• No results found

i Göteborgs Stad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "i Göteborgs Stad"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Juni 2005

Utvärderingens slutrapport

Lena Larsson

DUR-projektet

i Göteborgs Stad

(2)

Utvärderingens slutrapport

DUR-projektet i Göteborgs Stad

© FoU i Väst/GR

Första upplagan september 2005 Layout: Infogruppen GR

(3)

Denna rapport är resultatet av en utvärdering som har genomförts av FoU i Väst/GR på uppdrag av Göteborgs Stad.

I utvärderingen har många personer varit del- aktiga. Projektledarna för DUR har fortlöpande bidragit med information och reflektioner. Styr- gruppens medlemmar, arbetsgruppernas medlem- mar och medarbetare i olika verksamheter och stadsdelar, ingen nämnd och ingen glömd, har bi- dragit till att göra utvärderingen möjlig. Jag vill rikta ett jättestort TACK till er alla.

Jag vill också tacka min handledare, Östen Ohlsson, docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, som har haft en mycket viktig roll i utvärderingen.

Göteborg i juni 2005 Lena Larsson

Förord

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 6

1. Inledning ... 8

2. Bakgrund ... 9

2.1 Uppdraget att utvärdera DUR-projektet ... 9

2.2 Tillvägagångssätt ... 9

2.3 Rapportens upplägg ... 10

3. DUR som idé ... 11

3.1 Syfte och målsättning för DUR-projektet ... 11

3.2 Förväntningar och farhågor för DUR ... 11

3.3 Varför behövs det en systematisk kunskap om insatsernas värde? ... 13

4. DUR i sitt sammanhang ... 14

4.1 De nationella kraven på utvärdering och kvalitetsutveckling inom socialtjänsten ... 14

4.2 Kvalitetsutveckling och utvärdering inom socialtjänsten i Göteborgs Stad ... 17

4.3 Exempel på andra manualbaserade instrument än DUR ... 19

4.4 Vad är specifikt för DUR? ... 20

5. DUR-materialet ... 22

5.1 För vem är DUR tänkt att användas? ... 22

5.2 Vad innehåller DUR-materialet? ... 22

5.3 Hur är DUR tänkt att användas? ... 24

5.4 Från struktur till process ... 24

6. Processen i DUR-projektet ... 26

6.1 Vad har hänt i DUR-projektet? En kort kronologisk sammanfattning ... 26

6.2 Tidplan för DUR-projektet ... 28

6.3 DUR-projektets mål ... 28

6.4 DUR-projektets organisering ... 29

6.5 DUR-projektets styrning ... 30

6.6 DUR-projektets finansiering ... 31

6.7 Arbetet i arbetsgrupperna ... 32

6.8 Projektledarnas roll ... 33

6.9 Implementeringen av DUR ... 33

(5)

7. Ett integrerat IT-stöd till DUR ... 36

7.1 Varför behövs ett integrerat IT-stöd? ... 36

7.2 Vad innebär ett integrerat IT-stöd? ... 36

7.3 Resultatet hittills – inget integrerat IT-stöd för DUR ... 37

7.4 Vad innebär det uteblivna IT-stödet? ... 39

7.5 Varför har det inte blivit något integrerat IT-stöd för DUR?... 40

8. Erfarenheter av att använda DUR ... 42

8.1 DUR i Anna-gruppen ... 42

8.2 DUR i vuxengruppen i Kortedala ... 44

8.3 DUR i flyktingenheterna ... 44

8.4 DUR i stadsdelen Centrum ... 45

8.5 Från process till analys ... 45

9. Analys/diskussion ... 46

9.1 Är det rätt tänkt med manualbaserade instrument?... 46

9.2 Genomförandet av DUR – var det rätt eller fel? ... 50

9.3 Vad blev det då av DUR? Har projektet uppnått sitt syfte? ... 57

10. Rekommendationer ... 58

Referenser... 60

(6)

Sammanfattning

Jag har haft förmånen att få följa DUR-projektet un- der tre år, 2002-2005. Det har varit en mycket spän- nande och rolig resa att göra, men det har naturligtvis också funnits svårigheter, både för projektet och för ut- värderingen.

En utvärdering ska värdera något, har det gått bra eller har det gått dåligt, det hörs ju på namnet. Hur blev det då med DUR? Har projektet lyckats bra eller inte?

Det går inte att svara ja eller nej på den frågan.

Delvis har DUR lyckats bra, kanske till och med myck- et bra, medan andra delar hittills inte har kunnat ge- nomföras så som det var planerat.

DUR-projektet skulle utarbeta ett instrument för dokumentation och uppföljning/utvärdering inom soci- altjänstens individ- och familjeomsorg och flyktingverk- samheterna i Göteborgs Stad. Det uppdraget har pro- jektet genomfört. Det finns ett instrument som innehål- ler olika formulär för vuxna, barn och ungdomar och flyktingar. Dessutom har en frågeguide tagits fram och den har visat sig vara ett uppskattat hjälpmedel för socialarbetarna. Så den här delen av syftet har upp- nåtts och till och med blivit mer omfattande än vad som var tänkt från början.

Projektet skulle också implementera DUR-materi- alet så att det används i alla berörda verksamheter.

Hur har då detta lyckats? Implementeringen påbörja- des redan när projektet startade eftersom personal från verksamheterna har varit delaktiga i hela processen att ta fram och pröva DUR-materialet. I flera stadsdelar har implementeringen kommit långt i dagsläget (juni 2005) medan andra stadsdelar ännu befinner sig ”i start- groparna” för att använda materialet. Projektledarna har hittat ett sätt att arbeta med implementeringen till- sammans med berörda verksamhetschefer som tycks fungera bra. Men det är för tidigt att kunna bedöma hur det fungerar om/när alla arbetsgrupper använder DUR fullt ut.

Något som har försenat implementeringen av DUR är att det integrerade IT-stöd som hade utlovats hittills inte har kunnat förverkligas. Det är en fråga som DUR- projektet inte förfogar över eftersom det är kopplat till en stor kommande förändring av IT-systemet inom

Göteborgs Stad. I den upphandling som görs är kraven utifrån DUR ”skall-krav”, de ska alltså kunna tillgo- doses i det nya IT-systemet.

Det finns förväntningar på att DUR ska kunna ge en samlad bild av hur det ser ut i Göteborg, att verk- samheter och stadsdelar ska kunna jämföras med var- andra. Chefer förväntar sig ett bättre beslutsunderlag, lättillgänglig statistik och så vidare. Socialarbetarna önskar sig en ”faktabas” att utgå ifrån för att kunna ge en bättre bild utåt av vad den egna verksamheten åstad- kommer. För att detta ska kunna förverkligas krävs för- stås ett IT-stöd. Det uteblivna IT-stödet har orsakat be- svikelse hos medarbetare och en del beskriver det som att imlementerings-processen har tappat fart eller av- stannat.

Å andra sidan tycks det också finnas fördelar med att medarbetarna lär sig att använda DUR i pappers- form innan det finns ett integrerat IT-stöd. De som an- vänder DUR har framhållit att DUR handlar om metod och förhållningssätt i socialt arbete. Det är mycket mer än ”bara ett program i datorn”. En åsikt som har fram- förts är att om DUR introduceras samtidigt med IT- stödet skulle det kunna innebära en risk att datapro- grammet sätts i fokus i stället för DUR som metod. Men om DUR ska kunna användas så som det var tänkt, och ge information också på en aggregerad nivå, kommer ett integrerat IT-stöd trots allt att vara en nödvändig förutsättning.

