• No results found

Anteckningar till TCGR-rådets möte 19 maj 2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Anteckningar till TCGR-rådets möte 19 maj 2010"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Anteckningar till TCGR-rådets möte 19 maj 2010

Datum: Onsdag 19 maj

Plats: GR, Göteborg

Närvarande: Lennart Österlund, Pernilla Börjesson, Bengt Forsling, Eric

Alexandersson, Jan Johansson, Håkan Cardfeldt, Maria Lissmatz, Raymond Vaske, Stina Johansson, Alf Olsson, Karl-Johan Höjer, André Essebro, Josefin Grahn, Linda Skår, Svante Boström

Frånvarande: Anders Bergius, John Korpi, Thommy Ottosson, Boye Johansson,

Gösta Lindvall, Jonna Weinelid Forss, Lars Lind, Kurt Olov Sjöström, Björn Winblad

Adjungerade: Margaretha Allen; GR och Maria Hassel; GTG/GTC

Minnesanteckningar

Föregående mötesanteckningar 2010-02-09 och 2010-04-19

Pernilla Börjesson

Ändring har gjorts i illustrationen av organisationsmodellen i anteckningarna från Strategidagen 19/4 och ny version finns på webben.

Raymond tillägger att han har haft god nytta av anteckningarna från Strategidagen.

Förslag till ny ordförande

Lennart Österlund

Marianne signalerade tidigt att hon skulle komma att lämna ordförandeskapet under våren och diskussioner har förts om vem som ska kunna komma att ersätta henne, gärna någon från Norra noden då det vore värdefullt att växla ordförandeskapet mellan de delar av regionen som har certifierade skolor. Kontakter har tagits med Lars Lind och både Raymond och Lennart för samtal för att hitta en ny engagerad ordförande.

Det är viktigt att företagen engagerar sig då det är ett krav från IK att näringslivet är i majoritet i råden. Förslag på ordförande lämnas till Lennart under maj månad och om vi kunde få en ny ordförande klar innan sommaren vore det önskvärt, men allra senast efter semestern räknar vi med att ha en ny ordförande på plats.

(2)

Återkoppling Strategidag

Lennart Österlund och Bengt Forsling

Fortsatt diskussion om organisationsmodell, arbetssätt och fokusområden som påbörjades under Strategidagen. Återkoppling även till de lokala collegens förbättringsarbete och arbetet inför återcertifieringen.

Företagen i norra noden har själva tagit initiativ att träffas mellan de lokala råden och resultatet har blivit verkstadsmöten där man förbereder sig väl inför de lokala rådsmötena. Erics initiativ om en regional näringslivsgrupp har mottagits väl på Nösnäsgymnasiets lokala råd. Eric har tänkt sig bjuda in alla engagerade företag i regionen för att dra igång arbetet med denna grupp. Lennart kan komma att vara med i denna grupp, men ansvaret ligger hos Eric. Stina: Det är viktigt att ringa in kompetensbehoven och att långsiktigt arbeta med frågan vore oerhört viktigt för TCGR.

Bengt: Alla företag har problem med att hitta kompetent personal och det är viktigt att man kan sprida vetskapen om vilka vägar man kan ta för att sätta arbetsgivare i kontakt med utbildningsanordnare och tydliggöra vilka vägar man kan ta för att forma ett kompetent rekryteringsunderlag.

Bengt: På mötet för globaliseringsfonden kom det upp att det är ett problem på GR att man inte har en intern kunskap om alla projekt som hanteras under samma tak. Kanske kan Josefin kunna komma att bli en skyttel i denna process då hon i varje fall sitter med i både

collegesammanhang (där man har, eller i varje fall borde ha, god kunskap om branschens kompetensbehov) och GRvux.

Lennart: Man måste måna om att vidareutbilda personal under tiden för lågkonjunktur eftersom när det går uppåt igen har rekryteringsunderlaget gått vidare till andra branscher. Kompetensen måste hållas uppe i den globala konkurrensen och man måste agera gemensamt för att vara konkurrenskraftiga ur ett globalt perspektiv.

Jan: Teknikcollege ska inte vara ett måste där man bara presenterar vad man gör, utan vi borde nyttja detta forum för att påvisa vad Teknikcollege kan erbjuda parallellt med GR. Dagens utbildningssystem är projektbaserat och insatserna kommer för sent. Erbjudandet till arbetslösa och anställda måste istället löpa kontinuerligt. Inom TCGR måste man hitta ett smidigt sätt för att hantera internkontrollen och kvalitetsredovisningarna, så att man kan arbeta aktivt med de andra frågorna.

Pernilla: Vi återkommer ständigt till uppdraget för TCGR, vilket faktiskt är kvalitetssäkringen.

Jan: Vi kan inte sitta lugnt i den båten, utan måste utvecklas och se till att tillsammans hantera fler, skarpare frågor för att inte bli självutplånande.

Raymond: GR är ingen egen institution som driver frågor, utan man samordnar arbetet utifrån uppdrag från kommunerna. Flera av grupperna på GR kan ha väldigt olika uppfattning om behovet av t.ex. Praktikplatsen.se, då man inte är säker på vems uppdrag man arbetar på. Utbud och efterfrågan måste balanseras på praktikplatsen och när den inte gör det ordnar man på egen hand och då blir det bråk i familjen. Vi måste gå vidare och bli en spelare på plan och låta bli att pinka revir. Det är samma sak med t.ex. Yrkesvux.

(3)

Lennart: TCGR har inte alltid uppskattat styrning från RTS utan har kört före i loppet i de fall man tyckt att något varit bra. Men det som är aktuellt för TCGR just nu är att man står inför en återgranskning. När man väl tagit sig igenom den blir det än mer aktuellt att arbeta med skarpare frågor. Det har varit en uppstartsperiod hittills.

Raymond: Håller med, prioritering nummer ett är återcertifieringen, men nästa år blir ett spännande år.

Svante: Sökandetrycket är över lag hämmat hos UBA och man måste tillsammans med företagen visa på det långsiktiga behovet för att motverka detta. Fokusgrupperna måste återinföras.

Pernilla: Föreslår att man under hösten riggar för hur man vill arbeta 2011, vilka fokusgrupper man ska satsa på och hur man vill hantera detta.

Lennart: Vad har hänt med förslaget om att återcertifierig ska ske efter 5 år istället för 3 år efter den första återgranskningen?

Josefin: Adela har lovat att ta upp förslaget på nästa styrelsemöte.

 Efter rådsmötet den 19/5 har Adela meddelat att hon skulle vara behjälpt av en motion från TCGR beträffande ärendet.

Bengt: Mötesfrekvensen och kopplingen mellan de olika råden är viktig. Näringslivets engagemang kan leda till politiska beslut. Fokusgrupperna bör utgå ifrån uppdraget.

Lennart: AU:s förslag utgår ifrån en processorganisation där olika typer av förslag processas i processgrupper/arbetsgrupper och stöttas av TCGR. Att man genom erfarenhetsutbyte kan få ringar på vattnet där man nyttjar arbetsgrupper för olika frågor. Arbetsformerna betyder väldigt mycket, speciellt då vi är en stor region. UBA, hur vill ni ha det med detta? Svante: Nätverksgrupp plus råd borde vara den modell man arbetar efter, inte minst då det måste finnas en slags morot i ansökningsprocesssen som i så fall består i att man får komma in i rådet först när man är certifierad anordnare.

