Manliga män & mindre manliga kvinnor : representationer av kvinnor och män i militära förbands sociala medier

39  Download (0)

Full text

(1)

Sida 1 av 39

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Isak Wallin OP SA 18-21

Handledare Antal ord: 11937

Nicola Nymalm Beteckning Kurskod

1OP415

MANLIGA MÄN & MINDRE MANLIGA KVINNOR:

REPRESENTATIONER AV KVINNOR OCH MÄN I MILITÄRA FÖRBANDS SOCIALA MEDIER.

ABSTRACT:

Sweden is considered to be among the most egalitarian nations in the world, scoring high in international surveys of gender equality. Despite this the Swedish armed forces have been struggling to increase the number of women serving in their ranks. Studies point to social media as an increasingly important platform for recruiting young people in general and young women in particular. This raises questions regarding the effects of social media-representations on military recruitment. This thesis seeks to examine material posted during the second half of 2020 on two Instagram accounts belonging to two Swedish logistics regiments, Trängregementet and Marinbasen, having percentages of women among the highest and the lowest in the armed forces respectively. The material will be subjected to analysis using a theory outlined by Melissa Brown in previous studies of American recruitment ads to determine whether the representations of men and women presented in the material are in line with traditional military masculinity or can be said to expand the roles of women in the military. This is in order to raise awareness regarding, and prevent the further usage of recruitment material detrimental to increasing female participation in the Swedish armed forces. The results suggest that both cases portrayed men in traditionally masculine contexts more often than women but Trängregementet slightly more so than Marinbasen in spite of the higher percentage of women serving in the former.

Nyckelord:

(2)

Sida 2 av 39

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.2 Problemformulering ... 4

1.3 Syfte och frågeställning ... 4

1.4 Forskningsöversikt ... 5 1.5 Avgränsningar ... 8 1.6 Disposition... 8 2. TEORI ... 8 2.1 Teoretiska utgångspunkter ... 8 2.2 Centrala begrepp ... 8 2.3 Teori ... 9

2.3.1 Motivering till vald teori ... 11

3. METOD... 11

3.1 Val av metod ... 11

3.2 Validitet och reliabilitet... 12

3.3 Forskningsetiska överväganden ... 13

3.4 Materialdiskussion ... 13

3.5 Operationalisering ... 13

3.5.1 Analysverktyget ... 14

3.5.2 Hur analysverktyget tillämpas... 16

4. ANALYS... 17 4.1 Exempelanalys ... 17 4.2 Resultat ... 19 5.2.1 Marinbasen ... 19 4.2.2 Trängregementet ... 21 5. AVSLUTNING ... 22

5.1 Sammanfattning och återkoppling... 22

5.2 Resultatdiskussion ... 23

5.3 Teoridiskussion ... 24

5.4 Metoddiskussion ... 24

5.5 Relevans för yrkesutövning ... 24

5.6 Vidare forskning ... 25

LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 25

Böcker ... 25

Artiklar ... 25

Hemsidor ... 26

Rapporter och dokument ... 27

Personlig kommunikation ... 27

BILAGA 1: ANALYSENHETER ... 28

Marinbasen ... 28

Trängregementet ... 31

(3)

Sida 3 av 39

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Sverige omnämns ofta som ett av världens mest jämställda länder vilket bland annat genererade 100/100 poäng i världsbankens jämställdhetsindex från 2019. Högsta möjliga utefter de undersökta parametrarna. På blotta 83/100 poäng återfinns USA.1 Detta till trots har den amerikanska försvarsmakten en större andel kvinnor både i officerskåren och bland soldaterna.2 Den svenska Försvarsmakten har alltså en lägre andel kvinnor än den mesta västmakten USA trots att Sverige sett utifrån andra aspekter anses vara en mer jämställd nation.

Försvarsmakten har sedan flera år tillbaka gjort tydligt att myndigheten strävar efter högre jämställdhet. Denna process går mycket långsamt. 2012 bestod den svenska

officerskåren av 5,3% kvinnor och bland gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) var andelen kvinnor 10,8%.3 Åtta år senare, i 2020 års årsredovisning, har dessa siffror ökat långsamt. Kvinnliga officerare utgjorde 8% av kåren, en ökning med drygt 0,3 procentenheter/år. På GSS-sidan hade en ökning på enbart 2,2 procentenheter gjorts vilket innebar en total andel kvinnliga GSS på 13%.4

Sociala medier används utav försvarsmakter världen över. Dessa mediekanaler har visat sig vara av stor vikt för att presentera en gynnsam medierepresentantation av den egna

organisationen och dess förehavanden.5 På försvarsmaktens olika konton, exempelvis på Facebook och Instagram, formas potentiella rekryters såväl som övriga samhällets bild av de män och kvinnor som verkar inom myndigheten vilket skapar förväntningar på det militära yrket.6 Dessa medier är en betydelsefull kommunikationskanal särskilt för unga människor. År 2020 använder över 70% av svenskar över 16 år sociala medier varje dag. Störst är Facebook och näst störst är Instagram.7 Instagram tycks vara en särskilt viktig plattform för att nå ut till unga kvinnor genom att visa upp bilder av det militära yrket som utmanar hegemoniska föreställningar om militär maskulinitet.8

Försvarsmakten genomför rekryteringskampanjer på många olika plattformar, så även i sociala medier där flera förband och underavdelningar har officiella konton som drivs i syfte att ”på ett lättillgängligt sätt kunna informera om myndighetens uppdrag och för att underlätta

1World bank group, Women, business and the law 2019, https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/han-

dle/10986/31327/WBL2019.pdf (hämtat 2021-03-14) S. 29-30

2Defense Manpower Data Center, Table of Active Duty Females by Rank/Grade and Service, 2020,

https://www.dmdc.osd.mil/appj/dwp/dwp_reports.jsp (hämtat 2021-03-14)

3

Försvarsmakten, Försvarsmaktens årsredovisning 2012 bilaga 1, https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myn- digheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2012/hkv-2013-02-22-23-386-50878-fm-arsredovis- ning-2012-bilaga-2.pdf (hämtat 2021-03-14) S. 4

4

Försvarsmakten, Försvarsmaktens årsredovisning 2020 bilaga 1, https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4- om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2020/forsvarsmaktens-arsredovisning-2020-bilaga.pdf (hämtat 2021-03-14) S.3

5 Crilley, Rhys. “Like and Share Forces: Making Sense of Military Social Media Sites.” Understanding Popular Culture and World Politics in the Digital Age, 1st ed., Routledge, 2016, pp. 51–67,

doi:10.4324/9781315673394-4. S. 51-67

6

FOI, rapport karriärhinder för unga militära kvinnor, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4541--SE (hämtat 2021-03-16)

7Internetstiftelsen, rapport svenskarna och internet 2020,

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sociala-medier/ (hämtad 2021-03-25)

8Strand, Sanna. “Fighting for Public Health: The Promotion of Desirable Bodies in Interactive Military

Marketing.” Media, War & Conflict, vol. 14, no. 1, SAGE Publications, 2021, pp. 40–56, doi:10.1177/1750635219856559. S. 40–56.

(4)

Sida 4 av 39 dialogen med allmänheten”.9 Dessa kommunikationsinsatserna har i vissa fall riktats specifikt till målgruppen kvinnor.10 I forskning har det framkommit att män och kvinnor givits olika mycket utrymme och framställts på olika sätt i Försvarsmaktens rekryteringsmaterial. Detta bland annat genom att män porträtteras i mer traditionellt maskulina, stridande, roller och kvinnor i stödfunktioner.11

1.2 Problemformulering

Det råder stora skillnader i andelen anställda kvinnor mellan de olika förbanden i Försvarsmakten. Störst andel kvinnor i ett förband (bortsett från stabsavdelningen i produktionsledningen) har Trängregementet med 13% kvinnor och minst andel har

totalförsvarets skyddscentrum med 2%.12 Att andelen kvinnor ser olika ut mellan förband med vitt skilda huvuduppgifter förefaller rimligt men stora skillnader finns även mellan förband vars uppgifter är mycket snarlika. Tidigare nämnda Trängregementet tillhör armén, ligger i Skövde och producerar i huvudsak logistikförband.13 I en annan stridskraft, marinen, finns förbandet Marinbasen vars huvudsakliga uppgift är att skapa uthållighet för marinen genom logistikförsörjning.14 Trots att förbandet löser liknande uppgifter som Trängregementet är andelen kvinnor endast 3%, hela 10 procentenheter lägre.15 Båda förbanden har officiella Instagram-konton. Trängregementets konto skapades 2014, har sedan dess lagt upp över 2100 inlägg och skaffat sig över 14 000 följare.16 Marinbasen skapade sitt konto 2017, har knappa 180 inlägg och drygt 10 000 följare.17 Kan skillnader i representationer av kvinnor och män förklara en del av den stora diskrepans i andel kvinnor som finns mellan förbanden?