Andra faktorer som är viktiga att hantera i det fort- satta arbetet med DUR är hur DUR ska användas i för- hållande till andra instrument som ASI (Addictional Severity Index) och kanske framför allt BBiC (Barns behov i centrum). Ska de som använder BBiC inte an- vända DUR? Ska DUR användas av alla och ersätta BBiC? Ska DUR användas av alla men kompletteras med BBiC som ett fördjupande instrument i barn- och ungdomsärenden?

En annan fråga är om DUR ska användas i alla ärenden och i så fall i vilken omfattning. Är det alltid motiverat att göra en så omfattande utredning som DUR innebär? Eller ska det finnas vissa frågor/livsområden som är ”obligatoriska” och andra som enbart används vid en mer omfattande utredning? Om en gemensam

(7)

information ska kunna samlas in på en övergripande nivå är det en förutsättning att alla stadsdelar verkli- gen använder DUR på samma sätt. Det väcker frågan om vem som har mandat att bestämma över DUR när projektet avslutas.

I den här rapporten beskrivs också processen i DUR- projektet. Där finns en del erfarenheter som kanske kan vara till nytta i fortsatta projekt, exempelvis när det gäller frågor kring ansvarsfördelning, styrning av pro- jektet och projektets ramar. För DUR-projektet, och inte minst för projektledarna, hade det varit en fördel med en större tydlighet, tydligare ramar och klarare ansvars- fördelning. Projektledarna har ofta brottats med oklar- heter kring ramar och beslut samtidigt som de har haft förväntningar på sig att de själva skulle kunna lösa de problem som uppstod. Å andra sidan förutsätter ett så- dant här projekt en stor frihet för projektledarna. DUR- projektet hade antagligen inte kunnat genomföras utan ett mycket självständigt arbete från deras sida och där- med också ett uttalat förtroende för deras arbete från projektets styrgrupp. Det är alltså en ekvation som inte är så enkel att lösa.

En slutsats som jag drar utifrån utvärderingen är att någon behöver ha ett särskilt ansvar för DUR också i framtiden. En av projektledarna har under år 2005 det uppdraget. Det anser jag vara ett klokt beslut men jag tror inte att det är tillräckligt. DUR-materialet kom- mer att behöva förändras utifrån att förutsättningarna för arbetet ändras genom lagändringar eller nya rekom- mendationer. Det kommer antagligen också att bli så att när DUR har använts en tid så kommer användarna att ha förslag på förändringar/förbättringar. Det har hittills varit en viktig förutsättning i arbetet med DUR att modellen har skapats, prövats och ändrats av per- sonal i verksamheterna. Det är något som också är vik- tigt för framtiden, att medarbetarna upplever att de kan påverka det verktyg som de arbetar med om/när de har goda skäl för att göra ändringar. Detta måste någon ta hand om ”centralt”, det kan knappast vara upp till varje stadsdel eftersom DUR-materialet är en fråga för hela Göteborg.

Det kommer också att krävas insatser i form av information och utbildning av personal i framtiden.

Andra instrument som ASI och BBiC har utbildning kopplad till sina instrument, och det kommer också DUR att behöva. Det kommer successivt in ny personal i verksamheterna. De känner inte till idéerna bakom DUR och har inte varit med om att ta fram DUR-mate- rialet.

När DUR har ett fungerande IT-stöd kommer det att finnas information på en aggregerad nivå. En vik-

tig fråga blir då hur den informationen ska hanteras.

Vem ska ta del av uppgifterna och vem återkopplar den informationen till stadsdelarna? Hur ska förändringar följas upp?

En målsättning med den här utvärderingen har va- rit att beskriva vad DUR har inneburit på olika nivåer.

Denna målsättning har bara delvis kunnat uppfyllas. I rapporten finns det exempel på erfarenheter av att an- vända DUR hos socialarbetare och klienter. Men för att få en helhetsbild av vad DUR har kommit att inne- bära skulle det krävas en ny utvärdering om några år.

Så här långt tycks DUR innebära fördelar både för kli- enterna och socialarbetarna, men utvärderingen hand- lar än så länge om ett ganska kort perspektiv och om- fattar inte alla stadsdelar.

Något som jag har blivit imponerad av under det här utvärderingsuppdraget är den livskraft som tycks finnas i DUR. Jag tror att det dels handlar om hand- lingskraftiga projektledare, och dels om styrgruppens förtroende för projektidén och projektets genomföran- de. Antagligen är det också så att DUR har tillkommit vid rätt tidpunkt, att det svarar mot ett upplevt behov ute i verksamheterna, och därför också efterfrågas på många håll. Det har funnits flera tillfällen när DUR:s vara eller inte vara har ställt på sin spets, men arbetet har hela tiden fortsatt. Detta visar också en god insikt i vad som krävs för ett förändringsarbete. Det är ett väl- känt faktum att förändringsarbete tar lång tid, men min erfarenhet är att det är sällan som man i en organisa- tion också tar konsekvensen av detta. Det har Göte- borgs Stad gjort ifråga om DUR-projektet.

Avslutningsvis hoppas jag att ansvariga för DUR nu inte ”snubblar på målsnöret” utan ger DUR förut- sättningar att kunna genomföras fullt ut i alla stadsde- lar i Göteborg.

Lena Larsson

(8)

1. Inledning

Under senare år har frågor som gäller uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling varit i fokus inom många områden i samhället. Socialtjänsten är inget undantag, och inte minst individ- och familjeom- sorgen har fått ta emot en hel del kritik för brister när det gäller utvärdering av vad insatser leder till i berör- da människors liv. Kraven ”uppifrån” har blivit tydli- gare bl.a. i form av skärpt lagstiftning och allmänna råd från Socialstyrelsen. Dokumentation inom socialt arbete är en kärnfråga när det gäller att redovisa de beslut och den handläggning som sker i enskilda ären- den och som underlag för uppföljning och utvärdering.

Behovet av en strukturerad dokumentation har beto- nats från Socialstyrelsens sida. Också från socialtjänst- ens verksamheter och flyktingenheterna i Göteborg har det uttryckts behov av en gemensam strukturerad do- kumentation och en önskan att kunna följa upp och utvärdera det sociala arbetet.

Sedan februari 2000 pågår DUR-projektet i Göte- borgs Stad. DUR står för Dokumentation Utvärdering och Resultat. Projektets syfte är att arbeta fram en mo- dell, ett verktyg, för strukturerad dokumentation och utvärdering av resultat i det sociala arbetet inom soci- altjänstens individ- och familjeomsorg och flyktingen- heterna.

Samtidigt som kraven finns på en mer strukturerad dokumentation och en fortlöpande uppföljning och ut- värdering av socialtjänstens insatser finns det kritiker som menar att det sociala arbetets karaktär är sådant att det blir olämpligt eller omöjligt att splittra upp verk- samheten i mätbara variabler. DUR-projektet skulle kunna ses som ett lokalt försök att lösa detta dilemma, att både åstadkomma en strukturerad dokumentation och samtidigt ta hänsyn till det sociala arbetets karak- tär.

Jag påbörjade mitt utvärderaruppdrag i februari 2002. Sedan dess har tre delrapporter publicerats:

• Vad är DUR? (2002)

• DUR som metod i Anna-gruppen i Backa stadsdels- förvaltning (2003)

• IT-stödet till DUR – vad hände med det? (2004)

Delrapporterna finns tillgängliga på FoU i Väst/GR:s webbplats (www.fouivast.com) och på DUR:s webbplats (www.goteborg.se/dur)

Den här rapporten är utvärderingens slutrapport.

