Vd:s ersättning och företags lönsamhet
En studie om sambandet mellan ersättning till verkställande direktör och företags lönsamhet för bolag på OMXS30
Erik Bell, Carl Nilsson och David Uddmyr 971222, 950104, 950119
Vårterminen 2020
FE300G, Kandidatuppsats 15 hp Ämne: Företagsekonomi
Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Zia Mansouri
Abstract
This paper aims to study the correlation between the two variables chief executive officer
compensation (CEO) and company profitability within a Swedish context. CEO compensation is defined as salary and bonuses, while company profitability is defined and measured by Return on Assets (ROA) and Return on Equity (ROE). A quantitative method was used and the data were collected from the largest listed companies in Sweden on the OMXS30 index over three consecutive years. The correlation between the two variables have been studied with a simple linear regression model and a panel data analysis. The results show that no significant correlation between CEO compensation and company profitability could be found.
Begreppsdefinitioner
Detta är en sammanfattning och en förklaring av de nyckelbegrepp som förekommer frekvent i denna uppsats.
ROA
Return on assets, avkastning på totalt kapital. ROE
Return on equity, avkastning på eget kapital. Ersättning till vd
Innefattar: Grundlön + rörlig lön (exempelvis bonus) VD
Verkställande direktör OMXS30
Innefattar de 28 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen (två bolag har sina A- och B-aktier i detta index vilket ej tas hänsyn till i denna studie).
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMDISKUSSION ... 2
1.3STUDIENS FRÅGESTÄLLNING ... 3
1.4STUDIENS SYFTE OCH KUNSKAPSBIDRAG ... 4
1.5AVGRÄNSNINGAR ... 4
2 TEORI ... 5
2.1TEORETISK REFERENSRAM ... 5
2.1.1 Agentteorin ... 5
2.2TIDIGARE STUDIER ... 6
2.2.1 Studier som inte visar ett samband mellan ersättning och lönsamhet ... 6
2.2.2 Studier som visar samband mellan ersättning och lönsamhet ... 7
2.3HYPOTESER ... 9
3 METOD ... 10
3.1STUDIENS VETENSKAPLIGA SYNSÄTT ... 10
3.2STUDIENS FORSKNINGSDESIGN ... 10 3.2.1 Forskningsansats ... 10 3.2.2 Urval ... 11 3.2.3 Datainsamling ... 11 3.2.4 Dataanalys ... 12 3.3STUDIENS KVALITETSKRITERIER ... 14
3.4STUDIENS ETISKA REFLEKTION ... 14
4 EMPIRI ... 15 4.1ÖVERBLICK ... 15 4.2RESULTATPRESENTATION ... 16 4.2.1 Korrelation ... 16 4.2.2 Hypotes 1 ... 17 4.2.3 Hypotes 2 ... 18 5 ANALYS ... 20
5.1ANALYS AV RESULTAT KOPPLAT TILL TIDIGARE STUDIER ... 20
5.2ANALYS AV RESULTAT KOPPLAT TILL AGENTTEORI ... 22
6 SLUTSATS ... 23
6.1SLUTSATSER ... 23
6.2STUDIENS TEORETISKA OCH PRAKTISKA BIDRAG ... 23
6.3STUDIENS BEGRÄNSNINGAR OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 24
1 Inledning
Följande avsnitt kommer att ge en bakgrund till studien och kommer följas av en problemdiskussion som sedan mynnar ut i en frågeställning och ett syfte.
1.1 Bakgrund
Ersättningen till verkställande direktörer (vd:ar) har under de senaste åren slagit rekord efter rekord inom de största bolagen i USA, visade en undersökning som Wall Street Journal gjorde 2018. Detta till trots att en majoritet av de undersökta bolagen hade redovisat en värdeminskning på aktierna (Francis & Fuhrman, 2019). Vidare påvisar Dagens Industri hur Ericssons lönsamhet har legat på blygsamma 1,3% sedan 2010, samtidigt som ersättningen till topparna inom bolaget har ökat med 36% under samma tidsperiod (Mothander, 2019). Dagens Industri lyfter å andra sidan fram Volvo Cars som ett exempel där ersättningen till vd:n Håkan Samuelsson hade ett direkt samband med företagets lönsamhet. På grund av Volvo Cars minskade lönsamhet uteblev bonusarna vilket minskade vd:ns lön år 2018 med 12 miljoner kronor i jämförelse med året innan (Olander, 2019). Här kastas ett ljus mot relationen mellan kompensation och ekonomiska
resultat. Siffrorna från de tre olika undersökningarna visar att det existerar en problematik bland sambandet mellan ersättning till vd:ar och företagets lönsamhet.
Ett bolags verkställande direktör är en central del i organisationen. Det är styrelsen som väljer den verkställande direktören i syfte att kunna styra företaget för att uppfylla styrelsens och aktieägarnas mål. Vd:ns roll är att ta hand om den dagliga verksamheten i bolaget. Det är dock endast börsnoterade bolag som måste ha en vd (Ledarna, 2020). Det finns fall där vd:n har blivit ett lyft för ett företag och tagit dem ur kriser. Jan Carlzon är ett bra exempel på en vd som ”på egen hand” vände ett SAS i uppförsbacke till ett vinstgående företag (Åkerlund, 2020). Ett annat exempel är Carlos Ghosn som med hjälp av kostnadsnedskärningar fick både Renault och Nissan att bli lönsamma bolag (Litterick, 2006).
Lönsamhet definieras som ekonomisk effektivitet enligt Nationalencyklopedin. Ett överskott av ekonomiska fördelar i relation till nyttjade resurser ligger till grund för en lönsam verksamhet (Nationalencyklopedin, 2020). Det finns däremot olika sätt att mäta lönsamhet på. Denna studie
kommer att fokusera på två av dessa mått som även är relevanta för denna studie. ROA (Return on assets) eller avkastning på totala tillgångar samt ROE (Return on equity) eller avkastning på eget kapital. Måtten är relevanta för studien då de visar hur väl företagen använder tillgångar respektive kapital för att generera vinst vilket ger indikationer på dess lönsamhet.
Lönsamhetsmåtten kommer att appliceras på OMX Stockholm 30 indexet (OMXS30). OMXS30 är en samling av de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm De aktierna som finns på OMXS30 ändras första handelsdagen i januari och juli. Vad som beslutar vilka som ska finnas med har sin grund i omsättningen av aktierna under en halvårsperiod, mätdatumet börjar 7 månader innan listan omdefinieras. OMXS30 är det index som är mest handlat av Nasdaq
Nordics olika index. Det finns en tröghetsregel i urvalet av aktierna till OMXS30. Reglerna finns för att undvika en för stor omsättning i aktier som ingår i indexet. En av reglerna är att en aktie som inte ingår i indexet måste finnas med bland de 15 mest omsatta för att tas med i OMXS30. Ska en indexaktie försvinna från indexet får den inte finnas med bland de 45 mest omsatta aktierna. Det ska innebära att omsättningen bland indexaktier minskar (Nasdaq Nordic, 2020). De aktier som ingick i OMXS30 vid de betraktade åren för studien finns upptagna i en lista. Se bilaga 1.
