Nyckeltal Försörjningsstöd
Utvecklingen i Göteborgsregionen
Årsrapport 2007
Relaterat till arbetslöshet- 27% Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI ochSAS 1 - 40% Väntar lön eller har
för låg heltidslön - 4%
Relaterat till andra bidrag - 24% Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5% (5 % år 2006) (30 % år 2006) (23 % år 2006) (4 % år 2006) (38 % år 2006)
Innehåll Sida
Sammanfattning, Bakgrund, Syfte, Förutsättningar och Kodning...5
Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, 1995 - 2007...6
Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2007 & 2008...7
Försörjningsstöd per kommun/stadsdel ...14
Försörjningsstöd per invånare...16
Regressionsanalys...17
Försörjningsstöd per bidragshushåll ...20
Barn i hushåll med försörjningsstöd ...21
Försörjningsstöd till ungdomar, 18-24 år...23
Procentuell andel av Försörjningsstödet ...25
Orsak: Arbetslöshet...26
Orsak: ”Ej tillgänglig för arbetsmarknaden”...27
Orsak: Andra bidrag...28
Översikt –cirkeldiagram...29
Sammanfattning
De totala kostnaderna för försörjningsstöd i Göteborgsregionen forstsätter att minska och var 2007 för första gången på 2000-talet mindre än 1 Miljard kronor. Kostnaderna var 8,0 procent lägre än 2006. Motsvarande siffra för riket är en minskning med 0,3 procent. Högst var kostnaden per invånare i Lärjedalens SDN (4 754 kr) och lägst i Älvsborgs SDN (160 kr). Skillnaderna kan bero på skillnader i både struktur och behov. Intressant är därför avsnittet om regressionsanalys. Socialstyrelsens lägesrapport om individ- och familjeomsorg visar att antalet personer som får försörjningsstöd fortsätter att minska. Under de senaste 10 åren har biståndstagandet minskat med drygt 44 procent i landet. Däremot minskar inte antalet personer med långvarigt försörjningsstöd i samma takt. Inom Göteborgsregionen har utbetalt försörjningsstöd minskat med 33 procent sedan 1996
För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2006. De kommuner och stadsdelar som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan föregående år är Linnéstaden (-20,4 procent) och Partille (-18,8 procent). Ökningarna sedan föregående år är störst i Ale (+20,1 procent) och Älvsborg (13,4 procent). Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från sjunkit med 2,1 procent i Göteborgsregionen jämfört med 2006 (2,1 procent i riket). Den öppna arbetslösheten för ungdomar fortsätter att sjunka. 2007 sjönk den öppna arbetslösheten bland unga med 2,6 procent inom Göteborgsregionen (2,9 procent i riket). Sedan 2004 har arbetslösheten för ungdomar minskat med 3,1 procent i Göteborgsregionen (3,2 procent i riket).
Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar 18-24 har minskat med 18 procent mellan 2006 och 2007.
Barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskade mellan 2006 och 2007.
Bakgrund och Syfte
Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan 1995. Sedan ett antal år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner deltar ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen samt göra jämförelser mellan kommunerna och över tid.
En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen.
Förutsättning och Kodning
Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen.
Deltagare i sammanställningen av nyckeltal försörjningsstöd: Magnus Billborg, Ale
Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dahlfors, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka
Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Marie Lindén, Lerum Agneta Ahlbom, Lilla Edet Ahmad Bajazidi, Mölndal Anders Toresson, Mölndal Margaretha Ivarsson, Partille Bosse Karlsson, Stenungsund
Ann-Sofie Hillerström, Stenungsund Cecilia Forsberg, Tjörn
Johanna Johansson, Öckerö Johan Bergström, Öckerö
Projektledning och sammanställning:
Jessica Selin, GR Elvy Persson, GR
Utveckling av f
örsörjningsstöd
i Göteborgsregionen, 1995 - 2007
I
Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd återigen minskat och nått en ny lägsta nivå för perioden. Minskningen för 2006 är 8,0 procent jämfört med 2006. Motsvarande siffra för riket är en minskning på 0,3 procent, för Västra Götalands län en minskning med 3,8 procent och för Hallands län en minskning med 7,1 procent.För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar
och minskningar jämfört med kostnaderna 2007 vilket beskrivs på sidan 13-14.
För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2007 och hur man planerar att arbeta under 2008 samt över de trender och förändringar man ser.
Göteborgsregionen
Kostnader I jämförelse med föregående år
i procent i kronor Summa 1995 1 234,6 Mkr - - Summa 1996 1 453,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa 1997 1 657,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa 1998 1 615,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa 1999 1 483,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa 2000 1 269,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa 2001 1 205,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa 2002 1 150,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa 2003 1 105,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa 2004 1 149,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa 2005 1 144,5 Mkr -0,5 % -5,5 Mkr Summa 2006 1 060,1 Mkr - 7,4 % -84,5 Mkr Summa 2007 975,6 Mkr -8,0% -84,5 Mkr
Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen 1995-2007
1 234,6 1 453,9 1 657,1 1 615,1 1 483,3 1 269,5 1 205,3 1 150,6 1 105,8 1 149,9 1 144,5 1 060,1 975,6
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
År M kr
Kommunernas arbete med
försörjningsstöd 2007 & 2008
Nedan beskriver kommunernas enheter förekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2007 och hur man planerar att arbeta under 2008.
Ale
2007: Ale har haft en fortsatt hög ambitionsnivå i
sin samverkan med arbetsförmedling avseende försörjningsstödsberättigade arbetslösa ungdomar i ålder 18-24 år. Samverkan har resulterat i minskat försörjningsstödsbehov för ungdomsgruppen. Kostnaderna för försörjningsstöd i Ale har ökat 2007 jämfört mot år 2006 vilket i huvudsak beror på ett ökat försörjningsstödsberoende för vuxna i arbetsför ålder 25-64 år. Det ökade försörjningsstödet för vuxna arbetsföra är ett resultat av den omvärdering som pågår av sjukdomsbegreppet där en tydligare bedömning av arbetsförmåga resulterar i att fler nekats sjukpenning. De man kommer i kontakt med i Ale är arbetslösa i grunden och bedöms inte vara helt friska även om det föreligger en arbetsförmåga – anställningsbarheten är mycket låg på grund av sjukdomshistorik och mångårig frånvaro på arbetsmarknaden.
Under slutet av år 2007 uppnåddes en samordning mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och sjukvården med inriktning mot kommuninvånare med behov av samordnande insatser. Samordningen har stora förutsättningar att kunna utveckla gemensamma synsätt, mål samt arbetsmetoder. Som ett resultat av denna förändring gjorde man i Ale under andra halvåret en översyn av organisationen inom försörjningstöd. Men beslutade att fro m 1 januari 2008 anpassa organisationen mot försörjningsstödstagare med behov av särskilda insatser för att öka deras arbetsförmåga och försörjningsandel samt att vid nyansökan snabbare kunna sätta in rätt insats.
