Kvinnors upplevelser av att få diagnosen bröstcancer - En litteraturstudie

(1)

Kvinnors upplevelser av att få diagnosen

bröstcancer

En litteraturstudie

Women’s experiences of diagnosing breast

cancer

A literature review

Författare: Hanna Engzèn och Linnèa Kämpe

HT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Dara Rasoal, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro universitet

(2)

Abstract

Bakgrund. Bröstcancer drabbar ca 1 miljon kvinnor varje år i världen, vilket resulterar i att

en kvinna drabbas var tredje minut. Genom att kvinnor undersöker sina bröst självständigt en gång i månaden och följer de rekommendationer som samhället rekommenderar alltså

mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede.

Syfte. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få diagnosen

bröstcancer.

Metod. En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design har genomförts i

databaserna Medline, Psycinfo och Cinahl. De tio artiklar som användes i studien

analyserades med integrerad analysmetod där kategorier och underrubriker identifierades.

Resultat. Resultatet generade i två huvudkategorier och sex underrubriker. Cancer skapade

emotionella reaktioner hos kvinnor där oro, ångest, rädsla, skuld, nedstämdhet var ständigt närvarande med fruktan för döden. Behov av stöd från omgivningen kunde inge trygghet. De kunde även finna styrka i sin tro.

Slutsats. Bröstcancer är en traumatisk upplevelse för kvinnor, emotionella reaktioner som

framkom i litteraturstudien var känslor som oro, ångest, rädsla inför döden och nedstämdhet. Att beakta kvinnors upplevelser på ett professionellt sätt var av betydelse då kvinnorna känner behov av stöd från omgivningen.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund... 1

2.1 Bröstcancer... 1

2.2 Orsak och uppkomst ... 1

2.3 Diagnostik ... 2 2.4 Vårdvetenskapliga begrepp ... 2 3. Problemformulering ... 2 4. Syfte ... 2 5. Metod ... 3 5.1 Design ... 3 5.2 Sökstrategi ... 3 5.3 Urval ... 3 5.4 Granskning ... 3

5.5 Bearbetning och analys ... 4

6. Forskningsetiska överväganden ... 4

7. Resultat ... 4

7.1 Emotionella reaktioner i samband med diagnosbeskedet ... 5

7.1.1 Känslan av oro och ångest över att drabbas av cancer ... 5

7.1.2 Upplevelsen av rädsla för framtiden och döden ... 5

7.1.3 Känslan av skuld över att inte ha undersökt sina bröst ... 5

7.2 Strävan efter stöd från omgivningen... 5

7.2.1 Känslan av trygghet efter att ha fått stöd i samband med diagnosen ... 5

7.2.2 Upplevelsen av att ha behov av stöd från sjuksköterskan ... 6

7.2.3 Upplevelsen av att finna styrka i sin tro ... 6

7.3 Resultatsammanfattning ... 6

8. Diskussion ... 7

8.1 Metoddiskussion ... 7

8.2 Resultatdiskussion ... 7

9. Slutsats ... 9

10. Kliniska implikationer och fortsatt forskning ... 10

11. Referenser ... 11

Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris

(4)

1

1. Inledning

Bröstcancer existerar över hela världen och år 2012 hade 1,7 miljoner kvinnor drabbats av bröstcancer. Var tredje minut får en kvinna i världen diagnosen bröstcancer vilket resulterar i att cirka en miljon kvinnor drabbas varje år (Balekouzou et al., 2017). Bröstcancerdiagnosen har ökat bland den kvinnliga befolkningen de senaste decennierna, fler kvinnor överlever diagnosen bröstcancer (Dawe, Bennett, Kearney & Westera, 2014). Litteraturstudien

genomfördes för att få en ökad förståelse för hur kvinnor upplever tiden efter diagnosbeskedet och vad sjuksköterskan kan göra för att stödja kvinnor i den situationen.

2. Bakgrund

2.1 Bröstcancer

Bröstcancer drabbar cirka en av nio kvinnor i västvärlden och i Sverige drabbas cirka 7000 kvinnor av bröstcancer varje år. Att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadie ger en bättre prognos av sjukdomen (Larsson, Sandelin & Forsberg, 2010). Vanligast att drabbas av bröstcancer är i nordvästra Europa, Australien, Kanada och USA. På andra platser i världen exempel Japan är diagnosen bröstcancer låg (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).

Att förebygga cancer är fortfarande en aktuell forskningsfråga. Det går inte att förutse eller att förebygga cancer, men att upptäcka cancer i ett tidigt stadie kan minska antalet dödsfall (Caplan, 2014). Att undersöka sina bröst rekommenderas att utföras en gång i månaden. Det bör genomföras då bröstvävnaden är minst hormonpåverkad och det är en vecka efter upphörd menstruation. Vid undersökning av brösten ska kvinnan vara uppmärksam på om det finns knölar i bröstet, om bröstvårtan eller huden är indragen, om huden har förtjockningar, eksem eller om sekret kommer från bröstvårtan (Bäcklund et al., 2016).

2.2 Orsak och uppkomst

I åldern 35 till 44 år är incidensen 80 per 100 000 kvinnor/ år. Risken att drabbas av bröstcancer är stigande upp till menopaus där den avtar. I åldern 65 till 74 år är incidensen 355 per 100 000 kvinnor. Det finns två kända orsaker till bröstcancer. En av orsakerna är en genmutation och den andra orsaken är joniserad strålning som står för en mindre andel av cancerfallen. Bröstcancer kan även uppträda sporadiskt i bröstet (Holmberg & Frisell, 2010). Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer är det cirka 10 procent som har en ärftlig gen. Med ett genetiskt test kan kvinnan få svar på om hon bär på genen. Om det finns en ärftlig genetisk faktor på bröstcancer i familjen löper barnen till mamman 50 procent högre risk att utveckla bröstcancer (Mahon, 2014). De faktorer kvinnan kan påverka är vikt, kost, fysisk aktivitet, alkohol och rökning, eftersom det kan ha en negativ påverkan på kroppen. Risken att utveckla bröstcancer blir större om kvinnan lever ett ohälsosamt och inaktivt liv (Baleouzou et al., 2017).

(5)

2

2.3 Diagnostik

Att screena bröstet med hjälp av mammografi bidrar till att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och rätt behandling kan sättas in. I Sverige rekommenderas kvinnor i åldrarna 40–74 år att genomföra mammografi (Socialstyrelsen, 2014). Trippeldiagnostik utförs då symtom som knölighet, indragen hud/bröstvårta, förhårdnad hud eller eksem och om sekret kommer från bröstvårtan. Trippeldiagnostik innebär en undersökning av lymfkörtlar där läkaren undersöker armhålor, halsen, över och under nyckelbenen (Bäcklund et al., 2016).

