• No results found

Hur väljer lärarna läroböcker i religionskunskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur väljer lärarna läroböcker i religionskunskap"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle ·

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur väljer lärarna läroböcker i

religionskunskap

En undersökning om hur grundskolelärare tänker i valet av läroböcker i religionskunskap

How Teachers Choose Textbooks in Religious Education

A Study on how Primary School Teachers Think in the Choice of Textbooks in Religious Studies

Remziye Gültekin och Lena Persson

Lärarexamen 210hp Examinator: Torsten Janson

Religionsvetenskap och lärande

(2)

2

(3)

3

Abstract/ Sammanfattning

Titel: Att granska läroböcker eller inte

Författare: Remziye Gültekin och Lena Persson

Läroböcker i religionskunskap har varit omdiskuterat därför att informationen ofta kan upplevas som inaktuell. Syftet med vårt examensarbete är därför att se hur några lärare väljer läroböcker i ämnet religionskunskap. Vidare kommer vi att ta reda på elevernas inställning till religionskunskapsämnet. Vi kommer att göra kvalitativa intervjuer med lärare och elever från två olika skolor, för att kunna uppnå vårt syfte. Resultatet av vår undersökning visar att resurserna inte är tillräckliga på skolorna och att religionskunskapsböcker dessvärre inte prioriteras. Lärarna förlitar sig på innehållet i läroböckerna och det slarvas med granskandet. Elevernas inställning till religionskunskap är varierande, men majoriteten är relativt nöjda.

Nyckelord:

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ...7

2. Kunskapsbakgrund ... 8

2.1 Religionskunskapsämnets syfte och mål ...8

2.2 Religionskunskapsämnets historik ...9

2.3 Läromedlens nödvändighet ...10

2.3.1 Vad är läromedel? ...10

2.4 Lärokunskap enligt Selander och Englund ...11

2.4.1 Selander ...11

2.4.2 Englund ...11

2.4.3 Härenstam ...12

2.5 Granskning av läroböcker ...13

3. Metod ... 15

3.1 Allmänt om kvalitativa och kvantitativa metoder ...15

3.2 Genomförande och urval ...16

3.3 Validitet och reliabilitet ...18

4. Resultat ... 19 4.1 Lärarens svar ...19 4.2 Elevernas svar ...26 5. Analys ... 31 5.1 Lärarens svar ...31 5.2 Elevernas svar ...34 6. Diskussion ... 37 7. Slutsats ... 40 8. Referenser ... 42 Bilaga 1 Bilaga 2

(6)

6

1. Inledning

Vi som har gjort denna undersökning studerar till lärare och har Religionsvetenskap och lärande som huvudämne, med studiespår mot förskolan och grundskolans tidigare år. Vårt intresse för hur lärarna väljer läroböcker växte fram under vår praktik ute på skolorna. Där blev vi förvånade över att det bara fanns äldre upplagor av läroböcker inom religionskunskapsämnet. Vi blev även nyfikna på vad eleverna tycker om ämnet och hur deras förhållningssätt är till läroböckerna. Ämnet religionskunskap anses inte som högt prioritet på skolorna idag, men det har ändå utvecklats från att enbart ha undervisats i kristendom, till ett ämne som resonerar om livsfrågor och värdegrund och om olika slags religioner. Med vår undersökning ville vi se vilken inställning grundskolelärare och elever har till religionskunskap och vilka läroböcker lärarna väljer till ämnet. Vi har intervjuat både lärare och elever i årskurs fyra och fem. Enligt skolverket (2000) är det svårt att göra läroböcker ”felfria” utifrån alla aspekter. Vi ville därför se om lärarna kompletterar med andra läromedel, för att ge eleverna lämplig information om ämnet.

Elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb föförändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga at kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ(Lärarförbundet 2005, s 11).

I vår undersökning har vi blivit medvetna om hur viktigt det är att granska läroböcker, så att eleverna får rätt information. Lärarna har ett stort ansvar, när de ska välja läroböcker som ger en realistisk bild av ämnet religionskunskap. Pedagogerna bör vara kritiska och välja läroböckerna med omsorg.

(7)

7

1.1 Syfte och frågeställningar

Vi ville ta reda på hur några grundskolelärare förhåller sig läroböcker inom religionskunskap på två skolor och om det finns någon skillnad på lärarnas val av böcker. Syftet med vår undersökning är att vi ville veta hur lärarna tänker när de väljer läroböcker. Enligt våra erfarenheter ute på partnerskolorna, där vi gjorde vår praktik, är läroböckerna för ämnet religionskunskap oftast äldre. Vi vill därför undersöka om de är anpassade till dagens skola och samhälle. Vi vill även veta hur eleverna upplever läroböckerna i religionskunskap, om de anser att de får tillräcklig kunskap från dem. Om det är äldre läroböcker kan det vara en risk för att böckerna ger bristfällig kunskap till eleverna. Synen på de olika religionerna förändras då samhället är i ständig utveckling.

Våra frågor blir därför följande:

• Hur väljer några lärare som undervisar i religionskunskap i de tidigare åren läroböcker?

• Vilka skillnader finns i valet av läroböcker i religionskunskap mellan två skolor i Skåne?

(8)

8

2. Kunskapsbakgrund

När vi undersökte hur lärare och elever förhöll sig till läroböcker i religionskunskap i de tidigare åren, var det angeläget att veta vad själva religionskunskapsämnet har för syfte och mål. Religionskunskapsämnet innehåller många olika komponenter och är en viktig del i skolans undervisning.

2.1 Religionskunskapsämnets syfte och mål

Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse för religion. I ett internationaliserat samhälle baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av att förstå hur människor tänker, handlar och formar sina liv (Skolverket, kursplan 2000, 2009-11-30).

Beskow (2008) beskriver att okunnighet om andras religioner leder till fördomar om andra kulturer i Sverige. Det är därför viktigt att det lärs ut, så det inte skapar missförstånd och misstro bland människor med olika religiösa tillhörigheter.

Ett syfte med ämnet är att öka elevers etiska medvetenhet och därmed skapa en handlingsberedskap inför exempelvis demokrati-, miljö-, jämställdhets- och fredsfrågor. Religionskunskapen syftar också till en ökad förståelse av sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser (Skolverket, kursplan 2000, 2009-11-30).

Andersson & Sander (2009) anser att det som gör religionskunskapsämnet lite svårt att bearbeta och undervisa om, är att religion utvecklas och försvinner på samma gång. I Sverige lever vi i ett sekulariserat samhälle där religionens roll har minskat avsevärt. Religionen har inte försvunnit helt ur människans liv dock uttrycks religiositeten på andra sätt idag, därför är det viktigt att vidareutveckla forskningen om ämnet. Religion speglar sig på olika sätt för olika människor, det är därför ett mångdimensionellt fenomen. För vissa är religion föreställningar om abstrakta verkligheter. För andra handlar det om att följa ritualer. Det är många som förknippar religionen med att följa ett etiskt och normativt system. Olika sätt att se på religionen skapar ibland svårigheter för de olika kulturerna att ha förståelse för varandras religioner.

(9)

9

Religionskunskapens syfte är att man ska främja till en öppen diskussion om frågor som berör tro och livsåskådning, även skapa nyfikenhet och intresse för religion. Målen i kursplanen för religion i de tidigare åren ser ut så här:

Eleven skall:

• kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur,

• kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden,

• kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. (Skolverket, kursplan 2000, 2009-11-30 )

För att eleverna ska kunna åstadkomma vissa kursmål har Lpo 94 satt upp mål som eleverna ska uppnå, som till exempel:

• kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans

• kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande (Lärarförbundet 2005, s 15-16).

2.2 Religionskunskapsämnets historik

Vi vill lyfta fram religionskunskapsämnets historia för att få en överblick på vilka förändringar som religionskunskapsämnet har genomgått, hur det har påverkat läroplanen och den svenska skolan. I undersökningen fodras en stadig grund och en helhetsbild om ämnets utveckling, därför har vi tagit upp några viktiga årtal som är bra att känna till.