2008: Den ändrade inriktning på enheten fro m i år syftar till att skapa bättre förutsättningar för
utredning och bedömning av arbetsförmåga, motiverande insatser samt skapa förutsättningar för samverkan i de fall arbetsförmedlingen avser medverka. Arbete sker även internt inom kommunen med arbetsmarknadsenheten för att
analysera konsekvenserna av försörjningsstödstagare med syfte att få till stånd
en långsiktig överenskommelse med arbetsförmedling om ansvar mellan stat och kommun.
Framtiden: Ale kommun har beslutat att fro m 2008 ingå i en överenskommelse om finansiell samordning inom det geografiska området Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale. För närvarande pågår diskussion mellan parterna om olika målgrupper och samordningsmöjligheter av den praktiska verksamheten. Inriktningen kommer i första hand att beröra de försörjningsstödstagare som har behov av samordnade insatser för att öka sin arbetsförmåga och självförsörjningsgrad. Ale har under 2008 en särskild satsning mellan försörjningsstödsenheten och kommunens arbetsmarknadsenhet i syfte att utveckla arbetsformer och arbetsmetoder för att fortsätta hålla nere andelen långtidsberoende inom ungdomsgruppen.
Man utvecklar även det så kallade Ale-teamet som är ett samverkansteam mellan försäkringskassan arbetsförmedlingen och primärvården och försörjningsstödsenheten för att öka arbetsförmågan och anställningsbarheten för vuxna långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Alingsås
2007: Under år 2007 har man i Alingsås startat verksamhet för personer som uppger arbetslöshet som huvudorsak till försörjningsstöd. Under
våren 2007 startatdes Aktivt försörjningsstöd (AFS) upp vilket innebär att vissa försörjningstagare har haft aktivitet i form av halvtidspraktik och därtill även ”söka jobbaktivitet” under 13 veckor.För ungdomar har man kunnat erbjuda ungdomsprogram eller Work
shop direkt vid ansökan om försörjningstöd.
Resultatet av verksamheterna har varit att personer har haft försörjningsstöd i kortare perioder än tidigare.
2008: Under året kommer man i Alingsås fortsätta
fokusera på Aktivt försörjningsstöd samt på Ungdomsprogram eller Workshops för ungdomar. Framtiden: Försörjningsstödet har under år 2007 minskat en aning i Alingsås kommun. För att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten kommer kommunen att fortsätta att erbjuda ungdomar plats på Ungdomsprogram eller Work shop (som är anordnade av Arbetsmarknadsavdelningen) i samband med försörjningsstödsansökan.
Göteborg
2007: Verksamhetsåret 2007 präglades av en synnerligen god arbetsmarknad och stor efterfrågan på arbetskraft. Eftersom arbetet med försörjningsstöd i hög grad påverkas av konjunkturella omvärldsfaktorer är detta den avgörande förklaringen till att antalet bidragshushåll minskade med cirka -10 %. Än mer anmärkningsvärt var att antalet långtidsberoende bidragsmottagare minskade med cirka - 11 %. Andelen bidragsmottagare som kan ta arbete omedelbart men saknar A-kassa minskar successivt medan andelen som ej kvalificerat sig till sjukpenning och ej är tillgänglig för arbetsmarknaden ökar. Socialkontorens aktiva rehabiliteringsarbete och insatser genom arbetsträning och praktik har varit en förutsättning för att människor ska kunna nyttja de positiva trenderna på arbetsmarknaden.
Den stadsövergripande överenskommelsen "Gemensam Plattform för arbete med ekonomiskt bistånd" bidrar till att öka likställigheten för behövande kommuninvånare och uppfattas i verksamheten som ett tydligt stöd för att åstadkomma planmässiga insatser för dem som står längst bort från arbetsmarknaden.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskade i Göteborg med 82, 5 miljoner till 787 miljoner eller totalt med -9, 5 procent. Kostnaden per invånare och år minskade till drygt 1600 kronor.
Eftersom Göteborgs avtal med arbets– förmedlingen om program för ungdomar upphörde i början av 2007 och antalet långtidsarbetslösa ungdomar samtidig sågs stiga brant under de första månaderna, fanns stora farhågor att utvecklingen skulle bli mycket bekymmersam. I verkligheten blev det precis tvärtom. Ungdomsarbetslösheten minskade påtagligt under 2007 eftersom efterfrågan på arbetskraft var så stor. De långtidsberoende ungdomarna med försörjningsstöd minskade med hela 23% under året. Det är dock ett känt faktum att ungdomar brukar dra nytta av förbättrade konjunkturer mer än andra grupper i samhället.
2008: Kostnaderna för ekonomiskt bistånd
minskade trendmässigt under hela år 2007. Den positiva konjunkturens höjdpunkt är passerad men efterfrågan på arbetskraft är fortfarande god. Därför förväntas kostnaderna under år 2008 kunna fortsätta att minska ytterligare något. Det aktiva arbetet med såväl aktiveringsinsatser mot arbete för de nytillkommande bidragssökandena som med rehabiliteringsinsatser för de långtidsberoende ligger fast.
Framtiden: Alla förändringar som inträdde inom bland annat arbetslöshetsförsäkringen under 2007 gav inte upphov till de befarade kostnadsökningarna eftersom efterfrågan på arbetskraft var exceptionellt god. Först i tider av försämrade konjunkturer kommer dessa förändringar att få genomslag på kommunens kostnader. De av regeringen föreslagna begränsningarna av sjukpenningrätten som ska träda i kraft från halvårsskiftet riskerar också att få tydliga konsekvenser för kommunsektorn. Även om effekterna inte visar sig direkt under år 2008 så finns det skäl att varna för de långsiktiga konsekvenserna som uppstår under år 2009 och framåt.
Härryda
2007: Trots att ungdomsgarantin tagsbort under delar av året har man i Härryda kunnat fortsätta att samarbeta med Arbetsförmedlingen kring ungdomsarbetslöshet. Kommunen har kunnat erbjuda unga vuxna, även utan försörjningsstödsbehov, sökajobbstöd, praktik/arbetsträning inom kommunens Arbetsmarknadsgrupp. Det har resulterat i ett
fortsatt lågt försörjningsstödsberoende bland unga. Man har under året fortsatt fokusera på att förkorta flyktingars tid inom svenskundervisning SFI. Detta har skett både genom att erbjuda annan verksamhet till de flyktingar/invandrare som inte kan anses stå till arbetsmarknades förfogande och genom att köpa specialanpassad SFI för vissa. Dessutom har stödet iform av jobbcoach inom flyktingmottagningen intensifierats.
Då avtalen med Arbetsförmedlingen under året försvann även för vuxna, har man prioriterat
försörjningsstödstagare inom arbetsmarknindsgruppens verksamhet och behovet
av stöd till dessa grupper har styrts till djupare och intensivare stödåtgärder.
2008: Under året kommer man i Härryda fokusera arbetet på att stödja försörjningsstödstagare med långvarig frånvaro från arbets- och samhällsgemenskap. Man kommer även arbeta med socialt boendestöd för unga i eget boende med stöd från Resursenhet för att gemensamt hindra utslagning från bostadsmarknaden. AUDIT enkät kommer att erbjudas alla nybesök i samarbete med Vuxenenheten.
