Del 4.

(1)

Del 4.

KOMMUNÖVERGRIPANDE STUDIE AV LÄMPLIGA

BYGGNADER ATT BEBYGGA MED BOSTÄDER I SOLNA

(2)

(3)

”KOMMUNÖVERGRIP-ANDE STUDIE AV

LÄMP-LIGA BYGGNADER ATT

BEBYGGA MED

BOSTÄ-DER I SOLNA”

Metoden som formulerades i förra delen har app-licerats i Solna Stad och resultatet av studien redovisas i denna del. Studien som gjorts är kommunövergripande för att testa metoden i sin helhet.

KORT OM SOLNA

Bebyggelse

Solna har en varierande bebyggelse med allt från kolonilotter och flerbostadshus till slott. 90% av byggnadsbeståndet är från 1900-talet. Mesta delen har tillkommit efter 1943. Under 1950-70- talen planerade man för ett stort ökande in-vånarantal i Solna. Inin-vånarantalet blev aldrig så högt som man planerade för, men likväl bygg-des då en hel del flerbostadsområden. I enlig-het med miljonprogrammets idéer skedde stora förändringar under 1960- och 70-talen. Haga-lunds och Huvudstas gamla arbetarmiljöer fick lämna plats för nya storskaliga flerbostadsom-råden. På Hagalundsberget uppfördes åtta blå 14- våningshus som än idag dominerar i stads-bilden. 2

Mot slutet av 1970-talet upphörde bostadsbyg-gandet i staden nästan helt p g a brist på till-gänglig mark. På 1980-talet kunde dock en del mark i Bergshamra, Frösunda och Frösunda-vik köpas in från staten vilket möjliggjorde att man åter kunde utöka beståndet av bostäder och arbetsplatser.3

Geografiskt läge

Solna Stad ligger centralt i norra delen av Stock-holmsregionen. Angränsande kommuner är Stockholm Stad, Danderyd, Sollentuna och Sundbyberg.

Solnas läge i Stockholmsregionen (Karta:....)

(4)

Kommunikationer

Genom Solna Stad går tre stora trafikleder, E4, E18 och E20. Dessa bidrar till goda kommuni-kationer med bil till övriga delar i Stockholms-regionen. Genom sitt läge i regionen och tack vare de tre trafiklederna har Solna Stad en stor andel biltrafik som rör sig genom kommunen varje dag. Ca 500 000 fordon passerar Solna varje dygn.4

nelbana (T), pendeltåg (J) och bussar. Inom en snar framtid kommer antagligen även tvärbanan att gå genom Solna Stad.

Grönstruktur

Solna Stad är en relativt grön kommun, med ett flertal närparker, stadsdelsparker och ströv-områden. Under 1990- talet satsade kommu-nen på att skapa en grönare stadsbild, vilket resulterade i fler planteringar och restaurering av ett antal parker.5

Fler bebyggelsetyper (Foto ”kolonistuga”:Anna Sch-lossberg)

E18

E4

E20

T J T T T T J T

Kollektivtrafiken i Solna är väl utbyggd med

tun-Slott

Slott

Områdena kring de tre slotten, Ulriksdals, Haga och Karlbergs slott är viktiga grönområden i kommunen. Dessa är välbesökta såväl av kommuninvånare som av turister och andra besökare. En tredjedel av kommunens yta, marken öster om E4:n, utgör en del av national-stadsparken. Enligt miljöbalken 4 kap 7§ får,

(5)

inom en nationalstadspark, ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan in-trång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kultur-värden i övrigt skadas.”