Att följa DUR-projektet har varit en spännande resa och mycket har hänt under resans gång. Från att ha beskrivits som ett instrument för strukturerad dokumen- tation och utvärdering har DUR alltmer kommit att framstå som en metod i socialt arbete, och DUR-utred- ningen har ibland till och med beskrivits som en insats (i Anna-gruppen, se rapport 2003).

Vad är då DUR? Ja, det är en av de frågor som jag ska försöka besvara. Andra frågor som diskuteras i rap- porten är hur implementeringen av DUR har gått till och vad DUR innebär för de som är berörda; chefer, socialarbetare och klienter.

Läsanvisning

Det här är en arbetsrapport, ett sätt att återföra utvär- deringens resultat till uppdragsgivarna och till övriga intresserade. Läsaren kan uppleva delar av rapporten som onödigt detaljrik. I rapportskrivandet är det alltid en avvägning mellan att åstadkomma en lättläst text och att redovisa vad olika slutsatser grundas på. I en utvärdering anser jag det viktigt att ”alla fakta” finns med, även om det inte alltid underlättar läsandet.

Rapporten är skriven så att olika kapitel, exempel- vis om IT-frågan eller om hur DUR har använts i olika stadsdelar, ska kunna läsas var för sig. Det är inte all- tid man som läsare vill ta del av hela rapporten, från pärm till pärm, utan kanske bara ett visst avsnitt. Å andra sidan innebär det att vissa fakta finns på flera ställen, något som kan upplevas som en onödig upp- repning för den som läser hela rapporten.

Utvärderingens viktigaste resultat redovisas i sam- manfattningen och i det avslutande diskussionskapit- let.

(9)

2. Bakgrund

2.1 Uppdraget att utvärdera DUR-projektet

FoU i Väst/GR har haft uppdraget att utvärdera DUR- projektet. Under tiden februari 2000 - sommaren 2001 var Per-Åke Karlsson, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, utvärderare av projektet. Han sammanfattade sina erfarenheter och iakttagelser i en PM, ”DUR:s första 450 dagar”.

I februari 2002 fick jag via FoU i Väst/GR uppdra- get att fortsätta utvärderingen av DUR. DUR-projektet hade då förlängts i ytterligare tre år och det hade be- slutats att utvärderingen skulle följa DUR under den tiden, dvs. februari 2002 - februari 2005.

Två huvudfrågor har stått i fokus för utvärdering- en:

• Implementeringen av DUR-modellen (den modell som arbetats fram i projektets arbetsgrupper) i Individ- och familjeomsorgens (IoF:s) verksamhet och flyktingverk- samheten.

• Vad har DUR:s dokumentations- och utvärderingsmo- dell kommit att innebära?

Något som inte har ingått i utvärderingsuppdraget är att bearbeta de data som användningen av DUR-mo- dellen kommer att generera. Ansvaret för det vilar i första hand på respektive enhet i verksamheterna. Det kommer sannolikt att finnas många intressanta teman för forskning utifrån detta material, men det är en se- nare fråga och har inte ingått i utvärderingen av DUR.

Utvärderingen skulle följa projektet och kontinuer- ligt återkoppla resultatet till projektledningen och styr- gruppen. Det innebär att uppdraget gällde en process- utvärdering med en formativ ansats, utvärderingen skul- le inte värdera resultatet av projektet i efterhand utan finnas med och påverka projektet under den tid projek- tet pågick. På så sätt var det tänkt att den skulle vara ett stöd, en ”temperaturmätare” på projektet för pro- jektledare och styrgrupp.

Återkopplingen har skett både muntligt och skrift- ligt. Muntligt vid återkommande träffar med projekt- ledningen och avrapportering till styrgruppen under projekttiden. När utvärderingen har slutförts planeras

också återföring i seminarieform. Den skriftliga åter- kopplingen har skett i form av tre delrapporter och den- na slutrapport.

Syftet med utvärderingen av DUR kan beskrivas som framför allt främjande och lärande. Patton (1989) framhåller att det är viktigt att klargöra med vilket syfte en utvärdering genomförs. Om syftet med utvär- deringen är att i efterhand bedöma effektiviteten av ett program och kanske ge underlag för beslut om ett pro- jekt ska fortsätta eller avslutas är det en summativ ut- värdering som ska genomföras. Om syftet däremot, som när det gäller utvärderingen av DUR, är att samla in- formation som kan användas för att förbättra och ut- veckla ett pågående program eller projekt är det lämp- ligt att använda en formativ ansats. Det är dock myck- et svårt, eller kanske till och med omöjligt, att enbart vara formativ i en utvärdering. I de flesta fall blir det både summativa och formativa inslag, och så är det också i utvärderingen av DUR.

2.2 Tillvägagångssätt

Under utvärderingens gång har data insamlats på olika sätt. När jag började mitt uppdrag som utvärderare behövde jag skaffa mig kunskap om vad DUR egentli- gen var och vad som hade hänt i DUR-projektet under de två första åren, 2000-2002. Genom informationen i de databaser som har funnits i DUR-projektet har det varit möjligt att följa händelseförloppet i projektet se- dan starten. Databaserna har fortlöpande uppdaterats av projektledarna, och det innebär att de har varit en viktig informationskälla under hela utvärderingstiden.

Utöver den information som fanns i databaserna behövdes det mer ingående och flerdimensionella be- skrivningar av processen i projektet. Projektledarna har varit viktiga nyckelpersonerna för detta. Vi har haft regelbundet återkommande möten när projektledarna har berättat om vad som har hänt sedan sist i projekt- arbetet och jag har haft möjlighet att ställa frågor.

Anteckningar från mötena har sammanfattats skriftligt.

Vid några tillfällen har jag också deltagit i styrgrupp- ens möten och i möten med arbetsgrupper och referens- grupp.

(10)

För att ta reda på erfarenheterna av att delta i DUR:s arbetsgrupper, och även för att få en uppfattning om vilka förväntningar som fanns på DUR-projektet, har deltagare från arbetsgrupperna deltagit i gruppintervju- er. Grupperna bestod oftast av 3-5 deltagare och inter- vjuerna hade formen av öppna frågor utifrån olika frå- geområden. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ut. Deltagarna i arbetsgrupperna fick också be- svara ett antal frågor skriftligt och enskilt innan grupp- intervjuerna.

Projektledarna och styrgruppens medlemmar har intervjuats i personliga intervjuer. Också andra nyck- elpersoner har intervjuats under utvärderingens gång.

Dessa personer har valts ut utifrån vad som har varit aktuellt att beskriva i projektets process, exempelvis personal vid stadskansliet, ADB-kontoret, personal inom IoF (individ- och familjeomsorgen) och flyktingmottag- ningarna. Utvärderaren har också varit närvarande vid ett antal olika möten med arbetsgrupper inom IoF och flyktingmottagningarna. I studien i Backa (Larsson 2003) har också några klienter intervjuats. Vid samtliga in- tervjuer har öppna frågor använts, eftersom det var angeläget att intervjupersonerna skulle ha möjlighet att beskriva sina erfarenheter och attityder med egna ord.

Den intervjuformen gjorde det också möjligt för mig att ställa följdfrågor och be om ytterligare förklaringar kring svaren. När det bedömdes möjligt och lämpligt har intervjuerna spelats in på band och senare skrivits ut, och i övriga fall har intervjuerna dokumenterats genom anteckningar vid intervjutillfället.

