Det förändrade musiklandskapet – Sveriges Radio P3s public service-ansvar i förhållande till en medieteknisk förändring

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Det förändrade musiklandskapet

– Sveriges Radio P3s public service-ansvar i

förhållande till en medieteknisk förändring

The changes in the music landscape

– Swedish Radio P3’s public service responsibility

in relation to a change in the media technology

Andrea Knutsson Liljemark

Julia Nygren

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz

Huvudområde: Medieteknik Handledare: Jens Sjöberg

är att förstå om och hur musikdistributionen i ett förändrat musiklandskap, Spotifys spellistekultur och spellistan Hits idag påverkar P3s musikval. Studien är en empirisk studie som har samlat data genom en kvantitativ innehållsanalys som jämför spellistor, strukturerade intervjuer med två branschverksamma och en fokusgrupp som diskuterat ämnet. Studien underbyggs av forskning inom medieutveckling, public service och spellistekulturen vilket lägger en grund för en jämförelse med resultatet som visar hur P3 distribuerar musik, hur spellistorna förhåller sig till varandra och musikbranschens syn på ämnet.

I studiens slutsats framgår det att den digitala utvecklingen har lett till ökad konkurrens för P3 vilket kan leda till att de lägger fokus på att öka sina lyssnarsiffror snarare än att bidra med den spetskompetens och kvalitet som ligger i deras uppdrag. Studien påvisar, trots att P3 ska hålla en oberoende ställning mot aktörer med ekonomiska intressen, att P3 har påverkats av Spotifys spellistor. Om Spotifys egna spellistor skapade av musikredaktörer eller algoritmer blir den främsta plattformen för musikkonsumtion, riskerar kulturen att bli fattigare, vilket stärker behovet av en samhällsaktör som arbetar i motsatt riktning. Det har också identifierats ett samband mellan musikbolagen, Spotify och Sveriges Radio där dessa aktörer har en inverkan på varandra, konsumenterna, samhället och på musikutvecklingen.

Nyckelord

Public service, Sveriges Radio, P3, Spotify, spellistekultur, spellista, musikdistribution, medieutveckling, digitalisering, musik, musikredaktör

The changes in the music landscape

This study discusses the effect of digitalization on the music landscape within Sweden. The aim with the study is to understand if and how the public service radio channel P3 is influenced by the music distribution in a modified musical landscape, Spotify's playlist culture and the playlist Hits idag. This paper is an empirical study and the data is collected through a quantitative content analysis which compare playlists, structured interviews with two people working within the music industry and a focus group who discussed the subject. The theory is reinforced by research from scientists within media development, public service and the playlist culture. This forms a ground for discussion of the result that shows how P3 distribute music, how the playlists relate to each other and what the music industry thinks about the subject.

The conclusion shows that the effect of digitalization is a growing competition of P3's consumers which could lead to a great focus on increasing the number of listeners instead of producing quality and expertise, which the public service commission tells them to do. The study shows that even if P3 should be independent from companies with financial interests P3 is affected by Spotify's playlists. If Spotify's own playlists, produced by editors or algorithms, becomes the ultimate platform for music consumption there is a risk that the culture becomes inadequate which strengthen the need of an independent part who works in the opposite direction. The study has also identified a relation between the major music labels, Spotify and Swedish Radio where the major players affects each other, the consumers, the society, and development of music.

Keywords

Public service, Swedish Radio, P3, Spotify, playlist, music distribution, media development, digitalization, music, music editor

genom arbetet. Tack till Medieakademin som gav oss tillåtelse att använda deras diagram. Vi vill också tacka samtliga personer som bidragit till studien, ställt upp på intervjuer och fokusgrupper samt våra nära och kära som bidragit till spännande diskussioner kring vårt ämne.

Vi delade upp arbetet när det kom till metod, där Andrea författade hela kapitlet samtidigt som Julia skötte transkribering av intervju och fokusgrupp samt att ansvara för att lägga in materialet i innehållsanalysen. Utöver det har vi tillsammans arbetat med samtliga delar i uppsatsen, från försättsblad till bilagor.

genrebeteckning, som är en typ av hybrid av olika musikstilar. Populärmusiken, till skillnad från västerländsk musik och folkmusik, är ingen specifik musikstil såsom pop, rock eller indie utan speglar vad som är populärt i samhället idag. Även om gränserna mellan populär-, folk- och västerländsk musik är flytande. (Nationalencyklopedin, u.å.)

Singel – En singel är ett musiksläpp som innehåller 1–3 låtar som är under 30 minuter (CD baby,

2018).

EP – På Spotify är en EP 4–6 låtar som tillsammans är under 30 minuter och placeras under

”Singlar och EP”-kategorin istället för ”Album” på artistsidan (CD baby, 2018).

Album – En samling av sju låtar eller fler (CD baby, 2018).

Spellista – En spellista, eller playlist på engelska, är en samling av låtar eller musikstycken som

är utvalda att spelas på radio, eller andra mediaspelare (CD baby, 2018). På Spotify kan spellistor skapas av användaren själv, Spotifys musikredaktion samt genom Spotifys algoritmer som skapar personifierade spellistor genom att de analyserar lyssnarens musikkonsumtion. Exempel på personifierade spellistor är Din Daily Mix eller Discover Weekly. (Spotify for Artists, 2018)

On-demand streaming – På svenska översätts on-demand till ”på begäran”, när en tjänst erbjuder

ge det som kunden begär (Cambridge Dictionary, 2018b). Streaming definieras som en aktivitet där användaren lyssnar på ljud eller kollar på video direkt från internet (Cambridge Dictionary, 2018a). Enligt Musik Sverige (2016) innebär det att ljudfilerna skickas från en webbtjänst, via en internetanslutning, till konsumentens dator eller mobil, där ljudfilen spelas upp i realtid samtidigt som datan skickas från webbtjänsten. Detta innebär att konsumenten kan lyssna på musiken direkt utan att behöva ladda ner hela filen i förväg. Exempel på webbtjänster som levererar denna streamingtjänst inom musik är Spotify, Apple Music, Tidal och Youtube Music. (Musik Sverige, 2016)

1

Inledning ... 1

1.1 Public service ... 1

1.1.1 Sveriges Radio ... 1

1.2 Musiken i P3 ... 2

1.3 Det förändrade musiklandskapet ... 2

1.4 Tidigare forskning ... 4 1.5 Problembeskrivning ... 5 1.6 Syfte ... 7 1.7 Frågeställning ... 7 1.8 Avgränsningar ... 7 1.9 Målgrupp ... 7

2

Teori ... 8

2.2 Det förändrade musiklandskapet ... 9

2.2.1 Radion i förändring ... 10

2.3 Spellistekulturen ... 11

2.4 Public service i förändring ... 12

2.4.1 ”En institution i kris” ... 15

3

Metod ... 17

4

Resultat ... 27

4.1.4 Internationella och svenska artister ... 31

4.2 Musikredaktör på P3 ... 32

4.2.1 Det förändrade musiklandskapet ... 32

4.2.2 Musiken i P3 ... 33

4.2.3 Public service i förändring ... 35

4.3 Bolagsgrundare ... 35

4.3.1 Det förändrade musiklandskapet ... 36

4.4.1 Det förändrade musiklandskapet ... 38

4.4.2 Spellistekulturen ... 39

4.4.3 Musiken i P3 ... 39

4.4.4 Public service ... 40

5

Diskussion ... 42

5.1 Det förändrade musiklandskapet ... 42

5.1.1 Spellistekulturen ... 44

5.2 Public service ... 45

5.2.1 Musiken i P3 ... 46

5.2.2 Förhållandet mellan musikbolag, Spotify och Sveriges Radio ... 47

5.3 Framtidsutsikter ... 49

6

Slutsatser ... 51

6.1 Förslag till vidare forskning ... 52

Referensförteckning ... 53

Bilaga 1 - Samtyckesblankett ... 58

Bilaga 2 - Intervjufrågor Musikläggare ... 59

Bilaga 3 - Intervjufrågor Bolagsgrundare ... 60

Bilaga 4 - Diskussionsunderlag Fokusgrupp ... 61

1

Inledning

Nedan presenteras bakgrunden till studien där relevant information lyfts fram för att ge läsaren en grund till hela studien. Bakgrund och problembeskrivning leder till studiens syfte och frågeställning som präglar hela studien.