Befolkning

Med Stockholms Stad som grannkommun har Solna, sedan länge, påverkats av ett ökat befolk-ningsantal i huvudstaden. Redan i slutet av 1800- talet bidrog en explosionsartad befolk-ningsökning i Stockholm till att många flyttade till Solna. Idag har Solna Stad ca 57 590 invå-nare (enligt 2002 års siffror). Den största ande-len, lite mindre än hälften, av befolkningen bor i Råsunda och Huvudsta. 97% bor i flerfamiljs-hus och resterande bor i villa. Majoriteten, 59 %, av befolkningen är mellan 25- 64 år. Den näst största befolkningsgruppen är invånare över 65 år och utgör 19%. Den minsta befolk-ningsgruppen är mellan 16- 20 år och utgör 4%.6

Sysselsättning

I Solna finns en hel del arbetsplatser, ca 59 000 och ca 51 000 människor pendlar in till kom-munen varje dag. Ca 8 350 av komkom-munens invå-nare både bor och förvärvsarbetar i Solna. De största arbetsplatserna är Karolinska sjukhuset, Solna Stad, Karolinska institutet, SAS, SJ, Sie-mens Elema m fl. Ett flertal statliga verksam-heter och stora företags huvudkontor ligger inom kommunens gränser.7

KOMMUNÖVERGRIPANDE

STUDIE I SOLNA

I studien har samtliga steg i metoden, som for-mulerades i del 3, genomförts:

Steg 1. Identifiering av områdens behov av för-tätning för att gynna god stadsplanering. Om-råden som studeras vidare väljs ut.

Steg 2. Identifiering av lämpliga byggnader att bebygga med hänsyn till storlek och kulturhis-toriskt värde

Steg 3. Identifiering av lämpliga byggnader att bebygga med hänsyn till takens utformning

Steg 4. Kvantifiering av byggnaders lämplighet med hänsyn till hur boendekvaliteter kan säker-ställas

Steg 5. Bedömning av påverkan på stadsbil-den

Steg 6. Resultat och utbyggnadsprioritet

På nästa sida visas en figur som illustrerar hur resultatet av studien kommer att presenteras i denna rapport.

Anledningen till att jag väljer att redovisa resul-tatet av studien på detta sätt är för att göra ked-jan med vad som sker i ett delområde efter varje steg mer överskådlig för läsaren.

(6)

Upplägg, hur resultatet presenteras

STEG 1

För att presentera resultatet på ett tydligt sätt redovisas varje delområde, som valts att undersökas vidare, var för sig i steg 2,3,4 och 5.

STEG 6

Bergshamra Råsunda/Frö- sunda Vreten/Solna Businesspark Huvudsta Hagalund/ Huvudsta Karolinska sjukhuset

STEG 2

STEG 3

STEG 4

STEG 5

Byggnader med utbyggnadsprioritet 1 Byggnader med utbyggnadsprioritet 2 Byggnader med utbyggnadsprioritet 3

Områden med förtätningsprioritet

II

Områden med förtätningsprioritet

I

(7)

(8)

STEG 1. OMRÅDENS BEHOV AV FÖRTÄTNING I SOLNA

Område med förtätningsprioritet I, för att skapa ökat underlag för lokal service

Område med förtätningsprioritet IV, expansionsmöjligheter för viktig befintlig verksamhet bör prioriteras

Område med förtätningsprioritet III, övrig bebyggelse Område med förtätningsprioritet II, arbetsplatsområde

(9)

Bergshamra

(Förtätnings-prioritet I)

Vreten/Solna

Businesspark

(Förtätnings-prioritet II)

Arbetsplatsområde

i

Råsunda/Frösun-da

(Förtätningspri-oritet II)

Arbetsplatsom-råde i Hagalund/

Huvudsta

(Förtät-ningsprioritet II)

Huvudsta

(Förtätnings-prioritet I)

Karolinska

sjuk-huset

(Förtät-ningsprioritet II)

Områden som undersökts vidare

Områden med förtätningsprioritet I och II är de områdestyper som undersökts i denna studie. Varje delområde redovisas vidare var för sig enligt indelningen nedan.