1.2 Problemdiskussion
Relationen mellan den verkställande direktörens ersättning och ett företags lönsamhet är ett välstuderat område med studier som är gjorda i olika delar av världen med olika geografiska avgränsningar (Randøy & Nielsen, 2002; Bradley, 2013; Kato & Kubo, 2004; Smirnova & Zavertiaeva, 2017; Jensen & Murphy, 1990). Randøy och Nielsen behandlar den svenska marknaden utifrån en liknande problematik i en studie gjord 2002. I studien definieras och mäts lönsamhet utifrån ROE och aktievärde. Resultatet visade att ett signifikant samband inte kunde påvisas vilket innebar att relationen mellan ersättning till vd och företagets lönsamhet förblev oklar bland svenska och norska företag (Randøy & Nielsen, 2002).Det finns därmed en lucka i den tidigare forskningen gällande nuvarande situation i Sverige, vad det beträffar oklarheten inom problemet kring sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet.
variablerna ROA och ROE. Det Bradley (2013) kom fram till var att kompensationen till vd inte hade något samband med bolagets lönsamhet utan berodde mer på de personliga egenskaperna hos den anställde vd:n såsom till exempel ålder och erfarenhet.
Kato och Kubo (2004) gjorde en liknande undersökning på den japanska marknaden där de mätte om det fanns ett samband mellan kompensationen till vd och bolagets “return on assets” (ROA). Detta mättes på listade- och olistade bolag och undersökte både fast- och rörlig kompensation till vd. Resultatet från deras studie visade på att det finns ett positivt samband mellan kompensation till vd och ROA samt att sambandet är starkare om bolaget är listat på börsen.
Ovanstående studier visar att relationen mellan ersättning till vd och företagets lönsamhet är en komplex och kontroversiell fråga som har behandlats inom olika kontexter och under olika tidsperioder, vilket har gjort att det saknas ett genomgående kausalt samband. ROE och ROA är två lönsamhetsmått som förekommer i de tre olika studierna och utgör även grunden i denna studies definition av hur lönsamheten kommer att mätas. Kato och Kubo (2004) har lyft fram hur sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet är starkare bland bolag som är listade på börsen vilket är intressant då denna studie kommer att avgränsas till att undersöka de bolag som är listade på OMXS 30. Likt Bradley (2013) kommer denna studie fokusera på de största
företagen inom ett specifikt land och utgå från liknande lönsamhetsmått. Nuvarande komplexiteten och oklarheten kring sambandet mellan vd:ns ersättning och företagets lönsamhetsutveckling har visat att forskningen är relativt begränsad utifrån den nuvarande situationen utifrån en svensk kontext, vilket gör att det finns en tydlig kunskapslucka. Randøy och Nielsens (2002) studie som behandlar den svenska marknaden genomfördes för över 20 år sedan vilket gör det ännu mer intressant att ta fram ett mer aktuellt resultat.
1.3 Studiens frågeställning
Hur ser sambandet mellan vd:ns ersättning och företagets lönsamhet ut inom svenska bolag på OMXS30?
1.4 Studiens syfte och kunskapsbidrag
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan ett företags ersättning till vd och dess lönsamhet inom svenska bolag listade på OMXS30. Genom att redogöra för hur den aktuella situationen ser ut kommer studien att bidra med ytterligare kunskap inom det tidigare nämnda sambandet bland de största börsnoterade företagen i Sverige.
1.5 Avgränsningar
De två begrepp som genomsyrar problematiken i den här studien är lönsamhet och ersättning till vd. Lönsamhet definieras i denna studie, som tidigare nämnt, av lönsamhetsmåtten ROA och ROE.
Return on equity (ROE) är ett lönsamhetsmått som mäter avkastning på eget kapital. ROE kan användas för att få fram information om hur ett företag använder eget kapital för att generera vinst (Corporate Finance Institute, 2020) och är relevant för denna studie då det är ett mått som är direkt kopplat till aktieägarna, vilket är intressant då det finns ett fokus på
agent-principalrelationen mellan ägare och vd i denna studie. Detta förhållande kommer att beskrivas utförligare under avsnitt 2.1.1 Agentteorin.
Return on assets (ROA) är det andra lönsamhetsmåttet som mäter avkastning på tillgångar. Genom att applicera ROA går det att utläsa hur väl de ekonomiska resurserna som helhet har använts för att generera vinst (Corporate Finance Institute, 2020). Detta mått är mer centrerat till företaget och är relevant för denna studie då det är en indikation på vd:ns och företagets
prestation och kan därför likställas vid och definieras som lönsamhet i denna studie där denna variabel ställs emot ersättning till vd i syfte att undersöka sambandet däremellan. ROA kan därför användas för att styrka resultatet av det samband som undersöks i denna studie. Ersättning till vd kommer i denna studie att definieras av fast lön och rörlig lön. Långsiktiga aktiebaserade ersättningar har exkluderats från variabeln då denna ersättningsform ej är kopplat till de specifika år som studien avser att undersöka.
2 Teori
2.1 Teoretisk referensram
Följande avsnitt är till för att bygga en teoretisk grund till studiens problem. Kapitlet kommer redogöra för studiens teoretiska utgångspunkt i kombination med tidigare studier inom ämnet. 2.1.1 Agentteorin
Agentteorin tar avstamp i att en aktör delegerar ett arbete till en annan aktör. Dessa aktörer kallas för principaler och agenter, där principalen blir arbetsgivaren och agenten arbetstagaren (Jensen & Meckling, 1976). Enligt Eisenhardt (1989) finns det två problem som kan uppstå i dessa agent-principal-relationer. Den ena innefattar att agentens och principalens mål är olika och att det kan vara dyrt för principalen att veta exakt vad agenten håller på med och agenten behöver därför övervakas med en nödvändig kontroll. Då agentteorin antar att människor är rationella individer som ämnar att nyttomaximera fungerar en kontroll som ett medel för att minska
egenintresset och nyttomaximeringen för individen (Eisenhardt, 1989). Det andra problemet som Eisenhardt (1989) nämner är om de bägge parterna har olika syn på risk och om bägge parterna också agerar olika baserat på deras riskbenägenhet.
En intressant aspekt i agentteorin kopplat till studiens problem är huruvida lönen till agenten påverkar dennes förmåga att prestera ett så bra resultat som möjligt som ligger i linje med
principalens målsättning. Vidare är det intressant huruvida principalens målsättning, som i denna studie utgörs av lönsamhet, kan påverkas genom agentens personliga målsättning och
egenintresse som består av en hög ersättning. Eisenhardt (1989) tog i sitt avsnitt om positivistisk agentteori upp hur Jensen (1983) skrev om varför vissa kontraktrelationer uppstår. Eisenhardt nämner två propositioner ur det positivistiska agentteori-synsättet där en av dessa propositioner tydligt kan kopplas till denna problemformulering. Propositionen som beskrivs innefattar en form av ett prestationsbaserat kontrakt där det ska hämma ett oönskat beteende och främja agenten att agera i principalens intresse. Detta genom att utforma ett kontrakt som främjar både agenten och principalens intresse och på så sätt minimera en intressekonflikt mellan de bägge parterna. Kline et al. (2017) framhäver ersättning som ett viktigt incitament i ett sådant kontrakt för att minska en vd:s egenintresse och få den att istället agera efter ägarnas intressen, vilket i detta fall innebär att uppnå en högre lönsamhet.
