1
Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Mj Max Svantesson HOP 12
Handledare Antal ord: 19627
Kk/Dr.Stefan Lundqvist Beteckning Kurskod
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
HUR STÖDJER SVENSK PLANERINGS- OCH LEDNINGSMETOD FÖRVARSMAKTENS AMBITION ATT TILLÄMPA FLEXIBILITET?
Sammanfattning:
Flexibilitet har varit ett återkommande begrepp inom Försvarsmakten och har haft olika betydelser beroende på i vilken kontext begreppet använts. I den nyligen utgivna doktrinen för gemensamma operationer 2020 utgör flexibilitet en del av svensk operationskonst. I doktrinen uttrycks att flexibilitet löser Försvarsmaktens problematik avseende osäkerhet och överraskning. Teorin bakom flexibilitet är tydligt inspirerad av den israeliska brigadgeneralen Meir Finkels teori som presenterar ett koncept för att hantera denna problematik.
Denna studie undersöker om – och i så fall hur – Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 skapar
förutsättningar för Försvarsmakten att konceptuellt tillämpa flexibilitet som en del av svensk operationskonst. Studien tar en teorikonsumerande ansats där den teoretiska spännvidden av Finkels
teori utökas genom att applicera teorier om militär planering. Med hjälp av dessa teorier utvecklas en teoretisk modell kring militär flexibilitet i syfte att utveckla den konceptuella förståelsen för begreppet flexibilitet. Vidare utgör modellen en grund för att undersöka i vilken utsträckning Försvarsmaktens planerings- och ledningsmetod kan operationalisera flexibilitet på operativ nivå. Resultatet visar att Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 i varierande grad stödjer Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet. Tillämpningsgraden av flexibilitet varierar i planeringsprocessens olika faser och styr till del planeringsgruppen i valet av operationsdesign, centraliserad och decentraliserad ledning, linjärt och icke-linjärt tänkande samt synen på komplexa och komplicerade militära problem.
Nyckelord:
2 Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1 Problemformulering ... 4
1.2 Frågeställning och syfte... 7
2. FORSKNINGÖVERSIKT ... 10 2.2 Studiens forskningsbidrag ... 21 3. FORSKNINGSDESIGN ... 22 3.1 Teori ... 22 3.3 Metod... 27 3.4 Operationalisering... 30 4. ANALYS ... 43
4.1 Fas 1: fördjupad kunskapsuppbyggnad ... 44
4.2 Fas 2: innebörd av militärstrategisk analys ... 45
4.3 Fas 3: operativt bedömande ... 47
4.4 Fas 4: operativ planering ... 51
4.5 Fas 5: genomförande av operationer ... 53
4.6 Fas 6: avsluta operationen ... 55
4.7 Sammanställning av resultat ... 56
5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 57
5.1 Diskussion av resultatet och slutsatser ... 57
5.2 Författarens egna reflektioner ... 62
5.3 Fortsatt forskning ... 64
3 Figur- och tabellförteckning
Figur 1. Alternativa lösningar på osäkerhet………...24
Figur 2. Strategisk, teknologisk, och doktrinär överraskning i förhållande till teknologisk utveckling………….24
Figur 3. Operationalisering av studiens valda teorier………..31
Figur 4. Författarens teoretiska modell för militär flexibilitet………39
Figur 5. Analysen fokuseras mot operativ ledningsnivå…...….……….……44
Tabell 1. Författarens framtagna analysverktyg………..40
4
1. INLEDNING
”Vår förmåga till anpassning och flexibilitet är av stor betydelse och insikten och förståelsen för detta hos Försvarsmaktens personal är avgörande. Inte minst i den gråzon som uppstår som en konsekvens av icke-linjär krigföring.”1
Begreppet flexibilitet har använts frekvent under de senaste decennierna när Försvarsmakten beskrivit sin strategi för att möta ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Redan 2009 betonade överbefälhavaren Håkan Syrén vikten av att framtidens försvar skulle kännetecknas av flexibilitet för att kunna möta dåvarande hotbild. Vid denna tidpunkt kännetecknades Försvarsmaktens flexibilitet av insatsberedda förband som med kort förvarning kunde sättas in runt om i världen.2 Tidigare överbefälhavaren Sverker Göranson framhöll, för sin del, betydelsen av flexibilitet som en del av ett tydligt ledarskap.3 De tidigare överbefälhavarnas budskap visar att förmågan till flexibilitet länge varit viktigt för att Försvarsmakten ska kunna lösa tilldelade uppgifter. Mycket har dock hänt under perioden 2009 till 2021. Framför allt har Försvarsmakten skiftat fokus från insatsförsvar till nationellt försvar, för att hantera ett försämrat säkerhetspolitiska läge kopplat till Rysslands annektering av Krim 2014. Nuvarande överbefälhavare Micael Bydéns syn på behovet av flexibilitet utgår från kraven på Försvarsmakten att hantera säkerhetspolitiska hot i Sveriges närområde.
1.1 Problemformulering
Försvarsmaktens nyligen utgivna dokument Doktrin för gemensamma operationer 2020 (DGO 20) definierar svensk operationskonst genom att bryta ner begreppet i fyra komponenter:
uppdragstaktik; manöverkrigföring; integrationstänkande; samt flexibilitet. Försvarsmaktens
krigföring ska enligt doktrinen präglas av asymmetri och multipla hot i syfte att skapa kaos för en presumtiv motståndare. Noterbart är att flexibilitet framställs som svaret på både osäkerhet och överraskning, vilket kan anses vara ett djärvt klargörande då problematiken genom historien gäckat både militära strateger och planerare genom historien. 4 Flexibilitet kan därmed
1Micael Bydén citerad i doktrin för gemensamma operationer. Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma
operationer DGO 2020 (DGO 20). Försvarsmakten: FM HRC, 2020, 5.
2 Mikael Stengård. Öb betonade ökad flexibilitet. Sveriges radio. 2009-01-30.
http://sverigesradio.se/artikel/2603055 Sveriges radio. 2009-01-30. (Hämtat 2021-02-16).
3 Försvarsmakten.https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2009/03/sverker-goranson-tar-befalet/ (Hämtat 2021-02-16).
5 förstås som en ansats eller ambition för hur Försvarsmakten anser att svensk krigföring ska tillämpas inom ramen för operationskonst.
Militär flexibilitet är ett förhållandevis outforskat område, även om begreppet förekommer i olika teorier. Militärteoretiska idéarv samt teorier om doktrinärutveckling, innovation, militär kultur och ledningsfilosofi utgör exempel på relaterade forskningsfält.
Den israeliska brigadgeneralen Mier Finkels teori om hantering av osäkerhet och överraskning tar ett samlat grepp om dessa teorier och utvecklar ett teoretiskt koncept för flexibilitet. Konceptet bidrar med ett nytt perspektiv på osäkerhet och överraskning i militära operationer. I stället för att undvika överraskning utgår konceptet från hur ett överraskande angrepp ska hanteras istället för att förebyggas. Utifrån detta perspektiv på överraskning menar Finkel att underrättelser om motståndaren och dennes teknologiska förmågor sällan stämmer överens med verkligheten. Mot denna bakgrund menar han att en krigsmakts fokus bör vara att utforma den militära organisationen till att bli anpassningsbar, mångsidig och föränderlig både avseende taktik och materiel.5 Finkels teori om flexibilitet kan beskrivas som ett paradigmskifte i Försvarsmaktens syn på osäkerhet och överraskning, genom att DGO 20 tar tydliga referenser i Finkels teori när flexibilitet beskrivs som en del av svensk operationskonst.6
En begränsning i Finkels teori är att den inte omhändertar militär planering, utan endast fokuserar på återhämtning efter ett överraskande angrepp. Enligt doktrinen ska Försvarsmaktens ansats att tillämpa flexibilitet inte endast prägla myndighetens uppträdande vid ett överraskande angrepp, utan fungera som ett konceptuellt förhållningsätt över tiden – även innan ett väpnat angrepp. Utifrån Försvarsmaktens ställningstagande behöver flexibilitet som delkomponent i svensk operationskonst, påverka militär planering i allmänhet och Försvarsmaktens planeringsprocess i synnerhet. Den operativa och strategiska planeringsprocessen är därmed att betrakta som ett hjälpmedel för att operationalisera svensk operationskonst.7
5 Meir Finkel. On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal Surprise on the Battlefield. Stanford, California: Stanford Security Studies, 2011, 1–2.