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att bidra till ökad förståelse för hur Försvarsmaktens rekryteringsmaterial på sociala medier porträtterar kvinnor och män i förhållande till teorier om militär maskulinitet. Genom detta är förhoppningen att medvetandegöra och i

förlängningen motverka att rekryteringsmaterial som påverkar rekryteringen av kvinnor negativt används.

9Försvarsmakten, Försvarsmaktens sociala medier, https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/sociala-medier/

(hämtat 2021-03-14)

10Försvarsmakten, Försvarsmaktens årsredovisning 2020 bilaga 1,

https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4- om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2020/forsvarsmaktens-arsredovisning-2020-bilaga.pdf (hämtat 2021-03-14) S. 16

11FOI, rapport karriärhinder för unga militära kvinnor, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4541--SE

(hämtat 2021-03-16)

12C led pers plan,Överste Peter Tagesson, (personlig kommunikation 2021-04-21) 13Försvarsmakten, information om Trängregementet ,

https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/trangregementet/ (hämtat 21-04-22)

14

Försvarsmakten, information om Marinbasen, https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/marinbasen/ (hämtat 21-04-22)

15

C led pers plan,Överste Peter Tagesson, (personlig kommunikation 2021-04-21)

16

Trängregementet, Trängregementets Instagramsida, https://www.instagram.com/Trangregementet/ (hämtat 2021-04-23)

17

(5)

Sida 5 av 39 För att uppnå det tidigare nämnda syftet ska följande frågeställning besvaras:

• Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män på trängregementets

instagramsida under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

• Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män på marinbasens instagramsida

under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

• Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män mellan trängregementets och

marinbasens instagramsida under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

1.4 Forskningsöversikt

Länge har kvinnors roll i militära organisationer i allmänhet och stridande befattningar i synnerhet varit omdiskuterade. I sin bok Beyond the Band of Brothers: The US Military and

the Myth that Women Can't Fight från 2015 bidrar MacKenzie till den pågående debatten om

kvinnor i stridande befattningar som pågått och forfarande pågår i USA. Författaren bemöter många av de myter och fördomar som använts för att stänga kvinnor ute från den militärens kärnverksamhet – väpnad strid. Mackenzie menar att det är i syfte att avskärma kvinnor från ”krigföringens hjärta” och upprätthålla manligt övertag i militära sammanhang som kvinnor inte tillåtits tjänstgöra i stridande befattningar.18

Det har tidigare antagits att så fort en bransch eller organisation görs tillgänglig för kvinnor och några få lyckas uppnå höga positioner inom dessa så är ”dammluckorna öppna” och flockvis med kvinnor kommer att följa i dessa pionjärers fotspår och en jämn

könsfördelning kommer uppstå. Detta motsätter sig Kaiser och Spalding som 2015 genomförde två studier i vilka de undersökte huruvida graden till vilken en person

identifierade sig med sitt kön korrelerade med graden till vilken denna person särbehandlande underställda utefter dessas kön. Forskarna fann att kvinnliga deltagare som i lägre

utsträckning identifierade sig med sin kvinnlighet var mer benägna att favorisera manliga underställda inom organisationen. Författarna menar att det finns en risk att även kvinnor i maskulina, mansdominerade organisationer kan hindra fler kvinnor från att ta sig in. De argumenterar för att det inte är nog att ge kvinnor tillgång till organisationer, dessa måste även förändra sina strukturer för att på riktigt främja kvinnligt deltagande.19

Kvinnor i det militära är ett omdiskuterat ämne. I sin artikel från 2016 Regendering the

military: Theorizing women’s military participation diskuterar Claire Duncanson och Rachel

Woodward den feministiska teoribildningen kring kvinnors deltagande i militära

sammanhang. Författarna redogör för hur tidiga försök till att öka jämställdheten i militära organisationer ofta utgick från två olika strategier: Inclusion och reversal. I Inclusion-strategin ökades det kvinnliga deltagandet successivt och frånvaron av skillnader mellan kvinnor och män belystes. Resultatet av denna strategi blev dock ofta att de kvinnor som inkluderades var tvungna att assimileras efter de mansideal som var rådande i

organisationerna. Ideal som kvinnorna aldrig riktigt ansågs kunna uppnå. Reversal belyste skillnader mellan män och kvinnor och sökte ändra värderingar och tillvägagångssätt till att bli mer ”feminina”. Detta essentialistiska synsätt som skiljde på vad som låg i de olika könens 18MacKenzie, Megan H. Beyond the Band of Brothers : the US Military and the Myth That Women Can’t

Fight. Cambridge University Press, 2015. S. 1-17

19Kaiser, Cheryl R., and Kerry E. Spalding. “Do Women Who Succeed in Male‐dominated Domains Help

Other Women? The Moderating Role of Gender Identification.” European Journal of Social Psychology, vol. 45, no. 5, Wiley Subscription Services, Inc, 2015, pp. 599–608, doi:10.1002/ejsp.2113. S. 599–608.

(6)

Sida 6 av 39 natur föll ofta ogynnsamt ut för kvinnorna.20 Dessa två strategier har i huvudsak ersatts av

Gender mainstreaming på senare år. Gender mainstreaming togs fram delvis till följd av

missnöje med tidigare strategier som ansågs försöka öka jämställdhet utan att förändra eller komma åt skadliga, patriarkala strukturer. Denna strategi söker förändra dessa strukturer genom att ta hänsyn till genus i alla statliga projekt, program och policys.21 Författarna argumenterar för att sättet på vilket Gender mainstreaming har implementerats har varit bristfälligt och att samma problem uppstår som med Inclusion och reversal.22 Duncanson och

Woodward menar att alla tre strategier behöver användas för att omforma synen på militärt arbete som något rent maskulint. Maskulina såväl som feminina egenskaper krävs hos soldater och dessa måste värderas lika för att militära organisationer ska bli regendered. Vidare understryker författarna att mer forskning krävs krig vilka faktorer, såsom rekrytering och karriärmöjligheter, som gynnar eller missgynnar kvinnligt deltagande i det militära.23

Militärt arbete tycks vara tydligt manligt kodat och maskulina ideal råder vilket kan hämma kvinnors motivation till att delta i militära sammanhang. Hobbins, Danielsson och Sjöstedt Landén belyser i sin bok från 2020: Genus, risk och kris de värderingar som förekommer i det svenska samhällets syn på kris och riskhantering. Genom historiska tillbakablickar granskar författarna kritiskt hur olika maktordningar fått fäste då som nu. Författarna argumenterar för att arbete kopplat till risk och krishantering vanligen har associerats med maskulinitet emedan det feminina representerat utsatthet och sårbarhet.24 Att det maskulina är den rådande normen visas även i artikeln Not a Woman, but a

Soldier: Exploring Identity through Translocational Positionality. Doan och Portillo

undersöker hur kvinnor i militära insatser upplever att deras könsidentitet påverkar dem och påverkas av kontexten under militära operationer. Detta gör de genom att hålla fokusgrupper och enkätstudier. Författarna menar att män och kvinnor upplever sin identitet på olika sätt på militära arbetsplatser. Detta för att kvinnor upplever att deras identitet är kontextbaserad. I vissa sammanhang fick deras identitet som kvinnor underkastas deras roll som soldater eller representant för sin stat och i andra fall kunde de genom att vara kvinnor komma åt

information från lokalbefolkningen i insatsområden som annat hade varit oåtkomlig. Männen å andra sidan tyckte sig ha en mer statisk identitet. Undersökningen visade också på att männen inte var medvetna om könsidentitetens kontextberoende natur och samtidigt tillsåg, medvetet och/eller omedvetet, att bevara könsmaktsordningen inom organisationen.25 Beteende och oförstående inför kvinnornas upplevelse och perspektiv som männen i undersökningarna uppvisar, tyder på att maskulinitetsnormen är djupt rotat i militära sammanhang och att det kan finnas en ovilja att bryta denna trotts att det kan medföra stor nytta för organisationerna.