(10)

(11)

RESULTAT AV STEG 2-5 I OMRÅDEN MED

FÖRTÄTNINGS-PRIORITET I

(12)

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

Byggnader som är för små för att bebyggas med bostäder Byggander av kulturhistoriskt värde

Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhisto-riskt värde och gällande flyghöjder

BERGSHAMRA

(13)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

Byggnader med platt tak

BERGSHAMRA

Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utfor-mning

(14)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

BERGSHAMRA

1

2

3 4 5

6

7

8

9 10 11

₁₂

13

14

15

16

17

18

21

19

20

24

23

22

26

27

28

29

30

31

32

25

Primär väg för farligt gods

(Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, 600- 700 m, till rekreationsområden och närparker) Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd (400-500m) Dagligvarubutik. Rim-ligt gångavstånd (400-500m) Skola. Rimligt gång-avstånd (400-500m) Område inom gränser

för gällande säker-hetsavstånd till verk-samhet/väg för far-ligt gods

(15)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

BERGSHAMRA

Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll

Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa- lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar

1 2 2 0* 2 2 2 2 2 1/0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk

6 2 2 0* 2 2 2 2 2 2 2 18* B*

7 2 2 2 2 2 2 2 2 1/0* 2* 18*/19 B*/A P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras?

8 2 2 2 2 2 2 2 2 1/0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord?

11 2 2 2 2 2 2 2 2 1/0* 2* 18*/19 B*/A P-platser under jord?

13 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2 16*/17* B* P-platser under jord?

15 x

16 2 2 2 0* 2 2 2 2 0* x

17 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2* 16*/17* B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras?

18 x

19 2 2 2 2 2 2 2 2 0* x

21 x 22 x

24 2 2 2 2 2 2 2 2 0* x

25 2 2 2 2 2 2 2 2 0* x

26 2 2 2 0* 2 2 2 x

27 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk

31 2 2 2 0* 2 2 2 x

32 x

Ligger för nära väg för transporter med farligt gods

Ligger för nära väg för transporter med farligt gods Kommer att skugga för grannbyggn. fm och em

Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll, byggn. 25 är högre än de byggn. 20-23

Se bullerutredning i FÖP för Nationalstadsparken

Se bullerutredning i FÖP för Nationalstadsparken Ligger för nära väg för transporter med farligt gods

(16)

STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN

Påbyggnader i resterande lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller be-fintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder.

Påbyggnader i dessa lägen (inom rödmarkerat område) bedöms vara olämpliga med hänsyn till stadsbil-den då dessa ingår i en grupp av sju likadana punkthus. Det kan se konstigt ut om några av dem ändras sin utformning då bilden av dessa som en grupp förändras.

BERGSHAMRA

(17)

(18)

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

HUVUDSTA

Byggnader som är för små för att bebyggas med bostäder Byggander av kulturhistoriskt värde

För höga byggnader för att bebygga med bostäder med hänsyn till gällande flyghöjder

(19)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

HUVUDSTA

(20)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

HUVUDSTA

76

33

34

35

36

38

37

39

40

42

41

43

44

45

46

47

48

51

49

50

62

64

65

63

59

61

60

55

56

57

58

52

53

54

66

Bensinmack Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd (400-500m) Dagligvarubutik. Rim-ligt gångavstånd (400-500m) Skola. Rimligt gång-avstånd (400-500m) Område inom gränser

(21)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

HUVUDSTA

Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar

33 2 2 0* 0* 2 1 2 1 1 x

34 2 2 0* 0* 2 1 2 1 1 x

35 2 2 0* 0* 2 1 2 1 1 x

36 2 2 0* 0* 2 1 2 1 1 2 13* C*

37 2 2 0* 0* 2 2 2 1 1 x

38 2 2 0* 0* 2 2 2 1 1/0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk

43 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2 15*/16* C*/B* P-platser under jord?

44 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras?

49 2 2 2 2 2 2 2 2 1/0* 2 17*/18 B*/B Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk

50 2 2 2 2 2 2 2 2 1/0* 2* 17*/18 B*/B Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk

52 2 2 2 0* 2 2 2 1 2 2 16* B*

53 2 2 2 0* 2 2 2 1 2 2 16* B*

54 2 2 2 0* 2 2 2 1 2 2 16* B*

57 2 2 2 0* 2 2 2 2 1/0* 2* 16*/17* B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras?

