• No results found

Remissvar: Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar: Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (3) Sammanträdesdatum

2019-05-08

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

§ 90

Dnr 2019-00211

Remissvar: Lite mer lika. Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Sammanfattning

Bjuvs kommun tillstyrker i sin helhet förslaget att förändra det

kommunalekonomiska utjämningssystemet vad gäller kostnadsutjämningen. Finansdepartementet har skickat ut gjord utredning och översyn för

kostnadsutjämningen på remiss. Utredningen konstaterar att dagens kostnadsutjämning i huvudsak fyller sitt syfte men att mer fokus behöver ges åt socioekonomi och glesbygdens villkor.

Beslutsunderlag

Remissvar Bjuvs kommun 2019-04-22

Remissmissiv från finansdepartementet daterat 2019-02-08

Betänkande av kostandsutjämningsutredningen, SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.

Ärendet

Utredningen har haft i uppdrag att se över den del av utjämningssystemet som avser kommunernas och landstingens kostnader för obligatoriska verksamheter, den så kallade kostnadsutjämningen. Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för kostnadsskillnader till följd av faktorer som kommunerna och landstingen inte kan

påverka, s.k. strukturella kostnadsskillnader.

Kostnadsutjämningen består för kommunerna av nio delmodeller och för landstingen av tre delmodeller. Därutöver finns en för kommunerna och landstingen gemensam delmodell avseende kollektivtrafik. I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad för respektive kommun och landsting. Skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgiftsuttag ska inte beaktas vid beräkningen av standardkostnaden. En kommuns standardkostnader summeras till en strukturkostnad. Om kommunens strukturkostnad är högre än den genomsnittliga strukturkostnaden i hela landet får kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Om i stället kommunens strukturkostnad är lägre än den genomsnittliga

strukturkostnaden ska kommunen betala en kostnads utjämningsavgift. Denna beräkningsmetod tillämpas även för landstingen.

(2)

Kommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 (3) Sammanträdesdatum

2019-05-08

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Uppdraget innefattade bland annat att bedöma om tillräcklig hänsyn tas till flyktingmottagandet och att se över de ersättningar som går till glesare delar av landet. Utredningen konstaterar att dagens kostnadsutjämning i

huvudsak fyller sitt syfte men att mer fokus behöver ges åt socioekonomi och glesbygdens villkor.

Förslaget innebär en skärpt socioekonomisk profil där utjämning föreslås inom skolväsendet, en ny modell för kommunal vuxenutbildning samt bättre socioekonomisk profil för socialtjänsten. Vidare föreslås ett stärkt stöd till glesbygden och en uppdaterad bedömning är gjord av

glesbygdsförhållanden. Kompensationen ska följa kostnadsutvecklingen vilket inte är fallet idag. Befolkningsförändringar ges ökad betydelse. Uppräknande ersättningar föreslås för växande och minskande befolkning. Vidare föreslås ny ersättning för minskande antal barn 1-5 år.

Dagens kostnadsutjämning omfördelar från kommuner med i genomsnitt höga inkomster, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med i genomsnitt låga inkomster, gles bebyggelse och liten befolkning. Förslaget förstärker nuvarande profil.

Bjuvs kommun definieras som en pendlingskommun nära större stad. För Bjuvs kommun innebär förslaget en förbättring av kostnadsutjämningen mot idag med 933 kr per invånare vilket motsvarar ca 14,4 mnkr om modellen gällt för utjämningsåret 2018. De största förändringarna finns inom delmodellen IFO samt den nya modellen för kommunal vuxenutbildning. Det är positivt att en samlad översyn och uppdatering sker av nuvarande modell som infördes 2005. Vidare är det positivt att kostnadsutjämningen uppdateras och i takt med samhällsutvecklingen. En

befolkningsökning/minskning leder till att befolkningssammansättningen ändras vilket bör beaktas i utjämningssystemet.

Vidare är det positivt att skärpt fokus läggs på en socioekonomisk profil och glesbygdens villkor.

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut

Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att;

Bjuvs kommun ställer sig positiva till utredarens förslag till förändring av kostnadsutjämningen.

Yrkande

Ordförande yrkar att förslag till beslut ändras till:

Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att anta föreliggande remissvar som sitt eget samt översända det till

(3)

Kommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 3 (3) Sammanträdesdatum

2019-05-08

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Finansdepartementet.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anta föreliggande remissvar som sitt eget samt översända det till Finansdepartementet.

Beslutet skickas till:

Finansdepartementet (dnr: Fi2018/03212/K) Diariet

References

Related documents

 Lunds kommun anser att parametrarna för omfördelning behöver ses över för att säkerställa att omfördelningen baseras på faktiska och verifierbara merkostnader och inte

Variabeln ”andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975” bör ändras till ”andel boende i flerfamiljshus med hyresrätt byggda 1965- 1975”.. Dyra bostadsrätter bör inte

Mora kommun anser dock att utredarens förslag inte är tillräckligt för att utjämna de stora. skillnaderna

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

gemensamma ställningstagande är att utredningens förslag är bra och att det är av stor vikt med ett snabbt införande för att nå en mer rättvisande kostnadsutjämning än

Till detta kommer att systemets konstruktion har medfört att marginaleffekten för vissa bidragsmottagande kommuner av en förbättring av skattekraften i kommunen är över 100

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

Vårgårda kommun ser dock mycket positivt på möjligheten att ersätta det riktade statsbidraget med ett generellt, i kombination med en socioekonomisk utjämning även inom