Kvinnor med
bröstcancer och deras
upplevelse av mötet
med sjuksköterskan
- En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Hanna Karlsson, Mikaela Lingmerth Karlsson & Alexandra Viksten HANDLEDARE: Caroline Andersson
Females with breast
cancer and their
experience of the
encounter
with the nurse
- A literature review
MAIN AREA: Nursing Science
AUTHORS: Hanna Karlsson, Mikaela Lingmerth Karlsson & Alexandra Viksten MENTOR: Caroline Andersson
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor
globalt. I takt med att befolkningen i världen ökar, växer även behovet av vård vid bröstcancer. I tidigare forskning beskrivs en individanpassad vård som är betydelsefull för kvinnorna, vilket ställer krav på sjuksköterskan att tillämpa i varje möte. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, där resultat från 13 artiklar sammanställts. Databaserna MEDLINE och CINAHL användes. Resultat: Två teman och sex subteman framställdes. Resultatet innefattar sjuksköterskans förmåga att möta kvinnorna med värdighet och respekt ökade kvinnornas uppfattning av en stödjande och kompetent sjuksköterska. Kompetens ökade kvinnornas känsla av tillit gentemot sjuksköterskan. Stödet från sjuksköterskan minskade känslan av oro och ensamhet hos kvinnorna. En känsla av delaktighet främjade känslan av hopp och hanterbarhet. Slutsats:
Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan är individuellt och något som ställer krav på att sjuksköterskan möter kvinnorna på en individanpassad nivå. Detta skapar möjligheter för kvinnorna att känna stöd, bekräftelse och att kunna hantera sin sjukdom. Utifrån de bröstcancerdrabbade kvinnornas erfarenheter av mötet skapas möjlighet att utveckla sjuksköterskans omvårdnadsarbete.
Summary
Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affect women
global. As the world’s population increases, so does the need for breast cancer care. In previous research, individualized care is described as important for the women, which requires the nurse to apply in each encounter. Aim: The aim was to study females with breast cancer and their experience of the encounter with the nurse.
Method: A qualitative literature review with an inductive approach , where findings
from 13 artichles were complied. The databases MEDLINE and CINAHL was used.
Results: Two themes and six subthemes were presented. The result includes the
nurse’s ability to meet the women with dignity and respect increased the women’s perception of a supportive and competent nurse. Competence increased the women’s feelings of trust towards the nurse. The support from the nurse decreased women's feeling of anxiety and loneliness. The feeling of participation increased the feeling of hope and manageability. Conclusion: Breast cancer-affected women´s experiences of the encounter with the nurse is individual and something that requires the nurse t o meet the women at an individualizer level. This creates opportunities for woman to feel support, confirmation and to be able to manage their illness. Based on the
women with breast cancer's experiences of the encounter, an opportunity is created to develop the nurse's nursing work.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Bröstcancer ... 1
2.2 Bröstcancerbehandling och dess påverkan ... 2
2.3 Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer ... 2
2.4 Sjuksköterskans roll i vården av kvinnor med bröstcancer ... 3
2.5 Teori – KASAM ... 4
2.6 Problemformulering ... 4
3. Syfte ... 5
4. Metod ... 5
4.1 Design ... 5
4.2 Urval och datainsamling ... 5
4.3 Dataanalys ... 6
4.4 Forskningsetiska överväganden ... 6
5. Resultat ... 7
5.1 Kvinnors upplevelse av relationen till sjuksköterskan ... 8
5.1.1 Upplevelse av emotionellt stöd ... 8
5.1.2 Upplevelse av tillit ... 8
5.1.3 Upplevelse av tillgänglighet ... 8
5.2. Kvinnors upplevelse av stödjande vård ... 9
5.2.1. Upplevelse av information ... 9 5.2.2 Upplevelse av kompetens ... 9 5.2.3 Upplevelse av delaktighet ... 10 6. Diskussion ... 11 6.1 Metoddiskussion ... 11 6.2 Resultatdiskussion ... 13
6.2.1 Kvinnors upplevelse av relationen till sjuksköterskan ... 13
6.2.2 Kvinnors upplevelse av stöd ... 15 7. Slutsats ... 17 8. Kliniska implikationer ... 17 9. Referenser ... 18 10. Bilagor ... Bilaga 1 – Sökmatris: ... Bilaga 2 – Artikelmatris: ... Bilaga 3 – Kvalitetsgranskningsprotokoll ...
1
1. Inledning
Av alla kvinnor i världen som drabbas av cancer, är bröstcancer den vanligaste formen (Bray et al., 2018) och den cancerdiagnos som orsakar flest dödsfall bland kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Till följd av växande befolkning ses en årlig ökning av bröstcancer globalt (Bray et al., 2018).
Globalt diagnostiseras cirka 2,1 miljoner kvinnor med bröstcancer varje år (Bray et al., 2018) och i Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor årligen. I Sverige drabbas var 10:e kvinna av bröstcancer, någon gång under livet (Bergman et al., 2018) vilket även utgör 30 procent av alla cancerdiagnoser (Socialstyrelsen, 2018).
I Sverige finns ett cancerregister där samtliga svenskar som diagnostiseras med förstagångs-bröstcancer skrivs in. Registret visar en utveckling av antal bröstcancerdiagnoser, som i Sverige haft en årlig ökning sedan år 1997 (Socialstyrelsen, 2019).
Hälso- och sjukvården behöver arbeta individanpassat och rikta hjälp mot det stöd som patienter behöver, vilket stärker patientens holistiska välbefinnande (Carvalho et al., 2016; Socialstyrelsen, 2018). Känslor och reaktioner av differentiell karaktär är vanliga hos bröstcancerdrabbade patienter och ett psykosocialt stöd är ett beskrivet behov (Regionala cancercentrum, 2020). Det krävs att sjuksköterskan har kunskap kring omvårdnaden vid bröstcancer, men även hur mötet med sjuksköterskan påverkar kvinnornas upplevelse (Carvalho et al., 2016).
2. Bakgrund
2.1 Bröstcancer
Cancer är en komplex sjukdom där kroppens celldelning är rubbad, vilket innebär att celler delas okontrollerat och en tumör bildas (Albertsson, 2012). Bröstcancer förekommer i olika former där uppkomsten och utvecklingen av cancercellerna är det som styr vilken typ av bröstcancer det är som bildats. I de flesta fall startar den onormala celldelningen i mjölkgångarnas celler, ductal cancer. Celldelningen kan även uppstå i mjölkkörtlarna, lobulär cancer (Ingvar, 2012).
Det finns två former av bröstcancer: cancer in situ [CIS] och invasiv. CIS kan beskrivas som förkalkningar som inte har spridits till omliggande vävnader, därav goda prognoser. Däremot finns det risk att denna utvecklas till invasiv cancer, vilket är en form av cancer där cancercellerna har metastaserats, som innebär spridning av cancercellerna. Denna form av cancer är svårare att upptäcka och kan leda till sämre prognos (Akram et al., 2017).
Orsaken till att bröstcancer uppstår är i många fall inte klarlagt. Däremot finns flera faktorer som ökar risken för bröstcancer. Dessa faktorer är bland annat ärftlighet (Antoniou et al., 2004; McPherson et al., 2000), övervikt (BMI >35), p-piller, fysisk inaktivitet, alkohol, tidigare sjukdomar i bröstet/brösten samt tidig menarke och senare menopaus (McPherson et al., 2000). Tidig menarke definieras som menstruation innan 11 år (Hagenäs, 2012) och senare menopaus definieras som sista menstruationen efter 55 års ålder, under klimakteriet (Praktiskmedicin, 2020). Den främsta riskfaktorn är dock att vara kvinna tillsammans med ökad ålder (McPherson
2
et al., 2000; Singletary, 2003). Det finns även studier som visar att röntgenstrålning är en stark riskfaktor till bildningen av cancerceller (Singletary, 2003).
Hälso- och sjukvården rekommenderas att erbjuda screening till kvinnor mellan 40– 74 års ålder för att upptäcka bröstcancer (Socialstyrelsen, 2014). Mammografi tillsammans med klinisk undersökning och cytologi, som innebär att klargöra om tumören är malign eller benign, skapar förutsättningar för diagnostisering (Regionala cancercentrum, 2020). Tidig diagnostisering och behandling hos patienter med bröstcancer har lett till en nedåtgående trend av mortaliteten de senaste åren. En förbättrad tilläggsbehandling är en utveckling mot minskade dödsfall relaterat till bröstcancer (Marmot et al., 2013; Tabár et al., 2011).
