JUNI 2002
INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DET R Nya forskningsrön visar på
hälsopåver-kan även vid låga halter av luftförore-ningar.
Framförallt sambandet mellan par-tikelhalten och dödlighet och insjuk-nande i den exponerande befolkning-en har studerats.
En snabb kunskapsutveckling, vad gäller att kunna beskriva emissioner från olika motorer och bränslen med olika sammansättning samt betydelsen av förbränningsprocessen, har lett fram till att nya bensin- och dieselmotorer utvecklats som uppfyller skärpta krav på utsläpp och energiåtgång.
Fortfarande återstår dock många frå-getecken kring vad som bidrar till luft-föroreningspartiklarnas hälsovådlighet: deras storlek, antal, massa, yta eller ke-miska sammansättning. Olika emissi-onskällor ger upphov till skilda föro-reningar i luften och den atmosfäriska omvandlingen är snabb och kan vara dramatisk vad avser till exempel stor-lek och sammansättning.
WHO har publicerat1 nya riktlin-jer för luftkvalitet i Europa, men av-står i dessa att föreslå gränsvärden för partiklar. Istället sammanfattas resulta-ten från en rad veresulta-tenskapliga studier beträffande korttidseffekter av
luftbur-na partiklar och pekar på att sjuklig-heten, sjukhusintagningarna och död-ligheten ökar när partikelnivån (mätt som dygnsmedelvärden PM10) ökar. Förändringarna är proportionella mot partikelhalten, enligt den modell som använts.
Antalet sjukhusinläggningar i Sverige som har beräknats vara rela-terade till luftföroreningar har varie-rat i olika studier, men uppskattas till några tusen per år. Det vill säga min-dre än en procent av det totala antalet sjukhusinläggningar.
I ett europeiskt samarbete mellan forskargrupper i tre länder2,3 har ohäl-soeffekter na av luftföroreningar i Österrike, Frankrike och Schweiz be-räknats. Studien visar på att sex pro-cent av dödligheten eller mer än 40 000 dödsfall per år orsakas av luft-föroreningar och ungefär hälften av dessa dödsfall orsakas av utsläpp från trafiken.
Studier av sambanden mellan
varia-tionen i halten luftföroreningar och sjukhusinläggningar i Göteborg visar att en ökad exponering för PM10 med 10 µg/m3, skulle innebära en ökning av de akuta inläggningarna på sjuk-hus med 3,7 procent i staden. Dessa studier redovisar också resultat som innebär att en ökad förekomst av ozon i utomhusluft med 10 µg/m³ under 24 timmar i Göteborg medför en ökning i antalet döda med 1,5 procent under samma eller efterföljande dygn.
Även om den individuella risk-ökningen på grund av partikulära och andra luftföroreningar är liten medför exponeringen avsevärda konsekvenser på dödligheten och sjukligheten på befolkningsnivå och därmed folkhäl-soläge. Ytterligare studier som kom-pletterar de hitintills publicerade eu-ropeiska och svenska erfarenheterna är på väg.
Per Haglind, stadsläkare, Göteborg
Källor: se nästa sida
Partikulära luftföroreningar
och människors hälsa
Luftsituationen i Göteborg har
under 40 år varit ett
uppmärk-sammat område, men trots en
rad politiska beslut om
införan-det av emissionsbegränsningar
och sjunkande koncentrationer,
fortsätter luftföroreningarna att
vara ett folkhälsoproblem.
Sammanfattning av WHOs bedömning av sambandet mellan exponering för partiklar i omgivningsluft och olika kortidseffekter på hälsan.
Källa: WHO. Air Quality Guidelines for Europe, 2nd edition.
PM10 i omgivningsluft (µg/m3; vanligen dygnsmedelvärde)
Diagram 2. 98-percentil av timmedelvärdet av kvävedioxidhalten i takhöjd och vid Gårda.
Diagram 1. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalten har minskat mellan 1991 och 2001. I Gårda mättes inte under okt–dec, värden för dessa månader har uppskattats.
Diagram 3. 98-percentil av dygnsmedelvärdet av kvävedioxidhalten ligger över miljökvalitetsnormen vid mätstation Femman (takhöjd).
I diagram 1–3 visas kvävedioxidhal-terna som uppmätts under perioden 1991-2001. Årsmedelvärdet vid mätstationen i Gårda har sjunkit sta-digt och ligger nu nästan under mil-jökvalitetsnormen. Timmedelvärdet vid Gårda har legat mellan 100 och 105 µg/m3de senaste åren.
Mätresultaten för de mätstationer som mäter i takhöjd (Femmanhuset, Folkets Hus vid Järntorget och Mölndal) har framförallt påverkats av ett flertal inversionsperioder under november och december, då kväve-dioxidvärden på upp till 200 µg/m3 uppmättes. Såväl timmedelvärdet som dygnsmedelvärdet ovan tak har gått upp och dygnsmedelvärdet lig-ger mer än 10 µg/m3 över miljö-kvalitetsnormen. Resultatet vid Går-da har inte påverkats i lika stor ut-sträckning av inversionen.
Ozonhalten i taknivå har inte änd-rats nämnvärt de senaste åren. Hal-ten på gatunivå är oftast lägre bero-ende på att kväveoxiden i bilavgaser reagerar med ozon till kvävedioxid och syre.
