagts på ledig dag vilket dock aldrig blev aktuellt. Intervjuerna skedde i lokaler i nära anslutning till avdelningen eftersom de var lättillgängliga. Inga yttre störande ljud påverkade intervjuerna. Ej heller blev vi störda eller avbrutna. Författarna använde sig av två inspelningskällor som visade sig vara fördelaktigt då en bandinspelning
havererade. Eftersom författarna kände informanterna väl behövdes ingen ingående presentation vilket inledningsvis gav en avspänd miljö. Detta har troligtvis lett till att informanterna kunde prata fritt och delge oss av sina erfarenheter i ämnesområdet. Författarna har dock resonerat om intervjumiljön upplevts annorlunda om författarna och informanterna varit okända för varandra. Båda författarna var närvarande vid intervjuerna där den ena författaren ansvarade för intervjun och den andra förde anteckningar. Detta visade sig vara fördelaktigt för att få ut så mycket som möjligt vid intervjun. Nackdelen med detta beror troligen på att informanterna kan ha känt sig i underläge. Intervjuguiden som användes som underlag hjälpte oss att genomföra intervjuerna på ett strukturerat sätt. Efterhand som intervjuerna genomfördes upplevde författarna dock att intervjufrågorna skulle varit mer tydliga för att undvika missförstånd samt för att erhålla ett mer fylligt material . En del informanter verkade osäkra hur författarna menade i en del frågor och bad oss ställa frågan om igen. Författarna tror att deras förförståelse i enlighet med Polit & Beck (2006) till viss del har påverkat
intervjuerna. T e x så besvarade informanterna frågorna ibland med halva meningar då författarna nickade i samförstånd eftersom vi kände igen
situationerna. Däremot tror författarna inte att en enkätundersökning hade fångat informanternas beskrivning av intervjuämnet lika bra trots anonymiteten då det är svårt att fånga nyanser och djup i personliga upplevelser på samma sätt.
Analys
Författarna upplevde att Burnards (1991) analysmetod med de 14 stegen var en bra utgångspunkt till vår studie. Författarna valde att modifiera denna efter våra förutsättningar avseende erfarenhet och tid. Vid transkriptionerna var båda författarna närvarande vilket visade sig underlätta avlyssningen av banden och därmed minimerades risken för missförstånd och felskrivning. I detta steg fanns en risk att redan här börja analysera materialet, vilket författarna var medvetna om. Författarna fick påminna varandra om vikten av att sätta sin förförståelse åt sidan och vara neutrala i enlighet med Polit & Beck (2006). Informanterna fick sedan läsa transkriptionerna. Ingen ansåg att texterna behövde korrigeras vilket tyder på att vi har varit noggranna i det momentet alternativt har informanterna känt sig trygga och sagt det de önskade. När det gäller överförbarheten så tror författarna att resultatet kan överföras till andra patientgrupper med akuta sjukdomstillstånd.
Etiska överväganden
Författarna strävade efter att ha ett ödmjukt förhållningssätt till informanterna som också var våra arbetskamrater. Författarna var medvetna om hålla sig till själva intervjuämnet och ej till den enskildes yrkesutövning. Författarna tror ändå att informanterna till viss del kan ha känt sig obekväma i den aktuella situationen, då det kan finnas en rädsla hos informanterna att bli bedömd i sin yrkesutövning.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskorna uppger att de ger stöd till patienter med AMI i det akuta skedet. Författarna anser att det som sjuksköterskorna beskrev beträffande stöd gav ett delvis förväntat resultat som dock får tolkas med försiktighet p g a litet material.
Eftersom författarna arbetar på samma arbetsplats som informanterna träffar vi givetvis på samma patientkategorier och har därför erfarenhet av att vårda
patienter med AMI. Författarna anser därmed att resultatet stämmer överens med vår egen förförståelse av hur vi ger stödet, (Polit & Beck 2006). Ingen av
sjuksköterskorna har specialistkunskaper i kardiologisk omvårdnad. Författarna tror att sjuksköterskorna utifrån vad de informerade upplever att deras
grundläggande kunskaper i omvårdnad är tillräckliga för att kunna vårda dessa patienter i det akuta skedet.