6 DGO 20, 113–117. 7 DGO 20, 13.
6 Forskning om militär planering fokuserar bland annat på operationskonst, krigets icke-linjära förhållanden, systemteori och klassiskt militärt tänkande. Denna forskning kan därför komplettera Finkels teori för att stödja Försvarsmaktens ambition avseende flexibilitet även
innan ett överraskande väpnat angrepp.
Vid planering av militära operationer använder Försvarsmakten idag manualen Svensk
planerings- och ledningsmetod (SPL). Metoden används för att metodologiskt lösa
komplicerade och komplexa militära problem vid nationella och internationella insatser.8 Planeringsmetoden har sin grund i Nato:s Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) och kan tolkas som ett försök till anpassning för samarbete med andra stater inom och utom Nato. En gemensam standardiserad planeringsmetod torde således underlätta internationellt försvarssamarbete. SPL omfattar såväl strategisk som operativ ledning och planering. På operativ nivå indelas planeringsprocessen i sex faser med specifika syften. Omvärldsbevakning; tyngdpunktanalys; förståelse av problemets art; förståelse av uppdraget; samt utveckling av en operativ design utgör väsentliga delar, vilka tillsammans leder fram till en militär operationsplan. Stort fokus läggs på att identifiera styrkor och svagheter hos motståndaren; slutleda logiska relationer mellan målsättningar och avgörande förhållanden; samt formulera önskade effekter i operationsmiljön. Antaganden och bedömningar baseras i allt väsentligt på underrättelsebaserad information. Vidare är interaktionen mellan taktiska staber och den militärstrategiska nivån en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av robusta operativa orderverk. Planeringsmetoden, som är både omfattande och detaljrik, syftar till att insatser och operationer uppnår militärstrategiska och operativa målsättningar.
Oaktat dess styrkor skulle planeringsmetodens omfattning i kombination med dess standardiserade utformning kunna verka hämmande på kreativt tänkande, alternativa lösningar och metoder. Då svensk operationskonst utgår från svenska förhållanden, militär kultur och förmåga blir det rimligt att vi ställer oss frågan: Skapar planeringsmetoden SPL utrymme för
militär flexibilitet? 9
För att förstå Försvarsmaktens tankesätt vid framtagning av operationsplaner och orderverk behöver vi studera både Militärstrategisk doktrin (MSD 16) och Doktrin för gemensamma
8 Försvarsmakten, Svensk planerings- och ledningsmetod SPL 2017, 6. 9 DGO 20, 28.
7
operationer 2020 (DGO 20).10 Høiback menar att doktriner utgör vägledande beskrivningar för
hur officerare bör tänka - och inte vad de ska tänka - för att skapa ett så stort kreativt handlingsutrymme som möjligt.11 I MSD 16 utgör militärstrategiskt koncept en övergripande ram för hur politiska målsättningar omsätts till militärstrategiska mål. Här framställs vikten av balans mellan defensiva och offensiva ageranden för att säkerställa uthållighet i strid. 12 DGO 20 omsätter strategiska målsättningar till operativ verksamhet och utgör därmed ett ramverk för hur den samlade effekten av stridskrafterna genom svensk operationskonst ska uppnås. DGO 20 riktar sig framför allt till militära chefer och stabsmedlemmar, vars uppgifter inkluderar att leda och planera gemensamma operationer.13 Men vad sker när en standardiserad och detaljerad planeringsmetod möter Försvarsmaktens ambition till flexibilitet?
1.2 Frågeställning och syfte
Studien tar en teorikonsumerande ansats genom att utnyttja Finkels teori om flexibilitet som utgångspunkt för studiens analysverktyg. Den syftar till att skapa ökad förståelse för hur Försvarsmaktens ansats om flexibilitet tillgodoses i den planeringsmetod som myndigheten utformat. Således utgör studiens inomvetenskapliga bidrag att den undersöker i vilken omfattning SPL harmoniserar med Finkels teori kring flexibilitet. Genom att sammanföra teorier om militär planering med Finkels teori syftar den även till att vidareutveckla Finkels teori samt bidra med ny kunskap om en ny typ av empiri – ett militärt planeringsverktyg. Studiens utomvetenskapliga bidrag består i att identifiera möjligheter och begränsningar med planeringsmetoden, vilket kan skapa underlag för att utveckla Försvarsmaktens befintliga planeringsprocess eller bekräfta dess nuvarande utformning.
Frågeställning:
– I vilken utsträckning stödjer SPL Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet?
10SPL 2017, 6.
11 Harald, Høiback. What is Doctrine?. Journal of strategic studies. Vol. 34, nr. 6, 2011: 883. 12 Försvarsmakten. Militärstrategisk Doktrin – MSD 16. Försvarsmakten: FMV- FSV, 2016, 53–55. 13 DGO 20, 13.
8
1.3 Material och avgränsningar
Studiens empiriska underlag utgörs huvudsakligen av Försvarsmaktens fastställda doktriner och dokument i form av MSD 16, DGO 20 samt SPL 2017. Övrig forskningslitteratur i form av böcker och artiklar bidrar med ytterligare perspektiv i studien. Studien inriktar sig mot den operativa nivån inom SPL, då denna nivå utgör navet mellan strategisk och taktisk nivå samt avgränsar studiens omfattning. Vidare avgränsas studien till att studera flexibilitet som en del i svensk operationskonst i en nationell kontext, då Försvarsmakten idag har ett tydligt nationellt fokus för att hantera säkerhetspolitiska hot i Sveriges närområde. Sekretessbelagda bilagor till SPL presenteras inte i syfte att möjliggöra spridning av studiens resultat och slutsatser.
1.4 Centrala begrepp
I denna studie används ett mindre antal centrala begrepp, vars definitioner presenteras nedan.
Operationskonst utgör länken mellan strategi och taktik. Operationskonst omsätter teori till
praktik genom militär planering och genomförandet av operationer i syfte att nå såväl militärstrategiska som operativa målsättningar inom ett givet operationsområde.14
Operativ nivå utgör den ledningsnivå som knyter samman den taktiska verksamheten med de
strategiska målsättningarna. Målsättningarna planeras att uppnås genom att använda stabens och chefers kreativa tänkande, erfarenhet och kunskap, där de genom att använda teorier om operationskonst omvandlar målsättningar till operationsdesign, operationsplaner och orderverk. Den operativa nivån planerar för samt därefter leder gemensamma operationer genom att samordna den taktiska ledningsnivån som omfattas av de olika stridskrafterna.15
Militärstrategisk ledningsnivå utgör det militära maktmedlets högsta ledningsnivå, vilken
utformar den militära strategin som syftar till att möta den politiska viljan genom att definiera militärstrategiska målsättningar.16
Militär flexibilitet [The ability to change or be changed easily according to the situation].17 Simón menar att militär flexibilitet omfattar den militära förmågan att anpassa sig till nya för
14 John Andreas Olsen och Martain van Creveld. The Evolution of Operational Art: From Napoleon to the
present. Oxford: University Press, 2010, 1.
15Stephen Badsey, Donald Stocker och Joseph G Dawson. Confederate Military Strategy in the U.S. Civil War Revisited. The Journal of Military History. Vol. 73, nr. 4, 2009: 1280 –1281.
16 Colin S Gray. The Future of Strategy. Cambridge: Polity Press, 2015, 10, 25.
17 Cambridge English Dictionary. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/flexibility (Hämtat 2021-02-27).
9 hållanden som en respons på osäkerhet och överraskning.18 Finkel utvecklar begreppet och argumenterar för att militär flexibilitet är ett sammanfattade koncept för den militära organisationens samlade förmåga på alla nivåer att möta teknologisk och doktrinär osäkerhet.19 Studien tar utgångspunkt i Finkels begrepp om flexibilitet.