Jag ville också ta reda på hur implementeringen av DUR har lyckats. Under år 2003 skickades en enkät ut till samtliga IoF-chefer i Göteborg. I den enkäten ställ- des endast ett fåtal frågor om pågående utvecklingsar- beten inom de olika stadsdelarnas individ- och familje- omsorgsverksamheter. Projektledarna och deltagare i styrgruppen har intervjuats om frågor som rör imple- menteringen och dessutom har jag fått ta del av de upp- följningar som projektledarna har gjort under projek- tets gång. Jag har också träffat personalgrupper i någ- ra olika stadsdelar och flyktingenheter och fått deras beskrivningar av hur det har varit att försöka integrera DUR i det sociala arbetet.

Tre delrapporter har skrivits under utvärderingens gång. De personer som har intervjuats och som kan igenkännas i rapporterna har fått läsa och kommentera rapporten innan den har lämnats ut till andra läsare.

Utöver arbetet att följa DUR-projektet har jag ock- så tagit del av aktuell litteratur och annan aktuell in- formation för att kunna sätta in DUR-projektet i ett sammanhang och se DUR i relation till andra pågåen-

de projekt med liknande målsättning. I utvärderingen av DUR-projektet har jag haft fortlöpande handledning av docent Östen Ohlsson vid Handelshögskolan, Göte- borgs universitet.

2.3 Rapportens upplägg

I nästa kapitel, kapitel tre, beskrivs idéerna bakom DUR-projektet och i det följande kapitlet sätts DUR in i sitt sammanhang. I kapitel fem och sex beskrivs DUR- materialet, det material som projektets arbetsgrupper har arbetat fram, och det finns också en beskrivning av den process som har pågått i DUR-projektet. Det sjun- de kapitlet handlar om en viktig förutsättning för DUR:s genomförande, nämligen det integrerade IT-stödet och vad som har hänt med det. I kapitel åtta beskrivs erfa- renheter av att använda DUR utifrån några olika ex- empel. Kapitel nio och tio innehåller en analys och re- kommendationer utifrån utvärderingens resultat.

(11)

3. DUR som idé

(Dokumentation, Utvärdering och Re- sultat) är en metod för att skapa en sys- tematisk dokumentation för socialtjänstens individ- och familjeomsorg och flyktingverksamheterna i Göteborgs Stad. Utöver att skapa en systematisk dokumentation är syftet med DUR också att möjliggöra uppföljning och utvärdering i enskilda ärenden – att ge svar på vad socialtjänstens insatser leder till i enskilda människors liv. Förutsatt att DUR har ett fungerande integrerat IT- stöd ska det också vara möjligt att sammanställa data på en aggregerad nivå, så att det går att få en samlad bild, för olika stadsdelar och för hela Göteborgs Stad, av olika klientgrupper, deras behov och vilka insatser som ges. Under projektets gång har också idéerna om hur DUR kan användas delvis förändrats och utvidgats.

Detta beskrivs längre fram i rapporten.

I det här kapitlet beskrivs tankarna bakom DUR, vad syftet och målsättningen var för DUR-projektet och vilka förväntningar och farhågor som har funnits inför projektet.

3.1 Syfte och målsättning för DUR-projektet

I stadskansliets tjänsteutlåtande från den 13 februari 2002 finns syftet för DUR beskrivet på följande sätt:

... att åstadkomma en gemensam och systematisk dokumen- tation för Göteborgs Stad som ger kunskap och möjliggör utvärdering av insatser för individer och grupper.

Målet som skulle vara uppnått i mars 2005 när projek- tet enligt planerna skulle vara avslutat beskrivs i sam- ma tjänsteutlåtande:

• DUR används av samtliga socialsekreterare och flyk- tingkonsulenter för personalärenden vid myndighetsut- övning i Göteborgs Stad.

• De göteborgare som besöker IoF och flyktingenhete- rna är delaktiga i planeringen och utvärdering när det gäller den egna situationen.

• Socialsekreterare, flyktingkonsulenter och ledning på olika nivåer kan använda och analyser material ur DUR för att få kunskap om gruppers behov och vad insatser leder till för de människor som man har kon- takt med.

• DUR-materialet kan bidra med underlag för verksam- hetsanalyser och uppföljning av verksamheten.

• Nya yrkesroller och arbetsmetoder kan utvecklas med ökad kunskap som grund.

DUR förväntades alltså lösa problem på flera olika ni- våer. Att förväntningarna på DUR har varit mycket stora framgick tydligt vid intervjuer med deltagare ur DUR:s arbetsgrupper och medlemmar i styrgruppen under år 2002.

3.2 Förväntningar och farhågor för DUR

Förväntningar

När DUR-projektet startade fanns det stora förväntning- ar på vad projektet skulle kunna åstadkomma. Dessa förväntningar hade olika fokus. En del handlade om vikten av en bra dokumentation där klienten/flykting- en är delaktig i sin utredning. Andra handlade om be- hovet av en bättre kunskap om verksamheterna och möjligheten att jämföra resultat och utveckla insatser utifrån olika målgruppers behov. De förväntningar på DUR som uttrycktes i intervjuerna (Larsson 2002) sam- manfattas nedan utifrån tre olika perspektiv: ett led- ningsperspektiv, ett socialarbetarperspektiv och ett kli- ent/flyktingperspektiv. När det gäller klienternas/flyk- tingarnas perspektiv är detta tolkat av socialarbetare och/eller chefer. Inga klienter eller flyktingar har i det tidiga skedet av utvärderingen tillfrågats om sina för- väntningar på DUR.

Förväntningar ur ett ledningsperspektiv

På ledningsnivå förväntades DUR innebära att chefer och politiker skulle få mer information för sitt plane- rings- och ledningsarbete, kort sagt ett bättre besluts- underlag. Det skulle också innebära att socialtjänstens arbete synliggjordes och att det skulle bli lättare att lämna tillförlitliga statistiska data till nationell nivå.

En av intervjupersonerna gav exemplet att det ofta på- stås att Sverige har en dåligt fungerande flyktingmot- tagning. Där krävs en analys, påpekade hon:

DUR

(12)

Vilka grupper har vi? Hur ser grupperna ut när det gäller bostad, utbildning, hälsa? Vilka mål är realistiska utifrån ett tvåårsperspektiv och vad krävs för att uppnå dessa?

Hon förutsatte att en sådan analys skulle bli naturlig att göra utifrån den information som DUR skulle kom- ma att generera.

Cheferna hoppades också att DUR skulle ge infor- mation som kan användas för verksamhetsutveckling och processdiskussioner. DUR förväntades också bli ett redskap för att bättre ta vara på de goda idéer och erfa- renheter som finns i verksamheterna. En kommentar var: ”Mycket av det vi påbörjar och utvecklar i vissa skeden, det tappar vi. Där kan DUR vara en hjälp i framtiden.”

Förväntningar ur ett socialarbetar- perspektiv

Också på socialarbetarnivå såg intervjupersonerna det som viktigt att kunna förmedla en mer seriös bild av socialtjänstens arbete än den som brukar beskrivas i media. Socialsekreterarna beskrev behovet av att kun- na relatera till en professionell kunskapsbas i stället för att ”känna och tycka utifrån sig själva”. En av inter- vjupersonerna uttryckte det så här: ”… i media fram- ställs vi som helt stolliga känslomässigt styrda indivi- der som improviserar hela tiden”. DUR förväntades bidra till en ökad professionalitet hos socialarbetarna.