Jan: Det blir ju andra uppdrag om det bara är de certifierade anordnarna i rådet och mer verkstad på mötena. Detta skulle även underlätta för en processorganisation.

 AU tar fram ett förslag på hur man skulle kunna förändra arbetssättet och

organisationsmodellen utifrån diskussionerna och anteckningarna från Strategidagen. Margaretha: Man måste lyfta frågan till finansiärerna om man gör omstruktureringar i organisationen, dessa måste säga ja till fortsatt finansiering. Med andra ord måste ett förslag på aktuella förändringar förankras hos UC.

Bengt: Arbetsformerna och fokusgrupperna måste sättas först efter att man fått igång de nätverk man nu beslutat om.

(4)

Pernilla: Tydliggör att utifrån de förändringar man diskuterar nu måste ett förslag upp till kommunerna och de fristående aktörerna så att dessa kan besluta om fortsatt finansiering. Margaretha: Varje år tar man i UC beslut om finansieringen utifrån den regionala ansökan. Lennart: Hur riggar vi inför omcertifieringen? Hur känner man att man ligger till i respektive lokalt college? Utifrån de rapporter de certifierade utbildningsanordnarna redovisade i

samband med Strategidagen kan AU konstatera att de certifierade lokala collegen befinner sig på väldigt olika nivåer i förhållande till det arbete man utlovat i sina respektive lokala

Teknikcollegeansökningar. Då alla lokala delar kommer att granskas i samband med

regionens återgranskning är det av största vikt att det regionala rådet så snart som möjligt kan få en överblick av TC-arbetet. Det kommer att krävas en rapport från de lokala råden till det regionala utifrån respektive ursprungsansökning. Dessa rapporter måste fram under hösten så att rådet kan skapa sig en uppfattning om läget.

Jan: Kan man inte ta fram en modell?

Josefin: Det finns redan en modell om man utgår ifrån återgranskningsdokumentet. Det centrala är att man utifrån de mål och visioner man uppgett i de lokala ansökningarna beskriver hur man arbetat med respektive fråga, vilka nya mål och visioner man har för respektive kriterium och hur man avser arbeta med dessa framöver. Ju mer konkret man är desto lättare kommer det fortsatta arbetet bli. Vem är tänkt att göra vad, när?

Karl-Johan: Det måste finans en plan för hur det ska se ut. Målet måste vara hur vi ska bli för att vi ska duga utifrån den regionala ansökan. Behövs det fokusgrupper t.ex.?

Margaretha: Regionen måste återcertifieras. Det händer mycket på två år och det måste inte nödvändigtvis vara i TCGR-rådet, utan alla de aktiviteter som de ingående

delarna/representanterna deltar i med TC-hatten på räknas.

Raymond: Föreslår att en sammanställning av angivna visioner och mål konkretiseras och beskrivs i 4-5 sidor som dessutom inkluderar effekterna av arbetet och framtida mål.

 Utifrån återgranskningsdokumentet och lokal ansökan skriver respektive UBA 4-5 sidor internrevisionsunderlag till det regionala rådet. Materialet skickas in till processledaren senast 15/11.

Regional förankring Teknikcollege Lindholmen

Karl-Johan Höjer

Det regionala rådet ansvarar för att varje ingående del kvalitetssäkras och som en del i detta arbete bevaka de lokala ansökningarna och deras roll i det regionala samarbetet. TC

Lindholmen har under våren skickat in kompletteringar till RTS och är nu redo att skicka in en andra komplettering efter det att man förankrat arbetet regionalt. Det är därför viktigt att rådet har möjlighet att ta del av och komma med synpunkter på kompletteringarna innan dessa skickas till GK. Karl-Johan och Alf redovisar hur man hanterar kravet om kompletteringar på Lindholmens Tekniska gymnasium, då det är den utbildningsanordnaren av de tre ansökande som ligger längst ifrån en certifiering.

Karl-Johan: Man har kommunicerat med Granskningskommittén flera gånger och arbetar utifrån de hemläxor man fått från GK. KY-Akademien och Polhemsskolan är OK enl. GK,

(5)

men man vill fortfarande ha ytterligare kompletteringar från (YTC) Lindholmens tekniska gymnasium.

Alf: Arbetslag och ämnesintegration och Sammanhållna arbetsdagar är de punkter man har velat ha beskrivna mer utförligt, dessa har nu beskrivits i en andra komplettering till GK, som även omfattar en handlingsplan.

Karl-Johan: Skolan har bytt namn, man har skrivit en verksamhetsidé utifrån TC-kriterierna och så har man jobbat med tema genusarbete där man också har framarbetat en handlingsplan. Granskarna vill dessutom att man förtydligar förankringen i det regionala rådet. Handlingarna har därför gått ut till AU och nu redovisar man för det regionala rådet med förhoppningen om att rådet kan ställa sig bakom kompletteringarna så att man kan skicka in dem till GK. Jan: Vad var det man gjort nedslag på?

Karl-Johan: Det man gjort i ansökan är att man uttryckt sig på ett sådant sätt i ansökan att man inte skulle kunna få till vissa kriterier förrän skolan genomgått en ombyggnation. GK:s

respons har varit att man utgår ifrån att lokalerna kommer att byggas om (om annat besked tas vill de bli notifierade för att ev. kunna ompröva sitt beslut), men att man förväntar sig att skolan kommer att arbeta intensivare med genus, arbetslag och sammanhållna arbetsdagar redan innan ombyggnad kommer till stånd.

Josefin: Ett annat krav från GK är att respektive lokalt college utöver representant för UBA representeras av en avnämarrepresentant i det regionala rådet. Detta är en förutsättning för certifiering och två av de tre sökande UBA saknar representanter i skrivande stund. GK påpekade kravet i samband med granskningsbesöket hösten 2009.

Svante: KY-Akademien har anmält en representant till Leif-Göran.

Josefin: Detta har inte gått fram till regional processledare och representanten har därför inte blivit kontaktad inför vårens regionala rådsmöten.

Lennart: Så länge man arbetar vidare med den hemläxa man fått kan Lennart ställa sig bakom den lokala ansökan.

Pernilla: Någon däremot? – Nej

 Beslut om att TCGR ställer sig bakom ansökan och kompletteringar från de tre UBA. Senaste nytt från de lokala Teknikcollegeråden

Laget runt GTG/GTC

Jan: GTC har dragit igång ett nytt ESF-projekt: Industrikompetens väst. Projektet riktar sig till 15 industriföretag utöver Volvo och man har 18miljoner kronor till sitt förfogande för att anordna utbildningsinsatser inom 2 år. Det är inte bara GTC som kommer att stå för kompetensutvecklingen (utan även bl.a. Lernia och Folkuniversitet). 17 mindre och större bolag samverkar för att man ska kunna erbjuda ett kundstyrt utbildningsunderlag och man bjuder in andra UBA att vara med och anordna dessa utbildningar. Skulle det vara så att man inte fyller upp utbildningsplatserna kan även andra att kunna komma att erbjudas plats på

(6)

utbildningarna. Man kommer att dra igång ett antal kortare utbildningar innan och under sommaren. Att gå ut till andra företag med att erbjuda plats om det finns tomma stolar ska först bollas med ESF, men man hoppas kunna återkomma med detta till hösten.