1.1

Public service

Public service i Sverige består av tre bolag – Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). Uppdraget kommer från riksdagen och ramarna för verksamheterna sätts av regeringen. Regeringsbeslutet om sändningstillstånd att sända ljudradio för Sveriges Radio inleds på följande sätt: ”Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.” (Sveriges Radio, 2016) Det finns riktlinjer specificerade i en public service-handbok som alla medarbetare kan använda sig av i sitt dagliga arbete. I handboken står det att alla program ska spegla hela svenska samhället genom såväl tal som musik. Genom att välja musiken på ett inkluderande sätt ska uppdelningen ”vi och dem” bekämpas. (Sveriges Radio, 2014b) Public service-handboken (Sveriges Radio, 2014b) säger att programmen ska spegla alla som bor i Sveriges olika förutsättningar. Programmen ska vara intressanta och berörande oavsett publikens ekonomiska eller sociala förutsättningar. Det handlar om ämnesval och musikval, men också om vilka som får ta plats i programmen och vilka grupper som får kommentera. (Sveriges Radio, 2014b)

1.1.1

Sveriges Radio

Sveriges Radio har i huvudsak sex kanaler – P1, P2, P3, P4, P5 STHLM och Sisuradio – som i sin tur har diverse underkanaler. På P1 hörs kvalificerade nyheter med vetenskapligt innehåll, dokumentärer, litteratur, film, konst, teater och andra livsåskådningsfrågor. (Sveriges Radio, 2018a) P2 står för den klassiska musiken och sänder program på olika språk (Sveriges Radio, 2013). P3 är ungdomskanalen som riktar sig till de som är i åldrarna 15–35 år, med en kärnmålgrupp som är 20–35 år. P3 ska vara underhållande men också viktig, där lyssningar ska generera såväl skratt som reaktioner. (Sveriges Radio, 2010a) Den mest lyssnade kanalen är P4 som – förutom på kvällar, nätter och helger – består av 25 olika lokala radiostationer som sänder live över olika regioner. P4 har ett samhälleligt innehåll, liknande innehållet på P1, men den stora skillnaden är att P4 även spelar populärmusik (se begreppslista) samt har ansvaret för att meddela Sveriges befolkning vid olyckor eller krissituationer. (Sveriges Radio, 2007) Stockholms lokala musikkanal är P5 STHLM som spelar musik från 1990-talet och framåt och gästas ofta av artister

som spelar live (Sveriges Radio, 2018b). Sisuradios innehåll är för, av och med människor med finsk anknytning eller de som har ett intresse i finska och meänkieli (svenskt minoritetsspråk) (Sveriges Radio, 2014a).

1.2

Musiken i P3

Musiken upptar ungefär två tredjedelar av P3s innehåll och ska spegla nuet med samtida former av populärmusik. Deras uppdrag är att följa målgruppens föränderliga smak och P3 ska ha en ledande roll i att introducera ny musik – där de primärt ska spela ny musik från det senaste året tillsammans med ett allmänt utbud av popmusik från de senare åren med hög igenkänningsfaktor. På P3 jobbar musikredaktörer som bestämmer vilka låtar som ska spelas och hur ofta de ska spelas. De skapar en spellista (se begreppslista) som innehåller all musik som spelas på P3 och regleras varje vecka på specifika spellistemöten. (Sveriges Radio, 2018c) Spellistan är offentlig och finns att hitta på Sveriges Radios hemsida.

P3s spellista är uppdelad i fem kategorier från A–E där låtarna på A-listan spelas mest frekvent och låtarna på E-listan spelas minst. A-listan består av de låtar som bedöms vara hits, B-listan av låtar som tidigare varit på A-listan eller de som enligt musikredaktörerna har chansen att ta sig upp till A-listan. C-listan omfattas av låtar eller artister som lyssnarna känner igen. De kallar D-listan för sin etableringslista och E-D-listan är de låtar som anses vara smalare i sitt uttryck. Musikredaktörerna portionerar ut låtarna från spellistan, tillsammans med dataprogrammet Gselector1_{, så att de blir jämt fördelade över hela veckan. (Sveriges Radio, 2010b) Undantaget är}

de specialprogram som P3 sänder som handlar om musik, exempelvis Musikguiden i P3 eller Kronologen, där programmen behandlar specifika ämnen eller artister och därför spelar andra låtar (Sveriges Radio, 2018c).

1.3

Det förändrade musiklandskapet

Frozni (2016) har undersökt relationen och utvecklingen mellan teknik och musik och påvisat att de har påverkat varandras progression. Musik som konstform har genomgått en stor förändring tack vare de nya mediernas framkomst. Weibull, Wadbring och Ohlsson (2018) har undersökt svenskars användningstid på olika medier. Undersökningen visar att äldre människor (65–79 år) lyssnar på vanlig radio i snitt 118 minuter per dag, medans unga (15–24 år) lyssnar på vanlig radio i snitt 31 minuter per dag. Musiklyssnandet är omvänt då äldre lyssnar på musik i snitt 7

1 _{GSelector är programmerat efter deras rotationslistor a, b, c, d och e som har olika kriterier, exempelvis}

minuter per dag och unga lyssnar i snitt 116 minuter per dag. (Weibull et al., 2018) Enligt EBU (2011) ökar musikkonsumering via streamingtjänster, såsom Spotify, Pandora och Last.fm. Smartphonens framgång var något som ökade intresset för tjänster som är mer interaktiva – där användare själva styr hur de vill använda tjänsten – jämfört med traditionell radio (EBU, 2011). Studier visar att konsumtionen av radio via streaming från mobilen, till skillnad från AM- eller FM-mottagare, har blivit allt vanligare (Jędrzejewski, 2014). Utvecklingen av appar och sociala medier under 2000-talet påverkade därför att radiostationer utvecklade ett mer interaktivt och personligt arbetssätt för att anpassa sig efter medielandskapet (EBU, 2011). Interaktionen kan ske direkt med programmet i fråga genom sociala medier-kanaler eller on-demand streaming (se begreppslista) av programmet efter sändningen (Jędrzejewski, 2014). En annan förändring i musikkonsumtionen är algoritmernas intåg. I Spotifys användarvillkor framkommer det att Spotify samlar in användares data som ska skräddarsy och optimera upplevelsen. Datan som samlas in är både information om låtar som användaren konsumerar, data från den mobila enheten – såsom bilder kontakter och mediefiler, GPS-position och sensordata (dina rörelser när du springer eller reser). År 2014 köpte Spotify upp musikanalysbolaget The Echo Nest, vars teknik är datalogistisk, som analyserar den insamlade datan och utefter det ger tips på musik som statistiskt rätt matchar användarens musikvanor. Spotify har idag både alogritmbaserade och redaktör-skapade spellistor. Exempel på redaktör-skapade spellistor är Hits idag, 100 och Pepplåtar till träningspasset, och exempel på algoritmbaserade spellistor är Discover Weekly, Release Radar och Daily Mix. (Fleischer & Snickars, 2018)

En studie utförd av European Broadcasting Union (EBU) visar att antalet radiolyssnare minskar, framförallt bland de yngre generationerna. En av huvudanledningarna till minskandet kan bero på ökningen av streamingtjänster. (EBU, 2011) Jędrzejewski (2014) menar att detta skedde eftersom behovet av on-demand tjänster, där kunderna själva kunde välja vad de skulle lyssna på, växte i takt med behovet av att kunna använda flera olika enheter. I figur 1. syns en ökning för detta, där Spotify når fler lyssnare dagligen jämfört med Sveriges Radio och kommersiell radio hos 9–34-åringar. EBU (2011) menar att det är viktigt att radiokanalerna anpassar sig för dessa utmaningar och erbjuder innovativa funktioner för att utveckla och möta konkurrensen i de nya tjänsterna. Figuren är baserad på en studie gjord år 2011 då Spotify fortfarande var unga, därför kan denna studie inte säkerställa att dessa siffror är fullständigt relevanta.