Överraskning utgör i denna studie en effekt av försvararens oförmåga att bedöma när, var, hur
och varför en militär motståndare anfaller.20
Doktriner har två huvudsakliga syften. Dels syftar doktriner till att förklara hur krig ska vinnas,
dels ingjuta mod bland dem som ska genomföra det. En sammanhängande militär doktrin skapas genom kultur, det vill säga den gemensamma sociala formen inom kulturen. Doktriners andra del utgörs av teori, vilka beskriver trovärdiga recept för hur striden kan föras. Auktoritet, är den tredje delen av en sammanhängande doktrin där politisk och militär vilja genom sin auktoritet implementerar och tillämpar doktrinen i militärverksamhet.21
1.5 Disposition
Studien är uppdelad i fem kapitel. I det inledande kapitlet har studiens kontextuella sammanhang och dess problemformulering, syfte, frågeställning, samt författarens empiriska material och avgränsningar redovisats. Kapitel 2 syftar till att skapa en översikt kring forskningsläget om hur osäkerhet och överraskning kan hanteras inom ramen för flexibilitet. I kapitel 3 introduceras studiens valda teori samt studiens metodologiska tillvägagångsätt, dess operationalisering och teoretiska modell för militär flexibilitet. Vidare omfattar kapitlet utarbetandet av studiens analysverktyg samt metoddiskussion. Kapitel 4 presenterar studiens analys och resultat. I kapitel 5 diskuteras studiens resultat i förhållande till dess frågeställning, samt författarens egna reflektioner och förslag avseende fortsatt forskning.
18 Luis Simón. Between punishment and denial: Uncertainty, flexibility, and U.S. military strategy toward China.
Contemporary Security Policy. Vol. 41, nr. 3, 2020: 366.
19 Finkel, 53.
20 Richard K Betts. Surprise Attack: Lessons for Defense Planning. Washington D.C.: Brookings Institution, 1982, 10–11.
10
2. FORSKNINGÖVERSIKT
2.1 Tidigare forskning om flexibilitet
Forskningsöversikten syftar till att presentera det forskningsfält som studien bidrar till, samt beskriva vilka källor som underbygger Finkels teori. Begreppet flexibilitet har stor bredd och spänner över flera forskningsfält, både civila och militära. Översikten avgränsas till militär flexibelt där militärteoretiskt idéarv, doktrinutveckling, organisation och innovation, ledning samt militär planering utgör centrala områden.
2.1.1 Militärteoretiskt idéarv kring överraskning
Osäkerhet och överraskning har sedan krigföringens begynnelse länge utgjort ett problem att hantera i krig. Även om militärteoretikern Carl von Clausewitz och filosofen Sun Zis levde åtskilda både i tid och rum har deras tankar om överraskning starkt påverkat mer samtida militärteoretiska tankar och förhållningsätt.
Clausewitz ansåg att alla militära operationer skulle sträva efter att överraska motståndaren för att söka nå ett avgörande. Överraskning skulle betraktas som ett medel för att bli överlägsen motståndaren och borde därför ses som en självständig princip. Samtidigt menade Clausewitz att även om överraskning borde ses som en grundläggande princip i krigföring passade den bättre på taktisk nivå, då han menade att överraskning sällan lyckades fullt ut på den politikstrategiska nivån. Den bakomliggande orsaken till detta beskrev han som friktioner, där den dåvarande övergripande militära organisationen inte hade utrymme för flexibelt uppträdande. 22
Även filosofen Sun Zis utgick från den taktiska nivån när det kommer till överraskning. Han argumenterade för att oförutsägbara drag på slagfältet var vad som ledde till seger och inte manövern till slagfältet, som han menade oftast var förutsägbar.Vidare menade Sun Zis att den fältherre som behärskade överraskningens konst fick obegränsade möjligheter att utnyttja dess fördelar.23
22 Carl von Clausewitz. Om Kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, 168.
11 2.1.2 Doktrinutveckling
Ett sätt att hantera osäkerhet
Posen påstår att militära organisationers konceptuella doktriner reducerar graden av osäkerhet, mot bakgrund av att de samtidigt fyller flera funktioner. Doktriner uttrycker övergripande strategiska inriktningar och skapar förutsättningar för den militära organisationen att förbereda sig för att uppnå militärstrategiska målsättningar. De skickar också en avskräckande signal till presumtiva motståndare om vilken vilja den militära organisationen strävar efter att uppnå. Doktriner skapar även förståelse för den militära organisationens funktion i samhället i stort, vilket legitimerar dess existens. Vidare etablerar de övergripande riktlinjer för militära ledare hur doktrinen ska tillämpas i krig, vilket utgör en grund för förståelse, motivation, samövning och samanhållning i stort. Samtidigt menar Posen att militära organisationer tillbringar större delen av sin tid i fred och inte i krig. En konsekvens av detta är att de flesta förband övar strid men sällan praktiserar den, vilket minskar respektive ökar graden av osäkerhet.24
Kultur eller andra faktorer?
Posen menar att det finns tre doktrinära inriktningar vid utformningen av militära målsättningar; en offensiv, en defensiv och en avskräckande inriktning. Dessa inriktningar tar utgångspunkt i faktorer såsom statens geografiska läge, utsatthet, ekonomiska förutsättningar och framför allt den politiska viljan. Det är med andra ord inte en inneboende tradition eller kultur i den militära organisationen som avgör dess doktrinära inriktning. De brittiska politikernas val av inriktning för det brittiska flygvapnet efter första världskriget utgör ett exempel, då de valde att inte tillmötesgå det brittiska flygvapnets vilja till offensiv inriktning avseende dess strategiska bombföretag. Politikerna ansåg att en defensiv inriktning med ett utvecklat luftförsvarssystem bättre skulle kunna möta framtida konflikter med Tyskland. Ett annat exempel på politisk intervention utgör den franska arméns framtvingade defensiva inriktning. Franska politiker menade att arméns tidigare offensiva doktrin under första världskriget var orsaken till enorma förluster och mänskligt lidande, vilket de inte ville återuppleva. Tyska politiker drog helt andra slutsatser efter första världskriget. Tysklands geografiska utsatthet föranledde utarbetandet av en offensiv doktrin där landets presumtiva motståndare snabbt skulle besegras, stat för stat. Genom denna metod skulle ett långt kostsamt krig som det första världskriget kunna undvikas. Politikens påverkan på doktriner gav också upphov till nya innovativa lösningar. Posen
24 Barry R Posen. Foreword: Military doctrine and the management of uncertainty. Journal of strategic studies. Vol. 39, nr. 2, 2016: 160–163.
12 exemplifierar innovationerna med det brittiska luftförsvarssystemet, utvecklingen utav Tysklands koncept för blixtkrig, samt Frankrikes byggnation av Maginotlinjen.25
Kier ifrågasätter Posens argumentation och menar att kultur utgör den främsta anledningen till militära stridskrafters doktrinär utveckling. Doktriner formas av respektive stats interna politiska och militära kulturer, tillsammans med dess samhällen. Valet av en offensiv eller defensiv doktrinär inriktning är enligt Kier i första hand en konsekvens av en stark militär kultur och inte av politikens yttre påverkan. Hon menar att Frankrikes defensiva inriktning efter första världskriget inte berodde på de kostsamma erfarenheterna från första världskriget. Doktrinens utformning var i stället en konsekvens av den militära kulturens underskattning av värnpliktsystemet, vilket inte ansågs inneha erforderlig förmåga att genomföra offensiva operationer mot Tyskland.26 Posens påstående om det brittiska flygvapnets offensiva inriktning gällande strategisk bombning berodde enligt Kier på denna stridskrafts behov av att säkerställa sin särställning som nyskapad vapengren. 27
Farrell och Terriff delar Kiers uppfattning om att kultur är den främsta orsaken till militär innovation och doktrinutveckling, men menar samtidigt att kultur kan hämma militär utveckling. Militär kultur med tydlig identitet skapar intersubjektiva normer, vilka reproduceras i den sociala vardagen. Ett ihållande mönster av sådana normer och värderingar kan till slut institutionalisera organisationen vilket förklarar organisationens agerande. Samtidigt menar de att kulturella normer och värderingar kan trots allt förändras. Farrell och Terriff anser att två avgörande faktorer bidrar till kulturella förändringar; planerade förändringar eller förändringar genom en chock. En planerad förändring genomförs genom att mobilisera nya idéer och intressen kring hur organisationen bör möta en ny framtid. Kulturell förändring genom chock uppstår då organisationens överlevnad eller blotta existens ifrågasätts, vilket tvingar den militära organisationen till innovation och anpassning till de nya kontextuella förutsättningarna.28
25 Barry R Posen. The Sources of Military Doctrine: France, Britain, and Germany between the World Wars. 1 upp. Ithaca: Cornell University Press, 1984, 225–237.