Principal-agentteorin är den delen av agentteorin som till skillnad från den positivistiska
agentteorin är mer abstrakt och matematisk. Det som skiljer dessa olika sätt att se på agentteorin är antalet olika aspekter som kan utforskas och mäta ett problem på. Det positivistiska
identifierar olika kontrakt som kan utformas mellan en principal och en agent medans principal-agentteorin kan mäta effektiviteten av ett kontrakt utifrån en rad olika variabler (Eisenhardt, 1989). Utifrån agentteorin kommer denna studie att fokusera på den intressekonflikt som finns mellan agenten och principalen, där ersättning fungerar som ett incitament i syfte att kontrollera agenten och minska dennes benägenhet att agera efter egenintresse.
2.2 Tidigare studier
I detta avsnitt kommer tidigare forskning inom problemområdet att behandlas där ett urval av vetenskapliga artiklar och dess resultat presenteras i syfte att skapa en grund som studien kommer att bygga vidare på.
2.2.1 Studier som inte visar ett samband mellan ersättning och lönsamhet
En av de tidigare studier som gjorts inom problemområdet involverar de 44 största börsnoterade företagen i Sydafrika och ser problemet utifrån en agentproblematik. Studien är gjord av Bradley (2013) i syfte att undersöka korrelationen mellan ett företags ersättning till vd och dess
lönsamhet. I studien delades ersättningen upp i de tre komponenterna lön, bonus samt andra ersättningar. Lönsamheten i företagen mättes genom ROE och ROA. Bradleys (2013) resultat visade att det fanns en negativ korrelation mellan ROA och ersättning där en ökad ersättning ledde till ett minskat ROA. Detta förhållande diskuterar Bradley (2013) kan bero på att företag som är inställda på att öka ROA fokuserar på kostnadsnedskärningar vilket inkluderar en minskad ersättning till vd. När det kom till ROE kunde endast en korrelation finnas med komponenten bonus, som utgör en del av variabeln ersättning till vd i studien. När ROE ökade gick det att utläsa en minskning av komponenten bonus. Även detta förhållande förklarar Bradley (2013) kan härledas till kostnadsnedskärningar, i syfte att uppnå ett ökat ROE. Värdena behandlades dock med en försiktighet då resultatet ansågs präglas av en oklarhet som inte var tillräckligt robust för att ge upphov till en djupgående analys kring möjliga förklaringar till denna korrelation. Slutsatsen för studien blev därmed att det saknades ett samband mellan ersättning till
vd och företagets lönsamhet i sin helhet då inget tydligt resultat gick att urskilja av studien. Att därför ta till ökad ersättning till vd som ett medel i syfte att öka lönsamheten för företag är något som Bradley (2013) vill varna för.
En studie som har gjorts på svenska och norska företag kom fram till slutsatsen att det inte finns något samband mellan företagets prestation och den verkställande direktörens kompensation. Studien gjordes på 224 börsnoterade företag, 120 norska samt 104 svenska under åren 1996, 1997 och 1998. En av anledningarna till varför studien utfördes var på grund av att vd:n i ett av de största svenska företagen (Ericsson) 1998 enbart tjänade 15% av vad en vd inom ett stort amerikanskt företag (Motorola) inom samma bransch gjorde. En annan nämnvärd skillnad mellan USA och de två skandinaviska länderna var att en vd i USA i snitt tjänade 475 gånger mer än vad den genomsnittliga arbetaren medan motsvarande siffra enbart var 12 gånger så mycket i Sverige och Norge. Detta fenomen kunde förklaras genom att ekonomin är i Sverige och Norge är starkt influerad av det socialdemokratiska styret som har präglat de båda länderna sedan andra världskriget. Det har inneburit hög skatt för höginkomsttagare vilket sin tur hållit VD-lönerna nere. De byggde sina hypoteser på agentteorin och beskrev att ersättningen till vd skulle vara ett betydande incitament för ett bolags lönsamhet. De variabler som definierade företagens lönsamhet var ROE samt aktievärde. Vd:arnas ersättning mättes genom den totala ersättningen samt hur stor del av den totala ersättningen var i form av bonus. Studien visade att det fanns ett svagt men signifikant positivt samband mellan ROE och ersättning till vd men kunde trots det inte dra någon slutsats att det fanns ett signifikant samband mellan lönsamhet och ersättning till vd. De anser att bristen på samband mellan ersättningen till vd och företagets lönsamhet kan bero på den tidigare nämnda påverkan från de socialdemokratiska influenserna som bland annat kan innebära fackliga representanter i styrelsen, höga skatter samt öppenheten för vad vd:n tjänar (Randøy och Nielsen, 2002).
2.2.2 Studier som visar samband mellan ersättning och lönsamhet
En studie som gjordes av Kato och Kubo (2006) undersöker om det finns ett samband på den japanska marknaden mellan ersättning och lönsamhet då tidigare forskning i landet visat att sambandet varit oklart. De variabler som användes för att mäta lönsamheten i företagen var ROA, försäljning, resultat före skatt och avkastning på aktier. Ersättningsmåtten som Kato och
Kubo (2006) använde sig av var kontant ersättning och grundlön per månad. De kunde se att ersättningarna och ROA hade ett positivt signifikant samband och att detta samband var starkare om företaget var börsnoterat.
Smirnova och Zavertiaeva (2017) har i en studie på 330 stora europeiska företag mellan åren 2009 och 2013, visat att det finns en korrelation mellan lönsamhet och ersättning där företag som har högre ersättning till dess vd även påvisar ett bättre resultat. Högavlönade vd:ar påverkar företagets prestationer positivt i en högre utsträckning enligt studien och det gick att tyda att högre ersättning ledde till högre ROA. Studien har använt agentteorin som utgångspunkt och den har gjorts med en paneldata-analys i syfte att undersöka sambandet mellan ersättning till vd och företagets prestation, vilket kan likställas vid definitionen av lönsamhet för denna studie. Resultatet av studien är en kontrast gentemot de tidigare som tagits upp (Bradley 2013; Randøy och Nielsen 2002) vilket ytterligare markerar den komplexitet och oklarhet som präglar
relationen mellan variablerna. Smirnova och Zavertiaeva (2017) menar att det positiva samband som studien visar på beror främst på den del av ersättningen som utgörs av bonus vilket skapar incitament som påverkar företagets prestationer positivt mätt utifrån redovisningsmässiga lönsamhetsmått likt ROA och ROE.