2.4 Vårdvetenskapliga begrepp

Hälsa i dagens samhälle uppfattas som ett begrepp och det infattar många delar av människan. Genom att människan gör val i vardagen formas en personcentrerad hälsa. Inom omvårdnad är hälsa ett humanvetenskapligt begrepp, det ses som mångdimensionellt och är ett

kärnbegrepp inom vårdvetenskapen (Wärnå-Furu, 2017). Världshälsoorganisationens definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro från sjukdom och handikapp” (World Health Organization [WHO], 1946). Genom att drabbas av bröstcancer kan hälsan påverkas både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt, beroende på vilken livssituation kvinnan lever i och hur hennes omgivning ser ut (Larsson et al., 2010). Hopp är nödvändigt för att människan ska kunna leva och ha hälsa, med hopp kan människan överleva stora påfrestningar. Hoppet är det sista som lämnar människan och utan hopp kan livet ses som förbi. Det är en viktig del i människans liv och gör därför hopp och hälsa till vårdvetenskapliga centrala begrepp inom omvårdnad. Hopp och hälsa kan ses som ett tillstånd i en människas liv och förändras av speciella situationer

(Benzein, 2017). Hur en kvinna med bröstcancer upplever hälsa och hopp är inte konstant utan kan ändras under sjukdomens förlopp (Larsson et al., 2010).

3. Problemformulering

Bröstcancer är en vanligt förekommande cancersjukdom och det drabbar cirka 7000 kvinnor varje år i Sverige. Bröstcancerdiagnosen har ökat hos kvinnor de senaste decennierna och orsaker till bröstcancer kan vara att kvinnan lever ett ohälsosamt liv. Samhällets uppmaning om att screena brösten med hjälp av mammografi kan bidra till att fler kvinnor överlever cancern. Upplevelsen av att drabbas av bröstcancer kan vara en omställning i kvinnans liv. De flesta kvinnor kan behöva stöd och information från vården. Det är av betydelse att

sjuksköterskor har kunskap om kvinnornas upplevelse av att drabbas av bröstcancerdiagnosen.

4. Syfte

(6)

3

5. Metod

5.1 Design

En litteraturstudie med systematisksökning med beskrivande design genomfördes för att få fram de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna granskades kritiskt utifrån Kristenssons (2014) kvalitativgranskningsmall och sammanställdes till ett resultat.

5.2 Sökstrategi

De meningsbärande orden i syftet var upplevelser och bröstcancer. Orden översattes till engelska genom svensk mesh vilket resulterade i orden Life Experiences och Breast

Neoplasms. Sökningar efter vetenskapliga artiklar har utförts i databaserna Medline, Psycinfo och Cinahl. Samtliga ord i databaserna söktes enskilt för att sedan kombineras med OR och AND.

Mesh termer i Medline var, Life Change Events (MH) och Breast Neoplasms (MH). Fritextsökning utfördes med orden breast cancer, mammary cancer, lived experience. Ämnesordet Life Change Events (MH) och fritextordet lived experience kombinerades med OR. Ämnesordet Breast Neoplasms (MH) och fritextorden breast cancer och mammary cancer kombinerades med OR. De två kombinationerna söktes sedan med AND. Ämnesord i Psycinfo som söktes via Thesaurus var Life Experiences (DE) och Breast Neoplasms (DE). En fritextsökning utfördes med orden breast cancer och life change event. Ämnesordet Life Experiences (DE) och fritextordet life change event kombinerades med OR. Ämnesordet Breast Neoplasms (DE) och fritextordet breast cancer kombinerades med OR. De två kombinationerna söktes sedan med AND.

I Psycinfo utfördes en fritextsökning med orden breast neoplasms, nursing, life change events, life experience och event history analys*. Orden life change events, life experience och event history analys* kombinerades med OR. Kombinationen och orden breast neoplasms och nursing söktes med AND.

I samtliga databaser gjordes begränsningar till engelsk text, peer reviewed och tidsbegränsning mellan 2007 – 2017 (se bilaga 1).

5.3 Urval

De inklusionskriterier som användes var kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av att få diagnosen och kvalitativa artiklar. Exlusionskriterier var artiklar som endast handlade om kvinnors upplevelser efter bröstkirurgi.

Urval har gjorts i tre steg. I det första steget lästes 686 titlar. De titlar som svarade mot syftet valdes ut. I det andra steget läste författarna 112 abstract enskilt och de abstract som svarade på syftet valdes gemensamt. I det tredje steget lästes 32 artiklar i helhet, efter det återstod 14 artiklar som granskades enligt en granskningsmall för kvalitativa studier.

5.4 Granskning

De 14 artiklar som återstod efter att ha läst 32 artiklar i helhet granskades kritiskt enligt Kristenssons (2014) granskningsmall för kvalitativa studier. Granskningen av artiklarna

(7)

4

innebar att syfte, metod, resultat och diskussion värderades utifrån styrkor och svagheter enligt mallen som följts i helhet. Syftet i artiklarna skulle vara välformulerat, i metod delen granskades inklusionskriterier, exklusionskriterier, urvalsförfarande, urval,

datainsamlingsmetod och analysmetod. Resultaten skulle vara tydligt beskrivet och stämma överens med den data som samlats in. Av de 14 artiklar som granskades återstod 10 artiklar som uppfyllde kraven för god kvalitet och inkluderades i studien. För mer detaljerad

information se bilaga 2 artikelmatris. De fyra artiklar som exkluderades ur studien hade otydligt abstrakt, förklarade inte datainsamling och urvalsmetod.

5.5 Bearbetning och analys

Resultatdelen i artiklarna som valts till studien analyserades och integrerades enligt

Kristenssons (2014) integrerad analys för att resultatet skulle presenteras på ett överskådligt sätt. Artiklarnas resultatdel har analyserats enskilt där likheter och skillnader har

sammanställts på ett strukturerat sätt. Det utfördes för att bilda kategorier med liknade innehåll, som presenterats i ett överskådligt resultat med kategorier och underrubriker.

6. Forskningsetiska överväganden

Under andravärldskriget genomfördes det experiment på människor där de etiska aspekterna inte respekterades och därför finns i dag helsingforsdeklarationen som inriktar sig på

medicinklinisk forskning (Kjellström, 2012). När forskning genomförs på människors upplevelser krävs att en etisk kommitté granskar och godkänner forskningen innan den påbörjas (Kristensson, 2014). De 10 artiklarna som valdes till studien var etiskt godkända. Allt innehåll har tagits med från artiklarna för att inte undanhålla information från resultatet.

7. Resultat

Litteraturstudien innefattar 10 kvalitativa studier där deltagarna var kvinnor från olika länder. Resultatet presenteras i form av två huvudkategorier: emotionella reaktioner i samband med diagnosbeskedet och strävan efter stöd från omgivningen, samt sex underrubriker: känslan av oro och ångest över att drabbas av cancer, upplevelsen av rädsla för framtiden och döden, känslan av skuld över att inte ha undersökt sina bröst, känslan av trygghet efter att ha fått stöd i samband med diagnosen, upplevelsen av att ha behov av stöd från sjuksköterskan och

upplevelsen av att finna styrka i sin tro. Kategorier och underrubriker bildades från artiklarnas resultatdel.

