Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn-Unga-Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Måltider på förskolan

Barns delaktighet och inflytande

Meals in preschools

Children's participation and influence

Johanna Palmér

Sandra Siveryd

Lärarexamen 210hp

Barn- och ungdomsvetenskap 2011-11-19

Grundnivå

Examinator: Anne Harju Handledare: Jutta Balldin

Förord

Vi vill tacka vår handledare Jutta Balldin som hjälpt oss att utforma detta arbete efter vår bästa kapacitet. Vidare tackar vi Emily för det tålamod och ork hon lagt ner för att hjälpa oss att utveckla denna text. Vi vill tacka de barn och pedagoger som gjort det möjligt för oss att göra denna studie. Tack till Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam för deras noggrannhet vid opponeringen. Dessutom tackar vi även varandra för gott samarbete genom den långa arbetsprocessen. Till sist vill vi tacka våra nära och kära för stödet de gett oss, speciellt vid de stunder där vi behövt.

Johanna Palmér och Sandra Siveryd Malmö 2011-11-11

Sammanfattning

Johanna Palmér och Sandra Siveryd (2011) Måltider på förskolan, Barns delaktighet

och inflytande. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 7

2 Syfte och frågeställning ... 8

2.1 Syfte... 8

2.2 Frågeställning ... 8

2.2.1 Huvudfråga ... 8

2.2.2 Underfrågor ... 8

3 Begrepp... 9

3.1 Barns inflytande och delaktighet ... 9

3.2 Miljöns möjligheter ... 10

4 Tidigare forskning och teori ... 12

4.1 Demokrati och humanisering – barn i förskola ... 12

4.2 En annan syn på barn, en annan pedagogik... 13

4.3 Måltider i förskolan ... 14

5 Metod och genomförande ... 15

5.1 Metodval... 15

5.2 Genomförande ... 15

5.3 Urvalsgrupp ... 16

5.4 Etiska övervägande... 16

6 Presentation och analys av materialet ... 18

6.1 Miljön på avdelningen... 18

6.2 Faktorer som kan ha påverkat måltiden... 19

6.4 Barns delaktighet och inflytande över sina måltider ... 22 7 Slutdiskussion ... 25 7.1 Resultatet av arbetet... 25 7.1.1 Omgivande omständigheter... 25 7.1.2 Pedagogens roll ... 26 7.1.3 Miljöns möjligheter ... 27

7.1.4 Samtal pedagoger emellan kring måltider ... 27

7.1.5 Barns delaktighet och inflytande ... 28

7.2 Reflektion över metod ... 28

7.3 Slutsats... 29

Referenser... 31

1 Inledning

Arbetet handlar om måltider på förskolor. Fokus ligger på demokrati för barn vid måltiden. Vi vill som utomstående se hur denna situation ser ut och upplevs för den som kommer utifrån och hur barn kan uppleva den. Vi har valt att göra en utveckling av vårt självständiga arbete från termin tre. Då studerade vi måltider på förskolor ur ett genus och demokrati perspektiv. Resultatet vi fick vid den tidigare studien visade på att miljön och de möjligheter som finns på förskolor påverkade måltiden. Det vi fann var att förskolan har möjligheter att forma miljön för barngruppen beroende på hur dagen ser ut. Det resultat vi fick då gjorde att vi blev inspirerade att fortsätta studera måltider på förskolan och hur de kan upplevas av barn.

I vår barndom och i vårt yrkesliv har vi haft upplevelser som visar att demokrati vid måltiderna är mer frånvarande än i andra delar av verksamheten på förskolan. Vi har egna erfarenheter av icke demokratiska upplevelser under vår tid som barn.

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2010:12)

Utgångspunkten ligger i förskolans demokratiska perspektiv. Dessa perspektiv finns representerade i förskolans läroplan (Lpfö 98 Reviderad 2010). I Läroplanen (2010:12) står det att förskolor ska sträva efter att alla barn i verksamheten ska få utveckla sina egna förmågor. Det betyder att barn ska få uttrycka sina egna åsikter och tankar samt att de ska få vara med och bestämma över sin vardag på förskolan. Vi har även studerat forskning om barns demokrati i vardagen på förskolan. Genom denna forskning blev vi inspirerade att använda begreppen barns inflytande och delaktighet, och som vi upplever är bäst lämpade till vårt arbete och kan hjälpa oss att förstå måltider på förskolor ur barns perspektiv.

2 Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag, om måltiderna är demokratiska. Uppsatsens utgångspunkt för demokrati stämmer överens med den vädergrund som förmedlas i Läroplanen för förskola 98 Reviderad 2010, samt den forskning och andra källor som bearbetats under utbildningen. Enligt läroplanen kan rummet och miljön på förskolor ge verksamheten möjligheter (se 3.2) att vara demokratiska. Syftet med detta arbete är att också försöka förstå hur rummet och miljöns möjligheter påverkar måltiden.

2.2 Frågeställning

2.2.1 Huvudfråga

• Har barnen inflytande under måltiden i förskolan?

2.2.2 Underfrågor

• Om barnen har inflytande, hur har de inflytande? (för barns inflytande se 3.1) • Får barnen vara delaktiga vid måltiden? (för barns delaktighet se 3.1)

• Hur påverkar miljön och dess möjligheter förskolans måltider? (för miljö och möjligheter se 3.2)

3 Begrepp

3.1 Barns inflytande och delaktighet

I Läroplanen för förskola, (2010:8) står det att pedagogens uppdrag är att lära barn demokrati och att leva enligt de demokratiska värdegrunder som finns i samhället. Det är pedagoger som ska lära barn detta genom att vara öppna, lära dem att respektera varandra, lära dem ta ansvar för sina handlingar samt att alla är lika mycket värda oavsett trosuppfattning, sexuell läggning, kön, etnicitet och klass. Pedagoger skall respektera barn och ta deras frågor och funderingar på allvar och försöka ge svar på det de söker efter. De skall också se till att samarbetet med hemmet fungerar ifrån båda sidors önskemål.

