• No results found

Ensamkommande barn och ungdomar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ensamkommande barn och ungdomar"

Copied!
4
5
0
Show more ( Page)

Full text

(1)

Dokumentation

från konferensen

den

19 januari 2010 i Göteborg

Göteborgsregionens kommunalförbund • GRänslös samverkan

Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|Lilla Edet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö

Ensamkommande

barn och ungdomar

- D

et  är  avgörande  vilket  förhållningssätt  vi  be-stämmer oss för att ha i de här frågorna, det blir  vägledande för det vi gör och det arbetet resulterar i, sa  Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef arbets- och famil-jestödsförvaltningen, Mölndals Stad, i sitt inledande tal. Mölndal är en av nio ankomstkommuner för ensamkom-mande barn och ungdomar i Sverige. Live Stretmo, Sociologiska institutionen vid Göteborgs  universitet och FoU i Väst/GR, fortsatte dagen med en  genomgång av nationella riktlinjer för ensamkommande  barn, och hur utvecklingen har sett ut i Sverige jämfört  med Norge.

– Jag  vill  visa  de  bilder  som  framträder  i  riktlinjerna  och som myndigheterna har att förhålla sig till. För det  första framställs ensamma barn som väldigt sårbara. Och  separationen anses vara värst så man ska spåra föräldrarna,  det är nödvändigt för barnets välmående. 

– Å  andra  sidan  finns  det  en  idé  om  att  barnen  är  skickade  som  ankare  av  strategiska  skäl  så  att  familjen  kan komma efter, eller att det är vuxna som utger sig för  att vara barn.  I Norge kan man sedan 2003 ålderstesta barn, det är  en obligatorisk del av asylutredningen som har lett till en  dramatisk nedgång av ansökningar. Svenska barnläkarför-bundet fördömer metoden. – Hur ska myndigheterna förhålla sig till denna ambi-valenta grupp, som ibland ses som offer och ibland som  strateger? Migrationsverket anses sitta på två stolar, hur  kan man utreda asylskäl och samtidigt se till barns bästa?  frågade Live. I Sverige har Socialstyrelsen numera tillsynsansvar för  Migrationsverkets utredning, och på liknande sätt fungerar  det i Norge. n

Live Stretmo, Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet och FoU i Väst/GR.

Forts. ➸➸➸

Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef arbets- och familjestödsförvaltningen, Mölndals Stad

(2)

O

le Hultmann, psykolog och leg. psykoterapeut,  Flyktingbarn-teamet Göteborg, talade om barn som  har upplevt kris och trauma.  – Socialt stöd är något av det vikti-gast för den här gruppen. Ungdomar  med krisreaktioner hjälper man bäst  med ökad omsorg och hjälp att stå ut  med de påfrestningar de genomlider,  sa han.

Vad är då ökad omsorg?

– Förhåll dig till barnet eller ungdo-men som om de vore flera år yngre.  Och  det  är  viktigt  med  lugnande  insatser vid sänggåendet, det brukar  vara  oroligt.  Skaffa  sakupplysningar  om  asylprocessen  och  andra  myn- dighetsinsatser, så att det blir ett sam-manhang för ungdomen. Lyssna, men  tvinga inte fram något. Och gå inte  igång själv med för mycket känslor, 

S

tudieförberedande centrum IVIK är 

en  del  av  det  individuella  pro- grammet. De jobbar med alla nyan-lända i åldrarna 16-20 år i Göteborgs  Stad samt Öckerö.

säg inte ”stackars dig” eller ”du ska  vara glad som lever”, sa Ole.

På  Flyktingbarnteamet  arbetar  de  med trauman i tre steg: stabilisering,  traumabearbetning och integration. – Stabilisering handlar om att ge in-formation, tydlighet och struktur. Vid  traumabearbetning återupplever man  traumat under trygga omständigheter  för att lagra om det och integration  handlar om att minnen integreras som  en del av personen, man lär sig leva  med det, berättade Ole. – Det är viktigt att stöd- och behand-lingspersonal  kan  ha  två  perspektiv  samtidigt; de här barnen är både starka  och sårbara, avlsutade han. n

– Vi  har  ungefär  250  elever  på  skolan och 35 olika språk, och vårt  uppdrag  är  att  ge  invandrarungdo-mar som nyligen anlänt till Sverige  en utbildning i svenska så att de ska  kunna gå vidare till gymnasieskola el-ler annan utbildning, berättade Helene Holmström, rektor.  Undervisningssystemet  bygger  på  ett  nivåsystem  som  kallas  för  refe-rensramen. Fördelen för eleven är att  de  får  en  överskådlig  bild  av  olika  nivåer och trappsteg som blir tydliga  och motiverande. En nivå kan ta allt  från  sju  till  14  veckor,  beroende  på  förkunskaperna.