Framtiden: I Härryda har under 2007 en kraftig ökning skett av grupperna arbetslösa utan rätt till ersättning , de som väntar lön eller för låg heltidslön och gruppen som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden utan stöd. Från att under sista delen 2006 sjunka stort har bistånd till arbetslösa som inte har rätt till ersättning ökat till nästan dubbla kostnaden 2007. Den enskilt största gruppen är fortfarande de som inte är tillängliga för arbetsmarknaden utan stöd.
Försörjningsstöd med anledning av SFI studerande och SAS däremot tror man kommer fortsätta sjunka. Detta genom att korta ner SFI studier till tiden inom Flyktingmottagningen och öka självförsörjningsandelen för denna grupp inom integrationstiden på Flyktingmottagningen. Kungsbacka
2007: Under det första halvåret 2007 märktes i Kungsbacka av den förbättrade arbetsmarknaden framförallt när det gällde ungdomar, vilka i stor utsträckning fick arbete. Man upplever att man till
viss del har befunnit sig i något slags vänteläge vad gäller arbetsmarknadspolitiken och förändringar i socialförsäkringssystemet. Detta har inneburit att arbetet i mångt och mycket handlat om att ta hand om brukares oro och funderingar om framtiden.
Det har under året saknats resurser från Arbetsförmedlingen gällande arbetsrehabilitering samt de arbetsmarknadsåtgärder som de gemensamma brukarna tidigare har kunnat erhålla. Samverkan med arbetsförmedlingen har inte fungerat som tidigare så man har istället fokuserat på samarbete med kommunens arbetslivsenhet. Ett stort arbete har gjorts inom boendestöd, i samverkan med övriga socialsekreterare på enheten samt inom andra enheter. Ett tydligt uppdrag är att arbeta med stöd i boendet för att främja kvarboende, motverka vräkningar, undvika hyresskulder även samverka med hyresvärdar.
2008: Arbetet under år 2008 kommer främst att fokuseras mot gruppen utförsäkrade från försäkringskassan. Denna grupp kommer att ha behov av rehabilitering vilken främst är psykisk och social, för att underlätta en återgång till arbetsmarknaden.
Beta-gruppen, som är en samverkansgrupp mellan Närsjukvården, Försäkringskassan, Arbets– förmedlingen och kommunens Arbetslivsenhet, har utökats. I arbetsgruppen har tyvärr arbetsförmedlingens medarbetare utgått. Istället finns medarbetare med från arbetslivsenheten samt vuxenpsykiatrin. För att komma närmare arbetsmarknaden kommer arbetsgruppens möten att vara förlagda i arbetsförmedlingens lokaler. Boendestödet är numera en permanent verksamhet i Kungsbacka , och man planerar även att utöka den under året.
Framtiden: Arbetsmarknaden i Kungsbacka är
fortsatt god, men man har börjat märka av att arbetsförmedlingens resurser för de som står längst från arbetsmarkanden inte längre finns. Behov som finns måste nu mötas av insatser från kommunen i from av olika arbetsträningsplatser, kommunala visstidsanställningar, olika bedömningar av arbetsförmåga mm. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar främst i förhållande till utförsäkrade från försäkringskassan men man
börjar även märka av den bortre parantesen när det gäller a-kassan.
Kungälv
2007: Under år 2007 har det i Kungälv fokuserats på ett bättre sätt att beskriva klientens problematik vid ansökan om sysselsättning och/eller rehabinsatser vid kommunens arbetslivscentrum, ALC, samt att det skall finnas ett klart syfte med placeringen som lätt kan följas upp. Det har också påbörjats arbete kring kommunens uppföljningsansvar vad gäller ungdomar under 20 år som inte är inskrivna på gymnasiet. Arbetet för
kommunens uppföljningsansvar innebär att dessa ungdomar ska sökas upp och kartlägga.s
2008: Under år 2008 fortsätter man att arbeta med sina kringresurser såsom Arbetslivscentrum på ett mer ändamålsenligt sätt. Man fortsätter även arbetet med ungdomar som inte är inskrivna på gymnasiet där uppföljningsansvar ligger under kommunen.
Under mars månad år 2008 kommer det att startas upp en gemensam mottagningsgrupp. I denna grupp kommer det att ingå socialsekreterare från försörjningsstödsenheten och barn- och ungdomsenheten om totalt sex personer. Organisatoriskt kommer gruppen att ligga under IFO-chefen och ha en förste socialsekreterare. Arbetsuppgifterna är att tillsammans ta emot nybesök, anmälningar och daglig jour mm.
Framtiden: Försörjningsstödskostnaderna har ökat något jämfört med år 2006 vilket visade sig först under de sista kvartalen år 2007. Trenden med ökade kostnader ser ut att fortsätta under år 2008.
Både vuxna och ungdomar, har numera inte undantagsvis en sammansatt problematik som kräver långa insatser. Den sammansatta problematiken leder till att det blir svår att erbjuda sysselsättning eller någon form av socialförsäkringsinsats vilket tenderar till att ärendena blir långa.
Vad gäller ungdomsarbetslöshet och ungdomar som mår dåligt men inte har någon upparbetad myndighetskontakt så har ett samverkansprojekt startat upp inom Samordningsförbundet i Kungälv sommaren 2007 som kallas Utgångspunkten. Projektet, som är tvåårigt, vänder sig till unga
mellan 16-29 år och behandlar frågor som arbete, studier, försörjning, hälsa, relationer, alkohol/droger eller annat beroende. I
Utgångspunkten finns personal från arbets– förmedlingen, socialtjänsten, försäkringskassan, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenutbildningen, kommunens Arbetslivscentrum (ALC) samt vuxenpsykiatrin. I försörjningsstödsenheten har man konstaterat att många ungdomar mår dåligt. Ungdomarna har ett behov av både stöd och hjälp utöver försörjningsstöd men det är förhållandevis svårt för dem att få kontakt med exempelvis psykiatrin pga. långa väntetider. Det förekommer också missbruk i relativt låga åldrar.
Lerum
2007: Under år 2007 har arbetet med försörjningsstöd inriktats mot att minska antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd med 5 % samt att minska antalet ungdomar som får försörjningsstöd med 5 %. Man har därtill även en tjänstegaranti i form av en kontakt skall etableras vid ansökan inom 14 dagar. Lerum har som övergripande mål att man ska vara självförsörjande istället för bidragstagar.
I arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten har man avsatt en heltidstjänst som i samarbete med arbetsmarknadsheten inom Råd och Stöd, aktivt arbetat för att undvika att ungdomar hamnar i försörjningsstödsberoende. I den statistik som redovisats till och med augusti har 32 ungdomar hittills varit aktuella för det intensifierade arbetet. Utav dessa har 11 ungdomar fått annan sysselsättning vilket motsvarar c a 33 %.