En synpunkt från intervjupersonerna var att man genom DUR kommer att ha bättre möjlighet att följa ärenden över tid och även få en bättre överblick över vad som har hänt tidigare i ärendena. Flera intervju- personer trodde att modellen skulle komma att bli till god hjälp både för nyanställd och nyutexaminerad per- sonal och vid handläggarbyten. En av projektledarna sa angående dokumentationen:

Jag skulle vilja att socialarbetarna skulle förstå att dokumen- tationen är en del av det sociala arbetet och ett verktyg som man verkligen kan använda ihop med klienterna.

För socialarbetarna förväntades utvärdering genom DUR ge mer kunskap så att det skulle bli lättare att bistå klienterna med rätt insats, och en feedback i hur det går för klienterna. En stärkt yrkesroll med mer socialt arbete och mindre administration trodde intervjuper- sonerna skulle bli en följd av detta, liksom större ar- betsglädje.

Förväntningar ur ett klient/flyktingperspektiv

När det gäller klienterna/flyktingarna framhöll inter- vjupersonerna att det kommer att bli en större enhetlig- het inom arbetsgrupper och mellan olika stadsdelar. Det

skulle innebära att klienterna/flyktingarna bemöts på samma sätt, att det inte blir så stor skillnad beroende på vilken handläggare man kommer till, utan att sam- ma slags frågor ställs. DUR förväntades också innebä- ra en mer allsidig utredning och mindre risk för god- tycke. Det skulle också kunna innebära att besluten fat- tas snabbare.

En annan förväntning på DUR var att klienter/flyk- tingar kan komma att känna sig mer delaktiga och res- pekterade, mer sedda och lyssnade på. ”I dag är det till största delen socialarbetaren som talar om vad man ska prata om och sätter gränserna för det” sa en av intervjupersonerna.

En av styrgruppens medlemmar uttryckte det så här:

Med DUR blir det en tydligare bild av situationen både för klient/flykting och socialarbetare, en större tydlighet och ett bättre beslutsunderlag, vilket kan gagna klienten/flyktingen men också kan innebära att det ställs högre krav.

Intervjupersonerna förväntade sig att klienten/flykting- en genom DUR skulle kunna få hjälp att strukturera sitt problem och få hjälp till självhjälp. En annan för- väntning på DUR var att det skulle komma att innebä- ra en bättre kontinuitet eftersom den information klien- ten/flyktingen lämnar finns dokumenterad så att en even- tuell vikarie eller ny handläggare lätt kan se hur plane- ringen ser ut och vad som hittills hänt i ett ärende.

Farhågor

De farhågor som intervjupersonerna uttryckte handla- de nästan uteslutande om problemen med att få DUR integrerat i verksamheterna så att det verkligen används av alla. Det problem som de flesta angav var tidsåt- gången för att använda DUR. Erfarenheterna i arbets- grupperna var att man lägger mycket tid i början av en DUR-utredning, men att den tiden kan man senare ha igen i det fortsatta arbetet med klienten/flyktingen. Det tar dock tid att sätta sig in i och ta till sig ett nytt arbetsredskap. ”Kommer den tiden att finnas?” var en fråga som ställdes under intervjuerna.

En annan farhåga var att det inte skulle bli så att alla verksamheter verkligen använder DUR. ”För att det ska bli användbart måste vi använda det” sa en av intervjupersonerna. Om inte alla använder det går det inte att få ut någon statistik för Göteborg.

Några intervjupersoner var oroliga över att förvänt- ningarna på DUR kanske var för höga, att det fanns en övertro till vad DUR-modellen skulle kunna lösa. ”DUR är ett redskap, varken mer eller mindre”, påpekade en av socialarbetarna. Några funderade också över om- fattningen av DUR, och menade att det kanske fanns en risk att DUR skulle kunna bli alltför omfattande.

(13)

Intervjupersonerna ansåg att något som är mycket centralt, ja sannolikt en förutsättning för DUR: s exis- tens, är att det verkligen blir lätt att använda i det var- dagliga arbetet och inte uppfattas som ytterligare en arbetsuppgift. Förutsättningen för detta är enligt inter- vjupersonerna ett integrerat IT-stöd. Några uttryckte farhågor om detta, eftersom det inte var klart hur ett sådant IT-system skulle se ut. En av intervjupersonerna betonade också behovet av att stadsdelarna får ekono- miska möjligheter att investera i den senaste IT-miljön.

Det var ytterst få intervjupersoner som hade andra farhågor än tidsåtgången när det gällde konsekvenser- na av att använda DUR-modellen. I stort sett alla tyck- tes vara övertygade om att DUR skulle innebära positi- va effekter på alla nivåer. Några få personer tog dock upp risken att DUR-materialet skulle kunna missbru- kas och användas som en ”mall” så att frågandet blir mekaniskt och stelt, bara en formsak. En annan farhå- ga som uttrycktes var att det kan finnas ett motstånd hos socialarbetarna mot att strukturera upp sitt arbete och lägga ytterligare vikt vid dokumentationen. Detta kan upplevas som att man blir styrd och det kan finnas en risk att det ställs i motsatsställning mot att sätta mötet och samtalet med klienten i centrum.

Utifrån intervjusvaren tycktes arbetsgruppernas och styrgruppens deltagare vara överens om att det behövs en mer systematisk dokumentation inom IoF och flyk- tingmottagningarnas verksamhetsområden. Varför är då en sådan systematisk dokumentation så viktig? Den frå- gan diskuteras i nästa avsnitt.

3.3 Varför behövs det en systematisk kunskap om insatsernas värde?

I avsnittet om förväntningarna på DUR finns flera goda skäl för en systematisk dokumentation beskrivna. Do- kumentationen blir en förutsättning för att också kun- na följa upp och värdera socialtjänstens insatser. Det är något som inte minst Socialstyrelsen i många sam- manhang har framhållit som önskvärt och till och med nödvändigt. En systematisk kunskap om insatsernas värde ger yrkesverksamma och företrädare för klienter och brukare bättre tillgång till saklig information om vad olika insatser innebär och vilka resultat som kan förväntas under olika förutsättningar. Den ger också en ökad gemensam kunskapsbas för yrkesverksamma socialarbetare och fungerar som kunskapsunderlag och stöd för beslut i organisationen.

En systematisk kunskap om insatserna ger också bättre möjligheter att informera klienter, brukare, fi- nansiärer och allmänhet om vilka krav och förvänt- ningar som kan ställas på det sociala arbetet och vilka

möjligheter som står till buds. Det är också en viktig del i respektfullt bemötande och kan ge klienter och brukare bättre förutsättningar för att delta och utöva inflytande över sin situation (Pettersson & Johansson 2001).

Det som uppnås genom arbetet inom offentlig verk- samhet är dessutom av stor samhällsbetydelse. Verk- samheternas kvalitet och resultat och insatsernas effek- ter är viktiga, både för många enskilda människor och för hela befolkningens välfärd och livskvalitet. Som helhet kostar välfärdstjänsterna oss många hundratals miljoner kronor årligen. Satsas de pengarna rätt? är en fråga som Karin Tengvald ställde (2001).