1. 1951 religionsfrihetslagen bildades i Sverige och gav upphov till att staten och kyrkan går skilda vägar.

2. 1962 bildades den första läroplanen i grundskolan och religionsämnet hette då kristendomskunskap.

3. 1969 Flera ämnen inkluderade i varandra på så sätt skulle skolan möta elevernas behov av ett helhetsperspektiv på sin omvärld, det var också därför kristendomskunskap ändrades till religionskunskap.

4. 1980 Lgr80 ändrades religionssynen, nu skulle människan betraktas som individ och inte som objekt. Det var viktigt att se eleven och uppmuntra dem till utveckling.

(10)

10

5. 1990 uppkom läromedel som fokuserade sig på elevernas perspektiv där de försökte visa kopplingen mellan livsfrågor om liv och död

6. 1994 tillkom en ny läroplan som innebar stora förändringar i skolan, samtidigt infördes det ett nytt betygsystem. (Lendahls 1986, s 66-67)

2.3 Läromedlens nödvändighet

2.3.1 Vad är läromedel?

Läromedel är ett material som ska stödja läraren i undervisningen. Läromedel förknippas ofta med läroböcker men det kan även vara olika arbetsmaterial som CD-rom, videoband, olika datorprogram. Vår undersökning kommer att basera sig på enbart läroböcker för att det dominerar fortfarande i skolorna (Petersson J-E 1997).

Det finns många varierande sätt att inhämta kunskap på i skolan, men många gånger prioriteras läromedel. I boken En skrift om läromedlens nödvändighet skildrar Petersson (1997) skolförordningen där det framgår tydligt att skolan ska vara kostnadsfri för eleverna och att de ska ha tillgång till läromedel. Det nämns även att eleverna ska tillgodoräknas läromedel med väsentliga delar av ämnet i sin undervisning.

I boken skildras även läroplanen Lpo (94) där det står att det är rektorns ansvar att skolan får goda resultat men även ”utformningen av skolans arbetsmiljö så att eleverna får tillgång till

handledning, läromedel av god kvalitet”(Petersson 1997, s 4). Där av är skolan ansvarig för att eleverna har möjlighet till inlärning.

(11)

11

2.4 Lärobokskunskap enligt Selander, Englund och Härenstam

2.4.1 Selander

Läroboken är ett hjälpmedel för att presentera ett ämne, och blir samtidigt grunden för hur undervisningen uppfattas, vad utbildningen ska handla om. Läroboken strukturerar därmed också vårt sätt att uppfatta” det vetbara” i skolan” (Selander1988, s 22-23).

Den pedagogiska texten i läroboken är skapad för att fylla vissa funktioner i undervisningen, men läroboken anpassar sig inte till elevernas erfarenhetsvärldar. Lärarens uppgift är att försöka anpassa eleverna till texten eller texten till eleverna.

Selander (1988) menar på att i läroböcker brukar det finnas instruktioner på hur texten ska behandlas, antingen en form av lärarhandledning vid sidan om boken, eller så brukar det finnas instuderingsfrågor i själva boken. Det används tyvärr föråldrade läroböcker på grund av besparingssjäl, ibland är böckerna nerslitna och innehållet kan uppfattas som ofullständig.

”Läroboksmarknaden bestäms delvis av den kommunala ekonomin, delvis av arbetssätt vid olika rektorsområden och av pedagogiska överväganden” (Selander 1988, s 37). När den kommunala ekonomin minskar så blir även valfriheten av läroböcker liten.

2.4.2 Englund

Englund (1999) skriver att läromedlen länge har kritiserats i skoldebatten. Läroböckerna har ansetts vara alltför styrande, där boken snarare hindrar eleverna att själv hitta egna vägar till kunskap och kunna skapa själva. Det har varit det mest centrala för elevernas lärande. En enkätundersökning som Svingby, Lendahls och Ekbom gjorde (1990) med 150 lärare i SO-ämnet, visade det sig att nästan hälften av lärarna använde läroböcker varje dag, och lika många använde sådana varje vecka. En senare undersökning har gjorts av Skolverkets Nationella utvärdering av grundskolan (2003). Då kom de fram till att användning av läroböcker har minskat något inom SO-ämnena. Samtidigt visar Föreningen Svenska Läromedel (2003) i en enkätundersökning att de flesta lärarna använder fortfarande sig av läroböcker i sin undervisning. I grundskolans tidigare årskurser har användning av läroböcker ökat.

Varför styr läroböcker? Lärarna ser det som en garanti att kursplanens mål uppfylls när läroböcker används i undervisningen. ”Läroboken har en gemensamhetsskapande,

(12)

12

sammanhållande roll både tankemässigt alternativt ideologiskt och praktiskt”

(Englund,1999). Läroboken ger en helhet och ett sammanhang i studierna och då upplever både elever och lärare en trygghet. Den fungerar som ett stöd för lärarna, när de är osäkra på sina ämneskunskaper. För eleverna är det mer praktiskt att hålla sig till en bok att läsa i, istället för flera olika artiklar, arbetsblad och faktaböcker. Englund (1999) har kommit fram till att lärarna föredrar att använda läroböcker i sin undervisning. Med detta menar Englund (1999) att det inte är fritt för lärarna att välja arbetsredskap och att läroboken inte väljs av den enskilde läraren. Ekonomin kräver nämligen att läroboken används av flera elever.

Är det positivt eller negativt med att läroboken styr? Om lärobokens ämnesinnehåll och värderingar sammanfaller med lärarnas egna och med läroplanens mål är den positiv. Men om läraren inte ger utrymme för en kritisk granskning av bokens innehåll och värderingar så kan det bli negativt. Läroboken kan även anses som negativ när den hindrar läraren att utnyttja friheten att välja olika medel för att nå kursmålen och boken ger bara ett visst innehåll och kanske en viss typ av kunskap. Englund,(1999) anser att läroboken samtidigt är positiv när den garanterar ett säkert, gemensamt innehåll, och är ett stort stöd för nyutbildade och osäkra lärare. Elever har mycket lite inflytande på undervisningen och läroboken är en av orsakerna. (Englund 1999).

2.4.3 Härenstam

Härenstams (2000) undersökning visar att i äldre religionsböcker behandlas religiös praxis i första hand inom Buddhismen med termerna ”magi” och ”besvärjelser”. Dalai lama framställs som ”Gudakungen” och bönekvarnen står som symbol för en mekaniserad religiositet. I de nyare religionskunskapsböckerna ser han en annan trend. Där fokuseras religiös praxis betydligt mindre och Dalai lama nämns främst som en fredskämpe. De koncentrerar sig mer på det ideologiska innehållet i traditionen och bönekvarnen nämns inte alls. De nyare böckerna riktar in sig mer på vad eleverna ska kunna inom kursplanen för ämnet religionskunskap och de har möjlighet att utveckla sin egen andlighet. Härenstam (2000) skriver avslutningsvis:

Det skulle vara spännande med läroböcker som eggade fantasin och väckte nyfikenheten, gärna genom att inspirera till ifrågasättande av läromedlens egen presentation. Läromedlet ses då inte som en slutpunkt, utan som en startpunkt för en sökprocess med både kognitiva, emotionella, estetiska och estetiska aspekter (Härenstam 2000, s 164).

(13)

13

2.5 Granskning av läroböcker

Enligt en granskning som skolverket har genomfört har det påvisats att det finns brister i läroböckerna. De ger till exempel en ensidig bild av islam som kan ge upphov till främlingsfientlighet. De nationella minoriteterna drabbas också då de knappt nämns i böckerna, till exempel romer och tornedalsfinnar. Läroböckerna har en enkelriktad information om judar och samer, vilket kan ge upphov till att elever inte kan identifiera sig med innehållet (Skolverket 2000, 2009-11-30).