2008: Inför år 2008 fortsätter den satsning som inleddes under år 2007 med att minska antalet hushåll och unga som uppbär försörjningsstöd. Det kommer också under året att utarbetas ett arbetssätt för att närma sig de ungdomar som vuxit upp i familjer med försörjningsstöd. Detta för att undvika fortsatt beroende av försörjningsstöd in i vuxen ålder.
Framtiden: Man tycker sig kunna se att arbetslösheten minskat hos de unga, vilket är positivt. Arbetet kommer att fortsätta vara att minska hushåll och ungdomar som får försörjningsstöd samt att stötta dem in i egen försörjning.
Lilla Edet
2007: Kommunens arbetsmarknadsenhet
om-organiserades och bytte till Individnämnden som ansvarig nämnd under 06/07. Till detta kom att viktiga delar av verksamhetsbeställningar från staten, via arbetsförmedlingen till arbetsmarknadsenheten hastigt försvann samtidigt. De främsta samarbetsparterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var i stor omfattning upptagna med egna omorganisationer och modeller vilket lett till att personer i rehabilitering med större behov eller reella funktionshinder har fått svårare att få samordnad hjälp. År 2007 har därför kännetecknats av att de hushåll man mött fått allt längre tider med biståndsrätt i stället för att nå arbetsmarknaden. Sedan våren 2007 har man i Lilla Edet arbetat med att återuppbygga samarbetskanalerna med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt att förstärka arbetsmarknadsenheten. Ett välfungerande teamarbete har etablerats med den nya arbetsmarknadsenheten.
2008:Under år 2008 kommer man fortsätta att
arbeta intensivt och med hög kontinuitet i utvalda ärenden som man skapar projektkaraktär i. En viktig fråga blir hur mycket av ”arbetsförmedlare” socialsekreterarna/kommunen ska bli och för vilka grupper samt vilket ansvar Arbetsförmedlingen i praktiken kommer att ta.
Framtiden: En grupp som ökat är före detta flyktinghushåll. Insatser har därför gjorts och kommer att göras för att förbättra och intensifiera integrationen.
Mölndal
2006: Under år 2007 har det har arbetats upp nya rutiner samt förtydlighanden mellan förvaltningens olika sektioner. Socialsekreterarna tillsammans med samordnaren är inne i en process avseende metodutveckling gällande försörjningsstöd. Under året har man fått bättre ordning på Jourverksamheten inom sektionen. Man har kommit långt i arbetet med översynen av boende-frågan och därmed sättet att hantera köpta boenden och andrahandskontrakt. 2007: I Mölndal har man gjort en kartläggning på alla våra Försörjningsärenden per den 17 januari i
år. Fokus kommer att ligga på boenden, rehabilitering, sysselsättning samt på metod– utveckling. Man kommer också att se över organisationen inom sektionen och därtill anpassa sig efter behoven och verkligheten. Framtiden: Det har skett en klar ökning på kostnaderna när det gäller SFI-studerande. Det finns ett behov att i fortsättningen utveckla samarbetet med Vuxenutbildningen/SFI. Fokus kommer att ligga på att behålla och utveckla det interna samarbetet med Arbetsmarknad & Integrationssektionen inom förvaltningen.
Problematiken kring de ungdomar som är aktuella för försörjningsstöd är betydligt mer komplicerad än bara arbetslöshet. Dessa ungdomar står långt ifrån arbetsmarknaden. Insatserna ska självklart vara riktade mot egen försörjning.
Partille
2007: I Partille har försörjningsstödet minskat under år 2007. Man har dock varit tvungna att förhålla sig till en allt svårare målgrupp med tyngre problematik.
Under år 2007 har fokus liggat på att fortsätta utveckla samarbetet med sjukvård och psykiatri. Nya projekt har startat inom ramen för Finsam. Man har utvecklat arbetet med kvinnofrid tillsammans med kvinnojouren. Det har erhållit extra medel från länstyrelsen riktad till denna målgruppen.
2008: Under år 2008 kommer man att fördjupa arbetet mot de brukare som ej bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket är den största gruppen av socialbidragstagare. Samarbetet med arbetsmarknadsenheten kommer fortsätta och tillsammans med dem ska man utveckla och hitta former för att kunna arbeta med den allt tyngre målgruppen, som behöver mycket stöd och hjälp för att komma närmare arbetsmarknaden. Personer som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, kommer i större utsträckning att erhålla hjälp i form av individuell coachning. Samarbetet med arbetsförmedlingen kommer att fortsätta, men man kommer aktivt att söka ytterligare samarbete med andra aktörer på marknaden, t ex den kommunala vuxenutbildningen. Ett samarbete med den
kommunala vuxenutbildningen finns redan idag och kommer att fortsätta utvecklas bland annat när det gäller arbetsplatsförlagd SFI-utbildning. När det gäller ungdomar kommer vi att fortsätta vårt samarbete med sjukvården och psykiatrin.
Framtiden: Försörjningsstödet i Partille kommun fortsätter att minska. Man har ännu inte sett några stora effekter av förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet, men befarar att detta kommer att ge utslag innevarande år i form av ökat försörjningsstöd.
När det gäller ungdomsarbetslösheten i Partille så är den fortsatt låg. Inte någon ungdom uppbär försörjningsstöd endast för att de har svårigheter att erhålla ett arbete. Personer med utomnordisk bakgrund, personer som står långt från arbetsmarknaden samt personer med sammansatt problematik är de som tenderar att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd.
Stenungsund
2007: Goda resultat har även uppnåtts i Stenungsund under år 2007. Detta är till stor del den goda konjunkturens förtjänst. Arbetsförmedlingen har under året både gasat och bromsat sin verksamhet vilket inte har gynnat varken samarbetet eller resultatet. Under året har mycket energi lagts ner på omorganisationen då AME och SoF vid årsskiftet gick över från en "fristående" verksamhet till att ingå under IFO. Socialsekreterarna har haft möjlighet att tillhandhålla få ärenden vilket möjliggjort goda utredningar och uppföljningsarbete.
De två grupper som politiskt prioriterats är ungdomar samt de försörjningsstödstagare som läst SFI.
Av nybesöken har 68% resp. 70% av nybesök som är ungdomar eller äldre kommit ut i annan försörjning inom 6 månader. De goda relationerna med det kommunala bostadsbolaget har också påverkar resultaten positivt. Ett antal personer som har eller söker försörjningsstöd har anmärkningar och skulder när det gäller bostadssituationen. I Stenungsund har man ett trettiotal "sociala lägenheter".
I de fall när inte åtgärder finns via
arbets-förmedlingen så försöker man via praktik lotsa/coacha bl.a. ungdomsgruppen mot arbete. En särskild verksamhet med två personal arbetar med ungdomar som har större behov än bara lite praktik för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Man har sedan ett och halvt år tillbaka en särskild praktikanskaffare anställd som i första hand är ute på den privata marknaden. Inom enheten Arbetsmarknad och försörjningsstöd bedrivs också det individuella programmet på uppdrag av gymnasieskolan. Även det kommunala uppföljningsansvaret ligger här. Detta skapar goda förutsättningar för att få vetskap om gruppen ungdomar som inte går raka vägen via utbildning till arbete och där vi försöker vara effektiva och motverka dubbelarbete samt risken för att ramla mellan stolarna.