Figur 1. Hur de olika plattformarna, Sveriges Radio, kommersiell radio samt Spotify når sina lyssnare

dagligen. Vertikal axel beskriver mediets dagliga räckvidd i procent (K Liljemark, 2018, baserat på EBU, 2011)

Spotify har förändrat hur musikkonsumtionen ser ut över hela världen (Fleischer & Snickars, 2018). Zeidler (2018) menar att musikvärlden har genomgått ett skifte där konsumenten har gått från att äga ett innehåll till att bara ha tillgång till det. År 2018 har Spotify över 30 miljoner låtar och över 2 miljarder spellistor (Zeidler, 2018). Internetstiftelsens (2018) undersökningar visar att 80% av de som konsumerar musik i Sverige använder Spotify som musiktjänst. Spotifys lansering i Sverige har påverkat att Sverige idag är det land som har näst högst musiklyssnande via streaming i Europa med 65%, följt efter Norge som har 66% (Internetstiftelsen, 2018).

1.4

Tidigare forskning

Det finns begränsat med tidigare forskning inom det perspektiv på ämnet som studien har, eftersom det kan anses vara relativt nytt. Studien är därför genomförd med ett bredare perspektiv för att studera forskning kring flera ämnen som berör det begränsade området på något sätt. Forskningen presenteras därför utifrån fyra kategorier; det förändrade musik- och medielandskapet, radio, public service, Spotify och dess spellistekultur. Aris och Bughin (2009) tar grepp om hur det förändrade musiklandskapet har sett ut de senaste 20 åren – från en analog handel till en digital handel. De ser på det från såväl konsumentens som skaparens sida. Affärsmodeller fick anpassas när förändringen i försäljningen av musik ändrades helt då

konsumenten fick mer makt. Starkey (2016) har forskat om radion som medium kan vara motståndskraftigt i en förändrad digital värld och har gjort jämförelser mellan radion och streaming-tjänster. Jędrzejewski (2014) skriver om radions påverkan av digitaliseringen. Trots det digitala hotet så menar Jędrzejewski (2014) att radion har klarat sig bra då exempelvis snabb interaktion med lyssnarna kan stärka mediet. Frozni (2016) har ett tekniskt perspektiv på musikutvecklingen – hur tekniken och musiken relaterar till varandra ur dels ett konsumtionsperspektiv men också ur ett produktionsperspektiv. Fleischer och Snickars (2018) har skrivit om Spotify, deras affärsidé och vision – hur Spotify distribuerar sin musik och hur Spotify har förändrat hela musikvärlden. Snickars är ett välbekant namn inom musikforskning och har gjort flera studier om Spotify. Zeidler (2018) har skrivit om Spotify som ett techunder och berättar om tjänsten, tekniken bakom och deras användare samt jämför Spotify med konkurrerande tjänster. Weibull, Wadbring och Ohlsson (2018) undersöker svenskarnas användningstid på olika medier samt digitaliseringen roll i förändringen av de traditionella medierna. Appelgren och Leckner (2013) forskar kring medievärldens utveckling utifrån digitaliseringen, vad den påverkas av samt hur konvergens uppstår när två medium möts kring samma målbild.

1.5

Problembeskrivning

Radion har varit ett stort medium sedan starten 1906 och har länge varit den plattform där lyssnaren kan hitta ny musik (Starkey, 2016). On-demand streamingtjänster växer årligen (Border City Media & BuzzAngle Music, 2018) och Spotifys framgång har medfört en förändring i musiklandskapet och för upptäckandet av musik. Att en tredjedel av musiken på Spotify konsumeras via deras egna spellistor visar på hur stort inflytande skaparna av spellistorna har på dagens musikkonsumtion (Border City Media & BuzzAngle Music, 2018). Spotify har redaktörer som utformar Spotifys egna spellistor. Dessa redaktörer kan därför påverka vad lyssnarna kommer spela för musik – vilket i sin tur kan leda till framgång för utvalda låtar och artister. I prologen till Fleischer och Snickars (2018) bok om Spotify; ”Den svenska enhörningen”, nämner de att företaget inte har något intresse att dela med sig av internt material. Står redaktörerna opartiska inför vilken låt och artist som platsar för listorna? Eller kan det vara så att Spotify har en dold agenda för att gynna specifika artister? Vad influerar Spotifys val av musik till deras spellistor?

Enligt Sveriges Radio P3s uppdrag ska de ha en ledande roll i att introducera ny musik och följa målgruppens föränderliga smak (Sveriges Radio, 2018c). Sveriges Radio (2016) menar att P3 utmärks av att ha en oberoende och neutral position, där arbetet utförs självständigt i förhållande till andra maktsfärer i samhället. Spellistan på P3 ska representera samhället oavsett publikens

ekonomiska eller sociala förutsättningar. Vad händer och vad finns det för problematik när P3 helt plötsligt konkurrerar med streamingtjänster som ökar i användare varje år? Kan P3 hålla sig neutrala i en lukrativ musikbransch som drivs av pengar? Är det möjligt att inte påverkas av streamingjätten Spotify? Vad händer om musiken styrs av kommersiella aktörer som inte har något ansvar att oberoende representera hela samhället och allas intressen?

Ellis-Petersen (2016) skriver att musikbolagen anpassar marknadsstrategier för spellistor på streamingtjänster. En plats i en spellista betyder en plats i människors vardagliga musikvanor utan att lyssnaren behöver ta ett aktivt beslut om att lyssna på en specifik låt eller artist (Ellis-Petersen, 2016). Om många strävar efter att platsa på de populära spellistorna, utmanas då den kreativa friheten och skapandet som musik bör ha? Sammanfattningsvis har många förändringar i musiklandskapet skett, där allt tyder på att vi har en ny era i musikvärlden – med spellistekulturen i fokus. Denna framväxt är något som utmanar radion som musikplattform. Spellistor som Spotifys svenska spellista Hits idag presenterar ny musik utmanar P3s roll att presentera ny musik. Att konsumera musik via spellistor kan likställas vid att lyssna på radion då konsumenten lyssnar passivt på dem båda alternativen (Starkey, 2016). Hur fungerar P3s arbete med val av musik i det förändrade musiklandskapet? Är det möjligt att P3 som public service-kanal kan gå opåverkade ifrån detta skifte? Och om de blir påverkade – uppfylls då deras uppdrag som public service?

I Dagens Nyheter (Modig, 2018a; Modig, 2018b; Blomberg & Westman, 2018) debatterades det kring likheterna och olikheterna vad det gäller musiken som spelas på Sveriges Radio och andra kommersiella radiokanaler, där Sveriges Radio blev kritiserade och ifrågasatta bland annat i frågan om varför P3 spelar de mest populära låtarna på dagtid och endast spelar den nischade och samlare musiken på kvällar, nätter och helger. Danmarks Radio har länge varit ifrågasatta, redan år 2007 skrev Mieritz (2008) att Danmarks Radio var i kris och licenstvånget blev ifrågasatt eftersom bland annat radiokanalerna P3 och P4 inte längre särskilde sig från de kommersiella kanalerna. År 2018 beslutade den danska regeringen om att kapa Danmarks public service-budget med 20% och de nordiska public service-cheferna gick ihop och gjorde ett gemensamt uttalande där de uttryckte sin oro (Grosshög, 2018). I Sverige har partiledaren för landets tredje största parti, Sverigedemokraterna, uttryckt att han vill stänga ner P3 (Hartelius, 2018) och en motion (2017/18:3885) skickades till riksdagen med förslag om att sälja P3. Hur påverkas musikbranschen om Sveriges Radios P3 försvinner? Kan förändringar i musikvalen på kanalen spela någon roll?

1.6

Syfte

Syftet med studien är att förstå hur musikdistributionen i det förändrade musiklandskapet i Sverige påverkar P3 som public service-kanal i förhållande till Spotifys spellistekultur och spellistan Hits idag som skapas av Spotifys musikredaktörer.

1.7

Frågeställning

Hur påverkas public service-kanalen P3s musikdistribution av det förändrade musiklandskapet i Sverige, i förhållande till Spotifys spellistekultur och spellistan Hits idag?