58 2 2 2 0* 2 2 2 2 0* x

63 x

64 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 20 A

65 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 20 A

77

Byggnaderna kommer att skugga varandra framförallt under eftermiddag och kväll

Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll

(22)

STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN

Påbyggnader i resterande lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befint-lig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpbefint-liga att bebygga med boståder.

Påbyggnader i dessa lägen (inom rödmarkerat område) bedöms vara olämpliga med hänsyn till stadsbil-den då dessa ingår i en grupp av fyra respektive sex likadana hus. Det kan se konstigt ut om några av dem ändras i sin utformning då bilden av dessa som en grupp förändras.

HUVUDSTA

(23)

RESULTAT AV STEG 2-5 I OMRÅDEN MED

FÖRTÄTNINGS-PRIORIET II.

(24)

ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA

Alla byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

(25)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

(26)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA

82

Bensinmack

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

Bilskrot Bilverkstad

Sekundär väg för farligt gods

Primär väg för farligt gods

Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd (400-500m) Dagligvarubutik. Rim-ligt gångavstånd (400-500m) Skola. Rimligt gång-avstånd (400-500m) Område inom gränser

(27)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA

67 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 18 A 68 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 18 A 69 1 2 2 2 2 1 2 2 2 1 17 A 70 1 2 2 2 2 1 2 2 2 1 17 A 71 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 72 1 2 2 2 2 1 2 1 2 1 16 A 73 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 74 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 75 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 76 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 77 2 2 2 0* 2 2 2 x 78 2 2 2 0* 2 2 2 x 79 2 2 2 2 2 2 2 x 80 2 2 2 2 2 2 2 x 81 2 2 2 2 2 2 2 x 82 2 2 2 2 2 2 2 x 83 2 2 2 2 2 2 2 x 84 2 2 2 2 2 2 2 x

Allderles för höga bullernivåer här. (se bullerutred-ning i FÖP för Nationalstadsparken)

(28)

STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN

Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befint-lig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpbefint-liga att bebygga med boståder.

ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA

(29)

(30)

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK

Byggnader av kulturhistoriskt värde

För höga byggnader för att bebyggas med bostäder med hänsyn till gällande flyghöjder Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhisto-riskt värde och gällande flyghöjder

(31)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

(32)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK

88

85 86 87

₈₈

89

90

91

92

93

94

95

96

101

100 _{99 98 97}

107

106

103

104

105

102

Kafferosteri Bilverkstad Bryggeri Värmeverk

Sekundär väg för farlgt gods

(33)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK

Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa- lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar 85 x 86 x 87 x 88 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 89 1 2 2 2 2 1 2 2 2 1 17 A 90 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 18 A 91 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 18 A 92 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 18 A 93 x 94 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 1 15* B* 95 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 96 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 97 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 98 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 1 15* B* 99 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 1 15* B* 100 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 101 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 102 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 1 15* B* 103 1 2 2 0* 2 1 2 2 2 1 15* B* 104 1 2 2 0* 2 1 2 2 2 1 15* B* 105 1 2 2 0* 2 1 2 2 2 1 15* B* 106 2 2 2 0* 2 1 2 1 2 2 16* A* 107 2 2 2 0* 2 1 2 2 2 2 17* A*

Byggnaden innehåller ett kafferosteri

Byggnaderna ligger inom säkerhetsavstånd från kafferosteri

(34)

STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN

Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder.

VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK

(35)

(36)

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA

Byggander av kulturhistoriskt värde

(37)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

(38)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA

94

110

111

109

108

Bilverkstäder Bensinmack Bensinmack

(39)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA

108 2 2 1 2 2 x

109 2 2 1 2 2 x

110 2 2 1 2 2 x

111 2 2 1 2 2 x

Området ligger så avskilt så det krävs både fler bostäder i området än de som skulle kunna ska-pas på dessa tak och en allmän estetisk upprust-ning för att skapa en känsla av trygghet i området.