2008: Runt den 1:a april kommer en ny enhet att starta upp. Enheten kommer att bestå av en försörjningsenhet, en s.k. job-readygrupp samt en rehabgrupp som är uppdelad i två grupper en för personer under 25 år och en för personer över 25 år. Med den nya enheten kommer allt försörjningsstöd att hamna inom samma arbetsgrupp till skillnad från tidigare åren då detta skötts från tre olika enheter. Syftet är att snabba på ärendets gång från försörjningsstödsgruppen ner till någon av de tre undergrupperna. För rehabgrupperna finns ett nära knutet ungdomsteam för den yngre gruppen och för den äldre finns socialmedicin samt socialpsykiatrin.
En viktig resurs i arbetet att få ut personer på arbetsmarknaden är en jobbsökeriverksamhet där man har en bemannad lokal med 12 dataarbetsplatser. Här kan man få hjälp med att skriva sitt CV, sitt personliga brev samt söka arbeten. Denna lokal ställs också till vissa tider åt Arbetsförmedlingens förfogande. Man kan av regeringens skrivelser läsa ut att kommunen inte är en speciellt intressant samarbetspartner för staten gällande arbetsmarknadspolitiken. Inom Stenungsund går arbetet mer och mer mot att bygga upp renodlade kommunala insatser. Man anser sig att under året sett effekter på försörjningsstödet i samband med att Försäkringskassan skärpt tillämpningen av regelverken. Man vet att snart kommer man att se samma sak när det gäller arbetslöshets-försäkringen.
Framtiden: Försörjningsstödet påverkas bl.a. av organisationen, arbetsmetoder, statens insatser i arbetsmarknadspolitiken och konjunkturläget. Ju snabbare arbetssätt, bättre bemötande samt de verktyg vi har att erbjud vid första mötet med den sökande ju kortare blir tiderna för försörjnings-stödet. I de fall vi ser god samverkan mellan kommunen, sjukvården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ju mindre är risken för rundgång i systemen för personer med sammansatt problematik. Inom IFO kommer allt mer att inriktas mot ett biståndslöst arbetssätt. Målet är att 75% av alla insatser sker biståndslöst år 2012. En utveckling av kommunens skuldsanering till mer av lättillgänglig ekonomisk rådgivning skulle eventuellt kunna motverka en del nybesök där personens eller familjens ekonomiska situation helt har körts i botten.
Tjörn
2007: Enheten har under året inte haft någon ledning. Detta har inneburit otydligheter. Fokus har under året legat på att hålla verksamheten fungerande.
Arbetsmarknadspolitiken har påverkat verk-samheten i Tjörn. Försäkringskassan klassar vissa sjukskrivna personer som arbetsförda och kommunen får därmed ökade kostnader för försörjningsstöd samt svårigheter att hitta sysselsättning till dessa personer.
Framtiden: Man ser en tendens att allt fler sjukskrivna är tvungna att söka försörjningsstöd. Öckerö
2007: Under år 2007 har man arbetat med att utveckla "rehabiliterings trappa" vilket går ut på att
stötta långvarig bidragsberoende tillbaka till sysselsättning. Det finns en samverkan med Arbetsförmedling för att hitta möjligheter till aktiv rehabilitering för långtidsarbetslösa. Det har förts diskussioner med olika aktörer på arbetsmarkanden utifrån arbetslöshet som ett folkhälsoproblem. Under året har man aktivt haft en genomgång av "gamla" ärenden.
Man har under året arbetat med ett fortsatt fokus på ungdomar för att förhindra långvarigt bidragsberoende. En extra resurs på halvtid har anställts för att focusera på ungdomar under 25 år. I den gruppen erbjuds samtliga sysselsättning enligt en arbetsplan så att ingen får försörjningsstöd utan sysselsättning. En ny rutin har skapats för noggrannare underlag.
Arbetsförmedlingen har under 2008 flyttat in i samma lokaler som socialkontoret vilket har skapat nya möjligheter till snabba trepartssamtal.
2008: Under år 2008 kommer arbetet att fortsätta från år 2007 med utvecklandet av nya steg i "rehabiliterings trappa". Man vill ytterligare förstärka samverkan med Arbetsförmedlingen då de har nya lokaler i kommunhuset. Extra resurser har begärts från socialnämnden för att möjliggöra aktivt arbete med rehabiliteringsåtgärder. En inventering kommer att genomföras under år 2008 där alla som har haft ekonomiskt bistånd i mer än tolv månader intervjuas. Efter detta ska en plan göras för att bryta långvarigt beroende av försörjningsstöd.
Framtid: Antalet korta biståndsperioder har ökat i
jämförelse med tidigare år, framför allt för ungdomsgruppen. Dock tenderar de familjer med långvariga bidragsberoende att vara kvar längre tid. Ett samband mellan misslyckanden i skolan och bidragsberoende för ungdomar syns.
Försörjningsstöd per kommun/stadsdel
Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr.
Förändring i procent vid jämförelse mellan åren
År 2007 År 2006 År 2005 År 2006-2007 År 2005-2006 År 2004-2005 Ale 12,2 10,1 12,1 20,1 -16,2 -21,7 Alingsås 15,7 15,9 17,9 -1,5 -10,9 +8,6 Göteborg 787,5 870,0 933,7 -9,5 -6,8 -1,2 Härlanda SDN 13,8 16,2 16,2 -14,8 +0,1 -2,6 Linnéstaden SDN 22,6 28,4 30,5 -20,4 -6,9 +9,8 Lundby SDN 66,0 66,5 66,5 -0,8 +0,1 -1,0 Lärjedalen SDN 116,5 130,3 145,9 -10,6 -10,7 -1,2 Tynnered SDN 32,4 35,5 40,4 -8,7 -12,1 -1,3 Älvsborg SDN 3,0 2,6 2,8 +13,4 -4,3 +29,4 Härryda 10,3 9,6 9,9 +8 -3,3 +7,6 Kungsbacka 22,0 22,4 23,3 -1,6 -4,0 +14,6 Kungälv 16,9 16,5 16,1 +2,3 +2,3 -11,6 Lerum 19,2 18,7 18,4 +2,6 +1,7 -6,4 Lilla Edet 11,3 10,5 10,0 +7,6 +5,3 +2,2 Mölndal 40,6 43,0 53,7 -5,7 -27,3 +12,7 Partille 14,1 17,4 18,5 -18,8 -6,0 -2,3 Stenungsund 13,4 13,5 14,6 -0,7 -7,8 +10,3 Tjörn 7,2 7,4 6,7 -3,5 +10,4 -13,3 Öckerö 5,3 5,0 4,1 +5,2 +20,8 +12,7 Göteborgsregionen 975,6 1060,1 1 144,5 -8,0 -7,4 -0,5
I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För vissa kommuner finns avvikelser mot detta vilket redovisas på sidan 24.