(8)

5

7.1 Emotionella reaktioner i samband med diagnosbesked

7.1.1 Känslan av oro och ångest över att drabbas av cancer

Kvinnornas uppfattning om att de aldrig skulle få en cancersjukdom bidrog till att de hade svårt att ta till sig diagnosbeskedet. Det kändes som om informationen och beskedet var menat för en annan person (Curtis et al., 2014; Drageset, Lindstr

ø

m, Giske & Underlid, 2010; Lally, 2010; Landmark, Bøhler, Loberg & Wahl, 2008). Kvinnorna upplevde olika

emotionella reaktioner vid bröstcancerbeskedet. Vanliga känslor var ångest, oro, rädsla och nedstämdhet. Bröstcancerdiagnosen var en traumatisk händelse och livet förändrades så plötsligt upplevde kvinnorna. Diagnosbeskedet kom som en chock då kvinnorna upplevt sig friska tidigare i livet. Diagnosbeskedet hotade kvinnornas hälsa och efter beskedet var värdet av hälsa mer betydelsefullt. Det gjorde att kvinnorna ville göra positiva förändringar i sitt liv och fick därmed hopp om framtiden (Curtis, Groarke, Mcsharry & Kerin, 2014; Fu, Xu, Liu & Haber, 2008; Lally, 2010; Yusuf, Hadi, Mahamood, Ahmad & Keng, 2013). När den första chocken hade lagt sig efter diagnosbeskedet och kvinnorna accepterade att de hade en

cancerdiagnos fanns rädsla av att cancern hade spridit sig. De kände rädsla inför behandlingen och de kände att tiden mellan diagnosbeskedet och behandlingen var för kort. Upplevelser som att inte hinna med att bearbeta sina känslor var vanligt (Curtis et al., 2014; Landmark et al., 2008; Inan, Günüşen & Üstün, 2014; Yusuf et al., 2013). Att informera familj och vänner om diagnosen var en av de svåraste uppgifterna de kände efter diagnosbeskedet. Kvinnorna ville inte göra sina anhöriga ledsna och oroliga och de ville inte vara en börda för dem (Da Costa vargens & Berterö 2007; Fu et al., 2008; Lally, 2010; Inan et al., 2014).

7.1.2 Upplevelsen av rädsla för framtiden och döden

Kvinnorna var rädda för ordet cancer. De förknippade ordet med döden och de kände sig rädda för framtiden då döden låg närmare dem efter bröstcancerbeskedet (Curtis et al., 2014; Da Costa Vargens & Berterö, 2007). Att leva sida vid sida med döden gjorde att kvinnorna kände rädsla och oro. Vid diagnosbeskedet fick dem känslor av att de levde sin sista dag och det blev påtagligt att livet var skört (Curtis et al., 2014; Da Costa vargens & Berterö 2007; Lally, 2010; Obeidat, Lally & Dickerson, 2012; Yusuf et al., 2013).

7.1.3 Känslan av skuld över att inte ha undersökt sina bröst

I samband med bröstcancerdiagnosen var känslor som ånger och skuld vanligt hos kvinnorna. Känslorna uppträdde genom att kvinnorna inte hade gått på kontroller av brösten regelbundet. Kvinnorna kände sig frågande till varför de drabbats av bröstcancer, hade de gjort någonting fel, kunde de ätit hälsosammare eller levt ett mer fysiskt aktivt liv? (Curtis et al., 2014; Fu et al., 2008; Lally, 2010; Landmark et al., 2008; Obeidat et al., 2012).

7.2 Strävan efter stöd från omgivningen

7.2.1 Känslan av trygghet efter att ha fått stöd i samband med diagnosen

Det var viktigt för kvinnorna att ha sin familj nära under tiden efter diagnostillfället. De hade behov av nära stöd för att inte känna ensamhet. Kvinnorna upplevde att de var mer ledsna och tänkte mer negativa tankar om hur framtiden skulle se ut när de var ensamma (Curtis et al., 2014; Drageset et al., 2010; Landmark et al., 2008). Genom att kvinnorna hade sina familjer nära under läkarsamtal fick de en känsla av trygghet. De blev positivt inställda till situationen och fick känslan av hopp inför framtiden. Genom att de kände hopp om framtiden kunde de

(9)

6

kämpa hårdare mot bröstcancern. Kvinnorna visste att familjerna var tillgängliga även på natten, det gjorde att de kände trygghet och upplevde stöd från sina familjer. (Drageset, Lindstr

ø

m, Giske & Underlid, 2012; Obeidat et al., 2012).

Kvinnorna kände trygghet i att det fanns fler bröstcancerdrabbade. Upplevelser och tankar kunde delas och de förstod varandras erfarenheter. Att dela upplevelsen med andra i samma situation gav dem positiv energi och dem fick styrka av varandra. Att hjälpa kvinnor i samma situation var av betydelse för kvinnorna (Da Costa vargens & Berterö 2007; Drageset et al., 2010; Landmark et al., 2008).

7.2.2 Upplevelsen av att ha behov av stöd från sjuksköterska

Sjuksköterskor hade en viktig roll för kvinnorna och de kände behov av att få professionell och individanpassad hjälp. Upplevelsen av att behöva upprepad information var

genomgående. Kvinnorna kunde kontakta sjuksköterskor för att få informationen upprepad (Curtis et al., 2014; Drageset et al., 2012; Landmark et al., 2008; Obeidat et al., 2012; Yusuf et al., 2013). Att ta del av information och lära sig mer om bröstcancer var skrämmande för kvinnorna. De ville undvika informationen för att skydda sig själva från känslor som rädsla och oro. Informationen från sjuksköterskor gav dem ändå en känsla av trygghet (Curtis et al., 2014; Drageset et al., 2012; Lally, 2010; Yusuf et al., 2013). Då oro och ångest kunde uppstå plötsligt gav det en känsla av trygghet att sjuksköterskor fanns tillgängliga för dem.

Kvinnorna kände att sjuksköterskan hade tid för dem och att de kunde tala utan att bli avbrutna (Curtis et al., 2014; Drageset et al., 2012).

7.2.3 Upplevelsen av att finna styrka i sin tro

Att vara religiöst troende kunde skapa acceptans för diagnosen och det gjorde att kvinnor kände styrka i att kämpa mot cancern. De kvinnor som var religiöst troende kände styrka i att be till sin gud och diagnosen var en del av guds plan som kvinnorna inte kunde påverka (Lally et al., 2010; Inan et al., 2016; Obeidat et al., 2012). Diagnosbeskedet gjorde att kvinnor kunde få en starkare tro då de kände en trygghet i att ha en gud att be till. Kvinnor upplevde en känsla av trygghet genom att anhöriga bad för dem (Da Costa vargens & Berterö 2007; Drageset et al., 2012).