Jensen och Murphy (1990) diskuterar även sambandet utifrån ett agentteori-perspektiv och bidrar till uppfattningen om att det föreligger ett samband mellan variablerna ersättning till vd och lönsamhet. Resultatet av studien redogör för ett svagt, men positivt samband som framförallt beror på den del av ersättningen som utgörs av bonus, likt det resultat som Smirnova och Zavertiaeva (2017) kunde finna. Även Bradley (2013) kunde påvisa ett samband mellan just bonus och lönsamhetsmått, men i kontrast till dessa studier, ett negativt sådant. Jensen och Murphy (1990) betonar dock att det samband som finns är svagt och har under åren fram till studien blivit svagare. Resultaten visar vikten av bonusar i syfte att skapa incitament för vd:ar att prestera bättre, samtidigt som nyttjandet av dessa incitamentsskapande bonusar är begränsade och sällan anpassade i det syftet, utan istället baseras på andra målsättningar än de som tydligt går att mäta genom redovisningsmässiga mått. Jensen och Murphy (1990) relaterar det svaga sambandet till politiska faktorer i omgivningen, likt Randøy och Nielsen (2002), och intern
ändå i linje med uppfattningen att det existerar ett samband mellan variablerna likt Smirnova och Zavertiaeva (2017) och Kato och Kubo (2006) vilket leder vidare till hypoteserna av denna studie.
2.3 Hypoteser
Trots bristen på ett övergripande samband som Bradley (2013) och Randøy och Nielsen (2002) funnit är tidigare studier i större utsträckning av uppfattningen att det existerar ett signifikant samband mellan variablerna ersättning till vd och ROA, och ersättning till vd och ROE (Jensen & Murphy 1990; Kato & Kubo 2006; Smirnova & Zavertiaeva 2017). Genom att se förhållandet mellan variablerna utifrån ett agentteori-perspektiv går det även att förvänta sig att det bör finnas ett samband då en ökad ersättning till vd innebär ett ökat incitament för vd:n att agera efter ägarnas intresse (Eisenhardt, 1989), vilket i detta fallet innebär att uppnå lönsamhet för företaget. Högre ersättning bör därför leda till högre lönsamhet utifrån agentteorins antaganden.
I linje med uppfattningen av tidigare studier (Jensen & Murphy 1990; Kato & Kubo 2006; Smirnova & Zavertiaeva 2017) och det förväntade utfallet baserat på agentteorin kan det förväntas att det föreligger ett samband mellan ersättning till vd och lönsamhet, som i detta fall mäts i form av ROA och ROE. För att testa sambandet med de båda lönsamhetsmåtten har följande hypoteser formats:
Hypotes 1
H0: Det finns inget signifikant samband mellan ROA och vd:ns totala ersättning H1: Det finns ett signifikant samband mellan ROA och vd:ns totala ersättning Hypotes 2
H0: Det finns inget signifikant samband mellan ROE och vd:ns totala ersättning H1: Det finns ett signifikant samband mellan ROE och vd:ns totala ersättning
3 Metod
I detta kapitel kommer studiens metodologiska tillvägagångssätt att redovisas som följs av studiens kvalitetskriterier och en etisk reflektion.
3.1 Studiens vetenskapliga synsätt
Då studiens frågeställning är av testande karaktär och avser att finna samband som involverar ett fåtal variabler men flertalet enheter har en kvantitativ forskningsmetod valts. Jacobsen (2017) beskriver hur detta är en lämplig forskningsmetod att välja om problemställningen avser att fokusera på ett brett urval som riktar in sig på få nyanser. Det relativt breda urvalet som består av de tjugoåtta bolag som är listade på OMXS30, i kombination med de få variablerna “ersättning till vd” och “lönsamhet”, gör att en kvantitativ forskningsmetod är lämplig för denna studie. Problemställningen karaktäriseras även av klarhet vilket Jacobsen (2017) lyfter fram som en förutsättning vid ett val av en kvantitativ ansats. Då studien avser att undersöka sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet med utgångspunkt i hypotesen att högre ersättning till vd leder till högre lönsamhet kommer detta gå att besvaras utifrån att utläsa variablerna inom varje undersökt bolag. Summeringen av resultaten inom de enskilda bolagen är det som är av vikt i denna studie vilket även är i linje med Jacobsens (2017) vidare beskrivning av väsentliga faktorer som bör beaktas vid val av en kvantitativ forskningsmetod. Brister av en kvantitativ forskningsmetod beskrivs av Jacobsen (2017) vara att resultaten kan ses ytliga och leda till en bristande förståelse på grund av en avsaknad av djup. En djupare förståelse än den som erhålls genom den valda forskningsmetoden anses dock enligt författarna inte vara väsentlig för att besvara frågeställningen som ställs i denna studie.
3.2 Studiens forskningsdesign 3.2.1 Forskningsansats
Studien tillämpar en deduktiv forskningsansats. Detta då den bygger på en kvantitativ metod och är i linje med en prövning av teori som Bryman & Bell (2017) beskriver karaktäriserar en
deduktiv ansats. Hypoteserna kan bekräftas eller förkastas utifrån en empirisk granskning (Bryman & Bell, 2017). Genom att tillämpa en deduktiv ansats kommer studien att utgå från problemställningen vilket sedan kommer att leda in på en strukturering och kategorisering av
väsentliga begrepp för studien. Efter detta kommer datainsamlingen att ske och sedan kommer en dataanalys att göras.
3.2.2 Urval
Företagen som utgjorde populationen för studien var de 28 bolag som var listade på Stockholmsbörsen OMXS30 hösten 2018. Valet av population gjordes då idén till studien uppkom genom en uppfattad brist på forskning inom sambandet utifrån en svensk kontext, och där den som existerade präglats av en oklarhet. Vidare önskades sambandet undersökas inom stora börsnoterade bolag, oberoende av bransch, då detta varit genomgående i tidigare studier som undersökt sambandet (Bradley 2013; Randøy och Nielsen 2002; Kato och Kubo 2006; Smirnova och Zavertiaeva 2017; Jensen och Murphy 1990) och en önskan om att applicera detta inom en svensk kontext har funnits från författarnas sida. Populationen utgjordes därför av OMXS30 då det uppfyllde samtliga kriterier och det även gjorde det möjligt att utföra studien på den totala populationen. Att inkludera företagen som ingick i indexet hösten 2018 var för att säkerställa att samtliga årsredovisningar fanns tillgängliga.
Antalet enheter i populationen gör att ett urval av denna inte behöver göras och samtliga företag kan inkluderas vid en analys utifrån frågeställningen. Storleken på företagen inom populationen gör att variablerna som ingår i frågeställningen är tillgängliga vilket gör studien möjlig. Bryman och Bell (2017) skriver att generella slutsatser inte bör dras utifrån studier där urvalet inte representerar den totala populationen. Då denna studie inkluderar den totala populationen kan den utgöra en grund för generella slutsatser om populationen i en större utsträckning.