Eric: En positiv effekt av projektet är att PV och Lastvagnar sitter ner gemensamt, för första gången sedan man delade på sig, för att diskutera frågan om kompetensutveckling.

Norra Noden

Maria: Norra Noden har nu kört en första gemensam handledarutbildning om två dagar med 10 deltagare. Denna mottogs mycket positivt.

Annars är det för närvarande stiltje i Kungälv och man har bara haft ett lokalt råd under detta läsår, eftersom man har svårt att få med sig företagen.

Två lärare av tre slutar och man letar efter behöriga ersättare.

Raymond: Man vill få upp andelen tjejer som söker till de tekniska utbildningarna och håller just nu på med lite omvärldsbevakning. Ett intressant studiebesök på Polhem nyligen bidrog till stor entusiasm hos de tjejer som var med vid besöket. Dessa tjejer är handplockade från de egna utbildningarna för att motivera yngre tjejer att söka teknikutbildningarna på Nösnäs. De är nu ännu mer taggade att arbeta för ett större teknikintresse bland tjejer. Till hösten kommer nämnda tjejer att hålla en hearing för lärare och ledare på Nösnäs om hur man skulle kunna angripa problematiken med sviktande teknikintresse. Alla som vill bli Teknikcollege besöker Brinellgymnasiet och alla som vill ha fler tjejer på teknik besöker Polhem. Polhemsskolan är en stor förebild i detta sammanhang och kanske beror det på att de är flexibla i

schemaläggningen, anmäler sig till alla tävlingar, eleverna är fullfjädrade i

presentationsteknik med mera, med mera. Det går inte att ta på varför de lyckats så bra, men man vill komma åt det. En motsägelse är att det är väldigt tight ytmässigt och att detta, som brukar kunna uppfattas som ett problem, fungerar väl för Polhem. Lägsta intagningspoäng på programmet är 280p och det kan vara in faktor med betydelse då det ofta är tjejer som når upp till de högre betygen. Man kan dessutom konstatera att dyra maskiner och utrustning

appellerar killar, inte tjejer.

Man kommer sannolikt att lägga ner Norra Noden-rådet då man har väldigt olika

förutsättningar att mötas på, inte minst vad gäller representationen av företagsrepresentanter. Istället kommer man utifrån arbetsgrupper arbeta vidare med de frågor man tidigare beslutat att samverka kring.

1 miljon på kontot för att köpa in och finansiera Teknikcollege investeringar. Svante: Tjejer lyssnar mera och killar tittar gärna, kan det vara något?

Lindholmens tekniska gymnasium

Karl-Johan/Alf: Just nu arbetar man med flera projekt som ligger inom verksamheten för Teknikcollege.

Teknikföretagen och IF Metall uppvaktade politikerna och MTG har 9 elever och YTC har 20st igång i traineeprogram som en insats för de som tagit studenten i lågkonjunktur. ESF-projektet Svetsutbildning i Kortedala för unga vuxna, 6månaders utbildning för att avlägga licens. I sista kullen på 13 elever lade 11 godkända licenser. Just nu är det ändå lite trögt att få praktikplatser för dem.

Validerar GR-regionens lärlingar inom VVS så rätt kvalitet erhålls enligt branschkraven just nu 16 st ytterligare kommer i höst.

Två av de samverkande företagens personal erhåller kompetenshöjning inom maskin- och svetsritningsläsning, samt grundläggande elsäkerhet och elteknik.

(7)

Lennart: De som gått traineeprogrammet har goda förutsättningar för anställning.

Alf: 4 av 20 har redan gått över i anställning och man hoppas på att 70 % har anställning efter avslutat traineeprogram.

Pernilla: Företagen har möjlighet att testa hur de fungerar i verksamheten innan anställning.

GY11

Margaretha Allen och Raymond Vaske Bildspel bifogas anteckningarna på webben.

Vem kommer att anordna vilken/vilka inriktningar på Teknikprogrammet och Industritekniska programmet med tanke på GY2011? Hur planerar anordnarna för försöksverksamheten kring det fjärde året, som startar redan 2011 på 10 skolor i landet, och hur ser man på det fjärde året som kommer 2014? Margaretha är referensperson till utredningen och kan informera om samtliga ovanstående frågor. Göteborgarna har gemensamma planeringsmöten kring detta. Margaretha återträder i tjänst som processledare för TCGR med start 1/6 2010.

Det händer mycket som styr de förutsättningar vi har att jobba utifrån via Skolverkets förslag till innehåll i Industri- och teknikprogrammet.

Ungdomskullarna går ner med ca 15 % och Survival of the fittest (Darwinprojektet) inom GR är ett sätt att hantera den här frågan.

Nationella förutsättningar:

200 ämnesplaner och minst 1000 kurser ligger nu ute för remiss på Skolverkets hemsida och det är viktigt att man går igenom dessa samt kommer med synpunkter. Referensskolorna (bl.a. GTG) har framfört önskemål om att det ska finnas väldigt många ämnen att välja ifrån på teknikprogrammet och därför skrivs inte alla på teknikprogrammet, men går likväl att använda.

Astra zenica och Sahlgrenska kan komma att vara intresserade av att man gör en utbildning som inkluderar den nya kursen i Teknisk medicin (Medicinsk teknik).

Teknik 1+2, samt teknikspecialisering kommer alla att läsa.

Ett fjärde år på teknikprogrammet och man skulle kunna diskutera inom TCGR vilken utbildningsanordnare som ska ha ett fjärde år och vad det ska innehålla, för alla kan inte ha det. Samverkan med företagen är grundläggande.

Lennart: Varför måste det vara år, inte kompetensen som mäts? Varför slösa med tiden? Hur många poäng ska man läsa?

Margaretha: Det är ett politiskt beslut. Margaretha kommer att sitta med i en referensgrupp till fjärde året och kan uttrycka regionens önskemål om detta om man så vill. Ann Fernlund har i uppdrag att undersöka om ett fjärde år behövs och hittills säger hon att det är många

branscher som uppvaktat henne för att få till detta.

Jan: Man har haft regionala möten i Göteborg och det Sven Höper kommer att framföra är att de första tre åren inte ska utesluta APU och att det handlar om poängen, inte antalet år.

(8)

Karl-Johan: Det fjärde året ska inte heller paketeras som färdiga paket, annars kommer man inte att hitta de kreativa talangerna eller de driftiga utvecklingsteknikerna.

Margaretha: Vid första referensgruppsmötet hade utredaren lagt fram förslag om kurspaket, men man var tydliga från referenspersonerna att detta inte är en väg man önskar. Nu pågår det en kamp om detta.

Maria: Det är inte aktuellt med ett fjärde år på industriprogrammet?!

Margaretha: Man tänker sig att man ska läsa YH-utbildningar efter avslutat industriprogram. Maria: Men om det behövs en bredare gymnasiekompetens då?

Margaretha: Det är en regeringsfråga. Tyck till!

Margaretha: YH/Gymnasieskolan och spets/bredd är helt olika saker. Om det fjärde året kräver nya kurser blir det inte en gymnasieutbildning, såvida det fjärde året nu ska bygga på kurser.