7.3 Resultatsammanfattning

Att drabbas av bröstcancer kan upplevas som en traumatisk händelse i en kvinnas liv. Bröstcancerdiagnosen orsakade emotionella reaktioner som oro, ångest, chock, skuld och nedstämdhet. Att leva sida vid sida med döden och att livet hade fått en annan vändning var en upplevelse som skapade oro och ångest hos kvinnorna. Stöd från omgivningen var av betydelse för att kvinnorna inte skulle känna ensamhet. Sjuksköterskors professionella stöd efterfrågades av kvinnorna och efter samtal med sjuksköterskor infann sig känslor som trygghet. Individanpassat stöd är av betydelse då kvinnornas upplevelser är olika. De kvinnor som hade en religiös livssyn fann styrka i sin tro för att bekämpa cancern.

(10)

7

8. Diskussion

8.1 Metoddiskussion

För att svara på syftet med arbetet valdes det att göra en litteraturstudie. Tanken var att arbetet skulle handla om kvinnors upplevelser av mastektomi, men efter sökningens gång blev det mer intressant att studera hur kvinnor upplevde sitt diagnosbesked. Det valda ämnet gav inte lika många artiklar som vid upplevelse av mastektomi och därför avgränsades inte syftet till någon specifik ålder. De databaser som användes för sökning var Medline Psycinfo och Cinahl för att hitta omvårdnadsforskning som var relevant för litteraturstudien. Systematisk sökning med sökord som valts från syftet kombinerades och söktes med OR för att få ett bredare resultat och sedan kombinerades de med AND för att få fram de artiklar som var relevanta för studien. Trunkering (*) användes på ordet event history analys för att få fram de olika böjelserna på ordet. Vid artikelsökningen användes begränsningar som engelsk text, peer review och årtal. I databasen Medline användes inte begränsningen peer review då artiklarna i den databasen är peer review. Artiklarna som inkluderades i studien skulle inte vara äldre än från 2007 för att få fram den senaste forskningen och det gjorde att

litteraturstudien var mer giltig då det insamlade materialet var aktuellt för tiden. Sökningen som utfördes i databasen Cinahl gav liknande resultat som i de övriga databaserna genom att dubbletter hittades användes inte några artiklar till studien från Cinahl. En fritextsökning utfördes i Psycinfo för att bredda resultatet. Risken med fritextsökningen var att irrelevanta artiklar kunde komma med i resultatet av sökningen (Kristensson, 2014). I fritextsökningen i Psycinfo användes ordet nursing som sökord för att få fram information om vilken roll

sjuksköterskan hade för kvinnor vid diagnosbeskedet. Ordet nursing var inte ett ord från syftet men då sjuksköterskans roll togs upp i problemformuleringen var det ett relevant sökord. De artiklar som valdes till studien var med kvalitativ ansats. Enligt Forsberg & Wengström (2015) var det att föredra då upplevelser skulle beskrivas. Kvantitativa artiklar valdes bort då generalisera, jämföra eller undersöka effekter inte var relevant. Enligt Kristensson (2014) var det av betydelse att innehållet läses enskilt när det var fler författare till studien. Genom att läsa artiklarna enskilt för att sedan diskutera innehållet gjorde att risken för förförståelse och egna värderingar blev mindre, det kallades triangulering och gjorde att tillförlitligheten ökade. Tillförlitligheten i studien hade kunnat öka ytterligare om inte män hade exkluderats i urvalet. Då artiklarna som valdes till studien var från olika delar av världen, USA, Norge, Kina, Turkiet, Irland, Malaysia och Brasilien där kultur och religion kan se olika ut visade

artiklarnas resultat att kvinnorna upplevde liknande känslor i samband med diagnosbeskedet. Det gjorde att litteraturstudien kunde vara överförbar till andra sammanhang.

Granskning av artiklarna gjordes med hjälp av Kristenssons (2014) kvalitativa

granskningsmall där trovärdigheten i artiklarna granskades kritiskt. I studien där deltagarna intervjuades 5–10 år efter diagnosbeskedet kan deltagarnas svar ha påverkats. Det var lång tid mellan diagnosbeskedet och intervjun vilket kan ha påverkat deras svar, då känslor kan förändras över tid. Artikeln valdes att användas i studien då den visade på liknande resultat som de övriga artiklarna vilket stärkte resultatet. De 10 artiklar som valdes ut efter granskning höll god kvalitet där styrkorna övervägde svagheterna och inkluderades i studien.

8.2 Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor som fick diagnosen bröstcancer upplevde känslor som oro, ångest, rädsla och nedstämdhet. Känslan av att behöva stöd från sin omgivning var

(11)

8

genomgående bland kvinnorna i resultatet. Känslor som skuld över att inte ha undersökt sina bröst var återkommande, de var frågande till varför dem fått diagnosen och om ett

hälsosammare liv hade gjort skillnad.

Bröstcancerdiagnosen var en traumatisk händelse i kvinnornas liv och det kom som en chock för dem. Livet förändrades plötsligt och känslor som oro och ångest blev en del av vardagen. Vidare menade forskarna Frohlich, Benetti & Stumm (2014) att tiden efter diagnosbeskedet var den värsta i kvinnornas liv. Kvinnornas känsla av att få ett cancerbesked kunde förknippas med döden och det kan vara en bidragande del av varför kvinnorna kände oro och ångest när de fått beskedet.

Kvinnornas hälsa och hopp hotades av cancerdiagnosen men de upplevde värdet av hälsa mer betydelsefullt efter diagnosbeskedet. Remmers, Holtgräwe & Pinkert (2009) styrker det då hälsa kunde påverkas av att få cancerdiagnosen och kvinnorna insåg sin egen dödlighet. Likheter återfanns i Larssons et al., (2010) studie där hälsa var påverkbar och kan förändras av att få cancerdiagnosen. Enligt Wärnå-Furu (2017) skapas en personcentrerad hälsa av att göra val i livet. Bröstcancerbeskedet kunde påverka hälsa och hopp i negativ riktning, hälsa var personligt och varje individ skapade sin egen uppfattning av vad en god hälsa innebar. Genom att de gjorde positiva förändringar i livet efter diagnosbeskedet strävade kvinnorna efter att utveckla hälsa och hopp i positiv riktning.