Att maskulinitetsnormer påverkar kvinnor i militära organisationer negativt visas i

Gender, Emotions Management, and Power in Organizations: The Case of Israeli Women Junior Military Officers gjord av Tair Karazi-Presler, Orna Sasson-Levy och Edna

Lomsky-Feder 2017. Undersökningen genomfördes som en intervjustudie med 25 kvinnliga officerare

20Claire Duncanson, and Rachel Woodward. “Regendering the Military: Theorizing Women’s Military

Participation.” Security Dialogue, vol. 47, no. 1, SAGE Publications Ltd, 2016, pp. 3–21, doi:10.1177/0967010615614137. S. 5-6

21

Duncanson & Woodward 2016:7

22Duncanson & Woodward 2016:10 23

Duncanson & Woodward 2016:13-14

24

Hobbins, Jennifer, et al. Genus, risk och kris . Upplaga 1, Studentlitteratur, 2020.

25Doan, Alesha E., et al. “Not a Woman, but a Soldier: Exploring Identity through Translocational

Positionality.” Sex Roles, vol. 76, no. 3, Springer US, 2017, pp. 236–49, doi:10.1007/s11199-016-0661-7. S. 236.

(7)

Sida 7 av 39 från den Israeliska försvarsmakten. I intervjuerna framkom att respondenternas upplevelse av att utöva makt i det militära delvis gav dem känslor av njutning och bemyndigande men också skam. Författarna menar att kvinnorna känner skam eftersom de, genom att ha utövat makt som kvinnor i en hypermaskulin organisation såsom militären, har brutit mot rådande

könsnormer och straffar därmed sig själva genom att känna skam eftersom de gjort övertramp mot den könsmaktsordning de fostrats in i. Författarna argumenterar för att maskulin makt vidmakthålls och reproduceras inom organisationer, bland annat genom dessa indirekta metoder som får medlemmarna att själva upprätthålla normerna.26

Annan forskning visar att militära maskulinitetsnormer även reproduceras i

rekryteringsmaterial. Melissa T. Brown undersöker i sin artikel från 2012 "A Woman in the

Army Is Still a Woman": Representations of Women in US Military Re- cruiting Advertisements for the All-Volunteer Force hur kvinnor har framställts i tryckt

rekryteringsmaterial från de fyra amerikanska försvarsgrenarna under en 30-årsperiod. Brown kommer i sin analys fram till att kvinnor förkom i rekryteringsmaterialet från alla

försvarsgrenar utom marinkåren. Kvinnorna som avbildades i materialet visades ofta med samma utrustning och i samma situationer som männen men det faktum att de var kvinnor och deras femininitet lyftes ofta fram. Kvinnor visades heller aldrig med vapen eller i stridssituationer utan snarare i stödjande funktioner. Författaren argumenterar för att detta marginaliserar kvinnor som grupp i det militära i och med att krigaridealen hålls strikt manligt kodade och omöjliga att uppnå för kvinnor. Brown menar att detta är i syfte att inte få yrket att framstå som omanligt och på så sätt gå miste om de unga män som fortsatt är den huvudsakliga grupp soldater rekryteras ur.27

Ytterligare annan forskning visar också på att rekryteringsmaterial från försvarsmakter kan innehålla genus-kodade inslag. Strand och Kehl menar i sin artikel “A country to fall in

love with/in”: gender and sexuality in Swedish Armed Forces’ marketing campaigns att det

svenska flygvapnet i sin rekryteringskampanj med slogan: ”Sweden, a country to fall in love

with” använder genus-kodade och sexualiserade subjekt och symboler. Detta menar

författarna skapar en felaktig bild av att genus-exeptionalism råder i Sverige och

försvarsmakten och därmed osynliggöra de jämställdhetsproblem som alltjämt finns.28 Vidare har undersökts hur flygvapnet sökt etablera sig som en tillgänglig attraktiv arbetsplats hos allmänheten genom en tränings-app som bland annat bröt mot normer om militär, muskulös, maskulinitet genom att i appen visa att även feminiserade kroppar i feminiserade

sammanhang kan utöva fysisk träning. I undersökningen konstateras att digitala och sociala medier, i synnerhet Instagram, var viktiga för att nå ut till unga kvinnor genom att utmana hegemoniska föreställningar om militär maskulinitet.29

Sociala medier används utav försvarsmakter världen över inte bara i västvärlden. Militära organisationer tyck ha varit tidiga med att inse värdet av att presentera en gynnsam medierepresentantation av den egna organisationen och dess förehavanden. 30Behovet av att koppla samman studier av militära organisationers användande av sociala medier och

26 Karazi-Presler, Tair, et al. “Gender, Emotions Management, and Power in Organizations: The Case of Israeli Women Junior Military Officers.” Sex Roles, vol. 78, no. 7, Springer US, 2018, pp. 573–86,

doi:10.1007/s11199-017-0810-7. S. 573.

27

Brown, Melissa T. “‘A Woman in the Army Is Still a Woman’: Representations of Women in US Military Recruiting Advertisements for the All-Volunteer Force.” Journal of Women, Politics & Policy, vol. 33, no. 2, Taylor & Francis Group, 2012, pp. 151–75, doi:10.1080/1554477X.2012.667737. S. 151–175.

28

Strand, Sanna, and Katharina Kehl. “‘A Country to Fall in Love With/in’: Gender and Sexuality in Swedish Armed Forces’ Marketing Campaigns.” International Feminist Journal of Politics, vol. 21, no. 2, Routledge, 2019, pp. 295–314, doi:10.1080/14616742.2018.1487772. S. 295–314.

29Strand 2021:40–56. 30

(8)

Sida 8 av 39 spridande av bilder med feministisk forskning i syfte att undersöka kopplingar mellan

maskulinitet, teknologi och kontroll.31

Sammanfattningsvis kan konstateras att forskningen visar kvinnor kan och troligen bör ingå i militära organisationer. Att locka kvinnor in i det militära försvåras av starka, rådande maskulinitetsnormer och strukturer. Dessa kan bland annat manifesteras i rekryteringsmaterial i form av bilder. Sociala medier är viktiga verktyg för att försvarsmakter ska nå ut med sina budskap och representationer och framstå som attraktiva arbetsgivare. Instagram tycks, i Sverige vara extra viktig för att nå unga kvinnor. Forskare efterfrågar mer forskning om försvarsmakters sociala medieanvändande kopplat till feministisk teori, vilket denna undersökning har ambition att bidra till.

1.5 Avgränsningar

Undersökningen kommer att avgränsas till inlägg gjorda under perioden 2020-06-01 till och med 2020-12-31. Detta i syfte att hålla mängden material i en hanterbar mängd som tillåter mer djupgående analyser av enskilda analysenheter samtidigt som det bedöms vara ett tillräckligt stort tidsram för att få med både hög och lågintensiva perioder hos fallen med hänsyn tagen till inryck för värnpliktiga och krigsförbandens övningsserier. Vidare kommer material som är lämpligt att analysera väljas ut utefter kriterier som specificeras närmre i avsnitt 3.5.2 Hur analysverktyget tillämpas.

1.6 Disposition

Undersökningen kommer inledas med en genomgång av teorin på vilken den grundas.

Därefter ett avsnitt om den valda metoden. Sedan redovisas analysen och dess resultat följt av av diskussion om resultatet och undersökningen i övrigt.

2. Teori

2.1 Teoretiska utgångspunkter

Kön och genus förstås i detta arbete ifrån ett socialkonstuktivistiskt perspektiv. Alltså att människors sociala interaktioner styrs utav normer formade av samhällets kultur – social konstruktion även kallat. Dessa normer är plastiska, omformas över tid och överförs mellan människor i deras interaktioner exempelvis genom media, utbildning eller familj.