(40)

STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

STOR-LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE

KAROLINSKA SJUKHUSET

Byggander av kulturhistoriskt värde

(41)

STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL

UTFORM-NING

(42)

STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET

MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN

SÄKER-STÄLLAS

KAROLINSKA SJUKHUSET

98

112

113

114

115

117

116

123

124

125

118

119

120

122

121

Bensinmack

Primärväg för farligt gods

Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd (400-500m)

Område inom gränser för gällande säker-hetsavstånd till verk-samhet/väg för far-ligt gods

(43)

Tabell med lämplighetspoäng/betyg

KAROLINSKA SJUKHUSET

112 2 2 x

113 2 2 x

114 2 2 x

115 x

116 2 2 1 0* 2 2 2 2 2/0* 2 15*/17* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas

118 x 119 x

120 2 2 1 0* 2 2 2 x

121 2 2 1 0* 2 2 2 x

122 2 2 1 0* 2 2 2 1 2/0* 1 13*/15* B* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas

Finns hållplats för bussar inom rimliga gångav-stånd men det är läg turtäthet.

Ligger för nära väg för transporter med farligt gods

Allderles för höga bullernivåer här. (se bullerutred-ning i FÖP för Nationalstadsparken)

(44)

STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN

Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder.

KAROLINSKA SJUKHUSET

(45)

(46)

UTBYGGNADSPRIORITET 1:

Bergshamra

B/A

B*

B/A

B*

B/A

B*

B/A

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A, B OCH B I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”I”

(47)

UTBYGGNADSPRIORITET 1:

Huvudsta

B*

A

**B*/A**

B*

**B*/A**

A

**B*/B**

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A, B OCH B I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”I”

(48)

UYBYGGNADSPRIORITET 2:

Arbetsplatsområde i Råsunda/Frösunda

A

A*

A

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A, B OCH B I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”II”

(49)

A

UYBYGGNADSPRIORITET 2:

Vreten/Solna Businesspark

A

A*

B*

A

A*

B*

B* B*

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A, B OCH B I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”II”

(50)

Karolinska sjukhusområde

B/A

UYBYGGNADSPRIORITET 2:

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A, B OCH B I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”II”

(51)

UYBYGGNADSPRIORITET 3/(1):

C*

C/B

I steg 4, gällande Huvudsta, fanns det frågetecken kring om p-platser kunde ordnas under jord. Beroende på om det det kan ordnas under jord eller inte får byggander betyg B* eller C*. Det innebär därför också att

Huvudsta

BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG C, C, D OCH D I

OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET ”I”

(52)

108 Områden i behov av

förtät-ning för att gynna god

stads-planering

Bergshamra

För att stärka underlaget för service bör Bergs-hamra förtätas så att möjligheter för ökad befolk-ningstäthet kan skapas i stadsdelen. Eftersom stadsdelen ligger i nationalstadsparken, får ny bebyggelse inte byggas på parkmark. Därför är det positivt att det finns byggnader som kan be-byggas i Bershamra, så att det finns möjlighe-ter för att bygga nya bostäder utan att parkmark behöver tas i anspråk. 18 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder. Bebyggs samtliga kan minst 90 lägenheter skapas om man räknar med att minst fem lägenheter kan byggas på varje tak.

Huvudsta

För att stärka underlaget för service bör Huvud-sta förtätas så att möjligheter för ökad befolkningstäthet kan skapas i stadsdelen. Un-dersökningar, som tidigare har gjorts över Huvudstas utvecklingsmöjligheter har visat att det finns en del möjligheter att förtäta genom att bygga på mark. Att det dessutom finns möj-ligheter att förtäta genom att bygga på tak ska-par ytterligare möjligheter för att öka befolkning-stätheten i området. 24 byggnader har med me-toden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder. Bebyggs samtliga kan minst 120 lä-genheter skapas. Eftersom det finns mark att bygga på i Huvudsta bör man, vid förtätning fundera över den bästa kombinationen av att bygga på mark och på tak.