Förskollärare ska ansvara för

• att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,

• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar (Lpfö 98 Reviderad 2010:8)

Förskollärare ska ansvara för

• att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. (Lpfö 98 Reviderad 2010:12)

Lenz Taguchi och Åberg (2005:65) skriver att pedagoger lär barn demokrati genom att leva demokratiskt. Pedagoger borde lyssna på barn och deras tankar och respektera det som barn funderar kring. Pedagoger borde också ge barn utrymme att själva få tänka och uttrycka sina åsikter. Det viktigaste med att lära barn demokrati är att våga släppa taget och ge barn ansvar och låta dem visa att de kan.

Arnér (2010:14) talar om begreppen inflytande och delaktighet som två begrepp som hör ihop. För att få inflytande ska det finnas ett deltagande. Hon menar att inflytande i förskolan är att barn blir uppmärksammade och att deras intresse, tidigare erfarenheter och idéer blir en del av den planering som pedagogen genomför. Delaktighet däremot innebär att barn tar del av en verksamhet som någon annan planerat för dem. Hon vill tro att barn är delaktiga i sin vardag på förskolan och att deras inflytande ger riktningar om vad verksamheten skall handla om. Johannesen och Sandvik (2010:31) menar att barns delaktighet och inflytande inte handlar om att de ska bestämma. De menar att det handlar om att vara del av en gemenskap där det finns en respekt för andras intressen och åsikter. De anser att inflytande och delaktighet handlar om samspela, lyssna och respektera varandra i gruppen.

Under den tidigare studien upplevde vi att barnen inte hade något direkt inflytande över sin egen situation. Inflytande i relation till måltid kan till exempel vara att barn får lov att bestämma hur mycket som skall läggas upp på tallriken, vad som ska läggas upp samt om de själva får lov att lägga upp. Inflytande innebär att barn får vara med och bestämma över sin situation. Delaktighet handlar om hur barn blir involverade av pedagoger i måltiden. Att vara delaktig är till exempel att få chansen att prata vid bordet.

3.2 Miljöns möjligheter

I den tidigare studien kom vi fram till att miljöns möjligheter på förskolan spelade roll för hur demokratiskt det kunde vara (detta enligt de pedagoger vi intervjuade och våra observationer). Därför vill vi redan från start i detta arbete tänka på dessa omständigheter och ta med de i beräkningarna när vi genomför observationer och sedan när vi skriver arbetet. Med miljön menar vi hur rummet är utformat, hur stor barngruppen är och vilka möjligheter det finns att utforma miljön efter hur dagen ser ut. Vi menar att rummets miljö till exempel kan ändras igenom att sittplatser kring bordet kan ändras.

Wallin (2003) menar att barn har en annan relation till miljön än vad vuxna har. För barn kan miljön vara en lockelse och utmaning. Miljön för en dialog med barnen, därför bör pedagoger gå ner på barns nivå och se hur barn kan uppleva rummet. Detta för att skapa en miljö som är utmanande och lockande för barn.

4 Tidigare forskning och teori

4.1 Demokrati och humanisering – barn i förskola

Sommers (2007) förklarar varför humanisering och demokratisering är en viktig del av barns utveckling. För att kunna leva demokratiskt måste människan också leva humanistiskt, med detta menar Sommer att det skall finnas en balansgång mellan de båda. Han har i sin bok förklarat begreppen:

”Humanisering […]: Humanisering karaktäriserar den kulturbundna moderna uppfattningen att barn är mänskliga individer som man bör ta hänsyn till. De har rättigheter som alla andra människor och bör behandlas med respekt” (Sommer, 2007:166). Humanisering innebär att en person är unik, har speciella behov, blir sedd och hörd. I vidare förklaring av dessa ord menar han att varje barn behöver känna att de kan förändra sin personliga humana situation. Han menar att demokrati är krav på att bli sedd och hörd. Han menar att barn kräver att de ska bli sedda och hörda som enskilda individer i barngruppen.

”Demokratisering […]: Demokratisering i vardagslivet betecknar det förhållande att barn är medbestämmande i en rad angelägenheter som rör dem själva” (Sommer, 2007:167). Det Sommer skriver om kan kopplas ihop med Holmstrands (2008:143,144) tankar kring demokrati och humanisering. Det handlar om att människor inte bara ska se på demokrati enbart utifrån det politiska perspektivet utan även utifrån de demokratiska värdegrunder som samhället bygger på. Han betonar vikten av att leva efter en demokratisk kunskapssyn som grundläggande är en demokrati-humanistisk människosyn. Holmstrand (2008) skriver om en typ av envägskommunikation som han anser finns i många verksamheter, där den vuxne pratar och barnet lyssnar. Han menar att denna typ av kommunikation inte bör finnas i verksamheten. För att förhindra att

denna typ av kommunikation uppstår på förskolor borde pedagogen se och lyssna på barn, för att barn ska få inflytande över sin situation. Det finns andra forskare som undersökt demokrati i förskolan. Två av dessa forskare är Åberg och Lenz Taguchi (2005) och de menar att pedagogiskt arbete handlar om hur pedagoger kan lära barn demokrati. De menar vidare att pedagoger idag lär ut demokrati snarare än att leva demokratiskt tillsammans med barn. De tar upp flera exempel, ett av dem är att pedagogerna inte alltid lyssnar och ser barnen samtidigt som de begär att barnen uppmärksamhet ska finnas på pedagogen.