Föreställningar om kön och genus förstås alltså som sociala konstruktioner uppståndna genom interaktion mellan individer och samhället. Därmed är dessa inte av naturen bestämda.

Föreställningar om vad det innebär att tillhöra ett visst kön är det som leder till de skillnader mellan könen som återspeglas i exempelvis det faktum att det finns yrkeskategorier i vilka ett visst kön är överrepresenterat.32

2.2 Centrala begrepp

Genus

Genus är ett begrepp som används för att skilja de socialt konstruerade skillnaderna mellan kvinnor och män från de biologiska. Andra definitioner av begreppet förekommer men denna

31David Shim & Frank A. Stengel. ”Social media, gender and the mediatization of war: exploring the German

armed forces’ visual representation of the Afghanistan operation on Facebook.” Global Discourse, 2017, 7:2-3, 330-347, DOI: 10.1080/23269995.2017.1337982. S. 6

(9)

Sida 9 av 39 eller definitioner som är mycket snarlika denna är vanligast förekommande inom

genusforskning.33

Femininitet och maskulinitet

Femininitet och maskulinitet är de strukturer av sociala praktiker som associeras med att vara kvinna respektive man. En person tillhörande ett av könen kan inneha både maskulina och feminina egenskaper.34 I västerländsk filosofi ses femininitet och maskulinitet ofta som varandras motsatser och knyts i regel samman med egenskaper som står i motsats.

Exempelvis: stark, rationell, aktiv (maskulint) och svag, känslomässig, passiv (feminint).35 Forskning på ämnet pekar ofta på att egenskaper som traditionellt förknippas med

maskulinitet ofta värderas högre än feminina egenskaper och att det maskulina gynnas av de rådande samhällsstrukturerna.36 De maskulina egenskaper som för tillfället värderas höst och som kan sägas rättfärdigar de rådande sociala strukturerna kallas hegemonisk maskulinitet.37 Militär maskulinitet

Ytterligare ett begrepp är militär maskulinitet som åsyftar den rådande maskulina hegemonin inom det militära, dvs, de maskulina ideal som lyfts fram för att stötta bilden av det militära som något maskulint. Krig, krigföring och militär verksamhet i allmänhet har tjänat som en grogrund för mansideal såsom, mod, våldskapital och riskbenägenhet, genom historien. Kvinnor har främst bidragit till dessa i understödjande roller och har därmed inte upptagits i dessa ideal som än idag återfinns i militära organisationer.38 Somliga forskare menar att den militära maskuliniteten förändras. Inte minst i takt med att fler kvinnor ansluter sig till de militära organisationerna och att de uppgifter som moderna försvarsmakter tvingas lösa såsom fredsbevarande uppdrag kan kräva andra lösningar än våld och aggression. Dessutom kan moderna tekniska hjälpmedel göra gamla fysiska ideal obsoleta. Forskare menar att detta oftast inte innebär att det militära yrket ses som mindre maskulint. Snarare förändras de maskulina idealen och andra maskulina egenskaper lyfts fram.39

2.3 Teori

Melissa Brown argumenterar i sin artikel A Woman in the Army Is Still a Woman":

Representations of Women in US Military Recruiting Advertisements for the All-Volunteer Force för att kvinnor marginaliseras i militära rekryteringskampanjer då dessa ofta

representeras som kvinnliga och separerade från vapen och stridsrelaterade situationer, om de över huvud taget finns representerade i rekryteringsmaterialet. Detta vidmakthåller en stark länk mellan maskulinitet och det militära vilket signalerar att det fortfarande är ”manligt” att vara militär trots att kvinnor i praktiken också kan tjänstgöra. Brown argumenterar för att detta marginaliserar militära kvinnor i och med att krigaridealen hålls strikt manligt kodade och därmed ouppnåeliga. Detta, menar författaren, är i syfte att inte få yrket att framstå som omanligt och på så sätt gå miste om de unga män som fortsatt är den huvudsakliga grupp soldater rekryteras ur. Om kvinnor i rekryteringsmaterialet å andra sidan porträtteras 33

Pilcher, Jane, and Imelda Whelehan. Key Concepts in Gender Studies . 2nd edition., SAGE Ltd., 2017. S. 57-58

34

Pilcher, & Whelehan 2017:90–91

35

Brown, Melissa T. Enlisting Masculinity the Construction of Gender in U.S. Military Recruiting Advertising During the All-Volunteer Force . Oxford University Press, 2012. S. 20

36

Lindsey 2015:279–280

37

Brown, Enlisting masculinity. 2012:28

38Lindsey 2015:281-282 39

(10)

Sida 10 av 39 traditionellt maskulint så kan detta ses som att normer om militär maskulinitet utmanas och att kvinnors roll i det militära breddas.40

I sin undersökning av tryckt amerikanskt rekryteringsmaterial analyserar Brown materialet visuellt och språkligt för att uttyda genus-kodade implikationer. Subjektens utseende studeras. Deras frisyrer (är håret kort, uppsatt eller utsläppt, prydligt och proffesionellt eller mer feminint), användande av kosmetika (kvinnor kan exempelvis

uppenbart bära smink emedan män har smuts eller kamouflagefärg i ansiktet), ansiktsuttryck (leende, neutral eller sträng/aggressiv), och kläder (militär personal kan visas i en rad olika uniformer – arbetsuniform, stridsuniform, som är den mest militaristiska, eller

parad/cermoniuniform, som är formell och/eller cermoniell – eller civila kläder (som kan vara kraftigt könskodade såsom en klänning eller något mer könsneutralt).

Andra visuella faktorer innefattar den aktivitet som avbildas. Denna kan vara stridsorienterad (framföra ett stridsfordon, hoppa fallskärm, eller hållandes vapen), ceremoniell (ståendes i formation eller görandes honnör), teknisk (användande

datorutrustning eller sittandes framför en radarskärm), religiös, medicinsk, fysisk (löpandes eller i en hinderbana), eller fritidsorienterad. Vart arbetet eller aktiviteten sker (utom eller inomhus, i en militär eller civil kontext). Huruvida militär utrustning finns med i bilden. Grupperingar av subjekten och de förhållanden de tycks ha till varandra. Om individerna har aktiva eller passiva roller, leder, instruerar eller blir ledda och instruerade.41 Inomhusmiljöer, civila kontexter och kläder, fritidsaktiviteter, prästerlig eller medicinskt arbete och passiva roller kan ha en feminiserande funktion emedan mer aktiva, fysisk verksamhet, strids eller cermoniuniformer, militär utrustning och kontexter får kvinnorna i bilderna att framstå mer ”soldataktiga”.

Utöver detta undersöks språket i texten som tillhör bilderna. Vilken aspekt av det militära livet de påtalar och särskilda ord såsom äventyr, självständighet, utmaning, test,

styrka, hårdhet och mod, har en maskulin klang och om dessa paras ihop med bilder på

kvinnor skapar de militära kvinnoideal som breddar kvinnors roll i det militära.42 Browns analys kan sammanfattas enligt nedan:

Utseende – hur ser subjektet ut?

- Frisyr (är håret kort eller långt? uppsatt och ser proffesionellt ut eller är det utsläppt och ser mer kvinnligt ut? Etc.)

- Kosmetika använder kvinnor uppenbarligen smink eller annan kosmetika medan männen har maskeringsfärg i ansiktet?)

- Ansiktsuttryck (är ansiktsuttrycket strängt, neutralt, glatt etc.)

- Kläder (uniform eller civila kläder? Könsneutrala kläder eller kläder med tydlig könskodning? Stridsuniform som kan ses som mer militaristiskt eller paraduniform?)

40

Brown, "A Woman in the Army Is Still a Woman". 2012:172.

41

Brown, "A Woman in the Army Is Still a Woman". 2012:154.

(11)

Sida 11 av 39 Aktivitet – vad gör subjektet?

- Stridsorienterad - Ceremoniell - Teknisk - Religiös - Medicinsk - Fysisk (träning) - Inomhus/utomhus - Militär/civil

- Militär utrustning, fordon och/eller vapen inblandade

- Grupper av individer och de förhållanden de till synes har med varandra - Aktiv/passiv

- Instruerar/blir instruerad Språk – används manligt kodade ord?