Eleverna på Teknikprogrammet väljer en av fem olika inriktningar, sedan är det upp till UBA att paketera programfördjupningen och göra profiler/studieplaner och där behöver man i regionen fundera på vad det är man behöver. Man kan ju inte ha hur många kombinationer som helst i en region. Därefter har eleven också utrymme för ett individuellt val där man kan rekommendera kurspaket. Skolan kommer att bestämma vilka kurser man kommer att erbjuda. Matte 4 och Fysik 2 behövs för full behörighet till högskolan och om vissa skolor väljer att inte erbjuda dessa måste man i regionen hitta en lösning för dem som vill läsa de kurserna, kanske via det gemensamma gymnasiet.

Hur ska vi planera detta ihop? I GR:s gymnasierektorsgrupp har man hanterat frågan ett tag och nu har man bjudit in de fristående skolorna att deltaga i detta arbete, för att man inte ska riskera att köra med tomma platser. Skolinspektionen måste ge tillstånd för de fristående skolorna att bedriva utbildning och vi har därför inte hela bilden, men hoppas att det kommer att bli bättre allt eftersom.

Inkom gärna med synpunkter på det fjärde året.

Raymond: Hur gör vi inom Teknikcollegefamiljen med både inriktningar, fjärde året och specialutformade program?

Statistik från SKL

Margaretha Allen

Bildspel bifogas anteckningarna på webben.

Vi har pinfärsk regional statistik från SKL kring hur våra skolor presterar i förhållande till ett nationellt index vad det gäller genomströmning, betyg och behörighet till högskola.

GRvux kompetensråd

Josefin Grahn

TCGR:s avnämarrepresentanter erbjuds av GRvux plats i det såkallade virtuella

(9)

yrkesvuxutbildningar och möjlighet finns att utifrån ett uttalat kompetensbehov påverka utbildningsutbudet och utbildningsinnehållet. TCGR som grupp kommer alltså att ha status att uttala sig om kompetensbehovet inom tekniksektorn i regionen och man kommer att ha

möjlighet att säkerställa att utbildningarna inom GRvux blir efterfrågansstyrda.

Är representanterna intresserade av att vara med och påverka hur GRvux möter upp mot arbetsmarknadens efterfrågan på teknikinriktade yrkesvuxutbildningar i regionen? – Ja

Utbildningskonferens 14-15/6

Josefin Grahn

Teknikcollege Sydost och Teknikcollegeregionerna i Skåne arrangerar en utbildnings- konferens den 14 juni och i samband med denna har RTS förlagt en processledarträff och en ordförandeträff. Då Pernilla inte har möjlighet att medverka under ordförandeträffen behöver vi en ersättare för henne. Eftersom ordföranden inte heller tidigare haft möjlighet att

medverka på ordförandeträff i samband med rikskonferensen känns det än mer angeläget att en avnämarrepresentant medverkar på mötet. Någon som är intresserad?

– Eric Alexandersson representerar TCGR vid detta möte.

Det finns även möjlighet för rådets medlemmar att till självkostnadspris (350:-) besöka utbildningskonferensen den 14/6, inbjudan delas ut.

Nationellt nätverk kring marknadsföring

Josefin Grahn

• RTS har tagit fram en ny nationell TC-broschyr som skall ersätta den gamla vita, den nya broschyren finns som pdf på www.grkom.se/teknikcollege .

• RTS har tagit fram en företagsbroschyr som enkelt kan anpassas till varje region. Anser TCGR att det finns ett behov av att trycka upp en sådan broschyr i dagsläget? – Nej

• Ett av RTS prioriteringsområden 2010 är den nationella hemsidan och förändringar på densamma kommer att ske allt eftersom under året.

På mötet fördes diskussioner om huruvida man skall likforma respektive regions TC-hemsida. Likaså pratade man om att innehållet i respektive regions presentation på den nationella webben bör vara likvärt och vad det i så fall ska innefatta.

• Presentation av och erbjudande ifrån Videobrigade framfördes.

Om man googlar ”Teknikcollege” rangordnas de olika sidorna enligt specifika prioriteringar så som till exempel huruvida man har en film på sin hemsida eller ej. För att få högre status i dessa sammanhang föreslår Videobrigade att man marknadsför sig just med kortare filmsnuttar om ca 2-3 min. Korta filmproduktioner har kommit att bli ett populärt medel för marknadsföring, som bl.a. visas frekvent på You Tube där ungdomar söker mycket information. Väljer man att anlita Videobrigade för en sådan produktion tar de betalt 18 000:-.

För att konkurrensutsätta leverantören har även Multimediastudion på GR tillfrågats om möjligheterna att göra den här typen av produktioner för TCGR:s räkning. De välkomnade idén och menar att man absolut kan göra produktioner av det här slaget, förmodligen till ett konkurrenskraftigt pris. Priset styrs dock bl.a. av hur många filmer som skulle vara aktuella.

(10)

Nationellt handledarnätverk

Maria Hassel från GTC rapporterar.

Teknikcollege Örebro är värd för den nationella nätverksgruppen för handledarutbildning. Regionen kallade till ett möte i slutet av april för att utbyta erfarenheter och diskutera frågor kring handledarrollen och utbildningar av handledare. Maria Hassel från GTC representerade TCGR i detta sammanhang.

Maria har haft kontakt med SKF, Tjörn och Stenungsund inför mötet och presenterade det arbetet.

• Tjörn har en 3x4h utbildning

• SKF 2h förberedelser inför varje praktikperiod där handledarna träffar eleverna

• GTC har en tvådagarsutbildning som i vissa fall görs på kortare tid i mån av behoven. • Örebro 2x4h och har en jättebra webbaserad utbildning, se länk:

http://webkurs.lindesberg.se/handledarutbildning/ • Söderslätt 2x2h

• Dalarna 2x4h

• Bergslagen hade pärmar för elever/lärare/handledare

Alla har samma innehåll, bara olika sätt att hantera det hela. Försäkringar, lagar, handledarrollen, förväntningar, medarbetare och ansvar är givna ingående delar. Pernilla: Har en kravprofil tagits fram?

Maria: Ja, 2-3x4h är lämpligt och vissa moment kan plockas till. Ungdomarna bör vara delaktiga i utbildningen. Engagemanget från företagen är viktigt. Det är eftersträvansvärt att alla handledare går någon form av utbildning, eller att man i varje fall åker ut från skolan för att köra en intensivredovisning/utbildning på plats med dem som kommer att ta emot elever. Man bör inte ta in fler elever på en utbildning än det finns praktikplatser, men detta är svårt i praktiken. Feedback till företagen efter avslutad praktik-/APU-period efterfrågas.

Bengt: Kontinuerlig utveckling av handledarna efterfrågas väldigt ofta och erfarenhetsutbyte med andra handledare. Hanterade man den frågan?

Maria: Nej. Men det är önskvärt, även om det är svårt att släppa de anställda för den typen av aktiviteter. Många företag tar inte emot elever för att det tar mycket tid och energi, men avdelningar som samlar på små projekt kan i regel sysselsätta praktikanter med meningsfulla uppgifter.

Övriga frågor

Yrkeslandslaget är en tidning som distribueras till SYV på grundskolan och till alla

niondeklassare. Det är dessutom ett webbaserat magasin. TCGR har fått ett erbjudande om annonsplats till ett pris med 35 % rabatt.