1.8

Avgränsningar

Denna studie avgränsar sig från att studera public service P3 i jämförelse med kommersiell radio, då vi valt Spotify som representant för det ”kommersiella” eftersom de är en av de största aktörerna idag i musiklandskapet. Studien avgränsar sig också från att kolla på andra on demand-streamingtjänsters spellistor såsom Apple Music, Deezer, Youtube Music och Soundcloud av samma anledning; att Spotify är den största aktören i musikkonsumtionen. Vi har valt att inte ta med P3s D- och E-spellistor i undersökningen eftersom de spelas mer sällan på kanalen. A-, B- och C-spellistorna innehåller totalt ungefär 60 antal låtar, jämfört med Spotifys spellista Hits idag som har ungefär 50 låtar, vilket skapar en god representation av de olika plattformarna. Studien avgränsar sig också från att undersöka andra spellistor på Spotify, både skapade av företaget själva, deras algoritmbaserade spellistor, andra företag och privatpersoner. Hits idag valdes eftersom det är en av Spotify Sveriges största spellistor med över en halv miljon följare.

1.9

Målgrupp

Studiens målgrupper är musikskribenter, musikredaktörer och forskare inom musikbranschen. Musikskribenter och forskare inom musikbranschen kan finna ett intresse för studien eftersom den beskriver hur en ny era, spellistekulturen, påverkar dagens musiklandskap. Musikredaktörer, på både Spotify och P3, bör hålla sig uppdaterade inom musikbranschen och vara medvetna om hur företagen står i relation till varandra, vilket denna studie kan bidra med. Studien kan även vara intressant för den som har ett intresse för medieteknik, musik och musikbranschen.

2

Teori

Nedan presenteras teori kring en medieteknisk förändring, hur digitaliseringen har påverkat de gamla medierna och hur radion står sig i förändringen. Digitaliseringen ledde bland annat till alternativa sätt att leverera media, exempelvis genom streaming eller nedladdning av elektronisk media. Forskning presenterad i teorin visar att radiolyssnandet har minskat och att Spotify har blivit en del av mångas vardag. Nedan presenteras även information om public service och vad de har för funktion i samhället men också Medieakademins förtroendebarometer som visar en negativ utveckling vad det gäller svenskars förtroende för Sveriges Radio.

2.1

Medieutveckling

Appelgren och Leckner (2013) är två forskare inom medieteknik som genom sin forskning har studerat teknikens roll för medieutvecklingen där de nya och gamla medierna integrerar med varandra över tid. De menar att det finns fyra faktorer som påverkar ett mediums framgång: användarna, teknikutvecklingen, tajmingen och behovet. Användaren behöver ha ett intresse, där

tekniken bör bidra med funktionalitet och användarvänlighet, vilket även gör att den tidsmässiga tajmingen på marknaden och samhället spelar roll samt att det finns ett behov av tjänsten eller

produkten. Lyckas inte mediet uppfylla alla dessa fyra faktorer är risken stor att den inte får ett genomslag. (Appelgren & Leckner, 2013) Weibull et al. (2018) menar att teknik, politik, ekonomi och publik är de fyra faktorerna som påverkar villkoren för ett medium som producerar ett innehåll och som distribueras till en publik. Tidigare har ett medium varit fokuserat på en teknik för att producera och distribuera, i radions fall var det via förmedling genom elektromagnetiska vågor (Weibull et al., 2018).

Appelgren och Leckner (2013) menar att vi tenderar att överskatta teknikutvecklingens hastighet eftersom ”nya” medier idag ofta har flera år på nacken, mobiltelefonen uppfanns exempelvis redan 1947. Forskning pekar på att en teknikutvecklingsprocess är ungefär 30 år från laboratoriet till den kommersiella marknaden. Ett ord som ofta är förknippat med medieutveckling är konvergens, som betyder att två åtskilda medier närmar sig varandra då de får samma målbild. (Appelgren & Leckner, 2013) Jenkins (2008) säger att mediekonvergens innebär att en berättelse sprids på flera olika plattformar på ett komplementärt plan, utan att vara övertagande, så att varje plattform bidrar med sina bästa egenskaper. Ett exempel är poddar som har radiokanaler som avsändare men kan vara ett poddexklusivt-program som aldrig sänds i liveradio. Weibull et al. (2018) menar att såväl produktions- som konsumtionsförhållandena har förändrats genom digitaliseringen, vilket har möjliggjort konvergens. Enligt Appelgren och Leckner (2013) finns det hot för de gamla medierna när ett nytt medium blir framgångsrikt och når tillräckligt många

användare där konvergens skapas. Detta hände exempelvis under 1940-talet när TV:n slog igenom och konsumenter och reklamköpare ersatte radiokonsumtionen med TV istället. Appelgren och Leckner (2013) menar att samtliga gamla medier (tv, radio, tidningar) handskas med konkurrens mot de digitala medieplattformarna. De största kommersiella aktörerna inom medietekniken har idag blivit så kallade innehållsleverantörer, och tar därmed över lite av de traditionella statliga mediernas samhällsroll att presentera såväl information som underhållning till landets invånare. Trots att de kommersiella aktörerna inte har ett publicistiskt uppdrag är det svårt för konsumenten att skilja på vad som erbjuds, och priset av det, till skillnad från de statliga mediernas produkter eller tjänster. (Appelgren & Leckner, 2013) Enligt Appelgren och Leckner (2013) konkurrerar de traditionella medierna direkt med de största globalt framgångsrika kommersiella företagen såsom Facebook, Apple och Google. Samtidigt som de kommersiella företagen utvecklar nya affärsmodeller, plattformar, konsumentbehov och beteenden. Appelgren och Leckner (2013) frågar sig också om de största medieaktörerna idag inte bara influerar och inspirerar medieutvecklingen utan att de också dikterar den, genom skicklig marknadsföring och robust teknik. Dock menar såväl Appelgren och Leckner (2013) som Weibull et al. (2018) att det är de enskilda konsumenterna som har makten över vad som får och inte får genomslag.

2.2

Det förändrade musiklandskapet

I en studie av Frozni (2016) undersöks hur relationen mellan ny teknik och musik har utvecklats genom åren. I början av 1900-talet möttes utvecklingen av teknik och utvecklingen av musik, där de påverkade varandras progression. Till skillnad från andra konstformer är musik den enda som genomgått en större förändring i dess ”natur” påverkat av de nya mediernas framkomst. Detta ledde i sin tur till inspelning-, sändnings- och ljudsyntetiserade teknologier. Den så kallade musik- och teknikrevolutionen påverkade musikproduktionen men också konsumtionen då det nästan uteslutande konsumeras via exempelvis datorer och internet. (Frozni, 2016) Enligt Aris och Bughin (2009) förändrades användandet av media av det digitala genomslaget samtidigt som det skedde en ökning av alternativa sätt att leverera dessa – såsom streaming och nedladdning av all elektronisk media. Skiftet från de analoga kanalerna till de digitala påverkar både vilket typ av innehåll som konsumeras och hur det konsumeras (Aris & Bughin, 2009). Aris och Bughin (2009) menar att elektronisk handel plötsligt gjorde det möjligt för konsumenterna att få tillgång till media-produkter som de aldrig haft tidigare då efterfrågan har varit för låg för vissa produkter att hamna på en hyllplats i en butik. Det skapas en frihet för konsumenten att kunna välja en specifik produkt som en låt, en artikel eller ett serie-avsnitt istället för att behöva köpa ett paket som ett album (se begreppslista), en tidning eller en TV-kanal för att ta del av det. Detta innebar en förändring i mediaindustrin och väl fungerande affärsmodeller fick göras om för att passa förändringen. (Aris & Bughin, 2009) Enligt Aris och Bughin (2009) reduceras ”expertens” roll

då konsumenten kan bli delaktig genom att rösta, kommentera, värdera och ranka innehållet. Aris och Bughin (2009) menar att den digitala utvecklingen har varit mest märkbar i musikindustrin (se figur 2).

Figur 2. Hur olika medier har påverkats av digitaliseringen (K Liljemark, 2018, baserad på Aris &

Bughin, 2009)

Enligt Aris och Bughin (2009) ledde detta till att piratkopieringen ökade och skiftet från CD-försäljning till digitala nedladdningar ledde till att musikCD-försäljningen sjönk med 45% mellan år 1997 och 2007. Även om nedladdning av musik gjordes legalt (betalades för) så var den missgynnande för musikföretagen. Trots att det var större marginaler per låt som köptes minskade antalet sålda låtar då konsumenten inte blev tvingad till att köpa ett helt album. Reaktionerna blev starka från musikindustrin och resurser lades på att försvara industrin mot nya digitala erbjudanden. När Apples iPod och iTunes växte fram fick industrin till slut inse att internet som ny plattform för musik var där för att stanna och först då började musikindustrin anpassa sig fullt ut. Det gjordes genom att ändra priser på olika produkter, skriva kontrakt med digitala musikbutiker och skriva om kontrakt med artister från grunden. (Aris & Bughin, 2009) Aris och Bughin (2009) poängterar hur viktigt det var för företagen att se över sina affärsplaner för att de ens skulle överleva skiftet.

