Dnr: 04-282.10 Styrelseärende 2005-12-15 Till
Förbundsstyrelsen
Hur kan vi samverka för att utveckla
Göteborgsregionen?
Resultat från rådslag - andra rundan - 2005
I slutet av 2002 inledde GR och BRG en första rådslagsrunda imedlemskommunerna för att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frågeställningar och föra en konstruktiv dialog kring det regionala
utvecklingsarbetet. Under 2005 följdes dessa rådslag upp med en andra runda kring hur vi gemensamt kan samverka för att utveckla
Göteborgsregionen.
Resultatet från denna andra runda har sammanställts i rapporten ” Hur kan vi samverka för att utveckla Göteborgsregionen? Resultat från rådslag - andra rundan - 2005” som kommer att behandlas av rådet för regional utveckling den 8 december.
Under förutsättning att rådet för regional utveckling för egen del godkänner sammanställningen föreslås förbundsstyrelsen besluta
att överlämna resultatsammanställningen från den andra rådslagsrundan till GR:s presidium och styrgrupper för vidare hantering av de olika
frågeställningarna, samt
att sammanställningen ska utgöra ett av grunddokumenten i den fortsatta processen med Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur.
Göteborg 2005-11-30 Bibbi Carlsson
Dnr: 05-179.10 Styrelseärende 2005-12-15
Till
Förbundsstyrelsen
Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på
hållbar regional struktur
Förbundsstyrelsens beslöt 2005-09-26 att påbörja arbetet med ett förslag till mål och strategier för utveckling av Göteborgsregionen. Beslutet innebär att arbetet ska bedrivas så att förbundsstyrelsen kan ta ställning till ett brett förankrat förslag vid kommande styrelsekonferens i maj 2006.
Under arbetets gång har den närmare inriktningen och avgränsningen av arbetet preciserats till att omfatta uthållig tillväxt - mål och strategier med
fokus på uthållig regional struktur (infra-, bebyggelse- och grönstruktur).
Arbetet har tagit sin utgångspunkt i Vision Västra Götaland – Det goda livet och utformats utifrån den samlade kunskap som kommit fram ur processerna med rådslagen, Temaplans studie ”Tillväxt i Göteborgsregionen – ett
strategiunderlag”, nätverksarbetena inom HUR 2050 och K2020, förbundsstyrelsens seminarier på Handelshögskolan m.fl. processer. Ett underlag finns nu upprättat, ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på uthållig regional struktur”, daterat november 2005. Underlaget är avsett att - efter förbundsstyrelsens godkännande - läggas till grund för en dialog mellan förbundsstyrelsen och medlemskommunernas fullmäktige-församlingar, en dialog som kan ses som en direkt fortsättning på tidigare rådslag, nu preciserat på aktuella frågor.
Syftet med dialogen och därpå följande beslut är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa - en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka.
att uppdra åt presidiet att genomföra samråd med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar i fråga om mål och strategier för uthållig tillväxt och hållbar regional struktur, samt
att godkänna underlaget ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”, daterad november 2005, som underlag för denna dialog. Göteborg 2005-11-28 Bibbi Carlsson Bo Aronsson Dnr: 05-242.26 Styrelseärende 2005-12-15 Till Förbundsstyrelsen
K2020 - framtidens kollektivtrafik i
Göteborgsområdet, förslag till målbild
1996 inbjöd GR de fyra trafikverken (Banverk, Vägverk, Luftfartsverk och Sjöfartsverk) till ett samarbete inom infrastrukturområdet med syfte att ta fram ett gemensamt underlag för prioriteringar av framtida infrastruktur-satsningar. Detta ledde fram till transportstrategin ”Så ska vi ha´t”. År 2002 tog Vägverket Region Väst upp frågan om ett samarbete där man
tillsammans med samverkande parter söker utarbeta strategier inom transportsektorn. Arbetet går under namnet ”HUR 2050, Framtidens utmaning – tillsammans utveckla en hållbar region”.
”K2020 - framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet” – är ett delprojekt inom HUR 2050. Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet, dvs. den inre delen av Göteborgs-regionen (Göteborg, Partille, norra Mölndal och västra Härryda). En målbild har upprättats, daterad juni 2005, som innebär en ökning av antalet resande med kollektivtrafik från dagens 400 000 resor per dygn till 900 000 resor per dygn 2020.
Västlänken med utbyggd pendel- och regiontågstrafik är förutsättningar för den upprättade målbilden. Utbyggnaden av Västlänken är avgörande för både den regionala tillgängligheten och kollektivtrafikens kapacitet i Göteborgsområdets centrala delar.
I HUR 2050 och K2020 baseras arbetet på bl.a. de tre dimensionerna (den ekonomiska, den sociala respektive den miljömässiga) och teorierna bakom den s.k. nya ekonomiska geografin. Projektens fokus ligger i att finna fram till en transporteffektiv och energisnål regional struktur med en attraktiv kollektivtrafik.
Den i juni 2005 upprättade målbilden bör bli föremål för en fördjupad granskning och en diskussion i en vidare krets parallellt med förbunds-styrelsens fortsatta arbete med att formulera mål och strategier för utvecklingen av Göteborgsregionen.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta:
att genomföra remissbehandling av ”K2020 - förslag till målbild; Diskussionsunderlag, juni 2005” Göteborg 2005-11-28 Bibbi Carlsson Bo Aronsson Dnr: 05-240.10 Styrelseärende 2005-12-15 Till Förbundsstyrelsen
Information om GRs tjänstemannaförslag gällande
viktiga infrastrukturinvesteringar
Styrgruppen för regional planering blev den 14 april informerade av Leif Blomqvist, regionråd och Rolf Thor, Västra Götalandsregionen (VGR) om processen inför den kommande planeringsomgången för infrastruktur. Processen är inte igångsatt från regeringen, men VGR vill börja
förberedelserna i god tid. Syftet med informationen var att sprida kännedom om att VGR startat processen, samt att få igång en dialog om vilka frågor som bör drivas i nästa planeringsomgång.
För att kunna samordna och bereda dessa frågor har GR bildat ett nätverk med tjänstemän som kan företräda sin kommun på tjänstemannanivå. Syftet med nätverket är främst att diskutera och förbereda olika underlag inför och under den kommande infrastrukturplaneringsomgången. I arbetet kommer det regionala perspektivet att vara viktigt. Nätverket kommer också att informeras om pågående processer, t ex HUR 2050, K2020, Spår 2050 och GR:s rådslag, vilka på olika sätt kan komma att påverka arbetet med infrastrukturplanerna.
Den 29 augusti fick GR en PM från VGR ”Förslag till hanteringsprocess mm
för preliminär bedömning av ”nya” investeringsbehov inom väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksektorerna i Västra Götaland”. Med
hänvis-ning till den arbetsmodell som arbetades fram vid förra planeringsom- gången, bad man kommunförbunden att ”sammanställa bedömningar för sin delregion och under oktober delge Regionutvecklingssekretariatet sin sammanställning”. Nätverket har därför sammanställt en ”inventeringslista” gällande större
”nya” investeringsbehov i den nationella och regionala infrastrukturen (se bilaga). Utgångspunkten var att föreslagna objekt skulle vara till regional och/eller nationell nytta och bl a förbättra tillgängligheten, miljön och säkerheten för både människor och gods.
