Sveriges Television i demokratins tjänst?: en receptionsstudie av programmet Toppkandidaterna

Full text

(1)2006:245. C-UPPSATS. Sveriges Television i demokratins tjänst? En receptionsstudie av programmet Toppkandidaterna. VIKTORIA BERGLUND MARIA BERGGREN. Medie- och kommunikationsvetenskap, Journalistik Luleå tekniska universitet MUSIK OCH MEDIER Medier och upplevelseproduktion. 2006:245 • ISSN: 1402 - 1773 • ISRN: LTU - CUPP - - 06/245 - - SE.

(2) Luleå tekniska universitet Institutionen för musik och medier Maria Berggren och Viktoria Berglund C-uppsats, våren 2006 Handledare Frida Fjellström. Sveriges television i demokratins tjänst? – En receptionsstudie av programmet Toppkandidaterna.

(3) Abstract This article examines the way the TV show ”Toppkandidaterna”, a product of SVT (Swedish television) is received by its hypothetical target group; 18-25 years. The purpose of this show is to attract this group to the channel, but also to inspire these people to a political engagement. Because “Toppkandidaterna” is described as a political reality show we wanted to make this survey in a wider perspective. What are the participants of our target groups thoughts about democracy and politics? We find clear connections between such concepts, the show and Swedish television commissioned by the government as informers. To analyse the answers from these groups in an accurate and relevant way, we searched explanations and knowledge from the greater forces of our society down to individual researchers who have searched similar answers before. Our report found a certain amount of contempt for our established politicians by our target group. The show ”Toppkandidaterna” did not improve that opinion. It was shown that the format reality-TV didn't give a serious enough impression for the show or it's participants to be respected by their viewers. Some of the reflections regarding democracy clearly showed how the dominant ideology affects people. Despite the target groups advocated that they didn't have the possibilities to affect the society, they still thought they lived in a democracy with the opportunity to be part of the decisions. That was a contradiction we found very interesting.. Keywords: SVT, Swedish television, democracy, politics, media, Toppkandidaterna. 2.

(4) Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ”Toppkandidaterna” tas emot av dem som är den tänkta målgruppen; 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ”politisk dokusåpa” vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör. För att analysera fokusgruppernas svar på ett riktigt och relevant sätt har vi sökt förklaringar och kunskap i det stora och det lilla. Från vilka större krafter som är med och styr vårt samhälle till enskilda forskare som sökt liknande svar tidigare. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att intervjua två fokusgrupper, en grupp i Stockholm och en grupp i Piteå. Vi inledde dessa intervjuer med att visa ett program av Sveriges televisions ”Toppkandidaterna”, det tredje av tolv. Sedan intervjuades femton personer utifrån ett frågeformulär, med möjlighet till resonemang och följdfrågor. Intervjuerna spelande in på band för att underlätta vår kommande analys. En diskursanalys av det program som visades för fokusgrupperna är utgångspunkten i vår receptionsstudie. Vår receptionsstudie präglades av att det fanns ett visst förakt mot dagens etablerade politiker bland deltagarna i fokusgrupperna. Programmet Toppkandidaterna gjorde inte den saken bättre. Det visade sig att formatet dokusåpa gav ett allt för oseriöst intryck för att programmet och de som medverkade skulle tas på allvar av våra fokusgrupper. Vissa av de reflektioner kring demokrati visade också tydligt på hur den dominanta ideologin påverkar människor. Trots att fokusgrupperna menade att de inte hade möjlighet att påverka i samhället, tyckte de att de levde i ett demokratiskt samhälle eftersom de hade rätt att vara med och bestämma. Den motsägelsen såg vi som mycket intressant.. 3.

(5) Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................5 1.1 Problembakgrund......................................................................................................... 6 1.2 Problemformulering..................................................................................................... 9 1.2.1 Syfte ..................................................................................................................... 9. 2. Metod och material......................................................................10 2.1 Val av material............................................................................................................10 2.2 Vår förförståelse .........................................................................................................10 2.3 Val av metod...............................................................................................................11 2.3.1 Receptionsforskning.............................................................................................12 2.3.2 Kritisk diskursanalys ............................................................................................13 2.3.3 Kvalitativ metod...................................................................................................14 2.4 Reflexivitet och avgränsningar....................................................................................15. 3. Tidigare forskning .......................................................................16 3.1 Leonard Camauër........................................................................................................16 3.2 Birgitta Höijer.............................................................................................................16 3.3 Göran Eriksson ...........................................................................................................17 3.4 Jesper Strömbäck ........................................................................................................18. 4. Teoridel ........................................................................................19 4.1 Demokratiprocessen....................................................................................................19 4.2 Mediernas demokratiska uppgifter ..............................................................................20 4.3 Gramsci och hegemonibegreppet ................................................................................20 4.4 Althusser.....................................................................................................................21 4.5 Hall.............................................................................................................................21 4.6 Nerman och den offentliga lögnen...............................................................................22 4.7 Habermas och det offentliga samtalet..........................................................................27. 5. Resultat.........................................................................................28 5.1 Kritisk diskursanalys av Toppkandidaterna .................................................................29 5.2 Receptionsstudie av Toppkandidaterna........................................................................35. 6. Diskussion och slutsats ................................................................45 6.1 Fortsatt forskning........................................................................................................50. 7. Litteraturlista...............................................................................51 8. Bilagor ..........................................................................................53 8.1 Frågeformulär .............................................................................................................53 8.2 Programbeskrivning Toppkandidaterna.......................................................................54. 4.

(6) 1. Inledning Vår utgångspunkt i denna uppsats kommer vara programmet Toppkandidaterna, en politisk dokusåpa som sändes våren 2006 i Sveriges television. I vår receptionsstudie av programmet kommer politik, medier och demokrati att vara centrala begrepp. Vår röda tråd återfinns i demokratin och dess olika uttryck. Tv-mediet är idag en central del i det medieforskare brukar benämna demokratiseringsprocessen. Vad gäller politik är det framför allt genom tv: n som medborgare skapar sina bilder och får erfarenheter av det politiska etablissemanget. I SVT:s styrdokument finns inskrivet att de idag ska sträva efter att nå tittare mellan tjugo och fyrtiofyra år, de som allt oftare väljer kommersiella kanalers utbud istället för SVT.1 Enlig Jan Josefsson, reporter på SVT:s Uppdrag granskning, undersökte samhällsredaktionen på Sveriges television (SVT), innan satsningen med Toppkandidaterna, vilka de mest populära tv-programmen i åldersgruppen 18-25 år var. Där fann man att dokusåpor av olika format var de åtta populäraste programmen. När det så blev dags att se över 2006 års valprogram fann SVT det intressant att försöka forma en politisk dokusåpa riktad till en yngre publik.2 Detta kan ses som ett tecken på att SVT sneglar över axeln på de kommersiella kanalernas utbud för att forma mer lockande program. Medieforskaren Jesper Strömbäck menar att trenden med allt mer underhållningspräglat medieutbud är ett led i mediernas avdemokratisering. Risken är alltså att det demokratiska uppdraget som SVT har avtalat med staten får en mindre publik.3 Denna utveckling med ”verklighetsbaserad underhållning” kan ses som en ambition att dokumentera vad som händer i en viss, av programmakarna konstruerad, situation. Denna ”verklighet” har dock ett överordnat syfte, att underhålla.4. 1. SVT Strategidokument Intervju med Jan Josefsson 2006-02-14 3 Strömbäck L, (2000) sid. 37 4 Andersson Y, (2001) sid. 51 2. 5.