Upplevelse av att ha svårighet i att berätta om diagnosen för familj och vänner var

genomgående bland kvinnorna och de ville inte göra sina anhöriga ledsna eller vara en börda för dem. Enligt Remmers et al., (2009) ville inte kvinnorna delge familjen för mycket

information om sjukdomsförloppet vilket i sin tur bidrog till att familjen kände oro. Att få ett cancerbesked gjorde att kvinnorna blev rädda för att få information om sjukdomen och på samma sätt ville de inte att deras anhöriga skulle behöva känna den oro som de gjorde över beskedet. Det styrker Lu, Lin & Lee (2010) genom sin studie där kvinnorna upplevde att de inte vill vara en börda för sina familjer eller lämna familjerna i sorg. Trots att inte kvinnorna ville delge familjen all information kände de ett behov av att ha sina anhöriga nära efter diagnosbeskedet, de behövde stöd och ville inte vara ensamma. En annan studie visade Liamputtong & Suwankhong, (2015) att stödet de fick av sina anhöriga ökade kvinnornas känsla av hopp inför framtiden och de ville kämpa hårdare för att övervinna cancern. Kvinnor med bröstcancer var i behov av professionellt stöd och de ville ha information från

sjuksköterskan och kunna kontakta hen för upprepad information. Likheter återfanns i en studie Dawe et al., (2014) som menade att professionell hjälp från sjuksköterskan gjorde det lättare att ta sig igenom de svårigheter som uppstår vid diagnosbeskedet. Enligt Remmers et al., (2009) vill kvinnorna ha sjuksköterskan som en kontaktperson för att få professionellt stöd och information. Genom att dem hade en kontaktperson kände kvinnorna sig trygga och de fick den tid de behövde för att få stöd. Det återfinns i litteraturstudiens resultat genom att tala utan att bli avbruten kände kvinnorna att sjuksköterskan hade tid för dem.

Kvinnorna upplevde känslor i form av skuld och ånger över att inte ha gått på regelbundna kontroller och undersökt sina bröst då samhället rekommenderade kvinnorna det. Det styrks av Socialstyrelsen (2014) som menade att samhället rekommenderade kvinnor att undersöka sina bröst med mammografi, genom det kunde cancer upptäckas i ett tidigt stadium och där med minska antalet dödsfall. Då kvinnor i andra delar av världen får bekosta sjukvård själva kan det vara så att dem inte väljer att undersöka sina bröst med mammografi. Det kan även

(12)

9

vara så att samhällets rekommendationer för mammografi inte är lika tydliga som i Sverige. Kvinnorna var frågande till varför just dem fick bröstcancer och om det hade påverkats av en ohälsosam livsstil. Balekouzou et al., (2017) menar att dåliga matvanor, rökning, hög

alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet kan leda till att kvinnor drabbas av bröstcancer. Enligt Frohlich et al., (2014) var det av betydelse att sjuksköterskan var medveten om att alla kvinnor upplevde olika känslor vid diagnosbeskedet vilket gjorde att sjuksköterskan inte kan generalisera utan måste se alla kvinnor som en unik person och individanpassa vården. Vilket framkom i litteraturstudiens resultat att kvinnorna upplevde olika emotionella känslor i samband med diagnosbeskedet. Att inte individanpassa vården eller ta hänsyn till olikheter hos kvinnorna kan anses oetiskt, kvinnors autonomi och integritet får inte kränkas.

Sjuksköterskan ska inte se patienten som ett objekt eller en arbetsuppgift utan en individ med olika känslor som måste tas i beakt.

Då det endast inkluderats artiklar med kvinnor i litteraturstudien framkom det inte hur män upplevde diagnosbeskedet eller hur sjuksköterskan bemöter män. Då det förekommer

bröstcancer hos både kvinnor och män är det av betydelse att sjuksköterskan individanpassar vården efter behov, inte kön. Det framkommer i Määttä & Öresland (2014) vikten av att sjuksköterskan ser varje patient som en individ oavsett kön och anpassar vården efter behovet patienten har. Kvinnor uppfattas som mer känslomässiga medan män ofta uppfattas mer som rationella och i sammanhanget med en bröstcancerdiagnos är det av betydelse att

sjuksköterskan inte har förutfattade meningar angående individens kön. Sjuksköterskan måste ha förståelse för att alla individer kan reagera på olika sätt oavsett kön.

I studier av Lu et al., (2010); Nizamli, Anoosheh & Mohammadi (2011) bekräftas det att styrkan i att kämpa mot cancern kunde upplevas komma från religiös tro. I litteraturstudiens resultat framkommer det även att styrka i att kämpa mot cancern kan komma från anhöriga och kvinnor i samma situation. Författarna anser att kvinnors styrka i att kämpa mot cancer kan komma från olika aspekter beroende på vilken livssituation kvinnan lever i.

9. Slutsats

Att drabbas av bröstcancer kan upplevas som en traumatisk händelse i en kvinnas liv. Väsentliga aspekter som framkom i den här litteraturstudien var att kvinnorna reagerade emotionellt i samband med att få diagnosen bröstcancer. Emotionella reaktioner gav uttryck i form av negativa känslor och upplevelser som oro, ångest, skuld, rädsla inför döden och nedstämdhet. Det är av betydelse att beakta kvinnornas upplevelse av sin bröstcancer

eftersom de upplevelserna är subjektiva och inte kan ifrågasättas. Stöd från omgivningen var av betydelse för att kvinnorna skulle känna sig trygga och reducerade ensamhet. En annan aspekt som visade sig ha betydelse var livsåskådning i form av religiös tro, vilket gav styrka i att bekämpa cancern. Sjuksköterskans professionella förhållningssätt och tillgänglighet när information efterfrågades kunde också skapa känslan av trygghet.

(13)

10

10. Kliniska implikationer och fortsatt forskning

Med den här litteraturstudien hoppas författarna kunnat bidra till ökad förståelse och medvetenhet till sjuksköterskor om kvinnors upplevelser i samband med diagnosbeskedet. Sjuksköterskan kan spela en viktig roll gällande information och stöd i form av samtal. Att som sjuksköterska ha förståelse för hur kvinnor upplever bröstcancerdiagnosen och med hänsyn tagen till kvinnornas specifika upplevelser kan individanpassade omvårdnadsåtgärder utformas.

Mer forskning behövs då bröstcancer ökar i samhället och det framkom under sökningen att få studier har utförts på kvinnors upplevelser i samband med diagnosbeskedet. Genom att mer forskning finns om hur kvinnor upplever diagnosbeskedet kan sjuksköterskor lättare anpassa vården efter patientens behov.

(14)

11

11. Referenser

Balekouzou, A., Yin, P., Pamatika, C-M., Bekolo, C-E., Nambei, S-W., Djeintote, M., Kota, K., Mossoro-Kpinde, C-D., Shu, C., Yin, M., Fu, Z., Qing, T., Yan, M., Zhang, J., Chen, S., Li, H., Xu,Z., & Koffi, B. (2017) Reproductive risk factors associated with breast cancer in women in Bangui: a case-control study. BMC Women`s Health 17(14), 1–9.

doi:10.1186/s12905-017-0368-0

Benzein, E (2017). Hopp. L. Wiklund Gustin& I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.319–326). Lund: Studentlitteratur.

Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. C. Kumlien & J. Rystedt (Red.), Omvårdnad & Kirurgi (s. 345–361). Lund: Studentlitteratur.

Caplan, L. (2014) Delay in Breast Cancer: Implications for Stage at Diagnosis and Survival. Front Public Health 2(87), 1-5. doi:10.3389/fpubh.2014.00087

*Curtis, R., Groarke, A-M., McSharry, J., & Kerin, M (2014). Experience of Breast Cancer: Burden, Benefit, or Both? Cancer Nursing, 37(3), 21–30.

doi:10.1097/NCC.0b013e3182894198

*Da Costa Vargens, O-M., & Berterö, C-M. (2007). Living With Breast Cancer: Its Effect on the Life Situation and the Close Relationship of Women in Brazil. Cancer Nursing 30(6), 471-478. doi:10.1097/01.NCC.0000300157.83144.fb

Dawe, D-E., Bennett, L-R., Kearney, A., & Westera, D. (2014) Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Cancer Oncology Nursing Journal 24(1), 20-30. doi:10.5737/1181912x2412024

*Drageset, S., Lindstr

ø

m, T-C., Giske, T., & Underlid, K. (2010). Coping with breast cancer: between diagnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing 66(1), 149–158.

doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05210.x

*Drageset, S., Lindstr

ø

m, T-C., Giske, T., & Underlid, K. (2012). The Support I Need:

Women`s Experiencec of Social Support After Having Received Breast Cancer Diagnosis and Awaiting Surgery. Cancer Nursing, 35(6), 39-47. doi:10.1097/NCC.0b013e31823634aa Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnandsforskning. Natur och kultur: Stockholm.

Frohlich, M., Benetti., E R-R., & Stumm, E M-F. (2014). Experiences Of Women With Breast Cancer And Actions To Reduce Stress. Journal of Nursing, 8(3), 537-544. doi:105205/reuol.5149-42141-1-SM.0803201407

*Fu, M-R., Xu, B., Liu, Y., & Haber, J. (2008) Making the best of it: Chinese women`s experiences of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing, 63(2), 155-165. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04647.x

(15)

12

Holmberg, L., & Frisell, J. (2010). Bröstsjukdomar. B. Jeppson., P. Naredi., J. Nordenström & B. Riserg (Red.), Kirurgi (s. 571–590). Lund: Studentlitteratur.

*Inan,F-Ş., Günüşen, N-P., & Üstün, B. (2016). Experiences of Newly Diagnosed Breast Cancer Patients in Tukey. Journal of Transcultural Nursing 27(3), 262–269.

doi:10.1177/1043659614550488

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 69–92). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

*Lally, R-M. (2010). Acclimating to Breast Cancer: A Process of Maintaining Self-integrity in the Pretreatment Period. Cancer Nursing, 33(4), 268-279.

doi:10.1097/NCC0b013e3181d8200b

*Landmark, B., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A-K. (2008). Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions needs in a health-care context: A focus group study of women attending a breast diagnostic center in Norway. Journal of clinical nursing 17(7b), 192–200. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02340.x

Larsson, J., Sandelin, K., & Forsberg, C. (2010) Health Related Quality of Life and Healthcare Experiences in Breat Cancer Patients in a Study of Swedish Women. Cancer Nursing 33(2), 164-170. doi:10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05

Liamputtong, P & Suwankhong, D. (2015) Therapeutic landscapes and living with breast cancer: The lived experiences of Thai women. Social science & medicine 128(2015), 263-271. doi:10.1016/j.socscimed.2015.01.031

Lu, M-H., Lin, H-R., & Lee, M-D. (2010) The Experiences Among Older Taiwanese Women Faceing a New Diagnosis of Breast Cancer. Cancer Nursing 33(5), 398-405.

doi:10.1097/NCC.0b013e3181d72c45

Mahon, S.M. (2014) Providing Care for Previvors: Implications for Oncology Nurses. Clinical Journal of Oncology Nursing 18(1), 21-24. doi:10.1188/14.CJON.21-24 Määttä, S., & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. F. Friberg & J. Öhlèn (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 325–339). Lund: Studentlitteratur.

Nizamli, F., Anoosheh, M., & Mohammadi, E. (2011) Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study. Nursing and Health Sciences 13, 481–487. doi:10.1111/j.1442-2018.2011.00644.x

*Obeidat, R-F., Lally, R-M., & Dickerson, S-S. (2012). Arab Amarican Women`s Lived Experience With Early-Stage Breast Cancer Diagnosis and Surgical Treatment. Cancer Nursing 35(4), 302–311. doi:10.1097/NCC.0b013e318231db09

(16)

13

Remmers, H., Holtgräwe, M & Pinkert, C. (2009). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primery treatment: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing 14(2010), 11–16. doi:10.1016/j.ejon.2009.07.002

Socialstyrelsen. (2014). Screening för bröstcancer: Rekommendation och bedömningsunderlag. Hämtad 24 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-2-32

World health organization (1946). WHO definition of Health. Hämtad 26 oktober, 2017, från World health organization, http://www.who.int/about/mission/en/

Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.157–172). Lund: Studentlitteratur.

*Yusuf, A., Ab Hadi, I-S., Mahamood, Z., Ahmad, Z., & Keng, S-L. (2013). Understanding the Breast Cancer Experience: a Qualitative Study of Malaysian Women. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention 14(6), 3689-3698. doi:10.7314/APJCP.2013.14.6.3689 * Artiklar som inkluderades endast i resultatet

(17)

1 Sökmatris Bilaga 1. Databas Medline 2017-08-29

Sökord Resultat Urval 1 lästa titlar Urval 2 lästa abstract Urval 3 läst hela artiklar Relevanta artiklar till studien S1 MH “Life change events” 21,095 S2 MH “Breast neoplasms” 249,257 S3 Breast cancer 131,973 S4 Mammary Cancer 28,790 S5 Lived experience 5,003 S6 S1 OR S5 25,843 S7 S2 OR S3 OR S4 344,898 S8 S6 AND S7 Limiters: engelsk text; 2007-2017 192 192 12 6 1

(18)

2 Databas

Psykinfo 2017-09-02

Sökord Resultat Urval 1

lästa titlar Urval 2 lästa abstract Urval 3 läst hela artiklar Relevanta artiklar till studien S1 DE ” Life Experiences” 23,627 S2 DE”Breast Neoplasms” 9,916 S3 Breast Cancer 12,721 S4 Life Change Event 21,155 S5 S1 OR S4 41,548 S6 S2 OR S3 13,022 S7 S5 AND S6 Limiters: Peer Reviewed;Engelsk text; 2007-01-01- 2017-12-31 233 233 42 10 4

(19)

3 Databas

Psykinfo 2017-09-04

Sökord Resultat Urval 1 lästa titlar Urval 2 lästa abstract Urval 3 läst hela artiklar Relevanta artiklar till studien S1 breast neoplasms 11,556 S2 nursing 120,786 S3 Life change events OR Life experince OR Event history Analys* 138,211 S4 S1 AND S2 AND S3 313 S5 S1 AND S2 AND S3 Limiters - peer reviewed; english language; 2007-01-01- 2017-12-31 261 261 58 16 5

(20)

1

Artikelmatris Bilaga 2.