Göteborg har minskat sina kostnader för försörjningsstöd med 82,5 Mkr medan Göteborgsregionen totalt minskar sina kostnader med 84,5 Mkr. Det innebär att Göteborg står för nästan hela minskningen av utbetalt
försörjningsstöd medan övriga kommunen totalt sett har ungefär samma kostnader 2007 som 2006. I Göteborg förklarar man att den avgörande förklaringen till den stora minskningen är den goda arbetsmarknaden och en gynnsam konjunktur.
I diagrammet på nästa sida redovisas de procentuella förändringarna mellan 2006 och 2007. De kommuner och stadsdelar som procentuellt har minskat sina kostnader mest är Linnestaden och Partille. Kostnaden för försörjningsstöd har procentuellt ökat mest t i Älvsborg och Ale.
Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent mellan åren 2006 och 2007 A le ; 2 0 ,1% Ä lv s bo rg S D N ; 13 ,4 % H ä rryda ; 8 ,0 % Lilla E de t ; 7 ,6 % Ö c k e rö ; 5 ,2 % Le rum ; 2 ,6 % Kungä lv ; 2 ,3 % S t e nungs und; - 0 ,7 % Lundby S D N ; - 0 ,8 % A lings å s ; - 1,5 % Kungs ba c k a ; - 1,6 % T jö rn; - 3 ,5 % M ö lnda l; - 5 ,7 % T ynne re d S D N ; - 8 ,7 % G ö t e bo rg; - 9 ,5 % Lä rje da le n S D N ; - 10 ,6 % H ä rla nda S D N ; - 14 ,8 % P a rt ille ; - 18 ,8 % Linné s t a de n S D N ; - 2 0 ,4 % G ö t e bo rgs re gio ne n; - 8 ,0 % -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25%
Försörjningsstöd per invånare
Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2007, i kr Försörjningsstöd per invånare 2006, i kr Skillnad i % mellan år 2006 och 2007 Invånare 31/12 2007 Invånare 31/12 2006 Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2006, i kr Ale 449 378 +18,8% 27 092 26 800 525 Alingsås 427 437 -2,2% 36 739 36 481 522 Göteborg 1 596 1 776 -10,2% 493 498 489 797 1 870 Härlanda SDN 675 801 -15,7% 20 432 20 218 806 Linnéstaden SDN 723 908 -20,5% 31 277 31 261 820 Lundby SDN 1 827 1 855 -1,5% 36 128 35 854 2 153 Lärjedalen SDN 4 754 5 336 -10,9% 24 507 24 421 5 223 Tynnered SDN 1 177 1 293 -8,9% 27 517 27 438 1 411 Älvsborg SDN 160 143 +11,9% 18 517 18 558 195 Härryda 314 296 +6,1% 32 969 32 395 361 Kungsbacka 306 315 -2,8% 71 942 71 044 363 Kungälv 426 425 +0,4% 39 649 38 899 515 Lerum 508 504 +0,9% 37 711 37 092 595 Lilla Edet 883 820 +7,6% 12 835 12 836 1 055 Mölndal 682 730 -6,5% 59 430 58 938 800 Partille 418 516 -19,0% 33 699 33 614 492 Stenungsund 572 582 -1,6% 23 389 23 190 676 Tjörn 481 498 -3,4% 14 944 14 954 597 Öckerö 430 409 +5,0% 12 256 12 229 523 Göteborgsregionen 1 089 1 193 -8,8% 896 153 888 269 1 282
F
ör att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2006 och 2007, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 13-14, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2007 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna iförhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till.
Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare 2007. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker såsom skillnader i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt regressionsanalys.
Försörjningsstöd i kr per invånare, 2007
R e la t e ra t t ill be f o lk ninge n 3 1 de c e m be r 2 0 0 7 4 7 5 4 1 8 2 7 1 5 9 6 1 17 7 8 8 3 6 8 2 6 7 5 5 7 2 5 0 8 4 8 1 4 4 9 4 2 7 4 2 6 4 18 3 14 3 0 6 16 0 1 0 8 9 4 3 0 7 2 3 0 1 0 0 0 2 0 0 0 3 0 0 0 4 0 0 0 5 0 0 0 Lärje dale n SD N Lund by S DN Göt ebor g Tynn ered SD N Göt ebor gsre gion en Lilla Ede t Linn ésta den SD N Möl ndal Här land a S DN Stenu ngsu nd Ler um Tjör n Ale Öck erö Alin gsås Kun gälv Parti lle Här ryda Kun gsba cka Älv sbor g SD N Kr/invånare
Regressionsanalys
För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett antal år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år 2006. I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för ”regressionsanalys storstad” och 45 enheter för ”regressionsanalys förortskommun”), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom ”regressionsanalys storstad”. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på:
1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 05-07)
2 Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning (snitt 05-06)
Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R2):0,896 eller ca 90 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla
stadsdelar och förortskommuner.
För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för ”regressionsanalys förortskommun” utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på:
1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 05-07)
2 Andel invånare 0-64 år födda utom norden (2006)
Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R2): 0,71 eller 71 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden.
Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel ”borde” ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år 2006.
Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till SCB. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra.
Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2006 att hälften av kommunerna; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum och Partille har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade.
Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2005 samt 2006.
Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2006
686 398 380 552 620 1 241 1 269 682 691 628 497 794 731 493 405 416 638 1 024 977 762 513 471 438 618 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Ale Alin gså s Här ryda Kung sback a Kung älv Leru m Lilla Ede t Möln dal Part ille Sten ung sund Tjörn Öcke rö k ron or pe r inv å na re
Utb per inv 0-64 år
Förväntat värde enl regr analys
Residualer 2005 & 2006 Kommuner
-87 164 -107 -2 174 11 -18 260 -133 160 -9 -60 -45 -96 -25 136 -18 217 292 -80 178 157 59 -175 -200 0 200 400 Ale Alin gsås Härry da Kungs backa Kungä lv Leru m Lilla Ed et Möl nda l Part ille Ste nungs und Tjörn Öck erö k rono r pe r i n v å n a re Residualer 05 Residualer 06
Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att
stadsdelarna Bergsjön, Härlanda, Örgryte, Majorna, Askim, Tynnered, Biskopgården och Tuve-Säve har ett lägre utbetalt försörjningsstöd
än det förväntade värdet. Linnéstaden ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade.
Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2006 5 1 2 4 5 240 2 32 5 6 974 87 4 710 92 4 83 4 1 1 4 4 1 51 3 19 9 3 59 9 27 6 1 39 2 79 4 20 5 3 74 2 2 19 5 92 1 2 00 2 47 8 5 05 8 5 05 2 2 31 3 7 32 1 990 734 639 83 4 1 19 2 1 308 19 7 2 83 6 28 6 1 91 5 458 20 5 3 804 1 63 8 1 06 3 1 857 385 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Gu nn are d Lär jed ale n Ko rte da la Be rgs jön Hä rla nd a Örg ryte Ce ntr um G Lin né sta de n Ma jorn a Hö gs bo Älv sbo rg Frö lund a As kim Ty nn ere d Sty rsö To rsla nd a Bis kop sg ård en Lu nd by Tu ve-S äv e Ba cka Kä rra -Rö db o kro n o r p e r in vån are
Utb per inv 0-64 år
Förväntat värde enl regr analys
Residualer 2005 & 2006 Stadsdelar Göteborgs Stad
-308 331 287 425 -125 -77 205 188 18 323 70 314 160 -316 504 122 236 396 13 -94 65 66 188 12 -347 -116 -25 285 -1 -48 206 2 763 -10 -524 336 0 -62 557 -142 145 93 -800 -400 0 400 800 1 200 Gun nared Lär jedal en Kort eda la Berg sjö n Härla nda Örgr yte Centr um G Linn ésta den Maj orna Högs bo Älvs borg Fröl unda Askim Tyn ner ed Styr sö Tors landa Bisk opsg årde n Lun dby Tuv e-S äve Bac ka Kärra -Röd bo Residualer 05 Residualer 06
Försörjningsstöd per bidragshushåll
I
tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd relaterat till det totala försörjningsstödet för 2006 och 2007. Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll minskat med 9 procent mellan 2006 och 2007. Sedan 2005 har antalet bidragshushåll minskat med 15 procent.Samtidigt som antalet hushåll med
försörjninggstöd minskar, ökar det utbetalda försörjningsstödet per bidragshushåll från 2006 till 2007. De hushåll som fortfarande erhåller
försörjningsstöd får det alltså i större omfattning. Kommun/Stadsdel Antal bidrags-
hushåll 2007 bidragshushåll Antal per 10 000 invånare, 2007 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2007, i kr Antal bidrags-
hushåll 2006 per bidragshushåll Försörjningsstöd 2006, i kr Ale 441 163 27 607 kr 438 23 141 kr Alingsås 508 138 30 884 kr 589 27 045 kr Göteborg 18 387 373 42 828 kr 20 507 42 424 kr Härlanda SDN 461 226 29 935 kr 475 34 100 kr Linnéstaden SDN 692 221 32 659 kr 912 31 140 kr Lundby SDN 1 639 454 40 268 kr 1 855 35 863 kr Lärjedalen SDN 2 346 957 49 659 kr 2 571 50 861 kr Tynnered SDN 777 282 41 699 kr 976 36 344 kr Älvsborg SDN 100 54 30 000 kr 102 25 927 kr Härryda 299 91 34 575 kr 287 33 366 kr Kungsbacka 693 96 31 797 kr 721 31 057 kr Kungälv 500 126 33 803 kr 538 30 698 kr Lerum 514 136 37 263 kr 515 36 265 kr Lilla Edet 329 256 34 438 kr 336 31 337 kr Mölndal 1 157 195 35 052 kr 1 235 34 824 kr Partille 404 120 34 871 kr 490 35 419 kr Stenungsund 377 161 35 512 kr 434 31 081 kr Tjörn 213 143 33 739 kr 215 34 642 kr Öckerö 147 120 35 844 kr 153 32 726 kr Göteborgsregionen 23 969 267 40 702 kr 26 458 40 065 kr
Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, 2007
42 82 8 kr 41 69 9 kr 40 26 8 kr 37 26 3 kr 35 84 4 kr 35 51 2 kr 35 05 2 kr 34 87 1 kr 34 57 5 kr 34 43 8 kr 33 80 3 kr 33 73 9 kr 32 65 9 kr 31 79 7 kr 30 88 4 kr 30 00 0 kr 29 93 5 kr 27 60 7 kr 40 70 2 kr 49 65 9 kr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Lärj edal en S DN Göt ebor g Tynn ered SD N Göt ebor gsre gion en Lund by S DN Leru m Öck erö Ste nung sund Möl ndal Par tille Här ryda Lilla Ede t Kun gälv Tjör n Linn ésta den SD N Kun gsba cka Alin gsås Älv sbor g S DN Här land a S DN Ale Kr/bidragshushåll
Barn i hushåll med försörjningsstöd
Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd
någon gång under året, i %
Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år
2007 2006 2007 2006 Ale 4,2% 4,0% 6 685 6 686 Alingsås 2,7% 3,6% 8 067 8 096 Göteborg 11,0% 12,2% 94 045 93 487 Härlanda SDN 5,1% 4,6% 3 470 3 465 Linnéstaden SDN 4,1% 5,0% 4 412 4 455 Lundby SDN 9,5% 11,0% 5 523 5 205 Lärjedalen SDN 31,8% 34,0% 7 351 7 296 Tynnered SDN 8,9% 10,6% 6 609 6 622 Älvsborg SDN 0,7% 1,0% 4 665 4 748 Härryda 1,9% 1,8% 8 795 8 737 Kungsbacka 2,7% 2,4% 18 605 18 580 Kungälv 3,1% 4,1% 9 097 9 063 Lerum 2,2% 2,6% 10 044 9 937 Lilla Edet 5,7% 5,3% 2 876 2 930 Mölndal 3,9% 4,2% 13 858 13 809 Partille 3,8% 3,8% 8 422 8 523 Stenungsund 2,6% 2,9% 5 748 5 754 Tjörn 4,2% 4,5% 3 136 3 204 Öckerö 3,4% 3,5% 2 934 2 981 Göteborgsregionen 7,0% 7,7% 192 312 191 787
I
tabellen ovan redovisas för varje kommun/stadsdel andelen barn 0-17 år som ingår i ett hushåll som någon gång under året fick försörjningsstöd samt totalt antal barn i samma åldrar. Detta visas också i diagrammet på nästa sida.Siffrorna för 2007 visar att 7,0 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under året fick försörjningsstöd. Det är en minskning med 0,7 procentenheter sedan föregående år. Inom regionens kommuner och stadsdelar varierar den procentuella andelen från 0,7 i Älvsborgs SDN till 31,8 procent i Lärjedalens SDN.
Efter det att Sverige godkänt FN: s barnkonvention kompletterades Socialtjänstlagen 1998 med kapitel 1 § 2: ”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” Enligt Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen innebär detta att barnens situation bör uppmärksammas också då vuxna ansöker hos socialtjänsten om ekonomiskt bistånd till familjen. Detta kallas barnperspektivet. När det gäller att bevilja försörjningsstöd kan det handla om bistånd för tex medlemsavgifter i en idrottsförening eller
musikskola, en cykel, Lisebergsbesök, eller särskilda pengar till jul.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har arbetat med barnperspektivet kopplat till försörjningssstöd. I rapporter från dessa arbeten framkommer att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan).
Därför är det glädjande att notera att andelen barn som lever under dessa förhållanden har sjunkit med 2,2 procent sedan 2004 totalt i Göteborgsregionen. I samtliga kommuner och stadsdelar har andelen barn som lever i hushåll med försörjningsstöd antingen minskat eller är oförändrat sedan från 2004 till 2007.
Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2007 fick försörjningsstöd
31,8% 11,0% 9,5% 8,9% 5,7% 4,2% 4,2% 4,1% 3,9% 3,8% 3,4% 2,7% 2,7% 2,6% 2,2% 1,9% 0,7% 5,1% 3,1% 7,0% 0% 10% 20% 30% 40% Lärj edal en S DN Göt ebor g Lund by S DN Tynn ered SD N Göt ebor gsre gion en Lilla Ede t Här land a SD N Ale Tjör n Linn ésta den SDN Möl ndal Part ille Öck erö Kung älv Kun gsba cka Alin gsås Ste nung sund Leru m Härr yda Älv sbor g S DN
Försörjningsstöd till ungdomar, 18-24 år
Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, i Tkr
Kommun 2007 2006 Förändring Kommun 2007 2006 Förändring
Ale 1 715 1 882 -9% Kungsbacka 3 741 5 420 -31%
Alingsås 4 395 5 416 -19% Kungälv 3 075 2 923 +5%
Göteborg 116 373 144 186 -19% Lerum 3 671 4 475 -18%
Härlanda SDN 2 936 3 733 -21% Lilla Edet 3012 3 100 -3%
Linnéstaden SDN 3 494 5 189 -33% Mölndal 8 111 8 363 -3% Lundby SDN 12 618 14 097 -11% Partille 2 433 3 286 -27% Lärjedalen SDN 13 174 17 057 -23% Stenungsund 2 665 3 060 -13% Tynnered SDN 4 329 6 017 -28% Tjörn 1 354 2 062 -34% Älvsborg SDN 678 361 +88% Öckerö 873 777 +12% Härryda 1 997 2 029 -2% Göteborgsregionen 153 413 187 030 -18%
I
tabellen ovan redovisas försörjningsstöd som betalats ut till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, samt förändringen mellan åren 2006 och 2007. Förändring redovisas också i diagrammet nedan.Tabellen på nästa sida visar hur stor andel av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar 18-24 år, samt hur stor andel av invånarna i kommunen/stadsdelen som är i denna ålder. På sidan 25i rapporten redovisas arbetslösheten för ungdomar 18-24 år, vilken har sjunkit mellan 2006 och 2007. Utbetalningar till personer mellan 18 och 24 år har under 2007 minskat med 18 % vilket
kan bero på det förbättrade arbetsmarknadsläget och en gynnsam konjunktur. Många kommuner har dessutom under de senaste åren fokuserat sitt arbete på åtgärder för ungdomar så som speciella ungdomsprogram eller samarbete med t.ex. arbetsförmedling och kommunens arbetsmarkandsenhet för att ungdomar snabbare
ska komma ut på arbetsmarknaden.
Gruppens andel av det totala försörjningsstödet i Göteborgsregionen minskar med 1 procentenhet från 2006 till 2007, se tabell på nästa sida.
Förändring av försörjningsstöd, mellan åren 2006 & 2007, som går till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år Älvsborg SDN; 88% Öckerö; 12% Kungälv; 5% Härryda; -2% Lilla Edet; -3% Mölndal; -3% Ale; -9% Lundby SDN; -10% Stenungsund; -13% Lerum; -18% Göteborgsregionen; -18% Alingsås; -19% Lärjedalen SDN; -23% Partille; -27% Tynnered SDN; -28% Kungsbacka; -31% Linnéstaden SDN; -33% Tjörn; -34% Göteborg; -19% Härlanda SDN; -21% -50% -30% -10% 10% 30% 50% 70% 90%
Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i
åldrarna 18-24 år
Andel invånare i åldrarna 18-24 år
Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är
i åldrarna 18-24 år Andel invånare i åldrarna 18-24 år 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 Ale 14% 19% 8% 8% Kungsbacka 17% 24% 7% 7% Alingsås 28% 35% 9% 9% Kungälv 18% 18% 8% 8% Göteborg 15% 17% 10% 10% Lerum 19% 24% 7% 7%
Härlanda SDN 21% 23% 11% 10% Lilla Edet 27% 29% 8% 8%
Linnéstaden SDN 15% 18% 9% 9% Mölndal 20% 20% 8% 8% Lundby SDN 19% 21% 11% 11% Partille 17% 18% 9% 8% Lärjedalen SDN 11% 13% 10% 10% Stenungsund 19% 22% 8% 7% Tynnered SDN 13% 17% 9% 9% Tjörn 19% 28% 8% 8% Älvsborg SDN 23% 14% 7% 7% Öckerö 17% 16% 8% 7% Härryda 19% 21% 7% 7% Göteborgsregionen 17% 18% 9% 9%
Procentuell andel av Försörjningsstödet
I
resterande del av rapporten redovisas försörjningsstöd utifrån orsaken till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen.Ett kontinuerligt samarbete sker i kommunerna när det gäller att förbättra kodningen, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen. Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt.
Ibland används försörjningsstöd även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår inte i de kodade bidragen men för vissa kommuner ingår det för att det inte går att särskilja. Detta redovisas då särskilt i nedanstående tabellen nedan.
När det gäller förebyggande insatser som betalas ut till ett enskilt hushåll ska det finnas med men inte om det gäller tex. löner till dem som arbetar med det förebyggande arbetet. Vissa kommuner gör avgränsningar i sin redovisning av boendekostnader för s.k. sociala boenden på så sätt att när det gäller boende utan eget kontrakt så räknas det inte som försörjningsstöd och är inte med i de kodade bidragen, vilket gäller tex. Mölndal. Övriga kommuner kan ha dem med i sina kodade bidrag. Ingen av kommunerna förutom Lerum har med kostnader för flyktingar. I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen i tabellen nedan. Totalsumman kanske inte överensstämmer med de belopp kommunerna själva redovisar i sin årsredovisning men det beror på det att i denna rapport sker vissa avgränsningar för vad som ska kallas försörjningsstöd för att öka jämförbarheten mellan kommunerna oavsett hur de är organiserade.
Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har
nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd eller redovisat annorlunda än övriga kommuner/stadsdelar:
Göteborg: I de kodade bidragen och i samtliga övriga siffror är det nettokostnader som är redovisade.
Kungsbacka Totalt: 915 030 kr – ytterligare har betalats ut, avser försörjningsstöd som är utbetalt
under året men beviljat tidigare.
Lerum: Totalt: 2 245 153 kr ytterligare har betalats ut och gäller förebyggande för
barn/ungdom, korttidsboende tandvård och avliden.
I de kodade bidragen ingår kostnader för flyktingar vilket inte kunnat särskiljas.
Lilla Edet: Totalt: 81 251 kr -ytterligare har betalats ut vilket avser ekonomiskt bistånd i
vuxna-ärenden (orsakskoder går ej att få fram p.g.a byte av verksamhetssystem).
Mölndal: Totalt: 14 348 628 ytterligare har betalats ut som avser köpt boende.
I de kodade bidragen och i samtliga övriga siffror är det nettokostnader som är redovisade.
Partille: I de kodade bidragen ingår 182 735 kr avseende köpt boende för icke missbrukare i form av kvinnojour, hotell, vandrarhem (tillfälligt boenden).
Stenungsund: Totalt: 1 168 000 kr ytterligare har betalats ut varav 859 000 kr avser OSA, 243 000
kr lönebidrag och 66 000 kr feriearbete.
Öckerö: I de kodade bidragen och i samtliga övriga siffror är det nettokostnader som är redovisade.