(7) 1.1 Problembakgrund Vi vill inleda med medieforskaren Graham Murdocks tankar kring vad som krävs för att ett samhälle och dess medborgare ska fungera i en demokrati. Han menar att det fordras ett så kallat kulturellt medborgarskap med tillhörande rättigheter för att medborgaren ska kunna handla fritt i det demokratiska samhället. Murdock har lyft fram fyra punkter som han anser krävs för att skapa ett starkt medborgarskap.. •. Rätten till information. Medborgare ska få relevanta fakta om handlingar och motiv från sociala, politiska och ekonomiska aktörer.. •. Rätten till erfarenheter. Medborgarna behöver tillgång till stor mångfald och såväl personlig som social frihet.. •. Rätten till kunskap. Medborgare måste få lära sig tolka sammanhang, mönster och processer i samhället för att förstå de krafter som råder.. •. Rätten till deltagande. Medborgare har rätt att tala om sitt eget liv, sina drömmar och förhoppningar med en egen röst och på ett eget vis.5. Murdocks punkter har stora likheter med vad SVT och public service ser som sina uppdrag. En tydlig strategi från SVT det senaste året har varit att, i enlighet med ”Rättighet till information”, rikta sig mer till den yngre tv-publiken. Med Toppkandidaterna såg de sin chans att inspirera just den målgruppen till samhällsintresse och politiskt engagemang.6 I år, 2006, är det valår. För att medborgarna ska kunna delta i den demokratiska processen krävs det att det finns tillgång till information och forum för debatt. Här har massmedierna en stor roll i allmänhet och SVT, public service, i synnerhet. Public Service är ett engelskt uttryck för ”radio och television i samhällets tjänst”. Det innebär att sändningarna skall vara fria från reklam och ha ett oberoende programutbud som präglas av mångfald, kvalitet, djup och bredd.7 Programmen ska vara av sådan karaktär att de ska skapa intresse hos stora eller små grupper utan fokus på publiksiffror. Det skall finnas sändningar att tillgå för alla, oavsett intresse,. 5. Camauër, L (2000) sid. 39 Bilaga ProgrambeskrivningToppkandidaterna 7 Radiotjänst Public service 6. 6.

(8) smak eller politisk inriktning. Public service ska medföra en fri åsiktsbildning som bidrar till ett demokratiskt samhälle Sveriges television ska därför prägla sitt utbud av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald. Detta utan ett inflytande från politiska, kommersiella eller andra intressen eller maktsfärer i samhället. 8. 1.1.1 Sveriges television och Toppkandidaterna I en intervju med Hans Karlsson, SVT:s projektledare för Toppkandidaterna, berättade han för oss att Statistiska Centralbyrån år 2003 utförde den senaste Utredningen av levnadsförhållanden, (ULF), i Sverige. Bland annat visade undersökningen att den grupp mellan 18-30 år som deltar minst i valet, har ett större politiskt engagemang utanför den partipolitiska arenan än andra grupper i samhället.9.På hösten 2005 togs därför ett beslut på SVT att nästa stora satsning i deras programutbud blir Toppkandidaterna. Programmet är en politisk dokusåpa, inspirerad av konceptet realityserier. Toppkandidaterna är utformad som en tävling där den som för fram sina politiska idéer på bästa sätt vinner 250 000 kronor. Efter en kort planeringsperiod, tillsammans med Meter Film, gav sig Sveriges television ut på casting turné. Intresset att bli en av de sex deltagarna visade sig vara tämligen litet. Enligt Hans Karlsson sökte omkring 500 personer till programmet, varav tre kvinnor och tre män valdes ut. Programmet hade premiär den 31 januari 2006 och tolv avsnitt senare var en vinnare korad.10 Sveriges television hävdade att Toppkandidaterna skulle vara en tv- serie om dem som kan komma att bli framtidens politiker. Programmets syfte var att lyfte fram och stimulera unga människors åsikter och samhällsengagemang. I Toppkandidaternas måldokument skriver Sveriges television att detta skulle utföras genom att visa på åsikters och värderingars betydelse i politiken. Ambitionen var att nå unga tittare i åldern 18-25 år som vanligtvis inte ser på traditionella samhällsprogram.11 Så här skriver SVT om Toppkandidaterna på sin hemsida:. 8. Radiotjänst Public service Intervju med Hans Karlsson 2006-01-24 10 Intervju med Hans Karlsson 2006-01-24 11 Bilaga Programbeskrivning Toppkandidaterna 9. 7.

(9) ”Kamerorna följer kandidaterna på uppdrag, i debatter, relationer, konflikter, glädje, sorg och besvikelser. De hårdtränas i retorik, medietränas, får hjälp med att slipa argumenten, coachas och ställs öga mot öga med fans och kritiker.”12 Redan tre månader innan programmets premiär diskuterades Toppkandidaterna i programmet ”Debatt” i Sveriges television. På plats var bland andra samhällsjournalisten Janne Josefsson, som var kritisk till programmet. I en intervju med honom efter första avsnittet sa han så här till oss: ” Att samhällsredaktionen går den här vägen: man har casting, man har jury och skapar en artificiell konstlad värld, det är ett tecken på att det har skett ett paradigmskifte på samhällsredaktionen. Jag tycker att programmet är oerhört ointressant, ett stort, djävla misslyckande. Jag blir så djävla trött på det här med casting, där ingen får sticka ut, men ändå lockar man med politisk diskussion. Det är ett feltänk att tro att ungdomar bara gillar att titta på ungdomar. Det är inte alltid så. Samhällsredaktionen borde ha tvekat mer än en gång för nu när man ser programmet så känns inget riktigt på riktigt. Man tror att formatet är det avgörande, men jag tror att om samhällsjournalister avslöjar och markerar verkligheten, då tittar ungdomarna. Felet man gjort är att man undersökt vad ungdomar vanligtvis tittar på och då har man funnit att det åtta populäraste programmen är någon form av dokusåpor. Då blir SVT hysteriskt rädda och tror att de måste göra samma sak. Vi på samhällsredaktionen går allt närmare ett träsk.” 13 Toppkandidaterna producerades av Meter Film & Television i samarbete med SVT. Nicke Johansson var exekutiv producent och har lång erfarenhet av dokusåpor. För tio år sedan producerade Nicke The Real World Stockholm, den första svenska dokusåpan och han jobbade även med första säsongen av Big Brother i Kanal 5. Han är givetvis positiv till att SVT valt att satsa på dokusåpaformatet.14 – Dokusåpan är vår tids mest framgångsrika programform, säger Nicke Johansson på SVT:s hemsida. Naturligtvis passar den utmärkt också till att engagera tv-tittare i viktiga. 12. SVT Toppkandidaterna, artikel Telefonintervju med Jan Josefsson, 14/2-06 14 SVT Toppkandidaterna, intervjun 13. 8.