2.2.1

Radion i förändring

Det är sällan en ny teknik leder till att en tidigare teknik försvinner, vilket är en vanlig uppfattning (Weibull et al., 2018). Weibull et al. (2018) menar att digitaliseringen var den viktigaste förändringen för de traditionella medierna under de senaste decennierna. Den digitala tekniken formade nya villkor som gjorde det möjligt att få ut innehållet via olika plattformar (Weibull et al., 2018). Radion klarade sig relativt bra genom förändringen till skillnad från andra traditionella

medier (se figur 2). Digital radio blev dock inte i närheten av så populär som digital TV. (Aris & Bughin, 2009) Radion var tidigare bunden till de elektromagnetiska vågorna, men med den digitala utvecklingen suddades skillnaderna mellan de olika plattformarna ut. Att producera och distribuera innehåll på internet har blivit något som i princip alla medier kan göra. (Weibull et al., 2018) Jędrzejewski (2014) pekar i sin studie på att radion hade större utmaningar att överföra sina unika egenskaper, såsom tillgänglighet, integration, livesändning, journalistik och underhållning, till den nya digitala eran än vad exempelvis musik eller TV hade. Radions unika egenskaper har en hög risk att ersättas av nya digitala medier, som att konsumenten väljer nyhetssajter på internet framför nyhetssändningar på radion, även om hotet inte är omedelbart. (Jędrzejewski, 2014) Dock är Jędrzejewski (2014) tveksam till om radion kommer att försvinna som ett medium inom de närmsta åren, men i och med att medielandskapet hela tiden förändras är det viktigt för radiobolagen att analysera, förstå och anpassa sig till de nya utmaningarna, för att leverera till deras konsumenter.

I en studie utförd av EBU (2011) undersöktes den digitala radiokonsumtionen i Frankrike, Tyskland, Sverige, England och USA. Studien visar att antalet radiolyssnare minskar. Den visar också att de som lyssnar på radio, lyssnar färre timmar än tidigare. Detta är en trend som framför allt märks i de yngre generationerna. (EBU, 2011) Frozni (2016) tror att musikstreaming har gjort att musik uppfattas som ”lättare” och mindre krävande att konsumera. Detta kan jämföras med den framväxt radion gjorde på 1900-talet som möjliggjorde att medelklassen kunde konsumera musik i hemmet och på fritiden. Pinch och Bijsterveld (2003) menar också att radion medförde att musiken kom närmare personers vardag och har blivit mer och mer lik ett medium där konsumenten själv styr, alltså on-demand. Det breda radioutbudet har gjort att radiolyssnande har gått från ett passivt lyssnande, till ett aktivt lyssnande där konsumenten letar efter radiokanaler med den musik som passar konsumentens önskade ljudupplevelse (Pinch & Bijsterveld, 2003). Detta synsätt skiljer sig från exempelvis Starkeys (2016) uppfattning av radio som menar att det är ett passivt medium, eftersom konsumenten inte behöver interagera med mediet till skillnad från exempelvis on-demand streaming där lyssnaren aktivt måste välja låt.

2.3

Spellistekulturen

Spotify lanserades för allmänheten år 2008 och är en musikprogramvara där tekniken bygger på on demand-streaming och peer-to-peer-teknik som innebär att musiken skickas till dig via andra användares uppkoppling (Zeidler, 2018). Fleischer och Snickars (2018) menar att Spotify förändrade hur musikkonsumtionen ser ut över hela världen. Spotify har över 70 miljoner betalande användare år 2018, vilket är över dubbelt så många i jämförelse den följande konkurrenten Apple Music. Skapandet av Spotify blev framgångsrikt eftersom det var en

medelväg mellan köpt musik och olaglig nerladdning. (Zeidler, 2018) Från början var kärnan i Spotifys affärsidé att distribuera någonting till människor och finansiera det genom reklamintäkter. Då fanns ingen tanke på att ha en premiumtjänst där kunderna betalade för ett abonnemang. (Fleischer & Snickars, 2018) Zeidler (2018) menar att skaparna inspirerades av blandbandet2 _{och ville göra en digital version av det. Spotify har däremot aldrig gått med vinst}

sedan företaget startade 2006, utan upprätthålls genom förhoppningar om framtida intäkter hos företagets investerare (Fleischer & Snickars, 2018). Zeidler (2018) skriver att streamingbolagen endast är en distributionsprogramvara av musik men Fleischer och Snickars (2018) menar att Spotify skapar individanpassade musikupplevelser snarare än att ”bara” vara en musikdistributör. Spotifys framgångssaga ses som en symbol för Sverige, och Spotify har blivit betydelsefullt för svensk politik, näringsliv och kultur. Musiktidningen Billboard utsåg Daniel Ek, Spotifys grundare, till ”den mäktigaste personen i musikindustrin” i februari 2017. Han har även utsetts till en av de 100 mest inflytelserika personerna 2017 i tidningen Times. (Fleischer & Snickars, 2018) Internetstiftelsen (2018) som varje år undersöker svenskarna konsumtionsvanor på internet har hittat att av de som konsumerar musik via internet använder 80% Spotify som musiktjänst. Av Sveriges 16–25-åringar använder tre fjärdedelar (77%) Spotify dagligen (Internetstiftelsen, 2018).

2.4

Public service i förändring

Enligt public service-handboken (Sveriges Radio, 2014b) ska programmen ha en jämn könsrepresentation och innehållet (ämnen och musik) ska inte kränka människor på grund av exempelvis hudfärg, nationalitet, religion, sexuell läggning funktionsnedsättning eller ålder. Innehållet ska spegla alla och vara intressant för alla i Sverige, oavsett förutsättningar, i både ämnesval och musikval (Sveriges Radio, 2014b). Verksamheten bedrivs självständigt och präglas av en stark och oberoende integritet i förhållande till ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället (Sveriges Radio, 2016). Minst 40% av musikutbudet vara svenskt på P3 och de har en vision om att ha en jämn könsfördelning i spellistan. Spellistan fungerar som ett verktyg för att säkerställa mångfalden kopplat till public service-uppdraget. (Sveriges Radio, 2018c) Enligt Carlsson (2010) har public service haft en väsentlig och betydelsefull roll för utveckling och upprätthållande av allmänbildning och samhällelig referensram hos medborgarna i Sverige. Medieakademin (2018) visar i sin förtroendebarometer att Sveriges Radio och Sveriges Television ligger i topp bland de medieföretag som har högst förtroendet i Sverige, trots en gradvis minskning från 2012, med undantag för ökningen mellan år 2017 och 2018 (se figur 3).

2 _{Ett blandband är sammansättning av musik på ett kassettband som konsumenten själv spelade in från}

Figur 3. Förtroende för medier – press, radio och TV. Procentandel mycket/ganska stort förtroende.