”Om barnen ska förstå ett demokratiskt förhållningssätt måste vi på allvar bjuda in barnen och tro på barnens förmågor” (Åberg & Lenz Taguchi, 2005:65). En demokratisk förskola är viktig men vägen dit är lång. De menar att en förskola som är demokratisk inte innebär att alla ska få göra som de själva vill utan att de ska få chans att tänka fritt och uttrycka sig som de önskar samt att de ska respektera varandras åsikter. Om de inte ges chans att få påverka och få uttrycka sig lär barn sig inte vad demokrati är och får heller inget inflytande över sin egen situation på förskolan. Därför är det viktigt att pedagoger vet vad demokrati är och kan leva demokratiskt i sin pedagogroll på förskolan. Det kan vara jobbigt att vara demokratisk men eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle är det de vuxnas jobb att lära barn hur de lever och agerar i den världen. Åberg och Lenz Taguchi (2005) skriver att orden demokrati och delaktighet hör ihop och att inflytande är en del av dem båda.

4.2 En annan syn på barn, en annan pedagogik

Arnér (2010:47) menar att samhället är i ständig förändring vilket innebär att våra barngrupper i förskolan förändras hela tiden. Det gör att samma pedagogik inte kan tillämpas på alla barn under en längre period (2010:44). Det måste ske samtal kring pedagogiken och barngruppen för att utvecklingen ska gå framåt. Det är pedagogens uppgift att tänka på barnens bästa och inte vad de andra vuxna tycker. Johannesen och Sandvik (2010) menar att det handlar om att släppa taget och inte ansvaret (2010:41). Allt som sker på förskolan skall förklaras och analyseras utifrån olika faktorer som ålder, kön, utvecklingsfas och annat. Men om barn skall få en chans att påverka sin

delaktighet och sitt ansvar måste de vuxna släppa på tyglarna. Det är inte ansvaret som försvinner utan inflytandet och deltagandet hos barn som ökar och gör att de kan vara en större del av samhället. Men fortfarande bör den vuxne ha det stora ansvaret för vad som sker. Vuxna borde låta barn förmedla med verbalt och kroppsligt språk. Barn möts som medmänniskor i vårt samhälle och genom detta erkänns deras rättigheter i samhället.

4.3 Måltider i förskolan

I Hylander och Brodins bok om Sterns teorier (2008) diskuteras bland annat barns måltider på förskolor.

Linus, fyra år, slänger sig över köttbullarna, fyller halva tallriken, öser på med lingonsylt, och stoppar munnen full innan de andra hunnit sätta sig.

Anna, fem år, sitter och petar i maten, lägger ärterna på en sida, potatisen på den andra och delar köttbullen i små bitar, som hon långsamt stoppar i munnen.

Eric, två år, tar en sked med gröt, gäspar och gäspar och håller på att somna i stolen. (Brodin & Hylander, 2008:32)

Med detta citat vill författarna påpeka att barn har individuella behov av mat, hur samspelet mellan pedagogen och barnet vid matbordet ser ut samt hur barnens personligheter påverkar måltiderna. De kom fram till att barn har olika biologiska behov av mat och deras livssituation utöver förskolan skiljer barn åt. Därför faller det naturligt att barn beter sig som de är vana vid matbordet. I en del av boken skriver de om hur pedagoger kan förstärka barns självförtroende genom ögonkontakt. I en annan del av boken skrivs det om tankar kring ögonkontakt. De menar att det är lika viktigt att ha ögonkontakt när pedagoger försöker stoppa en dålig handling som när de belönar barn. De skriver också om hur barn använder lekar som att härmas vid matbordet och att det oftast stoppas och bryts upp istället för att pedagoger väntar och ser vad barn kan lära av situationen. De säger att en anledning till att barn härmar är för att det smittar av sig och i många situationer kan det ses som glädjesmittande. Hylander och Brodin (2008) diskuterar om att barn sedan födsel har olika behov av mat och likaså olika rytmer. Dessa rytmer följer människan genom livet, vilket gör att alla individer har olika rytmer, det vill säga olika tidpunkter på dagen de vill äta.

5 Metod och genomförande

5.1 Metodval

Vi har till stor del utgått från Patels (1987) beskrivning av metoden: strukturerade observationer. Vi gjorde valet att använda oss av strukturerade observationer. Enligt Patel ska den som använder strukturerade observationer ha en preciserad frågeställning för att kunna genomföra denna typ av observation. Vi har gjort observationsenkäter (se bilaga 1) med frågor till oss själva för att behålla fokus under observationens gång. Denna typ av observationer anses av Patel också vara mest objektiva och påverkar situationen minst eftersom vi inte deltar i aktiviteten. Vi valde att även filma vissa av observationerna, detta för att vi ville ha chans att kunna gå tillbaka till dem.

Patel och Davidson (2003) går djupare in på hur en strukturerad observation skall utföras. De menar att observationer inte ska vara slumpmässigt gjorda utan planerade, detta för att ställa högre krav på den som är observatör. Strukturerade observationer är bäst lämpade i miljöer då det som observeras är naturligt. Måltider på förskolan kan ses som en naturlig situation, eftersom de sker dagligen.

5.2 Genomförande

Vi genomförde 20 observationer och filmade tio utav dessa. Observationerna gjordes var för sig, det vill säga att vi hade tio observationsformulär var samt filmade fem filmer var. Dessa filmer var cirka 15 minuter långa. Observationerna gjordes under den verksamhets förlagda tid (fyra veckor) vi hade under termin sex. När observationerna var gjorda analyserade vi materialet med hjälp av forskning om barns delaktighet och inflytande vid måltiderna.