(10) samhällsfrågor. Betydligt fler unga röstade i Idolfinalen än i valet 2001 i Storbritannien. Jag är övertygad om att Toppkandidaterna kommer att öka engagemanget för politik i Sverige.. 15. 1.2 Problemformulering SVT ska enligt sitt uppdrag informera och bilda befolkningen på ett sådant sätt att alla kan vara en del av den demokratiska processen. Programmet Toppkandidaterna är tänkt att skapa intresse för politik och riktar sig till målgruppen 18 till 25 år. Sveriges television ska prägla sitt utbud av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald. Detta utan ett inflytande från politiska, kommersiella eller andra intressen eller maktsfärer i samhället. 16 Som ett led i detta är programmet Toppkandidaterna en satsning för att skapa den politiska debatt som saknas bland unga, att möta den målgrupp som idag inte väljer att se traditionella samhällsprogram.. 1.2.1 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka målgruppens reaktioner på programmet och utifrån dessa reaktioner, resonera kring politik och demokrati. Vårt arbete samlas kring två huvudfrågor.. 15 16. •. Vilka reaktioner skapar programmet Toppkandidaterna i den tänkta målgruppen?. •. Hur ser deras reflektioner kring politik och demokrati ut?. SVT Toppkandidaterna, intervju SVT Public service. 9.

(11) 2. Metod och material. 2.1 Val av material Vi kommer att göra intervjuer med två grupper på cirka tio personer vardera. Grupperna är slumpmässigt utvalda skolklasser på två folkhögskolors allmänna linjer. En skola i Piteå och en skola i Stockholm. Våra variabler är kön, fokusgruppens placering i landet och om de anser sig vara politiskt aktiva. Deras sociala status, tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet läggs inte in som en värdering inför intervjuerna. Ingen övrig research ligger till grund för val av intervjupersoner. De begränsningar som finns inom arbetet när det gäller tid, har däremot spelat in. En redan sammansatt grupp, som en skolklass, ser vi som tidseffektivt i vårt arbete. Vi kommer att arbeta utifrån ett i förväg utformat frågeformulär, där det finns utrymme för följdfrågor och fördjupning. Vi kommer inte att analysera kroppsspråk, fysiska reaktioner så som skratt eller ansiktsuttryck. Vi kommer att fokusera på de svar vi får på de frågor vi ställer och de verbala rektioner som intervjun spontant kan ge upphov till.. 2.2 Vår förförståelse Den utbildning i Medie- och kommunikationsvetenskap vi nu går och avslutar, kulminerar i och med denna uppsats. Allt vi lärt oss försöker vi härmed använda oss av till denna studie. Hur man skriver en c-uppsats och den arbetsinsats som krävs var vi till en början naiva inför, eller vi hade helt enkelt inte nog kunskap om den . Våra tillkortakommanden märktes under arbetet vid form och innehåll, på det sättet att det var svårt att fokusera och välja ut det som är viktigt och relevant för vår uppsats. Kunskapstörst är inte alltid effektivt, något vi båda som studenter anser oss ha. Den förförståelse som vi skall ha byggt upp under de fem terminer vi haft ämnet medie- och kommunikationsvetenskap räckte inte till för oss. Det har vi istället tagit igen under kursens gång och i det ”förlossningsarbete” vi ägnat oss åt denna vår. Valet av ämne och programmet Toppkandidaterna motiverades efter vårt intresse för det politiska stiltje som vi anser råda bland Sveriges unga idag. Programmet var en ypperlig utgångspunkt för våra funderingar som senare utmynnade i två forskningsfrågor. I år är det även val i Sverige, något som vi ansåg stärka relevansen i vårt val av ämne. Vår förförståelse i det ämne. 10.

(12) som denna uppsats tar upp, SVT:s satsning på en politisk dokusåpa, bygger vi på vårt samhällsengagemang som dels lett oss in i journalistyrket och dels gjort att vi idag är mer kritiska mediekonsumenter än innan vi började vår utbildning. Vi bevakar media och följer framför allt det utbud som finns inom public servicesfären och såg det därför som extra intressant att studera det nya samhällsprogram som Toppkandidaterna lanserades som. Att vi dessutom är i trettioårsåldern båda två gör att vi deltagit i ett antal olika val, en av oss även som partipolitiskt anställd, gör att vi dras till samhällsdebatten i stort. Vi väljer Sveriges television aktivt till skillnad mot det mer slumpmässigt styrda tittandet av kommersiella kanaler. Det senaste decenniets alla dokusåpor har vi dock följt med nöje och såg det därför som en utmaning att analysera och utföra en receptionsstudie på en ny form av samhällsprogram på Sveriges television; en politisk dokusåpa.. 2.3 Val av metod Våra verktyg för att göra resultatet av receptionsstudien så tydligt som möjligt har varit två sammanställningsmodeller, en av Stuart Hall och en baserad på Kim Schröders tolkningsteori, där vi valt att framförallt använda oss av den senare. Hall utgår från modellen med ecoding/decoding, inkodning/avkodning. När medieproducenter formar ett program eller en text görs det av människor som präglas av egna värderingar och den dominerande ideologin i det samhälle de lever i. Därefter är det upp till mediekonsumenten att avkoda de ideologiska budskap som producenterna kodat in i sitt material. Hall beskriver tre olika sorters avkodningar/tolkningar:. •. Dominant tolkning: tittaren tolkar programmet på det sätt som producenten velat sända ut det och ifrågasätter därmed inte den ideologi som kommer till uttryck.. •. Förhandlande tolkning: tittaren laborerar med andra värderingar, men accepterar den dominanta ideologin och det budskap som producenten sänder ut.. •. Oppositionell tolkning: tittaren accepterar inte den dominanta ideologin. Den uppfattas men tittaren avfärdar värderingar och normer som felaktiga.17. 17. Ekström, M Larsson, L-Å (2000) sid. 278. 11.

(13) Den andra modell vi använt är tre begrepp som formats av receptionsforskaren Kim Schröder. De likar varandra men skiljer sig på så vis att Hall fokuserar på hur ideologiskt tänkande formas och reproduceras medan Schröder ser mer på själva sättet att tolka budskap och visar på tre varianter:. •. Cyniska tolkningar: tittaren misstror det innehåll den sett på och synar det.. •. Skeptiska tolkningar: tittaren misstror, precis som cynikerna, innehållet men för en diskussion om vad som kan ha gjort att det ser ut som det gör. Detta leder till mer nyanserad kritik hos tittaren.. •. Sympatiska tolkningar: tittaren ser journalistiken bakom innehållet och intar en mindre avvisande roll som visar på mer förståelse för innehållet och medieproducenternas verksamhet.18. 2.3.1 Receptionsforskning En receptionsanalys görs i allmänhet för att studera de sätt som tolkningar och förståelse skapas av publiken utifrån ett program. Förutom en diskursanalys av programmet, som förklaras under egen rubrik, görs en analys av publikens tolkningar utifrån deras kulturella och sociala bakgrund. Receptionsforskningen är en kritik mot den tidigare forskningen och framförallt de två traditionerna som dominerade publikforskningen; Uses- and gratificationforskning och effektforskning. Ingen av dessa metoder ansågs vara tillfredställande när det gäller att visa hur publiken påverkades publikens föreställningar.19 För det första är receptionsanalysen en kritik mot effektforskningens linjära sätt att se på kommunikation från sändare till mottagare. Receptionsforskarna menar att kommunikation är en ”produktion av mening”.. 18 19. Ekström, M Larsson L-Å (2000) sid. 285 Ibid. sid. 274. 12.