Det har inte givits tid till att politiskt förankra den sammanställda listan över angelägna investeringsobjekt. Den korta tiden har heller inte medgivit någon djupare analys av investeringsbehovet. Ej heller finns de synpunkter som representanter från näringslivet framförde vid ett möte den 11 november medtagna. Den sammanställda listan är en blandning av både stora och små objekt, samt både ”gamla” och ”nya”.
Vid mötet med näringslivsrepresentanterna framkom följande; För näringslivet är tillgängligheten till Hisingssidans hamn- och
verksamhetsområden mycket viktigt. För att kunna kvalitetssäkra sina transporter har en ny älvförbindelse, Partihallsförbindelsen och väg 155 högsta prioritet. De stora nationella vägarna in och ut från Göteborg måste få en bra standard, även där de knyts ihop t ex Rv40/E6 vid
Kallebäcksmotet. För Landvetter flygplats är älvförbindelsen och
tvärförbindelser som inte tvingar in all trafik mot centrala Göteborg viktiga investeringar. Näringslivets representanter efterlyste en sårbarhetsanalys av
infrastruktursystemet. För Volvo och hamnen är järnvägstransporterna viktiga. Viktigt är en uppgradering av Hamnbanan, Västra stambanan, Norge/Vänernbanan, Kust till kustbanan och Västkustbanan. Utvecklingen och lokaliseringen av framtida kombiterminal/er kommer att påverka behovet av anslutande infrastruktur (utredning pågår). Vidare pekas på vikten av informationssystem.
Parallellt med denna process pågår förbundsstyrelsens uppdrag med att ta fram förslag till mål och strategier för utveckling av Göteborgsregionen. I det dokumentet finns tankar kring den regionala strukturutvecklingen, vilken påverkar hur transportinfrastrukturen bör se ut och vad som behöver
prioriteras. Med utgångspunkt från vad förbundsstyrelsen beslutar i det ärendet kommer det att påverka GR:s ställningstagande vad det gäller behovet av viktiga infrastrukturinvesteringar.
Den 8 november tog BRU del av de olika förslag som de fyra
kommunförbunden bidragit med. Med tanke på att många processer som berör infrastrukturfrågan pågår, förutsätter kansliet att vi kommer att få möjlighet att komplettera vårt material under planeringsprocessens gång. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att till protokollet anteckna lämnad information, samt
att till styrgruppen för Regional planering delegera hantering och beslut i detta ärende.
Göteborg 15 november 2005
Bo Aronsson / Anita Rynvall Mårtensson
GR:s Nätverk för infrastruktur 2005-10-31
Göteborgsregionens tjänstemannaförslag till
viktiga infrastrukturinvesteringar
Bakgrund
Västra Götalandsregionen har startat processen kring kommande
planeringsomgång för den statliga och regionala infrastrukturen. GR har, som kommunförbund, fått i uppdrag från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat att ringa in behovet av
infrastrukturinvesteringar i vår delregion och sammanställa dessa.
Regionutvecklingssekretariatet önskar få sammanställningen senast 31 okt. GR har nyligen startat ett nätverk med tjänstemän från kommunerna som skall hantera dessa frågor.
På grund av den korta tid som givits för att hantera ärendet har ingen politisk behandling kunnat göras av förslaget, det har heller inte funnits tid att göra en mer genomtänkt och komplett sammanställning och diskutera denna. GR:s kansli förutsätter därför att det måste finnas möjlighet till kompletteringar i nästa steg. I dokumentet har det inte gjorts någon prioritering mellan objekten.
Vi vill också informera om att vi till den 11 november har bjudit in ett antal näringslivsrepresentanter för att föra en dialog om infrastrukturfrågor. Det är viktigt att även dessa synpunkter kan beaktas i det fortsatta arbetet.
GR - en region i tillväxt
Mycket talar för att befolknings- och sysselsättningstillväxten kommer att fortsätta koncentreras till de befolkningsmässigt stora regionerna och framför allt till storstäderna. Vid en tillväxtkoncentration i triangeln
Stockholm-Göteborg-Malmö kommer transporterna att öka inom och mellan dessa städer, men också ge underlag för utökad kollektivtrafik; lokalt, regionalt och interregionalt. En tillväxtkoncentration till storstadsregionerna kommer förmodligen att innebära ökad trängsel på vägnätet och
Göteborg är den stora kärnan och tillväxtmotorn inte bara i göteborgsregionen utan även i Västra Götalandsregionen. I vissa
sammanhang, när det gäller t ex Göteborgs hamn och Landvetter Flygplats, är Göteborg också en nordisk och nationell tillväxtmotor och kärna. Att tillväxten kan tas omhand i göteborgsregionen och att infrastrukturen fungerar i och till Göteborg är därför en angelägenhet för ett större område än göteborgsregionen. Speciell hänsyn behöver tas till storstadens
transportsituation.
En koncentration av människor och näringsliv innebär naturligtvis även påfrestningar i form av sociala och miljömässiga problem, vi vill att göteborgsregionen fortsätter utvecklas med ekonomisk tillväxt, men detta måste ske på miljömässiga och socialt hållbara grunder.
Utkast till behov av infrastrukturinvesteringar i göteborgsregionen
Infrastrukturen i regionen har varit eftersatt sedan lång tid tillbaka och har ett stort investeringsbehov. Nätverksgruppen vill därför trycka på att det är viktigt att de projekt som finns med i nuvarande planer verkligen kommer tillstånd. Projekten är en förutsättning för ett fungerande
infrastruktursystem. Följande finns med i nuvarande planer:
Spår - Banverket
Banverket har i sin nuvarande framtidsplanplan med utbyggnad till dubbelspår mellan Olskroken och Trollhättan, mellan Mölnlycke och
Rävlanda, via Landvetter Flygplats och kapacitetsökningar mellan Floda och Aspen. Vidare finns ombyggnader på bangården i Göteborg, triangelspår, godstågsviadukt och åtgärder på Bohusbanan med.
Vägar - Vägverket
I Vägverkets planer finns med att färdigställa utbyggnaden av E6, E20 delen Tollered-Alingsås, genom Alingsås, Rv 45 delen Angeredsbron-Älvängen, samt Älvängen-Trollhättan i det utlovade ”Trollhättepaketet”.
Västra Götalandsregionen - Regionala planen
I regionala planen finns bl a del av Partihallsförbindelsen, delar av väg155,158, 168, 190, tvärförbindelse E20-Rv40, 1996 m fl.
Kollektivtrafik
I ett hållbarhetsperspektiv måste en regional tillväxt och utveckling understödjas av satsningar på ett attraktivt kollektivtrafiksystem, som kan
bidra till att andelen kollektivtrafikresor ökar. Det är väsentligt att ha ”hela-resan perspektivet” då kollektivtrafiksystemet planeras.