5.3 Urvalsgrupp

De barn som deltog i observationerna var i åldrarna 2-5 år där avdelningarna är uppdelade på 2-3 år och 3-5 år. Antalet barn som vid observationerna var cirka trettiofem stycken. De pedagoger som observerats är de pedagoger som arbetar med barngrupperna.

5.4 Etiska övervägande

Forskningsrådet (2002) har riktlinjer kring hur forskning etisk skall gå tillväga. Fyra av dessa riktlinjer är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Informationskravet gäller information angående observationer och hur

information tilldelas de som berörs av det. Det skall även informeras om vem som är ansvarig och hur de ska gå tillväga samt vad syftet är. Vi har sett till att dessa punkter fanns med på den informations och godkännande blankett (se bilaga 2) som delades ut till vårdnadshavarna och som vi sedan fick tillbaka. Pedagogerna som är delaktiga i denna studie blev informerade och tillfrågade innan vi kunde gå vidare och lämna ut blanketter till vårdnadshavarna. Innan vi observerade och filmade informerade vi även barnen om vad som skulle ske under måltiden. Samtyckeskravet innebär att de som ingår i observationen blir tillfrågade och ger sitt godkännande att vara med. De pedagoger som är delaktiga blev tillfrågade och gav sitt godkännande. Vi observerade enbart de barn där vårdnadshavare lämnat godkännande. De barn som inte fick ingå i studien såg vi till att de inte filmades eller observerades. När vi informerade barnen om vad som skulle ske under måltiden såg vi också till att de barn som önskade att få vara med fick vara med. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som finns om de individer som är delaktiga blir förvarade på ett sätt där inga obehöriga kan ta del av den informationen. Vi har försökt att skydda deltagarna i vår studie genom att inte säga vart någonstans i Sverige vi varit eller vilket kön individerna är. På den blankett som delades ut till vårdnadshavare gav vi även information om att observationsmaterialet skulle förstöras när arbetet är inlämnat. Nyttjandekravet innebär att den information som framkommit genom observationen enbart används till det avsedda området och inget

annat. Vi har sett till att den information som framkom genom observationen enbart studerats utifrån vårt syfte.

6 Presentation och analys av materialet

Resultatet av det insamlade materialet kommer vi att presentera i olika kategorier. Dessa kategorier har vi anpassat efter det resultat vi fått och för få en lättare överblick av studien. Dessa kategorier anser vi har varit viktiga komponenter under arbetets gång. Dessa komponenter är miljön på förskolan, vad som sker före en måltid, pedagogernas förhållningssätt, barns delaktighet och inflytande.

6.1 Miljön på avdelningen

På en av avdelningarna vi observerade sitter barnen uppdelade på tre bord. Två bord står i ett rum där det sitter elva barn när alla är där och två pedagoger, en per bord. I samlingsrummet står det ett bord där det sitter sex barn och en pedagog. Mellan samlingsrummet och det andra rummet finns det en dörr som stängs vid måltiden. På den andra avdelningen som observerades är barn och vuxna uppdelade på tre bord. Alla borden står i samma rum. Vid två av borden sitter det en pedagog medan det vid det tredje bordet enbart sitter barn. På båda avdelningarna är borden lätta att flytta och likaså stolarna vilket underlättar när behovet finns att ändra miljön. På den ena avdelningen intogs måltiden utomhus vid ett antal tillfällen. Då var barnen placerade vid bänkar, på marken eller på sittunderlag. Ingen av pedagogerna sitter med vid bordet och äter.

Vi har i denna studie sett att miljöns möjligheter i rummet påverkar hur måltiden kan se ut. På den avdelning där barnen delas upp med pedagogerna i olika rum har valet gjorts medvetet på grund av att, när alla intog maten i samma rum insåg pedagogerna att ljudnivån var för hög och många av barnen inte kunde slappna av. De ändrade då möbleringen i rummet och har sedan dess upplevt mer avslappnade barn vid måltiderna.

På den andra avdelningen anpassas möblemanget till måltiderna varje dag efter hur barngruppen ser ut. På denna avdelning tar de tillvara på de dagar det är bra väder utomhus och äter under vissa delar av året många måltider där och då har barnen inga fasta platser.

När vi observerade arbetsmiljön för barn och pedagoger upptäckte vi att det som är tydligast vid måltiden är ljudnivån och dess påverkan på situationen. Vid den största delen av tillfällena var det låg ljudnivå och det upplevdes som en stressfri stund. Men vid några få tillfällen höjdes ljudnivån efter hand som barnen blev färdiga. Vid en del av tillfällena började måltiden med hög ljudnivå som vi upplevde påverkade pedagoger och barn. Oftast började måltiden då med hög ljudnivå och avtog när maten började serveras.

6.2 Faktorer som kan ha påverkat måltiden

1. Påverkade aktiviteten före måltiden?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 antal situationer Ja Nej

Vid observationerna upptäckte vi att om barnen haft en energikrävande aktivitet före måltiden kunde detta påverka måltiden till att bli lugnare än om barnen inte haft en energikrävande aktivitet. Om aktiviteten genomfördes utomhus eller inomhus påverkade inte måltiden, utan det som påverkade var vad de gjorde. Detta visades även i observationerna där vi kunde se ett samband mellan de energikrävande aktiviteterna och

där atomsfären för måltiden kändes lugn för de inblandade. Vi upplevde att aktiviteten före påverkade måltiden. Då kunde vi se ett samband mellan en måltid där barnen haft en energikrävande aktivitet före resulterade i lugna barn. Där tvåvägskommunikation och engagerade pedagoger var närvarande. Medan vi kunde vid andra dagar se att bristen på energikrävande aktivitet påverkade måltiden i att ljudnivån steg, pedagogerna var stressade och därför försvann delar av tvåvägskommunikationen. Med en energikrävande aktivitet menar vi att barn och pedagoger utmanar kroppen både fysiskt och psykiskt.