3.2.3 Datainsamling
Datainsamlingen har skett genom databasen Retriever där studiens variabler har kunnat utläsas utifrån bolagens årsredovisningar och för att undersöka bolagens historiska och aktuella kurser har Avanza använts. Sökorden har varit bolagens namn, vilka kan hittas i bilaga 1, för att hitta årsredovisningarna. I årsredovisningarna plockades siffrorna ut manuellt för eget kapital, tillgångar, vinst/förlust och för att sedan kunna räkna ut de valda lönsamhetsmåtten ROA och ROE. Ersättning har även erhållits från årsredovisningarna, de ersättningsformer till vd som har tagits i beaktning är fast lön, rörlig lön exklusive de långsiktiga aktieprogrammen.
årsredovisningarna via Retriever har gjorts på grund av att informationen och variablerna har varit lättåtkomliga genom detta val.
3.2.4 Dataanalys
Dataanalysen har genomförts i programmet Stata, ett statistikprogram lämpligt för
undersökningar som denna. ROA och ROE har använts som de beroende variablerna och ersättning till vd har använts som testens oberoende variabel. Analysen har använts sig av siffror från årsredovisningar från respektive 28 bolag på OMXS30 mellan perioden 2016–2018. Som tidigare nämnt har siffrorna använts för att beräkna lönsamhetsmåtten: ROA och ROE.
Beräkningarna har genomförts efter att ha sammanställt den insamlade datan i Microsoft Excel. 𝑅𝑂𝐴 = Å𝑟𝑒𝑡𝑠 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟
𝑅𝑂𝐸 = Å𝑟𝑒𝑡𝑠 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
Dataanalysen kommer göras i form av enkel regressionsanalys, paneldata-analys och en
korrelationsanalys. Det första testet som genomfördes var en korrelationsanalys mellan samtliga variabler, detta mäter styrkan av det linjära sambandet mellan två variabler. Detta gjordes för att bestämma huruvida variabeln ersättning till vd behövdes logaritmeras eller inte. Vid en avsaknad av ett linjärt samband kan variabeln logaritmeras (Benoit 2011).
En enkel regressionsanalys förklarar eventuella samband mellan två variabler. Ekvationen i en linjär regressionsanalys består av en beroende variabel och en oberoende variabel. En linjär regressionsanalys var lämplig att använda sig av då det är en modell som kan identifiera ett signifikant samband mellan två variabler (Lind et al, 2012). Modellen kan användas för att besvara om det finns någon signifikant korrelation mellan ersättning och lönsamhet. Studien utgår från en signifikansnivå på 0,05 vilket innebär att om ett p-värde överstiger 0,05 kan nollhypotesen inte förkastas medans om ett p-värde visar lägre än 0,05 kan nollhypotesen förkastas då ett statistiskt signifikant samband kan finnas (Lind et al, 2012).
𝑌 = 𝑏𝑒𝑟𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑒𝑙 𝑎 = 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡
𝑥 = 𝑜𝑏𝑒𝑟𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑒𝑙 Regressionsanalys: 𝑌 = 𝛼 ∗ 𝛽𝜒
En paneldata-analys har också genomförts för test av samband mellan en oberoende variabel och en beroende variabel där också dimensionerna tid och grupp tas med i beaktningen. Detta menas då att de utvalda bolagen delas in i grupper där deras resultat för varje år tas med och sedan genomförs en regression genom de två dimensionerna. Denna mätning har gjorts för att se om paneldata-analysen kan påvisa ett starkare samband när dimensionerna tid och individ (grupp) tas med i beaktningen. Nedan syns formeln för paneldata-analysen samt betydelsen för samtliga variabler i formeln. Det som tydligt kan urskiljas mot en vanlig regressionsanalys är att
dimensionerna för tid och individ tydligt finns med. Även en variabel för error finns med. Detta då när en paneldata-analys finns även möjligheten att genomföra två ytterligare avgränsningar. Fixed effects ämnas att användas om studien endast är ute efter att undersöka variablernas påverkan över tid och random effects vilket används om det finns anledning att misstänka att värdenas skillnader har någon påverkan på den beroende variabeln (Torres-Reyna, 2007).
Paneldata-analysen i denna studie har inte använt sig av fixed effects då det inte var intressant att endast undersöka tid som dimension. Dock har studien använt sig av random effects då
misstanke fanns om att ett värde skulle ha kunnat påverka den beroende variabeln och resultatet. 𝑦 = 𝑏𝑒𝑟𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑒𝑙 𝑎 = 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡 𝑏 = 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑎𝑛𝑡 𝑥 = 𝑜𝑏𝑒𝑟𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑒𝑙 𝑖 = 𝑖𝑛𝑑𝑖𝑣𝑖𝑑 (𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝) 𝑡 = 𝑡𝑖𝑑 𝜖 = 𝑒𝑟𝑟𝑜𝑟 Paneldata-analys: 𝑦!" = 𝑎 + 𝑏𝑥!"+ 𝜀!"
3.3 Studiens kvalitetskriterier
Reliabilitet berör om undersökningen skulle göras om igen, om resultatet skulle skilja sig eller bli det samma (Bryman & Bell, 2017). I denna undersökning bör en ny studie med en likadan metod samt siffror från samma års årsredovisningar inte skilja med vad den här forskningen fick för resultat. Det beror på att fasta siffror används som inte är möjliga att manipulera. Bryman och Bell (2017) skriver att om resultatet inte stämmer överens med tidigare forskning kan de
replikeras, det innebär att det upprepas. Då utförandet och variablerna finns tillgängliga att utläsa är det möjligt att replikera studien. Genom att följa samma definitioner och mått av begreppen i kombination med samma metod bör liknande resultat fås fram vilket gör den replikerbar. Begreppsvaliditet är av betydelse för att säkerställa att begreppen som tas upp i studien och förklaras i termer av mått är korrekta och mäter det som begreppet avser att beskriva (Bryman & Bell, 2017). Lönsamhetsmåtten ROA och ROE är etablerade och erkända mått vid
lönsamhetsbedömningar och samtliga mått har använts i de vetenskapliga artiklar som tagits upp i denna studie och utgör grunden för hur variabeln lönsamhet har mätts (Corporate Finance Institute, 2020). Begreppsmåtten ROA och ROE kan därmed ses mäta det som begreppet lönsamhet avser att beskriva vilket innebär att det existerar en begreppsvaliditet. Ersättning till vd utläses direkt från årsredovisningarna vilket gör att variabeln tas fram utan beräkning och begreppet därmed har en validitet.
3.4 Studiens etiska reflektion
ALLEA (2017) nämner fyra principer som är viktiga när det avser god forskningssed. Den första principen innefattar tillförlitlighet vilket handlar om att “säkerhetsställa forskningens kvalitet”. Princip nummer två är ärlighet vilket handlar om att vara objektiv och ge en öppen och ärlig bild. Princip tre är respekt för sina medarbetare och forskningsdeltagare och den fjärde principen är ansvarighet.