De värden som skolan, enligt läroplanerna, ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Skolan ska också främja förståelse för andra människor och främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas bl.a. med kunskap och en öppen diskussion. Undervisningen ska dessutom vara saklig och allsidig. (Skolverket, 2000, 2009-11-30)

Enligt Lpo (94) skall skolan efterfölja värdegrunden, och då måste lärarna i sin undervisning skapa rimliga förutsättningar för ett lustfyllt lärande där eleverna skall tillgodoses en undervisning som är bred och nyanserad. Det är skolans ansvar att värdera böcker som används i undervisningen. I pedagogens roll ingår även kritisk granskning av olika källor, då det kan motverka diskriminering. Läroboksgranskning åskådliggör att det inte går att undervisa från enbart en lärobok och anta att det ger eleverna en varierande och mångsidig undervisning. Det är lärarens uppgift att se om läroboken stämmer överens med värdegrunden, då lärarens inflytande är stor över undervisningen. I Lpo 94 står det att även eleverna ska utveckla sin förmåga ”att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse

konsekvenserna av olika alternativ”( s 5).

För att pedagogen ska kunna välja läroböcker som motsvarar läroplanens krav till sin religionskunskapsundervisning lyfter vi fram några viktiga punkter som pedagogen bör tänka på när han/hon granskar religionskunskapsläroböcker: (Länsstyrelsen 2007)

• Hur beskriver läroboken invandrare och/ eller religioner?

• Ges det en ensidig och traditionell bild, eller en mer vid syn med aktuell fakta? • Presenteras homo- och bisexuella på ett naturligt sätt i läroboken?

(14)

14

• Hur presenteras kvinnor och män i läroböckerna, hur ser uppgiftsfördelningen ut? • Förekommer det fördomar mot vissa människogrupper och religioner?

• Kan vissa läroböcker uppfattas som kränkande?

• Kan man föra en kritisk och konstruktiv diskussion kring de aktuella läroböckerna?

• Uppfyller läroboken de krav på jämställdhet och likabehandling som finns i grundskolans läroplan?

Syftet med dessa punkter är att de ska förebygga och förhindra diskriminering av olika människogrupper som till exempel: invandrare, homo/ bisexuella, funktionshindrade med flera. Ett bra sätt att motverka fördomar och diskriminering är att engagera eleverna till att granska läroböcker och källor, där de letar efter faktainformation. Målet är ”att inte läromedel

ska medverka till diskriminering utifrån kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder” (Länsstyrelsen 2007).

(15)

15

3. Metod

3.1 Allmänt om kvalitativa och kvantitativa metoder

Det finns olika metoder som används när det görs vetenskaplig forskning. För att undersökningen ska bli så lyckad som möjligt så måste metoden anpassas efter frågeställningen dock kan frågeställningen också ändras i samband med resultatet av intervjuerna. Det finns olika undersökningsmetoder, men vi kommer att beskriva den kvalitativa och kvantitativa. Det som skiljer en kvantitativ och en kvalitativ studie är att en kvalitativ undersökning ger en djupare förståelse.

Om frågeställningen gäller hur många eller hur vanligt så skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster så skall man göra en kvalitativ studie (Trost 2005, s 14).

I den kvalitativa metoden får man riklig information om ämnet. Metoden innebär också att det ges möjlighet att gå in på djupet och därmed få en personlig kontakt med den som blir intervjuad. En kvalitativ studie är tidskrävande då allt ska skrivas ner och analyseras från det använda materialet som till exempel ljudband (Patel & Davidsson 1991, s 100).

Till kvalitativa undersökningar används öppna intervjufrågor som innebär att det förbereds frågor som tidigare skrivits ner. Att frågorna är öppna innebär att de kan omformuleras, ändras och att det kan tillkomma följdfrågor. Den intervjuade får chansen att förklara svaren och berätta med sina egna ord (Jensen 1995, s 64-65). Vi har valt den kvalitativa metoden därför att vi ville gå mer in på djupet och vi ville ha personlig kontakt med våra respondenter.

I den kvantitativa metoden brukar man istället arbeta med enkät frågor i anslutning till fasta svarsalternativ och resultatet redovisas i siffror. Det är ingen djupgående forskning, utan det fokuseras på det genomsnittliga istället. Det sker intervjuer med flera människor istället för några enstaka (Holme, Solvang 1997, s 78). För att besvara frågorna som ställs bör det ske en systematiserad bearbetning av materialet, (Patel & Davidsson 1991, s 90). De menar att det kan göras statistik för att kunna behandla den kvantitativa undersökningen. Det finns

(16)

16

deskriptiv statistik som innebär att det görs då en beskrivning av allt insamlat material i siffror som till exempel i stapel diagram. Den andra varianten kallas för hypotesprövande statistik som används för att testa statistiska hypoteser (Patel & Davidsson 1991, s 90)

3.2 Genomförande och urval

Bekvämlighetsurval (på engelska convenience sample) är en vanlig och praktisk metod att använda för att få ett strategiskt urval. Det innebär att man tar vad man råkar finna (Trost, 2005), som till exempel genom att ta endast de man känner och har jobbat med tidigare och man inte tar in nytt, det vill säga nya människor. ”En nackdel med denna typ av urval är att

den självselektion innehåller personer som är säregna i vissa avseenden - och vi vill kanske inte ha alltför många sådana i vårt material” (Trost, 2005 s 120). Vi känner några av de

utvalda lärarna på grund av att de arbetar på våra partnerskolor. I intervjuer ska intervjuaren försöka förstå hur den intervjuade resonerar och tycker, för att försöka utveckla dessa resonemang så att en helhetsbild skapas (Trost, 2005).

Vi har intervjuat fyra stycken lärare på två olika skolor, som undervisar i religionskunskap i klass fyra och fem. På skola A var båda lärarna nyanställda sedan några månader tillbaka och har varit lärare sedan 2002 och 2006. På skola B så har lärarna erfarenhet sedan tio år tillbaka. Båda skolorna ligger ute på landsbygden på två olika orter i Skåne, där det inte finns många elever med olika nationaliteter. På skola A hade vi turen att kunna intervjua båda lärarna på samma dag, därför att eleverna hade studiedag och lärarna hade god tid på sig att besvara på intervjufrågorna. Varför vi valde att intervjua fyra lärare på två skolor är att vi har fått en djupare förståelse på hur just dessa lärare tänker vid val av läroböcker i religionskunskap. För att få lite större perspektiv valde vi även att intervjua fem elever från två klasser på vardera skola. Dessutom blir det mer hanterbart för oss att få en överblick på två skolor, istället för flera. Det vi hade i åtanke när vi valde klass fyra och fem var att lärarna måste ha undervisat vissa delar inom ämnet, då eleverna skall kunna uppnå målen för femte skolåret i religionskunskap.

(17)

17

Vi var även intresserade om det fanns några skillnader på hur de valde läroböcker på de olika skolorna. För att veta elevernas syn på läroböcker har vi också intervjuat några elever på båda skolorna. Av etiska själ skrev vi ett introduktionsbrev till föräldrarna och frågade dem om det var okej att intervjua deras barn. Vi gjorde en gruppintervju med eleverna på vardera skola. Eleverna delades in i två olika grupper, där en grupp bestod av tre elever, och en grupp bestod av 2 elever. Detta gjorde vi därför att vi ville se hur gruppdynamiken påverkade deras syn på läroböcker, även på grund av att eleverna inte skulle känna sig illa till mods. Genom detta sociala samspel kunde vi se om där fanns ett diskussionsintresse bland eleverna, samt om det väcktes nya idéer på hur de ska få relevant fakta från läroböckerna. Vi kan även hänvisa till Vygotskij som brukar fokusera sig ”för ett dialogiskt samarbete mellan barnen och en annan

människa” (Evenshaug & Hallen 2001, s 136).

Eleverna lär sig av varandra och de utvecklas till självständiga individer.