26 Kier Elizabeth. Imagining War: French and British Military Doctrine between the Wars. Princeton: University Press, 2017, 7.
27 Kier, 104.
28 Theo Farell och Terry Terriff. The Sources of Military Change: Culture, Politics, Technology. Colorado: Lynne Rienner Publishers, 2002, 7–8.
13 Vi kan konstatera att debatten kring staters doktrinutveckling står mellan om kultur eller andra faktorer som geografisk utsatthet, ekonomi, individuella militära ledare eller den politiska viljan har störst påverkan. Finkel tar själv ingen tydlig ställning i debatten mellan de olika synsätten, men anser att kultur och andra faktorer inverkar på staters utformning av ett doktrinärt uppträdande, vilket redovisas mer utvecklat i kapitel 3.
2.1.3 Militära organisationer och innovation
Murray och Millett påstår att militär innovation till viss del påverkas av staters politiska och strategiska miljö. Samtidigt menar de att den egentliga förändringen framför allt sker inom den militära organisationen. Det interna samspelet mellan framträdande individuella ledare, tidigare erfarenheter, kulturellt klimat och innovatörer utgör de främsta orsakerna till militärt nytänkande. Murray och Millett analyserar i sin bok Military Innovation in the Interwar Period hur ny teknologi påverkade utformningen av mekaniserad strid i Storbritannien, Frankrike och Tyskland under tiden mellan första och andra världskriget (mellankrigstiden).29
Murray och Millett menar att den brittiska militära professionens beslut att inte ta till sig ny teknologi och innovation under mellankrigstiden fick ödesdigra konsekvenser under andra världskriget. Orsakerna till detta beslut låg i professionens konservatism och generella ovilja till omdanande förändringar. Ny teknologisk innovation i form av mekaniserade förband sågs mer som ett problem istället för ett nytt operativt och taktisk koncept, trots framgångsrika experiment där pansarförbanden visade prov på både flexibilitet och eldkraft, samt var överlägsna sina mer konventionella motståndare. 30
De franska pansarförbandens begränsade handlingsfrihet under andra världskriget berodde enligt Murray och Millett på avsaknaden av samordning inom den franska officerskåren under mellankrigstiden. Vidare anser de att bristande analyser av erfarenheterna efter första världskriget resulterade i en kraftigt centraliserad ledning, där artilleriet fick en avgörande roll för krigföringen i stort. Striden skulle föras metodiskt och artilleriets eldkraft ansågs vara
29 Williamson Murray och Allan R Millett. Military Innovation in the Interwar Period. Cambridge: University Press, 1996, 18.
14 grundförutsättningen för all taktisk och operativ rörlighet, vilket inskränkte pansarförbandens flexibilitet på stridsfältet.31
Vidare påstår Murray och Millett att det tyska framgångarna under andra världskriget utgjordes av den innovation och nytänkande avseende pansarförbandens möjligheter, vilket utgjorde en konsekvens av enskilda militära ledares förmåga att omhänderta erfarenheterna efter första världskriget. Utredningar som involverade hundratals officerare och experter studerade första världskriget i grunden. Slutsatserna stimulerade innovation och doktrinär utveckling med ledorden; kombinerade vapen, decentraliserad ledning, offensivt agerande och initiativtagande på alla ledningsnivåer. Genom att studera andra staters användning av pansarförband i kombination med egna övningar spreds erfarenheterna avseende pansarförbandens potential snabbt inom armén. Brittiska experiment med pansarförband studerades särskilt.32
Rosen delar Murrays och Milletts syn på militär innovation vad gäller relationen mellan politikerna och den militära organisationen, men framhåller att relationen varierar beroende på rådande kontext. Ekonomiska förutsättningar i kombinationen med försvarsgrensrivalitet är faktorer vilka också inverkar på utfallet av militär innovation. Rosen drar slutsatsen att i fredstid spelar framträdande militära innovatörer en stor roll i utvecklingen av nya förmågor. Det är dock politikerna som avgör vilken typ av militär materiel som ska produceras, samt hur de ekonomiska resurserna ska fördelas mellan de olika vapengrenarna. Rosen anser att utformningen av militär innovation grundar sig i en samsyn inom den militära organisationen avseende hur kommande krig bör utkämpas, vilket i sin tur ligger till grund för uppgifter och mål som organisationen förväntas uppnå.33 I krig drivs innovation framför allt fram av den militära organisationens förmåga att omhänderta underrättelser och egna erfarenheter. Först därefter anpassar organisationen sitt doktrinära koncept. I detta avseende exemplifierar Rosen sina argument med den tyska krigsmaktens erfarenheter efter invasionen av Polen.34
31 Murray och Millett, 29–34. 32 Murray och Millett, 34–45.
33 Stephen Peter Rosen. Winning the Next War: Innovation and the Modern Military. Ithaca: Cornell University Press, 1991, 19–21, 250.
15 När vi sammanfattar området militär organisation och innovation konstaterar vi att ny teknologi; exempelvis stridsvagnar; tidigare erfarenheter; militär kultur; enskilda militära ledare; samt staters ekonomiska förutsättningar påverkar utfallet av militär innovation.
2.1.4 Ledning
Decentraliserad ledning och uppdragstaktik
Shamir påstår att uppdragstaktik (mission command) och dess decentraliserade ledningsorganisation förmodligen är den bästa metoden för att uppnå flexibilitet i militära organisationer. Han studerar hur andra stater anpassar och implementerar uppdragstaktik. De undersökta staterna utgörs av USA:s, Storbritanniens och Israels arméer under 1980-talet. USA:s och Storbritanniens ambition att implementera uppdragstaktik som koncept grundar sig i en doktrinär anpassning till det sovjetiska hotet under kalla kriget. Ur det israeliska perspektivet utgjordes grunden för anpassning staten Israels utsatta geografiska läge i förhållande till sina arabiska motståndare. Shamir genomför en grundlig undersökning i uppdragstaktikens ursprung och utveckling genom den preussiska och den senare tyska historien. Graden av anpassning till uppdragstaktik som koncept varierar mellan länderna. Missförstånd och feltolkning av konceptet i kombination med kognitiva och organisatoriska hinder gjorde att uppdragstaktik inte fullt ut implementeras. Istället utvecklades kulturella varianter av uppdragstaktik, vilket påvisade svårigheten med att helt överta en annan nations militära kultur.35
I en liknade studie, jämför Muth den tyska och amerikanska officersutbildningen innan och under andra världskriget. Han identifierar två olika kulturella synsätt i utbildningen av blivande officerare. Den tyska utbildningen uppmuntrade enligt Muth fritt tänkande och nya idéer samtidigt som stor vikt lades vid personligt ansvar och initiativtagande. Utbildningen var öppen för olika taktiska lösningar på samma militära problem utan att förespråka den ena eller den andra lösningen. På så vis skapades enligt Muth underlag för diskussion, kreativitet och flexibelt tänkande inför framtida verkliga situationer. Då konceptet uppdragstaktik redan var implementerat i den tyska armén ansågs det viktig att kadetterna utbildades i detta synsätt redan från början, vilket skapade en gemensam konceptbas. Vidare menar Muth att den blivande tyska
35 Eitan Shamir, Transforming Command the Pursuit of Mission Command in the U.S., British, and Israeli Armies. Stanford: Stanford University Press, 2011, 15–17, 23–53, 201–202.