Författare artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och Design Värdering Resultat

Curtis, R., Groarke, A-M., McSharry, J., & Kerin, M (2014). Experience of Breast Cancer: Burden, Benefit, or Both? Cancer Nursing, 37(3), 21–30. doi:10.1097/NCC.0b013e3182894198 Ireland Syftet med studien var att utforska erfarenheten av stress hos irländska kvinnor med bröstcancer med hjälp av stress- coping-modellen. Kvalitativ design. Inklusionskriterier

Diagnostiserad bröstcancer med planerad kirurgi.

Exklusionkriterier

Framgår ej.

Urvalsförfarande

Ett universitetssjukhus på Irland rekryterade kvinnor vid

diagnostillfället.

Urval

95 kvinnor. Medelålder 53,3 år.

Datainsamlingsmetod

Dagböcker som skrevs under 5 veckors tid. Analysmetod Tematisk analys. Styrkor Tydlig beskrivning av analysmetoden. Data mättnad framkom Svagheter Otydliga inklusionskriteri er. Exklusionskriter ier redovisas ej.

Emotionella reaktioner i form av ilska, ångest, rädsla och sorg upplevdes av kvinnorna i samband med att få diagnosen.

Skuldkänsla över att inte ha undersökt sina bröst.

Kvinnor hade svårt att acceptera cancerbeskedet då de kände sig friska.

Undviker att identifiera sig med cancer då det känns skrämmande. Upplevelser av oro för dödsfall. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information.

(21)

2

Författare, Artikelns titel, tidskrift, land Syfte Metod och Design Värdering Resultat

Da Costa Vargens, O-M., & Berterö, C-M. (2007). Living With Breast Cancer: Its Effect on the Life Situation and the Close Relationship of Women in Brazil. Cancer Nursing 30(6), 471-478.

doi:10.1097/01.NCC.0000300157.83144.fb Brazil

Syftet var att identifiera och beskriva effekten av bröstcancer utifrån kvinnornas upplevelser av kvinnors kroppsbild och intima relationer. Kvalitativ tolkande Fenomenologisk design. Inklusionskriterier

Kvinnor 18 år eller äldre, diagnostiserade med bröstcancer. Exklusionskriterier Framgår ej. Urvalsförförande Avsiktligt urval. Urval 11 kvinnor över 18 år. Datainsamlingsmetod

Intervjuer med öppna frågor.

Analysmetod

Tematisk analys.

Styrkor

Resultatet innefattar många citat. Öppna frågor gav deltagarna möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser.

Datamättnad är uppnådd då de har tillräckligt med deltagare för en fenomenologisk studie.

Svagheter

Exklusionskriterier framgår ej. Finns ingen specifik ålder på deltagarna.

Deltagarna intervjuades 5–10 år efter diagnosbesked. Känsla av behov att dela upplevelsen med andra i samma situation. Känslan av att skydda sin familj genom att inte berätta om sin diagnos. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information.

(22)

3

Författare artikelns titel, tidskrift, land

Drageset, S., Lindstr

ø

m, T-C., Giske, T., & Underlid, K. (2012). The Support I Need: Women`s Experiencec of Social Support After Having Received Breast Cancer Diagnosis and Awaiting Surgery. Cancer Nursing, 35(6), 39-47. doi:10.1097/NCC.0bo1 3e31823634aa Norway Syftet med studien var att beskriva kvinnors individuella upplevelse av socialt stöd efter att ha fått en bröstcancerdia gnos och väntar på operation

Kvalitativ deskriptiv design.

Inklusionskriterier

Diagnostiserad med bröstcancer och är 18 år eller äldre, kunde prata och skriva på norska.

Exklusionskriterier

Framgår ej.

Deltagarna som gav sitt informerade samtycke valdes ut via en dagkirurgisk avdelning på ett norskt

universitetssjukhus.

Urval

21 kvinnor från 18 år och äldre.

Semistrukturerade frågor med följdfrågor.

Analysmetod

Tematisk analys.

Styrkor

Författarna har analyserat data enskilt.

Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser. Resultatet innefattar många citat.

Svagheter

Exklusionskriterier redovisas ej.

Undviker att vara ensamma efter att ha fått diagnosen. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information. Undviker att prata om cancer då det kan påverka måendet negativt. Upplever trygghet av att människor i sin omgivning bad för kvinnorna.

(23)

4

Författare artikelns titel, tidskrift, land

Drageset, S., Lindstr

ø

m, T-C., Giske, T., & Underlid, K. (2012). Coping with breast cancer: between diagnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing 66(1), 149–158. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05210.x Norway Syftet med studien var att beskriva copingstrategier som användes av kvinnor mellan diagnos av bröstcancer och operation.

Kvalitativ deskriptiv design.

Schemalagd för operation, 18 år och äldre, kunna prata och skriva på norska.

Framgår ej.

Deltagarna valdes ut från

inkulsionskriterierna på en dagkirurgisk avdelning på ett norskt

universitetssjukhus.

Urval

Semistrukturerade interjuver med följdfrågor.

Analysmetod

Styrkor

Författarna har analyserat data enskilt.

Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser.

Resultatet innefattar många citat.

Svagheter

Exklusionskriterier redovisas ej.

Önskan om att få informationen fördelat på flera tillfällen, då det kan kännas ohanterligt känslomässigt. Ignorera sina känslor för att dämpa ångest. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information. Att ta vara på livet och njuta i syfte att gå vidare och hantera diagnosen.

(24)

5

Författare Artikelns titel Tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Fu, M-R., Xu, B., Liu, Y., & Haber, J. (2008) Making the best of it: Chinese women`s experiences of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing, 63(2), 155-165. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04647.x China Att beskriva kinesiska kvinnors upplevelse av att anpassa sig till bröstcancerdiagnos och behandling.

Deskriptiv fenomenologisk design.

18 år eller äldre, diagnostiserad bröstcancer, nyligen fått en eller en kombination av följande

behandlingar, operation, kemoterapi, strålbehandling.

Exlusionskriterier

Framgår ej.

Bekvämlighetsurval utifrån inklusionskriterierna.

Urval

Semistrukturerade frågor med följdfrågor.

Analysmetod

Data läses och kodas ner till överskrifter i resultatet.

Styrkor

Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna möjlighet att få berätta fritt om sina upplevelser.

Det finns många citat.

Svagheter Exklusionskriterier redovisas ej. Känslan av oro, rädsla, stress, ångest och depression. Upplevelse av chock över diagnosen. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information.