2.2 Bröstcancerbehandling och dess påverkan
Beroende på vilken typ av bröstcancer som kvinnan har diagnostiserats med, väljs den behandlingsmetod som ger önskad effekt mot tumören med så låg risk som möjligt för återkommande cancerväxt och biverkningar. Detta kräver att hälso- och sjukvården erbjuder en individuell behandlingsplan (Maughan et al., 2010).
Den främsta behandlingen vid bröstcancer är kirurgisk excision, som kallas mastektomi, där forskning menar att det är tumören som bör avlägsnas. Vid kirurgisk behandling kan mastektomi alternativt bröstbevarande kirurgi förekomma, beroende på vilken typ av bröstcancer som uppstått och hur den har utvecklats. Ett sekundärt mål med bröstbevarande kirurgi är att uppnå kosmetisk tillfredsställelse för kvinnorna (Krekel et al., 2013).
I tidigare studie beskrev kvinnorna den givna kirurgiska behandlingen vara snabb och välplanerad samtidigt som tiden inför och efter kirurgiska behandlingen upplevdes påfrestande (Demir et al., 2008; Zøylner et al., 2019). Herring et al. (2019) beskriver att känslor som tacksamhet över att cancern är borta men samtidigt en förlust och sorg över att bli av med ett bröst, kunde uppstå efter en mastektomi.
Tilläggsbehandling i form av strålbehandling och/eller cytostatika kan ges före och/eller efter kirurgisk excision (Maughan et al., 2010), för att dämpa risken att cancern av det drabbade området återkommer. Vid strålbehandling vägs nyttan mot biverkningar, då följderna kan vara påfrestande och allvarliga för kvinnan (Clarke et al. 2005). Likaså är cytostatika en behandling som stor påverkan kroppen till stor del och biverkningar är vanligt förekommande, vilket kan påverka kvinnans livskvalité negativt. Ytterligare en tilläggsbehandling, endokrin behandling, ges i kombination med ovan nämnda behandlingsåtgärder. Likaså har denna flera biverkningar som kan påverka kvinnan negativt (Regionalt cancercentrum, 2014).
2.3 Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer
Kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer beskrev känslor som omtumlande och att kontrollen över det egna livet försvann (Boehmke & Dickerson, 2006). Bröstcancer innebär livsstilsförändringar av bland annat behandlingar och kontroller, där känslomässiga, sociala och praktiska utmaningar medföljer och den existentiella oron kan ta över (Regionala cancercentrum, 2020).
Psykisk trötthet, ångest och depression är förekommande symtom (Kelly et al., 2020), tillsammans med fysisk orkeslöshet i samband med behandling av bröstcancer (Kim et al., 2019). Ännu en bidragande faktor till psykisk påverkan är smärta och obehag som behandling kan medföra (Gernier et al., 2020). Hur kvinnor med bröstcancer ser på sin kropp och hur den förändras under sjukdomsförloppet kan upplevas
3
svårhanterlig. Detta medför att kvinnors existentiella självbild kan påverkas (Herring et al., 2019). Det sexuella välbefinnandet minskar ofta efter bröstkirurgi då kvinnans självbild och identitet är kopplade med kvinnlighet och sexualitet (Dickman et al., 2019). Förutom att kvinnans självbild blir påverkad beskrivs känslor som rädsla över hur partner och andra i omgivningen ska reagera vid förändrat utseende i samband med behandling (Herring et al., 2019).
Kvinnor med bröstcancer har många frågor och behov av kontroll och kunskap över situationen, där information är en viktig del. Avsaknad av information stimulerar en känsla av hjälplöshet hos bröstcancerdrabbade kvinnor (Wei et al., 2016).
Det är vanligt att kvinnorna känner sig som en börda för närstående vilket gör att känslor hålls inombords (Herring et al., 2019; Toledo et al., 2019;). Samtidigt beskrivs ett behov av socialt stöd hos kvinnor med bröstcancer (Wei et al., 2016; Toledo et al., 2019). Socialt stöd innefattar känslomässigt stöd såsom kärlek och empati,
instrumentellt stöd, såsom hjälp och service, informationsstöd, såsom förslag och råd
samt utvärderingsstöd som hjälper den drabbade att reflektera över situationen (Toledo et al., 2019).
2.4 Sjuksköterskans roll i vården av kvinnor med bröstcancer
Enligt Word Health Organisation (1948) innebär hälsa att uppleva psykisk, fysisk och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av svaghet och sjukdom. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är målet att skapa möjligheter för att uppnå och/eller bevara hälsa hos vårdsökande individer. Kkotbong & Jinhyang (2017) skriver att sjuksköterskan ska anpassa vården som ges utifrån patientens unika behov och önskemål, på så sätt främjas en god omvårdnad.
I sjuksköterskans profession ingår det att ha kunskap i att kommunicera och ha ett gynnsamt bemötande, visa empati, förståelse samt bekräfta patienten och närstående. Genom att sjuksköterskan främjar och bekräftar patientens individuella hälsosituation utifrån personens holistiska perspektiv skapas känsla av delaktighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). För att öka patienten och närståendes delaktighet, krävs det att sjuksköterskan har förmåga att delge information (SFS 2014:821; SFS 2017:30). Delaktighet påverkar patientens förmåga till empowerment, där egenmakt över patientens hälsosituation främjas (Stang & Mittlemark, 2009). Genom att stärka patientens egenmakt och resurser kommer patienten uppleva mer stöd från sjuksköterskan (Harding et al., 2015).
Sjuksköterskan ska jobba personcentrerat och fokusera på att bygga vården på respekt för självbestämmande, integritet och patientens tidigare erfarenheter (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). I mötet mellan sjuksköterskan och patienter med bröstcancer, ska en god cancervård eftersträvas. Detta innebär att genom välfungerande kommunikation bland annat minska ångest och stärka patientens unika livssituation (Baer & Weinstein, 2013).
Det finns beskrivet att vårdpersonal har förståelse för att information är en viktig del i omhändertagandet. Däremot upplever vårdgivare och patienten olika i vilken typ av information som är viktig (Wei et al., 2016).
Bröstcancerdrabbade kvinnor bör ha tillgång till en kontaktsjuksköterska för att känna trygghet under sjukdomsförloppet (Socialstyrelsen, 2015; SOU 2009:11). En kontaktsjuksköterska är en tilldelad sjuksköterska som är lättillgänglig och erbjuder
4
kontinuerligt stöd för patienten. Att ha tillgång till en kontaktsjuksköterska skapar kontinuitet, då det främjar möjligheten för sjuksköterskan att få en helhetsbild av kvinnans mående och situation. Det skapar i sin tur förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna ge en mer individuell omvårdnad (Socialstyrelsen, 2015). Genom att sjuksköterskan ser hela kvinnan och tar eventuella besvär på allvar främjas tilliten till vården (Zøylner et al., 2019).
Kommunikationen påverkas av den kliniska miljön där sjuksköterskans upplevelse av brist på tid är en av de mest utmanande delarna inom sjuksköterskeyrket. Kommunikationen tenderar då att hållas på en ytlig nivå när det egentligen är motsatsen som behövs (Baer & Weinstein, 2013). Det emotionella stödet sjuksköterskor önskar ge är därav något som riskerar att brista (Font-Jimenez, 2019).
2.5 Teori – KASAM
En central del i att drabbas av bröstcancer är att känslan av kontroll över det egna livet försvinner (Boehmke & Dickerson, 2006). Samtidigt finns ett beskrivet behov hos bröstcancerdrabbade kvinnor att stöd är en väsentlig del som kan hjälp kvinnorna att hantera och förstå situationen (Toledo et al., 2019). Därav valdes den teoretiska referensramen känsla av sammanhang [KASAM], då den i mötet med sjuksköterskan kan komma att påverka patienten.
Antonovsky (2005) beskriver en holistisk modell med utgångspunkt i att hälsa är när en person upplever känsla av sammanhang. KASAM har sin källa i perspektivet salutogenes och beskrivs som var patienten befinner sig mellan hälsa och ohälsa. KASAM förpliktigas under tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet, hur patienten förstår situationen. Hanterbarhet, hur patienten väljer att hantera situationen. Meningsfullhet, hur patienten ser en mening med det som upplevs.
KASAM har sitt ursprung i hur människor hanterar motgångar med hälsan i behåll. Personer med hög KASAM upplever högre livskvalité, tillfredsställelse och anpassningsförmåga av att hantera krissituationer lättare än personer som upplever låg KASAM (Antonovsky, 2005).