Arbetsplatsområden

Generellt om arbetsplatsområdena i Solna kan sägas att de i många fall ligger i nära anslut-ning till befintliga bostadsområden. Detta ger goda förutsättningar för att på ett naturligt sätt integrera bostäder i dessa områden och skapa trivsamma funktionsblandade miljöer.

Råsunda/Frösunda

Kommunen har egna planer på att utveckla framförallt Råsunda arbetsplatsområde med blandning av bostäder och verksamheter. Bo-städer som byggs på tak skulle kunna vara en del i denna utveckling. 7 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder i Råsundaområdet. Bebyggs samtliga kan minst 35 lägenheter skapas.

I västra Frösundaområdet finns inga utveck-lingsplaner med bostäder än så länge från kom-munens sida. Dock skulle förtätning med bo-städer genom påbyggnad kunna möjliggöra att detta område skulle kunna integreras mer med det befintliga bostadsområdet som ligger intill i söder. 3 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här och om samtliga bebyggs kan minst 15 lägen-heter skapas.

I det östra Frösundaområdet finns inga bygg-nader som kan betecknas som lämpliga för bo-städer. Detta beror främst på de kraftiga buller-störningarna från E4:n.

Solna businesspark/Vreten

I Solna Businesspark finns inga uttalade utvecklingsplaner med bostäder än så länge från kommunens sida. Detta område har dock en stor potential att utvecklas till ett trivsamt funk-tionsblandat område, då vissa delar redan har

(53)

en känsla av bostadsområde och att det grän-sar till befintliga bostadsområden. 7 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här. Bebyggs samtliga kan minst 35 lägenheter skapas.

I Vreten finns planer på att bygga ett hotell som ska flyta på vattnet i Bällstaviken. Hotellbygget skulle tillsammans med bostäder som byggs på tak kunna utveckla området till en mer funktionsblandad miljö. I Vreten har 11 bygg-nader, med metoden, bedömts som lämpliga att bebygga med bostäder. Om samtliga be-byggs kan minst 55 lägenheter skapas. Detta område har stor potential att utvecklas till ett trivsamt funktionsblandat område då det ligger i ett vattenläge och i nära anslutning till befint-liga bostadsområden.

Hagalund/Huvudsta

Efter en bedömning, med stöd av metoden, är inga byggnader lämpliga att bebygga med bo-städer i arbetsplatsområdena i Hagalund och Huvudsta. Vad gäller arbetsplatsområdet i Huvudsta är samtliga byggnader kulturminnes-märkta. I arbetsplatsområdet i Hagalund kan inte kvaliteten trygghet säkerställas då området lig-ger så avskilt från annan bebyggelse. Genom att bygga på tak här kan endast ett fåtal bostä-der skapas. Det skulle inte räcka, även om en allmän estetisk upprustning skulle ske i områ-det för att en känsla av trygghet ska kunna ska-pas.

Karolinska sjukhuset

Utvecklingsplanerna för Karolinska sjukhus-området ser idag ut som att sjukhusets verk-samheter ska koncentreras till färre lokaler. Vad som ska hända med resterande lokaler är ännu oklart, kanske kommer andra verksamheter eta-blera sig här eller kanske kommer lokalerna om-vandlas till bostäder. I alla fall ger dagens

pla-ner möjlighet för att plapla-nera för förtätning med bostäder genom påbyggnad och funktionsbl-andning i delar som inte är tänkta att behöva utrymme för expansion av sjukhusverksamhet. 6 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här. Om samtliga bebyggs kan minst 30 lägenheter ska-pas.

Eftersom det i samtliga arbetsplatsområden, som undersökts, handlar om relativt stora tak-ytor finns det möjlighet att skapa betydligt fler lägenheter i dessa områden än vad som an-getts ovan.