Under hösten kommer Dagens Industri att göra en Teknikcollegebilaga. Företag kopplade till Teknikcollege erbjuds därför annonsplats i samband med specialutgåvan. Tidigare har man gått ut med en förfrågan till regionerna om kontaktuppgifter till de involverade företagen. Eftersom TCGR är restriktiva med att sprida den typen av information har erbjudandet istället vidarebefordrats till de lokala collegen som har möjlighet att lyfta frågan om det finns intresse hos företagen att annonsera. Gamsäter Media som sköter annonseringen fortsätter alltjämt att

(11)

uppvakta regional processledare eftersom inget företag i regionen har nappat så här långt och av den anledningen lyfts frågan i det regionala rådet.

Margaretha: På rådsmötena blir det ofta ont om tid och all information hinns inte alltid med. Vore det intressant med ett nyhetsbrev inom TCGR?

Rådet: Ja

Kommande möten

13/9 TCGR-råd 08.30-12.00 KY-akademien 15/10 Inrapportering nationell statistik

18/10 TCGR-råd 08.30-16.00 (ev. mötesplats med AF) Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg

15/11 Inrapportering regional kvalitetssäkring/internrevisionsunderlag 7/12 TCGR-råd 08.30-12.00 GTC

2011 Återgranskning TCGR

Gemensam lunch och därefter besök på Yrkes SM

Anteckningar Josefin Grahn

(12)

Exempel på programfördjupningspaket

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Inriktning

Programfördjupning

Konstruktion 2

Teknik 2

Kommunikation/

produktionskunskap

Teknik specialisering

Individuellt val

Matematik 4

Fysik 2

Eleven väljer

fritt från

skolans utbud

Konstruktion 2

Teknik specialisering

Matematik 4

Fysik 2

Design 2

Designmodeller

Entreprenörskap

Kommunikation

Design 2

Designmodeller

Matematik 4

Fysik 2

(13)

Exempel på programfördjupningspaket

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Informations-och medieteknik

Datorteknik 1a 100

Programmering 1

Webbutveckling 1

Inriktning

Programfördjupning

Programmering 2

Webbserverprogrammering 1

Nätverksteknik

Nätverksteknologier

Individuellt val

Matematik 4

Fysik 2

Eleven väljer

fritt från

skolans utbud

Programmering 2

Webbserverprogrammering 1

Matematik 4

Fysik 2

Gränssnittsdesign

Webbutveckling 2

Digitalt skapande 1

Entreprenörskap

Gränssnittsdesign

Webbutveckling 2

Matematik 4

Fysik 2

(14)

Exempel på programfördjupningspaket

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Produktionsteknik

Industritekniska

processer 1

Mekatronik 1

Produktionskunskap 1

Inriktning

Programfördjupning

Industritekniska processer 2

Produktionskunskap 2

Entreprenörskap

Teknik specialisering

Individuellt val

Matematik 4

Fysik 2

Eleven väljer

fritt från

skolans utbud

Industritekniska processer 2

Produktionskunskap 2

Matematik 4

Fysik 2

Allmän automationsteknik

Robotteknik

Datorstyrd produktion 1,2

Ellära grund

Elektronik och

mikrodatorteknik

Mikrodatortillämpningar

Teknik specialisering

(15)

Exempel på programfördjupningspaket

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Samhällsbyggande

och miljö

Arkitektur – hus

Hållbart

Samhällsbyggande

Miljö- och

energi-Kunskap

Inriktning

Programfördjupning

Anläggningsprocessen

Husbyggnadsprocessen

Teknik specialisering/bygg

Konstruktion 2

Individuellt val

Matematik 4

Fysik 2

Eleven väljer

fritt från

skolans utbud

Biologi 1

Matematik 4

Fysik 2

Historia 1b

Cad 1

Arkitektur – rum

Design 1

Digitalt skapande

Historia 1b

Bild och form 1a

Biologi 1

Bioteknik

Kemi 2

(16)

Exempel på programfördjupningspaket

Design och

produktutveckling

Bild och form a 50

Cad 1 50

Design 1 100

Konstruktion 1 100

Teknikvetenskap

Fysik 2

Teknik 2

Matematik 4

Inriktning

Programfördjupning

Biologi1

Kemi 2

Bioteknik

Teknikspecialisering

Individuellt val

Eleven väljer

fritt från

skolans utbud

Konstruktion 1

Engelska 7

Entreprenörskap

Kommunikation

Elektromedicinsk teknik

Gas- och vätsketeknik

Radiologiska

utrustningar

Biologi 1

Matematik 5

Fysik 3

Teknik specialisering

Naturvetenskaplig

specialisering

(17)

Hearing

ett

fjärde år på

(18)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Uppdrag till Skolverket,

teknikprogrammet ska ge en grund för:

- fortsatta tekniska högskolestudier

(19)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Utbildningen efter ett fjärde år ska ge:

• tydlig yrkesinriktning

• syfta till etablering på arbetsmarknaden

• leda till en gymnasieingenjörsexamen

(20)

Teknikprogrammets

programstruktur, förslag till

regeringen

(21)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Skolverket ska utreda och lämna förslag till

huvudsakligt innehåll och utformning

Det ska framgå om det fjärde året skall

erbjudas i form av ett antal profiler

Samråd skall ske med relevanta branscher,

arbetsmarknadsorganisationer och

(22)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Det fjärde året:

• ska bygga på teknikprogrammet

• ska leda till gymnasieingenjörsexamen

• bör ligga i gymnasieskolan.

Påbyggnadsår från yrkesprogram bör

däremot ligga inom yrkeshögskolan och leda

till en yrkeshögskoleexamen.

(23)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Förslag till innehåll och utformning

av ett fjärde år ska rapporteras

(24)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

Försöksverksamhet 2011

Promemoria på remiss

Utbildningsdepartementets promemoria:

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Dnr 2010:202

(25)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

• I en försöksverksamhet kan utbildningens

utformning prövas och utvärderas

• För deltagande skolor kan kostnaden för det

(26)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

• Samma regelverk som gäller för

gymnasieskolan ska tillämpas

• Försöksperioden begränsas till tre läsår.

• Ska ge en breddad eller fördjupad teknisk

kompetens.

• Särskilda programråd ska diskutera

inriktning och omfattningen av APU:n före

beslut av huvudmannen

(27)

Skälen till regeringens beslut

• I Framtidsvägen föreslogs ett införande av

ett fjärde år i gymnasieskolan

• En klar majoritet av remissinstanserna var

positiva till detta

• Regeringen menar att en ny modern variant

av ingenjörsutbildning kan bidra till att

(28)

Arbetsgång

• Utredning, färdigt under våren

- avgränsningar

- behov – förväntningar

- förslag till profiler

• Under hösten

- arbete med förslag till huvudsakligt innehåll i

utbildningen och förslag till examenskrav.

(29)

Ett fjärde år på teknikprogrammet

www.skolverket.se

(30)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande Platser År.xls 2010-04-09

Behöriga sökande per plats

2006-2010

0,88 0,82 0,84 0,99 0,92 0,86 0,8 0,75 0,83 0,83 0,86 0,83 0,89 0,89 0,80 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 2006 2007 2008 2009 2010

Sökande per plats

Kommunala skolor Fristående skolor Totalt

Antal behöriga elevers förstahandsval i förhållande till antal platser på kommunala och fristående skolor. IV/PRIV ingår ej.