Sjuksköterskorna på AVA uppger att de ger stöd som kan tolkas är av god kvalitet. De uppgav sig alla vara empatiska på så vis att de var lyhörda för
patientens behov och måna om att patienten skulle känna sig trygg. Detta stämmer väl överens med Svedlund et al (1999) som i sin studie fann att sjuksköterskorna var känsliga för signaler som patienten förmedlade, de ville att patienterna med AMI skulle känna sig trygga och att sjuksköterskorna var till för dem. Att välja sjuksköterskeyrket kan anses stå för ett naturligt intresse att vårda och hjälpa människor. I SOSFS 1993:17 står det att människan ska ses i ett helhetsperspektiv där det i sjuksköterskans profession ingår att tillgodose specifika
omvårdnadsbehov och författarna ser tydligt att sjuksköterskorna uppger att de arbetar efter dessa allmänna råd.
Intressant var att en del av sjuksköterskorna uppgav att de inte anser att AMI patienten var i mer behov av stöd än andra patientkategorier utan det var de individuella behoven som styrde. Eftersom dessa sjuksköterskor på AVA är vana
vid att vårda patienter med olika sjukdomstillstånd skulle det kunna vara anledningen till att man inte anser att AMI patienten är en mer utsatt grupp än andra. Trots denna reflektion ses samtidigt att sjuksköterskorna har såväl teoretiska som erfarenhetsbaserade kunskaper om patienter med AMI. En del sjuksköterskor uppgav att de såg sambandet mellan att hjärtat är vitalt och upplevelsen av oro och ångest. Detta stämmer väl överens i Schenk-Gustavssons (2003) litteratur i vilken hon beskriver hjärtfunktionen som en livsnödvändighet vilket kan ge uttryck bl a i kraftig oro. Det fanns dock olika erfarenheter av att vårda patienter med AMI och vi tror att de sjuksköterskor som har mer erfarenhet än två år av denna patientkategori möjligen har en större medvetenhet för dem. AVA är en arbetsplats där vården är mycket inriktad på medicinska åtgärder med ett högt patientflöde. Vår erfarenhet visar att tid är en begränsande faktor för att kunna ge patienten det stöd som det finns behov för. I resultatet nämnde
sjuksköterskorna inte något om tidsbrist vilket dels kan de bero på att författarna valt att hålla sig neutrala p g a vår erfarenhet och inte heller ställt en direkt fråga om tiden under intervjuerna. Det kan också vara så att sjuksköterskorna upplever att den medicinska behandlingen är ett stöd för patienten i det akuta skedet. En annan aspekt kan vara att de anser att det går att förmedla stöd genom att ”bry sig om” om det så bara är under några minuter.
På frågan om hur miljön kan påverka stödet fanns förändringar på att få mer svar som handlar om personalens bemötande till patienter med AMI avseende att arbeta i parvård samt vid överrapportering. Sjuksköterskorna pratar mer om den fysiska miljön runt patienten som t ex rumsplacering som de har olika
uppfattningar om. Vi upplever att sjuksköterskorna på AVA uppger att de inte bara ser till allmäntillståndet vid placering på de olika salarna utan också har en blick för patientens behov av sällskap eller enskildhet för att känna trygghet.
Sjuksköterskorna nämner information i lagom mängd som en viktig del i stödet. De uppger sig se sambandet mellan tydlig information och minskad oro där även anhöriga ges delaktighet i möjligaste mån för att senare kunna ge stöd. I Hanssens (2004) studie framkom att tydlig information efter AMI var betydande och gjorde att patienterna kände sig trygga och väl omhändertagna. I sjuksköterskans
yrkesutövning ingår undervisning och information till patient och /eller anhöriga SOSFS 1993.17). Vi tror att sjuksköterskornas omvårdnadsåtgärder baseras på teoretisk bakgrund som ingår i grundutbildningen där de har kunskap om såväl informationen betydelse samt om de olika krisreaktionerna i Cullbergs (1980) litteratur.
En fråga i intervjun handlade om arbetsrutinerna beträffande stödet till AMI patienter på AVA. De flesta sjuksköterskor uppger att de var osäkra på om det finns rutiner för omvårdnadsåtgärder för AMI men är positiva till att införa sådana i verksamheten. Flera sjuksköterskor resonerar om att dessa rutiner kan vara till hjälp för i första hand nyanställda kollegor med ringa erfarenhet av AMI patienter. En del sjuksköterskor pratar däremot om att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till andra och då t ex i diskussionsgrupper. Vi upplever att
sjuksköterskorna är positiva till utveckling av kunskaper om stödet till AMI patienter.