16 officeren utbildades för att vara en drivande motor i det tyska maskineriet snarare än en kugge, vilket var ett motsatt förhållande i jämförelse med den amerikanska utbildningen.36
Samtidigt drar Liddell Hart slutsatsen att de äldre tyska generalstabsofficerarna under andra världskriget, utbildade inom generalstabsystemet, saknade genialitet men var effektiva. De såg dock inte krig som konst utan snarare som ett parti schack, vilket är en anomali i förhållande till den formella tyska militärteoretiska synen på krig.37 Generalerna såg med förakt på yrkeskollegor som kom med nya idéer och motsatte sig idéer som kom från ”amatörer”. De tyska generalerna var militärprofessionens främsta företrädare, menade Liddell Hart, som saknade djupare förståelse för kriget.38 Murray och Millett förstärker Liddell Harts slutsatser och menar att den tyska officersutbildningen framför allt fokuserades mot den taktiska och operativa nivån. Som en konsekvens av detta saknade tyska officerare förståelse för den större strategiska och politiska kontexten, vilket påverkade utfallet av andra världskriget.39
Här tar vi med oss betydelsen av decentraliserad ledning, kreativt tänkande samt en gemensam utbildningsbas som viktiga grundelement för anpassning och flexibilitet. Även vid implementering av uppdragstaktik spelar kultur en viktig roll, då en militär organisations ledningsfilosofi filtreras genom staters olika kulturella filter.
2.1.5 Militär planering
Krigets föränderlighet och oförutsägbarhet
Genom att förstå och acceptera krigets föränderliga och oförutsägbara tillstånd kan flexibla planer och orderverk utformas. Clausewitz menade att en betydande del av de handlingar och beslut som tas i krig är omgärdade av ovisshet och osäkerhet. Därför menade han att förnuft och skarp analysförmåga skulle fungera som ledstjärna för att försöka finna sanningen i varje situation. Vidare menade Clausewitz att kriget var tillfälligheternas spel där slumpen ständigt
36 Jörg Muth. Command Culture: Officer Education in the US Army and the German Armed Forces, 1901–1940,
and consequences for World War II. Denton: University of North Texas Press, 2011, 136–142.
37Bruce Condell och David T. Zabecki. On the German Art of War: Truppenführung: German Army Manual for
Unit Command in World War II. Mechanicsburg: Stackpole Books, 2009, 17.
38 Basil Henry Liddell Hart. Vi var där!: Tyska Generaler berättar om andra världskriget. Skurup: Svensk militärhistoriskt bibliotek, 2010, 348–49.
17 var närvarande och många gånger styrde utgången.Detta krävde chefer som kunde anpassa sig efter rådande förhållanden och ändra fastställda planer, många gånger under stark tidspress. 40
Kolenda utvecklar Clausewitz syn på krig och jämför krig med kaos och kaosteori där individerna i en militär organisation tillsammans bildar ett komplext system. Det komplexa systemet interagerar inte bara mot motståndaren, utan även inom systemet genom chefers förhållande till sin omgivning på flera nivåer. Beslut och situationsförståelse påverkas bland annat av chefers känslor, erfarenheter, utbildning och målsättningar. Vidare menar Kolenda att krig är ett kaotiskt system, vilket gör det svårt att förutse utfallet när systemet påverkas då systemet i grunden är instabilt. Krigets kaotiska natur och föränderlighet skapar därför icke-linjära fenomen.41
Systemteori och subjektivt tänkande
Zweibelson ger ett intressant bidrag till forskningsfältet genom sitt påstående att svaren på problemen med de misslyckade operationerna i Irak och Afghanistan återfinns i hur och varför USA genomförde sin operationsplanering. Problemen låg i USA:s centraliserade ledning, linjärt militär tänkande samt sociologiska faktorer, vilka ledde till brist på självkritik och institutionell blindhet. Han menar att militärt tänkande föredrar objektivitet, analytiska ansatser och reduktionism. Objektivism strävar efter att hitta generaliserbara regler och regelbundenhet som kan användas överallt och över tid. Komplexa problem kan då plockas isär i mindre komponenter som kan studeras utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Komponenterna sätts därefter samman och ökar både den upplevda kontrollen samt kunskapen kring problemet. Denna metod menar Zweibelson ger upphov till linjärt och sekventiellt militärt tänkande och ligger som grund för utvecklingen av operationer och dess planering. Han hävdar att ett objektivistiskt synsätt avseende planeringsmetoder präglar nästan alla västerländska doktriner. Objektivism är en konsekvens av en abnorm vilja att uppnå säkerhet i en övrig osäker miljö, vilket är krigets natur. I dag intar teknologisk innovation en central plats i underrättelseinhämtning och bearbetning av information vid operationsplanering. Informationen ligger som grund för ett framtida slutläge i en potentiell konflikt. Analyser och mekaniska metoder identifierar kritiska sårbarheter hos motståndaren genom en konstruerad
40 Clausewitz, 58–59.
41 Christopher D Kolenda. Transforming how we fight: A Conceptual Approach. Naval War College Review. Vol. 5, nr. 2, 2003: 102–106.
18 tyngdpunktsanalys. Omvänd planeringsdesign identifierar därefter avgörande punkter och operationslinjer sammanställt i en synkroniserad kronologisk operationsdesign. Kausala samband binder ihop planeringsmetodens logik.42
Zweibelson argumenterar för att denna planeringsmetod är alltför sårbar och stelbent om operationsplanen utsätts för oförutsägbara händelser, samt hämmar kreativiteten och förmågan till anpassning hos chefer på lägre nivå. I stället bör ett subjektivt synsätt få mer utrymme i operationsplanering. Subjektivt synsätt motsätter sig linjärt tänkande och ser problemen som lösa och inte styrda av regelbundenhet. Zweibelson förespråkar kritiskt tänkande, kreativa idéer, ett decentraliserat beslutsfattande samt ifrågasätter den centraliserade institutionella hierarkin och omvänd designmetod. Han bekräftar därmed Beyerchen syn på krig och dess olinjära förhållanden. 43
Beyerchen menar att den västerländska synen på verkligheten är starkt präglat av upplysningstidens naturvetenskapliga principer, vilket präglat utformningen av det moderna västerländska samhället. Linjära förhållanden ramar in problem och underlättar ”trovärdiga” förutsägelser om framtiden. Detta synsätt skapar dock en analytisk blindhet för mindre, knappt märkbara och oförutsägbara händelser, vilka riskerar leda till att väsentlig information missas och till att krigets dimma ytterligare förstärks. Icke-linjära förhållanden skapar instabilitet, diskontinuitet och oförutsägbarhet. Samtidigt menar Beyerchen att om dessa förhållanden accepteras skapas också förutsättningar för flexibilitet, anpassning och innovation. Genom att tänka konstruktivt kring icke-linjära förhållanden ökar också möjligheten att utveckla robusta metoder för militära organisationer att hantera krigets oförutsägbarhet.44
Lundqvist bidrar till forskningsfältet genom att presentera ett alternativt perspektiv på subjektivt tänkande i operationsplanering och använder Nato COPD som exempel då planeringsmetoden påstås bygga på systemteori. Med hjälp av systemtänkande kan planeringsmetodens principer angripa komplexa problem genom en holistisk ansats menar Lundqvist, vilken omhändertar hela operationsmiljöns alla komponenter och aktörer. Systemtänkandets primära fokus är att skapa förståelse för det dynamiska samspelet mellan
42 Ben Zweibelson. One piece at a time: why linear planning and institutionalism promote military campaign failures. Defence studies. Vol. 15, nr. 4, 2015: 360–363.
43 Zweibelson, 364– 368.
44 Alan D Beyerchen. Clausewitz, Nonlinearity, and the Importance of Imagery, International Security. Vol. 17, nr. 3, 1992: 3–6.