6.3 Pedagogers förhållningssätt under måltiden

I utdrag ett sitter det fem barn vid ett bord som är placerat i samlingsrummet. De sitter där tillsammans med en pedagog. Barnen skickar runt ris för att lägga upp på tallriken. Två av barnen tar upp sked efter sked med ris på sina tallrikar och pedagogen säger då till dem upprepade gånger att de har lagt upp för mycket och de ska tänka på att de ska äta upp allt.

I utdrag två sitter fyra barn i väntan på mat. Barnen börjar servera sig själva med grönsaker. En pedagog kommer för att slå sig ner och servera dem fisk. Då ser pedagogen att ett av barnen tagit mycket utav ärtorna och frågar då barnet om det är acceptabelt för denne att tömma halva ärtskålen när ingen av kompisarna fått något och sitter och väntar på den. Barnet svarar lugnt nej och skickar iväg skålen till kompisen. I dessa två utdrag finns det två situationer som i grund och botten kan se lika ut utifrån. När vi tittar mer noggrant på vad som egentligen sker kan vi se att tre barn, två i en situation och en i den andra, agerar väldigt snarlikt men blir olika bemötta av pedagogerna. En del av läraruppdraget är att få barn att lita på sin egen förmåga. Det vill säga att barn bör få möjlighet att utveckla sin egen förmåga om vad denne klarar av. Denna del av läraruppdraget beskriver Johannesen och Sandvik (2010) om, där de menar att pedagoger inte bör bedriva en verksamhet för dem själva utan en verksamhet som barnen är delaktiga i. Barnen ska få möjlighet att ha inflytande över sin egen vardag.

Holmstrand (2008) menar att den mest förekommande typen av kommunikation på förskolor är där samtalet styrs av pedagoger och barn lyssnar. Vi har dock sett flera gånger i observationerna att både pedagoger och barn är delaktiga i samtalet och bidrar lika mycket. I många av de tillfällen vi studerat startar barnen samtalen men pedagogen ser till att alla kommer till tals och blir sedda. Detta är ett tydligt exempel på att barn har delaktighet och inflytande i sin vardag på förskolan.

Då vi genomförde observationer på avdelningarna skapades en diskussion kring måltiderna och dess utformning. Genom att vi förde samtal med pedagogerna ökade deras medvetenhet kring måltiderna och de skapade förändringar för barngruppen. Arnér (2010:47) menar att det bör ske samtal kring pedagogiken och barnen för att det skall kunna ske en utveckling. Arnér (2010) anser att vi ska tänka på barnens bästa och inte efter vad vuxna tycker. Johannesen och Sandvik (2010:41) tycker att medvetenhetsprocessen handlar om att släppa taget men inte ansvaret. De är pedagogens uppgift att låta barn vara delaktiga i demokratiprocessens utveckling på förskolan.

Under vår tid på högskolan har vi lärt oss att barn har individuella behov när det gäller mat och det påverkar i sin tur hur de uppfattar måltider i förskolan. Hylander och Brodin (2008) menar att barn har individuella behov på flera plan. Barn har olika personligheter och syn på hur samspel ser ut vid matbordet. Därför är det viktigt att pedagoger ser att barngruppen förändras och följer med denna förändring.

6.4 Barns delaktighet och inflytande över sina måltider

2. Har pedagogerna ett demokratiskt förhållningssätt vid måltiden?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 antal situationer Ja Nej

Till stor del upplevde vi att pedagogerna på avdelningarna var demokratiska gentemot barnen, då de såg till att barnen fick vara delaktiga och ha inflytande över situationen. Majoriteten av tillfällena tillät de barnen att få lägga upp maten själva på sina tallrikar, de fick även bestämma vilken mat där skulle ligga och hur mycket. När måltiden sedan närmade sig sitt slut fick barnen säga ifrån när de var mätta. Vid ett antal tillfällen upplevde vi även att pedagogerna såg till att det fanns ett aktivt samtal kring bordet där alla barn fick lov att delta och delge sig av sina åsikter.

Vid några tillfällen var det till stor del tyst i rummet och detta på grund av att en pedagog klagade på huvudvärk och ansåg då att barnen skulle vara tysta för hennes skull. Av upplevelser i observationerna tror vi att barnen har sämre möjligheter att påverka än vuxna vid sådana situationer.

Vid en av observationerna sitter fem barn ensamma vid ett bord i mitten av rummet. När sekvensen börjar pratar barnen med varandra och har vars en fisk på sina tallrikar. Ett av barnen uppmärksammar att en av kompisarna äter av fisken och säger då att på avdelningen får ingen lov att äta av maten innan alla har fått. En av pedagogerna går in i diskussionen och säger till barnen att de får börja med att äta grönsaker tills alla kring bordet fått sin mat. Här syns det hur barnen har tagit till sig de regler om demokrati som

finns på denna avdelning och påminner kompisarna om den. Regeln i detta utdrag handlar om att all mat skall ligga på tallrikarna innan de får lov att börja äta. Regeln finns till för att barnen ska äta samtidigt för att pedagogerna tar hänsyn till de oskrivna regler som finns i samhället där individerna äter när alla har fått mat. Däremot får barnen lov att äta grönsaker tills alla fått mat.