I studier beskrivs att sambandet mellan bröstcancerdrabbade kvinnor som upplever hög KASAM genom hela cancervården, även upplever en mer hanterbar livssituation (Conway-Philips & Janusek, 2014; Hiensch et al., 2020). Samtidigt beskrivs att bröstcancerdrabbade kvinnor som upplever låg KASAM, har sämre förmåga att hantera livssituationen och tenderar att undertrycka känslor. Att undertrycka känslor under svåra händelser har en benägenhet att påverka upplevelsen av symtom i negativ riktning hos kvinnorna (Schlatter & Cameron, 2010). Genom att arbeta utifrån individanpassad vård, främjas patienten att uppleva KASAM (Antonovsky, 2005), och genom att arbeta med patientens inre resurser främjas ett psykologiskt välbefinnande (Conway-Philips, 2014).
2.6 Problemformulering
Bröstcancer är idag den cancersjukdom som drabbar kvinnor i störst utsträckning och har en årlig ökning, vilket leder till att fler kvinnor söker sig till vården. Bröstcancer är känslomässigt påfrestande och behovet av stöd och hjälp från omgivningen kan komma att öka. Förutom fysiska förändringar leder sjukdomen till psykisk- och
5
existentiell ohälsa, vilket ställer krav på att sjuksköterskan bemöter patienten med respekt utifrån patientens behov och önskemål, på ett individanpassat sätt. Det är därför viktigt att undersöka bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av upplevelsen av mötet med sjuksköterskan, för att utveckla sjuksköterskans kunskap och förmåga att främja omvårdnad vid vården av bröstcancer.
3. Syfte
Syftet var att undersöka kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av mötet med sjuksköterskan.
4. Metod
4.1 Design
Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt, av artiklar med kvalitativ metod. Segesten (2017) förklarar att kvalitativ design syftar till att utforma förståelse för individer och deras leverne. I denna litteraturöversikt användes en induktiv ansats som enligt Priebe & Landström (2017) lämpas vid ett syfte som är förutsättningslös. Litteraturöversikten hade till uppgift att sammanställa tidigare forskning och skapa en förståelse av bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan, genom att beskriva likheter och skillnader av upplevelsen. Henricson & Billhult (2017) beskriver att syftet med en litteraturöversikt är att söka och skapa förståelse av valt ämne, vilket ansågs vara lämpligt för att undersöka valt syfte.
4.2 Urval och datainsamling
Forsberg och Wengström (2016) skriver om urvalsprocessen i sex steg, som ligger till grund för denna litteraturöversikt. Steg ett handlar om att välja intresseområde och definiera de sökord som ska användas (Forsberg & Wengström 2016), vilka var: “breast cancer”, “breast carcinoma”, “breast malignancy”, “breast neoplasm”, “breast tumor”, “cancer patients”, care, communication, emotion*, experience, experience*, feeling*, female, information, nurs*, patient*, “patient emotion”, “patient experience”, psychosocial, “quality of life”, support och treatment.
Steg två handlade om att sätta begränsningar på de inkluderande artiklarna (Forsberg & Wengström, 2016), vilka var peer-reviewd och engelskspråkiga artiklar. En begränsning av 15 åriga artiklar användes i litteraturöversikten, vilket skapade möjlighet att avgränsa antalet artiklar till resultatet. Att använda begränsning av ett tidsperspektiv menar Östlund (2017) är viktigt vid artikelsökning. Då upplevelser och erfarenheter förändras över tid gjordes begränsningar för att öka trovärdigheten att resultatet identifierar fynd som svarar till syftet.
I litteraturöversikten inkluderades artiklar som stämde överens med litteraturöversiktens syfte, vilket var kvalitativa studier, orginalartiklar, somatik,
omvårdnad, bröstcancer, kvinnliga patienters perspektiv och kvinnor över 18 år.
Booleska termer som användes vid datainsamlingen var AND och OR, vilket Östlund (2017) beskriver kan användas för att kunna nyttja fler än ett sökord samt kunna specificera sökningen. Även trunkeringstermen * användes, vilket Östlund (2017) beskriver används för att utöka böjningar på det aktuella sökordet.
6
I denna litteraturöversikt exkluderades översiktsartiklar, män, palliativ vård,
kvantitativa artiklar, andra språk än engelska och artiklar äldre än 15 år.
Steg tre innebär att hitta lämpliga databaser (Forsberg & Wengström, 2016). I denna litteraturöversikt användes CINAHL och MEDLINE då dessa inriktar sig mot hälsa-, medicin- och omvårdnadsforskning (Karlsson, 2017). Sökningar som genererade resultatartiklar i respektive databas finns beskrivna i sökmatrisen, se Bilaga 1.
Forsberg & Wengström (2016) beskriver steg fyra som handlar om att söka för att finna pågående forskning inom det valda området. Steg fem handlar om att välja relevanta titlar och därefter läsa abstrakt (Forsberg & Wengström, 2016), vilket tillämpades för att göra ett urval av de artiklar som skulle användas i resultatet.
Enligt Östlundh (2017) kan manuella sökningar göras för att finna inspiration och relevanta artiklar, vilket gjordes i litteraturöversikten. De använda resultatartiklarna sammanställdes i en artikelmatris, se Bilaga 2.
Steg sex innebär att läsa de inkluderade artiklarna och göra en kvalitetsvärdering där det krävs att artiklarna är vetenskapligt granskade (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna granskades med Hälsohögskolans kvalitetsbedömningsprotokoll för studier med kvalitativ metod, framtaget från Avdelning för omvårdnad, Jönköping University, se Bilaga 3. För att en artikel skulle användas krävdes det att del ett svarade JA på samtliga punkter i kvalitetsprotokollet. Därefter värderades artiklarnas kvalité utifrån antal JA i del två, vilka presenterades i artikelmatrisen.
4.3 Dataanalys
Friberg (2017) beskriver att arbetet med analysen skapar en helhet och bör utgå från fem steg för att utforma en tydlig struktur, vilket gjordes i litteraturöversikten. Första steget innebar att noggrant läsa de inkluderade artiklarna för att skapa en helhetsuppfattning (Friberg, 2017), vilket var det första som tillämpades i dataanalysen. I de artiklar som användes till resultatet valdes det att utesluta de delar där det inte tydligt framgick att sjuksköterskan ingick i personalen/vårdpersonalen. Steg två var att analysera de delar som konstruerat resultatet genom att hitta likheter och olikheter i respektive vald studie (Friberg, 2017). 13 relevanta artiklar hittades och lästes igenom för att skapa en helhetsbild. Efter att ha läst artiklarna individuellt granskades sedan resultatartiklarna gemensamt, där olika färgkombinationer
användes för att markera det som svarade till syftet.
Steg tre innebar att sammanställa studiens resultat för att få en överblick av valt material (Friberg, 2017), vilket gjordes genom sammanställning av färgkombinationerna. Detta möjliggjorde steg fyra som innebar att identifiera likheter och skillnader (Friberg, 2017). Med hjälp av färgkombinationer kunde nya subteman skapas. De olika subteman utgjorde grunden i steg fem, som innebar att skapa en ny helhet som har för intention att stärka trovärdigheten i litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017). Innehållet i dessa subteman skapade två teman som sammanställde resultatdelen.
4.4 Forskningsetiska överväganden
För att öka trovärdigheten i litteraturöversikten har medvetna åsikter och värderingar försökt åsidosättas. Däremot fanns tidigare erfarenhet att arbeta som vårdpersonal på avdelning där patienter med bröstcancer förekommer. Det faktum att samtliga författare studerar till sjuksköterskor utgjorde även en risk för egna tolkningar, då
7
Henricson (2017) beskriver att förförståelse ger en risk att informationen omedvetet tolkas utifrån erfarenheter.
I denna litteraturöversikt finns en eventuell risk att lästa artiklar blev översatta fel eller feltolkade på grund av bristande språkkunskap, då ingen av författarna har engelska som förstaspråk.
Valet av artiklar ska enligt Forsberg & Wengström (2016) styras beroende på om det finns ett tillstånd av en etisk kommitté eller inte, vilket visar på trygghet hos deltagarna i artikeln. Därav valdes det att inkludera artiklar där det framkom att studien gjorts utifrån ett etiskt perspektiv och blivit granskade av en etisk kommitté. I en litteraturöversikt krävs inget etiskt godkännande, däremot ska etiska aspekter vägas in i valet av artiklar. För att värna om välbefinnande, rättigheter och säkerhet hos deltagarna krävs det att etiska riktlinjer följs (Kjellström, 2017). Dessa etiska riktlinjer beskriver Vetenskapsrådet (u.å), utifrån samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nytttjandekravet och informationskravet. Samtyckeskravet innebär att forskare inhämtar samtycke från undersökningsdeltagare samt uppgiftslämnare. Konfidentialitetskravet innebär att de som kommer att hantera någon form av identifierbar och känslig information ska skriva under en tystnadsplikt.