Vi har valt den kvalitativa metoden, där vi har spelat in intervjuerna från en bandspelare och en diktafon. Det ger ett större utrymme åt tankar och funderingar och de blir mindre stress under intervjun. Samtidigt blir det inte en omtolkning eller en omformulering utan man hör exakt vad den intervjuade vill säga och slipper tolka och förstöra materialet. Våra inspelningar transkriberades och destruerades. När vi hade förberett intervjuerna har vi bollat olika idéer med varandra om vilka intervjufrågor vi skulle använda oss av, men vi begränsade oss till dem som är med i vår undersökning, för att kunna besvara våra huvudfrågor. Varför vi inte frågade om etik och livskunskap var att vi ville koncentrera oss på själva läroböckerna. Det framkom i våra intervjuer med lärarna att de arbetar mycket med värderingsövningar som omfattar etik och livskunskap i framförallt de yngre åldrarna. Vi har ändå valt att inte ta med det i vår resultatdel då vi inte har en fråga som berör just den delen. I granskandet av läroböckerna inser vi ändå att det etiska perspektivet är väsentligt. Vi har skrivit ner några öppna intervjufrågor, men har lämnat plats för följdfrågor som kan uppkomma i samtalet, en flexibilitet där vi inte behöver ställa frågorna i en bestämd ordning till punkt och pricka. Vi har gjort en respondentintervju som innebär att vi intervjuar personer som själva är delaktiga i det vi undersöker om. Lärarna som vi intervjuade är insatta i skolverksamheten, kommer i kontakt med läroböcker och är delaktiga i det undersökningsområde vi har valt. Alternativet var en informantintervju, där den som blir intervjuad står utanför intervjuarens forskningsområde men har mycket att säga om det (Holme och Solvang 1997, s 104). Enligt Trost (2005) så ska den intervjuade i samband med kvalitativa intervjuer uppleva intervjun som ett samtal, men det gäller inte den som intervjuar.

(18)

18

3.3 Validitet och reliabilitet

Vid uppsatsskrivning bör man kritiskt granska metodens reliabilitet (tillförlitlighet) och dess validitet (giltighet). Reliabilitet avser att forskaren har gjort mätningar på ett tillförlitligt sätt medan validitet beskriver mätningarnas kvalitet, deras relevans i förhållande till undersökningens syften. Valet av kvalitativ metod väcker frågor om undersökningens sanningsenlighet. Vi har fått fram ett resultat från två skolor, men om vi hade valt två andra skolor, då hade vi kanske kommit fram till ett helt annat resultat. Resultaten är till viss del beroende av hur lärarna tolkar frågorna och hur de arbetar på skolorna.

Syftet med kvalitativ metod är att få en bättre förståelse för det vi undersöker och närkontakten med de intervjuade (Holme och Solvang 1997, s 163). Fördelen med den metod vi har valt är att vi får fram självständigt formulerade framställningar av lärarnas och elevernas reflektioner vilket stärker validiteten.

(19)

19

4. Resultat

Vi ville undersöka hur några lärare på två skolor förhåller sig till läroböcker inom religionskunskapsämnet. Här redovisar vi en sammanställning över vad som kom fram på intervjuerna med några lärare, utan att ha lagt till våra egna åsikter eller värderingar. Vi använder fingerande namn på lärarna.

4.1 Lärarnas svar

Fråga 1.

Hur väljer du läroböcker till religionskunskapsundervisningen? Skola A

Bodil säger att de inte får köpa in några läroböcker idag hur som helst, på grund av att det inte finns tillräckligt med pengar till det. ”Religionskunskapsböckerna kommer ikläm därför att

svenska, matte och engelska anses som viktigare ämnen, så det köps in fler läroböcker till dessa ämnen.”

Eva brukar låna böcker från biblioteket. Hon säger att skolan har en religionskunskapsbok som heter Vida världen som är från 1986. Hon brukar även hämta information från hennes egna gamla religionskunskapsböcker som hon hade på högstadiet.

Skola B

Anna säger att skolan har ett referensbibliotek som de kan gå till för att titta på böcker. Hon säger även ”att det beror på hur man lägger upp undervisningen”. Vid behov går hon även till stadsbiblioteket/kommunbiblioteket.

Karin berättar att hon precis köpt en lärobok för att hon gillar motsvarigheten i historia. Hon berättar att hon vill ta upp om världsreligionerna som hör ihop judendom, kristendom och islam. Karin talar om att det blir första gången hon kommer att använda just det läromedlet där allt är samlat. Tidigare har hon fått samla material från olika platser.

(20)

20 Fråga 2.

Vilka läroböcker använder du i din undervisning? Skola A

Bodil använder sig mycket av eget material som hon brukar hämta från hemsidan lektion.nu. Hon tycker att de religionskunskapsböcker som finns på skolan är ålderdomliga. Eleverna har ingen egen religionskunskapsbok, bara en SO - bok som tar upp ämnena: historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Eva är på samma spår, hon tycker också att religionskunskapsböckerna som finns på skolan är gamla och eleverna har bara sin SO – bok.

Skola B

Anna anser att den bok de använder som alla kan få varsitt exemplar av är väldigt gammal och det exakta namnet minns hon inte. Hon sa att det var något med religion.

Karin har tidigare bara undervisat de yngre åldrarna och då har hon använt sig av

berättarbibeln Arguments förlag. Då var det kristendomen och mestadels gamla testamentet

som togs upp.

Fråga 3.

Varför väljer du just de här böckerna? Skola A

Den frågan kunde varken Bodil eller Eva svara på, därför att de inte får själv välja läroböcker till deras religionskunskapsundervisning och eleverna har ingen egen religionskunskapsbok, bara SO-boken.

Skola B

Anna utrycker sig som så att religion inte är så stor del i SO- undervisningen så därför tar hon det som finns och som hon nämnt tidigare så går hon till biblioteket vid upplägg av tema. Detta är vanligt när eleverna går i årskurs 6 och de gör jämförelser mellan olika världsreligioner.

Karin förtäljde att hon valde berättarbibeln för att hon hade tillgång till boken, men även för att hon gillar förlaget Argument. Det finns färdiga aktiviteter och frågor till boken som kan köpas till boken. ”Det underlättar då behöver man inte hitta på allt.”

(21)

21 Fråga 4.

Hur källkritisk är du när du väljer läroböcker? Skola A

Bodil kunde inte svara på denna fråga heller.

När Eva brukar låna från biblioteket så brukar hon kolla igenom dem först, vad som står i dem och vad hon kan använda sig av på sina lektioner.

Skola B

Anna säger att hon inte är så källkritisk utan förlitar sig på det som står i böckerna.

Karin har inte varit särskilt källkritisk när det gäller den här boken. Hon anser att hon inte har sett en bok som innehåller det hon söker som samhällsperspektivet och likheterna mellan de tre världsreligionerna.

Fråga 5.

Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda sig av läroböcker i din undervisning?

Skola A

Bodil tycker att fördelarna är att man får mer en faktabild i läroböckerna. Bodil säger också

”om varje elev fick varsin lärobok, kunde de läsa in och jobba med det på helt annat vis.”

När hon håller i sina lektioner så är hon flexibel och använder läroboken som ett komplement. Nackdelar uppgav hon inte.

Eva anser att nackdelen med lärobok är att allt som står i läroboken behöver man inte veta, allt är inte viktigt. Hon säger att fördelen med lärobok är att ”vissa bitar behöver man en bok

att följa, för sin egen skull också.” Eva tycker även att läroböcker är till en bra hjälp när man är nyutbildad lärare.

Skola B

Anna berättar att ”fördelarna är att informationen är samlad på ett ställe så då behöver man

inte leta själv”. Och hon tror att det säkerligen finns många bra böcker att använda sig av. Nackdelarna är att ”böckerna är gamla och inte så aktuella för att skolan inte köpt in nya”. Karin säger att hon tycker fördelarna och nackdelarna kan vara densamma. ”Fördelarna kan

vara att man har allt samlat på ett ställe. Nackdelen kan vara att man inte tittar utanför boken.”

(22)

22 Fråga 6.

Känner eleverna att läroböckerna i religionskunskap har någon relevans för dem? Skola A

Bodil, Det kan hon inte svara på därför att eleverna inte har egna religionskunskapsböcker. Hon brukar utgå från deras erfarenheter, vad de redan kan och bygger på lite med ny kunskap. Eva tror att eleverna tycker att vissa saker som de läser är svåra att förstå, men i nästa andetag säger hon att hon har bara jobbat på skolan sedan i somras, det är hennes första riktigt egna klass. ”Vi har religion just nu, världsreligionerna och har grupparbete.” De arbetar temavis med SO ämnena.