19 multipla mänskliga system, vilka ligger bortom det traditionella linjära militära tänkandet och dess kronologiska metod. 45
Lundqvist definierar krissituationer som komplexa problem och öppna system, vilka agerar i ett naturligt system. Det komplexa problemet kan innehålla flera olika lager av system, vilka påverkas olika beroende på dess yttre påverkan. Militära enheter och förband kan definieras som ett responderande system där de olika förmågorna kan liknas vid interoperabla systemtillgångar. En av dessa systemtillgångar är förmågan att leda förbandet eller enheten. Genom inflödet av information från det responderande systemet, d.v.s. förbandet, kan ledningen snabbt anpassa organisationen i förhållandet till händelseutvecklingen. Det komplexa problemet påverkas därefter genom att ställa nya uppgifter och målsättningar till förbandet.46
De inneboende utmaningarna med tillämpning av systemtänkande menar Lundqvist är att: i) det kulturella militära arvet och erfarenheten av linjärt tänkande; ii) militärteori och litteratur fokuseras kring ett traditionellt idéarv runt föresatsen att påtvinga motståndarens sin vilja; iii) doktriner kring gemensamma operationer är fortfarande under utveckling, varför denna typ av ansats kring systemtänkande inte har implementerats; samt iv) civil förståelse och expertis kring civila aktörer ofta saknas i operationsområdet vid krishantering.47
Erdeniz problematiserar likt Zweibelson blandningen av teoretiska och praktiska förhållanden inom planeringsmetoden COPD. Han påstår att det råder en metodologisk anomali inom metoden, då systemteori och kausala samband används tillsammans för att utforma operationsplaner. I sin artikel påpekar han att planeringsmetoden inledningsvis utgår från ett systemteoretiskt perspektiv vid inramningen av det militära problemet. Det militära problemet omfattas av en enorm mängd olika komponenter som tillsammans bildar ett komplex system. Relationen mellan dessa komponenter är svårt att överblicka och skapar ett icke-linjärt förhållande. Han bekräftar därmed Lundqvist syn på COPD och dess systemteori. Samtidigt argumenterar Erdeniz för att en kausal ansats tar över i samband med utvecklingen av planeringsmetodens operationsdesign. Operationsdesignen bygger på att staben identifierar avgörande förhållanden som omvandlar ett oönskat läge till ett önskat slutläge. Under denna del av planeringsmetodens metodologiska process uppstår ett kausalt sökande efter samband
45 Stefan Lundqvist. Why teaching comprehensive operational planning requires transformational learning.
Defence studies. Vol. 15, nr. 2, 2015: 175–176.
46 Lundqvist, 180–184. 47 Lundqvist, 177.
20 mellan start och mål genom att placera avgörande förhållanden både i tid och rum. Operationsdesignen får då en linjärt synkroniserad indelning utifrån det objektivistiska synsätt Zweibelson kritiserar. Enligt Erdeniz är konsekvensen av att använda två oförenliga teoretiska utgångspunkter att utformningen av operationsplaner och orderverk negativt påverkas. Det kommer även att få påverkan på det doktrinära uppträdandet, det vill säga tillämpningen av operationskonst.Erdenitz bidrag till forskningsfältet genom problematiseringen kring COPD är väsentlig, då SPL baseras på denna planeringsmetod.48
Militär planering kan summeras av den gemensamma synen på krig och konflikt samt dess ombytliga karaktär. Vidare råder även konsensus kring krigets icke-linjära förhållanden och vikten av att acceptera krigets oförutsägbarhet genom ett subjektivt synsätt. Först då finns förutsättningar för konstruktivt tänkande vilket genom anpassning skapar handlingsutrymme för flexibilitet i planeringen och genomförandet av militära operationer. Genom dessa bidrag till forskningsfältet kan precisionen i analysen av SPL förstärkas, vilket redovisas i kapitel tre.
2.1.6 Teknologisk och doktrinär överraskning
Mier Finkel bidrar till forskningsfältet genom sitt teoribaserade koncept om flexibilitet. Konceptet bygger på lager av doktrinär, kognitiv, ledning- och organisatorisk flexibilitet samt teknologiska element. Han menar att denna kombination av lager om flexibilitet kan eliminera övertron på specifika koncept, inneboende organisatoriska problem samt de problem den militära underrättelseorganisationen har att förutse framtida händelseutvecklingar. Dessutom menar Finkel att militära organisationer som har förmåga att tillämpa denna form av flexibilitet kan hantera osäkerhet och överraskade angrepp, både teknologiskt så väl som doktrinärt. Beskrivningen av Finkels teori om flexibilitet utvecklas i kapitel 3 forskningsdesign.49
48 Robert Erdeniz. Operations planning revisited: theoretical and practical implications of methodology. Defence
Studies. Vol. 16, nr. 3, 2016. 249–265.
21 2.1.7 Sammanfattning av tidigare forskning om flexibilitet
Tidigare forskning om flexibilitet visar att forskningsfältet har flera olika inriktningar, vilket gör att en heltäckande bild av alla inriktningar inom forskningsfältet begränsas av ramen för denna studie. Forskningsöversikten har därför till största delen fokuserat på de källor som underbygger Finkels teori om flexibilitet, men forskning kring militär planering kompletterar forskningsfältet. Tidigare forskning visar att framför allt västeuropeiska stater men även USA och Israel studerats, vilket inte utesluter att annan forskning om andra stater kan ha genomförts. Det kan också konstateras att forskningen då har fokuserat på mellankrigstiden och andra världskriget, men även mot mindre konflikter i modern tid. Forskningsöversikten visar också att kultur är en återkommande faktor för utfallet av flexibilitet och löper som en röd tråd genom de redovisade rubrikerna. Vidare kan relevansen av det militärteoretiska idéarvet efter Clausewitz i en modern kontext diskuteras, men författaren konstaterar att Kolenda, Beyerchen Zweibelson och Finkel hämtar inspiration från Clausewitz för att utveckla sina egna teoretiska resonemang och teorier. Samtidigt skapar denna grundläggande gemensamma syn på krigets natur och dess oförutsägbarhet ett kognitivt utgångsläge för anpassning och flexibilitet, vilket tar sitt uttryck i militära komplexa problem och föränderliga förhållanden inom exempelvis militär planering. Finkels flexibilitetsteori samlar huvuddelen av tidigare forskning inom fältet flexibilitet, men teorin utgår från att hantera osäkerhet och överraskning efter ett överraskande angrepp. Ingen av författaren tidigare känd forskning har studerat det motsatta förhållandet, det vill säga hur flexibilitetsteorin tillämpas innan ett överraskande angrepp. Studien syftar därför till att skapa ett bidrag till denna forskningslucka.
2.2 Studiens forskningsbidrag
Utöver det inom- och utomvetenskapliga bidrag som redovisas i punkt 1.2 frågeställning och syfte, bidrar studien med en teoretisk modell för militär flexibilitet. Den teoretiska modellen bidrar till att utveckla den teoretiska spännvidden50 av Finkels teori, samt Försvarsmaktens konceptuella förhållningsätt om flexibilitet som en del av svensk operationskonst.
22
3. FORSKNINGSDESIGN
Kapitlet presenterar studiens valda teori och operationalisering, samt dess metodologiska val för att analysera det empiriska underlaget.
3.1 Teori
Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den teori som Meir Finkel beskriver i boken On
flexibility. Teorin bidrar med den kunskap och det utsnitt av verkligheten som författaren
behöver för att besvara studiens frågeställning och väljs av två anledningar: i) enligt svensk operationskonst anses flexibilitet vara svaret på osäkerhet och överraskning; samt ii) DGO 20 är tydligt inspirerad av Finkels teori i beskrivningen av begreppet flexibilitet. Dessutom tar Finkels teori ett samlat grepp om teorier kring flexibilitet för att omhänderta osäkerhet och överraskning. 51
3.1.1 Flexibilitet
Finkel tar sig an det grundläggande militära dilemmat kring osäkerhet och överraskning. Han anser att militär forskning kring överraskning först och främst fokuserats kring att undvika strategisk överraskning genom antagen om motståndarens avsikt och vilja. Trots denna ambition finns enligt Finkel flera historiska exempel där överraskning ändå har lyckats och utgjort den avgörande faktorn avseende seger eller nederlag. Han anser att bedömningar och antaganden om motståndarens teknologiska förmåga och doktrinära uppträdande i allt väsentligt har grundas på bearbetning av information genom underrättelsebaserad inhämtning. Han menar att det finns en övertro på förmågan hos dagens underrättelsetjänster att bedöma motståndarens möjliga framtida handlingsmöjligheter. Mot denna bakgrund kommer det enligt Finkel alltid att finnas en omätbar andel osäkerhet som inte kan reduceras till mätbara risker. I stället menar han att fokus bör utgöras av förmågan att snabbt återhämta sig efter ett initialt överraskande angrepp. Finkel argumenterar för att flexibilitet utgör den grundläggande orsaken till varför militära organisationer genom historien har återhämtat sig efter teknologiska och doktrinära överraskningar. Den israeliska arméns återhämtning under Yom Kippurkriget 1973 och Tysklands doktrinära utveckling efter första världskriget utgör exempel på militär flexibel återhämtning. Flexibilitet kombinerar enligt Finkel kognitivt tänkande, doktriner, ledning, organisationer och teknologisk innovation.52
51 DGO 20, 33. Rienecker och Jørgensen, 172, 175. 52 Finkel, 1–7.
23 3.1.2 Hantering av osäkerhet
Genom en historisk tillbakablick i kombination med tolkning av Clausweitz identifierar Finkel tre samt möjligen en fjärde lösning kring den utmaning som osäkerhet innebär för krigföring, se Figur 1.53
Den första lösningen baseras på att Clauswevitz ansåg osäkerhet vara det största problemet i krig. Lösningen på problemet osäkerhet utgjordes av två grundläggande faktorer, truppmassa och en genial ledare. Ledaren skulle sträva efter att leda armén mot fiendens identifierade kritiska punkt (tyngdpunkt) och där besegra fienden. Metoden anses idag vara föråldrad, men fanns kvar i medvetandet hos militära ledare långt in på nittonhundratalet.