SAMMANFATTNING
Sjuksköterskorna på AVA uppgav att de gav stöd genom att använda sitt professionella förhållningssätt och sin kunskap. Alla kände empati för AMI patienten i det akuta skedet. Trygghet och tillgänglighet förmedlades genom att se till individen, att finnas till hands och bevara ett lugn. Sjuksköterskorna uppgav att de använde sig av såväl sin erfarenhet som sina teoretiska kunskaper för att kunna ge stöd. De hade lärt sig efter hand vad som fungerade bra och tittade på
kroppsspråket för att bedöma behovet av stöd. De uppgav att de såg samband mellan AMI och ångest och oro. Att förmedla kunskap uppgav sjuksköterskorna kunde ske genom att se och lära av mer erfarna kollegor. Ett annat sätt kunde vara att diskutera patientfall i olika grupper.
FRAMTIDA VÄRDE
Syftet var beskriva hur sjuksköterskor uppger att de ger stöd till patienter med AMI. Vår förhoppning är att resultatet från denna studie kan bli ett underlag i diskussionsgrupper med patientfall för att lyfta fram stödet av patienter med AMI.
FRAMTIDA FORSKNING
Det hade varit intressant att undersöka ur patientens synvinkel den fysiska miljöns betydelse som stöd. Vi tror att en del patienter känner trygghet i närvaro av
REFERENSER
Andersson, C. Chefssekreterare, Akutkliniken, UMAS 2006-11-01 Personligt samtal.
Benner, P (1993) Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur
Billing, E (red) (2000) Psykologiska perspektiv på kranskärlssjukdom. Lund: Studentlitteratur
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today 11, 461-466
Cullberg, J (1980) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur Ehnfors, M (2003) VIPS boken: Om en forskningsbaserad modell för
dokumentation i Patientjournalen. FoU- rapport 48. Stockholm:
Vårdförbundet
Feldtblad, J Klinikadministratör. Hjärtmottagningen,UMAS. 2007-03-10 Personligt samtal.
Graneheim U.H. & Lundman B (2003) Qualitative content analysis in nursing research:concepts,procedures and measures to achieve
trustworthiness.Nurse educationToday, 24,105-112
Hanssen, T Nordrehaug J,Hanestad B (2004) A qualitative study of the
information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge.European Journal of
Cardiovascular Nursing , 4 ,37-44
Homecare in Europe
in;http://www.cfl.se/homecare/modulf/textf.asp?lang=`se`&sida=1,sida=2,sida=8 Hälso- och Sjukvårdslagen SFS 1982:763
Johansson, A, Dahlberg, K & Ekebergh, m, (2003) Living with experiences following a myocardial infarction.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 229-236
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun .Lund:Studentlitteratur Nationalencyklopedin, 2006
>http://www.NE.se
Persson, S (1998) Kardiologi-hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund:Studentlitteratur Polit, D F & Beck C T(2006)Essentials of Nursing Research. Methods,
Appraisals, and Utilization.Philadelphia: Lipingcott Williams &
Schenk-Gustavsson, K (2003) Kvinnohjärtan-hjärt och kärlsjukdomar hos
kvinnor. Studentlitteratur:Lund
Socialstyrelsen, Riktlinjer för hjärtsjukvård 2004.
> http://www.Socialstyrelsen.se/Publicerat/2004/8511/ sammanfattning20041022.htm
SOSFS 1993:17 / HSL 1982:763, Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso-sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen
Stoltz P .Searching for the meaning of support in nursing.A study on support in
family care of frail aged persons with examples from palliative care at home. Malmö University,Sweden(2006,No 2)
Svedlund M & Danielsson E m fl.(1999)Nurse´s narrations about caring for
inpatients with acute myocardial infarction.Intensive and Critical
Care Nursing,15, 34-43
Thompson D (1998) A randomized controlled trial of in-hospital nursing support for first time. Myocardial infarction patients and their
partners:effects on anxiety and depression.Journal of Advanced
Nursing ,14, 291-297
Wallentin (2000) Akut kranskärlsjukdom.Uppsala:Ljungföretagen Tryckeri AB, Örebro
BILAGOR
Bilaga 1:Intervjuguide Bilaga 2:Informationsblad Bilaga 3 :Exempel på kodning
Intervjuguide
BILAGA 1
1.Inledning;
.
- Presentation av bakgrund och syfte med studien.