Skola B

Anna tror att böckerna har relevans för eleverna då de behöver något väldigt konkret fakta kring ämnena. Ämnet religionskunskap bär på svåra frågor så det är viktigt att de får en överblick över ämnet via böckerna.

Karin säger att ”eleverna har uppskattat berättarbibeln om det gamla testamentet men den

här nya boken har inte prövats på dem än.”

Fråga 7.

Hur upplever du (urvalet) upplägget i religionskunskapsböckerna? Skola A

Den frågan valde jag bort därför att jag fick reda på de tidigare svaren att det fanns bara en religionskunskapsbok på skolan och att eleverna inte hade en egen bok i religionskunskap.

Skola B

Anna berättar att ”det finns mer skrivet om kristendomen och islam för att det är relativt stora

i jämförelse med de mindre religionerna. Kristendomen är den största religionen i Sverige och islam kommer på andra plats” Anna anser dock att det finns mycket om islam och att eleverna intresserar sig för religionen då de ofta har sett och hört talas om religionen i media. Karin tycker att urvalet är ganska litet, och upplever att det finns mer för de elever som är lite äldre. ”Det finns mestadels berättelser som handlar om det gamla testamentet för de yngre

(23)

23 Fråga 8.

Finns det stort urval på läroböcker inom religionskunskap? Skola A

Bodil säger att det inte finns mycket urval.

Eva svarar att hon bara har sett en religionskunskapsbok på skolan. Hon vet inte om det finns några olika sorter.

Skola B

Anna svarar att det inte finns så stort urval på läroböcker som handlar om religionskunskap, men det finns många bra böcker som handlar om etik och moral för de yngre åldrarna.

Karin anser inte att det finns stort urval.

Fråga 9.

Blir ni upplysta när det kommer ut nya läroböcker i religionskunskap? Skola A

Bodil har inte heller arbetat på skolan sedan i somras så hon har ännu inte blivit upplyst om några nya böcker. Bodil har jobbat på en annan skola förut och där lades nya böcker i en hög på lärarrummet som de fick gå och titta på och låna de böcker som de ansåg behövde till deras lektioner.

Eva har som sagt inte arbetat så länge på skolan så hon vet inte. Eva gissar på att det kanske beställs nya läroböcker innan sommarlovet, som är inför nästa termin.

Skola B

Anna säger att de inte blir upplysta förrän de själva tar sig till läromedelsutställningen i Malmö.

Karin svarar att ”i lärarnas tidning kan man hitta reklam om olika läromedel. Det finns även

tillfälle för upplysning om läromedel på läromedelsmässan. Det satsas inte på religion för de tidiga åldrarna för att eleverna kanske inte riktigt har ett så utvecklat tänkande.”

(24)

24 Fråga 10.

Hur knyter läroböckerna an till dagens (mångkulturella) samhälle? Skola A

Bodil tror att det är ”därför som läroböcker inom religionskunskap försvinner mer och mer,

det står mycket om kristendom i de äldre läroböckerna”. De nya läroböckerna köps inte in på grund av för lite pengar och då brukar hon använda av den kunskapen hon har själv.

En följdfråga, finns det barn med olika nationaliteter?

Bodil svarar att det finns bara några enstaka på hela skolan. Den skola hon arbetade på tidigare fanns det elever från cirka 20-25 olika länder och då gjorde de flaggor från varje hemland som de satte upp på väggen och de arbetade med erfarenhetsbaserad undervisning. Eva berättar om hur hon arbetar med religionen just nu, hon försöker gå in på hur världsreligionernas vardag ser ut som till exempel: familjen, skolan, julen. Eleverna jobbar med grupparbete och Eva har bestämt vissa saker som måste vara med när eleverna ska redovisa. Eva säger också att hon försöker följa läroplanen när hon planerar lektionerna.

Skola B

Anna förklarar att de har gamla böcker och att i dagens böcker så tror hon att det är en helt annan vinkling. Hon berättar även att de inte alls är kopplade till dagens samhälle utan mer en redogörning av religionerna för sig.

På frågan om böckerna hade uppskattats i mångkulturella klasser?

Anna tror inte att hon hade arbetat med böckerna på samma sätt om hon hade haft en mångkulturell klass. Hon tycker att eleverna är bra tillgångar och kan användas då klassen behöver veta något om deras religioner. Anna menar att det är viktigt att involvera föräldrarna och kanske bjuda in dem och låta dem dela med sig. Läromedel är ju inte allt, det är även ett ypperligt tillfälle att använda sig av sin omgivning som tillexempel att besöka religiösa byggnader: moské och synagogan.

Karin kan inte riktigt svara på den här frågan för att hon inte har arbetat med boken än. De bibliska berättelserna är inte kopplade till dagens mångkulturella samhälle då boken enbart tar upp kristendomen.

(25)

25 Fråga 11

Kan du berätta hur du upplever religionskunskapsundervisningen? Skola A

Bodil försöker integrera andra ämnen i religionskunskapsundervisningen, etik och moral tar hon upp regelbundet. Hon säger att ”det behövs pratas ut ofta om vardagliga händelser

nästan varje dag.” Bodil upplevde som positivt när en elev berättade om Buddism, en lärarkandidat hade tidigare varit på skolan och pratat om Buddha. Eleverna är glada för att diskutera saker berättar hon.

Eva tycker själv att det är kul med religion, hon är utbildad svenska/ SO lärare så hon menar på att religionskunskap är ett intressant ämne. Just nu har hon en klass som är väldigt intresserade av historia och religionskunskap, annars i andra skolor som hon har arbetat på brukar eleverna sucka och tycka att religion är tråkigt.

Skola B

Anna anser att religion är ett intressant och spännande ämne men tycker inte att eleverna är riktigt redo förrän i 6:an. Då det sker jämförelser mellan olika världsreligioner och det beskrivs likheter och skillnader mellan dem. Hon anser att hon är lite hemmablind och att det hade sett annorlunda ut om hon hade varit på en annan skola.

Anna berättar att de har samarbete med svenska kyrkan och då det är kristna högtider så kommer de och informerar berättar om högtiden.

Anna säger att So-ämnet är då många bitar vävs samman och integrerar i vartannat. Hon anser även att det är viktigt att arbeta tematiskt så man inte isolerar vissa bitar, utan sätter informationen i ett sammanhang.

Karin tycker att det är jättekul och spännande att undervisa i religionskunskap. Det är just därför som hon har beställt den här boken för att få in lite nytt. Hon brukar involvera flera ämnen så religionskunskapsämnet kommer in automatiskt när de kanske har temat Europa.

(26)

26

4.2 Elevernas svar

Vi gjorde en gruppintervju med fem elever som var uppdelade i två grupper på vardera skolan. På skola A går eleverna i klass fem och på skola B går de i klass fyra. Här presenterar vi resultatet av elevernas svar.

1. Vad tycker ni om religionskunskapsämnet? Skola A

Den ena eleven sade direkt att religionskunskapsämnet var sådär, tråkigt, och den andra eleven nickade instämmande. I den andra gruppen med tre elever så svarade allihop att det var ganska roligt och bra.

Skola B

Här tyckte minoriteten ”Sådär” och förklarade att de inte har arbetat med ämnet så mycket men de sade även att religionskunskapsämnet kan bli roligare om de arbetar med det oftare. De resterande svarade bra direkt varav en svarade att det var längesen de arbetade med religionsämnet därför är det svårt att förklara innebörden av religion.

2. Vilket är roligast när ni har religion? Skola A

En elev svarade: ”Att sluta med det”, han tyckte inte alls om religionskunskap, den andra eleven var blyg, hon nickade instämmande, och log. Den andra gruppen med tre elever var eniga om att de tyckte bäst om när de fick söka egen fakta på Internet.