(14) För det andra frågar sig receptionsforskaren ”vad”, vilken mening som skapas vid användningen av media istället för Uses- and gratifikationforskningen som fastnar vid frågan ”varför”. För det tredje är själva kärnan i receptionsforskningen att man inte kan förutse hur publiken kommer att förhålla sig till och förstå ett visst program, det beror helt på individens erfarenheter. Den tidigare forskningen ansågs på den här punken vara allt för begränsad.20. 2.3.2 Kritisk diskursanalys När man gör en kritisk diskursanalys analyserar man något utifrån ett ideologiteoretiskt perspektiv. Man betraktar nyhetstexten eller programmet (senare benämnt som programmet) inte bara som informationsbärare utan främst som en social handling. Analytikern riktar en misstänksamhet mot programmet och söker svar på frågor som ”Varför ser innehållet ut som det gör”? ”Ger programmet uttryck för en specifik värdering?” ”Representerar den en särskild ideologi?” och så vidare. Man sysslar då med ideologikritik, som gör det möjligt att göra vetenskapliga analyser av medier.21 En diskurs refererar till en grupp människors språkanvändning i tal och skrift, en social praktik som berör de situationer, handlingar och institutioner som språkhandlingarna verkar i. När vi gör vår analys distanserar vi oss alltså från programmet som objekt och koncentrerar oss på varför programmet blivit som det blivit. I en kritisk diskursanalys måste fånga de frånvarande orsakerna analytiskt och där det är möjligt ta hänsyn till de sociala, kulturella, politiska, ideologiska, kognitiva och ekonomiska faktorerna under vilka programmet blivit till. Medierna i sig själva har dock ett visst inflytande på just de faktorer vi just räknat upp något man ska ha i åtanke när man utför analysen.22 Vi kommer att göra en diskursanalys av programmet Toppkandidaterna utifrån dessa moment:. 20. Ekström, M Larsson, L-Å (2000) sid. 274 Ekström, M Larsson, L-Å (2000) sid. 197 22 Ibid, sid. 205 21. 13.

(15) •. Redogörelse för programmets huvudsakliga innehåll samt kartläggning av eventuella faktarutor och andra inslag som kompletterar programmet. •. Programmets schematiska struktur (makro) – Vi analyserar vad som förmedlas i anslaget, presenterar de aktörer som förekommer i programmet och vilken orsak/verkan aktörernas kommentarer har. Den schematiska analysen intresserar sig för hur den aktuella informationen konstrueras.. •. Programmets Tematiska struktur (makro) – Vi analyserar hur de ämnen och händelser som förekommer i programmet organiseras. Vi letar efter huvudhändelsen och de sekundära händelsernas betydelse för huvudhändelsen.. •. Mikroorienterad analys av programmet – Med de tidigare analyserna kan vi utföra en mer detaljerad studie av programmet. Vi ställer bland annat frågan om det finns överflödig eller irrelevant information utifrån ett ideologiskt perspektiv.. •. Politiska/historiska kontextualliseringar – Vi frågar oss om programmet kan visas ur ett annat perspektiv och vad finns för orsaker till att SVT valt det aktuella perspektivet. Vi reflekterar i detta avsnitt över tidigare analyser. 23. 2.3.3 Kvalitativ metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie, en undersökning som analyserar egenskaperna hos någonting. Till skillnad från kvantitativa studier, som framför allt frågar sig hur vanligt ett fenomen är, undersöker den kvalitativa forskaren vad det studerade fenomenet betyder. Man kan enkelt uttrycka skillnaden genom att kvantitativ forskning primärt söker efter förekomst och frekvens medan den kvalitativa forskningen mer analyserar karaktärsdrag.24 Karin Widerberg skriver att det svåra med kvalitativ forskning är att den kan utföras på så många olika vis, det finna inga rätt eller fel, inga färdiga recept.25 Widerberg hävdar att kvalitativ forskning kräver ett etiskt ansvar på ett annat sätt en den kvantitativa forskningen gör. Moralen är central i och med att man arbetar med människor och möter dem i intervjuer. Dessutom ställer denna forskningen en inför en mängd val, hela tiden:. 23. Ekström, M Larsson, L-Å (2000) sid. 207-209 Widerberg, K (2002) sid. 15 25 Ibid sid 187 24. 14.

(16) vilken infallsvinkel ska jag arbeta utifrån, vad ska jag fråga, på vilket sätt ska jag fråga, vilken följdfråga kan vara passande och så vidare. ” En hög kvalité förutsätter hög moral då forskningen utsätter en för så många valsituationer där det etiska perspektivet ska löpa som en tråd genom den kvalitativa forskningen” 26. 2.4 Reflexivitet och avgränsningar Våra val påverkar hela uppsatsen. Vi har valt fokusgrupper, vilka frågor vi ställt till dessa, ett specifikt avsnitt i en programserie i tolv delar visades för dem och vi har valt i vilken situation avsnittet ska visas. Vi valde att intervjua redan sammansatta grupper, två klasser i två olika delar av Sverige. Urvalet är därmed begränsat och de femton personer vi intervjuat kan ses som inte representativa för målgruppen 18-25 år. Vi valde tre variabler; kön, geografisk placering och politisk aktivitet. Vi övervägde att intervjua mer specifika grupper såsom partipolitiskt aktiva, men beslutade oss för att utgå från ett slumpmässigt urval av intervjupersoner. Vi har utfört bandade intervjuer i enrum med en deltagare åt gången som utfrågats av en av oss. Detta leder till skillnader i sättet att intervjua och kan därmed ge olika sorters svar från deltagarna. Även deltagarnas vetskap om att de är med i en studie kan påverka deras sätt att svara. Viktigt att minnas när man gör en sån här form av studie är det hermeneutikens perspektiv som Karin Widerberg skriver om i sin bok ”Kvalitativ forskning i praktiken”:. •. I all tolkning och förståelse är delarna beroende av helheten. •. Varje tolkning föregås av vissa förväntningar eller förutfattade meningar. •. All förståelse förutsätter eller bygger på någon typ av förförståelse, det vill säga de ”glasögon” - den referensram, teori, eller liknande – genom vilka vi betraktar ett fenomen.27. 26 27. Widerberg, K (2002) sid 190 Widerberg, K (2002) sid. 26. 15.