Juul (2008) nämner de regler som han anser finns på förskolor där måltiden ska intas vid samma tidpunkt varje dag. Det är även hans åsikt att både barn och vuxna som är närvarande är hungriga vid just den tidpunkten. Dessa regler kopplar vi ihop med den andra situationen ovan och regeln att alla måste invänta varandra och maten, men att det är okej att börja med grönsaker under tiden. Våra tankar angående situationen nu i efterhand, är att barn kanske inte vill äta grönsakerna först, utan kanske vill spara dem till sist. Då kan regeln att äta grönsaker först bli fel då alla människor inte äter på samma sätt. På avdelningen har de vuxna bestämt regler utifrån vad de tycker fungerar bäst utan att tänka på att alla människor är olika och äter på olika tidpunkter. Detta tar Brodin och Hylander (2008) upp i sin bok, där de också menar att alla har olika rytmer och tidpunkter de vill äta på. Under studiens gång har vi fått en tankeställare om att barn bör få en chans till inflytande i den mån det går att ge dem det. Men vid en sådan här situation är det svårt att låta barn få inflytande och därför kan det vara till en fördel att en vuxen går in och bestämmer. Vi tror att anledningen till att de vuxna har bestämt att det ska vara på detta vis är för att de anser att det är demokratiskt mot alla barn.

Vid en observation håller barnen, en efter en, upp sina tallrikar över huvudet och samspelar i en lek. Hylander och Brodin (2008) menar att barnen tar efter varandra för att lära sig om situationer. För barn är det också ett sätt att visa glädje. I många situationer bryts detta glädjesamspel mellan barnen av att en pedagog stoppar situationen och framställer det som något negativt. I situationen går en pedagog in och avbryter barnens samspel och säger till barnen att tallrikarna ska ligga på bordet. Det kan upplevas som att pedagogen har en uppfattning om hur de agerar vid ett matbord där tallrikar inte ska placeras över huvudet. Det finns förutfattade meningar om hur bordskicket ska vara även kallat oskrivna regler. Under flera av måltiderna pratar de om bordskick men sällan förklaras det varför bordskicket ser ut på detta sätt.

Åberg och Lenz Taguchi (2005:65) menar att pedagoger borde bjuda in barn att vara delaktiga i demokratiprocessen på förskolan och samtidigt borde de tro på barns förmågor. De säger att pedagoger bör vara tålmodiga i försöket att skapa en demokratisk förskola för barn. Genom att bjuda in barn i alla vardagliga situationer som finns på en förskola borde de då få mer inflytande över sin dag, därmed har förskolan gått ett steg närmre att bli demokratisk. Vi har upplevt att denna process sker vid måltider på de förskolor vi observerat. Barnen har fått vara delaktiga i en demokratisk process där de fick välja hur mycket och vad som skulle ligga på tallriken men också när de ansåg sig vara mätta. Åberg och Lenz Taguchi (2005) anser att förskolan skall vara demokratisk men det innebär inte att barn och pedagoger ska göra som de själva vill utan att det ska finnas utrymme för att få tänka och uttrycka sig fritt. De tycker att det är viktigt att detta utrymme finns för att delge barn kunskap om demokrati och sitt eget värde. Det är viktigt att barn får uppleva både positiva och negativa sidor av demokrati. Vi tror att genom både positiva och negativa upplevelser får barn och pedagog en mer rättvis bild av demokrati, vilket vi tror leder till en bättre utformning av demokrati på förskolan. Detta leder i sin tur till att barn lär sig hur det är att leva i ett demokratiskt samhälle. I Lpfö 98 Reviderad 2010 (2010:4) står det att pedagoger skall arbeta demokratiskt för att lära barn hur det demokratiska samhället ser ut och hur vi lever i det.

7 Slutdiskussion

7.1 Resultatet av arbetet

Efter genomfört arbete är vårt resultat att det finns olika omständigheter som påverkar hur måltiden utformar sig. Dessa omständigheter sker inte bara i direkt anslutning till måltiden utan är pågående under hela dagen på förskolan. Det som vi sett under studien som har stor påverkan är pedagogen och dess förhållningssätt men också hur miljön på förskolan ser ut och om det finns ett samtal pedagoger emellan. Dessa nämnda omständigheter påverkar hur barn kan vara delaktiga och ha inflytande över sin måltid.

7.1.1 Omgivande omständigheter

En viktig omständighet som påverkade måltiden var vad barnen gjorde före. Vi såg att på de avdelningar vi var, påverkade aktiviteten före måltiden hur atmosfären i rummet blev. Om barnen hade haft en energikrävande aktivitet upplevde vi att måltiden blev lugn och ljudnivån låg. Vid vår studie kunde vi se ett samband, om barnen hade förbrukat energin de hade i kroppen före och behöver då fylla på med mer energi, då blir måltiden lugn. Vid de tillfällen barnen inte gjort en energikrävande aktivitet kunde vi koppla att det blev en hög ljudnivå och en lätt stressad miljö. Om aktiviteten utspelade sig inomhus eller utomhus spelade ingen roll, det vi upplevt påverkade var mängden energi de förbrukat.

7.1.2 Pedagogens roll

Vi fann att en viktig omständighet under måltiden som påverkade dess utformning och barnens möjligheter till inflytande och delaktighet var pedagogens roll vid måltiden. Beroende på hur pedagogens förhållningssätt var gentemot barnen kunde detta påverka måltiden för deras upplevelse. Vi fann att pedagogens roll är en av de viktigaste byggstenarna för att måltiden ska upplevas som trevlig och demokratisk. Att pedagoger borde tänka sig ur sin roll som pedagog och kunna tänka på gruppens bästa och förhålla sig efter det ur en demokratisk syn. Pedagogerna i verksamheten borde tänka på att alla delar av verksamheten är lika viktiga även om de sker regelbundet. Vi har också kommit fram till att det är viktigt att som pedagog vara flexibel och vara mottaglig för förändringar i verksamheten.