Skola B

Här varierade svaren en elev svarade att det är svårt att veta exakt vad man tycker är roligast. Medan en annan elev tyckte det var roligt när de fick måla Jesus och skyltfönster, som de hade fått göra i samband med de bibliska berättelserna. En elev svarade att hon tycker det är roligt när man får höra hur äldre människor har haft det och vilken religion de tillhörde en elev nickade och instämde. ”Hur de lever i jämförelse med oss” svarade ytterligare en elev.

3. Vad vill ni veta mer om? Skola A

De två eleverna visste inte vad de ville veta mer om, de hade precis jobbat med världsreligionerna och då fanns det en bok för varje religion som läraren hade lånat på

(27)

27

biblioteket. De övriga eleverna tyckte att de hade fått lära sig tillräckligt och att det inte behövdes mer information.

Skola B

En av eleverna svarade jag vet inte så många religioner. En annan elev svarade att hon hade velat veta mer om skillnaderna och likheterna mellan religionerna som t ex Islam och kristendom.

De resterande eleverna svarade inte, så (vi) intervjuarna ställde en annan fråga får ni höra om religioner på tv. Då svarade en av de här eleverna att de kunde se fattiga människor som de ville träffa och lära sig mer om för att därefter hjälpa, de återstående eleverna nickade och gav sitt stöd.

4. Har ni en SO-bok där det står lite om religionskunskap, är det tillräckligt, eller skulle ni vilja ha en egen religionskunskapsbok?

Skola A

Gruppen med två elever ansåg att det stod tillräckligt med fakta i läroboken och de ville inte ha någon egen religionskunskapsbok. Medan den andra gruppen med tre elever ville komplettera boken med att söka fakta på Internet, och de ville inte heller ha egen religionskunskapsbok.

Skola B

Eleverna var ganska överens i den här frågan de svarade att de inte har någon SO-bok, och att det skulle vilja ha en religionsbok men i samband med genomgång från läraren. En av eleverna svarade att ”det skall vara lite blandat att man kan ha både och lite då och då”.

5. Vad vill ni lära er när ni har religionskunskap? Skola A

Den ena eleven sade direkt, ”när Jesus levde”, den andre eleven visst inte. Gruppen med tre elever hade olika önskemål. En elev ansåg ”så mycket som möjligt, det viktigaste”, de andra fyllde i med ”hur de lever och blir behandlade i andra religioner”, den tredje eleven nickade instämmande på önskemålen.

(28)

28 Skola B

Här ville någon av eleverna veta hur olika ritualer går till som t ex bönen ”Vad man gör när

man ber”. En annan elev ville veta vilka personer som är viktiga inom olika religioner. De resterande eleverna förblev tysta i den här frågan.

6. Är där något du inte förstår i SO-boken, vad är det i så fall? Skola A

Gruppen med två elever ansåg båda två att boken inte var så svår att förstå. I den andra gruppen tyckte en elev att där var många konstiga ord i den, men de brukade frågade läraren när de inte förstod, en annan elev fyllde i med att hon brukade fråga en klasskompis som är bra på svåra ord.

Skola B

Här var det lite delade meningar några enstaka elever svarade att lärarna läste lättlästa böcker och förklarade när de dök upp svåra ord. Medan de andra tycker det är svårt att förstå religionerna och oftast behöver de läsa flera gånger för att förstå. En elev beskrev det som så att det är viktigt att läraren förklarar på vilket sätt man ”ska ta det på” tolka texten på så att man inte ”tar det på fel sätt”.

7. Står det om alla religioner i SO-boken? Är boken intressant? Tar SO-boken upp det du vill ha reda på?

Skola A

Två elever svarade ja på den första delfrågan, men de tyckte inte boken var särskilt intressant. I den andra gruppen svarade en elev att de har fått komplettera SO-boken med att istället fått läsa i de religionsböcker som läraren har lånat på biblioteket, där fanns en bok för varje religion. En annan elev sade att de hade precis haft ett tema om världsreligionerna och har varit indelade i olika grupper. Just denna grupp hade arbetat med judendom och islam. Majoriteten var överens om att de tyckte det var intressant och de ansåg att där stod vad de ville ha reda på i böckerna.

(29)

29 Skola B

Eleverna var överens om den här frågan de svarade alla nej den boken vi arbetade med tog bara upp om kristendomen och det gamla testamentet. På frågan om vilka religioner som fattades förklarade de att de inte kunde alla religioner för att det inte har gått igenom dem än. De hade arbetat mest med kristendomen. De tycker alla att SO-boken är intressant Oftast tycker eleverna att boken tar upp det dem vill ha reda på.

8. Får ni tillräcklig fakta i böckerna, eller ni får ta reda på andra sätt? Skola A

På den här frågan svarade båda grupperna likadant, att de fick komplettera med att söka fakta på Internet.

Skola B

Här var det också likartade svar några ansåg att det var lagom mycket fakta i böckerna och att de behövde komplettera genom att t ex titta på lilla aktuellt. Eleverna svarade att de även får nyttja Internet för att leta information om det fattas något i böckerna.

9. Är det något du vill veta men som inte läraren har tagit upp inom ämnet? Skola A

På den här frågan var också båda gruppernas svar likvärdiga. Eleverna var nöjda som det var, men en elev svarade ”det man vill veta mer om kan man titta på tv”.

Skola B

Majoriteten av eleverna ansåg sig vara nöjda med vad läraren har tagit upp på undervisningen. Två av eleverna svarade att ”vi hade velat lära oss om en religion som inte är så lik vår”.

10. Vilket tycker du är bäst, när du får arbeta efter böcker eller när läraren har eget material?

Skola A

Gruppen med två elever ansåg att det kvittade dem vilket, det var ingetdera som de föredrog mest. Men när (vi) intervjuarna omformulerade intervjufrågan, vilket är bäst läroböcker eller när läraren har eget material, till exempel stenciler? Då svarade båda eleverna att de föredrog läroböcker. Två elever i den andra gruppen tyckte bäst om böcker inom

(30)

30

religionskunskapsämnet, en elev menade på att när de har experiment i andra ämnen så är det de roligaste.

Skola B

En av eleverna svarade att hon inte visste hur det var att arbeta med en bok. Den andra svarade att hon tyckte det var bäst när läraren har eget material. Medan de resterande

eleverna föredrog böcker inom religionskunskapsämnet ”för då blir det lättare” att få information och enklare att komma ihåg.

11. Får ni lära er att granska läroböcker? Skola A

Alla eleverna svarade likadant, även på denna fråga. Eleverna förstod inte vad ordet granska betydde, så när (vi) intervjuarna förklarade vad det betydde så svarade alla nej. De trodde på allt som stod i böckerna, men de visste att man inte skulle lita på reklam.

Skola B

Ingen av de intervjuade eleverna kände till ordet granska, så när (vi) intervjuarna förklarade vad det betydde. Så svarade eleverna att de inte har lärt sig hur man granskar böcker.

(31)

31

5. Analys

5.1 Lärarnas svar

Nu kommer vi att presentera vad vi har kommit fram till i våra intervjuer med lärarna. Vi fick ett intryck av att det stämmer med att religionskunskapsböckerna på skolorna är ålderdomliga. De läroböcker som fanns på skolan inom religionskunskap var avsevärt gamla. På skola A fanns det bara en religionskunskapsbok att tillgå, den var från 1986 och hette ”Vida världen. Härenstam (2000) nämnde att i de nya läroböckerna riktar författaren mer in sig på vad eleven ska kunna för att uppnå målen i kursplanen, och informationen ändras så att eleverna får den kunskap som är väsentlig. Vi insåg att en komplettering av information från Internet och inlåning av böcker från bibliotek fordrades. Under intervjuerna framkom det att de böcker som finns på skolorna är mycket gamla och de används knappt, då informationen tämligen är inaktuell. De intervjuade lärarna använder sig av andra läromedel vid behov, även lånar böcker på biblioteket. Ekonomiska faktorer styr skolan så att lärarna inte kan fritt beställa in nya böcker, då religionskunskapsämnet inte är högt prioriterad. Både Selander (1988) och Englund (1999) skriver att inköp av läroböcker är beroende på hur ekonomin ser ut, och att det förekommer åldriga läroböcker i skolorna som ska användas av många elever och lärare. Bådadera skolorna finner att det inte finns stort urval av läroböcker i religionskunskap. En skillnad som framkommer är att på skola B så antar de att det finns fler böcker om etik och moral för de yngre åldrarna.