Den andra lösningen baseras på ett koncentrerat anfall för att uppnå en snabb seger. Ett snabbt anfall förhindrar fienden från att nyttja sin militär förmåga fullt ut och tar därmed bort graden av osäkerhet och möjlighet till överraskning. Lösningen kan tolkas som ett förebyggande anfall för att hantera osäkerhet och överraskning. 54
Den tredje lösningen baseras på vad som idag utgör den mest vedertagna lösningen på utmaningen osäkerhet: inhämtning och bearbetning av underrättelser. Stater förlitar sig i allt större omfattning på sina underrättelsetjänsters förmåga att förutse framtida hot och konflikter. Clausewitz själv ansåg att underrättelser var behäftade med stor osäkerhet då han ansåg dem många gånger som falska eller motstridiga.55 Finkel menar att hantering av osäkerhet genom trovärdiga underrättelser utgör en förhållandevis ny lösning på problemet, men fick sitt stora genomslag under andra världskriget.56
Den fjärde lösningen är enligt Finkel flexibilitet. Även om Clausewitz inte uttryckligen nämner detta ord anser Finkel att en antydan ändå står att finna i hans texter, framför allt kopplat till den militära ledarens förmåga att tänka kreativt. Finkel menar att Clausewitz lade grunden för det tyska idéarvet kring ledningsflexibilitet, decentralisering och flexibel planering.57
53 Finkel, 31. 54 Finkel, 31. 55 Clausewitz, 77. 56 Finkel, 32. 57 Finkel, 32.
24
Figur 1: Alternativa lösningar på osäkerhet.58
3.1.3 Strategisk, teknologisk och doktrinär överraskning
Som tidigare nämnts ifrågasätter Finkel underrättelsetjänstens förmåga att förutse framtida teknologiska hot. Finkel utvecklar sitt resonemang kring teknologisk och doktrinär överraskning mot bakgrund av den snabba teknologiska utvecklingen, se Figur 2. Produktionen av nya vapensystem sker över tid och i flera olika varianter. Risken för en doktrinär överraskning förstärks då förståelsen för nya teknologiska innovationer inte fullt ut förstås samt vilka konsekvenser dessa får i en framtida konflikt. Samtidigt menar Finkel att risken för ett strategiskt överraskande anfall minskar då underrättelseförmågan är så pass utvecklad att motståndarens trupprörelser i ett tidigt skede både kan identifieras och motverkas.59
Figur 2: Strategisk, teknologisk, och doktrinär överraskning i förhållande till teknologisk utveckling.60
3.1.4 Flexibilitetsbaserad återhämtning
Förmågan hos en militär organisation att förändra och anpassa sig efter rådande situationer är starkt påverkad av dess inneboende militära kultur. Där kulturens sociala normer, traditioner och etiska grund formar hur organisationen tänker, processar problem och utformar lösningar.
58 Finkel, 32. 59 Finkel, 46. 60 Finkel, 47.
25 Finkel identifierar fyra lager (strata) som lösning på teknologisk och doktrinär osäkerhet. De olika lagren kan också ses som perspektiv på flexibilitet. 61
Lager 1: Konceptuell och doktrinär flexibilitet
Enligt Finkel utgör detta lager ett grundläggande och fundamentalt avgörande svar på teknologisk och doktrinär överraskning. Konceptuell och doktrinär flexibilitet uppstår i en atmosfär där både civila aktörer och militärer accepterar nya idéer och kritisk tänkande. I denna atmosfär är antagna doktriner inte fasta, utan kan ifrågasättas och omvärderas som en konsekvens av teknologisk innovation och tillförsel av nya vapensystem. Atmosfären i den militära organisationen tillåter självkritik och ser förbi systemets hierarki samt låter idéer oberoende militär grad komma till tals.62 Finkel menar att i en sådan atmosfär skapas utrymme för ”kulturell flexibilitet” 63
Lager 2: Organisatoriskt och teknologisk flexibilitet
Detta lager omfattar den militära organisationens struktur på tre nivåer. Nivå ett; den kvantitativa och kvalitativa relationen mellan eldkraft och manöverförmåga. Vidare förmågan till både anfall och försvar samt förmågan att snabbt nå ett avgörande och uthållig strid. Nivå
två; krigsförbandens mångsidighet avseende olika vapensystem samt förbandens möjlighet att
kombinera dessa system i strid. Nivå tre; vapensystemens inneboende teknologiska mångsidighet, vilket möjliggör systemens förmåga att bekämpa mål inom flera dimensioner exempelvis mot mark, luft och sjömål. Finkel menar att en balanserad organisation kännetecknas av dess mångfald, mångsidighet och utbytbarhet. En balanserad organisation har flexibilitet att möta och lösa flera olika typer av uppgifter och mål.64
Lager 3: Kognitiv- och ledningsflexibilitet
Finkel menar att konceptuell och doktrinär flexibilitet utgör en förutsättning för att utveckla kognitiv flexibilitet och ledningsflexibilitet. Då dessa skapar förutsättning för chefer att ta initiativ och utrymme för egen handlingsfrihet.65 Chefers kognitiva förmåga att snabbt agera, improvisera och hitta lösningar i stridssituationer kännetecknar kognitiv flexibilitet. Decentraliserad ledning förstärker chefers förutsättningar att självständigt agera inom ramen för högre chefs vilja. Ledningsflexibilitet kännetecknas av uppdragstaktik och dess 61 Finkel, 53. 62 Finkel, 3. 63 Finkel, 72. 64 Finkel, 73. 65 Finkel, 4.
26 ledningsfilosofi. Utan flexibilitet kopplat till chefers kognitiva förmåga samt syn på ledning blir övriga lager verkningslösa och tanken kring flexibilitet förlorar både sin kraft och mening.66
Lager 4: Mekanismer för snabbt lärande och kunskapsspridning
Mekanismer för snabbt lärande och kunskapsspridning omfattar organisationens förmåga att tillvara erfarenheter som uppstår i strid och är inte kopplade mot tidigare dragna erfarenheter i krig, då tidigare erfarenheter ofta är inaktuella och till och med felaktiga. Finkel menar att studier visar att en viktig faktor i teknologisk och doktrinär överraskning är förbandens förmåga att sprida de erfarenheter som dragits inom hela organisationen. Denna förmåga vilar på en kultur som uppmuntrar organisationens vilja att delge och lära sig av sina egna misstag. Vidare förutsätter denna form av flexibilitet en funktion som snabbt sprider informationen vidare både inom och utanför organisationen i syfte att undvika att andra förband hamnar i samma situation. Samordning och kommunikation mellan en stats försvarsindustri och dess militära organisation skapar förutsättningar att snabbt hitta tekniska lösningar, vilka är baserade på erfarenheter på stridsfältet. 67
Sammanfattningsvis anser Finkel att militär osäkerhet inte kan lösas genom förutsägelser om framtiden och omfattande planering, utan enbart på stridsfältet. Bördan av att hantera överraskning ligger på chefen i fält och inte på planeringsofficeren eller ingenjörernas teknologiska innovationsförmåga i fredstid. Vidare bör den militära organisationens övertro på underrättelsetjänstens möjlighet att identifiera framtida hot i allmänhet och strategisk överraskning i synnerhet omprövas. I stället bör doktriner ses som ”öppna dokument ” genom vilka chefer ständigt omvärderar dess koncept och metoder ur ett taktiskt och tekniskt perspektiv. Vid omorganisering av förband och dess inneboende förmågor måste dessa alltid vägas mot förbandets mångisighet och möjlighet att hantera överraskning. Vidare menar Finkel att decentraliserad ledning bör uppmuntras även då situationer uppstår där centraliserad ledning är att föredra, i syfte att skapa handlingsutrymme för ett flexibelt uppträdande på stridsfältet. Dessutom anser Finkel att kognitiv flexibilitet bör utgöra en ledstjärna vid utbildning och utvärdering av militära chefer. Vidare anser han att erfarenheter i strid kopplat till händelser som kan härledas till att teknologisk och doktrinär överraskning ska omhändertas och snabbt spridas inom organisationen av personal vilka följer förbanden över tid. Finkel att erkänner att hans teori kring flexibilitet inte är lätt att implementera, framför allt kopplat till dess krav på en