(17) 3. Tidigare forskning Vår ambition var att söka tidigare forskning som både är relevant för vår typ av forskning i allmänhet men också för vårt specifika arbete. Urvalet har arbetats fram efter samtal med de forskare (dock ej Leonard Camauer) vars studier vi här kortfattat återger. Materialet ligger till grund för vår receptionsstudie och som kunskapsbas i vår diskussion.. 3.1 Leonard Camauër Inom medie- och kommunikationsforskningen (MKV) förekommer nuförtiden ofta begreppet polysemi. Med det menas att texter kan skapa en mängd olika tolkningsmöjligheter utifrån vilken bakgrund och vilka erfarenheter läsaren/tittaren besitter. Inom den tidigare MKV:n såg forskare mer passivt på publikbegreppet. Inom exempelvis effektforskningen talade man länge om att överföring av budskap sker mer eller mindre mekaniskt. Forskarna såg två väl avgränsade delar, sändare och mottagare. Det mer aktiva publikbegreppet kan enligt Leonard Camauër ses som ett framsteg. Man måste dock ha enligt honom ha i beaktande att ”förutom att massmedier utgör en av våra viktigaste informationskällor, är det i samspel med dessa medier som vi formar de tolkningsramar med vars hjälp vi förstår verkligheten”.28 Vi blir påverkade av medier som därmed påverkar hur vi tänker och förhåller oss till tillvaron i stort och därmed även hur vi konsumerar medier. Camauër hänvisar till medieforskaren John Storey som betonar att publikens aktivitet inte är det samma som att förneka att mediekonsumtion även kan vara passiv. Han menar att kulturindustrier försöker manipulera och att antalet tolkningsmöjligheter då inte är oändligt utan att de flesta texter och program trots allt ofta främjar de tolkningar och värderingar som dominerar i samhället. 29. 3.2 Birgitta Höijer Birgitta Höijer, receptionsforskare med många studier bakom sig från 1980- talet och framåt, har studerat publikens tolkningar av olika program. Hennes forskning ”Genreföreställningar och tolkningar av berättande i TV” från 1995 ingick i ett större forskningsprojekt under. 28 29. Camauër L; Kleberg M; Lundgren K, (2002) sid 14 Ibid. sid. 14. 16.

(18) namnet ”Reception av tv som kognitiv och kulturell process”. Hon beskriver reception som ”hur publik tilldelar texter mening” fokus ligger på mötet mellan texten och läsaren eller programmet och publiken.30 Här är ett utdrag ur hennes inledning: ”Televisionen är vår tids stora folkliga berättare. Den berättar om det som sker utanför vår egna lilla värld i dokumentära och fiktiva framställningar[…] Människors upplevelser och tolkningar av televisionsberättande är därför en viktig kulturell fråga att belysa och den är föremålet för de studier här skall presenteras”31 I Höijers forskning intervjuas människor efter att ha fått se ett ihop klipp av nyhetsinslag och delar ur två fiktionsserier; amerikanske ”Falcon Crest” och Lars Molins ”Tre kärlekar.” Utifrån intervjuerna kunde Höijer tolka in både sociala skillnader i receptionen, skillnader i tolkningar hos kvinnor och män och mer generella tolkningar i gruppen.32 Hälften av tittarna drog slutsatser om sociala och mänskliga fenomen. ”Verkligheten utgöt referenspunkt för hur tittarna tolkar programmet”. Höijer fann ett visst inflytande av kön och utbildning på receptionen. Intressant är att inflytandet tycks vara tämligen begränsat. Det avgörande för hur man tolkar ett program är personliga erfarenheter och bakgrund. Om man till exempel vuxit upp på landet, om man är lyhörd för könsroller och klasskillnader i samhället är det saker som inverkar på tolkningarna och upplevelserna.33. 3.3 Göran Eriksson Göran Eriksson, medieforskare vid Örebro universitet, skriver i sin avhandling ”Den televiserade politiken” att tv tittandet måste ges olika betydelser beroende på att det kan fylla så olika funktioner. Det kan dels vara en välordnad och fokuserad aktivitet eller så kan tittarna gå in och ut ur program genom att blanda tv-tittandet med andra aktiviteter. Konsumtionen av tv hamnar då i ett gränsland mellan fokus och ickefokus. Det här anses vara et av problemen när man skall göra receptionsforskning för människors tv-tittande. Eriksson skriver att många 30. Höijer, B (1995) sid. 5 Ibid. sid. 73-74 32 Ibid. sid. 67 33 Ibid. sid. 73-74 31. 17.

(19) receptionsstudier gjorts i en allt annat än en vardaglig miljö, ofta i situationer där grupper bjudits till universitetet för att se och tycka till om olika program.34 ”Kritikerna har menat att forskningen har skapat en konstlad situation av nästan experimentell karaktär med en reception som avviker från den som sker under naturliga omständigheter.” 35. 3.4 Jesper Strömbäck I och med att det i dag i det flesta svenska hem finns fler än två kanaler att välja bland, använder publiken sina medier mer individuellt. Jesper Strömbäck, filosofie doktor i journalistik och föreståndare för demokratiinstitutet i Sundsvall, menar att det offentliga rummet inte längre är något entydigt begrepp. Han ser en verklighet där allt större skillnader i medieanvändning hos olika befolkningsgrupper märks. Exempelvis avgör det hur de lokala mediestrukturerna ser ut runt de grupper man vill studera. Den sortens relationer anser Strömbäck är svårare att mäta och har djupare dimensioner än de man mäter i exempelvis tittarsiffror.36 ”I den medieberoende demokratin får en stor majoritet av medborgarna framför allt sina kunskaper om samhället från medierna. Om medieanvändningen blir allt mer individuell och om skillnaderna mellan informationsbaserat och underhållningspräglat medieinnehåll blir allt större mellan olika befolkningsgrupper står demokratins opinionsbildningsprocesser därför inför stora utmaningar.”37 Det som är mest allvarligt i den här processen är enligt Strömbäck att demokratin i längden far illa av att avståndet mellan vad medierna borde göra och vad de faktiskt gör börjar bli allt för stora.38. 34. Eriksson G, (2002) sid. 58 Eriksson, G (2002) sid. 58 36 Strömbäck, J (2004) sid. 37 37 Ibid. sid. 37 38 Ibid. sid. 37 35. 18.

(20) 4. Teoridel. 4.1 Demokratiprocessen ”Medierna styr människors tankar och beteenden. Medierna påverkar det demokratiska systemet och på intet sätt entydigt mot mer demokrati. Politiken medialiseras och anpassas till mediernas sätt att arbeta, det vill säga främst till tv:s sätt att arbeta – än så länge – med den logik som råder där. Tv-mässiga politiker blir mäktiga politiker. Frågan är om de samtidigt är dugliga politiker. Samtidigt ökar allmänhetens misstro mot de politiska institutionerna, mot politiker och mot politisk verksamhet” 39 Medieforskare Jesper Strömbäck återger i sin bok ”Makt och medier” den amerikanske statsvetaren Robert A Dahls tankar om vad som kännetecknar ett land som betecknas som demokratiskt. Han hävdar att det då krävs sex olika ”institutioner”, dessa är: 1. Valda makthavare 2. Fria, rättvisa och återkommande val 3. Yttrandefrihet 4. Tillgång till information 5. Förenings- och gemenskapsfrihet 6. Inkluderande medborgarskap40 I och med att vi i Sverige lever i en representativ demokrati där medborgarna valt sina representanter råder en form av förtroendekrav mellan väljare och folkvalda. Men, i den här processen pekar Jesper Strömbäck på två problem i sin bok ”Makt och medier”. Dels frågan om hur medborgarna ska kunna kontrollera dem de valt, dels frågan hur de valda ska få information om vad väljarna vill. ”Därmed kommer debatten, diskussionen, den politiska kommunikationen och opinionsbildningen i fokus”.41. 39. Karvonen L, Hvitfelt H (1999) sid.26 Strömbäck. J (2000) sid. 27 41 Strömbäck, J (2000) sid. 30 40. 19.