Nyttjandekravet beskriver att informationen som används till forskningen inte får
lånas ut. Informationskravet innebär att den som är ansvarig för studien ska informera om deltagarnas villkor samt uppgift i studien (Vetenskapsrådet, u.å). Kjellström (2017) menar att det ska finnas en kritisk blick och etiskt tänkande under hela litteraturöversikten, vilket tillämpades under granskning av artiklar i litteraturöversikten. Under granskning av artiklarna har vikt vilat på att de etiska kraven har varit beskrivna och tillämpade. Det skapade därav möjlighet att följa ett etiskt förhållningssätt genom artikelgranskningen.
5. Resultat
I litteraturstudien användes 13 kvalitativa artiklar där resultaten granskades noggrant. Det framkom likheter och skillnader som delades in i sex subteman som sedan utformade två teman, se tabell 1.
Tabell 1. Översikt av teman och subteman.
Teman: Subteman:
Kvinnors upplevelse av relationen till sjuksköterskan
• Upplevelse av emotionellt stöd • Upplevelse av tillit
• Upplevelse av tillgänglighet
Kvinnors upplevelse av stödjande vård
• Upplevelse av information • Upplevelse av kompetens • Upplevelse av delaktighet.
8 5.1 Kvinnors upplevelse av relationen till sjuksköterskan
5.1.1 Upplevelse av emotionellt stöd
Kvinnorna uppskattade att bli bemötta med värdighet, vilket ansågs meningsfullt för att sjuksköterskans stöd skulle upplevas som äkta. En stödjande sjuksköterska var omtänksam, vänlig och stöttande (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Engqvist et al., 2018; Remmers et al., 2010). En sjuksköterska som agerade respektfullt, genom att se hela kvinnan, beskrevs vara högt värderat (Engqvist et al., 2018; Remmers et al., 2010).
En viktig del i mötet med sjuksköterskan var att skapa en relation och prata om saker som fick kvinnorna på andra tankar än sjukdom och sorg. Detta skapade distansering från den jobbiga situationen och gav en känsla av en mer normal vardag. Samtidigt beskrev kvinnorna ett behov att kunna visa sårbarhet och svaghet gentemot sjuksköterskan, vilket upplevdes påverka känslan av stöd i den svåra situationen (Remmers et al., 2010).
Kvinnorna uttryckte oro över att de kände en otillfredsställelse av stödet och hjälpen som sjuksköterskan gav efter operation (Dawe et al., 2014). Det framkom vid vissa tillfällen att kvinnorna upplevde sjuksköterskans negativa tankar och åsikter, vilket kvinnorna önskade skulle ha åsidosatts i det personliga mötet (Dawe et al., 2014; Remmers et al., 2010).
5.1.2 Upplevelse av tillit
Tilliten till sjuksköterskan var något som kvinnorna beskrev komma automatiskt genom sjuksköterskans yrkestitel och kunskaper. Kvinnorna beskrev att pålitlighet och sjuksköterskans individuella professionalitet i vårdutövandet stärkte känslan av tillit (Remmers et al., 2010). En sjuksköterska som upplevdes ha kompetens inom cancervården ansågs vara positivt, samtidigt som en sjuksköterska med mindre upplevd kompetens, riskerade att förneka patientens upplevelse (Beaver et al., 2016). Kontinuitet i sjuksköterskans närvaro och stöd var något kvinnorna beskrev högt värderat (Beaver et al., 2016; Dawe et al., 2014; Engqvist et al., 2018; Halkett et al., 2006; Remmers et al., 2010). Dock uppstod konsekvenser för kvinnorna när kontinuiteten brast. Ett exempel var när det verkade som att sjuksköterskan inte hade läst på i den drabbade kvinnans journal eller inte kom ihåg informationen som kvinnan hade uppgett tidigare. Kvinnorna beskrev att ett egenansvar fick tas i dessa situationer, för att känna att de omfattades av en säker vård (Engqvist et al., 2018). Kvinnorna beskrev att det krävdes att låta sjuksköterskan hjälpa till samt våga lita på att sjuksköterskan alltid gjorde sitt yttersta (Greenslade et al., 2010).
5.1.3 Upplevelse av tillgänglighet
Att ha en kontaktsjuksköterska under behandlingens svåra perioder uppfattades av många kvinnor som positivt. Det ingav trygghet att veta att de hade någon som förstod och fanns där för att lyssna (Halkett et al., 2006; Remmers et al., 2010). Det faktum att ha möjlighet att få rådgivning av en sjuksköterska ansågs vara värdefullt (Drageset et al., 2012; Halkett et al., 2006; Van et al, 2019).
Kvinnorna beskrev tacksamhet över att sjuksköterskan var en bestående del i alla situationer som de ställdes inför efter sin bröstcancerdiagnos, i synnerhet när kvinnorna ansåg att läget var ohållbart och jobbigt (Halkett et al., 2006; Remmers et al., 2010). Möjligheten att då få behandlas av en sjuksköterska som var lättillgänglig beskrevs som positivt (Halkett et al., 2006; Van et al., 2019).
9
Vissa kvinnor beskrev en rädsla för att upplevas som en börda för sjuksköterskorna vilket gjorde att kontakt inte togs (Dawe et al., 2014; Drageset et al., 2012). Det framkom även att det hade varit en lättnad om initiativet till kontakt i vissa lägen kom från vården (Drageset et al., 2012). Kvinnorna beskrev en känsla av påtaglig ensamhet under tiden på sjukhuset om de inte fick möjlighet till kontakt med en sjuksköterska som kunde hjälpa kvinnan att identifiera betydelsefulla styrkor och resurser (Nyholm et al., 2018).
Efter bröstcanceroperation beskrevs en positiv känsla av stöd och tillit då patienten följdes upp i hemmet av en sjuksköterska (Dawe et al., 2014). Det faktum att kvinnorna alltid hade möjligheten att få tala med en sjuksköterska via telefon, och den lättillgängligheten som det innebar när frågor, stora som små uppkom, ansågs som positivt och stödjande (Beaver et al., 2016; Halkett et al., 2006; Van et al., 2019). Det fanns däremot kvinnor som upplevde att hjälpen efter bröstcanceroperation i hemmet inte fungerande då det kunde krävas att kvinnorna var tvungna att åka till sjuksköterskan för att få hjälp (Dawe et al., 2014).
5.2. Kvinnors upplevelse av stödjande vård
5.2.1. Upplevelse av information
Behovet av information från sjukvården var stort hos kvinnorna som genomgick behandling mot bröstcancer, då fantasier och tankar hade en tendens att flyga iväg (Dragset et al., 2012). Samtidigt upplevdes informationen som gavs, tränga undan känslor av panik (Greenslade et al., 2010). Information från sjuksköterskan som gavs till kvinnorna, upplevdes värdefull och skapade en känsla av hopp och kontroll i kvinnans liv (Engqvist et al, 2018; Halkett et al., 2006; Klungrit et al., 2019; Remmers et al., 2010).
Sjuksköterskorna uppfattades som närvarande i mötet där tid gavs till att förmedla information i detalj (Remmers et al., 2010). Tydlig information upplevdes vara viktigt för att förstå sjukdomen och dess behandling, samt kunna hantera dess komplikationer (Klungrit et al., 2019). När sjuksköterskan demonstrerade och informerade på ett lugnt och individanpassat sätt upplevde kvinnorna en delaktighet i vården (Engqvist et al., 2018).Kvinnorna uppfattade att sjuksköterskan hade mer tid än läkaren till att ge adekvata förklaringar (Halkett et al., 2006; Van et al., 2019). Kvinnorna beskrev positiva och negativa erfarenheter kring information inför behandling. Mötet med sjuksköterskan uppfattades som väl informerande hos vissa kvinnor (Greenslade et al., 2010; Halkett et al., 2006) medan andra uppfattade den som bristfällig (Anarado et al., 2015; Greenslade et al., 2010). Ett exempel på detta var att informationen om behandlingens biverkningar inte nämndes av sjuksköterskan, förrän kvinnorna själva hade rapporterat om att biverkning förekom (Anarado et al., 2015). När kvinnorna upplevde brist på information eller att sjuksköterskorna inte hade tid för dem, behövde de ta egna initiativ till egenvård. Kvinnorna kände att de behövde söka information på egen hand för att öka förståelsen för vad de gick igenom, samt vad de kunde göra för att hantera de upplevda biverkningarna (Engqvist et al., 2018).
5.2.2 Upplevelse av kompetens
Kompetens och vårdkvalitet upplevdes öka när en god kommunikation bedrevs mellan olika vårdgivare, vilket gav kvinnorna en känsla av att de fick bästa möjliga vård. Detta
10
beskrevs även när kvinnorna slapp upprepa samma information till alla yrkesgrupper samt inte behövde vänta längre än nödvändigt på information (Remmers et al., 2010). Kvinnorna upplevde sjuksköterskans kompetens och skicklighet tillsammans med en god förmåga till kommunikation, som viktigt (Drageset et al., 2012; Halkett et al., 2006). En sjuksköterska som uppfattades medveten om sina handlingar och uttalanden ansågs vara kompetent (Pieters et al., 2011).