Enligt ALLEA (2017) är god forskningssed något som också tillför en legitimitet. Denna studie har som högsta prioritet för sin legitimitets skull och forskares tidigare arbete inom ämnet att arbetets gång följa god forskningssed. Denna studie har följd den goda forskningsseden genom att inte manipulera de valda variablerna för att få ett tydligare resultat och inte heller plagierat
4 Empiri
I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Inledningsvis redovisas en överblick på medelvärdet av den insamlade datan och dess utveckling år för år och till sist en redogörelse av resultaten. 4.1 Överblick
En överblick av medelvärdena för den insamlade datan presenteras nedan för att ge läsaren en generell uppfattning om vilka värden studiens variabler har i genomsnitt samt hur utvecklingen har sett ut under de observerade åren.
Diagram 1. Medelvärde för ersättning till vd
Diagram 2. Medelvärde för ROA
4.2 Resultatpresentation 4.2.1 Korrelation
Inledningsvis i denna resultatpresentation genomförs en korrelationsanalys. Korrelationsanalysen baseras på Pearsons korrelationsmatris, och används för att mäta det linjära sambandet mellan de olika variablerna. Det linjära sambandet förklaras genom en korrelationskoefficient som kan anta ett värde mellan -1 och +1. -1 menar att det är en perfekt negativ korrelation mellan uppmätta variablerna, +1 perfekt positiv korrelation och 0 visar på att mätta variabler är perfekt oberoende av varandra (Lind, Marchal och Wathen, 2012). I tabell 1 finns resultatet från
korrelationsanalysen vilket visar på att det var låg korrelation mellan variablerna där ROA visade, -0,0437 mot ersättning till vd och ROE en korrelation på 0,0463, ROA och ROE visade på en korrelation av -0,3528. Enligt Lind et al. (2012), visar stark korrelation som mäter +/- 0,87, mellan +/- 0,5-0,87 måttlig korrelation och allt mellan -0,5-+0,5 visar svagt- eller ingen
korrelation. Jämförs datan ur denna korrelationsanalys och om Pearsons korrelationsmatris ska följas, visar samtliga variabler på nästan inget eller svag korrelation till varandra. Som nämnt tidigare i metoddelen genomförs detta test för att undersöka om ett linjärt samband mellan de beroende och den oberoende variabeln finns. Resultatet av testet påvisade ett lågt- eller inget linjärt samband vilket innebär att ett beslut tas om att logaritmera den beroende variabeln för de kommande regressionsanalyserna. Tabell 1 nedan, visar på sambanden mellan de variabler som
Tabell 1. Pearsons korrelationsmatris
Ersättning till vd ROA ROE Ersättning till vd 1,0000
ROA -0,0437 1,0000
ROE 0,0463 -0,3528 1,0000
4.2.2 Hypotes 1
H0: Det finns inget signifikant samband mellan ROA och vd:ns totala ersättning H1: Det finns ett signifikant samband mellan ROA och vd:ns totala ersättning
Denna hypotes har testats i form av en enkel regressionsanalys och paneldata-analys för att mäta om det finns ett signifikant samband mot vd:ns totala ersättning. ROA har i bägge dessa analyser använts som den beroende variabeln och ersättning till vd som den oberoende variabeln.
Variabeln för ersättning till vd har logaritmerats som nämnt tidigare. Nedan syns en tabell för medelvärde, standardavvikelse och de uppmätta p-värdena för ROA. Detta för att ge en tydligare bild av hur stort ROA bolagen hade i genomsnitt men även hur standardavvikelsen såg ut i mätningarna.
Tabell 2. Värden för ROA
Medelvärde Standardavvikelse P-värde (enkel)
P-värde (paneldata)
ROA 0,05669176 0,07239957 0,225 0,081
Inledningsvis undersöks det om ett samband finns mellan dessa två variabler genom en enkel regressionsanalys. Det resultat som avses intressant att undersöka för denna studie i en
dock inte tolkas om P-värdet > 0,05 då inget signifikant samband kan urskiljas och
koefficientens värde bör därför behandlas med försiktighet. Resultatet visar ett högt P-värde som mätts till 0,225. Vad detta P-värde säger är att nollhypotesen ej kan förkastas då: P-värdet > 0,05 och att koefficientens värde därmed inte kan tolkas. Detta innebär att det inte finns något
signifikant samband mellan ROA och ersättning till vd.
Fortsättningsvis görs en paneldata-analys av samma variabler. Här har dimensionerna tid och grupp lagts till, där grupperna består av de olika företagen. Företag har delats in i grupper och sedan analyseras bolagens data över tre år. När en paneldata-analys har körts över den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln ersättning till vd, visas en starkare signifikans mellan variablerna. Resultat på P-värdet visar i denna mätning på 0,081, vilket visar på ett starkare samband men fortfarande inte starkt nog för att nollhypotesen ska förkastas. Återigen innebär det att variablernas påverkan på varandra ej kan betraktas ha en signifikant betydelse. Hypotesprövningen av Hypotes 1 ger resultatet att H0 ej kan förkastas.
4.2.3 Hypotes 2
H0: Det finns inget signifikant samband mellan ROE och vd:ns totala ersättning H1: Det finns ett signifikant samband mellan ROE och vd:ns totala ersättning
Även Hypotes 2 har testats genom en enkel regressionsanalys och en paneldata-analys. I dessa tester har ROE använts som den beroende variabeln och ersättning till vd har använts som den oberoende variabeln. I detta test är variabeln ersättning till vd logaritmerad. En tabell för att tydliggöra mätningarna och resultaten har använts för ROE på samma sätt som i
resultatpresentationen för ROA.
Tabell 3. Värden för ROE
Medelvärde Standardavvikelse P-värde (enkel) P-värde (paneldata) P-värde (random effects) ROE 0,06301031 0,45181015 0,527 0,755 0,755
För att se om ett samband mellan dessa variabler existerar genomförs en enkel regressionsanalys. Även här är det koefficienten och P-värdet som är intressant för resultatet, men koefficienten endast om värde kan styrka att ett signifikant samband finns mellan de mätta variablerna. P-värdet uppmättes till 0.527. Detta P-värde är högre än 0,05 vilket innebär att nollhypotesen ej kan förkastas genom resultatet av regressionsanalysen.
Vidare genomförs en paneldata-analys. Dimensionerna tid och grupp finns även i denna mätning. Vid genomförd paneldata-analys över variablerna ROE och ersättning till vd uppmäts ett väldigt högt P-värde på 0,755. Inte heller här kan något signifikant samband finnas mellan de två variablerna. Dock går det att se i kapitlet överblick att medelvärde för ROE är betydligt mycket lägre under 2016. Detta värde påverkas av ROE hos ett företag som ligger på -3, vilket är ett väldigt stort värde till skillnad från de övriga värdena. Detta har lett till att en andra paneldata-analys görs, denna gång med random effects som beskrivs i datapaneldata-analys-kapitlet. Dock verkar inte det låga ROE-värdet ha någon effekt på p-värdet som efter den nya regressionen visar 0,755. Hypotesprövningen av Hypotes 2 ger resultatet att H0 ej kan förkastas.