Något som alla de intervjuade har gemensamt är att de inte granskar sina läroböcker inom religionskunskap. Några av lärarna brukar bläddra igenom böckerna, men tänker mest på om informationen i läroböckerna passar till deras lektionsplanering inom religionskunskap. Lärarna har inte uppmärksammat om det står felaktig information, som till exempel om böckerna utger en ensidig bild av Islam, som skolverket nämner i sin granskning av läroböcker. Denna svaga granskning av läroböcker speglades av på eleverna, då de inte ens visste vad ordet granska betydde. Som vi har nämnt tidigare i vår undersökning finns det viktiga punkter som pedagogen bör beakta för att motverka diskriminering av vissa människogrupper och därmed uppfylla läroplanens krav på sin religionsundervisning. Här har

(32)

32

vi plockat ut några av de väsentliga punkter, som lärarna kan ha i åtanke när de granskar läroböcker i religionskunskap.

• Ges det en ensidig och traditionell bild, eller en mer vid syn med aktuell fakta? • Förekommer det fördomar mot vissa människogrupper och religioner?

• Uppfyller läroboken de krav på jämställdhet och likabehandling som finns i grundskolans läroplan? ( Länsstyrelsen 2007)

På skola B ansåg de intervjuade lärarna att fördelarna med att arbeta efter en lärobok är att all fakta finns samlad på ett ställe, och då är det lättare för både lärarna och eleverna att få den information som de behöver inom religionskunskap. En av lärarna på skola A menade att läroböcker är till bra hjälp för nyutbildade lärare och när hon planerar inför sina religionslektioner. Som vi tidigare har nämnt har detta påpekats av Englund (1999) som menar att läroboken garanterar ett allmänt faktainnehåll och är ett stort stöd för nyutbildade lärare.

Den andra läraren på skola A använde sig av läroböcker som komplement till religionskunskapsundervisningen. Nackdelen med läroböcker ansåg en lärare på skola B att det var risk för att man inte såg utanför läroboken, att den styr för mycket. Att använda läroboken som ett komplement verkar vara det optimala sättet, för då är både lärare och elever säkra på att de får den fakta som de behöver veta inom religionskunskapsämnet. De får även lära sig på andra sätt utöver läroboken som till exempel drama, bild och studiebesök. Ett av kursmålen för religionskunskap är att eleverna ska”kunna samtala om och göra personliga

reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur” (Skolverket, kursplan 2000, 2009-11-30). Det är angeläget att eleverna får vetskapen om att de inte enbart ska utgå från läroböckerna, utan de bör vidga vyerna för att få en helhetssyn på sammanhanget.

Lärarna på båda skolorna är eniga om att de knappt blir upplysta när det kommer ut nya läroböcker i ämnet religionskunskap. Det kan bli problematiskt i framtiden om lärarna inte får en chans att få information om ny litteratur. Om de åldriga läroböckerna som finns på skolorna, inte byts ut, så får eleverna gammal information om ämnet. Synen på religionskunskap är i ständig förändring och den förändras med samhället, läroböcker behöver ständigt uppdateras. Det ligger till deras eget intresse att ta initiativet att gå på

(33)

33

läromedelsmässa. De båda skolorna har likartade svar när det gäller frågan, om läroböckerna är kopplade till dagens mångkulturella samhälle. Lärarna menar att de böcker som de har använt sig av har oftast varit äldre och merparten har handlat om kristendomen. Lendahls (1986) skriver att ämnet religionskunskap bildades 1969, dessförinnan fanns det enbart kristendomskunskap. Trots att religionskunskapsämnet har funnits i en längre tid så har religionskunskapsböckernas innehåll inte uppdaterats och den övervägande delen av böckerna handlar fortfarande om kristendomen. Dock ansåg någon av lärarna på skola B att svaren hade sett annorlunda ut om hon befunnit sig på en skola med elever med olika nationaliteter. Där tror hon att eleverna och föräldrarna och närsamhället hade varit stora tillgångar till undervisningen. I kursplanen för ämnet religionskunskap poängteras det att syftet med religionskunskap är att man ska främja till en öppen diskussion och skapa nyfikenhet och intresse för ämnet. Eleverna ska kunna få möjlighet att diskutera livsfrågor, etik och ha värderingsövningar. Detta framhävdes vid frågan om hur de upplevde att undervisa i religionskunskap. På skola B framkom det att religion är ett intressant och spännande ämne dock tyckte inte den ena läraren att eleverna är riktigt redo förrän i 6:an. Då det sker jämförelser mellan olika världsreligioner och det beskrivs likheter och skillnader mellan dem. Detta ger en tydligare bild på varför de intervjuade eleverna inte har så god kunskap om andra religioner då det anses vara för tidigt för dem att fördjupa sig om världsreligionerna. Lärarnas inställning till religionsämnet påverkar eleverna. Är inställningen positiv medför det att eleverna blir intresserade och engagerade för ämnet vilket påvisas under intervjuerna.

Sammanfattning av lärarnas svar

Alla de intervjuade lärarna upplever att båda skolorna har gamla och inaktuella läroböcker inom religionskunskap. De erfar även att det finns ett fåtal urval bland läroböcker, särskilt inom religionskunskap på båda skolorna. Då religionskunskap inte anses vara lika viktigt ämne som till exempel matematik. Samtliga lärare som vi intervjuade på båda skolorna granskar inte sina läroböcker, detta speglar av sig på deras elever, då de inte vet vad ordet

granska betyder. Fördelar och nackdelar med läroböcker fann vi olikartade svar bland de intervjuade lärarna. På skola A tyckte den ena läraren att det är en fördel att använda läroboken som ett komplement till det egna materialet och någon lärare på skola B var rädd för att läroboken skulle styra för mycket. Lärarna på skola B ansåg att läroböckerna inte är kopplade till det mångkulturella samhället, merparten handlar om kristendomen. Lärarnas inställning till elevernas lärande påverkar elevernas kunnande. Alla de intervjuade lärarna har en positiv inställning till religionsämnet och det inverkar på elevernas inlärning.

(34)

34

5.2 Elevernas svar

Vi har gjort en gruppintervju med sammanlagt tio elever från två olika skolor och här ska vi presentera vilka svar vi fick efter intervjuerna med dem. Vi märkte av att gruppdynamiken påverkade elevernas svar. På skola A var det väldigt tydligt i den lilla gruppen med två elever, där den ena eleven var mer dominerande än den andra. Den första frågan vi ställde till eleverna handlade om deras inställning till religionsämnet. Det var delade meningar på vad de olika grupperna från de olika skolorna tyckte om ämnet. På skola A ansåg en grupp att det var ”tråkigt” medan den andra gruppen var väldigt positiva till ämnet. På skola B ansåg den ena gruppen att det var ”sådär” och kommenterade med att det skulle ha varit roligare om de hade arbetat med religionsämnet lite oftare. Medan den andra gruppen svarade bra utan tvekan.

Om frågan vad eleverna tyckte var roligast i religionskunskap, ansåg vissa elever på skola A att söka information på egen han var det roligaste. Medan en del elever på skola B tyckte om att göra bilder som anknöt till religionsämnet, även hur andra människor lever i jämförelse med oss.