Tengvald (2001) beskriver att hon under sin tid på Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) har fått en ganska förvirrad bild av det sociala utvecklings- arbetet. Visserligen pågår det ständigt så kallade ut- vecklingsprojekt inom socialtjänsten, och det uppfinns eller importeras nya metoder och modeller för socialt arbete. Vissa av dem sprids lite osystematiskt och til- lämpas mer eller mindre i enlighet med den ursprungli- ga modellen. Men resultaten jämförs inte med resulta- ten från tidigare använda arbetssätt och helt andra fak- torer än frågan om vad projekten eller de nya arbets- sätten ger för resultat för klienterna tycks vara avgö- rande. Något som däremot har betydelse, enligt Teng- vald, är om det finns en kommunikativt begåvad eld- själ, en entreprenör som kan marknadsföra sin modell på konferenser, inbjuda till studiebesök och så vidare.

Tengvald betonar att det är viktigt att följa upp vad man åstadkommer i det sociala arbetet och också krä- va att nya arbetssätt ska vara utvärderade och ha visat sig vara verkningsfulla innan de används i större ska- la. Annars blir följden både att verksamheten blir risk- fylld för klienterna och att utvecklingsstrategin blir onödigt kostsam för socialtjänsten.

En annan aspekt som Tengvald tar upp är att de kommersiella intressena inom socialtjänstens område förstärks i och med att alltmer av verksamheten kon- kurrensutsätts. Då står både klienterna och yrkeskåren ganska försvarslösa, framhåller hon.

Denna situation innebär, som jag ser det, ett kontinuerligt och ganska så okontrollerat experimenterande med utsatta människor i behov av stabilt socialt stöd, något jag finner svår- förenligt med god professionell etik. (Tengvald 2001 sid. 27).

DUR som idé tycks stämma väl överens med Socialsty- relsens syn på systematisk kunskap om socialtjänstens insatser. I nästa kapitel sätts DUR in i sitt samman- hang, både när det gäller kraven på socialtjänsten på en nationell nivå och de behov som finns i Göteborgs Stad av ett manualbaserat dokumentationssystem.

(14)

4. DUR i sitt sammanhang

I det här kapitlets första del beskrivs bakgrunden till DUR först i relation till nationella krav på social- tjänsten. Evidensbaserat socialt arbete diskuteras ock- så. Slutligen beskrivs DUR:s sammanhang utifrån ett Göteborgsperspektiv.

4.1 De nationella kraven på utvärdering och kvalitetsutveck- ling inom socialtjänsten

Socialstyrelsen har under senare år framfört kritik mot att socialtjänstens verksamhet inte är grundad på till- räcklig kunskap och inte håller en tillräckligt hög kva- litet. Att socialtjänstens verksamhet behöver följas upp och utvärderas på ett bättre sätt är dock inte någon ny tanke.

Redan 1974 förutsatte Socialutredningen i sitt prin- cipbetänkande att socialtjänstens verksamhet skulle ut- värderas (SoU 1974:39). Socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1982, är en ramlag där målen för verksamheten beskrivs. En sådan lagkonstruktion förutsätter uppfölj- ning/utvärdering, för hur ska man annars kunna veta i vilken utsträckning verksamheten uppfyller målen?

En förändrad socialtjänstlag trädde i kraft den 1 januari 1998. I lagens § 7a framgick det att:

Insatserna inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialtjänstens uppgifter skall det finnas perso- nal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Redan i juni samma år kom en ändring av samma pa- ragraf. I ett tillägg fastställdes det att kvaliteten i verk- samheten fortlöpande ska utvecklas och säkras.

I den nya omarbetade socialtjänstlag som trädde i kraft den 1 januari 2002 betonas kravet på god kvalitet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Detta krav förtydligas ytterligare i ”Allmänna råd för kvali- tetssystem inom socialtjänstens individ- och familjeom- sorg” från Socialstyrelsen (SOSFS 2000:15). Där stäl- ler Socialstyrelsen krav på att verksamheternas kvali- tet bör utvärderas utifrån hur väl de uppfyller lagstift- ningens krav och intentioner samt kommunala mål och riktlinjer. Utvärderingen bör också ge svar på vilka ef- fekter insatserna ger relaterat till den enskildes livssitu- ation. Hur verksamhetens kvalitet bedöms av den en-

skilde och av andra intressenter bör också utvärderas.

Efter att flera utredningar hade påvisat vikten av att följa upp och utvärdera sociala metoders arbetssätt och värde för klienterna och för samhället i stort fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att genomföra programmet Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Denna satsning var ett led i att skapa förutsättningar för att socialtjänstens insatser i större utsträckning skulle baseras på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Nationellt program för kunskaps- utveckling inom socialtjänsten

Under åren 2000-2003 har Socialstyrelsen bedrivit pro- jektet Nationellt stöd för en kunskapsbaserad social- tjänst. Regeringens uppfattning var att särskilt en viss typ av kunskapsbrister i socialtjänstens kärnverksam- heter skulle stå i fokus för programmet, nämligen be- hovet av att kunna värdera effekter och resultat av so- cialtjänstens verksamhet (Pettersson L & Johansson G 2001). Kunskapsbildningen och det kontinuerliga läran- det behövde ges en starkare ställning inom socialtjäns- ten, och det fanns därför skäl att ”främja en mer syste- matisk process av prövning och utvärdering av meto- der och arbetssätt än vad som sker idag…” (Regerings- uppdrag 1999-09-23).

Socialstyrelsen såg detta som ett viktigt uppdrag för socialtjänsten och det sociala arbetets framtida ut- veckling. Uppdraget var ett steg i förtydligandet av socialtjänstens ”kvalitetsparagraf” som ju säger att socialtjänstens insatser skall vara av god kvalitet. Det var framför allt två uppmaningar i utredningsdirekti- ven som Socialstyrelsen tog fasta på:

• Klientperspektivet ska sättas i fokus

• Kunskaperna om vilka resultat som uppnås för klien- ter och brukare ska förbättras. Detta förutsätter att kontinuerlig kunskapsbildning och kontinuerligt lär- ande byggs in i socialtjänsten på ett sätt som främjar en mer systematisk process av prövning och utvärde- ring av det sociala arbetet.

Dessa två punkter stämmer mycket väl överens med utgångspunkterna för DUR. Ett av DUR:s syften är att göra klienterna mer delaktiga i den egna utredningen.

(15)

En annan konsekvens av DUR är att det förväntas bi- dra till en större likhet i utredningsförfarandet och där- med skapa en större rättssäkerhet för klienterna. Alla skulle behandlas på ungefär samma sätt, oavsett vilken stadsdel i Göteborg eller vilken handläggare som an- svarar för utredningen. Kunskapsbyggandet är en grund- bult i DUR-modellen, och det är meningen att systema- tiskt dokumenterad information också ska ge en pro- cess för uppföljning och utvärdering av insatser. Effek- terna av verksamheten är i fokus för utvärderingar uti- från DUR.

En av de viktigaste idéerna utifrån det nationella kunskapsprogram som Socialstyrelsen har lanserat är den som gäller en evidensbaserad socialtjänst. Det är något som med största sannolikhet har påverkat utform- ningen av DUR. Nästa avsnitt tar upp vad en evidens- baserad socialtjänst kan innebära och vad den kan få för konsekvenser för det sociala arbetet. Socialstyrel- sens uppfattning beskrivs, men också vad några kriti- ker anser i frågan.

Diskussion om evidensbaserat socialt arbete

En grundläggande tanke i projektet Nationellt stöd för en kunskapsbaserad socialtjänst är att socialtjänstens arbete ska grundas på forskning och beprövad erfaren- het. I debatten kring detta projekt förefaller, enligt min uppfattning, fokus mest ha legat på forskning – och inte minst på begreppet en evidensbaserad socialtjänst.