5 Analys
Detta kapitel avser att analysera de resultat som funnits ur den genomförda studien i det tidigare kapitlet, empiri. Det kommer göras en reflektion över studiens resultat och kopplingen till den tidigare forskningen och även till agentteorin.
Resultatet innebär att den komplexitet och oklarhet som präglat forskningen kring sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet inom en svensk kontext har i denna studie, utifrån de svenska bolag listade på OMXS30 som studerats, visat sig kvarstå till en viss grad. Resultatet av studien visar att det inte finns något samband mellan variablerna ersättning till vd och lönsamhet. Diagram 1,2,3 som visar medelvärdena av variablerna tyder dock på att det eventuellt skulle kunna finnas ett negativt samband mellan ersättning till vd och lönsamhet. Diagrammen visar att då ersättningen till vd är som lägst går det att tyda att ROA och ROE är på sina respektive högsta punkter. Detta är endast en indikation på att ett negativt samband råder och det har inte gått att bekräfta med de test som gjorts. Detta ska därmed behandlas med en försiktighet då det blir problematiskt att dra en slutsats då det råder en avsaknad av ett statistiskt signifikant samband variablerna emellan.
5.1 Analys av resultat kopplat till tidigare studier
Denna studie visar liknande resultat som Bradley (2013) kunde påvisa i sin forskning, att det inte går att mäta något signifikant samband mellan variablerna lönsamhet och ersättning till vd. Bradleys (2013) studie involverade en liknande population som studerats, i form av de största noterade bolagen i det land som var i fokus. Detta kan vara en faktor till att liknande resultat har uppnåtts då population och urval är väsentliga faktorer att ha i beaktning vid utförandet av en studie och kan vara avgörande för att uppnå ett replikerbart resultat (Jacobsen, 2017). I stort kunde varken Randøy och Nielsen (2003) eller Bradley (2013) dra några övergripande slutsatser i att det fanns något samband mellan lönsamhetsmått och ersättning till vd, och Bradley (2013) menar att bristen på samband mellan ersättning till vd och lönsamhet innebär att företag bör vara försiktiga med att använda en ökad ersättning till vd som en metod för att öka företagets
avkastning. Detta är ett resultat som även är i linje med vad denna studien har kommit fram till då det inte går att urskilja ett signifikant samband mellan variablerna utifrån de svenska bolagen
Dessa resultat går dock emot den del av den tidigare forskningen som i större utsträckning funnit ett samband mellan variablerna, vilket även låg till grund för de hypoteser som formades (Jensen & Murphy 1990; Kato & Kubo 2006; Smirnova & Zavertiaeva 2017). Anledningarna till att resultatet i denna studie skiljer sig åt kan vara många. Skillnader i population, urval och
statistiska tester kan vara några av dessa anledningar. Smirnova och Zavertiaeva (2017) belyser att detta är ett komplext samband som saknar en generell acceptans om hur det ser ut där olika definitioner och mått av lönsamhet och ersättning, data, och olika undersökningsmetoder leder till en bred variation av de empiriska resultat som tas fram inom ämnet. Smirnova och
Zavertiaeva (2017) betonar att de främst finner ett samband mellan variablerna utifrån den bonus som lönen utgör. En annan viktig del som Smirnova och Zavertiaeva (2017) poängterar är att de involverar både avkastning och marknadseffektivitet som variabler i analysen. Då denna studie varken delar upp ersättningen i olika komponenter eller tar hänsyn till effektivitet inom
marknaden skulle detta kunna vara anledningar till att ett annat resultat fås fram. Liknande anledningar går att härleda till förklaringar om varför resultatet inte stämmer överens med Kato och Kubo (2006) och Jensen och Murphy (1990) då mindre skillnader i metoder och analyser av data kan ligga till grund för avvikande resultat (Jacobsen, 2017).
Bristen på samband i denna studie mellan ersättningen till vd och lönsamhet skulle kunna förklaras genom hur Randøy och Nielsen (2002) förklarade motsvarade brist på samband i sin forskning, att det möjligtvis kan bero på det socialdemokratiskt influerade företagandet inom Sverige. Det finns en transparens i vad vd:n tjänar, ett högt skattetryck samt att det kan finnas representanter från facket i styrelsen som är med och påverkar företaget. Även Jensen och Murphy (1990) diskuterar hur politiska faktorer kan ligga bakom och påverka relationen mellan variablerna vilket styrker analysen som Randøy och Nielsen (2002) har gjort och även bidrar till att det är en möjlig förklaring även i detta fall.
5.2 Analys av resultat kopplat till agentteori
Problematiken kring sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet kan förstås utifrån ett agent-principalperspektiv. Agenten är i detta fallet vd:n medan principalen är ägarna som utser denna vd. Mellan vd:n och ägarna antas det föreligga en intressekonflikt där båda parter
förväntas handla efter egen nyttomaximering på grund av parternas rationella natur (Eisenhardt, 1989). För att styra vd:n efter ägarnas önskan krävs det kontroll. Kontrollen aktualiseras i form av ett kontrakt som innehåller incitament som utgörs av ersättning. En ersättning förväntas därför fungera som incitament för vdn att agera efter ägarnas intressen (Eisenhardt, 1989), vilket i detta fall är att uppnå en lönsamhet för det företag som är i fråga. Resultatet av denna studie visar dock att detta inte är fallet då högre ersättning har visat sig inte ha ett samband med företagets
lönsamhet. Utifrån agentteorin går detta att förklaras med grundantagandet att parterna, och framförallt vd:n i detta fallet, är rationella individer som agerar efter egenintresse och endast ämnar att nyttomaximera (Eisenhardt, 1989). Det kan föreligga en brist av den, enligt agentteorin sett, nödvändiga kontroll från ägarnas sida som behövs för att säkerställa att de mål som
företaget kan ha i form av lönsamhet uppfylls. Då denna studie inte berör faktorer likt kontroll, utöver den kontroll som aktualiseras i form av ersättning, och relationer mellan vd och styrelse har detta inte undersökts. Fokus har legat på incitamentet som ersättningen utgör men som i denna studie inte visat sig ha ett signifikant samband med lönsamheten.
6 Slutsats
Detta kapitel kommer inledas med studiens slutsatser, följt av de teoretiska samt praktiska bidragen och slutligen studien begräsningar och förslag på framtida forskning.
6.1 Slutsatser
Som nämnts inledningsvis låg skillnaderna i hur större bolag som Volvo och Ericsson hanterade relationen mellan kompensation och ekonomiska resultat, i kombination med en avsaknad av konsensus bland tidigare forskning, till grund för denna studie. Denna problematik mynnade ut i frågeställningen: Hur ser sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet ut i företag listade på OMXS30? Genom att besvara frågeställningen uppnås syftet som innefattade att undersöka detta samband. Resultatet av studien visar att det inte går att urskilja något signifikant samband mellan varken ROA och vd:ns ersättning, eller ROE och vd:ns ersättning. Resultaten tyder på en brist av ett samband mellan variablerna ersättning till vd och lönsamhet. Detta resultat ligger i linje med den del av den tidigare forskningen som inte har visat något samband mellan
variablerna.