- Ex. Äventyr, utmaning, självständighet, mod, styrka, test

2.3.1 Motivering till vald teori

Melissa Browns teori har valts eftersom den tidigare använts för att analysera militärt rekryteringsmaterial i form av bilder vilket även är denna undersökning kretsar kring. Visserligen är Browns undersökning genomförd i USA och genomförd på material tryckt i tidningar vilket skulle kunna vara ett argument för att teorin inte är applicerbar på sociala medier i en svensk kontext. Teorin bedöms trots detta som användbar eftersom antagandet görs att en bild är en bild oavsett om den är tryckt eller digital och att den amerikanska kulturen inte är så pass väsensskild från den svenska att paralleller blir omöjliga att dra.

3. Metod

3.1 Val av metod

Denna studie kommer att utformas som en jämförande flerfallstudie med teorikonsumerande ansats. Valet av fallstudie som metod grundas i det faktum att det är en lämplig metod när det som ska undersökas tydligt kan avgränsas från det som inte ska det så att forskaren kan fokusera på det valda fallet/fallen.43 Detta stämmer bra in på studiens ambition att undersöka bildmaterial upplagt på specifika Instagtamkonton under en tydligt definierad tidsram.

Studien har en teorikonsumerande ansats vilket innebär att de undersökta fallen är det centrala i undersökningen snarare än teorin som istället används för att begripliggöra fallen.44 Ambitionen är alltså, som typiskt är för teorikonsumerande undersökningar, snarare att med studien kunna dra slutsatser angående fallen än att utveckla teorin eller producera mycket generaliserbara resultat.45

Eftersom de kvalitativa metoderna lämpar sig att nyttjas när de operationella indikatorerna i materialet kan antas vara dolda och enbart åtkomliga med hjälp av analysverktyg och gediget analysarbete så kommer denna undersökningen att nyttja en

43Johannessen, Asbjørn, et al. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod . Upplaga 2, Liber, 2020. S. 56 44Esaiasson, Peter, et al. Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad . Femte upplagan,

Wolters Kluwer, 2017. S. 42

45

(12)

Sida 12 av 39 kvalitativ metod.46 Undersökningen innehar även en systematiserande ansats då analysen syftar till att synliggöra mening och aspekter ur materialet som inte är omedelbart uppenbara och sedan ordna dessa logiskt i syfte att göra det mer lättöverskådligt.47

Då både bild och text berörs av undersökningen kommer den att genomföras som en kvalitativ multimodal analys då medparten av de metodologiska ansatser som nyttjas är utformade för att appliceras på textmaterial. I syfte att kunna nyttja dem på materialet i undersökningens fall, som består av både text och bilder, så kommer ett multimodalt

textbegrepp att användas. Detta innebär en vidare förståelse av textbegreppet där även bilder, illustrationer och samspelet mellan dessa och texten innefattas.48

Undersökningens analys kräver analytiska redskap. Dessa kommer att utgöras av frågor som ska besvaras med hjälp av materialet.49 I operationaliseringen kommer ett analysverktyg att utformas utefter teorin i det syftet. Undersökningen kretsar kring representationerna av aktörerna (männen och kvinnorna) i materialet utifrån den valda teorin. Representation är ett analytiskt begrepp som kommer att ha en central roll i denna undersökning. Det vill säga – ”att använda språk för att säga något meningsfullt om, eller att meningsfullt representera världen för andra människor”.Vi använder alltså begrepp, ord och symboler för att förstå och referera till världen runt omkring oss. Representationen av olika fenomen såsom maskulinitet, terrorism och barndom varierar över tid och är därför ofta föremål för forskningsfrågor.50

3.2 Validitet och reliabilitet

I syfte att uppnå en stark koppling mellan fenomenet som ska undersökas och resultatet så används en teori som tidigare använts för att undersöka rekryteringsmaterial och denna

kopplas till relevanta indikatorer i operationaliseringen. Detta bedöms stärka undersökningens begreppsvaliditet och säkerställa att den mäter det den ska mäta.51 Vad gäller yttre validitet och resultatets generaliserbarhet så har undersökningen begränsade ambitioner till att leverera ett resultat som kan generaliseras bortom det material som undersöks. Detta till trots så anses att resultatet kan belysa fenomen och förhållanden i de undersökta fallen som kan tänkas ha sin motsvarighet i andra fall. Dessa kan i ett senare skede bli föremål för annan prövande och/eller förklarande forskning.

Ambitionen är att skapa en så transparent undersökning som möjligt i vilken samtliga delar, hur de hänger ihop och hur de appliceras görs tydligt för läsaren. Detta kommer att göras genom att genom hela arbetet motivera de val som görs. Detta för att stärka

reliabiliteten, göra forskningen oberoende av forskaren och göra forskningen reproducerbar.52 Undersökningens analysverktyg kommer att konstrueras på ett tydligt och lättapplicerat sätt och sedan användas noggrant på materialet bör förekomsten av slumpmässiga och

osystematiska fel i undersökningen minimeras.53 Vidare om hur analysverktyget konstrueras återfinns i undersökningens operationalisering.

46

Esaiasson et al. 2017:211

47Esaiasson et al. 2017:213-214

48Boréus, Kristina, and Göran Bergström. Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text-

och diskursanalys . Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, 2018. S. 358

49Esaiasson et al. 2017:216 50 Esaiasson et al. 2017:216-217 51 Johannessen et al. 2020:47-48 52Esaiasson et al. 2017:25–26 53 Esaiasson et al. 2017:64

(13)

Sida 13 av 39

3.3 Forskningsetiska överväganden

Under arbetet med denna uppsats har en rad forskningsetiska överväganden gjorts. För det första så behövde bedömningen göras huruvida det var etiskt riktigt att studera det valda ämnet eller ej.54 Undersökningen kretsar trots allt kring bilder av individer i

rekryteringsmaterial och hur dessa kan komma att påverkas av undersökningen måste övervägas. En forskare är dessutom skyldig att informera deltagare i studier om hur deras personuppgifter hanteras.55 Bedömningen har gjorts att det är etiskt försvarbart att genomföra undersökningen och att det inte kränker någon av de avbildades integritet i och med att allt bildmaterial är taget från öppna, för allmänheten lättillgängliga källor och därmed inte kan anses som privat. Undersökningen innehåller inte heller några personuppgifter till någon av de avbildade av integritetsskäl.

3.4 Materialdiskussion

I syfte att göra undersökningen trovärdig och att stärka både validiteten och reliabiliteten så har ett källkritiskt förhållningssätt tillämpats i inhämtandet av material. Källornas äkthet, oberoende, samtidighet och tendens har beaktats när det varit tillämpligt.56 Det är dock materialet i sig, alltså rekryteringsmaterial i form av bild och text, som står i centrum för denna undersökning snarare än ett försök att beskriva ett händelseförlopp. Detta gör att den typen av källkritisk granskning inte har gått att tillämpa på hela arbetet utom vad gäller äktheten, som ständigt varit central.

Materialet, undersökningens två fall, har valts genom ett strategiskt urval och en mest lika-design. Fallen har valts då de båda är förband vars huvuduppgift är logistikförsörjning men trots detta så har de iögonfallande olika stora andelar kvinnor, 13% hos Trängregementet respektive 3% hos Marinbasen. Att undersöka huruvida skillnader i representationer av kvinnor och män på förbandens respektive Instagramkonton kan förklara den stora

diskrepansen anses därför relevant. Det ger studiens resultat mer relevans om det skulle visa sig att representationer av kvinnor skiljer sig mellan fallen eftersom sannolikheten att det skulle bero på annat minskar om fallen är lika i övrigt.57

3.5 Operationalisering

I detta avsnitt kommer undersökningens teoretiska ramverk att genomgå operationalisering för att i ett senare skede appliceras på de båda fallen i analysen. Detta kommer att utmynna i ett analysverktyg i tabellform innehållandes frågor som ska besvaras utifrån det undersökta materialet. Undersökningen kommer att genomföras som en klassindelande analys, det vill säga att utröna huruvida att något tillhör en viss klass eller ej.58 Därför konstrueras

analysverktyget som ett antal frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej” och därmed, beroende på svaret, indela fenomen i olika klasser.