(21) 4.2 Mediernas demokratiska uppgifter Den svenska pressutredningen från 1994 pekar på de tre huvuduppgifter som massmedierna anses ha i en fungerande demokrati där fri åsiktsbildning råder. 1. Att förse medborgare med sådan information att de fritt kan ta ställning i samhällsfrågor 2. Att granska de inflytelserika i samhället 3. Att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals42 Jesper Strömbäck vid Demokratiinstitutet i Sundsvall hävdar att medierna bör vara en plattform för diskussioner och debatter, att journalistiken ska vara så rik på ”objektiva” bilder av verkligheten som möjligt och att den seriösa och professionellt utformade journalistiken bör hålla det mer underhållningsdominerade medieinnehållet på avstånd. 43. 4.3 Gramsci och hegemonibegreppet Hegemoni är synonymt med ”ledarskap” och ”ledande ställning”. Ett samhälle som präglas av hegemoni har ett ledarskikt som strävar efter att bevara status quo och sin egna ledarställning.44 Den teori som haft störst inflytande på de senaste decenniernas neomarxistiska teorier är hegemoni. Främst angående mediernas roll i bevarandet av det kapitalistiska samhället. Framgången kan vara ett resultat av den vaga karaktär teorin har i sin avgränsning.45 Antonio Gramsci, italiensk kommunist, menar att det kapitalistiska samhället bygger på att de dominerande i samhället behåller sin ställning genom att de som blir dominerade accepterar den ordningen. De värderingar som den dominerande klassen sprider formar och skapar ett ”sunt förnuft” som möjliggör status quo.46. 42. Svenska pressutredning, sid 156 SOU 1995:37 Strömbäck J, Nord L (2004) sid. 23 44 www.wipipedia.org/hegemoni 45 Ross, S (1994) sid.35 46 www.wikipedia.org/hegemoni 43. 20.

(22) Det sunda förnuftet har sin grund i den ekonomiska positionen, den dagliga praktiken och föreställningar från den dominerande ideologin. ”Resultatet blir ett fragmentariskt, osammanhängande, inkonsekvent förnuft, vilket leder till politisk passivitet.”47. 4.4 Althusser Den franske strukturalisten Louis Althusser var en klassisk marxist som även inspirerats av Sigmund Freud. Althusser uttryckte att en ideologi som verkar i ett kapitalistiskt samhälle kräver att medborgarna accepterar sina roller i samhället. På så vis kan den kapitalistiska statsmaken överleva. För att den skall kunna verka på bästa sätt krävs: 1. Repressiv aspekt: Att statsapparaten består av riksdag, polis och rättväsende 2. Ideologisk aspekt: Att statsapparaten även byggts upp av religion, utbildning, politiska system, kommunikationer, kultur, och en familjetillhörighet.48 Sven Ross, medieforskare, skriver i sin artikel ”Ideologiteori och medieforskning” att Althusser hävdade att den ideologiska statsapparaten formade människor in i viktiga roller till exempel skola och familj.49 För att få människorna motiverade i sina roller måste de formas dels av den ideologiska statsmakten och av massmedierna. ”Den viktigaste ideologiska effekten av medierna är att vi konstitueras som subjekt, dvs. vi fås tro att vi är fritt handlande människor när vi själva verket utför våra tilldelade uppgifter i strukturernas tjänst” 50. 4.5 Hall Receptionsanalysens genombrott kom i och med ”The Nationwide Audience- studien”. Studien tog sin utgångspunkt i Stuart Halls teoretiska modell encoding/decoding-modellen. Modellen begreppsliggör ”masskommunikationen som en meningsskapande process som 47. Ross, S (1994) sid.35 Althusser, L (1994) sid. 51 49 Ross, S (1994) sid. 35 50 Ibid, sid. 35 48. 21.

(23) präglas i ett flertal olika steg, en process som präglas av de sociala strukturer där meningsskapandet äger rum”.51 Inkodning (encoding) av meddelandet görs av journalisten/producenten som präglas av värderingar som i sin tur präglas av den dominerande ideologin. Denna kod som då finns med i programmet/inslaget framställer de rådande maktförhållanden och samhällsstruktur som något naturligt. Vissa innebörder favoriseras på detta sätt i inkodningen, något som Hall kallar ”the preferred meaning” – den gynnade innebörden. Detta menar Hall styr tolkningarna (the preferred reading) i en viss riktning. Att använda dessa begrepp var ett försök till att gå en väg mitt mellan den ideologikritiska textanalysen och mer radikala poststrukturalism som menade att det fanns en oändlig mängd tolkningar.52 För att avkoda (decoding) dessa meddelanden/texter/program och deras ideologiska budskap beskrev Hall tre metoder som vi också kommer att använda oss av.. •. Den dominanta tolkningen- tittaren tolkar programmet inom ramarna för den gynnade innebörden. Tittaren ifrågasätter inte ideologin som kommer till uttryck.. •. Förhandlande tolkning- Tittaren laborerar med andra värderingar, men accepterar den dominanta ideologin.. •. Oppositionellt tolkning- Tittaren accepterar inte den dominanta ideologin. Den uppfattas men tittaren avfärdar värderingar och normer som felaktiga.53. 4.6 Nerman och den offentliga lögnen Bengt Nerman, journalist och samhällsforskare är starkt kritiskt mot den demokrati vi i Sverige sägs leva i. Enligt honom är vi mer och mer på väg bort från det ideal vi bekänner oss till och trygghetens, välfärdens grund som är vår demokrati. Utan den trygghet demokratin ger 51. Ekström, M Larsson, L-Å (2000) sid. 277 Ibid. sid. 278 53 Ekström, M Larsson, L-Å (2002) sid.278 52. 22.

(24) oss kan vi helt enkelt inte respektera varandra, känna, tänka och välja och därmed förlorar vi makten över oss själva, vår myndighet. En av orsakerna till denna förvandling av samhället är centraliseringen och förskjutningen uppåt av viktiga beslut. Motsatsen –decentraliseringen, kan även den vara ett sätt att göra makten osynlig. Folket, arbetarna får en känsla av att vara delaktiga i beslut, men verkligheten är att dessa beslut sker i ofarliga frågor utan egentlig makt. Byråkratiseringen är en annan orsak. Ärenden tas om hand av tjänstemän som i slutändan är de som fattar beslut, utan offentlig debatt och utredning. Förutom dessa finns flera faktorer som Nerman menar gör att vi omedvetet ta avstånd från vår demokrati. Men den avgörande faktorn är marknaden, det ekonomiska systemet. De demokratiska processerna blir till ekonomiska processer.54 ”När Sverige blir ett företag förvandlas samtidigt idédebatten och det offentliga samtalet till en åsiktsmarknad, där erfarenheter, visioner, utmaningar och förslag blir till varor, så lika varandra att det går att välja mellan dem. Medborgarna blir kunder, som har att väga vara mot pris.”55 I en demokrati måste de balanserande krafterna hållas i balans och förutsättningen är att de hålls autonoma. Näringsliv och stat skall inte blandas ihop. Dessa ska alltså hållas rena från varandra och störst krav på renlighet har massmedierna. De som i denna bemärkelse ska vara rena är dock inte massmedierna utan individerna, journalisterna.56 Nerman menar att massmedierna verkar under en ideologisk konstruktion som medför att massmedierna ska förmedla nyheter för demokratins skull. En tanke som bland annat finns med i de avtal som staten och Sveriges television upprättat. Demokrati är dock inte så enkelt som nyheter. Demokrati uppstår i relationen mellan människor. Det som kommer ur den dagliga nyhetsströmmen är enligt Nerman en vara, ett konkurrensmedel viktig för mediefabrikerna.57 ”Massmedieideologin har tydliga drag av affärsfilosofi förvandlad till demokratisk argumentering.”58. 54. Nerman, B (1997) sid 13 Nerman, B (1997) sid. 37 56 Ibid, sid. 44 57 Ibid, sid. 48 58 Nerman, B (1997) sid. 48 55. 23.