Kollektivtrafiken in mot och ut från Göteborg måste fungera, därför är en utbyggnad av pendel- och regiontågstrafiken viktig. Lika viktigt är att stadstrafiken i Göteborg fungerar, så att det via knut- och bytespunkter går snabbt att ta sig vidare. I ett effektivt kollektivtrafiksystem måste också transporterna till tåget/regionbussen vara en del i systemet, t ex genom matarbussar, cykel- och infartsparkering. De kollektiva färdmedlen måste dessutom ha en mycket god framkomlighet, t ex genom egna körfält. Dagens system är på många sträckor otillräckligt och kan definitivt inte klara ett kraftigt ökat resande. Systemet måste därför utvecklas och förbättras.
För att kunna utnyttja hela kapacitetsförbättringen på de utbyggda nu planerade järnvägsutbyggnaderna och ytterligare öka den (för att kunna ta emot fler kollektivtrafikresenärer), måste säckbangården och getingmidjan byggas bort, detta görs genom att bygga Västlänken.
När väl denna grundinfrastruktur finns kan ett attraktivt
kollektivtrafiksystem utvecklas med stationer och trafikering som i sin tur kräver utökade antal tågsätt.
Ett välfungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att kunna klara de miljökvalitetsnormer som finns uppställda. I avvaktan på att föreslagna investeringar fullföljs kan kapacitetshöjande åtgärder i befintligt system genomföras, t ex fler och längre bussar, fler och längre tåg,
dubbeldäckare mm. Även åtgärder som stärker stombusskonceptet, som t ex motorvägshållplatser är av vikt.
K2020
Nyligen har framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet studerats inom projektet K2020. Arbetet har utmynnat i en rapport med förslag till målbild, vars syfte är att kunna fördubbla antalet kollektivtrafikresor och öka andelen för dessa resor gentemot det totala resandet. Rapporten hanterar
kollektivtrafiksystemet i den inre delen av regionen, då det är dit som det största resandet sker och kommer att ske. Målbilden är inte politiskt förankrad, men dess huvudsakliga grundsyn bör kunna ligga till grund för det behov av investeringar som finns för kollektivtrafiksystemets
uppbyggnad inför kommande planeringsomgång. Västra Götalandsregionen har deltagit med representanter i detta arbete. De viktigaste delarna är:
• En ”Stor-kring”, bestående av färdigställande av Kringen och ny
spårvagnsförbindelse mellan Linnéplatsen och Norra Älvstranden, inkl ny älvförbindelse.
• En ”Buss-ring” som kräver egna kollektivtrafikkörfält utmed Södra Älvstranden och i Alléstråket.
• Egna kollektivtrafikutrymmen utmed alla infarter in och ut från Göteborg t ex Väg 155 Öckeröleden, Väg 158 Säröleden, Rv 40 från Mölnlycke, Söderleden, Göteborgsvägen-Mölndals bro, Åbro industriområde-Balltorp-Sisjöns industriområde, Partille C-Torpamotet, Ånäsmotet-Svingeln, E6 Bäckebol-Kärra, längs delar av Rv45?, i Tingstadstunneln - då ny Marieholmsförbindelse byggs.
m fl.
• Utvecklade knutpunkter som knyts samman med snabb och tät kollektivtrafik.
Spår 2050
Hos Banverket pågår ett arbete med att ta fram idéer kring hur spårsystemet i Göteborgsregionen, med omnejd skall utvecklas på lång sikt. Hittills har arbetet visat på ett generellt behov av fler pendeltågsstationer på i princip samtliga banor in mot Göteborg. Pendeltågstrafikens behov av fler och tätare stationer skapar konflikter med snabba ändpunktsresor. Ett och samma tågsystem kan inte uppfylla båda önskemålen och med två
tågsystem finns risk för ikappkörning av långsammare tåg. Det kan på lång sikt därför behövas ytterligare spår på sträckor med pendeltågstrafik. Denna spårutbyggnad tas inte upp i detta dokument. Även nya typer av tåg, som kan stoppa och starta snabbt, skulle kunna utvecklas.
Spårinfrastruktur
• Fullfölj beslut och utredningar kring kapacitetsförstärkningar in mot Göteborg.
• Västlänken
• Ersättningsbro för Göta älv bron. Nuvarande bro behöver inom några år bytas ut. Bron är den enda kollektiva spårförbindelsen till Hisingen och här går en stor andel lokal och regional busstrafik
• S. Bohusbanan - Ny dragning genom Kungälv, dubbelspår alt fler mötesplatser för tätare trafik.
• Spårvagnsförbindelse - Gamlestads torg, via ny älvförbindelse i Marieholm till Hjalmar Brantingsplatsen.
Stationer
• Stationer längs järnvägssträckor allteftersom järnvägen och tätorter byggs ut t ex Lödöse station, Stadsskogen i Alingsås, Åsa/Kläppa
• Flytta station i Stenungsund för att skapa bättre anknytning till centrum. Fler tåg
• X antal tåg
Utveckling av terminaler och knut- och bytespunkter
• Motorvägshållplatser, t ex vid Landvettermotet, Rådamotet • Bussterminalutbyggnad i Skepplanda och Alafors
• Bussterminalutbyggnad i Landvetter centrum
• Resecentra i Älvängen och Nödinge, i samband med järnvägsutbyggnaden • Bättre bytesmöjligheter i Kållered och Lindome
Stadstrafiken
• Nya spårlänkar – Fässbergsdalen, Torslanda, Askim – Särö - Kungsbacka • Fordon
• Se även K2020 för busskörfält och nya spårvägslänkar Framkomlighetsåtgärder
• Signalprioriteringar för kollektivtrafik
Tillgängligheten till Göteborgs hamn
Göteborgsregionen har nationellt en särställning i och med att vi härbärgerar nordens största hamn. Hamnen omsätter ca 30 miljoner ton årligen, vilket är lika mycket som de därpå följande tre nordiska hamnarna tillsammans. I Godstransportdelegationens utredning från 2004 pekas Göteborgs hamn ut som en av de viktigaste hamnarna i Sverige. De utpekade hamnarna bör, enligt Godstransportdelegationen, ges en särställning och staten bör ta ett särskilt ansvar för väg- och järnvägsanslutningarna dit. Hamnarnas ökade betydelse för intermodala lösningar värderas högt. Göteborgs hamns
prognoser pekar på ökade transporter, vilket också kommer att påverka väg- och järnvägsnätet.
Att ha en nordisk storhamn lokaliserad i sin region innebär både för- och nackdelar. Hamnen och dess verksamhet ger arbetstillfällen, men de ger också en speciell belastning på befintlig infrastruktur och miljö. För transportörer till och från hamnen är tillgänglighet och framkomlighet viktig. I nuvarande plan har vissa åtgärder påbörjats och det är viktigt att de slutförs, men det finns andra åtgärder som måste tillkomma.
Järnväg
• Fullfölj beslut och utredningar kring kapacitetsförstärkningar in mot Göteborg.
• Ny hamnbana
• Ny järnvägsbro över älven i Göteborg Väg
• Fullfölj de beslut och utredningar som finns för vägar i den nationella och regionala planen.
• Ny älvförbindelse vid Marieholm i Göteborg • E20 - Alingsås-länsgränsen
• Rv45 - Fullfölj utbyggnaden, enligt regeringsuppdrag om fyrfilighet, hela vägen Göteborg- Trollhättan.