(Medieakademin, 2018)

Det som public service inte kunde förutse vid uppkomsten var mediemarknadens utveckling, hur gränsen i stort sett suddades ut mellan statliga och kommersiella medier och att konsumenter får välja vad och när de vill ta del av medieutbudet (Carlsson, 2010). Carlsson (2010) menar att mediernas funktioner har förändrats, från att medierna har varit ett kollektivt tilltal, till att handla om individuella preferenser. När Sveriges Radio talar om sig själv som den ”oberoende radion i allmänhetens tjänst” (Carlsson, 2010), där kvalitet ska prioriteras över kvantitet samtidigt som de strävar efter höga lyssnarsiffror säger Carlsson (2010) att det blir en krock, med otydliga programprofiler som följd. I samtidens media blir public service-radion snarare en del av konkurrensmarknaden än en del av samhället, som det tidigare sågs tillhöra (Carlsson, 2010). Detta är något som även Nord (2012), professor i journalistik, anser förändrades i mediesamhället i och med de kommersiella kanalernas uppkomst – vilket har lett till forskning kring begreppet public service och dess innehåll i en digital miljö. Hadenius, Weibull och Wadbring (2011) menar att den digitala perioden startade år 2001 då internet ändrade villkoren för många medieföretag. Public service-kanaler började då aktivt arbeta med webben för att utöka sin traditionella verksamhet (Hadenius et al., 2011). Nord (2012) visar på att de nya medierna (on demand-streaming, sociala medier) inte ersätter de gamla medierna (radio, TV), utan att de existerar parallellt och delvis är beroende av varandra, men används på olika sätt av olika konsumenter. Nord och Grusell (2012) menar att ökad närvaro på konvergerande plattformar kan gynna public service för att nå specifika publikgrupper och på det viset stärka mångfalden och demokratiprocessen. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att få koll på publikens beteende och på så vis anpassa sitt innehåll (Weibull et al., 2018). Därför kan en utökning till nya medieplattformar vara en god strategi för att tillfredsställa flera behov hos konsumenterna och för att fortsätta nå en betydande del av befolkningen. Detta har Sveriges Radio redan gjort genom att utöka till podd-format, finnas på sociala medier och via sin hemsida. Det råder inga tvivel om att

Sveriges Radio har lyckats stå stabila i det förändrade medielandskapet. De kommersiella konkurrenterna är kritiska till att public service tar plats på nya digitala och mobila plattformar då de anser att de konkurrerar med andra medier som har ekonomiska intressen. (Nord och Grusell, 2012) Nord och Grusell (2012) skriver att det från delar av mediebranschen ses på public service som att de tänjer på gränserna och att den digitala medievärlden har ändrat spelreglerna. Nord och Grusell (2012) menar att den generella viljan att betala licensavgift i Sverige kan höjas om Sveriges Radio kan förse lyssnarna med ett nischat utbud med djup och kvalitet som de kommersiella kanalerna saknar. Public service ska ha en bredd men också vara smala – de ska vara det som ingen annan är och de ska stärka kulturen i Sverige. Kampen handlar om publiken, framför allt om den yngre publiken, vilket innebär att utvecklingen med de nya plattformarna blir desto viktigare för att nå dem. (Nord och Grusell, 2012)

I december 2016 beslutade regeringen att upprätta ett parlamentariskt utskott, Parlamentariska public service-kommittén, vars uppdrag är att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för allmännyttig radio och TV. Den 19e juni 2018 presenterade kommittén utredningen ”Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar”. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Parlamentariska public service-kommitténs (2018) avhandling behandlar hur public service ska förhålla sig i ett nytt medielandskap inför nästa tillståndsperiod år 2020 och även på längre sikt. Den behandlar även hur Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradions utbud ska nå till sin publik och hur public service-ansvaret påverkas i relation till kommersiella verksamheter. Kommittén konstaterar att medielandskapet har skapat större strukturförändringar under en kortare tid, till större delen på grund av digitalisering och globalisering, vilket har påverkat hur mediekonsumtionen ser ut. De menar att Sveriges Radio har en fortsatt stabil ställning inom radiolandskapet, där konsumenterna använder streamingtjänster som Spotify för att komplettera radio, snarare än ett substitut. Kommittén anser att vissa förändringar bör ske i public service-uppdraget, framför allt vad det gäller uppdraget att tillgängliggöra utbudet för barn och unga eftersom denna målgrupp är svår att nå. Det räcker inte med att bara sända linjärt i marknäten, utan de måste också finnas på flera plattformar som används av deras målgrupper, som på sociala medier, för att följa konsumtionsmönstren. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Medieakademins (2018) förtroendebarometer vittnar om en minskning av förtroendet för Sveriges Radio och Sveriges Television bland unga (se figur 4).

Figur 4. Medieförtroende bland unga i åldrarna 16–29, Procentandel mycket/ganska stort förtroende.

(Medieakademin, 2018)

Den 14 november 2018 beslutade Sveriges regering att avskaffa den tidigare radio- och tv-avgiften (Lag 1989:41) och ersätta denna med en skattefinansierad public service-avgift från och med 1 januari 2019. Den nya avgiften administreras av Skatteverket, istället för Radiotjänst, och gäller samtliga medborgare från 18 års ålder som har en beskattningsbar inkomst. Avgiften utgör 1% av inkomsten med ett maxtak på drygt 1300 kr per person och år. (Radiotjänst, 2018)

2.4.1

”En institution i kris”

P3 och deras public service-uppdrag har blivit ifrågasatt flera gånger. Modig (2018a), från MTG Radio3_{, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att P3 kopierar det som de kommersiella}

kanalerna gör för att maximera marknadsandelarna samt använder sig av samma typ av undersökningar som de kommersiella kanalerna gör för att optimera musikutbudet. Blomberg och Westman (2018) från Sveriges Radio menar att de måste göra analyser för att inte vara respektlösa mot sin publik. De påpekar också att public service-uppdraget bara kan uppfyllas om P3 är relevant och då spelar musiken en stor roll. Därför spelar P3 musik som är populär, men även smal och specialiserad. (Blomberg & Westman, 2018) Det riktas också kritik mot att P3 frekvent spelar de populära låtarna på dagen och sedan spelar den nischade och inte lika kommersiellt gångbara musiken på kvällar, nätter och helger (Modig, 2018a). Blomberg och Westman (2018) försvarar sina musiksiffror genom att jämföra P3 med den kommersiella kanalen RIX FM. Under vardagar mellan klockan 06.00–18.00 år 2017 spelade P3 2927 stycken olika titlar medan RIX

FM spelade 574 stycken (Blomberg och Westman, 2018). Modig (2018b) hävdar att konkurrensen inte ligger i antalet titlar utan i unika titlars exponering och hänvisar till Radio Monitors statistik som visar att 19% av de 2927 låtarna som spelats på P3 har fått fler än tio spelningar under år 2017. Nord (2012) menar att ifrågasättandet av public service sedan länge har skapat en diskussion – ska public service få distribuera alla typer av innehåll och tjänster som anses vara allmännyttiga, eller ska de endast ägna sig åt en verksamhet som bara är informationsspridande och inte är exempelvis underhållande, och låta de kommersiella stå för det? Det finns även förslag om att public service-ansvaret ska delas ut hos de kommersiella aktörerna istället för att upprätthålla en institution för det (Nord, 2012).

Mieritz (2008) menar att Danmarks Radio länge varit ifrågasatta och haft ett lågt förtroende bland Danmarks medborgare. Redan år 2007 ifrågasattes organisationens arbete och år 2018 kom beskedet att den danska regeringen hade beslutat kapa Danmarks Radios budget med 20% (Grosshög, 2018). Två dagar efter beskedet om nedskärningarna på Danmarks Radio gick nordiska public service-chefer ihop och gjorde ett gemensamt uttalande där de uttryckte sin oro. De antyder att förändringen kommer försvaga den danska demokratin och att behovet av medier som är oberoende av ekonomiska och politiska intressen är större än någonsin. (Ylä-Anttila, Eriksen, Geir Þórðarson, Stjärne, Wadensjö Karén & Benkö, 2018) Cilla Benkö (2018), VD på Sveriges Radio, skriver på Sveriges Radios hemsida att hon får en obehaglig känsla i kroppen över att förändringen på Danmarks Radio har skett i det tysta, utan någon större offentlig debatt. Hon refererar till forskning som tyder på att demokratin fungerar bättre i länder med stark public service (Benkö, 2018).

3

Metod

Denna studie är en empirisk studie med ett induktivt angreppssätt som har använt sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Utförandet av studien har skett genom tre metoder, den första var en kvantitativ innehållsanalys för underbyggda jämförelser mellan P3 och Spotify med hårda data. Den andra metoden var strukturerade intervjuer med en Musikredaktör på P3 samt en Bolagsgrundare för ett musikbolag där syftet var att förstå hur P3 distribuerar musik samt för att få en syn ”inifrån” på problemet. Slutligen utfördes en gruppdiskussion i form av en fokusgrupp med branschverksamma för att undersöka hur de ser på ämnet, både för att bredda vår syn på det men också för att bekräfta att vår problematisering har identifierats av andra verksamma inom området.