(31)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande per plats.xls 2010-04-09

Behöriga sökande per plats

0,71 0,66 0,69 0,83 0,75 0,8 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1

Kommunala skolor Fristående skolor Totalt

Sökande per plats

01-feb

Preliminärintagningen

(32)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\per plats Kommun.xls 2010-04-09

Behöriga sökande per plats

till kommun

0,53 0,71 0,87 0,98 0,81 0,79 0,82 0,7 0,66 0,68 0,9 0,92 0,82 0,7 0,8 0,9 1,03 0,81 0,69 0,78 0,67 0,72 0,77 1,02 0,84 0,44 0,79 0,9 0,84 0,82 0,77 0,75 0,56 0,66 0,76 1,38 1,5 0,83 1,27 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 Ale Alin gsås Göt ebor g Härryd a Kung sbacka Kung älv Leru m lnda l Partille Ste nun gsu nd Tjö rn Öckerö Reg ion en Sökande per plats Sökande/plats 2008 Sökande/plats 2009 Sökande/plats 2010

(33)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09 I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Yrkesförberedande utbildningar.xls 2010-04-09

Förstahandsval till

yrkesförberedande program

0 100 200 300 400 500 600 700 Barn - o fr itid Bygg El Ener gi Ford on Hand el- o adm. Hotel l- o re st. Indus tri Livsm edel Medie Omvå rdna d A n ta l f ö rst a handsval

2007

2008

2009

2010

Antal behöriga förstahandsval till yrkesförberedande nationella program - en jämförelse åren 2007-2010. Specialutformade program och IV/PRIV ingår ej.

(34)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Förändring sökande per kommun.xls 2010-04-09

Sökande som tillkommit -

mellan 1 februari och preliminärintagningen

1 34 194 16 46 24 16 3 11 -8 79 52 35 370 -20 0 20 40 60 80 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Lilla Ed et Möl nda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Fris tående P rocent sökande % Frisökare

% Alla övriga sökande

Total ökning av förstahandsval är 873 varav 68 är frisökare.

Diagramet visar andel behöriga sökande som gjort sina val mellan 1 februari och preliminärintagningen. Textrutan över varje stapel anger ökningen i antal.

(35)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Antal omval År.xls 2010-04-09

Andel elever som gjort ändring i ansökan

mellan 1 februari och preliminärintagningen

1449 1731 1472 1453 1426 1245 68 64 129 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Procent % frisökare

% sökande skrivna i och utanför GR som är förstahandsmottagna

Antal elever som gjort ändring i ansökan mellan 1 februari och preliminärintagningen i förhållande till totalt antal sökande. En jämförelse åren 2005 - 2010. Textrutorna vid staplarna anger antal elever.

(36)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Behöriga omval.xls 2010-04-09

Förstahandsval mellan 1 februari och preliminärintagningen

till kommun

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Mölnda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Total t kommun ala Fris tående skol or Regi one n Procent sökande

2009 Förstahandsmottagna 2010 Förstahandsmottagna 2010 Frisökare

Andel nya och ändrade förstahandsval efter 1 februari. Blå staplar anger föregående år, orange nuvarande. Mörkblå staplar visar andel mottagna i 2:a hand, sk. frisök.

(37)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-14

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna 1a val.xls 2010-04-09

Preliminärt intagna

förstahandsval till kommun/fristående skolor

90 88,5 79,3 83,2 85,9 84,1 88,5 81,3 74,9 90,8 85 74 82,7 75 80,2 76,4 91,7 82,9 86,7 88,1 84,6 88 78,1 80,7 86,1 83 80,2 84,4 76,9 81,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Alin gsås tebo rg Härry da Kung sbac ka Kung älv Leru m Möl ndal Parti lle Ste nungs und Tjörn Öcke Tot alt ko mm unal a Fristå ende sko lor Regi onen Procent intagna

Preliminärt intagna på förstahandsval 2009 Preliminärt intagna på förstahandsval 2010

Andel preliminärt intagna elever på förstahandsval till kommun eller fristående skolor. Blå stapel visar föregående år, orange nuvarande.

(38)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna Kommun År.xls 2010-04-09

Preliminärt intagna på förstahandsval

till kommun 2006-2010

0 20 40 60 80 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Mölnda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Total t kommun ala Fris tående skol or Regi one n P roc e n t i n ta gna 2006 2007 2008 2009 2010

(39)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Annan kommun: annan kommun än hemkommunen. **Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Kommun Fristående År.xls 2010-04-09

Fördelning av preliminärt intagna

55 54,4 48,5 46,4 44,6 44 25,4 24,9 25,7 24,9 24,3 22,5 19,6 20,7 25,8 28,7 31,1 33,5 56,3 23,9 19,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Procent

% intagna fristående 3236 GR-elever. 282 icke GR-elever % intagna annan kommun 2180 GR-elever. 208 icke GR-elever % intagna hemkommun 4254 elever

Intagna elever folkbokförda i GR som söker utbildning inom GR. IV/PRIV ingår ej. I förklaringsrutan anges antal intagna elever som är folkbokförda i och utanför GR.

(40)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-14

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. **Annan kommun: annan kommun än hemkommunen.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Kommun Fristående per Kommun Diag.xls 2010-04-09

Fördelning av preliminärt intagna elever

per kommun

28 70,5 44,4 45,9 59,7 64,4 58,1 8,3 15,8 16,1 60,3 9,2 11,1 44 44,6 20,6 9,7 29,5 10,9 16,7 22,3 69,4 58,9 49,4 23,9 82,2 50,3 22,5 27,4 8,8 45,9 24,6 29,4 18,8 19,6 22,3 25,3 34,5 15,7 8,6 38,6 33,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Lilla Ed et Möl nda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Total t Procent int a gna elever

hemkommun annan kommun fristående

(41)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i. **Annan kommun: annan kommun än hemkommunen.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Samverkansavtal.xls 2010-04-09

Intagna till hemkommun, annan kommun och fristående skola

2003-2010

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Alin gsås Göt ebor g Här ryda Kun gsba cka Kun gälv Leru m Lilla Ede t Möl ndal Part ille Sten ungs und Tjörn Öck erö Reg ione n P rocent i n tagna

Intagna fristående skolor Intagna annan kommun Intagna hemkommun

(42)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Sökande\Sökande alla program.xls 2010-04-09

Sökande och intagna förstahandsval till alla program 2010

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Barn - o fr itid Bygg El Ener gi Este t Fordo n Hand el- o admin istrat ion Hant ver k Hote ll- o rest aura ng IB Indu stri Livs med el Me die Natu rbru k Natu rvet ensk ap Omv årdn ad Samh älls veten skap Tekn ik Antal

Sökande till fristående skolor, specialutformade program: 750 Sökande till kommunala skolor, specialutformade program: 1782 Sökande till nationella program: 7615

Antal intagna 1:a-handsval: 8323 Antal platser: 12683

Behöriga sökande och intagna förstahandsval folkbokförda i och utanför GR. Sökande till IV/PRIV ingår ej.