Sjuksköterskans förmåga till samordning var bestående under hela vårdförloppet vilket upplevdes underlättande för kvinnorna. Tydlig information och förklaringar gällande vårdprocessens olika delar gjorde det lättare för kvinnorna att hantera behandlingen (Halkett et al., 2006; Pieters et al., 2011).
Kvinnorna beskrev sjuksköterskan som en nyckelspelare i behandlingen (Nyholm et al., 2018). Vid tillfällen där kvinnan upplevde motstånd och utmaningar i att få sin vilja hörd, beskrevs sjuksköterskans stöd som en viktig resurs (Beaver et al., 2016). Sjuksköterskan som identifierade kvinnornas styrkor och resurser kunde på så vis skapa möjlighet till kvinnornas förmåga att hantera situationen och på så vis öka välbefinnandet (Halkett et al., 2006; Nyholm et al., 2018; Remmers et al., 2010). Genom att sjuksköterskorna gav kvinnorna konkreta verktyg under behandlingen skapades möjlighet för kvinnorna att finna styrka i sin situation (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017).
Sjuksköterskorna kunde även bidra till att identifiera hjälpmedel för att lindra kvinnornas fysiska symtom som kom från bröstcancerbehandlingen (Klungrit et al., 2019). Kvinnorna ansåg att stödet rent fysiskt uppskattades, när sjuksköterskan behövde hjälpa de drabbade kvinnorna med till exempel personlig hygien eller att hitta smärtfria positioner (Remmers et al., 2010).
Kvinnorna upplevde att de blev bemötta av sjuksköterskan på en individanpassad nivå. Genom att sjuksköterskan använde begrepp som var förståeliga och utifrån kvinnornas individuella behov, utan att vara påtvingande, uppskattades av kvinnorna (Remmer et al., 2010; Van et al., 2019). Sjuksköterskan skulle gärna vara inkännande av kvinnans psykosociala behov (Pieters et al., 2011; Remmers et al., 2010; Van et al., 2019) utan att behöva ställa frågan, som i sig kunde upplevas som tillräckligt jobbig för kvinnorna att hantera (Pieters et al., 2011; Remmers et al., 2010). Kvinnorna uppfattade sjuksköterskan som tålmodig, där kvinnorna uppmuntrades att ställa frågor och ha en öppen dialog vilket gjorde att inga frågor upplevdes vara olämpliga (Drageset et al., 2012; Remmers et al., 2010).
5.2.3 Upplevelse av delaktighet
Kvinnorna beskrev att delaktigheten i vården skapade ett upplevt samarbete mellan kvinnorna och sjuksköterskan. Delaktigheten grundades genom information och förklaringar om vad som skulle ske under det personliga mötet, där det även fanns möjlighet att ställa frågor och få stöd (Engqvist et al., 2018; Halkett et al., 2006). När sjuksköterskan gav kvinnorna tid att reflektera över beslut upplevde kvinnorna delaktighet (Engqvist et al., 2018).
I mötet med sjuksköterskan upplevde kvinnorna uppmuntran till delaktighet (Engqvist et al., 2018; Remmers et al., 2010). Genom att kvinnan blev bemött som en individ och fick personlig information på ett lugnt sätt, genererades upplevelsen av delaktighet (Engqvist et al., 2018). Det värderades högt av kvinnorna när sjuksköterskan avsatte tid för att uppfylla deras individuella önskemål och behov (Halkett et al., 2006; Remmers et al., 2010; Van et al., 2019).
11
Delaktigheten mellan sjuksköterskor och kvinnor skapade möjlighet till dialog där kvinnorna kunde ställa frågor och få förklaringar av sjuksköterskan (Engqvist et al., 2018; Halkett et al., 2006; Klungrit et al., 2019).
Kvinnorna upplevde att det var viktigt att få vara en del i beslutsfattande gällande behandlingar och åtgärder (Engqvist et al., 2018; Halkett et al., 2006; Klungrit et al., 2019). Kvinnorna menade även att sjuksköterskan hade en stor del i beslutfattandet, men att kvinnorna kände att de blev involverade genom information och diskussion kring behandlingarna och de eventuella biverkningarna (Engqvist et al., 2018; Halkett et al., 2006). Samtidigt som kvinnorna upplevde att sjuksköterskan uppmuntrade till eget bestämmande (Pieters et al., 2011), upplevde vissa kvinnor ett missnöje över att sjuksköterskorna ibland gav för stor del av behandlingsbesluten till kvinnorna (Engqvist et al., 2018).
I mötet med sjuksköterskan kunde man se att de tillfällen då det fanns anhöriga med som resurs vid mötet med sjuksköterskan, begärdes mindre stöd och information av sjuksköterskan (Nyholm et al., 2018). Däremot upplevde kvinnorna i vissa fall att sjuksköterskan exkluderade anhöriga i kvinnornas vårdprocess, vilket beskrevs som negativt (Beaver et al., 2016).
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt användes en kvalitativ metod då Segesten (2017) menar att en kvalitativ metod är passande, då erfarenheter och upplevelser beskrivs. Enligt Priebe & Landström (2017) är en induktiv ansats lämplig att använda om syftet är förutsättningslöst. Därför användes denna metod i litteraturöversikten, då författarna inte hade någon teori som utgångspunkt i dataanalysen.
I litteraturöversikten har fokus varit på kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av mötet med sjuksköterskan, vilket gjorde att endast artiklar med det kvinnliga könet inkluderades. Ett inklusionskriterium var kvinnor över 18 år, vilket ger resultatet möjlighet till överförbarhet för en stor målpopulation. Däremot kan det finnas en svaghet då ålder inte tydliggörs på de inkluderade kvinnorna, vilket gör att upplevelser som beskrivs i resultatet inte har särskilts utifrån ålder. Därför bör tillämpning av litteraturöversiktens resultat ske med försiktighet, då upplevelser kan skilja mellan åldrar.
Litteraturöversiktens fokus var på kvinnors upplevelse, vilket man bör beakta om resultatet ska överföras till män, då upplevelsen av mötet med sjuksköterskan kan skilja mellan kvinnor och män. Det framkommer även under diskussion bland författargruppen, att upplevelsen av mötet med sjuksköterskan vid andra sjukdomar kan vara liknande, vilket gör att denna studie möjligen kan ge en överförbarhet till andra sjukdomstillstånd.
I de inkluderade artiklarna har det funnits beskrivet om kvinnors förväntningar och behov, vilket har valts att ta med då det har varit av relevans för att beskriva syftet. Detta skapade en utökad helhet och trovärdighet av kvinnans upplevelse av mötet med sjuksköterskan, då flera perspektiv framkom.
12
Till en början valdes det att fokusera på artiklar från 2010 till 2020. Försvarbart antal artiklar var svårt att hitta, därför gjordes en utökning av tidsbegränsningen. Tidsperspektivet från 2005 till 2020 valdes då att användas, vilket kan ses som en svaghet då Östlund (2017) skriver att vetenskaplig forskning är en färskvara.
Enligt Östlundh (2017) kan manuella sökningar göras för att utöka antal artiklar och få en bredare sökning, vilket användes i denna litteraturöversikt. Samtliga manuella sökningar undersöktes att de stämde överens med de begränsningar samt inklusion- och exklusionskriterier som användes vid tidigare databassökningar, då Östlund (2017) menar att det är en viktig del i valet av artiklar. Däremot kan manuella sökningar även ses som en svaghet då författarna kan ha haft förförståelse för ämnet som styrde sökningen.
En begränsning som valdes i litteraturöversikten var att artiklarna skulle vara peer-reviewd, vilket Henricson (2017) skriver stärker trovärdigheten, då artiklar som är peer-reveiwed anses vara vetenskapliga.
Artiklar med avsaknad av det engelska språket exkluderades vilket kan ha gjort att relevanta artiklar missats. Samtidigt kan det engelska språket ha varit en svaghet i arbetet, då risk för felöversättning fanns.
I litteraturöversikten användes två olika databaser, vilka var CINAHL och MEDLINE. Genom att använda fler än en databas samt flera sökord i en artikelsökning, skriver Forsberg & Wengström (2016) är bra för att få en så bred sökning som möjligt. I artikelsökningen valdes det att använda booleska termer samt en trunkeringsterm, vilket Östlundh (2017) beskriver skapar en mer riktad sökning mot det valda syftet. Ytterligare en svaghet i sökningen var ord som var svårdefinierade, exempelvis “upplevelse” och “känslor”. Likaså var ordet “bröstcancer” ett begrepp som hade flera böjningar. Detta gjorde att synonymer till dessa ord användes för att öka chanserna till att ytterligare relevant information skulle påträffas vid sökningarna. Dessa synonymer var författarnas tolkningar av orden, vilket riskerar att andra synonymer kan ha glömts bort och omedvetet utelämna relevant information.