- Beskrivning av vilka patienter med hjärtinfarkt studien avser
- Hur lång tid intervjun kommer att vara samt om informanten accepterar att intervjun bandas
samt repetition av etiska aspekter att materialet hanteras konfidentiellt och att banden kommer att förvaras inlåsta hos författarna samt raderas när studien är avslutad.
- Bakgrundsfakta om informanterna: Ålder, yrkesverksamma år som sjuksköterska och anställningstid på akutvårdsavdelningen
2.Sjuksköterskans stöd:
- Vad betyder stöd för dig i omvårdnad?
- Är det någon skillnad i behovet av stöd till hjärtpatienter jämfört med övriga patientkategorier?
- Kan du beskriva en situation hur du ger stöd till patienter med hjärtinfarkt i det akuta skedet?
- Vad var det som gjorde att du tyckte att denna patient var i behov av stöd? - Hur upplevde du det? Hur reagerade patienten på det?
- Har du sett ett annat exempel på ett lyckad stöd till patienter med hjärtinfarkt t ex från kolleger
3.Patienternas behov:
- Vilka behov tror du patienterna med hjärtinfarkt anser vara viktiga i det akuta skedet?
- På vilket sätt tillgodoses dessa behov på din avdelning?
4.Övrigt;
- Hur kan miljön påverka stödet till patienter med hjärtinfarkt?
- Finns det arbetsrutiner framtagna vad gäller stöd till dessa patienter? Anser du att det behövs? Hur skulle dessa kunna se ut?
5.Avslutning:
- Sammanfattning av intervjun
Projektets titel:
Sjuksköterskans stöd till patienter med hjärtinfarkt Datum: 2006-12-05 Studieansvariga: Elisabeth Mårtensson Agneta Svahn Kf0423@stud.mah.se Hf066@stud.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning: Vårdvetenskap
Nivå: 41-60p
Vi Elisabeth Mårtensson och Agneta Svahn läser vårdvetenskap 41-60p på Malmö Högskola. I kursen ingår ett uppsatsarbete på 10 p som ska starta i januari 2007. Vi ämnar göra en intervjuundersökning med 8-10 sjuksköterskor som arbetar på akutvårdsavdelningen och som har minst 3 års yrkeserfarenhet. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor uppger att de ger stöd till patienter med hjärtinfarkt. Studien är godkänd av Verksamhetschef Martin Laurell. Det är helt frivilligt att delta i studien som kan avbrytas när som helst och utan förklaring. Intervjuerna kommer att spelas in på bandspelare och beräknas ta ca 30 minuter. Materialet och insamlad data kommer att hanteras konfidentiellt så att ingen identitet röjs och ingen intervju kommer att presenteras i sin helhet.
Timbankstid utgår med 1.0.
Intresseanmälan görs på medföljande lista.
Vi kommer sedan att kontakta Dig som anmält intresse för ytterligare information och om du accepterar att delta lämplig tid och plats för intervjun.
Malmö 2006-12-20 Med vänliga hälsningar
Elisabeth Mårtensson Agneta Svahn Leg.Sjuksköterska Leg.Sjuksköterska
Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle
BILAGA 3
Exempel på kodning
Meningsbärande enheter Kondensering Vad betyder det? Subtema Tema
Skulle bli obehagligt om man Att uppleva obehag och bli Att gå till sig själv Att känna empati Sjuksköterskans pro- professionellt fessionella förhållnings- själv blir lämnad ensam och att orolig om man själv blir sätt
man liksom ska. Det är klart lämnad ensam att dom blir oroliga (SSK1)
Att man är en god lyssnare att Att man är en god lyssnare Att bekräfta patienten Att vara tillgänglig finnas till hands ,någon och finns till hands
man kan lita på (SSK 6)
Peppa honom lite grand för jag Att efter en hjärtinfarkt kan man Att förstå samband Att ha teoretiska Sjuksköterskans tror att man efter en hjärtinfarkt känna sej lite deprimerad har jag kunskaper kunskap
kan man väl bli lite deprimerad lärt mej och försöker ”peppa” och lite asså vad mina kunskaper patienten
så kan man väl bli lite nedstämd efter en hjärtinfarkt och så och framförallt så kände jag att han behövde peppas lite
(SSK 4)
Så har det blivit efterhand om har Man har lärt sig efterhand Att känna igen situa- Att ha erfarenhets- sett så gör man så… man har väl att det fungerar bra tionen baserad kunskap lärt sig efterhand asså jag tycker