Partikelhalten mäts kontinuerligt en-dast vid mätstation Femman. På grund av ínversionen under novem-ber och decemnovem-ber är partikelhalten högre än tidigare.
Bensenhalten ligger kvar på sam-ma nivå som tidigare. Även här kan väderleken ha inverkat. ■ ■■
Luftmiljön
i Göteborgsregionen 2001
forts fr sid 1 Källor:
1. WHO. Air Quality Guidelines for Europé (second edition 2000). European Center for Environment and Health. (www.who.nl) 2. Küzli N, Kaiser R, Medina S, Studnicka M,
Chanel O, Filliger P, Herry M, Horak Jr F, Puybonnieux-Texier V, Quénel P, Schneider J, Seethaler R, Vergnaud J-C, Sommer H. Public Health impact of outdoor and traffic-related air pollution: a European assessment. Lancet 2000;356:795-801. 3. Organisation for Economic Cooperation
and Development (OECD) report. (www.who. dk/london99/transport04.htm)
Diagram 4. Ozonhalten i taknivå.
Diagram 5. Partikelhalten vid mätstation Femman i taknivå.
Diagram 6. Bensenhalten vid Sprängkullsgatan (gatu-rummet) och IVL:s bakgrundsstation i centrala Göte-borg. Årsvärden är baserade på vinterhalvårsmedelvärden.
Mätprojekt
Stenungsund
Under 2001 och 2002 genomförs en utvärdering av luftmiljön i Stenung-sund. Projektet fokuserar på industrins påverkan på luftmiljön och bekostas till största delen av företagen som en del av den omgivningskontroll som läns-styrelsen har föreskrivit. För att kunna få en helhetsbild av luftmiljösituatio-nen mäter Luftvårdsprogrammet hur utsläppen från trafikens påverkar luft-miljön. Dessa mätningar är även en uppföljning av tidigare mätningar på samma plats. En rapport som beskri-ver resultaten från hela projektet kom-mer att tas fram av IVL. ■■■
Mätstation Gårda,
åter igång
Mätstationen vid Gårda, som har varit avstängd i samband med ombyggnad av E6 till tre körfält, är nu åter i drift. Istället för containern förfogar Luftvårdsprogrammet nu över ett mätrum i en av bropelarna i den nya gångbron över E6.
Mätresultaten kommer att publiceras i månadsrapporten. Data från mätningar hittar du i
www.miljo.goteborg.se/luftnet/ Realtime/7Dygn/
Jonny Andersson från Miljöförvalt-ningen testar utrustMiljöförvalt-ningen.
www.gr.to/regplan/luft
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen, samt Arla Färskvaror, Aspen Petroleum, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Lastbilcentral (GLC), ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats,
Mölndal Energi, Nynäs, Preem Raffinaderier, Renova, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line, Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Vägverket Region Väst, Västtrafik
Göteborgsregionens kommunalförbund • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 • Fax 031–335 51 17 • E-post gr@gr.to
ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ
NYA RAPPORTER
under 2000 och 2001
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg, vinterhalvåret 2000/2001
Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Rapport 128, 2001-09-28
Luftföroreningar på Hisingen 1988-2000, vad hände efter Miljöprojekt Göteborg?
Jonny Andersson och Hillevi Upmanis; Miljöförvaltningen Göteborg, Rapport 127 , 2001-08-30
Luftföroreningar i Norra korridoren – mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten, okt-nov 2000
Jonny Andersson, Jesper Lindgren; Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 126, 2001-02-12
Luftföroreningar i Södra korridoren – mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten, 1999-2000
Jonny Andersson, Jesper Lindgren; Miljöförvaltningen Göteborg, Rapport 125, 2000-08-22
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg, vinterhalvåret 1999/00
Karin Persson, Per-Arne Svanberg, IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Rapport 124, 2000-08-22
Utsläpp till luft från arbetsmaskiner och sjöfart i Göteborgsregionen och Västra Götaland;
Jörn Engström m.fl. VBB VIAK, Eje Flodström, MariTerm; Rapport 123, 2000-08-22
Mätning av kväveoxider i den östra korridoren, januari-maj 1999
Jonny Andersson, Miljöförvaltningen Göteborg. Rapport 122, 2000-03-30
BIG – Bensenexponering hos allmänbefolkningen i Göteborg 1999
Lars Barregård m.fl. Yrkes- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhus. Rapport 121, 2000-03-30
Avgasmätning vid
Gullbergsmotet
Nytt ozondirektiv
Direktivet har tillkommit för att skapa ett effektivt skydd för människors hälsa mot verkningar av ozon samt att minska ozo-nets påverkan på växtlighet, eko-system och miljö i sin helhet. Direktivets regler riktar sig till alla medlemsstater och innebär fastställande av långsiktiga mål, målvärden, tröskelvärden för larm och informerade tröskel-värden om ozonkoncentrationer till allmänheten. I direktivet finns också regler för samarbete vid gränsöverskridande föroreningar samt information och rapporte-ring till kommissionen.Direktivet ska vara imple-menterat i medlemsstaternas lag-stiftning och tillämpas senast den 9 september 2003. ■ ■ ■ Under månaderna
april till juni kommer avgasmätning att genomföras vid Gullbergsmotet i Göteborg (se kartan). Mätresultaten och mera information hittas på