– Utvecklingen  är  indivi-duell. Vissa  fungerar  jättebra  i  skolan  men  mår  dåligt  ut-anför. Vi har märkt att skolan  blir en normal tillvaro bland  allt det andra kaotiska och för  många blir vi mer än bara en  lärare, sa Elisabeth Verde, lärare  på SFC IVIK. n

Både sårbara och starka

Ole Hultmann, psykolog och leg. psykoterapeut, Flyktingbarnteamet Göteborg

Skolan

Fr.v: Helen Holmström, Annika Lundius och Elisabeth Verde från studieförberedande centrum IVIK i Göteborg.

Konferensen kring ensamkommande barn och ungdomar anordnades av GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland. Flera verksamheter i Göteborgsregionen höll i seminarier för att berätta om sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar.

(3)

M

ira asylboende ligger i Alingsås 

och har tolv platser för pojkar  mellan  15-20  år.  De  erbjuder  dag-lig  omsorg,  kommunal  skola,  stöd  i  asylansökan, krisbearbetning, integra-tionsarbete och utslussning. – Vi får hjälpa till mycket med asyl-processen, det trodde inte jag var vårt  ansvar utan Migrationsverkets. Men  ungdomarna behöver hjälp och stöd  att förstå processen, det är svårt även  för oss ibland, sa Henrik Bennet, Gry-ning Vård AB och Mira asylboende. – Ofta vill de göra saker tillsammans  med  kompisarna  på  boendet  och  personalen. Men om de får PUT så  ändrar de fokus, och söker sig utåt.

– Migrationsverket  talar  ofta  om  hur lång, eller helst kort, tid det tar  att få PUT, men de talar aldrig om  hur lång tid det tar för de som inte  får PUT. Det kan ta flera år, sa han.

Annika Brage och Björn Henberg var 

en  av  de  familjer  som  nappade  när  Härryda  kommun  sökte  nya 

värd-familjer. De har fem egna barn sen  tidigare, och tyckte att huset började  bli lite tomt när några flyttade ut. – Vår kille var 14 år när han kom, 

Övriga seminarier

under dagen

Boende

Henrik Bennet, Gryning Vård AB och Mira asylboende.

från Afghanistan.  Det  kändes  först  som att han var från en annan planet.  Han tassade på tå och tyckte att allt  var fantastiskt. Fram till att han fick  PUT,  då  fick  vi  en  ganska  normal  tonåring. Innan dess trodde han att  allt  han  sa  blev  granskat,  berättade  Annika. 

– Nu  finns  det  inga  tomma  rum  längre, bara en massa kärlek. Det är  klart att det har varit tungt också, men  så är det ju med tonåringar, sa Annika.  För  er  som  är  intresserade  av  att  ingå i ett nätverk för värdfamiljer och  familjehem,  kontakta  Anna

Chris-tiernin i Härryda kommun, på anna.

christiernin@harryda.se. n

Fr.v: Björn Henberg, Annika Brage och Anna Christiernin.

Seminariet Övergripande styrning och ledning hölls av fr.v. Björn Franke, Helena Wikman Ericsson och Gun Rosvall, Alingsås kommun.

Seminariet Överförmyndarens roll och god mans uppdrag. Fr.v. Seminarieledare Eva Gård, Länstyrelsen i Västra Götaland; Annika Ewe Sjöberg, Mölndals stad och Pernilla Andemore, Stenungsunds kommun.

(4)

Text och foto: Maja Sabelsjö, GR. Layout: Infogruppen GR

Vad tar du med dig från dagen till ditt arbete

med ensamkommande barn och ungdomar?

– Det har verkligen framkommit hur viktigt det är att samarbeta mellan myndigheter, det finns mycket att göra där. Det både sparar pengar och är bra för barnen.

Exhlale Shipoli, Introduktions-enheten Nordost, Göteborgs Stad

– Det var väldigt intressant att höra seminariet om god mans uppdrag, en del frågetecken rätades ut då. Nätverkandet är också värdefullt på en sån här konferens, man får många nya kontakter. 

Birger Wallöe, Mira asylboende, Alingsås 

– Jag är organisatoriskt lagd så när Ole Hultmann pratade om att sänggåendet ofta är problematiskt tänker jag att man måste lösa det schemamässigt, så att det är mycket personal då.

Marie Markskog, Fyrtornet, Kungsbacka

Dokumentation

från konferensen

den

19 januari 2010 i Göteborg

Ensamkommande

barn och ungdomar

H

enry Ascher,  docent  i 

barnme-dicin, Nordiska högskolan för  folkhälsovetenskap,  avslutade  dagen  med att tala om hälsofrämjande ar-bete. 

Vad är viktigt för att må bra?