3.1

Forskningsdesign

Studien har ett induktivt angreppssätt då forskningen är mångsidig och inte låst vid en specifik metod. Larsen (2009) menar att en induktiv forskningsdesign syftar till att skaffa en helhetsförståelse av ämnet som till en början drivs av en något oklar frågeställning, istället för att forskningen undersöker en teoretisk hållbarhet (deduktiv ansats). Uppsatsens syfte och frågeställning är att undersöka hur P3s musikval idag förhåller sig till det förändrade musiklandskapet, alltså vill studien bidra till en helhetsförståelse av ämnet. Detta syfte och frågeställning var något som formades genom studiens gång, när teori och tidigare forskning samlades in, eftersom studien till en början handlade om att studera Spotify och dess förhållande till P3 men utan att ha en klar avgränsad frågeställning. När forskningsdesign eller metoder har valts är det viktigt att studien inte avviker från det tillvägagångssätt som den valda metoden har (Bell, 2016). Larsen (2009) menar att det kan vara bra att använda flera metoder när studien vill skapa en helhetsbild över ämnet. Vi kommer att behandla ämnet public service och spellistekulturen både utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att skapa oss en bred uppfattning. Enligt Jacobsen (2017) så tolkas datan genom ett slags pendlade mellan fyra olika områden av studien; dokumentationen där materialet beskrivs, utforskandet där forskaren ser förhållandena i datan, systematiseringen där oöverskådlig information reduceras och kategoriseras samt sammanbindningen där data sammanfogas mellan kategorierna. Genom det så kallade pendlandet kan forskaren sortera upp den insamlade datan, reducera den för att sedan utvinna ny förståelse för det insamlade materialet (Jacobsen, 2017).

3.2

Metodval

Bell (2016) menar att en kvantitativ metod innebär att forskaren samlar in en mängd fakta, ofta numerisk data, för att studera relationerna mellan dem. Genom att studera en större mängd data tillsammans med vetenskapliga tekniker kan det ge en slutsats som är generaliserbar (Bell, 2016). Larsen (2009) menar att kvantitativ data är hård data i form av ett siffervärde som är mätbar och kan kategoriseras. En kvalitativ studie undersöker hur människor upplever sin omvärld som handlar om insikt i ett specifikt fält istället för en statisk analys. Beroende på vilken information som studien är ämnad att undersöka kan kvalitativa och kvantitativa forskningsdesigner användas individuellt, men också tillsammans. (Bell, 2016) En kvalitativ studie är lämplig när människors erfarenheter eller tolkningar är av intresse eftersom det finns en närhet till datan i relationen mellan forskare och forskningsobjekt (Ekström & Larsson, 2010). Datan från en kvalitativ studie mäts inte, utan den fastställer att den finns, hur den fungerar och i vilka situationer de anträffas i (Ahrne & Svensson, 2015). Genom en kvalitativ forskning behandlas ämnet på djupet vilket ökar möjligheten att få ett helhetsperspektiv. Nackdelar med denna typ av forskning är dock att den inte kan generaliseras, att behandlingsarbetet av data är tidskrävande samt att sanningshalten i exempelvis intervjupersoner, aldrig kan säkerställas eftersom personliga åsikter och värderingar kan påverka resultatet. (Larsen, 2009)

3.2.1

Innehållsanalys

När en större mängd material ska analyseras är innehållsanalys en relevant metod att använda eftersom upplägget skapar en förutsättning för generella slutsatser av resultatet, genom att vara systematiskt och formaliserat (Ekström & Larsson, 2010). I en innehållsanalys räknas antalet gånger vissa saker förekommer i det insamlade materialet (Bell, 2016). Ekström & Larsson (2010) menar att en innehållsanalys skapar en god grund för underbyggda jämförelser. Vid en kvantitativ innehållsanalys kan forskaren göra generaliserbara resultat eftersom den uttalar sig om ett större material (Ekström & Larsson, 2010). Det går även att utföra en kvalitativ innehållsanalys som baseras på antaganden från insamlade data, från exempelvis intervjuer eller observationer, för att kunna studera likheter och olikheter mellan materialet (Jacobsen, 2017). Innehållsanalysen kan vara av deskriptiv och/eller explanativ karaktär och börjar alltid med att definiera vad som ska undersökas. Det är viktigt att kunna försvara sitt urval med en urvalsteknik samt bestämma hur länge innehållsanalysen kommer att pågå, allt för att få ett resultat som gör det möjligt att dra slutsatser ifrån det. (Bell, 2016) Urvalet bör definiera materialtyp, avgränsning i tid samt innehållsmässiga avgränsningar. Det är också viktigt att definiera analysenhet, alltså vad det är som ska karakteriseras genom analysen (Ekström & Larsson, 2010). Enligt Jacobsen (2017) innebär innehållsanalysens kategorisering att vi ”bryter upp” temat i mindre enheter, för att sedan

kunna fördela data i dessa olika kategorier. När data har kategoriserats av likartade företeelser kallas det för öppen kodning, där komplicerad och fyllig data förenklas. Innehållsanalysen kan enligt Bell (2016) genomgå en kritisk källanalys, för att tolka materialets reliabilitet. Genom den kritiska källanalysen görs en intern granskning där källans innehåll granskas. Granskningen strävar efter att svara på 6 frågor. Vilken typ av källa är det? Vad säger egentligen källan? Vem är upphovsmannen, och för vem och till vilket syfte skrivs källan? Under vilka omständigheter blev källan till? Jämfört med liknande källor, är denna källa typisk? Är källan fullständig eller ändrad sedan publicering? Alla frågor är inte relevanta att svara på vid alla källor (beroende på tillgänglig information) men grunden är att ställa sig kritisk till materialet som publiceras. (Bell, 2016)

3.2.2

Strukturerad intervju

Kvalitativa intervjuer är en metod som används både för att utveckla ett ämne i början av ett projekt, men också för att följa upp en annan metod i studien för att få en djupare förståelse inom ämnet (Larsen, 2009). Att använda semistrukturerade intervjuer består både av att svara på förberedda intervjufrågor men tillåter samtidigt intervjupersonen att få tala utifrån egna erfarenheter, utanför frågorna (Ahrne & Svensson, 2011). Strukturerade intervjuer har allt fler bestämda frågor, som kan bestå av flera svarsalternativ men även ha en öppen karaktär, där följdfrågor tillåts (Bell, 2016). Strukturerade intervjuer skapar ett bra underlag av frågor som berör studiens frågeställning och syfte samt att informationsmängden reduceras vilket underlättar bearbetningen (Larsen, 2009). Både strukturerade och semistrukturerade intervjuer bör förberedas genom att ta fram underlag och intervjufrågor för att behålla studiens centrala fokus, men möjligheterna bör fortfarande finnas för spontana följdfrågor som kan frambringa andra intressanta aspekter (Ahrne & Svensson, 2011; Larsen, 2009). Bell (2016) menar att frågorna bör byggas kring förbestämda teman och att formuleringen av frågorna och ordalydelse är viktiga faktorer där huvudreglerna är: inga outtalade förutsättningar, inga värderande frågor samt en fråga i taget. En intervjuguide kan ha olika grader av strukturering men den kvalitativa intervjun bör inte vara helt ostrukturerad (Jacobsen, 2017; Bell, 2016). Frågor som är fullständigt formulerade och uppsatta i en speciell ordningsföljd är enligt Jacobsen (2017) av en hög struktureringsgrad. En strukturering av hög grad kan anses vara en sluten form av datainsamling och därför avvikande från den kvalitativa metodens ideal. Ett motargument till det är att insamling av data utan strukturering blir väldigt omfattande och kan vara svår att tolka och analysera. Om intervjupersonen kan svara på frågorna med egna ord är intervjun kvalitativ. (Jacobsen, 2017) Enligt Bell (2016) är det också viktigt att etablera en god kontakt med intervjupersonen vid intervjutillfället genom att tänka på tonläget och formulering. Platsen för intervjun är också

avgörande – sker den på deras arbetsplats kan det vara en trygg och bekväm miljö, men också bidra till rädsla för att säga sanningen (Ahrne & Svensson, 2011). När det är två intervjuare är ett bra samspel viktigt eftersom det kan ge gott stöd åt varandra vilket också kan bidra med en större informationsmängd och förståelse. Om samspelet däremot inte fungerar leder det till en motsatt effekt. (Trost, 2010) Trost (2010) menar också att intervjuobjektet kan känna sig underlägsen vid intervjutillfället när det finns två intervjuare, för att undvika detta bör samtalet ha en intervjuledare. Den så kallade intervjueffekten, som innebär att respondenten svarar det som intervjuaren vill höra istället för sin egna åsikt, utgör en stor risk när en kvalitativ intervju genomförs då denna typ av material blir obrukbart (Larsen, 2009).