För att öka trovärdigheten av litteraturöversiktens syfte har endast information som varit riktat mot sjuksköterskan tagits med, alltså inte information mot generell vårdpersonal/sjukvården. Även om författarna i denna litteraturöversikt var medvetna om att sjuksköterskorna ofta ingår i vårdpersonal/sjukvården, fanns ingen tillförlitlighet i att sjuksköterskan var medräknad i de lästa artiklarna. Därav har innehåll som handlat om vårdpersonal/sjukvård exkluderats om det inte tydligt framkom i texten att sjuksköterskan varit en del av vårdpersonal/sjukvården.
Artiklar som inkluderar sjuksköterskor med utökade arbetsuppgifter har stötts på under arbetets gång. Det valdes att tas med en sådan artikel i arbetet, detta för att få en bredare förståelse i olika möten med sjuksköterskan. På så sätt kunde resultatet berikas ytterligare genom upplevelser från bröstcancerdrabbade kvinnor, i mötet med sjuksköterskor som har utökade arbetsuppgifter.
Artiklarna lästes igenom enskilt för att sedan läsas tillsammans, vilket Henricson (2017) skriver ökar trovärdigheten för att skapa en ny helhet till resultatet. Genom att använda olika färgkombinationer, skapades en tydlig bild över de delar i resultatartiklarnas innehåll som ansågs viktiga. Det möjliggjorde en struktur som framhävde fynden som sedan kunde användas för ett nytt resultat. Däremot är kunskapen inom forskning och att skriva en litteraturöversikt begränsad, vilket har gjort att svårigheter uppkommit och förändringar har behövts göras under arbetets
13
gång. Det innebar att syftet har förändrats, vilket kan ha gjort att artiklar som passade i det slutliga syftet kan ha exkluderats i sökningar som gjordes vid starten av arbetet. I litteraturöversikten har det använts 13 artiklar från 10 olika länder, vilket kan öka trovärdigheten i resultatdelen. Då kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan beskrivs från flera delar av världen, kan litteraturöversikten överföras till andra länder. Dessa länder är dock placerade i fem olika kontinenter vilket kan påverka studiens trovärdighet negativt då det eventuellt finns olika lagar, riktlinjer och kulturella skillnader, i hur man bedriver vården samt hur sjuksköterskans arbete utövas.
Artiklarna som användes i denna litteraturöversikt hade ett etisk godkännande från en etisk kommitté, där det även framkom att studierna hade genomsyrats med ett etiskt förhållningssätt gentemot de kvinnliga deltagarna. Detta styrker även denna litteraturöversikts trovärdighet då det etiska förhållningssättet blev bekräftat, vilket även Kjellström (2017) beskriver är viktigt under hela litteraturöversikten. De valda resultatartiklarna uppfyllde samtliga krav i del ett, alltså 4/4 av den kvalitetsgranskningen som gjordes i dataanalysen. De flesta artiklar uppfyllde även samtliga poäng i del två, alltså 8/8. Däremot var det en artikel som i del två endast uppfyllde 7/8 poäng, vilket kan ses som en svaghet då alla kriterier inte blev uppfyllda. Artiklarna som användes granskades gemensamt och noggrant, vilket Henricson (2017) beskriver styrker trovärdigheten i artiklarna.
Egna åsikter och värderingar har försökt åsidosättas i denna litteraturöversikt, vilket möjliggör en transparant dataanalys. Tidigare erfarenhet kring det studerande syftet förekom dock, vilket utgjorde en risk att förförståelsen påverkade tolkningen, vilket Henricson (2017) menar är svårt att undvika. Då artiklarna lästs gemensamt minskades risken att egna åsikter och värderingar påverkat resultatet. Vid litteraturöversiktens gång har även handledningstillfällen genomförts. Henricson (2017) menar att om en handledare och en/flera handledningsgrupper har läst arbetet, har innehållet haft flera granskare, vilket styrker att resultatet kommer från de valda artiklar och trovärdigheten och pålitligheten ökar.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Två övergripande fynd som framkom i resultatet var relationen till sjuksköterskan samt upplevelsen av stödet från sjuksköterskan, vilket nedan kommer diskuteras.
Kvinnorna beskrev att relationen till sjuksköterskan var en viktig del under hela sjukdomsförloppet, där sjuksköterskan genom ett respektfullt bemötande hade möjlighet att påverka kvinnans upplevelse. Kvinnorna beskrev att en kompetent sjuksköterska gav emotionellt- och praktiskt stöd, vilket uppmuntrade kvinnorna till delaktighet och förmåga att hantera sin sjukdomssituation.
6.2.1 Kvinnors upplevelse av relationen till sjuksköterskan
I resultatet framkommer det att relationen med sjuksköterskan upplevdes vara en viktig och bestående del under hela sjukdomsförloppet. I merparten av de funna artiklarna beskrevs det att sjuksköterskans attityd och beteende hade stor påverkan för kvinnornas upplevda relation med sjuksköterskan. Enligt Harding et al., (2015) och Tobiano et al., (2016)upplever patienter som har en god relation till vårdgivaren, ofta en ökad känsla av tillfredsställelse kring vården (Harding et al.,
14
2015; Tobiano et al., 2016). Detta ställer krav på att sjuksköterskan bemöter kvinnorna med en bra attityd som främjar en god relation, vilket även kan skapa möjlighet för kvinnorna att uppleva meningsfullhet i sjukdomsförloppet.
Det fanns hos vissa kvinnor en automatisk förväntning på relation baserad på tillit redan i sjuksköterskans yrkestitel. Samtidigt upplevde andra kvinnor att det var viktigt att sjuksköterskan skapade en relation med ett gott bemötande för att tillit skulle infinna sig. Resultatet går att jämföra med en artikel av Zøylner et al. (2019) som skriver att tilliten för sjuksköterskan ökar då sjuksköterskan ser hela kvinnan och tar upplevda besvär på allvar. Dessa fynd beskriver att det finns olika förväntningar på sjuksköterskan redan innan en relation har skapats. Detta innebär att sjuksköterskan måste gå in i det personliga mötet med en inställning att vilja skapa tillit och främja en relation till kvinnorna.
I resultatet framgick det att kvinnorna önskade ha tillgång till en kontaktsjuksköterska, som i sjukdomsförloppet var närvarande, inlyssnande och kunde svara på frågor. Det var en trygghet att kunna kontakta sjuksköterskan och få rådgivning, inte bara på sjukhuset utan även via telefon. Aunan et al. (2019) styrker detta fynd då vikten av att ha en sjuksköterska som följer patientens vård främjar en relation till patienten. Då antalet bröstcancerdrabbade kvinnor ökar, ställer det även krav på hälso- och sjukvården, då SOU (2009:11) säger att alla bröstcancerdrabbade kvinnor bör erbjudas en kontaktsjuksköterska.
En sjuksköterska som upplevdes lugn, empatisk och gav ett individanpassat bemötande uppskattades av kvinnorna. Genom att sjuksköterskan agerade på ett respektfullt sätt gavs kvinnorna möjlighet att uppleva emotionellt stöd, vilket i sin tur gav förtroende för sjuksköterskan. Ovan nämnda fynd överensstämmer med tidigare forskning som beskriver att patienter upplever ett högt förtroende för sjuksköterskor då respekt och empati finns i mötet (Ozaras & Abaan, 2016). Resultatet i litteraturöversikten visade att individanpassat och emotionellt stöd samt förtroende hos sjuksköterskan, skapade förutsättningar för att kvinnorna kunde vara öppna och visa sårbarhet inför sjuksköterskan.
Tidigare forskning beskriver att vissa bröstcancerdrabbade kvinnor inte uttrycker känslor som uppstår för närstående (Toledo et al., 2019). Genom att kvinnorna håller känslor och tankar borta från närstående kan det möjligen leda till att kvinnorna känner ett ökat behov av emotionellt stöd och möjlighet att få uttrycka känslor till sjuksköterskan. Det medför att sjuksköterskan genom närvaro och ett personligt bemötande, främjar en god relation i ett klimat som kan uppfattas öppet och respektfullt. Detta styrks även av Khoshnazar et al. (2016) som skriver att när sjuksköterskan visar sig närvarande skapar det möjlighet för patienten att uttrycka känslor.