– Föräldrar och familj såklart. Sko-lan  har  visat  sig  vara  den  viktigaste  hälsofrämjande faktorn utanför famil-jen. Vänner och en meningsfull fritid  är viktigt, och tillit och förtroende till  framtiden, sa Henry. 

Hälsofrämjande

faktorer

– Det  finns  forskare,  bland  annat  Sarah Moskowitz och Hans Keilson,  som har visat att det är händelser i det  nya  landet  som  har  störst  betydelse 

Henry Ascher, docent i

barnmedicin, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

för  deras  senare  psykiska  hälsa  och  välbefinnande,  och  det  är  sådant  vi  kan påverka, berättade han. En bra skola, bostad, trygga vuxna,  kontinuitet i relationer, skydda mot  våld och diskriminering, upprätthålla  relationer till personer i ursprungslan-det och psykosocialt stöd är viktiga  faktorer enligt Henry.

– Och  att  få  uppehållstillstånd  är  inte odelat positivt. Det blir en stor  omställning, från ett kort tidsperspek-tiv  kan  man  plötsligt  planera  lång-siktigt. Och det finns förväntningar,  både egna och andras, sa han. n

References

Related documents

Inger ger tydliga exempel på fördelar med närheten till andra professioner i skolan, denna beskrivning återkommer i alla fyra intervjuer, vilket kan ses som att fritidspedagogerna

Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet eller den unge till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även

- Checklista inför steg 3 (+21) : stort stöd/ visst stöd/ inget stöd - Checklista för kvalitetssäkring: stort stöd/ visst stöd/ inget stöd - Checklista för sexuell

Vilka problembeskrivningar har insatserna tagit sin utgångspunkt i och vilka konsekvenser för barnen kan den officiella bilden av ensam kommande barn leda till.. Live

Vistelsekommun vid barnets ankomst När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där det ger sig tillkänna

I resultatredovisningen börjar vi med att ta avstamp i vår tidigare studie (Backlund m.fl. I den kom vi fram till att barnens första tid i Sverige kan liknas vid en fortsatt

Regeringen föreslår i proposition 2010/11:92 att riksdagen godkänner ramav- talet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea (Sydkorea), å

- Äldre landsmän fångar upp yngre till kriminella tjänster - Bygger ett osynligt fängelse, begränsar upplevd frihet;. - Hotar med att kontakta

c) Med "personal som förflyttas internt inom företaget" avses fysiska personer som arbetar i en organisation inom en parts territorium och som förflyttas tillfälligt för

− mellan hamnar i Kina eller mellan hamnar i någon av gemenskapens medlemsstater. Om fartyg från den ena parten går i trafik från en av den andra partens hamnar till en annan, eller

a) Om en part anser att någon av omständigheterna i punkterna 2, 4 eller 5 råder, ska den genast hänskjuta ärendet till AEP-kommittén för prövning. b)

Utskottet framhåller att detta första avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU, dess medlemsstater och Kuba inte bör ses som en belöning utan att trycket på

[r]

Till grund för val av ämne ligger dels att det finns en efterfrågan hos avdelningen där studien har utförts samt att vi som blivande sjuksköterskor ges möjlighet att sätta oss in

Innebörden av att de ensamkomman- de barnen och ungdomarna skulle handläggas som alla andra barn, som är i behov av insatser från socialtjäns- ten, var att det blev självklart

iii) inte, i förhållande till albanska bolag och medborgare i Albanien, medföra någon diskriminering av verksamheten för de gemenskapsbolag eller medborgare i gemenskapen som redan

undanröjer svårigheterna eller ingen annan tillfredsställande lösning har nåtts inom 30 dagar efter det att saken hänsköts till interimskommittén, får den importerande parten vidta

24 Frågan skall därför besvaras på följande sätt. Artikel 48 i EEG-fördraget och artikel 3.1 i direktiv nr 64/221 skall tolkas på så sätt att en medlemsstat, som gör

I ett utvecklingspedagogiskt perspektiv tittar man på vad kamratsamverkan, mångfald och kommunikation har för betydelse mellan individer; ”När barn arbetar tillsammans med en

Svenska kyrkan tillstyrker förslagen som lämnas av utredningen Högre växel i minoritetspolitiken- Stärkt samordning och uppföljning SOV

Abstrakt Den här uppsatsen ämnar undersöka ifall det går att finna tendenser till en diskursiv diskriminering av ensamkommande barn och ungdomar i den väletablerade tidningen

Förändringen efterfrågas även om den unge inte fått del av någon insats inom just detta livsområde, förändring kan ha skett av andra orsaker och behöver inte

Vi är självklart medvetna om att det finns fler diskurser som man skulle kunna se att dessa intervjupersoner förhåller sig till, men vi känner att vi genom att använda oss av