Vad innebär det? Finns det en motsättning mellan forsk- ning och beprövad erfarenhet?

Begreppen evidens och evidensbaserad kunskap

Begreppet evidens kan översättas med ”bevis”, att veta att något är sant. En annan förklaring till ordet evidens är ”påtaglighet, övertygande visshet” (Bonniers 1985).

Socialstyrelsen ger en mildare definition:

Begreppet evidensbaserad kunskap är en översättning från det engelska ordet evidence som betyder ungefär indikation på eller belägg för, till skillnad från engelskans proof som betyder bevis (CUS-nytt 2001).

Socialstyrelsen använder ofta begreppet evidensbase- rad kunskap. Karin Tengvald (2001) konstaterar att definitionen av evidensbaserad kunskap inte är så väl preciserad. ”Det förefaller handla om (att skapa) en systematisk kunskapsbas med hjälp av forskning och utvärdering av det sociala arbetets praktik” (sid. 24).

Hon konstaterar att forskning kan se ut på olika sätt men anser att utvärdering av praktiken är något mer

entydig. Tengvald framhåller att ordet evidens inte hel- ler i ordböckerna är något absolut eller exakt utan sna- rare handlar om en glidande skala av mer och mindre säkra påståenden eller belägg för något.

Enligt Socialstyrelsen (Pettersson & Johansson 2001) är tanken med en evidensbaserad kunskap att man kan nå viss mer generell kunskap om verkningsfulla arbets- sätt med hjälp av

• systematisk dokumentation och sammanställning av det lokala klientarbetet och dess resultat och

• empiriska jämförelser av resultat och effekter av oli- ka sociala arbetssätt

Karl-Axel Månsson, fil dr i sociologi och professor i socialt arbete, är skeptisk till Socialstyrelsens defini- tion. Han framhåller att begreppet evidensbaserad kun- skap har hämtats från medicinens område, och då hand- lar det om att fatta beslut om patienters behandling på basis av bästa tillgängliga vetenskap. Vetenskap har då betydelsen:

1. experimentell forskning på laboratorienivå,

2. studier av kliniska effekter av behandling, främst genom kontrollerade studier (där randomiserade studier tillmäts störst trovärdighet),

3. systematiska kunskapsöversikter och meta-analyser som talar om vilken behandling som fungerar bäst för vilka pa- tienter.

(Månsson 2000 sid.6)

En annan person som är kritisk till Socialstyrelsens syn på evidensbaserad kunskap i socialtjänsten är Björn Öystein Angel, lektor vid högskolan i Agder. Han sä- ger att evidence kan översättas med bevis. Erfarenhe- ten som grund för insatser ska ersättas med ”säkra be- vis”. Begreppet har utvecklats inom medicinen utifrån att det fanns mängder av forskningsresultat och ett be- hov av att systematisera, att reducera gapet mellan forsk- ning och praktik. Ibland översätts evidensbaserat med kunskapsbaserat, säger Angel, och han anser att detta inte är oproblematiskt. Begreppet evidensbaserat hand- lar om något mer än de traditionella begreppen, som dokumenterad kunskap, forskningsbaserat eller veten- skapligt bevisat (Angel 2003).

Forskning som godkänns i evidensbaserade program bygger på randomiserade studier som läggs in i data- baser, varefter man gör metastudier. Därför blir det onyanserat att översätta evidensbaserat med kunskaps- baserat, menar Angel.

Är det då möjligt med en evidensbaserad social- tjänst? Det råder det delade meningar om, och den frå- gan diskuteras i nästa avsnitt.

(16)

Kan socialtjänsten vara evidensbaserad?

Enligt socialtjänstlagens intentioner är varje individ unik och ska behandlas med respekt för sin integritet.

Socialt arbete innefattar komplexiteten i människors liv och livsvillkor, och sociala processer är interaktiva händelseförlopp där flera aktörer är involverade. Dessa intentioner är också utgångspunkten för DUR. Kan ett så komplext och mångfacetterat område som socialt arbete grundas på evidensbaserad kunskap?

Socialstyrelsens uppfattning är att evidensbaserad kunskap självklart är både bra och nödvändig för det sociala arbetet. Det är inte längre tillräckligt att hänvi- sa till den tysta kunskapen, till övergripande teorier eller filosoferande kring hjälpprocessens värde i sig, hävdar Tengvald (2001). Det krävs också någon form av empiriskt stöd för att arbetet ger positivt resultat för klienter och brukare och därmed för samhället i stort.

Andra, exempelvis Månsson (2000), ser problem med en evidensbaserad socialtjänst utifrån det sociala arbetets karaktär. Det sociala arbetet innefattar kom- plexiteten i mänskligt liv och dess villkor, och det soci- ala arbetet karaktäriseras av svårmätbara relationer.

Månsson beskriver sociala processer som interaktiva händelseförlopp som involverar flera aktörer, och be- tonar att sociala processer, till skillnad från näringsli- vets processer, har ett egenvärde.

Hur är det då möjligt att på ett vetenskapligt sunt sätt, med så kallade exakta metoder, isolera och mäta de faktorer som är verksamma i det komplexa sociala arbetet? undrar Måns- son (sid. 6).

Han anser att den kunskapsteoretiska modell som evi- densbaserad kunskap bygger på är alldeles för snäv och knappast giltig för mer än en mycket liten del av det mångfacetterade sociala arbetet. I stället efterlyser han ett nytt perspektiv som beskriver sociala processer i ter- mer av möten, dialog och värdegemenskap.

Också Angel (2003) är bekymrad över att kunskaps- synen i evidensbaserade program definierar problemen på individnivå. Det bygger på antagandet att om man genomför en insats/behandling på rätt sätt så ger den samma resultat oavsett vem som genomför den. Det är ett medicinskt synsätt, där klienten är bärare av en di- agnos och där det gäller att hitta den effektivaste med- icineringen som kan bota hans eller hennes problem.

Denna ”medicin” förväntas ge samma resultat för alla klienter med samma diagnos.

Var finns då DUR i den här diskussionen? DUR- modellen innebär en systematisk dokumentation, vil- ket förutsätter att delar av det mångfacetterade sociala arbetet kan skiljas ut och beskrivas som enskilda och med varandra jämförbara enheter. Samtidigt innehål-

ler DUR-modellen flera olika frågeformulär utifrån oli- ka målgrupper. Frågeformulären är uppbyggda utifrån en gemensam kunskapsbas, och denna gemensamma kunskap har också formulerats i en frågeguide som är tänkt att vara ett stöd för socialarbetare. Detta tyder på att DUR-projektet har tagit hänsyn till den mångfa- cetterade verksamhet som socialt arbete utgör.

Forskning om vad insatser leder till

Socialstyrelsen förutsätter att en evidensbaserade kun- skap skulle vara till god hjälp bl.a. vid valet av en viss modell eller metod för utredning eller behandling. Ofta väljs en metod eller modell, som exempelvis Uppsala- modellen, Kälvestensmetoden, Visbymodellen eller Minnesotamodellen, utan att socialarbetaren har nå- got empiriskt stöd för att just denna modell eller metod ger bättre resultat än andra arbetssätt. Kunskap om vad insatser verkligen leder till innebär en större rättssäker- het för klienterna, att fler klienter förhoppningsvis får den vård eller behandling som passar bäst för dem och att samhällets resurser används på ett bättre sätt, fram- håller Socialstyrelsen.