(25) Det viktigaste som den ensamme journalisten har att förhålla sig till är dock alltid ”verkligheten” som enligt ideologin skall speglas på ett sakligt, korrekt och allsidigt sätt. Verkligheten skall beskrivas så att fakta, värderingar och kommentarer tydlig har sina avgränsningar.59 ”Och det är till sist på den tanken demokratin vilar, enligt liberal ideologi. Korrekta ”nyheter” och ”fakta” gör rationella beslut möjliga.”60 Att förmedla nyheter, att informera, är den offentliga lögnen. En lögn som förmedlas för att befästa makt för dem som redan befinner sig över alla andra. Deras ljugande, menar Nerman, uttrycker egentligen bara en sak; ett klassamhälle som befästs och skapas om och om igen.61 Nerman ser avståndet mellan politikerna och folket som en informations- och förtroendeklyfta. Han menar att det finns ett ”uppe” och ett ”nere”, där de som finns där uppe är aktiva, inne och synliga. Där finns också pengarna och makten. Medan fattigdomen, maktlösheten och osynligheten finns där nere. För att det demokratiska samhället ska överleva denna klyfta krävs att de där uppe lyckas legitimera sitt handlande och övertyga dem där nere om att det sker för alla bästa. Informationen blir ”infekterad av halvsanningar och lögner som skapar misstro”. Och misstron skapar förakt, ett politikerförakt. Samtidigt som det grundar sig på det förakt som går uppifrån och ner; människoföraktet.62 De ”mediefabriker” som Nerman menar skadar mediernas roll i den demokratiska processen gör det bland annat genom ägarstrukturernas uppbyggnad. Dan Josefsson, journalist och författare skriver i boken ”Välkommen till dramafabriken” att en varning kom redan 1983. Ett femtiotal transnationella företag ägde hela medieindustrin i USA. Avslöjandet kom, enligt Josefsson, från journalisten och medieförfattaren Ben Bagdikan och var en överraskning för många. Kunde massmediekoncentrationen hindra en fri demokratisk debatt? Josefsson skriver att det idag bara finns nio mediejättar kvar i toppen, resten har blivit uppköpta av dessa giganter. Alla ”de stora nio” är konglomerat, de består av mindre bolag som alla stödjer varandra. Verkligheten är nu att de styr hela produktionskedjan. De. 59. Ibid, sid. 48 Ibid, sid. 48 61 Ibid, sid. 13 62 Nerman, B (1997) sid.13 60. 24.

(26) producerar, distribuerar och säljer varor på ett sätt som gör att alla inkomster och utgifter hamnar inom bolaget.63 Men den amerikanska marknaden börjar bli och har i vissa fall redan blivit för liten. Josefsson refererar till Robert McChesney, professor på institutet för kommunikationsforskning vid universitet i Illinois, som menar att mediekonglomeraten ser Europa som en möjlighet till expansion och Sverige är högintressant. Men trots ett starkt intresse anser McChesney att den utvecklingen sköts med försiktighet. På samma sätt jobbar de i fattigare länder för att förhindra för starka reaktioner, de förhandlar med det lokala medieföretaget och skapar ett ansikte. Om detta hade varit en fråga om ägande hade faran varit måttlig, men eftersom att dessa jättar under de senaste åren blivit allt mer intresserade av den politik som förs i olika länder är situationen värre enligt McChesney. Konglomeraternas intresse för pengar har sakta med säkert allt mer övergått i en politisk agenda.64 Deras nyliberalistiska tänkande; mer makt åt företagen, staten och fackföreningarna mindre och marknaden ska styra alla samhällets aktiviteter, liknar allt mer ett politiskt system. Ett system som inte lämnar mycket utrymme för demokrati.65 ”Om du läser nyliberalismens stora mästare så framgår det helt tydligt att ingen av dem är demokrat. Ta till exempel Milton Friedmans verk Capitalism and freedom. Jag tror inte han nämner ordet demokrati en enda gång i hela boken. I Friedmans teorier leder politisk demokrati bara till att medborgarna stör marknaden”.66 Faran är alltså att mediegiganternas kontroll leder till en snävare samhällsdebatt och en försvagning av demokratin. ”I ett nyliberalt samhälle där företagen kontrollerar allting är det fullt rimligt att väldigt få röstar och att samhället demoraliseras och avpolitiseras.”67 I Sverige är makten över medierna koncentrerad till ett fåtal. Antalet tidningsägare minskade under 90-talet trots att upplagorna bara ökade, det var framförallt vänsterpressen som tappade 63. Josefsson, D (2002) sid. 261 Ibid, sid. 264 65 Josefsson, D (2002) sid. 265 66 Ibid. sid. 265 67 Josefsson, D (2002) sid. 265 64. 25.

(27) läsare och därmed annonsörer. I Sverige infördes under 50-talet ett presstöd för att minska mediekoncentrationen och hjälpa det offentliga samtalet, allt för att man var rädd om demokratin. Idag är 80 procent av alla dagstidningar som trycks i Sverige borgerliga. Den fria åsiktsbildningen blir därmed lidande, partier som miljöpartiet och vänsterpartiet har svårt att hitta en passande dagspress. 68 Bonniers, den största av Sveriges tre mediekonglomerat, ökade sitt grepp om det svenska folket 1997 när de köpte TV4. 69 I Sverige är det lättare än i många andra länder att slippa ifrån konkurrenslagarna eftersom att yttrandefrihetsgrundlagen slår fast att alla, oavsett om man äger andra tidningar i landet, har rätten att ge ut tidningar. En lag som alltså står över konkurrenslagarna, skriver Josefsson och beskriver massmedieforskaren Jens Cavallins syn på problemet.70 ”Alla har låtit sig övertygas om att den svenska yttrandefrihetslagstiftningen är något mycket märkvärdigt eftersom att den är så gammal. Men i det här fallet vill jag påstå att grundlagen är ett hinder för yttrandefriheten. Den hindrar ju bekämpningen av privat maktkoncentration. Diskussionerna om eventuell ändring av lagarna resulterar i tunna resultat. De borgerliga partierna vill inte riva upp ett system som nu skapar en åttioprocentig marknad för de borgerliga dagstidningarna.”71 År 2000 sågs tv4 och Sveriges television tillsammans av nästan halva befolkningen dagligen. Om de utländska mediekonglomeraten ska kunna komma in i Sverige krävs det att de konkurrerar ut de svenska tv-kanalerna. Risken är då större att de försöker sig på att avskaffa public service som i många andra länder redan tappat mark. Förslag har redan kommit från högerkanten om att en av Sveriges televisions kanaler skall säljas ut eller annonsfinansieras, men de har hittills misslyckats. Enligt massmedieforskaren Robert McChesney, skriver Josefsson, skulle det vara en farlig utveckling för demokratin.72 ” Det är ingen slump att starka politiska krafter helst ser att public service avskaffas. De konservativa förstår att om du har ett mediesystem som drivs av privata bolag och finansieras med reklam, så kommer det automatiskt att begränsa tankefriheten. Vi måste våga förklara vikten av public service i klasstermer. Förklara hur mediesystemet fungerar och varför 68. Ibid. sid. 268 Ibid. sid. 269 70 Ibid. sid. 270 71 Josefsson, D (2002) sid. 270 72 Josefsson, D (2002) sid. 279 69. 26.