Efter att data samlats in ska det bearbetas, vilket görs genom transkribering (om intervjun är inspelad), innan det analyseras. En analysmetod för detta är en så kallad innehållsanalys där data samlas in, materialet kodas och delas in i definierade kategorier som sedan datan systematiskt sorteras in efter. Därefter sker en granskning där mönster, likheter och skillnader identifieras och sedan jämförs med utvald teori som sedan utformar ny överförbar kunskap. (Larsen, 2009; Jacobsen, 2017)

3.2.3

Fokusgrupp

Dahlin-Ivanoff (2015) menar att fokusgruppen genererar en fokuserad diskussion om ett ämne eller tema bland de inbjudna människorna baserat på deras gemensamma erfarenheter inom ämnet, vilket enligt Jacobsen (2017) kallas för kontrollegenskaper. Dahlin-Ivanoff (2015) säger att avsikten med diskussionen är att förstå hur människor tänker och talar om ett specifikt ämne vilket både tar reda på vad och varför de tycker på ett visst sätt. Fokusgruppen som metod kan användas i flera olika faser i ett forskningsprojekt, både i det inledande skedet där det används som ett undersökande fenomen, men också i en senare fas som en processutvärdering för att förstå effekterna av det resultat som forskningen givit (Dahlin-Ivanoff, 2015). Vid förberedelserna är det enligt Jacobsen (2017) viktigt att tänka på gruppens storlek då för många deltagare riskerar att leda till att några blir inaktiva och diskussionen får flera parallella diskussioner, eller om det är få deltagare finns det risk för att det blir en alltför liten bredd på synpunkterna. Optimalt antal deltagare i en fokusgrupp är fem till åtta personer. (Jacobsen, 2017) Efter att deltagarna valts ut och satts samman i grupper planerar forskaren nyckeldiskussionsfrågor samt väljer ut en gruppledare (Dahlin-Ivanoff, 2015). Fokusgruppen kan vara semistrukturerad, genom att förbereda frågor men också låta samtalet flyta på av sig självt i gruppen (Bell, 2016). Bell (2016) menar att forskarens roll under fokusgruppstillfället är att börja med att inleda diskussionen, ange det tema som ska diskuteras, därefter får forskaren anta en passiv eller aktiv roll. Den passiva forskaren registrerar, lyssnar och tar in det som sägs i meningsutbytet, vilket leder till att

deltagarna själva presenterar det som de själva anser är viktigt i diskussionen (Jacobsen, 2017). Är forskaren inaktiv under tillfället kan det leda till att diskussionen spårar ur eller att diskussionen inte längre handlar om det forskaren är intresserad av, eller att en person dominerar diskussionen, vilket både Jacobsen (2017) och Larsen (2009) antyder är en risk. En aktiv forskare ställer klart definierade frågor, byter teman efter en viss tid och avbryter diskussionen. Riskerna med en för aktiv forskare är att hen lämnar för lite utrymme för de spontana inslag som fokusgruppen kan komma med, vilket inte rekommenderas enligt Jacobsen (2017). Något mellan den passiva och aktiva forskaren är det vanligaste, där en öppen fråga ställs som sedan får diskuteras, men där forskaren får ingripa i olika sammanhang (Bell, 2016; Jacobsen 2017). Exempelvis kan hen ingripa för att få ytterligare nyansering, när en person dominerar diskussionen, om inte alla deltar eller om diskussionen spårar ur ämnet (Jacobsen, 2017). Det insamlade materialet från fokusgruppen ska bearbetas, genom ordagrann transkribering, och analyseras för att kunna tolka dess mening och innebörd (Jacobsen, 2017). Enligt Dahlin-Ivanoff (2015) är nyckeln till en bra analys av fokusgruppen att låta studiens syfte styra. Därför är det bra att lyssna igenom materialet flera gånger för att få en känsla av helheten, för att sedan bryta ner den till identifierade teman. Efter det systematiseras datan till de teman och kategorier som de tillhör för att därefter sammanfatta kategorierna som växt fram i kombination med forskarens tolkning så att deras innebörd framstår. (Dahlin-Ivanoff, 2015)

3.2.4

Urval

Till att börja med är det viktigt att, utifrån den valda forskningsfrågan, bestämma urvalet av intervjuobjekt. En metod för att göra ett urval är det så kallade tvåstegsurvalet (Larsen, 2009) där forskaren har en viss förförståelse för ämnet och i steg ett väljer en organisation som är av studiens intresse, och därefter i steg två gör ett urval av intervjupersoner. Vid de tillfällen där studien endast är intresserad av en viss yrkesroll är det vanligt att forskaren eller studenten blir hänvisad till en viss person i organisationen (Larsen, 2009). Trots det bör studien fortfarande redovisa och reflektera över urvalet som tilldelades (Ahrne & Svensson, 2011). Ahrne och Svensson (2011) rekommenderar att anonymisera intervjuobjekten genom att benämna dem som deras position på organisationen istället för namn för att skydda personernas integritet, framförallt när material som kan vara känsligt redovisas.

En annan urvalsmetod är ett så kallat godtyckligt urval, vilket Larsen (2009) rekommenderar att använda när ett intervjuobjekt inom området väljs ut för att representera sin yrkestitel, bransch eller samhällsgrupp. När författarna kontaktar personer från sina personliga kretsar kallas det för ett bekvämlighetsurval. Det totala urvalet av intervjuobjekt går enligt Larsen (2009) inte att

generalisera eftersom åsikter är individuella, även om svaren liknar varandra. Urvalet av personer till fokusgruppen är viktigt att definiera eftersom Bell (2016) menar att det är viktigt att ha deltagare med liknande erfarenheter eller egenskaper för att kunna ha kunskap om ämnet som diskuteras. Deras information är värdefull eftersom den är ingående inom ämnet. (Bell, 2016) Dahlin-Ivanoff (2015) tycker att skillnader mellan deltagare också är viktigt att beakta, både heterogenitet och homogenitet är viktigt för att täcka in hela mångfalden.

3.3

Tillvägagångssätt

Vid insamlandet av teoretiskt material och tidigare forskning har vi kritiskt granskat författaren, forskaren och materialet för att vara säkra på att det ligger en vetenskaplig grund i uttalandena. Böckerna och de elektroniska tidskrifterna som vi utgått ifrån har byggt på forskning, varit kurslitteratur eller haft en ansvarig redaktör.

3.3.1

Innehållsanalys

En av metoderna i studien är en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys av P3s A-, B- och C-spellistor samt Spotifys spellista ”Hits idag”, med syftet att ta fram hård data och sätta detta i jämförelse med varandra för att få en inblick i ämnet. När vi valde dessa spellistor gjorde vi ett

godtyckligt urval. Spellistan Hits idag, bestående av cirka 60 låtar, representerar hur Spotify

förhåller sig till populärmusik och P3s A– B– och C–spellistorna, bestående av cirka 60–70 låtar som spelas mest på deras radiokanal, representerar vad radion anser är populärmusik. Innehållsanalysen av spellistorna pågick veckovis från vecka 40 till och med vecka 46 år 2018, för att samla in så mycket data som möjligt för att för att kunna dra några slutsatser ifrån det. Innehållsanalysens analysenhet startade efter den tredje veckan där vi gjorde en öppen kodning efter valda kategorier utifrån studiens syfte: 1. vilka låtar som förekommit vecka till vecka inklusive om låtar plockats upp av vardera spellistor från föregående vecka, 2. svensk representation bland artisterna som förekommer varje vecka, 3. hur spellistorna fördelas genremässigt varje vecka samt 4. förhållandet mellan antalet kvinnliga och manliga artister. För att kategorisera låtar efter genre använde vi oss utav flera olika metoder. Dels lyssnade vi igenom samtliga låtar för att avgöra vilken genre de tillhörde, dels sökte vi upp låtarna på respektive skivbolag/STIM för att se inom vilken genre de ansåg att låten tillhörde, samt under vilken genre låten förekom på Spotifys bibliotek. Genom att lyssna men också se vad andra ansåg att låten i fråga tillhörde för genre så kunde vi ta ett beslut vilken genre respektive låt kunde placeras i.