(25)

6

Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land

Inan,F-Ş., Günüşen, N-P., & Üstün, B. (2016). Experiences of Newly Diagnosed Breast Cancer Patients in Tukey. Journal of Transcultural Nursing 27(3), 262–269. doi:10.1177/1043659614550488 Turkey. Syftet med studien var att beskriva turkiska kvinnors upplevelser under den diagnostiska fasen av bröstcancer.

Kvalitativ fenomenologisk design.

Fått bröstcancerdiagnos efter biopsi. Kvinnor 18 år eller äldre.

Schemalagd för behandling. Exklusionskriterier Framgår ej. Urvalsförfarande Avsiktligt urval. Urval 9 kvinnor mellan 33–55 år. Datainsamlingsmetod

Semistrukturerade interjuver med följdfrågor.

Analysmetod

Styrkor

Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna möjlighet att berätta fritt om sina

upplevelser.

Datamättnad framkom. Tydligt resultat del.

Svagheter Exklusionskriterier redovisas ej. Diagnosen kan upplevas som en traumatisk händelse i livet. Diagnosen kan skapa en känsla av osäkerhet och svårigheter i livet. Diagnosen kan skapa känslan av osäkerhet i familjesituationer. Att vara religiöst troende kan skapa acceptans trotts diagnosen.

(26)

7

Författare artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Lally, R-M. (2010). Acclimating to Breast Cancer: A Process of

Maintaining Self-integrity in the Pretreatment Period. Cancer Nursing, 33(4), 268-279.

doi:10.1097/NCC0b013e3181d8200b

USA

Syftet med studien var att utveckla en grounded theory av förbehandlings tankeprocess och beteenden hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer

Grounded Theory med intervjuver.

Kvinnor som diagnostiserats

bröstcancer men inte har genomgått operation.

De skulle tala engelska.

Framgår ej.

Rekrytering av deltagarna som hade varit på en kirurgisk konsultation på ett bröstcancercenter.

Deltagarna kallades in till ett möte för information och eventuellt deltagande i studien. Urval 18 kvinnor mellan 37–87 år. Datainsamlingsmetod Intervjuer. Analysmetod Tematisk analys. Styrkor

Studien har citat. Tydligt och enkelt abstrakt.

Svagheter

Exklusionskriterierna redovisas inte.

Upplevelsen av att sin hälsa och integritet hotad på grund av cancern. Att få diagnosen innebar att vara i en ny roll som kvinna. Upplevelsen av att vara chockad och bli emotionellt avslagna av att få diagnosen bröstcancer. Upplevelsen av skuldkänslor i form av att ha levt ett ohälsosamt liv. Att vara religiöst troende kan skapa acceptans trotts diagnosen.

(27)

8

Författare, Artikelns titel, tidskrift, land

Landmark, B., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A-K. (2008). Women with newly diagnosed breast cancer and their

perceptions needs in a health-care context: A focus group study of women attending a breast diagnostic center in Norway. Journal of clinical nursing 17(7b), 192–200. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02340.x Norway Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer upplever deras behov i ett hälsovårds sammanhang. Kvlitativ design. Inklusionskriterier

Kvinnor 20 år eller uppåt. Under behandling för bröstcancer utan metastasering. 4-52v efter operation.

Framgår ej.

Sjuksköterskor på bröstcanceravdelningen erbjöd kvinnor som svarar på

inklusionskriterierna att delta i studien.

Urval

7 kvinnor mellan 39–63 år.

Fokusgrupp med teman.

Analysmetod

kvalitativ innehålls analys.

Styrkor Resultatet innefattar många citat. Dataanalysen framkommer tydligt. Svagheter Det framgår ej om det finns datamättnad.

Känslan av oro, rädsla, stress, ångest och depression.

Upplevelse av oro för

framtiden och med rädsla för döden.

Svårighet att anpassa sig på grund av kort tid inför operation.

Upplevelsen av oro över att cancern eventuellt har spridit sig.

Känsla av behov att dela upplevelsen med andra i samma situation.

Upplevelsen av att ha behov av stöd och information.

(28)

9

Författare, Artikelns titel, tidskrift, land

Obeidat, R-F., Lally, R-M., & Dickerson, S-S. (2012). Arab Amarican Women`s Lived

Experience With Early-Stage Breast Cancer Diagnosis and Surgical Treatment. Cancer Nursing 35(4), 302-311.

doi:10.1097/NCC.0b013e318231db09

USA

Syftet var att förstå upplevelsen av att bli diagnostiserad med bröstcancer och genomgå kirurgisk behandling i tidigt skede hos arab amerikanska kvinnor. Kvalitativ tolkande Fenomenologisk design. Inklusionskriterier

kvinnor äldre än 21 år, pratar arabiska eller engelska var mentalt och psykiskt stabila för att delta i studien.

Exklusionskriterier Framgår ej. Urvalsförfarande Snöbollsurval. Urval 10 kvinnor 42–84 år. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod Tematisk analys. Styrkor

Tydlig abstrakt.

Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna möjlighet att berätta fritt om sina

upplevelser. Svagheter Exklusionskriterier framgår ej. Upplevelser om att diagnosen kan skapa tankar om döden. Upplevelsen av att tappa kontrollen på grund av rädsla. Upplevelsen av att ha fått starkare religiös övertygelse. Upplevelsen av att acceptera diagnosen med tiden. Upplevelsen av att ha behov av stöd och information.

(29)

10

Författare, Artikelns titel, tidskrift, land

Yusuf, A., Ab Hadi, I-S., Mahamood, Z., Ahmad, Z., & Keng, S-L. (2013).

Understanding the Breast cancer Experience: a Qualitative study of Malaysian women. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention 14(6), 3689-3698. doi:10.7314/APJCP.2013.14.6.3 689 Malaysia Syftet med studien var att undersöka upplevelser av nydiagnostise rad bröstcancer hos malaysiska och kinesiska kvinnor.

Kvalitativ fenomenologisk design.

Kvinnor med diagnostiserad bröstcancer.

Exklusionskrieterier

Kvinnor som hade diagnosen bröstcancer och var i det terminala stadiet och som hade psykisk ohälsa.

Urvalsförförande

Kvinnor som svarade mot inklusionskriterierna på en

dagkirurgisk avdelning på ett sjukhus i Malaysia blev tillfrågade att delta i studien. Urval 20 kvinnor mellan 34–59 år. Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod Teamtisk analys. Styrkor. Semistrukturerade frågor. Det gav deltagarna

möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser.

Datamättnad framkom. Tydlig och strukturerad artikel.

Svagheter

Ostrukturerat abstrakt.

Upplevelsen av att de psykiska, fysiska, sociala och andliga delar av livet blir påverkade av diagnosen. Upplevelsen av en radikal förändring i livet. Upplevelser av rädsla och oro för behandling. Att vara religiöst troende kan skapa acceptans trotts diagnosen.