(43)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-12

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna alla program År.xls Page 1 2010-04-12

Antal intagna till alla program 2009 och 2010

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Bar n- o friti d Byg g El Ener gi Este t Ford on Han del- o ad m Han tver k Hot ell- o re st IB Indu stri Livs med el Med ie Nat urbr uk Nat urve tens kap Omv årdn ad Sam hälls vet Tekn ik Anta l

Intagna fristående skolor SM: 819 Intagna kommunala skolor SM: 1605 Intagna nationella program: 7721

Staplarna visar intagna elever på alla utbildningar indelade branschvis år 2009 och 2010. Sökande till IV/PRIV ingår ej. SM = Specialutformade program

(44)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-07

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna per kommunal skola.xls 2010-04-07

Intagna till kommunala skolor

0 100 200 300 400 500 600 700 Ale Gymn asium Alströ mergy mn asie t Ange reds gymna siet Aran äsgy mnas iet Bräc kegy mn asiet Burg årde n / A Kobb Elfhems Gy mna sium Elo f Lin dälv Este r M ose sson Fässb ergs gymn asie t Hule bäck sgym nasie t Hvitf eld tska Gymn asietIHG R Katri nelu nd / Be rna dotte Krok slät tsgy mn asiet Leru ms Gy mn asiu m Lind holme ns Te knis ka, Y TC Mime rs H us No rd Mime rs H us S yd Mime rs H us V äst Mime rs H us Ös t MTG Munk ebä ck Sk åneg atan Nös näsg ymn asie t Polh ems gymna siet Porth älla Gymn asiu m Schille rska Gym nasie t Sfc Lä rce ntru m Tjörns Uct Öcke rö G ymn asie skola Ant a l int a gna Antal intagna Antal platser

(45)

Preliminärintagningen 2010 2010-04-07

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna per fristående skola.xls 2010-04-07

Intagna till fristående skolor

0 100 200 300 400 500 600 700 An iara Ha nde l & turi sm Asp ero Id rott sgym na siu m Cyb erg ym na sie t Do nn erg ym na sie t Dro ttn ing Bla nka Gö teb org Dro ttn ing Bla nka Ku ng sb ack a En ge lska Gym nasi et Flo ra D eko r B lom ste rsko la Fra mtid sgym na sie t G öte bo rg Gti: s G ym na sie sko la Gö teb org s H ög re S am sko la Gb g p rakt iska gym na siu m GT G Ing rid S eg ers ted t Int It C olle ge O f S we den It-G ym nasi et Jen sen Ku ngsp ort sp lats en Jen se n N äck rosd am me n Joh n B au er Mö lnd al Kita s E ko no mi Kita s F risö r Kita s G ym na siu m Kita s N atu r Ku ng sba cka Pra ktis ka G ym n Ku ng älv s P rakt iska G ym n Ku nsk ap sgym na sie t L M En gst röm Lju d& bild sko lan Lä rlin gsg ym na sie t I Ale Mik ae l E lias Te ore tiska Mo ve -It Ku ng sb ack a Mo veit Ga mle sta de n Mo veit Lå ng ed rag Mo ve it T ors lan da Am hu lt 2 Mu nke röd s U tbild nin gsc en ter Nti E c-Da tort ekn ik Nti Me dia Plu sgym na sie t Po rta len Re alg ym na sie t Ru do lf S tein ers kola n Ryt mu s M usi ke rgym na sie t Sig rid Ru de be ck SK F T ekn iska G ym na siu m Sve rig es Rid gym na siu m Vitt ra V asa sta n Åb y T ravg ym na siu m Antal intagna Antal intagna Antal platser

(46)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Fristående År.xls 2010-04-09

Preliminärt intagna elever till fristående skolor

282 1603 1761 1877 1906 2128 2712 2943 3078 3236 2824 2754 2578 2856 3359 3741 4162 4525 239 304 258 1131 870 2371 1696 937 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antalet intagna & platser

Intagna elever folkbokförda utanför GR Intagna elever folkbokförda i GR

Platser

47 skolor

10 skolor 18 skolor 25 skolor 28 skolor 26 skolor 27 skolor 29 skolor

35 skolor

Blå staplar visar intagna till fristående skolor och orange stapel antalet platser som erbjuds. Textrutorna anger antal elever, antal platser samt antal fristående skolor.

(47)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Intagna fristående Kommun.xls 2010-04-09

Preliminärt intagna till fristående skolor

per kommun

239 71 40 1884 100 297 99 102 37 195 128 40 20 65 3078 282 86 39 1947 126 322 98 109 27 184 169 48 15 66 3236 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Lilla Ed et Möl nda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Total t Icke GR-elev er Procent int a gna elever

Preliminärt intagna till fristående skolor 2009 Preliminärt intagna till fristående skolor 2010

Andel elever intagna till fristående skolor i förhållande till totalt antal intagna i respektive hemkommun*. Textrutorna ovanför staplarna anger antal elever.

(48)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Annan kommun.xls 2010-04-09

Intagna i annan kommun

än hemkommunen

86 143 73 242 428 84 124 87 120 151 411 91 140 2180 0 58 7 118 158 85 163 295 968 5 31 113 179 2180 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härr yda Kun gsba cka Kun gälv Lerum Lilla Ed et Möl nda l Part ille Stenu ngsun d Tjör n Öck erö Regi on Procent

Intagna till annan kommun inom GR Intagna från annan kommun inom GR

2 180 elever av totalt 9 670, 22,5 %, är intagna i annan kommun än hemkommunen.

Röd stapel anger elever i respektive kommun som tagits in till kommunal skola i annan kommun än hemkommunen*. Grön stapel anger elever från andra kommuner som tagits in till angiven kommuns kommunala skolor. Detta oavsett om utbildningen finns i

(49)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Effekter samverkansavtalet Kommun.xls 2010-04-09

Tillkommande och avgående elever

på utbildningar som finns i hemkommunen

36 254 42 63 35 28 0 242 84 26 0 0 1 2 297 190 100 63 37 0 111 43 4 0 0 38 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Ale Alin gså s Göt ebor g Här ryda Kun gsb acka Kun gäl v Leru m Lilla Ede t Möl ndal Par tille Ste nung sund Tjörn Öcke

Antal avgående/tillkommande elever

Avgående egna elever till andra kommuner Tillkommande elever från andra kommuner

Totalt har 848 elever, 13,2 %, utnyttjat möjligheten som

samverkansavtalet ger.

(50)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-13

*Hemkommun: Den kommun eleven är folkbokförd i.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Effekter smverk. program.xls 2010-04-09

Intagna till annan kommun

men har samma utbildning som högreval i hemkommunen

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Ale Alin gsås tebo rg Härry da Kung sbac ka Kung älv Leru m Lilla Ede t Möl ndal Parti lle Ste nungs und Tjörn Öcke Antal elever NV 13 SP 10 TE 1 NV 4 SP 1 Esmk 1 NV 1 ESmk 1 BP 2

Totalt 36 elever har inte tagits in på sökt utbildning i hemkommunen

Antal elever intagna i annan kommun på utbildning men som har samma utbildning som förstahandsval i hemkommunen*. Textrutorna anger hur många elever på respektive program som inte tagits in hemma.

