• No results found

Remissyttrande på inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperiod 2022-2033 samt 2022-2037

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissyttrande på inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperiod 2022-2033 samt 2022-2037"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VALLENTUNA KOMMUN DIARIENUMMER KS 2020.352 2021-01-08

SID 1/2

INFRASTRUKTURDEPARTEMENT

Remissyttrande på inriktningsunderlag

inför den långsiktiga

infrastrukturplaneringen för planperiod

2022-2033 samt 2022-2037

Vallentuna väljer att genom detta remissvar lämna ett kompletterande yttrande till de yttranden som Stockholm Nordost och Arlandaregionen lämnat in. Vallentuna kommun svarar enskilt främst med anledning av de förutsättningar som

remissförslaget av riksintressepreciseringen av Stockholms Arlanda Airport kan komma att medföra vid ett beslut enligt förslag.

Stå fast vid befintliga avtal och överenskommelser

Vallentuna kommun anser att det är avgörande för kommunens och regionens utveckling att det är viktigt att alla parter står fast vid befintliga avtal och

överenskommelser i nationell plan och de avtal som har ingåtts. Det är också av stor vikt att Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan inte skjuts fram i tiden, utan att de ekonomiska ramarna i nationell plan inrymmer även de planerade projekten.

Verka för en lösning för synergier mellan Stockholm Arlandas Airport flygplats och bostadsbebyggelse

Kommunen anser att Trafikverkets fokus bör vara att verka för en lösning där Stockholms Arlanda Airport flygplats och bostadsbebyggelse för kommunerna i Stockholms Arlanda Airports närområde skapar synergier för varandra. Kommunen framhåller att de ekonomiska konsekvenserna av remissförslaget av

riksintressepreciseringen gällande förslaget lågfartsområde inte förefaller ha analyserats av Trafikverket. Vi ställer oss också frågande till hur kommunernas åtagande i Sverigeförhandlingen, tillsammans med regeringen och Trafikverket inte har varit en större del i Trafikverkets arbete med riksintressepreciseringen. Samtidigt som vi återigen vill framhålla hur viktigt ramavtal 6-Storstad Stockholm är för en hållbar utveckling i Nordostsektorn och även regionen som helhet.

Remissförslaget av riksintressepreciserings påverkan på Sverigeförhandlingen

Vallentuna kommun har ingått ramavtal 6-Storstad Stockholm som gör att

kommunen har åtagande inom en innefattande finansiering av Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan. Kommunen har inom ramen för Sverigeförhandlingen åtagit sig att bygga 5650 bostäder.

(2)

VALLENTUNA KOMMUN SID 2/2

Trafikverkets förslag att införa ett lågfartsområde inom arbetet med Stockholms Arlanda Airport riksintresseprecisering har direkt påverkan på 1250 av dessa

stationsnära nya bostäder. Förslaget till lågfartsområde som Trafikverket tidigare har presenterat skulle innebära att Vallentuna kommun inte längre skulle ha möjlighet att uppfylla sin del av avtalet i Sverigeförhandlingen.

För Vallentuna kommunen skulle det innebära en förlorad möjlighet att använda sig av värdeåterföring för de bostäder som nu planeras, men utifrån remissförslaget för riksintressepreciseringen inte skulle kunna uppföras. Den ekonomiska konsekvensen av utebliven värdeåterföring för 1 250 bostäder är i allt väsentligt proportionell till Vallentuna kommuns ekonomiska åtagande i Sverigeförhandlingen.

Det totala ekonomiska åtagandet uppgår till 430 mnkr exkl. förskotteringen om 85 mnkr avseende 5 650 nya stationsnära bostäder, varför en utebliven värdeåterföring avseende 1 250 bostäder därför uppgår till 95 mnkr, samt ytterligare 19 mnkr avser Kommunens återbetalningsbara förskottering till staten. Detta har Vallentuna kommun preciserat ytterligare i remissvaret till Trafikverkets förslag till riksintresseprecisering.

Bärighetsklassning och cykelvägar

Vi delar bilden av att stora delar behöver vidmakthållas, men det kräver också att det finns utrymme för sådana delar i nationell plan- och länsplan. Det handlar också om att Trafikverket bör ha mer resurser att arbeta med dessa frågor mer effektivt och med mindre byråkrati. Landsbygdsvägarna i vår kommun har stora behov av ses över i ett bärighetsklassperspektiv, - och trafiksäkerhetsperspektiv. Det finns behov av både mer cykelinfrastruktur men även att trafiksäkerhetsåtgärder genomförs på de statliga vägnätet. På Vallentunas landsbygd finns det många företag, framför allt inom de gröna näringarna, som har ett stort behov av bra och säkra vägar för tung trafik för upphämtning av varor och gods.

För att möjliggöra mer cykling och skapa mer trafiksäkra vägar i Vallentuna kommun

krävs det även en utbyggnad av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet, inte enbart de regionala cykelstråken, utan även stråk mellan de större tätorterna inom kommunen.

Stärkt förtroende och flexibilitet

Kommunen arbetar aktivt tillsammans med Trafikverket i ett flertal frågor.

Förtroendet mellan kommunen och Trafikverket har skadats utifrån hur projekt, till exempel väg 268, historiskt har skötts. Det gäller att Trafikverket kan och har möjlighet att genomföra de projekt som har påbörjats. Kommunen efterfrågar också en flexibilitet i att följdinvesteringar, som vissa projekt medför utanför

vägplaneområden, kan lösas med kort varsel för att se på helheten. Det kan

exempelvis handla om uteblivna cykelkopplingar, eller trafiksäkerhet på äldre vägar när nya byggs.

References

Related documents

Det behöver överlag vara tydligare hur Trafikverket kommer att verka för en högre grad av transporteffektivitet i samhällsplaneringen, så att Trafikverket i större grad

En snabb elektrifiering av transportsektorn är avgörande för at vi ska klara våra klimatmål, hålla ihop landet och säkra näringslivets konkurrenskraft – inte minst med tanke

bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Delmålen 11.B och 11.5 är särskilt betydelse för infrastrukturplanering. Mål 6: Säkerställa tillgång till

Vi behöver utökade ramar för att kunna genomföra sådana satsningar och om medel ska öronmärkas till denna typ av åtgärder bör dessa medel tillfalla de regionala planerna..

De regionala banorna Stångådals- och Tjustbanan ser Region Kalmar län som ämne för ett framtida nationellt forsknings- och innovationsprojekt för lösningar av klimatsmarta

Region Uppsala menar att steg 1- och 2 åtgärder är viktiga för att bidra till att nå klimatmålen och att medel för detta ska prioriteras i både Nationell plan liksom i

Detta för att ligga i framkant avseende trafiksäkerhet och ökad säkerhet för bilisterna, men också för att bidra till innovation och affärsnytta för de företag som är

Vi utgår också från att regeringen tar vara på de möjligheter som Trafikverkets rapport om järnväg för 250 km/h visar på.. Detta får gärna ske i samband med ett större