• E6 - Fler körfält Torrekullamotet-Lindomemotet
• Väg 155, Lundbyleden de delar som inte finns i plan (Tingstadstunneln-Lundbytunneln)
• Söderleden - Fler körfält? • Västerleden?
• Kapacitetsförbättringar på Väg 625 Lilla Edet – Kungälv. Ett alternativ till Rv 45 på sträckan.
• Informatikåtgärder
Tillgänglighet till Landvetter flygplats
En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. Landvetter flygplats är Sveriges andra största flygplats för passagerare och gods, och är störst på flygfrakt till destinationer utanför Europa. En välfungerande flygplats är viktigt för näringslivet. Direktanslutningar kräver ett stort resande – och godsunderlag, tillgängligheten till flygplatsen blir därmed avgörande för hur stort
resandeunderlaget kan bli. Järnväg
• Fullfölj utbyggnaden av Boråsbanan, delen Mölnlycke- Rävlanda • Boråsbanan, delen Almedal-Mölnlycke
• Götalandsbanan • Västlänken Vägar
• Fullfölj utbyggnaderna enligt plan • Rv40 - Slambymotet
• Lackarebäcksleden (E6-Rv40) • Informatikåtgärder
Tillgänglighet till andra hamnar (och flygplatser) i göteborgsregionen
Göteborgsregionen har ytterligare två hamnar – Wallhamn och Stenungsunds hamn (och en flygplats – Göteborg – Säve). Dessa är betydligt mindre än Göteborgs hamn och Landvetter Flygplats, men är beroende av välfungerande infrastruktur och tillgänglighet till denna. Utanför vår delregion finns också Uddevalla hamn som samarbetar med Göteborgs hamn.
Järnväg
• Fullfölj planerade förbättringar på södra Bohusbanan
• S. Bohusbanan – Dubbelspår alt fler mötesplatser för att få möjligheter att köra fler godståg
Vägar
• Ny vägsträckning Stenungsund - Lilla Edet. Här går idag, på dåliga vägar, tung trafik till/från petrokemi-industrin och Wallhamn. • Ny trafikplats i norra delen av Stenungsund, kopplat till ovan. • Väg 160/Tjörnbroarna/vägtunnel – sårbart med en förbindelse från
Orust och Tjörn. Tunneln mellan broarna är för liten för stora transporter från bl a Wallhamn.
Tillgänglighet till större arbetsmarknader (arbetspendling)
I göteborgsregionen och hela regionen finns de flesta arbetstillfällena inom Göteborgs tätort, vilket också innebär stor arbetspendling dit. Likaså är näringslivets transporter koncentrerade mot Göteborg. Det måste tas speciell hänsyn till storstadens transportsituation. Det behövs en välfungerande infrastruktur till, från och inom Göteborgområdet.
Kollektivtrafik
Vägar
• Fullfölj de beslut och utredningar som finns för vägar i den nationella och regionala planen.
• Ny älvförbindelse vid Marieholm i Göteborg • Rv45 – Förbättringsåtgärder på Götaledsdelen
• E 6 – Förbättringar av trafikplatser på E6 genom Mölndal (Lackarebäck (på gång?), Flöjelberg (nytt), Torrekulla och Kållered.)
• Bro Svanesund – Kolhättan, Stenungsund. Sårbart att endast ha en fast förbindelse från Tjörn och Orust mot Stenungsund och Göteborg. • Söderleden - Nya trafikplatser (Travbane, Eklanda och Fässberg
(befintligt))
• Väg 158 Säröleden • Väg 155 Öckeröleden • Väg 190 Gråbovägen • Norrleden
• Motorvägsbron i Kungälv – Hög sårbarhet med bara en kapacitetsstark förbindelse
• Nytt mot Rv40 öster om Rådamotet
Vägar med hög trafikbelastning och låg standard
• Väg 168 Marstrandsvägen. Marstrand är ett unikt och välbesökt turistmål som skulle kunna utvecklas. Även bostäder i attraktiva lägen skulle kunna skapas Sträckan Koön-Marstrand är undermålig.
• Mellbyleden och Mellbymotet – Förbättrar förbindelserna mot nordöstra Göteborg, till detta kommer att Partillemotets kapacitet beräknas räcka ca 10 år, därefter krävs en utbyggnad av Mellbymotet och Mellbyleden.
• Länsväg 180 mellan Alingsås och Borås för framför allt arbetspendling. • Regionala vägar i flera kommuner, bl a
Ale: Förbifart Skepplanda, Alingsåsvägen, delen Sjövik-Alafors, Ledetvägen.
Härryda: Eskilbyvägen i Björred, förbifart Rävlanda
Övrigt
• Gång- och cykelbanor längs statliga och regionala vägar, tex längs väg 168, Hällesåker, Spårhagavägen, Alafors-Starrkärr, Ledetvägen,
Nödinge-Vimmersjö, längs Landvettersjön, Öjersjövägen-Tahultsvägen. Förslagsvis kan C(ykel) 2010 initieras.
• Bulleråtgärder längs sträckor på det nationella- och regionala vägnätet • Bro vid Kornhall och upprustning av väg 571 Kornhall-Tjuvkil.
Kungälvs sydvästra delar intressanta för utveckling av bostäder.
Bärighetsåtgärder
• Vägverket har förmodligen stor kunskap kring detta. • Kålleredsmotet, bro över Västkustbanan
Dnr: 05-243.22 Styrelseärende 2005-12-15
Till
Förbundsstyrelsen
Götalandsbanan – delen Borås-Jönköping-
Linköping, samarbetsavtal
Förbundsstyrelsen beslöt 2005-09-26 att GR ska medverka i rubricerat projekt i syfte att påskynda planeringen och genomförandet av
Götalandsbanan.
Den 13 oktober samlades representanter från GR, Tranås kommun, Aneby kommun, Jönköpings kommun, Ulricehamns kommun, Borås stad,
regionförbundet Östsam, Sjuhärads kommunalförbund, Regionförbundet Jönköpings län samt Europakorridoren AB för att gemensamt påbörja detta arbete. Vid mötet medverkade även representanter för Banverket, Västra Götalandsregionen samt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, som alla uttryckte en vilja att aktivt följa och delta i projektet.
Projektets övergripande mål är att Götalandsbanan i sin helhet är fullt utbyggd och trafikerad år 2020. Som delmål har angivits att en färdig och förankrad idéstudie, som behandlar regionala samband, regionförstoring, trafikering m.m., ska finnas senast i april 2007, varefter Banverket inleder arbetet med en förstudie enligt Lagen om byggande av järnväg.
Ett förslag till samarbetsavtal finns nu upprättat. Avtalet redovisar bakgrund och syfte, målsättning, organisation, ekonomi samt dess giltighetstid. GR är enligt avtalet representerat i den politiskt sammansatta beslutsgruppen och dess arbetsutskott samt i projektgruppen som består av tjänstemän.