BP: Bygg EC: El ES: Estetiskt NV: Naturvetenskap SP: Samhällsvetenskap TE: Teknikprogrammet BP 1 EC 1

(51)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna elever År.xls 2010-04-09

Behöriga ej intagna elever

En jämförelse åren 2005 - 2010

240 295 295 439 516 462 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal ej intagna

Behöriga GR-elever som enbart ligger som reserv på sina val till gymnasieskolan. IV/PRIV ingår ej. Textrutorna ovanför staplarna anger antal elever.

(52)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Lediga platser ej intagna.xls 2010-04-09

Ej intagna elever och lediga platser

1504 240 1007 1988 0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Lediga platser Ej intagna

Antal

Kommunala skolor Fristående skolor Totalt antal lediga platser: 2511 Totalt antal ej intagna elever: 2228

Obehöriga

Behöriga

Ej intagna GR-elever som ligger som reserver på samtliga val. Här ingår även elever som enbart sökt och blivit intagna utanför GR.

(53)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Hemkommun: den kommun eleven är folkbokförd i.

**Skolkommun: de kommuner i regionen som har gymnasieskolor

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna - lediga platser.xls 2010-04-09

Ej intagna elever och lediga platser

per kommun

752 65 58 620 142 95 51 116 169 10 14 31 67 2 110 62 93 13 126 6 2 5 1 8 0 2 6 17 5 9 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Ale Alin gsås Göte borg Härry da Kun gsba cka Kun gälv Lerum Lilla Ede t Möl nda l Par tille Ste nun gsun d Tjör n Öck erö Anta l

Lediga platser fristående Lediga platser kommun Enbart reservplacerade Totalt antal lediga platser 2511

Behöriga ej intagna 240 (reserver)

Vit stapel visar antal behöriga elever per hemkommun* som inte erbjudits plats vid preliminärintagningen. Blå och grön stapel visar antal lediga platser per skolkommun**.

(54)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Intagning\Ej intagna behöriga Kommun .xls 2010-04-09

Fördelning av ej intagna behöriga elever

per kommun

351 13 6 22 9 6 20 16 14 19 10 197 11 8 0 20 40 60 80 100 Ale Aling sås Göt ebo rg Härry da Kung sba cka Kung älv Ler um Lill a E det Möl nda l Parti lle Sten ung sund Tjörn Öck erö Regi one n P rocent ej i n tagna % grundskoleeleve r som ej sökt % sökande utanför GR % sökande gymnasieskolan % sökande grundskolan

Behöriga elever som ej är intagna: Sökande från grundskolan, gymnasieskolan, elever som sökt utanför regionen och grundskoleelever som ej sökt. Textrutorna anger det totala antalet behöriga elever utan plats per kommun.

(55)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Skolkommun: de kommuner i regionen som har gymnasieskolor.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Organisation\Organisationsförändring.xls 2010-04-09

Organisationsförändring

inför preliminärintagningen

-18 -21 -78 -3 -28 -68 -15 -242 -16 -40 0 1 13 2 3 8 16 30 35 347 16 -100 -50 0 50 100 Ale Alin gså s teb org Här ryd a Ku ng sbac ka Ku ng älv Ler um Lill a E det lnd al Pa rtill e Ste nu ng sun d Tjö rn Öc kerö

Procent ökning/minskning av platser

Ökning % kommunal platser Ökning % fristående platser Minskning % kommunal platser Minskning % fristående platser

Visar justering av antal utbildningsplatser på kommunala och fristående skolor per skolkommun*, efter 1 februari och inför preliminärintagningen.Textrutorna över staplarna anger antal platser.

Ökning av antal platser:

Kommunala skolor: 227 Fristående skolor: 244 Totalt: 471

Minskning av antal platser:

Kommunala skolor: 345 Fristående skolor: 184 Totalt: 529

(56)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Behörighet\Andel beh. obeh..xls 2010-04-09

Andel behöriga och obehöriga sökande

Obehöriga i % 2010: 16,1 2009: 15,9 Behöriga i % 2010: 83,9 2009: 84,1 10 168 sökande 1 951 sökande

Diagrammet visar alla elever med förstahandsval till gymnasieskola i regionen. Förstahandsval mot IV/PRIV eller övriga landet ingår ej.

(57)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

*Skolkommun avser de kommuner i regionen som har gymnasieskolor.

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Behörighet\Andel obeh. per kommun Diag.xls 2010-04-09

Obehöriga sökande till kommun

55 893 46 48 92 90 61 56 34 68 14 5 1473 514 54 862 33 42 86 107 60 52 46 60 18 4 1430 521 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ale Aling sås Göteb org Härry da Kung sbac ka Kung älv Leru m Mölnd al Parti lle Sten ungs und Tjörn Öcke Total t kom muna la Frist åend e

Procent obehöriga sökande

2009 2010

Antal obehöriga förstahandsval i förhållande till totalt antal förstahandsval till respektive skolkommun*. Antal obehöriga anges i rutan ovanför staplarna. Ca 50% av de obehöriga förväntas bli behöriga till definitivintagningen.

(58)

Preliminärintagningen 2010 Senast redigerad: 2010-04-09

I:\Gem_dokument\STATISTIK\Prelint\Behörighet\Beh obeh vissa utb..xls 2010-04-09

Behöriga och obehöriga sökande till nationella program

56,1 66,8 84,1 73,8 88,7 50,5 76 72,3 64,3 67,6 68 78,4 80,8 96,8 64,7 94,2 93,8 43,9 33,2 15,9 11,3 49,5 24 27,7 35,7 21,6 6,2 26,2 3,2 32,4 32 19,2 35,3 5,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Barn o friti d Bygg El Ene rgi Este tiskt For don Hand els o a dmin istratio n Hant verk Hotell o re stau rang Ind ustr i Livs med el Me die Natu rbru k Natu rvetensk ap Om vård nad Sam hälls vete nskap Tekn ik Procent behöriga/obehöriga Obehöriga i % Behöriga i %

Behöriga och obehöriga förstahandsval till nationella program. Specialutformade program och IV/PRIV ingår ej. Ca 50% av de obehöriga eleverna förväntas bli behöriga inför definitivintagningen.

References

Related documents

Exempelvis på utvecklingsfrågor är: Systematiskt kvalitetsarbete Digitalt lärande Formativ bedömning Pedagogiskt ledarskap SKLs matematiksatsning Entreprenöriellt lärande

Bakgrunden till Yrkesintroduktion i grupp inom fordon är att hösten 2012 var det 12 elever som ville gå till yrkesprogram till fordon.. Problemet var att ingen direkt visade

Föredragshållare är Johanna Pettersson, Malin Holgersson med kollega, Margareta Guldér med kollega samt Louise Bjur med två kollegor.. För att seminariet ska bli av behövs

Ulrika Krabbe sammankallar några ekonomer för att se över prislistan och återkommer med förslag till prislista 2014 till Vuxenutbildningsnätverkets interimistiska

Bland annat presenterades modellen för detta arbete i Partille, som består av delarna ledarskap, lärmiljö, lärandet och dess metoder och barn/elevsyn, samt koppling till

Josefin Claesson och Margaretha Allen gör en gemensam inbjudan till rektorer för språkintroduktion. Kallelsen kommer från

Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och svenska för

En erfarenhet man dragit från arbetet med VästKraft är att många företag saknar kompetenskartläggning för sina anställda och meritportföljer skulle kunna vara potentiell