På ett klassindelande analysredskap kan två olika typer av krav ställas – Tekninska och

intelektuella. Det först av de tekniska kraven är att analysschemats komponenter ska kunna

operationaliseras på ett rimligt sätt. Detta uppnås i denna undersökning genom att välja en teori som kan operationaliseras till rimliga frågor som lämpar sig för analys av text och bild. Vilket uppfylls genom valet av Browns teori. Ett andra krav är att entydiga principer ska ligga till grund för analysschemat och varför indelningen har gjorts ska framgå.59 Detta krav uppnås 54Johannessen et al. 2020:59–61 55Johannessen et al. 2020:63–64 56 Esaiasson et al. 2017:288–289 57 Esaiasson et al. 2017:101-102 58Esaiasson et al. 2017:137–138 59 Esaiasson et al. 2017: S. 138

(14)

Sida 14 av 39 genom att de kategorier och frågor som framgår i undersökningens teori behålls och

appliceras i analysschemat. Det tredje tekniska kravet säger att kategorierna i analysschemat måste vara ömsesidigt uteslutande. Detta uppnås i denna genom att frågorna utformas på ett sådant sätt att de bara kan ha ett svar. Det fjärde och sista tekniska kravet är att

undersökningens variabler ska var avtäckande och uttömmande. Alltså att de täcker hela det undersökta fenomenet.60 Detta uppnås genom att hela teorin täcks in av analysverktygets frågor. Visserligen finns andra teorier som avhandlar liknande fenomen såsom maskulinitet och femininet men dessa ingår ej i undersökningen och behöver således inte täckas av analysschemat.

De intellektuella kraven på klassindelningar är mycket oprecisa och metodlitteraturen tycks ha svårt att förmedla exakt vad de är. Essensen av dem tycks dock ha att göra med att undersökningen ska vara ”fruktbar” och relevant.61 För motivering gällande undersökningens relevans hänvisas läsaren till avsnittet problemformulering.

3.5.1 Analysverktyget

Nedan återfinns det analysverktyg som kommer att nyttjas i analysen. Det är utformat som en tabell med 12 frågor hämtade ur Melissa Browns teori. Frågorna har delats in i de kategorier som Brown förespråkar men frågor gällande subjektens ansiktsuttryck, frisyrer och kosmetika har valts bort då dessa ansågs för svårdefinierade och godtyckliga för att lämpa sig i denna typ av analys. Huruvida subjektet har en aktiv roll eller instruerar/instrueras (ledarskapsroll) har dock tagits med. Dessa frågor kan också tyckas vara något godtyckliga men de bedöms ändå ha så pass stor relevans för undersökningen att det är värt att ha dem med.

Utformningen av analysverktyget och det faktum att resultatet presenteras i form av procentsatser för tankarna till kvantitativa forskningsmetoder. Det är viktigt att understryka att syftet med verktyget inte är att ge kvantitativa data utan senare att visualisera eventuella skillnader i representationerna som förekommer i de båda fallen och således är det fortsatt en kvalitativ undersökning.

”Ja”- kolumnen representerar det som enligt Brown anses maskulint. Dessa kan anses bredda kvinnors roll i det militära om det är ett kvinnligt subjekt som gör något maskulint kodat. Ej tillämpligt (ET) kolumnen nyttjas ifall en fråga inte är rimlig att ställa till en bild. Exempelvis om subjektet är ensamt kan det inte bedömas huruvida personen i fråga innehar en ledarskapsposition.

Analysverktyg

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

2. Bär subjektet uniform?

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

60

Esaiasson et al. 2017:139

(15)

Sida 15 av 39 5. Bär subjektet vapen?

6. Befinner sig subjektet i en fysiskt krävande situation?

7. Befinner sig subjektet utomhus?

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext? 9. Befinner sig subjektet

ibland militär

utrustning/vapen/fordon? 10. Har subjektet en aktiv

roll?

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

Genom att applicera detta analysverktyg på de manliga respektive de kvinnliga subjekten i det undersökta materialet kommer undersökningens frågeställningar kunna besvaras genom att presentera andelen ja/nej-svar på frågorna för respektive kön och fall.

Exempel:

Exempelresultat. Kön:X (totalt 20 subjekt) Fall: Y

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

10% 90%

2. Bär subjektet uniform? 15% 85%

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

20% 50% 30%

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

7% 93%

5. Bär subjektet vapen? 70% 30%

6. Befinner sig subjektet i en fysiskt krävande situation?

55% 45%

7. Befinner sig subjektet utomhus?

60% 40%

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext?

(16)

Sida 16 av 39 9. Befinner sig subjektet

ibland militär

utrustning/vapen/fordon?

11% 89%

10. Har subjektet en aktiv roll?

80% 10% 10%

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

20% 80%

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

10% 70% 20%

I syfte att göra analysen lättare att överblicka kommer analysverktyget att presenteras i komprimerad form i större delen av analysen och sedan, i resultatet, presenteras i sin helhet. Exempel på komprimerat analysverktyg nedan.

M1.1K (länk till analysenheten) 1 Ja/nej/ET 2 Ja/nej/ET 3 Ja/nej/ET 4 Ja/nej/ET 5 Ja/nej/ET 6 Ja/nej/ET 7 Ja/nej/ET 8 Ja/nej/ET 9 Ja/nej/ET 10 Ja/nej/ET 11 Ja/nej/ET 12 Ja/nej/ET

Tabeller som den ovan kommer att presenteras för varje analysenhet ur fallen. Den översta raden talar om ur vilket fall analysenheten kommer (M = Marinbasen och T =

Trängregementet), och vilket nummer den har. Numret en analysenhet får korrelerar med när bilden är uppladdad. Dvs. Den bild som är uppladdad först under den undersökta tidsperioden i ett fall får #1, den andra #2 och så vidare. Den andra numret indikerar vilket subjekt i analysenheten som avses. Det första kallas ett, det andra två och så vidare. Subjekten

undersöks från vänster till höger i bild så länge det är tillämpligt. Bokstaven i slutet indikerar det bedömda könet på subjektet och kan vara kvinna (K) man (M) eller ”ej tillämpligt” (ET). I nästa rad återfinns en länk till bilden i fråga och på raderna under finns två kolumner, en med frågans nummer och en med svaret.

3.5.2 Hur analysverktyget tillämpas

Undersökningen kommer enbart att behandla stillbilder med tillhörande bildtext. Detta

innebär att eventuellt filmmaterial kommer att avgränsas bort. Detta eftersom den valda teorin och metoden inte är utformade för analys av rörliga bilder. Bilder som inte innehåller synliga människor och/eller är tagna på sådant avstånd eller i sådana ljusförhållanden att aktörerna i dem inte framträder tydligt nog för att analysverktyget ska kunna appliceras kommer inte

(17)

Sida 17 av 39 heller att undersökas av samma anledning. I eventuella inlägg innehållandes bildserier

kommer enbart den bild som ligger först att analyseras. Detta därför att bedömningen görs att den första bild som visas är den som avsändaren anser är viktigast och att efterföljande bilder, som kräver handpåläggning för att få se, inte har samma prioritet. Om en bild innehåller flera subjekt så kommer den eller de som kan anses vara huvudfokus för bilden att analyseras. Om ingen/inga tydliga huvudaktörer finns i den undersökta bilden analysers samtliga aktörer upp till fem stycken. Avgränsningen görs vid fem aktörer eftersom bilder som visar

uppställningar, ceremonier och arrangerade gruppfoton annars bedöms få en överdriven inverkan på resultatet.

4. Analys

I detta kapitel presenteras undersökningens analys. Inledningsvis redogörs för och exemplifieras hur analys av två analysenheter genomförs med hjälp av analysverktyget. Analysen av den stora massan analysenheter återfinns i bilaga 1:analysenheter i syfte att göra den mer överblickbar. Slutligen presenteras undersökningens resultat.