Den totala kostnaden för idéstudien är budgeterad till drygt 3 miljoner kronor som finansieras med bidrag från parterna. GR är fullvärdig medlem i organisationen men bidrar inte ekonomiskt tack vare omfattande åtaganden i tidigare och pågående utredningar i och i anslutning till Göteborg.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslaget till samarbetsavtal
att uppdra åt förbundsstyrelsens ordförande att underteckna detsamma
Göteborg 2005-11-28 Bibbi Carlsson Bo Aronsson Dnr: 05-213.10 Styrelseärende 2005-12-15 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2006,
Stenungsunds kommun, samrådshandling
september 2005”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Stenungsunds kommun daterad 2005-11-17 beretts tillfälle att yttra sig över "Översiktsplan 2006, Steungsunds kommun, samrådshandling september 2005”.
Styrgruppen för regional planering godkände för egen del förslag till yttrande på sammanträdet den 17 november 2005.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-11-10
Göteborg 2005-11-10 Bo Aronsson
/Cecilia Kvist Dnr: 05-213.10 Styrelseärende Tjänsteutlåtande 2005-11-10 Cecilia Kvist
Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2006,
Stenungsunds kommun, samrådshandling
september 2005”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Stenungsunds kommun daterad 2005-11-17 beretts tillfälle att yttra sig över "Översiktsplan 2006, Steungsunds kommun, samrådshandling september 2005”.
Bakgrund och syfte
Stenungsunds kommun har under senare år haft en snabb befolkningstillväxt och ett omfattande nybyggande. Detta innebär att nu gällande översiktsplan från 1998 för Stenungsunds kommun mist sin aktualitet i flera avseenden. Kommunfullmäktige beslutade därför att ge i uppdrag att arbeta fram en helt ny översiktsplan, ÖP-06, för Stenungsunds kommun.
Sammanfattning av Stenungsunds kommuns översiktsplan, samrådshandling
I Stenungsunds översiktsplan redovisas kommunens viljeinriktning och ställningstagande beträffande utvecklingsfrågor som berör användandet av mark- och vattenområden. I arbetet med översiktsplanen ingår att med utgångspunkt från formulerade mål och aktuella önskemål formulera en framtidsvision. Visionen skall uttrycka en positiv, uppnåbar bild av den önskade framtiden för Stenungsunds kommun. Målen som ligger till grund för översiktsplanearbetet är dels nationella, regional och kommunala miljömål, men också kommunfullmäktiges måldokument för
kommunstyrelsens arbete när det gäller utveckling. Kommunens intention med ÖP-06 är att skapa ett samhälle där medborgarna, oavsett ålder, kön, handikapp, kan känna trygghet, tillgänglighet och gemenskap.
Visionen som ligger till grund för arbete med översiktsplanen är följande:
”Vår kommun skall sträva efter en utveckling som införlivar det ursprungliga arvet med nytänkande och framåtskridande. Vi skall i samklang med hav och natur erbjuda en mångfald av bostäder och verksamheter.”
Kommunens visionsarbete mynnade ut i ett antal frågeställningar som låg till grund för det fortsatta översiktsplanearbetet:
• ”utveckling
• utbyggnadsstruktur
• riksintresset för petrokemisk industri • risker och robusthet
• vattenförsörjningen och annan infrastruktur • kommunikationerna
• mellankommunala angelägenheter”
Historiskt sett har Stenungsund på 1900-talts senare hälft förvandlats från en liten stations- och badortsby till en industriort med centrum för petrokemisk industri. Stenungsund har också blivit en bostadsort för många i Göteborgs-regionen. Kommunen är kommunikationsmässigt välbelägen i förhållande till arbetsplatser i Göteborg och då bostadsutbudet i Göteborg är begränsat erbjuder Stenungsund goda boendemiljöer. Från att det under 60-, 70- och 80-talen drivits en lokal näringslivsexpansion är det idag enligt
översiktsplanen Göteborgsregionens samlade utvecklingskraft och den regionala samverkan som styr utvecklingen.
Huvuddelen av kommunens utveckling föreslås ske i områden väster om motorvägen (E6), dvs i kustzonen. I dessa områden finns närhet till kommu-nikationer som väg och järnväg. Här finns också tyngdpunkten av
kommunens servicefunktioner. Omfattningen av utbyggnaden blir störst i Stenungsunds tätort. Utbyggnaden i söder är koncentrerad till Jörlanda och i norr till Ödsmål. I övriga tätorter tillämpas ett glesare byggnadssätt än i kustzonen då bebyggelsetrycket är mindre och attraktionen ligger i mer lantligt boende.
Inom och i anslutning till varje samhälle skall om möjligt mark reserveras för småindustri och andra verksamheter samt för erforderliga
På längre sikt föreslås att områden öster om motorvägen vid Spekeröd och i anslutning till väg 650 (gamla E6) planeras och byggs ut.
Områden som enligt översiktsplanen inte bör bebyggas ytterligare är det öppna jordbrukslandskapet mellan samhällena. Det har betydelse för att ge de enskilda orterna sin identitet. Vidare är kommunen mån om att bevara Ödsmålsån, Norumsåns, Anråse ås och Jörlandas öppna och odlade dalgångar i öst-västlig riktning då det ger landskapet dess särdrag när dalgångarna övergår till flacka jordbruksområden med strandängar mot havet.
Kansliets kommentarer
Stenungsund är den kommun i Göteborgsregionen som under de senaste åren ökat mest procentuellt sett till sin befolkning. Det har fått till följd en utveckling där kommunen idag är en allt tydligare del av den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden. Stenungsund är dock fortsatt en betydande inpendlingskommun med inresande från Tjörn och Orust. Idag överstiger utpendlingen inpendlingen om än marginellt. Utpendlingen sker i huvudsak till Kungälv och Göteborg.
För att möta efterfrågan på bostäder väljer kommunen i huvudsak att utveckla och komplettera befintliga samhällen utefter E6, dvs i kustzonen väster om E6:an. Det är positivt att en utveckling sker i områden som redan är försörjda med goda kommunikationer och som på sikt kan erbjuda närhet till en utökad pendeltågstrafik. Kustzonen har höga attraktionsvärden och det är troligt att även kommande bostadsbyggande kommer att medföra en inflyttning till kommunen baserat på arbetspendling till arbetsplatser enligt nuvarande mönster. Det finns, på samma sätt som i övriga kommuner i Göteborgsregionen, ett behov att skapa lokala flyttkedjor för att tillgodose den egna befolkningens behov av bostäder för yngre, äldre, vid separation etc. Detta kan ske genom att skapa komplement till det traditionella småhusboendet. Samtidigt kan då en andrahandsutbud tillföras regionens bostadsmarknad.
Översiktsplanen redovisar att det finns beredskap för att bygga ca 2800 bostäder fram till år 2025, vilket motsvarar ca 140 bostäder per år (+1,5 % per år). Detta ger med nu kända förutsättningar möjlighet att bidra till att täcka de lokala och regionala behoven av bostäder under hela eller större delen av planperioden.
Det är positivt att kommunen parallellt med den fortsatta utbyggnaden tar fasta på att värna om de grundläggande kvaliteterna i kustzonen och de sammanhängande natur- och friluftsområdena i inlandet. Hakefjorden och Svartedalen är mycket betydande rekreativa områden inte bara för boende i Stenungsund utan i hög grad även för boende inom hela Göteborgsregionen.