I vissa fall upplevde kvinnorna att det praktiska- och emotionella stödet från sjuksköterskan inte var tillräckligt. Andra kvinnor upplevde att sjuksköterskans negativa tankar och känslor påverkade kvinnornas förtroende negativt. Detta fynd styrks av tidigare rapporter som beskriver att patienternas upplevelse och förtroende påverkas negativt, när sjuksköterskans negativa attityder återspeglades vid mötet (Ozaras & Abaan, 2016; Tobiano et al., 2016). Vidare ledde det negativa förtroende till att kvinnorna upplevde en sämre förmåga till att hantera sitt sjukdomstillstånd, vilket även Schlatter & Cameron (2010) skriver om. De beskriver att när kvinnorna hade
15
svårt att hantera sin livssituation fanns en problematik i att uppnå KASAM i samband med bröstcancer och dess behandling.
Då sjuksköterskans negativa attityder påverkar hur kvinnorna ser på situationen med mindre meningsfullhet, samt hur kvinnornas förmåga att hantera sjukdomen försämras, leder det till lägre upplevd KASAM och därav lägre livskvalité (Schlatter & Cameron, 2010).
6.2.2 Kvinnors upplevelse av stöd
Kvinnorna ansåg sjuksköterskans roll vara överskridande. Sjuksköterskan fungerade som en nyckelspelare under hela vårdprocessen, genom både emotionellt- och praktiskt stöd, vilket enligt Toledo et al. (2019) är ett beskrivet behov hos bröstcancerdrabbade kvinnor. Emotionellt- och praktiskt stöd påverkar upplevelsen av meningsfullhet och hanterbarhet (Toledo et al. (2019), vilket stärker att fynden grundar sig i KASAM. Detta innebär att sjuksköterskan genom hela vårdprocessen har möjlighet att påverka kvinnornas hälsa. Det emotionella och praktiska stödet skapar förutsättning för kvinnorna att uppleva en högre anpassningsförmåga och tillfredsställelse vilket höjer livskvalitén.
Ett samarbete mellan kvinnorna och sjuksköterskan beskrevs vara det som genomsyrade upplevelsen av emotionellt- och praktiskt stöd. Samarbetet främjades genom att sjuksköterskan upplevdes kompetent och i mötet avsatte tid för kvinnorna. Genom individanpassad information gavs kvinnorna möjlighet att vara involverade i behandlingen, vilket svarade till kvinnornas psykosociala behov. I förhållande till dessa fynd visas det att sjuksköterskan i mötet arbetat enligt professionens kompetensbeskrivning, där vården ska utgå från ett partnerskap med patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Däremot upplevde kvinnorna vid vissa tillfällen brist på information, då sjuksköterskan upplevdes ha brist på tid och närvaro. Detta fynd överensstämmer med Baer & Weinstein (2013) artikel som beskriver att även sjuksköterskor upplever brist på tid gentemot patienter, vilket sjuksköterskorna anser avgörande för att skapa en god kommunikation. Som resultat av detta krävs det fler resurser, vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvården i stort. Detta för att bland annat kunna öka kvinnornas upplevelse av att sjuksköterskan har tid som i sin tur ger möjlighet för att rätt och tillräcklig information ges. Genom att medvetandegöra detta kan utveckling ske och på så sätt minska risk för informationsbrist, vilket i sig kan minska kvinnans lidande.
Inom bröstcancervård var information en viktig del, vilket Toledo et al. (2019) beskriver är ett behov hos bröstcancerdrabbade patienter. I resultatet i denna litteraturöversikt, beskrevs informationen vara högt värderat, vilket hade allvarliga konsekvenser för kvinnans psykosociala mående under behandling om den brast. Detta fynd styrker Ormel et al. (2020) då brist på information kring behandling och biverkning kan framkalla starka negativa känslor.
Det framkom tillfällen där kvinnorna upplevde att sjuksköterskan inte gav den tillräckliga mängd information som önskades, vilket gjorde att kvinnorna upplevde ensamhet kring sjukdom och behandling. En möjlig anledning till att kvinnorna uppfattade en bristfällig information kan kopplas till Wei et al. (2016) studie. Wei et al (2016) skriver att det framkom att informationen som sjuksköterskan antog att kvinnorna ville ha, skiljde sig från vad kvinnorna egentligen föredrog att få.
16
Resultatet kan likställas med behoven som grundas i KASAM där högre hanterbarhet är något som främjar hälsan. Då bröstcancer är en komplex sjukdom och som genererar en stor omställning och riskerar att kännas överväldigande. Informationen är därför en viktig del för att de bröstcancerdrabbade kvinnorna ska kunna hantera sjukdomen.
I resultatet beskrevs det att bristen på information drev kvinnorna till att ta egna initiativ till egenvård, vilket kan kopplas till en önskad känsla av begriplighet. Enligt Hiensch et al. (2020) leder den upplevda bristen av begriplighet över situationen, till en negativ påverkan på det upplevda måendet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan individualiserar mötet med rätt och tillräcklig information, för på så sätt främja kvinnornas känsla av begriplighet över situationen. Genom att få tillgång till det stöd som önskas för att uppleva begripligheten, där möjlighet ges för att förstå situationen och reflektera över den, främjas ett ökat välmående (Hiensch et al., 2020). En sjuksköterska som gav tydlighet i den givna informationen, upplevdes stärka kvinnans känsla av förståelse och inge hopp i de mest betungande situationer. Genom att kvinnorna fick information på en individanpassad nivå och hade möjlighet till diskussion med sjuksköterskan, främjades känslan av delaktighet. Även det faktum att få vara en del av beslutsfattande tillsammans med sjuksköterskan bidrog till en ökad känsla av delaktighet. Dessa fynd går att likställa med en studie som Ormel et al. (2020) gjort, där det framkom att upplevelsen av brist på information kan riskera att utelämna kvinnans möjlighet att fatta viktiga beslut. Informationen som förmedlas ska istället fokuseras på att ges utifrån ett individanpassat sätt, för att kvinnan på så sätt ska uppnå begriplighet och ha möjlighet att kunna anpassa sig efter den nya informationen (Ormel et al., 2020). Att ta svåra beslut kan vara något som förknippas med att drabbas av bröstcancer. Därför är det av vikt att sjuksköterskan ser till att kvinnorna får den information som krävs för att kunna känna delaktighet och ta rätt beslut.
Sjuksköterskan är skyldig att främja delaktighet hos patienterna (SFS 2014:821). Enligt Brom et al. (2014) vill de flesta patienter bli inkluderade i det medicinska beslutsfattandet, samtidigt som det framkom att en del patienter gärna tog en passiv roll och önskade att hälso-och sjukvården istället tog det ansvaret (Brom et al., 2014). Detta går att jämföra med resultatet i denna litteraturöversikt där det framkom att kvinnorna ansåg det viktigt att sjuksköterskan övervägde kvinnornas deltagande i de beslut som skulle fattas.
Kvinnorna ansåg att för mycket egna beslut i svåra situationer var betungande. Därav ansåg kvinnorna att sjuksköterskans kompetens och professionella åsikt var av stor vikt vid kvinnornas beslutsfattande. Det ställer krav på sjuksköterskan att arbeta efter en individanpassad vård, då Antonovsky (2005) skriver att en individualiserad vård främjar patienten att uppleva hanterbarhet där kvinnorna får möjlighet att vara delaktiga i beslut men även få det stöd som önskas i svåra situationer. Samtidigt som det ställer krav på sjuksköterskan att vara öppen och inlyssnande i det individanpassade mötet, är det även av vikt att patienten uttrycker önskemål och behov. Detta genomsyrar ett partnerskap vilket leder till att patienten är den som styr vårdsituationen.
17
7. Slutsats
Arbetet lyfter och identifierar bröstcancerdrabbade kvinnors egna tankar, känslor och erfarenheter utifrån mötet med sjuksköterskan ur ett patientperspektiv. Vid identifiering av den personliga berättelsen av upplevelse i mötet med sjuksköterskan, kan sjuksköterskor utöka kunskapen om hur kvinnorna påverkas av mötet för att bredda kunskapen av vad som kan göras bättre i omvårdnadsarbetet samt hur utvecklingen bör ske framåt. Genom att sammanställa resultat av kvalitativ forskning i litteraturöversikten, framkom bröstcancerdrabbade kvinnors personliga åsikter av mötet med sjuksköterskan.
Resultatet visar att bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av att möta sjuksköterskan är individuella och skiljer sig från kvinna till kvinna. Detta ställer krav på sjuksköterskan att möta varje kvinna på en individanpassad nivå där strävan är att främja hälsa och delaktighet. Genom en god relation och ett personligt stöd från sjuksköterskan främjas kvinnornas känsla av att uppleva högre KASAM. Med ett individanpassat och respektfullt bemötande har sjuksköterskan möjlighet att stärka kvinnornas förmåga till KASAM, vilket även främjar välbefinnande och hälsa.