4.1 Exempelanalys

I detta avsnitt exemplifieras analysverktygets applikation på två analysenheter. Exempel 1:

På bilden visas en aktör som bedöms vara man. Han har maskeringsfärg i ansiktet, uniform på kroppen, tycks befinna sig i en stridsorienterad situation i vilken han bär vapen och nyttjar militär skyddsmateriel. Han tycks inte befinna sig i en fysiskt krävande situation men han är utomhus. Stridsutrustningen i kombination med bildtexten sätter aktören i en militär kontext men han tycks inte befinna sig invid militär materiel, vapen eller fordon. Aktören tycks lyssna intensivt på någon eller något ur bild och det i kombination hans kroppshållning ger intrycket

(18)

Sida 18 av 39 av att han har en aktiv roll i situationen. Texten talar om att bilden är tagen i

gruppchefsutbildningssammanhag men det går inte entydigt att uttyda huruvida aktören leder eller blir ledd. Inga manligt kodade ord eller uttryck påträffades i inlägget. Detta genererar utfall i analysverktyget enligt nedanstående tabell.

T13.1M https://www.instagram.com/p/CDyd5h0DtNF/ 1 Ja 2 Ja 3 Ja 4 Ja 5 Ja 6 Nej 7 Ja 8 Ja 9 Nej 10 Ja 11 Et 12 Nej Exempel 2:

Denna analys avser aktören till höger i bild som bedöms vara av kvinnligt kön. Aktören har inte maskeringsfärg eller smuts i ansiktet, befinner sig inte i en stridsorienterad situation, bär inte vapen eller nyttjar militär materiel men är iförd uniform. Situationen på bilden utspelar sig utomhus men upplevs inte fysiskt krävande. Kontexten är tydligt militär men utöver de vapen som soldaterna till vänster i bild bär kan ingen militär materiel eller fordon urskiljas. Aktören bedöms ha en aktiv ledarroll där hon leder och kommenderar de uppställda

(19)

Sida 19 av 39 soldaterna. Inga manligt kodade ord eller uttryck påträffades i inlägget. Detta genererar utfall i analysverktyget enligt nedanstående tabell.

T36.2K https://www.instagram.com/p/CHzer8hhKmm/ 1 Et 2 ja 3 nej 4 Nej 5 Nej 6 nej 7 ja 8 ja 9 Nej 10 ja 11 ja 12 nej

För resterande delar av analysen hänvisas läsaren till bilaga 1:analysenheter.

4.2 Resultat 5.2.1 Marinbasen

- Totalt antal inlägg under den undersökta perioden: 25 - Analyserade bilder: 12st

- Totalt antal subjekt: 25st - Kvinnor: 4st (16%) - Män: 21st (84%)

Marinbasen. Kvinnor (4st)

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

4(100%)

2. Bär subjektet uniform? 4(100%)

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

1(25%) 3(75%)

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

2(50%) 2(50%)

5. Bär subjektet vapen? 1(25%) 3(75%) 6. Befinner sig subjektet i

en fysiskt krävande situation?

4(100%)

7. Befinner sig subjektet utomhus?

3(75%) 1(25%)

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext?

(20)

Sida 20 av 39 9. Befinner sig subjektet

ibland militär

utrustning/vapen/fordon?

2(50%) 2(50%)

10. Har subjektet en aktiv roll?

2(50%) 2(50%)

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

100%

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

4(100%)

Marinbasen. Män (21st)

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

1(5%) 16(76%) 4(19%)

2. Bär subjektet uniform? 21(100%)

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

5(24%) 16(76%)

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

16(76%) 5(24%)

5. Bär subjektet vapen? 5(24%) 16(76%) 6. Befinner sig subjektet i

en fysiskt krävande situation?

21(100%)

7. Befinner sig subjektet utomhus?

16(76%) 5(24%)

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext?

21(100%)

9. Befinner sig subjektet ibland militär

utrustning/vapen/fordon?

16(76%) 5(24%)

10. Har subjektet en aktiv roll?

16(76%) 5(24%)

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

21(100%)

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

(21)

Sida 21 av 39

4.2.2 Trängregementet

- Totalt antal inlägg under den undersökta perioden: 107 - Analyserade inlägg: 46

- Totalt antal subjekt: 74 - Kvinnor: 19(26%) - Män: 55(74%)

Trängregementet. Kvinnor (19st)

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

1(5%) 16(84%) 2(11%)

2. Bär subjektet uniform? 15(79%) 4(21%)

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

19(100%)

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

5(26%) 14(74%)

5. Bär subjektet vapen? 3(16%) 16(84%) 6. Befinner sig subjektet i

en fysiskt krävande situation?

19(100%)

7. Befinner sig subjektet utomhus?

14(74%) 5(26%)

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext?

12(63%) 7(37%)

9. Befinner sig subjektet ibland militär

utrustning/vapen/fordon?

4(21%) 15(79%)

10. Har subjektet en aktiv roll?

6(32%) 13(68%)

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

1(5%) 1(5%) 17(90%)

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

(22)

Sida 22 av 39 Trängregementet . Män (55st)

Utseende Ja Nej Ej tillämpligt 1. Har subjektet

smuts/maskeringsfärg i ansiktet?

2(4%) 53(96%)

2. Bär subjektet uniform? 47(85%) 8(15%)

Aktivitet. Ja Nej Ej tillämpligt 3. Befinner sig subjektet i

en stridsorienterad situation?

3(5%) 52(95%)

4. Nyttjar subjektet militär och/eller teknisk

materiel?

21(38%) 34(62%)

5. Bär subjektet vapen? 14(25%) 41(75%) 6. Befinner sig subjektet i

en fysiskt krävande situation?

2(4%) 53(96%)

7. Befinner sig subjektet utomhus?

43(78%) 12(22%)

8. Befinner sig subjektet i en militär kontext?

42(76%) 13(24%)

9. Befinner sig subjektet ibland militär

utrustning/vapen/fordon?

22(40%) 33(60%)

10. Har subjektet en aktiv roll?

31(56%) 24(44%)

11. Har subjektet till synes en ledarskapsroll?

5(10%) 1(2%) 49(88%)

Språk. Ja Nej Ej tillämpligt 12. Används manligt kodade

ord? (Ex. Äventyr, utmaning, mod, styrka, test, självständighet)

2(4%) 53(96%)

5. Avslutning

5.1 Sammanfattning och återkoppling

Syftet med denna undersökning var att: ”bidra till ökad förståelse för hur Försvarsmaktens

rekryteringsmaterial på sociala medier porträtterar kvinnor och män i förhållande till teorier om militär maskulinitet. Genom detta är förhoppningen att medvetandegöra och i

förlängningen motverka att rekryteringsmaterial som påverkar rekryteringen av kvinnor negativt används”. För att uppnå detta syfte har analysen genererat svar på forskningsfrågorna

(23)

Sida 23 av 39 • Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män på Trängregementets

Instagramsida under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

Undersökningen visar att en viss skillnad fanns i kategorin utseende då männen i något större utsträckning var klädda i uniform. Under kategorin aktivitet visades inget av de kvinnliga subjekten i en stridsorienterad situation emedan männen gjorde det i 5% av fallen. Männen visades även oftare bärandes vapen eller nyttjandes teknisk och militär utrustning. 4% av de manliga subjekten och inga av de kvinnliga visades i fysiskt krävande situationer. Männen visades oftare i militära kontexter och ibland militär materiel, vapen och fordon. De kvinnliga subjekten visades mer sällan än de manliga inneha aktiva roller eller ledarskapsroller. Oftare, om än sällan, användes manligt kodat språkbruk i samband med bilder på manliga subjekt.

• Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män på Marinbasens Instagramsida

under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

Undersökningen visar att enbart mycket små, om några, skillnader fanns avseende kategorin ”utseende” i analysverktyget. Vad gällde ”aktivitet” visades de manliga subjekten oftare nyttjandes militär och/eller teknisk materiel än de kvinnliga. Männen visades även oftare ibland militär utrustning, vapen eller fordon och hade oftare en aktiv roll i de analyserade bilderna. Manligt kodat språkbruk påträffades i viss utsträckning i bilder med manliga subjekt men sådant språk uteblev invid bilder visandes kvinnliga subjekt.

• Hur skiljer sig porträtteringar av kvinnor och män mellan Trängregementets och

Marinbasens Instagramsida under perioden 2020-06-01 till 2020-12-31?