En strategiskt viktig fråga i samband med utbyggnaden är
vattenförsörjningen. Vatten är inte en enskild kommunal fråga utan är i hög grad en regional angelägenhet. Stenungsunds kommun är medveten om att vattenförsörjningen måste säkras också för Tjörns kommun. Om både Stenungsund och Tjörns kommuner skall kunna utvecklas måste
vattenförsörjningen lösas. Det bör vara möjligt att Stenungsund tillsammans med Tjörn och Kungälv kan finna fram till gemensamma lösningar som kan tillgodose respektive kommuns lång-siktiga behov.
Utvecklingen av Stenungsund och angränsande kommuner möjliggör att Stenungs torg växer. Det är positivt då en utbyggnad inom Stenungs torg såväl stärker centrum som ger förutsättningar för att skapa bostäder,
arbetsplatser och handel på välbelägen mark, med utbyggd infrastruktur och närhet till god kollektivtrafik.
Tillgången till goda kommunikationer är av betydelse för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Översiktsplanen tar därför upp behovet av utbyggnad av dubbelspår på Bohusbanan för att möjliggöra ökad tillgänglighet och bättre pendlingsmöjligheter. En sådan utbyggnad till dubbelspår är en strategisk infrastrukturinvestering som kan vara till gagn för hela regionens utveckling under en mycket lång tid. Frågan om och när en sådan investering kan komma till stånd är dock oklar och det kommer att krävas en lång process med många inblandade parter innan ett dubbelspår kommer att vara utbyggt. I ett 10-15-årigt perspektiv måste därför
planeringen sannolikt utgå från en utveckling av befintliga system. Trafikmängden till Tjörn och Orust ökar successivt och det kan därför bli aktuellt med en ny förbindelse från fastlandet till öarna. Planen redovisar ett förslag mellan Kolhättan och Svanesund på Orust. Översiktsplanen tar även upp en ny trafikplats i norr med öst-västlig riktning. Det skulle möjliggöra en sträckning från Orust över Svenshögen mot Lilla Edet. Förslaget är intressant då det kan öppna möjligheter för både Orust och Stenungsunds kommuner att etablera nya tätorter. Förslaget bör studeras närmare.
Stenungsund vill i översiktsplanen pröva frågan om riksintressets status för petrokemins reservområden för tung industri. Anledningen är att de
outnyttjade markanvändningsreservaten går tillbaka till 60-talet. Reservaten är enligt kommunens uppfattning inte längre aktuella. Kommunen önskar skapa en alternativ markanvändning för mindre eller mellanstor industri väster om E6. Det är förståeligt att kommunen vill minska sårbarheten i Stenungsunds näringslivsstruktur. En dialog med storindustrin bör därför initieras i syfte att diskutera hur bl a framtida behov av expansion kan säkras samtidigt som mark frigörs för andra verksamheter.
Översiktsplanen ger en tydlig bild av hur markanvändningen kan se ut vid planens horisontår. Kustzonen är, enligt det synsätt som presenteras i planen, då i det närmaste fullt utbyggd. Det vore intressant om den slutligt antagna planen kunde innehålla en diskussion kring de strategier som kommunen vill arbeta utifrån även i ett riktigt långsiktigt perspektiv, bortom 2025. Dnr: 05-197.10 Styrelseärende 2005-12-15 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Miljöprogrammet för
trafiken i Göteborg”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, Trafikkontoret, daterad 2005-09-13 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Miljöprogrammet för trafiken i Göteborg”.
Förslag till yttrande, daterat 2005-11-17, har upprättats.
Styrgruppen för regional planering godkände för egen del förslag till yttrande på sammanträdet den 17 november 2005 med följande tillägg på sida 3 första stycket under Kansliets kommentarer (tillägget markeras kursivt):
”Godstransporterna förväntas öka förhållandevis mer än persontransporterna då Göteborg och Göteborgsregionen utgör transportnavet i Västsverige och
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-11-17
Göteborg 2005-11-17 Bo Aronsson /Cecilia Kvist Dnr: 05-197.10 Styrelseärende Tjänsteutlåtande 2005-11-17 Cecilia Kvist
Förslag till yttrande över ”Miljöprogrammet för
trafiken i Göteborg”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, Trafikkontoret, daterad 2005-09-13 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Miljöprogrammet för trafiken i Göteborg”.
Bakgrund och syfte
Göteborgs stad, Trafikkontoret, har tagit fram ett miljöprogram för trafiken i Göteborg. I takt med att samhället förändras måste också Trafikkontoret vidta nya åtgärder. Hittills har arbetet varit fokuserat på att flytta trafik, skydda utsatta människor och minska utsläppen från fordonen med tekniska lösningar. Det arbetet har varit nödvändigt och måste fortsätta. För att hejda en prognostiserad ökning av personbils- samt lastbilstrafik är det dock hög tid att förändra och påverka göteborgarnas resvanor. Ökningen av
personbils- samt lastbilstrafiken kommer annars att omöjliggöra uppfyllandet av såväl miljö- som framkomlighetsmål.
För att bli framgångsrika behövs tre verktyg: • den traditionella myndighetsrollen • upphandlingsrollen
Sammanfattning av miljöprogrammet för trafiken i Göteborg
Trafikkontoret i Göteborgs Stad har som uppgift att erbjuda säker och hållbar rörlighet i Göteborg. Ett av deras huvudmål är att skapa
förutsättningar för göteborgarnas rörlighet som är goda för individen och samhället i stort. För att hejda en prognostiserad ökning av personbils- samt lastbilstrafik är det hög tid att förändra och påverka göteborgarnas resvanor. Miljöprogrammet fastställer målen för 2010 samt delmål och strategier för hur målen skall uppnås. Fokus är inställt på att motverka trafikökningen genom ekonomiska styrmedel, planering och policies, förbättrad
kollektivtrafik, förbättrad cykeltrafik, informationsinsatser samt införandet av ny teknik.
För att nå målen krävs att huvuddelen av de åtgärder som miljöprogrammet tar upp genomförs. Åtgärderna är:
• Minska efterfrågan på transporter • Styra mot rätt transporter
• Effektivisera transporterna
• Stödja ny miljöanpassad teknik i fordonen
• Skydda mot trafikens negativa effekter och hushålla med mark- och materialanvändning
Miljöprogrammet beskriver inledningsvis vårt beroende av transporter och de möjligheter som rörligheten ger för enskilda människor och för
näringslivet. Samtidigt bidrar trafiken till stora miljöproblem, vilket är ett hot mot vår framtida välfärd.
Miljöprogrammet beskriver vidare utvecklingen framåt där Göteborg och kranskommunerna växer. Vägtrafiksystemet och kollektivtrafiken väntas inom några år få betydande kapacitetsproblem under högtrafik.
Persontransporterna beräknas öka med 2 % per år eller drygt 15 % mellan år 2003 och 2010. Den beräknade ökningen väntas ske med bil.
Godstransporterna i Sverige förväntas öka mer än persontransporterna. Lastbilstransporterna i Göteborgsregionen förväntas öka med över 20 % till år 2010.