Sammanställning

Att döma av studiens resultat skulle en hel del bostäder kunna skapas i Solna Stad genom att bygga på tak. Bara i de områden som under-sökts, områden som kan anses vara i behov av förtätning och arbetsplatsområden finns 76 byggnader som skulle kunna vara lämpliga att bebygga med bostäder. (Jag har generellt an-tagit att det går att anordna hiss i samtliga). Med utgångspunkt från att varje byggnad minst kan bebyggas med fem lägenheter innebär en påbyggnad på samtliga att ca 400 lägenheter minimum skulle kunna skapas genom att bygga på tak. Dessutom skulle betydligt fler lämpliga byggnader för påbyggnader med bostäder kunna identifieras i resterande områden. 400 bostäder genom att bygga på tak motsvarar dock inte så många bostäder som behöver ska-pas på ett år enligt regionplanen, dvs 500-650 bostäder, för att tillgodo se behovet i Solna Stad. Förtätning genom att bygga på tak tycks därför inte vara den huvudsakliga lösningen när beho-vet av bostäder ska tillgodoses i Solna Stad. Det hade dock varit den mest fördelaktigta lös-ningen, då det råder brist på tillgänglig och bygg-bar mark i kommunen. Förtätning på mark kan behöva bli den huvudsakliga strategin trots allt.

(54)

110 FÖRFATTARENS

KOMMEN-TARER OM METODEN OCH

STUDIEN I SOLNA

I en kommunövergripande undersökning av var det är lämpligt att bygga på tak kan det vara nödvändigt att göra mer övergripande bedöm-ningar. För en fysisk planerare kan det vara svårt att bedöma alla tekniska aspekter t ex vad gäl-ler hissar och p-platser under jord. Olika profes-sioner måste därför engageras beträffande vissa tekniska förhållanden, bullerfrågor etc.

I stort sett stämde resultatet vid användning av metoden ganska bra med min subjektiva upp-fattning, men i enstaka fall blev inte resultatet helt överensstämmande. Metoden korrigerade mina intuitiva bedömningar till det bättre, ex-empelvis vad gäller avstånd till stadsfunktioner och påverkan på befintlig byggnad. I vissa fall skulle man intuitivt kunna acceptera längre av-stånd till vissa stadsfunktioner såsom service och kollektivtrafik. Intuitivt tar det ibland också emot att föreslå att ett nybyggt hus ska bebyg-gas ovanpå. Metodens styrka är att den utgår ifrån att alla ska ha samma tillgång till olika stadsfunktioner och att alla byggnader ska be-dömas lika oavsett ålder.

En metod är aldrig perfekt och även denna skulle kunna utvecklas ännu mer. Om inte annat skulle den kunna kompletteras med mer detaljerade tekniska, juridiska och ekonomiska bedömningar som här endast har behandlats utifrån vissa schablonmässiga antaganden.

(55)

REFERENSER

1_{Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s 9} 2_{Ibid. s 11, 21}

3_{Ibid. s 22, 25}

4_{www.solna.se <upptäck solna/snabbfakta om solna>} 5_{Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s 27} 6_{www.solna.se <upptäck solna/snabbfakta om solna>} 7_Ibid.

Underlag för bedömningar i pilotstudien

Steg 1:

Samtal med planarkitekterna Ann-Christine Källeskog och Jessica Andersson på Solna stadsarkitekt-kontor, 2003-12-01

Steg 2:

Solna Stad (1988) Kulturminnesvårdsprogram för Solna (underlag för samtliga områden) Steg 4:

Solna Stad (1991) Grönplan för Solna 1991

Solna Stad (1997) Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, II Särskild del Nationalstadsparken inom Solna (underlag gällande buller för Bergshamra, Frösunda och Karolinska)

Thyréns (2003) Detaljplan kvarteret nöten, Solna stad. Niljökonsekvensbeskrivning 2003-06-12 (under-lag gällande buller för Vreten och delar av Huvudsta)

Bilder

www.rtk.sll.se/kartor/lanet.htm

Anna Schlossberg. Ur Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s 256