Undersökningen visar att båda fallen i något större utsträckning porträtterade män i mer traditionellt maskulina sammanhang. Materialet från Trängregementet gjorde dock detta i något större utsträckning och på fler punkter i analysverktyget.

5.2 Resultatdiskussion

Innan analysen genomfördes var det lätt att anta att fallet med flest anställda kvinnor också skulle vara det fall som i lägst utsträckning reproducerade militärt maskulina normer i sin kommunikation. Undersökningen visade dock att det fall som hade störst andel kvinnor, Trängregementet, också i minst utsträckning porträtterade kvinnor på sådana sätt som kan bredda kvinnors roll i det militära. Detta tyder på att skillnader i porträtteringen av män och kvinnor i rekryteringsmaterial på sociala medier inte ensamt kan förklara de skillnader i andelen anställda kvinnor som åtminstone mellan fallen.

Det måste understrykas att siffrorna i resultatet inte är att betrakta som någon typ av statistiskt säkerställda värden. Undersökningen har heller ingen förklarande ambition och är därför inte utformad för att långtgående slutsatser ska dras utifrån dess analys. Resultatet väcker trots detta frågor om vad som kan ligga till grund för de skillnader analysens resultat pekar på. Bedömningen görs att resultatet från analysverktyget kan ge en fingervisning gällande tendenser i material även utanför de undersökta fallen.

En stor skillnad mellan fallen, utöver de vitt skilda andelarna kvinnor, var hur många inlägg som gjordes på respektive Instagramkonto under den undersökta perioden.

Trängregementet, som hade flest kvinnor, laddade upp långt fler inlägg och hade ca 40% fler följare än Marinbasen trots att representationerna i något större utsträckning var mer

traditionellt maskulina. Detta område täcks inte utav teorin och var heller inget huvudfokus i studien men är ändock anmärkningsvärt.

(24)

Sida 24 av 39

5.3 Teoridiskussion

Melissa Browns teori var lätt att omsätta i frågor för en klassindelande analys och att den utformats för liknande typer av analyser underlättade. Teorin utgår ifrån den amerikanska försvarsmakten som nyttjar kontrakterade frivilliga för sin rekrytering. Brown menar att det militära yrket inte får utmålas som omanligt och därmed skrämma bort männen som utgör majoriteten av rekryterna. I en svensk kontext där Försvarsmaktens personalförsörjning sker genom värnplikt finns inte denna koppling lika tydligt.

Denna undersökning gällde rekryteringsmaterial uppladdat på Instagram och inte enbart tidningar vilka kan tänkas te sig olika. De undersökta bilderna gav sällan det intryck av högt produktionsvärde och utstuderad komposition som regelrätta reklambilder kan upplevas ha. Trots detta så fyller inläggen i sociala medier en tydlig PR-funktion och är tydligt en del i förbanden och myndighetens rekryteringsstrategi. Därför anses det vara motiverat att sätta likhetstecken mellan dem. Utöver detta finns säkerligen kulturskillnader mellan Sverige och USA men även mellan de forskare som gjort undersökningen. Detta kan också ha påverkat analysen. Undersökningen hade dock ingen teoriprövande ambition och ytterligare forskning krävs innan slutsatser gällande dessa frågor dras.

5.4 Metoddiskussion

Att med hjälp av mest-lika design välja ut två fall, eller förband, som hade liknande uppgifter men stora skillnader i andelen kvinnor möjliggjorde ett fokus på fallens porträtteringar av kvinnor och män. Hade exempelvis ett av fallen varit ett förband vars huvuduppgift var strid så är det rimligt att anta att fler bilder hade visat sådana kontexter. Något som inte togs hänsyn till i valet av fall var hur aktiva förbanden var på instagram. Visserligen hade trängregementet under den undersökta perioden publicerat mer än fyra gånger så många inlägg som Marinbasen men efter att avgränsningarna applicerats så kvarstod cirka hälften av inläggen i båda fallen vilket tolkas som att uppladdningsfrekvensen inte haft stor inverkan på resultatet i och med att lika andelar av inläggen föll inom avgränsningarna. Det kan hävdas att ingen enskild frågepunkt i analysverktyget kan fastställa huruvida en bild breddar eller

begränsar kvinnors roll i det militära och att undersökningen lider av bristfällig

generaliserbarhet. Emedan detta stämmer så har heller inga anspråk gjorts på att varken utreda kausalitet eller pröva någon teori. Detta till trots anses den teorikonsumerande ansatsen, mest-lika designen och valet av fall ge ökad validitet till resultatet i och med att de förbanden hade nästan högst respektive nästan lägst andel kvinnor trots liknande huvuduppgifter. I och med detta anses det inte orimligt att anta att denna studies resultat kan varsla om förhållanden även i andra fall.

Att presentera resultatet i form av procentsatser och tabeller minner om kvantitativa metoder trots att undersökningen var en kvalitativ sådan. Detta bedöms ha gjort

undersökningen mer överskådlig och tydliggjort analysprocessen vilket höjer undersökningens reliabilitet.

5.5 Relevans för yrkesutövning

Studien har bidragit till kunskapsläget gällande rekrytering av kvinnor vilket, givet Försvarsmaktens ambition att uppnå en större andel kvinnor och de relativt små numerära framsteg som gjorts på det området under de senaste sex åren, är av stor vikt inte bara för myndigheten själv utan även för andra mansdominerade branscher som strävar efter högre jämställdhet. Forskning gällande faktorer som kan hämma rekrytering av kvinnor mycket viktig för att skapa förståelse gällande rekryteringsutmaningar och därmed kunna arbeta för att lösa dem. Att dessutom se på just sociala medier ur ett rekryteringsperspektiv kan hävdas

(25)

Sida 25 av 39 vara särskilt viktigt då de används dagligen inte minst bland unga människor med karriären framför sig.

5.6 Vidare forskning

Trängregementet hade något fler följare och laddade upp långt fler inlägg under den

undersökta tiden än Marinbasen. Att undersöka ett eventuellt samband mellan frekvensen av kommunikation på sociala medier, dess effekt på rekrytering och andelen kvinnor på förband kan vara en fruktsam uppföljning på den här studien, särskilt då tidigare forskning pekar på sociala medier som en särskilt viktig rekryteringskanal för just kvinnor. En sådan studie kan med fördel nyttja en kvantitativ metod och täcka många fall av militära förband och/eller andra mansdominerade branscher i syfte att på ett överskådligt sätt påvisa förekomsten av ett eventuellt samband. Även andra typer av forskning gällande sociala mediers roll i rekrytering är högst relevant såväl i skrivande stund såväl som i den överskådliga framtiden.

Litteratur och referensförteckning

Böcker

Boréus, Kristina, and Göran Bergström. Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys . Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, 2018.

Brown, Melissa T. Enlisting Masculinity the Construction of Gender in U.S. Military Recruiting Advertising During the All-Volunteer Force . Oxford University Press, 2012. Esaiasson, Peter, et al. Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad . Femte upplagan, Wolters Kluwer, 2017

Hobbins, Jennifer, et al. Genus, risk och kris . Upplaga 1, Studentlitteratur, 2020.

Johannessen, Asbjørn, et al. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod . Upplaga 2, Liber, 2020.

Lindsey, Linda L. Gender Roles : a Sociological Perspective . Sixth edition., Pearson, 2015. MacKenzie, Megan H. Beyond the Band of Brothers : the US Military and the Myth That Women Can’t Fight . Cambridge University Press, 2015.

Pilcher, Jane, and Imelda Whelehan. Key Concepts in Gender Studies . 2nd edition., SAGE Ltd., 2017.

Artiklar

Brown, Melissa T. “‘A Woman in the Army Is Still a Woman’: Representations of Women in US Military Recruiting Advertisements for the All-Volunteer Force.” Journal of Women, Politics & Policy, vol. 33, no. 2, Taylor & Francis Group, 2012, pp. 151–75,

doi:10.1080/1554477X.2012.667737.

Crilley, Rhys. “Like and Share Forces: Making Sense of Military Social Media Sites.” Understanding Popular Culture and World Politics in the Digital Age, 1st ed., Routledge, 2016, pp. 51–67, doi:10.4324/9781315673394-4.

Figure

Updating...

References

Related subjects :