Visionen för hållbara Göteborg är att staden skall vara grön, tät och blandad. Om 10 år är kommuninvånarna och trafikanterna i Göteborg medvetna om de miljökonsekvenser och den olycksrisk som olika transportsätt medför och har därför kunskap om att välja bästa färdmedel. T ex har kollektivtrafiken
utvecklats genom Kringen, tjänstefordonspooler har blivit vanligt bland större företag och företagsparker, flexibla resvanor har skapats genom att reskortet kan användas till flera transportmedel.
Miljöprogrammet beskriver i sin strategi att arbetet kommer att inriktas på fyra fokusområden: resvanor, godstransporter, ny teknik samt skydda och hushålla.
Resvanor:
Ett viktigt steg att motverka ökningen av bilresandet är att få göteborgarna att välja andra färdmedel där så är möjligt. Inriktningsförslagen som beskrivs syftar främst till att få till stånd ett ändrat resbeteende och en effektivisering av arbetsresorna.
Godstransporter:
Vad gäller godstransporter skall Trafikkontoret aktivt verka för att premiera de bästa lösningarna och transportörerna samtidigt som regleringar och krav hjälper till att lyfta de som är sämst. Fokus måste också riktas mot
logistikkedjans uppbyggnad.
Ny teknik:
Göteborg har redan genom sina miljözonskrav och upphandlingskrav på arbetsmaskiner hjälpt till att minska hälsoskadliga utsläpp från tung trafik. Det finns enligt miljöprogrammet ett behov att utvidga miljözonen i takt med den samhällsutveckling som sker på bl a Norra Älvstranden.
Skydda och hushålla:
Fokusområdet ”skydda och hushålla” bidrar främst till att minska buller och vibrationer samt till förbättrad hushållning med resurser. Vid
markanvändningen gäller det t ex att inte kommunikationsanläggningar tar grönområden i anspråk då dessa fungerar som luftrenare.
Kansliets kommentarer
”Miljöprogrammet för trafiken i Göteborg” är ett program som i hög grad berör Göteborgsregionen som helhet då en stor arbetsinpendling sker från kranskommunerna in till eller genom Göteborg. Enligt miljöprogrammet står göteborgarna för drygt hälften av personbilarnas trafikarbete i Göteborg.
Resterande trafikarbete skapas av kranskommunernas invånare. Trafiken utgörs inte bara av arbetspendling utan även av godstransporter. Godstrans-porterna förväntas öka förhållandevis mer än persontransGodstrans-porterna då Göteborg och Göteborgsregionen utgör transportnavet i Västsverige och Nordeurora.
Miljöprogrammet är ett bra och angeläget program vars innehåll ligger i linje med vad som för närvarande diskuteras inom ramen för samarbetet inom GR. Vi står inför en utveckling där det kommer att krävas kraftfulla insatser för att möta ett ökat resandebehov och samtidigt klara både en hög tillgänglighet till regionens kärna och andra regionala målpunkter. Parallellt ska man arbeta för att utveckla en attraktiv livsmiljö i stort.
Miljöprogrammets förslag skapar förutsättningar för att bibehålla sådana kvaliteter i stadsmiljön som gör att vi även fortsättningsvis vill bo och verka i Göteborgsregionen. Miljöprogrammets innehåll utgör därmed i flera delar ett viktigt underlag inte bara för Göteborg utan även för det fortsatta arbetet med berörda frågor inom GR. Det gäller bl a de förslag till åtgärder som Trafikkontoret föreslår för att klara aktuella miljökvalitetsnormer och komma till rätta med de trängselproblem som kan uppstå när trafiken ökar. Trafikkontoret pekar på betydelsen av samarbete mellan aktörer som Vägverk, Västtrafik och GR. Redan idag ser vi resultatet av ett sådant samarbete genom t ex Göteborgsöverenskommelsen och dess fortsättning Gökungen (avser de sk fördyrings- och indexpengarna). GR:s styrgrupp för regional planering beslöt under 2004 att Gökungen ska ha en tydlig
inriktning på ökad regional framkomlighet och tillgänglighet för
kollektivtrafiken. De insatser som nu genomförs utgör små steg i arbetet med att försöka öka kollektivtrafikens marknadsandel av den regionala trafiken. Ett alltmer attraktivt utbud av kollektivtrafik kan erbjuda dagens arbetspendlare med bil goda framtida alternativa resmöjligheter.
Styrelseärende 15 december 2005 Dnr: 05-236.012 Till
Förbundsstyrelsen
Val av efterträdare till Jonas Ransgård i GRs
styrgrupp för sociala frågor
Jonas Ransgård (m), Göteborg, har avsagt sig sitt ledamotskap i GRs styrgrupp för sociala frågor tillika ordförandeskap i styrgruppen.
GRs valberedning har tagit fram ett förslag till efterträdare. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att som efterträdare till Jonas Ransgård (m), Göteborg, i GRs styrgrupp för sociala frågor och tillika ordförande i styrgruppen utse Kristina Tharing (m), Göteborg. Göteborg 21 november 2005 Frank Andersson /Peter Holmström Styrelseärende Dnr: 05-241.010
Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut
fattade av GRs styrgrupper under tiden juni 2005 –
november 2005
(Informationsärenden har inte tagits med iförteckningen)
SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 23 juni 2005 §185 Definitivintagningen till gymnasieskolan lå 2005/2006
Utbildningsgruppen beslöt
att ta in de vid sammanträdet 2005-06-23 föreslagna ungdomarna på gymnasieskolans utbildningar år 2005/2006, samt
att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.
§186 Samverkansavtal inom gymnasiesärskolan 2006/2007
Utbildningsgruppen beslöt föreslå förbundsstyrelsen
att rekommendera kommunerna att prolongera gällande samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen till att gälla år 2006/2007, att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2005,
samt
att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas.
§191 Utbildningsgruppens strategidag torsdag 8 september, kl. 09.00 – 16.00, på Råda Säteri i Mölnlycke
Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning
att vid Utbildningsgruppens strategidag 8 september, kl. 09.00-16.00, på Råda Säteri i Mölnlycke behandla vuxnas lärande och gymnasieskolan, samt tillsammans med GRs styrgrupp för arbetsmarknad genomföra en diskussion kring validering.
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR SOCIALA FRÅGOR SAMT SN-PRESIDIER/MOTSVARANDE 8 september 2005 1. Miltonpengarna – skrivelse till Socialdepartementet angående hanteringen
Beslut
1. Beslutet i förbundsstyrelsens presidium den 29 mars 2005 att uppdra åt styrgruppens ordförande att underteckna en skrivelse angående hanteringen av ansökningsprocessen för Miltonpengarna och skicka den till
Socialdepartementet samt för kännedom till Socialstyrelsen antecknas till protokollet.
2. Skrivelsen skickas även för kännedom till riksdagens socialutskott samt Sveriges Kommuner och Landsting.
2. Enhetlig tillämpning av försörjningsstöd i GRs medlemskommuner
Beslut
1. På styrgruppens nästa möte tas frågan om enhetlig tillämpning av
försörjningsstödet i medlemskommunerna upp till fördjupad diskussion samt redovisas en kartläggning över medlemskommunernas policy på området, i enlighet med presidiets förslag.
2. Styrgruppen ställer sig positiv till att tillsammans med styrgruppen för arbetsmarknad etablera ett samarbete med regeringens särskilde utredare Sture Korpi.
3. Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik – VästBUS –
implementering och uppföljning
Beslut
Den sociala chefsgruppen får i uppdrag att utforma en modell för uppföljningen av VästBUS, i enlighet med presidiets förslag
4. Inventering rörande personer med komplexa diagnoser i
Göteborgsregionens medlemskommuner – bordlagt från föregående möte
Beslut
Styrgruppen accepterar resultatet av inventeringen.
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR SOCIALA FRÅGOR SAMT SN-PRESIDIER/MOTSVARANDE 21 oktober 2005
Beslut
- Eftersom det inte finns någon efterfrågan på att samordna tillämpningen av försörjningsstödet anser styrgruppen att det är upp till varje kommun att besluta om riktlinjer.
2. Förslag till rekommendation: Riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel
Beslut
- Styrgruppen rekommenderar varje medlemskommun att för egen del i egenskap av sjukvårdshuvudman anta riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel, i linjer med förslag från Västkom daterat 050922.
3. Sociala styrgruppens verksamhetsinriktning 2007
Beslut
- Förslag till verksamhetsinriktning 2007 för sociala styrgruppen antas, med tillägg gällande avstämning av VästBUS-samarbetet i regionen.
- Frågan om verksamhetsinriktning 2007 för FoU i Väst/GR bordläggs till nästa styrgruppsmöte i väntan på besked från VG-regionen samt för att styrgruppen ska få möjlighet att ta del av dokumentet.
4. Mötestider 2006
Beslut
Mötestider för 2006 fastställs enligt följande:
- Fredagen den 3 februari
- Fredagen den 31 mars - Fredagen den 2 juni
5. Begäran om entledigande från Jonas Ransgård
Styrgruppens ordförande Jonas Ransgårds begäran om entledigande från uppdraget som ledamot och ordförande i den sociala styrgruppen antecknas till protokollet.
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD - 8 september 2005
1. Redovisning av diskrimineringskartläggning
Beslut
- GR undersöker om och hur en idébank kan genomföras samt återrapporterar till styrgruppen.
- Representanter för Advantageprojektet bjuds in till personalchefsgruppen.
2. Validering
- Organisering av det framtida regionala valideringsarbetet
Beslut
1. GR ansöker om medel i enlighet med ovanstående förslag, förankrar ansökan hos Valideringscentrums parter och översänder den till
Valideringsdelegationen.
2. Organisationsform, ekonomi och regional förankring i
medlemskommunerna vad gäller Valideringscentrum diskuteras vid nästa styrgruppsmöte.
7. Information
- Nyheter angående kommande propositioner med fokus på arbetsmarknad
Beslut
Gustav Höjer tar med sig frågan till personalchefsgruppen och
arbetsmarknadschefsgruppen för att diskutera spelregler och samrådsformer mellan Lan och kommunerna för etablering av plusjobb i
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD - 18 oktober 2005
3. Sammanträdesdagar 2006
Beslut
Styrgruppen fastställer följande sammanträdestider för 2006.
Fredag 3 februari 8.30-12 Gemensamt med utbildningsgruppen och den sociala styrgruppen. Sture Korpi medverkar. Torsdag 30 mars 13-16.30.
Tisdag 9 maj 8.30 – 12 Torsdag 28 september 13-16.30 Tisdag 14 november 8.30-12
4. Valideringscentrum; finansiering och framtida associationsform m.m.
Beslut
- Styrgruppen ställer sig bakom förslag till framtida organisation av Valideringscentrum, daterat 051006, och förordar alternativ två - att ett bolag bildas om de juridiska aspekterna tillåter.
- Gustav Höjer tar med sig frågan om folkhögskolornas deltagande i valideringsarbetet till Valideringscentrum.
5. GR Arbetsmarknads inriktning 2007
Beslut
- Ett mer konkret inriktningsförslag med en regional analys presenteras vid sammanträdet den 8 december då styrgruppen också fattar definitivt beslut om inriktning 2007.
9. ”Korta eller Långa vägen”, information av Jack Jarshild – Högskoleprojekt för invandrade akademiker (bilaga)
- Gustav Höjer undersöker om tidigare uppvaktande parter vill att GR, eller förslagsvis att GR tillsammans med övriga kommunförbund i Västra Götaland, ska agera i frågan. Återrapport sker vid nästa sammanträde.
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR REGIONALT
PLANERING/REGIONALT LUFTVÅRDSPROGRAM 1 september 2005
§ 4 Luftvårdsdagen 2005
Styrgruppen beslöt
att årets luftvårdsdag anordnas den 25 november.
§ 11 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västra stambanan, fyrspår, delen Floda - Aspen
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande daterat 2005-08-29, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget.
Kia Andréasson (mp) reserverade sig mot beslutet.
§ 12 Översiktsplan 2004 – Mölndals stad
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-08-22, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget.
§ 13 Kungsbacka översiktsplan 2005
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-08-22, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
§ 14 Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet, Göteborg – utställning 2005
Styrgruppen beslöt
att för egen del tillstyrka förslaget till fördjupad översiktsplan för ytterhamnsområdet, samt
att översända förslaget till förbundsstyrelsen och föreslå dem att tillstyrka förslaget.
§ 16 Finansiering och utbetalning av projekt inom Gökungen, etapp 5 och principgodkännande av projekt inom etapp 6, samt återkallande av ett projekt
Styrgruppen beslöt
att godkänna utbetalning av projekt i etapp 5 enligt projektlista, daterad
2005-08-22,
att principgodkänna och successivt finansiera projekten i etapp 6 enligt projektlista, daterad 2005-08-22, samt
att återkalla finansiering av projekt ”E6 Kärramotet – Bäckebol, busskörfält söderut”.
§ 17 Klimatinvesteringsprogram 2006
Styrgruppen beslöt
att ge kansliet i uppdrag att arbeta fram ett förslag till ansökan.
SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR REGIONAL PLANERING 6 oktober 2005
§ 7 Inför kommande planeringsomgång av nationell och regional transportinfrastruktur – tjänstemannanätverk, information
Styrgruppen beslöt
att till protokollet anteckna lämnad information, samt
att ge kansliet i uppdrag att fortsätta arbeta tillsammans med det bildade nätverket för infrastruktur i ovanstående frågor.
§ 8 Bostadsbyggande – fortsatt dialog, information
Styrgruppen beslöt
att ge kansliet i uppdrag att genomföra en bostadsdialog med medlemskommunerna.
§ 10 Översiktsplan för Öckerö kommun 2005, samrådshandling
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-09-28, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget.
§ 11 Översiktsplan 05 - Partille kommun, utställningshandling
Styrgruppen beslöt
att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-09-21, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna
förslaget.
§ 12 Val av representanter till Götalandsbanan, delen Borås-Mantorp
Styrgruppen beslöt
att utse Leif Johansson (s) samt Hans Bergfelt (m) till representanter att följa arbetet med Götalandsbanan, delen Borås – Mantorp.
§ 14 Sammanträdestider för styrgruppen för regional planering 2006
Styrgruppen beslöt
att godkänna förslag till sammanträdestider, daterat 2005-10-06, med ovanstående ändring.
2005-11-22 Gunnel Rydberg