I kursplanen för religionskunskap så kan vi läsa i mål att sträva mot att eleven ”blir medveten

om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen” (Skolverket, 2000,kursplan, 2009-11-30). Detta styrker några elever i sitt svar om vad de anser är roligast i ämnet religionskunskap. Även när vi frågade vad de ville veta mer om, då en elev på skola B svarade att hon hade velat veta mer om likheter och skillnader mellan de olika religionerna. På skola A har eleverna precis haft grupparbete om världsreligionerna, och på skola B har eleverna mest arbetat med kristendomen. Eleverna är på väg att nå kursplanens mål, men det krävs att lärarna använder sig av olika läromedel och aktuell fakta från böckerna. Detta visar att det finns en vilja hos eleverna, men de behöver få de rätta redskapen från lärarna.

I princip inga elever ansåg att de behövde ha en egen religionsbok. Ibland fick de komplettera läroböckerna med att söka information på egen hand, eleverna upplevde inte detta som något problem utan tvärtom. Elevernas tankesätt angående religionskunskapsboken går hand i hand med vad Englund (1999) förespråkar. Englund (1999) framhåller att läroböckerna snarare hindrar eleverna att själva hitta egna vägar till kunskap och kunna skapa själva.

(35)

35

De flesta av de elever som vi intervjuade tyckte att det dök upp flera komplicerade ord i religionskunskapsböckerna. Det tycker det är svårt att förstå religionerna och oftast behöver de läsa flera gånger för att förstå. Vissa uttryckte sig som att det är viktigt att läraren förklarar på vilket sätt man ”ska ta det på”. Enligt Lpo 94 skall läraren ”utgå från att eleverna kan och

vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan” (Lärarförbundet, 2005, s 18). Det är lärarens ansvar att förklara så att eleverna verkligen kan ta till sig kunskap och förstå innehållet i undervisningen.

Vi fick intrycket av att det var delade meningar om eleverna fick information av alla religionerna från SO-boken, och om den var intressant. På skola A var vissa elever nöjda med informationen, men tyckte inte att boken var så intressant. På skola B tyckte eleverna att det stod mest om kristendomen och de ville lära sig mer om de andra religionerna. Däremot tyckte eleverna på skola B att SO- boken var intressant. Varför lärarna på skola B prioriterar att undervisa inom kristendomen, kan vara att de känner bäst till den religionen men framförallt att Sverige är uppbyggt efter kristna värderingar, men de bör sträva efter att lära eleverna olika religioner, så att eleverna kan nå upp till kursplanens mål inom religionskunskap i femte året. Ett av målen är att eleverna skall ”kunna återge och

levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem” (Skolverket,

kursplan 2000, 2009-11-30).

Nästan alla eleverna var nöjda med vad de fick reda på av läraren på lektionerna inom religionskunskap. Någon elev på skola B ansåg dock att de ville ha reda på en religion som var olik kristendomen. Detta visar att lärarna ger en positiv bild av religionsämnet, och en relativt god vilja att lära eleverna om religionskunskap.

När vi ställde frågan om de fick lära sig att granska innehållet i läroböckerna så svarade alla de intervjuade eleverna att de inte visste vad ordet granska betydde. När vi hade förklarat ordet så svarade alla eleverna nej. I Lpo 94 står det att även eleverna ska utveckla sin förmåga ”att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika

alternativ” (Lärarförbundet, 2005, s 11). Ett bra sätt att motverka fördomar och diskriminering är att engagera eleverna till att granska läroböcker och källor. I och med att lärarna inte granskar sina läroböcker så har de inte lärt sina elever att granska informationsflödet heller.

(36)

36 Sammanfattning av elevernas svar

Gruppdynamiken påverkade elevernas svar, om vi hade intervjuat dem en och en, kanske vi hade fått annorlunda svar från vissa elever. De som inte pratade nickade och höll med de som pratade. De intervjuade eleverna har olika uppfattningar om vad de tycker om religionskunskapsämnet. Den ena gruppen på skola A tycker att religionskunskapsämnet är tråkigt medan de resterande grupperna på både skola A och B tycker att det är roligt och bra. Eleverna på de båda skolorna anser att det roligaste med religionskunskap är bland annat att leta upp information på Internet och måla Jesus. Något som alla de intervjuade eleverna har gemensamt är att de anser inte behöva någon egen lärobok inom religionskunskap. Eleverna är nöjda med den information som de får från läraren. Men det var delade meningar om eleverna var nöjda med informationen från SO-boken. Vissa elever ansåg att det stod mest fakta om kristendomen i SO-boken. De intervjuade eleverna på skola A finner flera komplicerade ord i läroböckerna som de har svårt att förstå. Något som alla eleverna svarade likadant på är att de inte vet vad ordet granska betyder och att de inte lär sig att granska i läroböckerna.

(37)

37

6. Diskussion

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur några grundskolelärare tänker, när de väljer läroböcker till religionskunskapsämnet, och att se vad eleverna tycker om läroböcker och om ämnet religionskunskap. Vi tycker att det är intressant att se likheter och skillnader mellan två skolor där vi gör en jämförelse på hur några lärare och elever tänker om religionskunskap. I den här delen kommer vi upprepa huvudfrågorna för att besvara dem.

• Hur väljer några lärare som undervisar i religionskunskap i de tidigare åren läroböcker?

Enligt våra intervjuer med några lärare i grundskolan kom vi fram till att de böcker som används är ålderdomliga. När lärarna väljer läroböcker utgår de ifrån deras lektionsplanering och de tittar på innehållet så det passar till deras valda tema. Pedagogerna använder sig av bibliotek, internet och även av andra läromedel för att komplettera innehållet i läroböckerna. De tänker inte på att granska utan förlitar sig på det som står läroböckerna. Enligt granskningar som Skolverket har gjort har det påvisats att det förekommer diskriminering i läroböcker i ämnet religionskunskap. Konsekvenserna blir att fördomar kan skapas mot vissa etniska grupper som framställs på ett negativt sätt i läroböckerna.

• Vilka skillnader finns i valet av läroböcker i religionskunskap mellan två skolor i Skåne?

Vi kom fram till att det inte var så stor skillnad på de båda skolorna. På skola A svarade lärarna att de hade en gammal religionskunskaps bok i klassrummet, därför lånade de läroböcker från biblioteket. På skola B så berättade de att de har ett referensbibliotek på skolan som de kan gå till vid behov. Vid större temaarbeten utnyttjas även det stora huvudbiblioteket i kommunen.

• Vad tycker eleverna om ämnet religionskunskap?

Elevernas inställning till religionskunskapsämnet var varierande. På skola A tyckte några elever inte om ämnet, medan de andra ansåg att religionskunskap är roligt och bra. På skola B fann några elever att religionskunskapsämnet är sådär, medan de andra tyckte att ämnet är bra. Elevernas attityd gentemot läroböcker på skola A är att de inte anser att de behöver någon egen lärobok i religionskunskap. Eleverna vill hellre komplettera med att söka information på

References

Related documents

Läraren står mitt i skottlinjen där de ska inge respekt för lagen hos eleverna, samtidigt som de i viss mån kanske bryter mot upphovsrätten genom att till exempel använda sig

Strejkande lärare hör som tidigare nämnts inte till vanligheterna varför synen på deras agerande kommenterades livligt i de olika tidningarna.. 2.2.1 De

Syftet med kroppspositivitet är att inte döma sig själv utan att vara snäll och förlåtande mot sig själv och sin kropp (Frisén, Holmqvist/Gattario & Lunde, 2014, s.

När det gäller lärarnas svar så måste man beakta att det är deras svar på frågan vad en lärare får göra för att stoppa en störande elev som också ligger till grund för hur

En lärare som ska använda musik i undervisningen kan alltså göra detta i olika syften, eller så är kanske syftet att det inte finns något syfte, som i det

En tanke jag fick, när jag kom fram till att det var det bästa alternativet för att minska energiförbrukningen, var att de bara körde de två de redan hade på halv effekt. Det

Hur alla dessa diskurser förhåller sig till varandra utreds knappast, inte heller hur de kan förstås i relation till ord som idéer, tan- kar, föreställningar och liknande som

”Så elevernas utveckling menar du är skolutveckling?” Lärare 2 svarar: ”Ja, det blir ju det i slutändan.” ”Tror du att en utökad kunskap kring grupparbete skulle kunna