Under observationerna stötte vi på situationer mellan pedagog och barn beträffande hur mycket mat de ska ta upp på sin tallrik. I just filmobservationerna fann vi två liknande situationer, en på varje avdelning. Där barn tog upp mat på tallrikarna och blir tillsagda av pedagogerna att det är för mycket. Men vi upplevde att det är just sättet de två pedagoger säger till barnen på som påverkar att de två situationerna bli olika. Vi upplever att vid den första situationen blir två barn tillsagd vid flera tillfällen att de tagit upp för mycket mat och att de ska äta upp den med. Medan i den andra situationen frågar pedagogen ett barn om det är okej att tömma skålen när ingen av kompisarna fått ta del av den. I den första situationen bemöter pedagogen barnet med en enligt oss irriterad röst och surt minspel medans pedagogen i den andra situationen bemöter barnet med neutral röst och ett glatt minspel. Enligt oss bör förhållningssättet hos en pedagog vara ungefär detsamma oavsett situation. I denna studie har vi upptäckt att det är mer än röstläget som påverkar en situation, i dessa fall en tillsägelse. Hylander och Brodin (2008) skriver att när en pedagog tillrättavisar ett barn är det viktigt med ögonkontakt och hur man en pedagog använder ögonkontakten. Vi upplever att barnen i den första situationen behandlas nedlåtande utan tanke på att denne är en egen individ. Vidare har vi tänkt på hur barnet kan ha upplevt situationen, att bli utpekad att ha gjort fel utan att ha fått möjligheten till att förklara sitt agerande. Vi tror inte att barnet och barn över lag, tar skada om sådana här saker sker vid enstaka tillfällen, men om det sker regelbundet kanske detta påverka barnet i framtiden. I den andra situationen upplever vi att

pedagogen handlar med ett bra förhållningssätt jämte mot individen där hon tänker på barnets bästa. I detta fall upplever vi att pedagogen inte säger att barnet gör fel utan hjälper barnet att få inflytande och delaktighet över sin egen måltid genom att själv komma underfund med sin egen påverkan på omgivningen. Dessa slutsatser har vi kunnat dra utifrån vad vi sett i filmerna. Den stora slutsatsen är att röstläget och minspelet vid samtal med barn påverkar hur omgivningen upplever en situation.

7.1.3 Miljöns möjligheter

En av de andra omständigheterna vi uppmärksammat som kan påverka måltiden är miljön och dess möjligheter. Utformningen av rummet och dess inredningsmöjligheter kan påverka måltiden. Vi kom även fram till hur viktigt det är att miljön är flexibel för både vuxna och barn samt att båda parter har rätt till att påverka den. Möjligheten till att kunna flytta runt stolar beroende på hur gruppen ser ut för dagen ser vi också påverkar. Att ha utrymme för att kunna genomföra aktiveter före måltiden som är energikrävande både inomhus och utomhus. Eftersom vi har kunnat se att denna typ av aktivitet har påverkat måltider upplever vi det som en viktig omständighet i miljön. Vi kan dra slutsatsen att en energikrävande aktivitet påverkar måltiden till att ge barnen större delaktighet och inflytande.

7.1.4 Samtal pedagoger emellan kring måltider

I efterhand vet vi att avdelningarna fört diskussioner angående måltiden för att förbättra den för gruppen. Samtidigt som vi har upptäckt att Arnér (2010) menar att dialoger mellan pedagoger om verksamhetsutveckling är viktiga. Det är viktigt i alla delar av verksamheten, men vi upplever att måltider är en eftersatt samtalspunkt och medvetenheten behöver ökas hos pedagoger. Efter studien tycker vi att samtal kring barngruppen hela tiden borde finnas, för att alla delar av verksamheten ska kunna utvecklas till det som är bäst lämpat för den gruppen just då.

7.1.5 Barns delaktighet och inflytande

Förskolans verksamhet bygger på barn och deras utveckling. För att barn ska få möjlighet att utvecklas borde vuxna hjälpa dem i denna process. En viktig del av denna process är barns delaktighet och deras inflytande över sin egen situation. Efter studien har vi kommit fram till att måltiden är en viktig del av vardagen och en återkommande situation som oftast ser ut på ett liknande sätt dag till dag. Därför tycker vi att det är viktigt att låta barn få en trivsam upplevelse av måltiden och för att få inflytande över den. Att de får vara med och bestämma hur denna stund på dagen ska se ut då det är en del av deras vardag också. Juul (2008) delar denna uppfattning med oss, då han talar om att det är viktigt att bjuda in barnen i måltider för att skapa ett intresse för mat och deltagande hos barn. Han talar också om en förskola där barn ska vara delaktiga i hela processen kring matlagning och detta ser vi som ytterligare en chans att ge barnen delaktighet och inflytande vid måltider.