Både Månsson (2000 och 2003) och Angel (2003) uttrycker däremot en oro för att stora mängder forsk- ning kan komma att exkluderas när kraven på kontroll blir alltför höga. Det finns risk att studier som bygger på kvalitativa teoretiska urval inte tillskrivs något ve- tenskapligt värde. En annan risk är att effekter av be- handlingar som inte är lätt mätbara blir exkluderade på förhand. Månsson och Angel ser också en fara i att man i framtiden börja designa insatserna efter utvärde- ringsmetodens kontrollkrav och inte efter klienternas problematik. Angel (2003) ser även en fara i att en lo- jalitet med procedurer kan få socialarbetare att åsido- sätta sitt eget personliga ansvar och moraliska värde- ringar. Det kan leda till objektivisering och distanse- ring i stället för engagemang, anser han.

Randomiserade studier beskrivs ofta som ett ideal för evidensbaserad kunskap. Både Månsson (2000 och 2003) och Angel (2003) ser problem med de krav som detta innebär för socialt arbete. I praktiken, framhåller de, är det sällan som slumpen kan få bestämma vem som ska få en viss behandling eller inte. Det finns även etiska problem med randomiserade studier. Det är ex- empelvis inte säkert att en familj går med på risken att hamna i kontrollgruppen, vilket kan göra att urvalet inte blir representativt. Också behandlare och institu- tioner kan ha olika uppfattningar om vilken slags kli- enter som passar eller inte passar i deras behandlings- form. Randomiseringen kan också leda till bristande motivation. En ung människa kan bli mindre motive-

(17)

rad om han eller hon inte själv kan välja eller påverka behandlingen (Angel 2003).

Utifrån DUR är det inte aktuellt att göra randomi- serade studier inom socialtjänsten. Men naturligtvis kan resultatet av DUR komma att användas för vidare forsk- ning, och därmed indirekt bidra till denna typ av un- dersökningar. DUR är en modell för dokumentation och utredning men också ett redskap för uppföljning och utvärdering. Genom att använda DUR förväntas soci- alarbetarna kunna se vad olika insatser leder till i be- rörda människors liv. DUR i sig ställer inte krav på att de behandlingar eller insatser som ges ska vara utfor- made på ett visst sätt, men däremot blir det möjligt att följa upp vad insatserna har lett till på individnivå.

Om detta skulle kunna leda till att vissa insatser, ex- empelvis de som utlovar snabba resultat, prioriteras är omöjligt att veta i nuläget. Det som man skulle kunna förvänta sig är att det blir möjligt att också på grupp- nivå se vilka insatser som tycks ge bättre resultat än andra, och det torde i så fall styra vilka insatser man helst väljer framöver. Det är i dag omöjligt att veta om detta faktum skulle kunna innebära att vissa insatser eller behandlingar utesluts för att de inte har tillräck- ligt lätt mätbara effekter.

I det här avsnittet har vi satt in DUR i ett samman- hang genom att se på de nationella krav som finns på en kunskapsbaserad socialtjänst. Hur några olika kri- tiker ser på Socialstyrelsens krav har också beskrivits.

I nästa avsnitt kommer DUR att placeras i sitt sam- manhang utifrån en annan utgångspunkt, nämligen ti- digare och pågående förändrings-arbeten som gäller ut- värdering och kvalitetsutveckling i Göteborgs Stad. DUR har sannolikt påverkats en hel del av de nationella kra- ven men det har också i Göteborg funnits ett behov av att hitta en gemensam lösning för dokumentation och utvärdering inom socialtjänsten och flyktingverksam- heterna i stadens samtliga 21 stadsdelar.

4.2 Kvalitetsutveckling och

utvärdering inom socialtjänsten i Göteborgs Stad

Sedan flera år tillbaka finns det ett stort intresse för kvalitetsutveckling och utvärdering inom socialtjäns- ten i Göteborg. Många projekt och utvecklingsarbeten har pågått och pågår fortfarande i de 21 stadsdelarna.

Ett viktigt syfte med DUR är att skapa en större enhet- lighet mellan stadsdelarna. Ett projekt med en liknan- de målsättning som DUR startade i Göteborg för mer än 10 år sedan, nämligen BRA-projektet.

BRA-projektet

Redan i början av 1990-talet gjordes ett försök att ska- pa ett enhetligt system för dokumentation och utvärde- ring inom socialtjänsten i Göteborg. Projektet, som kallades BRA-projektet (Behovs- och Resultat-Anlys) leddes av Göran Sandell vid Institutionen för socialt arbete i Göteborg och utvärderades av Per-Åke Karls- son (1992) vid samma institution. En grundtanke i pro- jektet var att uppgifter som samlades in i det vardagli- ga arbetet mellan socialarbetare och klienter också skul- le kunna utgöra underlag för ett mer systematiskt kun- skapsbyggande. BRA-projektet misslyckades i Göteborg, och i sin utvärdering pekar Karlsson (1992) på flera tänkbara orsaker till detta. Ett viktigt skäl anses ha varit att modellen inte var förankrad och efterfrågad i verksamheterna. Andra skäl var att det var en stor per- sonalomsättning under den aktuella tidsperioden och att stadsdelsreformen i Göteborg genomfördes vid sam- ma tidpunkt. Det IT-stöd som var planerat kom inte heller att fungera så som planerat.

Både i BRA-projektet och i DUR har målsättningen varit att samla data på såväl individ- som gruppnivå och att följa upp och utvärdera resultatet efter en viss tid. Det resultat som ska följas upp och utvärderas är insatsernas betydelse i klienternas/flyktingarnas liv. Det är en annan utgångspunkt än den som finns i olika slags kvalitetsmätningar, där fokus är på hur nöjda eller miss- nöjda kunderna eller brukarna är med en viss vara, tjänst eller insats.

Balanserade styrkort och ”Utmärkt kvalitet”

Idéerna om att mäta kvalitet finns inom New Public Management (NPM) och har fått en stor spridning glo- balt under senare år. Det har bland annat inneburit att offentlig verksamhet i allt större omfattning har tagit till sig begrepp och synsätt som har sitt ursprung i nä-

References

Related documents

Ordförande ställer yrkandet från Maria Sellberg (V) om att ge frivilligstipendiet till Solhuset under proposition och finner att omsorgsnämnden bifaller detta. Ordförande

Under intervjuerna framkommer det även att det ofta upplevs att ekonomin kring bidragen för barnfamiljer är en orsak till konflikt, och att det ofta finns andra mer dolda orsaker

● Kompetens inom forskningsmetoder för handledning/coaching ● Lärande samtal/coachande samtal. ●

I projektet skulle brukare stå för en betydande del av revisionsgruppen (två av fyra deltagare) för att sedan granska och värdera samma typ av verksamhet som de själva fick

I följande studie har målet inte varit att utveckla en ny teori, utan snarare undersöka, tolka och analysera hur socialarbetare använder sig av internet och sociala medier i

Reflexivitet – av Payne (2002) beskrivet som hänsynstagande till ömsesidig påverkan mellan idéer och sociala situationer – och diskursiv medvetenhet är enligt postmodern

Vi har precis börjat vårt kandidatarbete vilket handlar om att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete upplever skillnad på kvalité mellan det digitala sociala arbetet

Inom hela planområdet kan det generellt förväntas berg i dagen, tunt jordtäcke på berg och jordfyllda svackor samt viss fyllningsjord kring befintlig byggnation.. Vissa