66 Finkel, 98–102. 67 Finkel, 4, 111–120.
27 hög grad av decentraliserad ledning. Vidare kräver teorin en lång och komplex utbildning, men priset av att implementera teorin i militära organisationer ska ställas i förhållande till priset av en organisation med en låg nivå av flexibilitet, framhåller Finkel.68
3.2 Kritik mot Finkels teori
Finkels teori är relevant för studien då den utgör en integrerad del av svensk operationskonst. Teorin utgår från organisationens förmåga att hantera en doktrinär och teknologisk överraskning. Flexibilitet som koncept torde dock gälla både innan, under och efter ett överraskande angrepp. Med andra ord är konceptet flexibilitet ett förhållningsätt som utgör en ledstjärna för all militär verksamhet oberoende om organisationen är krig eller inte. En jämförelse kan göras med uppdragstaktik, vilken ska utgöra Försvarsmaktens gemensamma bas för ledning och ledningsfilosofi över tid.69 Studien söker svaret på i vilken utsträckning SPL som planeringsmetod stödjer Försvarsmaktens tillämpning av flexibilitet, det vill säga ett motsatt förhållande i fråga om före respektive efter ett angrepp. Mot bakgrund av detta ser författaren ett behov av att komplettera teorin med teorier vilka har större fokus kring militär planering. Här öppnar Zweibelson, Beyerchen, Erdeniz och Lundqvist teorier upp för en bredare förståelse kring flexibilitet inom den militära organisationen. Systemtänkande, ifrågasättande av centraliserad institutionell hierarki, samt konflikters icke-linjära förhållanden ökar spännvidden av Finkels generella teoretiska koncept om flexibilitet. Därför väljer författaren att implementera dessa teorier vid operationaliseringen av Finkels teori och framtagandet av analysverktyget.
3.3 Metod
Avsnittet behandlar studiens metodologiska överväganden och tillvägagångsätt författaren har gjort för att besvara studiens frågeställning.
Författaren anser att krig och konflikter inte styrs av allmängiltiga lagar eller regelbundenheter likt det objektiva positivistiska forskningsidealet. Studien tar därför utgångspunkt i Andersson och Walléns beskrivning av det subjektiva hermeneutiska forskningsidealet.70 Vidare nyttjar studien en deduktiv ansats, genom att den konsumera Finkels teori. Studiens deduktiva ansats förstärks av att författaren väljer att komplettera huvudteorin med ytterligare teorier kring
68 Finkel, 223–231. 69 MSD 16, 67–68.
70 Sten Andersson. Om positivism och hermeneutik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2017, 15–19. Göran Wallén.
28 militär planering. Studien utvecklar därigenom huvudteorins teoretiska spännvidd och ökar teorins utsnitt av verkligheten vid analysen av planeringsprocessen i SPL. 71
3.3.1 Kvantitativt eller kvalitativ forskningsmetod?
Studiens frågeställning utgör en utgångspunkt för författarens val av forskningsmetod. Kvantitativ forskningsmetod strävar efter att organisera den sociala verkligen till identifierbara element som kan plockas isär för att därefter vägas eller mätas med hjälp av siffror. Men studiens frågeställning söker svaret på hur SPL stödjer Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet, vilket författaren anser vara svår att mäta med en kvantitativ forskningsmetod. Författarens subjektiva förhållningsätt till krig och konflikt i kombination med frågeställningens komplexitet, styr författaren att välja kvalitativ metod istället. Valet av kvalitativ forskningsmetod skapar därtill ett större utrymme att tolka studiens teorier och valda dokument, anser författaren.I den kvalitativa forskningsmetoden har dessutom orden en central betydelse, vilket författaren anser vara väsentligt för att förstå de studerade teorierna samt det empiriska materialet.72
3.3.2 Datainsamling
Insamling av data kan ske genom flera alternativa metoder. Jacobsen exemplifierar kvalitativa metoder med enskilda intervjuer och gruppintervjuer, observationer och dokumentundersökning. Vidare påpekar han att valet av metod påverkar undersökningens generaliserbarhet då valet sker selektivt av forskaren själv. Författaren av denna studie identifierar dokumentundersökning som en lämplig metod för insamling av data, då studiens frågeställning utgår från textuell data i form av Försvarsmaktens fastställda dokument och planeringsmetod. Dokumentundersökning i kombination med intervjuer skulle stärka studiens tillförlitlighet, men har valts bort med hänvisning till uppsatsarbetets begränsade helhetsram. 73
71 Henny Olsson och Stefan Sörensen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv FORSKNINGSPROCESSEN. 3 uppl. Stockholm: Liber AB, 2011, 48.
72 Matthew David och Carole D. Sutton. Samhällsvetenskaplig metod. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2016, 83, 159.
73 Dag Ingvar Jacobsen. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2018, 98.
29 3.3.3 Kvalitativ textanalys
För att besvara studiens frågeställning – I vilken utsträckning stödjer SPL Försvarsmaktens
ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet? – väljer författaren att utveckla ett analysverktyg
baserat på Finkels teori samt teorier om militär planering. Analysverktyget skapas genom att operationalisera teorierna via en kvalitativ textanalys. Textanalysen omfattar fyra olika förhållanden; i) dokumentera; ii) utforska; iii) systematisera och kategorisera; samt iv)
sammanbinda. Dokumentundersökningen inleds genom att dokumentera materialet i studiens
valda teorier, vilka beskrivs i forskningsöversikten samt i kapitel 3 teori. Därefter utforskar författaren teorierna och söker efter ord, meningar eller satser som beskriver förhållanden och relationer, vilka framträder ur texterna. Därefter reduceras texterna i teorierna genom att systematisera dessa i olika kategorier. Slutligen sammanbinder författaren de olika kategorierna genom att formulera förbindelser mellan dem. Vägen till författarens förståelse för texter och textstycken kallas inom hermeneutiken för den hermeneutiska spiralen. Spiralen syftar till att förstå relationen i en del av texten i förhållande till den kontextuella helheten.74 I denna studie har Finkels fyra lager av flexibilitet utgjort grunden för textanalysens olika kategorier. Vidare menar Jacobsen att en av fördelarna med kvalitativa metoder är att stegen i metoden är liten, vilket gör att om ny kunskap tillkommer kan metoden också anpassas. I studiens fall utgörs ny kunskap av teorier om militär planering, vilka också har analyserats genom ovan beskrivna förhållanden.Operationaliseringen av teorierna och analysverktyget beskrivs utförligare i punkt 3.4. Författarens fortsatta kvalitativa textanalys använder analysverktyget som stöd för analys av planeringsprocessen i SPL.75
3.3.4 Valda dokument
Studiens empiriska material utgörs av MSD 16, DGO 20 och SPL 2017. Författarens val av dokument motiveras genom doktrinernas auktoritet utifrån dess tillämpning baserad på svensk militär kultur och militärteori som i fallet flexibilitet kan kopplas till Finkels teori. Relevansen av dokumentet SPL 2017 består i dess status som fastställd planeringsmetod för Försvarsmakten, i vilken planeringsgruppen omsätter svensk operationskonst till operationsplaner och orderverk.
74Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, och Lena Wängerud.
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Visby: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017, 230.