Efter studien tycker vi att barn borde ha inflytande i hur mycket de vill äta, vad de vill äta och när de anser sig mätta för att det ska räknas som inflytande. Om det fattas något av ovanstående anser vi då att barn har gått miste om sitt inflytande? Vi upplever att pedagogerna ser till barnens bästa vid alla tillfällen under deras tid på förskolan. Efter studien har vi insett att det ena utesluter det andra och fattas något av ovanstående vid några tillfällen har detta antagligen en anledning. Sommer (2007) anser att det är viktigt att barn får vara medbestämmande i situationer som rör barnen själva. Efter studiens gång tycker vi att måltiden är ett tillfälle för att skapa ett medbestämmande hos barn. Genom att bjuda in barn i en sådan här situation kan pedagoger lära barn demokrati genom att leva demokratiskt med dem, detta talar även Åberg och Lenz Taguchi (2005) om.

7.2 Reflektion över metod

Vid diskussioner efter observationernas genomförande framkom det att vi båda hade positiva upplevelser ifrån att använda strukturerade observationer. Detta då vi hade samma frågor i utgångsläget och att det underlättade när vi sammanställde och

diskuterade. Vi var även positivt överraskade angående att vi fick väldigt lika resultat trots att miljön på avdelningar skiljer sig åt. Trots dessa likheter hade vi långa diskussioner angående måltider då vi upplevde situationerna på olika sätt. Något som vi ser som en negativ inverkan i efterhand var valet att genomföra observationerna var för sig, då vi inte kunnat diskutera alla händelser i observationerna fullt ut.

Valet att dessutom genomföra filmobservationerna anser vi var ett bra val, då vi senare kunde gå tillbaka och återuppleva situationer och diskutera tillsammans. En annan fördel är att vi kunde vid upprepade tillfällen se filmen för att få chansen att analysera djupare. Detta ledde till att vi har kunnat använda oss av flera olika synvinklar. I efterhand anser vi att barnen inte påverkades av inspelningen, då de inte reagerade på att kameran var igång eller närvarande. Vi ser filmobservationer som en utmärkt möjlighet att utforska sitt eget agerande vid måltider. Detta för att pedagoger kan starta kameran och sedan vara med i situationen och gå tillbaka till filmen senare, även kallat pedagogisk dokumentation. Meningen med detta är för att utveckla sin egen medvetenhet kring sitt agerande. Det vi i efterhand kan se som något negativt är den tid vi har lagt ner på att gå igenom materialet, något som kan vara svårt att ha tid till i en pågående verksamhet.

7.3 Slutsats

På avdelningarna vi observerade på var måltiderna till stor del lugna med en avslappnande atmosfär i rummet. Barnen blev serverade varm mat som de fick lov att äta upp i sin egen takt. Pedagogerna respekterar att barnen är olika. Barnen är delaktiga i måltiden. De fick vara med och diskutera sina åsikter vid bordet och fick känna sig delaktiga i situationen på sina egna villkor. Barnen på dessa avdelningar hade till stor del inflytande i sin måltid. De fick lov att ta upp sin egen mat, bestämma vad det ska ligga på deras tallrikar och hur mycket det läggs upp. Vi har även fått förståelse för miljön och att dess möjligheter har stor påverkan på hur måltiden utformade sig. Det är viktigt att tänka på rummet och dess inredning som en möjlighet att skapa en avslappnande atmosfär kring måltiden.

För att påverka pedagoger i förskolan till att arbeta mer demokratiskt kan de till exempel besöka varandras avdelningar. Med det menar vi att pedagoger och barn kan ta till vara på de andra avdelningarna genom att förslagsvis delta i en annan avdelnings måltid någon gång då och då för att uppleva hur det sker någon annanstans än på sin egen avdelning. En annan omständighet som kanske behöver förbättras på många förskolor är att de måste börja föra fler samtal kring måltider och alla parters agerande vid denna situation. Även om måltider sker regelbundet måste den ändå uppmärksammas och diskuteras. Det är viktigt att föra en aktiv diskussion regelbundet angående måltiden.

Referenser

Arnér, Elisabeth (2010). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2008). Att bli sig själv – Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. Stockholm: Liber AB.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete

med barn. Falkenberg: Gleerups.

Holmstrand, Lars (2008). Demoktratiska kunskapsprocesser i arbetslivet. Tedenljung, Dan (red.). Arbetsliv & Pedagogik. Lund: Studetlitteratur.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2010). Små barns delaktighet och inflytande –

några perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Juul, Jesper (2008). Nu ska vi äta. Avesta: Bonnier Pocket.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikensgrunder – att planera,

genomgöra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa (1987). 4 Om olika typer av undersökningar. I Patel, Runa & Tebelius, Ulla (red). Grundbok i forskningsmetodik – Kvalitativt och kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010.

Sommer, Dion (2007). Barndomspsykologi Utveckling i en förändrad värld. Vällingby: Runa förlag.

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor En bok om svenska barn och

inspirationen från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och

demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

Bilagor

Bilaga 1

Formulär till observation inom Examensarbetet

Upplever du det som att aktiviteten/aktiviteterna före måltiden påverkade, i så fall hur?

Får barnen vara delaktiga och i så fall har de inflytande?

Upplever du att pedagogerna är demokratiska?

Hur ser miljön ut?

Bilaga 2

Hej alla föräldrar!

Vi är två lärarstudenter som läser till förskollärare på Malmö Högskola. Det är jag ……. som är här på avdelning …..… (på …….. förskola) och min kurskamrat, ……. som är på en förskola i ……. Vi har nu påbörjat vårt examensarbete där vi skall jobba kring matsituationer på förskolan. Vi kommer att fokusera på barns inflytande, delaktighet och demokrati vid just matsituationen. Därför skulle vi vilja filma ert barn under några tillfällen vid lunchen. Dessa filmer kommer enbart ses av oss och efter examensarbetets inlämning i november 2011 kommer filmerna att förstöras.

Mvh …….. och …….

Namn på mitt barn: ___________________________________ Får lov att filmas: ___