6.2 Studiens teoretiska och praktiska bidrag
Studiens teoretiska bidrag består av en utökad kunskap om hur sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhetsmåtten ROA och ROE ser ut inom de största börsnoterade företagen i Sverige. I och med resultatet som tyder på en avsaknad av detta samband skapas det nu ett mer uppdaterat forskningsläge kring ämnet på den svenska marknaden som även stödjer den del av forskningen som kommit fram till liknande resultat.
Studiens praktiska bidrag innefattar ett ifrågasättande av att använda ökad ersättning till vd som ett medel för att öka lönsamheten för företag. Bristen på samband variablerna emellan tyder på att den komplexitet och oklarhet som präglat sambandet inom en svensk kontext sen tidigare kvarstår, och att ersättning till vd därför även i praktiken bör behandlas med försiktighet och noga beaktade bedömningar när det kommer till det specifika syftet att skapa en ökad lönsamhet som en direkt följd av detta
6.3 Studiens begränsningar och framtida forskning
En begränsning som uppstått i denna undersökning är att det fanns med fyra banker på OMXS30. Det som skapar en begränsning mellan bankerna kontra de andra företagen är att de har väldigt höga tillgångar vilket gör att ROA måttet för lönsamhet blir väldigt annorlunda. Deras vd:ar tjänar liknande pengar som de flesta andra på OMXS30 men deras tillgångar kan vara tio gånger så höga vilket ger extrema värden i lönsamhetsmåtten. För framtida forskning skulle det därför vara relevant att antingen exkludera banker från undersökningen, enbart undersöka banker eller undersöka företag från en liknande bransch.
Då denna studie inte har använt kontrollvariabler som till exempel företagsstorlek eller
företagens ägarstruktur, skulle detta vara en intressant implementering för framtida studier om dessa samband. Då detta kan bidra till att ett annat resultat påvisas.
Ytterligare ett förslag för framtida forskning är att undersöka sambandet mellan ersättning till vd och lönsamhet med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Med en sådan ansats ges det
möjlighet till att studera faktorer som denna studie har utelämnat, likt relationer, kontroll och förtroende, som alla är intressanta aspekter och kan ge upphov till andra resultat.
Referenser
All European Academies (ALLEA). 2017. Den europeiska kodexen för forskningsintegritet.
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_Den_e uropeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf (Hämtad 2020-04-24).
Benoit, K. 2011. Linear Regression Models with Logarithmic Transformations. London School of Economics. https://kenbenoit.net/assets/courses/ME104/logmodels2.pdf
(Hämtad 2020-05-05).
Bradley, S. 2013. The relationship between CEO compensation and company performance In a South African context. Journal of Economic and Financial Sciences, 6(3), 539–564, doi:10.4102/jef.v6i3.247.
Bryman A. & Bell E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3. Liber Corporate Finance Institute. 2020. Return on Equity.
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/what-is-return-on-equity-roe/
(Hämtad 2020-04-17).
Corporate Finance Institute. 2020. Return on Assets & ROA Formula.
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/return-on-assets-roa-formula/
(Hämtad 2020-04-17).
Eisenhardt, K. M. 1989. Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management Review, 14(1), 57–74, doi:10.5465/amr.1989.4279003.
Francis, T & Fuhrman, V. 2019. Big companies pay CEOs for good performance - and bad. Wall Street Journal. https://www.wsj.com/articles/big-companies-pay-ceos-for-good-performanceand-bad-11558085402 (Hämtad 2020-04-16)
Jacobsen, D, I. 2017. Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1 Lund: Studentlitteratur
Jensen, M. C. & Murphy, K. J. 1990. Performance Pay and Top-Management Incentives. Journal of Political Economy, 98(2), 225–264.
Kato, T. & Kubo, K. 2006. CEO compensation and firm performance in Japan: Evidence from new panel data on individual CEO pay. Journal of the Japanese and International Economies, 20(1), s. 1–19, doi:10.1016/j.jjie.2004.05.003.
Kline, W. Kotabe, M. Hamilton, R. D. och Balsam, S. 2017. Executive compensation: An examination of the influence of TMT compensation on risk-adjusted performance. Journal of Strategy and Management, 10 (2), 187-205, doi:10.1108/JSMA-02-2016-0015
Lind, D. A., Marchal, W. G. & Wathen, S. A. 2012. Statistical techniques in business & economics. 15th ed. New York, NY: McGraw-Hill/Irwin.
Litterick, David. 2006. ’Le Cost Killer’ faces toughest test. The Telegraph. 4 juli.
https://www.telegraph.co.uk/finance/2942490/Le-Cost-Killer-faces-toughest-test.html
(Hämtad 2020-04-07).
Ledarna. 2020. Vd:s ansvar och plikter. https://www.ledarna.se/din-anstallning-och-trygghet/anstalld-som-vd/vds-ansvar-och-plikter/
(Hämtad 2020-04-17).
Mothander, J. 2019. Topparnas löner rusar trots usel lönsamhet. Dagens Industri.
Mölne, V. 2018. Hexagon in i OMXS30. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/hexagon-in-i-omxs30/ (Hämtad 2020-04-21).
Nasdaq Nordic. 2020. Vad är OMX Stockholm 30 index?
http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/optionerochterminer/vadaromxstockholm30index
(Hämtad 2020-04-19).
Nationalencyklopedin. 2020. Lönsamhet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%B6nsamhet (Hämtad 2020-04-17).
Olander, K. 2019. Rekordförsäljning men lägre lönsamhet sänkte vd:ns ersättning. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/rekordforsaljning-men-lagre-lonsamhet-sankte-vdns-ersattning/ (Hämtad 2020-04-16)
Randøy, T. & Nielsen, J. 2002. Company Performance, Corporate Governance, and CEO
Compensation in Norway and Sweden. Journal of Management and Governance, 6(1), s. 57–81, doi:10.1023/A:1015511912289.
Smirnova, A. S. & Zavertiaeva, M. A. 2017. Which came first, CEO compensation or firm performance? The causality dilemma in European companies. Research in International Business and Finance, 42, 658–673, doi:10.1016/j.ribaf.2017.07.009.
Torres-Reyna, O. 2007. Panel Data Analysis Fixed and Random Effects using Stata (v. 4.2). Princeton University. http://www.princeton.edu/~otorres/Panel101.pdf (Hämtad 2020-05-18). Åkerlund, C. 2018. Carlzons 33 år gamla bok säljer fortfarande som smör. Dagens Industri. 16 juni.
Bilaga 1
Företagen nedan tillhörde OMXS30 andra halvåret 2018 (Mölne, 2018).
ABB Alfa Laval
Assa Abloy B Astra Zeneca
Atlas Copco A Atlas Copco B
Autoliv Boliden Electrolux B Ericsson B Essity B Getinge B H&M B Hexagon B Investor B Kinnevik B Nordea Sandvik Securitas B SEB A Skanska B SKF A SKF B SCA B Handelsbanken A Swedbank A
Swedish Match Tele2 B