Genom denna litteraturöversikt kan styrkor och brister i mötet med sjuksköterskan identifieras vilket kan användas för att utveckla omvårdnaden och skapa trygghet samt tillit hos bröstcancerdrabbade kvinnor.
8. Kliniska implikationer
Resultatet av denna litteraturöversikt kan ge sjuksköterskan en fördjupad kunskap om hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever mötet med sjuksköterskan. Att erhålla mer kunskap kring ämnet skapar möjlighet till förbättring och utveckling för sjuksköterskans omvårdnadsarbetet. Detta främjar en säker och trygg vård för bröstcancerdrabbade kvinnor, samtidigt som kunskapen främjar sjuksköterskan att känna trygghet i omvårdnadsarbetet.
Resultatet av en god omvårdnad innebär att sjuksköterskan ska kunna ge det bemötande och psykosociala stöd som krävs för att främja patientens förmåga att hantera sjukdomstillståndet. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan kunskap och förståelse utvecklas kring omvårdnadsarbetet hos sjuksköterskor som möter bröstcancerdrabbade kvinnor i sitt yrke, oavsett vart sjuksköterskan jobbar. Resultatet ger även stöd för sjuksköterskor att skapa en tydligare bild av den omvårdnad som kvinnorna behöver i mötet med sjuksköterskan.
I resultatet av litteraturöversikten framkom det att kvinnorna upplevde mötet med sjuksköterskorna som ett viktigt stöd, där sjuksköterskan ansågs vara en nyckelperson i mötet. Detta stöd hade en stor betydelse för kvinnorna, men som i vissa situationer tenderade att fallera. Därför hade det varit av intresse att gå djupare in på vad som påverkar sjuksköterskans möjligheter att kunna ge en god omvårdnad. Genom att undersöka vad som påverkar sjuksköterskans möjlighet till god omvårdnad, skulle det kunna jämföras med hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever mötet med sjuksköterskan. Vid jämförelse av dessa olika perspektiv skulle det möjliggöra en bredare helhetsbild och öka förståelsen för hur sjuksköterskans bemötandet kan påverka dessa kvinnor. En ökad förståelse skapar även möjlighet till förbättring kring omvårdnaden för bröstcancerdrabbade kvinnor.
18
9. Referenser
*Resultatartiklar
Akram, M., Iqbal, M., Daniyal, M., Khan, AU. (2017). Awareness and current knowledge of breast cancer. Biol Res, 50(1), 33.
https://doi.org/10.1186/s40659-017-0140-9
Albertsson, M. (2012). Tumörutveckling. I R, Andersson., B, Jeppsson & A, Rydholm. (Red.), Kirurgiska sjukdomar (2. uppl., s.67-74). Studentlitteratur. *Anarado, A.N., Ezeome, E.R., Nwaneri AC., & Ogbolu Y. (2015). Experiences and
desired nursing assistance of women on outpatient breast cancer chemotherapy in South-eastern Nigeria. Psycho-oncology, 26(3), 385– 391. https://doi.org/10.1002/pon.4034
Antoniou, AC., Pharoah, PP., Smith, P., & Easton, DF. (2004). The BOADICEA model of genetic susceptibility to breast and ovarian cancer. British
journal of cancer, 91(8), 1580-90.
https://doi.org/10.1038/sj.bjc.6602175
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2.uppl.). Natur & Kultur.
Aunan, ST., Wallgren, GC., & Saetre Hansen, B. (2019). Breast cancer survivors' experiences of dealing with information during and after adjuvant treatment: A qualitative study. Journal of clinical nursing, 28(15-16), 3012-3020. https://doi.org/10.1111/jocn.14700
Baer, L., & Weinstein, E. (2013). Improving Oncology Nurses’ Communication Skills for Difficult Conversations. Clinical Journal of Oncology Nursing, 17(3), 45-51. https://doi.org/10.1188/13.CJON.E45-E51
*Beaver, K., Williamson, S., & Briggs, J. (2016). Exploring patient experiences of neo-adjuvant chemotherapy for breast cancer. European Journal of
Oncology Nursing, 20, 77–86.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.06.001
Bergman, O., Fredholm, L., Hont, G., Johansson, E., Ljungman, T., Munck-Wikland, E., Nahi, H., & Zebenius, J. (2018, 10 juni). Cancer i siffror 2018 -
Populärvetenskapliga fakta om cancer. Socialstyrelsen
och Cancerfonden.
https://static-files.cancerfonden.se/Cancer%20i%20siffror%202018_laddaner.pdf Boehmke, M., & Dickerson, S. (2006). The Diagnosis of Breast Cancer: Transition
From Health to Illness. Oncology nursing forum, 33(6), 1121- 1127. https://doi.org/10.1188/06.ONF.1121-1127
Bray, F., Ferlay, J., Soerjomataram, I., Siegel, R., Torre, L., & Jemal, A. (2018). Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries.
https://doi.org/10.3322/caac.21492
Brom, L., Hopmans, W., Pasman, R., Timmermans, D., Widdershoven, G., & Onwuteaka-Philipsen, B. (2014). Congruence between patients’ preferred and perceived participation in medical decision-making: a review of the literature. BMC Medical Informatics and Decision Making,
14(25). https://doi.org/10.1186/1472-6947-14-25
Carvalho, CMS., Amorim, MFC., Silva, RTS., Alves, VF., Silva-Oliveira, AD., & Monte, NS. (2016). Feelings of women diagnosed with breast cancer. Journal of
Nursing, 10(11), 3942–3950, doi:
10.5205/reuol.9881-87554-1-EDSM1011201616
Clarke, M., Collins, R., Darby, S., Davies, C., Elphinstone, P., Evans, V., Godwin, J., Gray, R., Hicks, C., James, S., MacKinnon, E., McGale, P., McHugh, T.,
19
Peto, R., Taylor, C., & Wang, Y. (2005). Effects of radiotherapy and of differences in the extent of surgery for early breast cancer on local recurrence and 15-year survival: an overview of the randomised trials.
Lancet (London, England), 366(9503), 2087–2106.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(05)67887-7
Conway-Philips, R., & Janusek, L. (2014). Influence of sense of coherence, spirituality, social support and health perception on breast cancer screening motivation and behaviors in African American women. ABNF
Journal, 25(3), 72-79.
*Dawe, DE., Bennett, LR., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian oncology nursing journal, 24(1), 20-30. https://doi.org/10.5737/1181912x2412024
Demir, F., Donmez, YC., Ozsaker, E., & Diramali, A. (2008). Patients’ lived experiences of excisional breast biopsy: a phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 17(6), 744-751.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02116.x
Dickman, R., Van de Grift, T., Bouman, M-B., Pusic, A., & Mullender, M. (2019). Sexuality, a topic that surgeons should discuss with women before risk-reducing mastectomy and breast reconstruction. The Breast, 43, 120-122. https://doi.org/10.1016/j.breast.2018.12.003
*Drageset, S., Lindstrøm, T., Giske, T., & Underlid, K. (2012).'The Support I Need': Women's Experiences of Social Support After Having Received Breast Cancer Diagnosis and Awaiting Surgery. Cancer nursing, 35(6), 39-47. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31823634aa
*Dumrongpanapakorn, P., & Liamputtong, P. (2017). Social support and coping means: the lived experiences of Northeastern Thai women with breast cancer. Health Promotion International, 32(5), 768–777.
https://doi.org/10.1093/heapro/dav023
*Engqvist, L., Sandelin, K., Wengström, Y., & Silén, C. (2018). Patients' participation during treatment and care of breast cancer - a possibility and an
imperative. European Journal of Oncology Nursing, 37, 35-42. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2018.09.002
Folkhälsomyndigheten. (2020, 25 mars). Dödlighet I bröstcancer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-brostcancer-dodlighet/ Font-Jimenez, I., Ortega-Sanz, L., Sagrario Acebedo-Uridales, M., Jesus Aguaron,
M., deMolina-Fernández, I., & Jiménez-Herrera, M. (2019). Nurses’ emotions on care relationship: A qualitative study. Journal of Nursing
Management, 28(8), 2247-2256. https://doi.org/10.1111/jonm.12934
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier –
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.
uppl.). Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s.129-138).
Studentlitteratur.
Gernier, F., Joly, F., Klein, D., Mercier, M., Velten, M., & Licaj, I. (2020). Cancer-related fatigue among long-term survivors of breast, cervical, and colorectal cancer: a French registry–based controlled study. Support
Care Cancer, 5(1). 5839-5849