(28) existensen av ett icke-drivande, icke-kommersiellt centrum i samhället är absolut avgörande för demokratin”.73. 4.7 Habermas och det offentliga samtalet Jürgen Habermas, en av Frankfurtskolans ledande gestalter, menar att den tidigare offentliga meningen och allmänna opinionen nu har ersatts av privata intressen. En förutsättning för allmän opinion är att den formas av ett publikum som verkligen är samlat för diskussion. Idag ser klimatet för det offentliga samtalet annorlunda ut. Etablerade intresseorganisationer och masspartier växer samman med staten och lämnar inget utrymme för kritisk diskussion. Beslut fattas istället genom överenskommelser och kompromisser mellan organisationer och tjänstemän i staten. Medborgarna, som lämnats utanför, bjuds bara in i ”samtalet” för att välja och ta ställning till färdiga åsiktstrender och politiska paket. Massmedierna bidrar till att ge medborgarna en komprimerad återgivelse av den politiska diskussionen och därmed ges medborgarna rollen som konsumenter, inte skapare av processen. Publiken, medborgarna passiviseras i varsitt vardagsrum, med massmediernas meny framför sig.74 Detta är den nya offentligheten enlig Jürgen Habermas, en ny offentlig debatt av masskaraktär utan självständighet och samlat publikum. Den allmänna opinionen är inte ett resultat av en offentlighet för det aktiva folket. Den ”borgerliga offentligheten” som fungerar genom att ”privatfolk kan samlas till publikum för diskussion och kritiskt resonemang” framstår allt mer som en utopi. Beslut fattade efter medborgarnas egna åsikter och resonemang finns inte. Det offentliga rummet är inte medborgarnas.75 Författaren Carsten Ljunggren skriver om hur John Dewey i sin text ”a philosophy of spectatorchip” kritiserade det passiva synsättet på publiken som åskådare i offentliga framträdanden bland annat. Dewey menade att det var ett negativt sätt att se på individ och samhälle inte minst ut ifrån ett demokratiskt perspektiv, med dess möjligheter och innebörd.76 I denna anda har på senare tid samhällsfilosofi och samhällsvetenskap mer koncentrerat sig på att registrera fakta kring individ och samhälle. Inom kommunikationsforskningen har teorier med utgångspunkt i termer som motstånd och reception delvis framhävt individens 73. Ibid. sid. 280 Habermas, J (1998) sid. XIX 75 Ibid. sid. XIV 76 Ljunggren, C (1996) sid. 14 74. 27.

(29) meningsskapande på ett annorlunda sätt. Social förändring har därför blivit ett centralt inslag i sättet att förstå individen och samhället. Medborgarpubliken har gått från att vara en passivt åskådande, objektiverad publik ur ett åskådningsperspektiv till att vara en medborgarpublik med övergripande, politiskt moralisk betydelse. Till exempel utbildning och medier utgör offentliga rum där medborgarna tar plats som en socialt handlande publik i ett offentligt samtal. 77 ”Individens delaktighet i utbildning och medier innebär inte endast att de därigenom förbereds för ett deltagande i samhället, utan att de genom denna delaktighet på ett konkret sätt erfar och genomlever det. Sättet att genomleva samhället på kan beskrivas i termer av demokrati”.78. 77 78. Ibid. sid. 15 Ibid. sid.16. 28.

(30) 5. Resultat. I detta kapitel kommer vi att presentera resultatet av våra kvalitativa intervjuer i fokusgrupperna. Vi inleder med en kritisk diskursanalys av programmet Toppkandidaterna för att tydliggöra programmets innehåll, varför programmet ser ut som det gör och för att förklara eventuella underliggande meningar. Denna diskursanalys är en grund för vår receptionsstudie.. 5.1 Kritisk diskursanalys av Toppkandidaterna. Vår diskursanalys av programmet Toppkandidaterna kommer vi att göra utifrån de moment som finns beskrivna i kapitel 2.4.2.. 1. Redogörelse för programmets huvudsakliga innehåll samt kartläggning av inslag och kommentarer som kompletterar programmets huvuddelar. 1 min: Programmet är 29 minuter långt. Det börjar med en påannonsering från studion av programledaren Alexander Norén som presenterar dagens avsnitt. – I Toppkandidaterna ikväll; skjutjärnsjournalist pressar deltagarna. Se grodorna politikerna helst vill glömma och vilka är det som dyker upp i huset? Välkommen till Toppkandidaterna. Det här är en tävling mellan sex kandidater som vill övertyga dig om att dom är framtidens politiker. På spel står en kvarts miljon som vinnaren kan använda för att förverkliga sina politiska idéer. 3,5 min: Huset deltagarna bor i etableras och vardagen för kandidaterna presenteras genom bilder på gemensam städning och videodagböcker. I dessa videodagböcker får varje deltagare cirka 20 sekunder.. 29.

(31) 2,5 min: Alexander Norén ger så kallade råd till deltagarna till dagens grillning. Övertramp av Björn Rosengren, Birgit Friggebo och Laila Freivalds visas som avskräckande exempel på när det gått snett för etablerade politiker. Rosengren kallade Norge som ”den sista kommuniststaten” och Freivalds skällde ut journalister utanför sitt hem när reportrarna ville ha svar på hennes privata bostadsaffärer. 45 sek: Deltagarnas tankar inför grillningen i studion. 7,5 min: Utfrågning, angående deltagarnas manifest, av Ulf Wickbom. Varje deltagare får cirka. 1 min var att utveckla och försvara sina manifest. 1 min: Bilder från huset. Eftersnack från utfrågningen 2 min: Studio, Alexander Norén intervjuar Karin Pettersson från tidningen fokus om deltagarnas prestationer i utfrågningen. 30 sek: Kandidaterna samlas i huset och läser i uppdragspärmen att kvällens tema är HBT- (Homo- Bi –Transsexuella) frågor. Fyra gäster är inbjudna till middag i huset. 1 min: Gäster anländer och presenteras genom bilder och speakerröst. 1,5 min: Studio, Alexander Norén ironiserar över formatet med politisk dokusåpa och hänvisar till verklighetens biskopsval där han ser tydliga ”dokusåpa inslag”. Kort säg av H-B Hammar, biskopskandidat. 5,5 min: 30.

(32) Middagsbilder och diskussion kring kvällens tema HBT. Framförallt fokuseras debatten kring homosexuellas rätt att adoptera. 1 min: Studio, Alexander Norén presenterar ”Barometern” som visar hur kandidaterna ligger till i röstningen ” Petter leder förkrossande med 41procent”. Norén ger tips på Toppkandidaternas/SVT:s tjänster förutom tv-mediet. 30 sek: Presentation av nästa avsnitt av Toppkandidaterna. Kandidaterna ses debattera häftigt och få kritiska tips från inhyrd coach. ”Om ni är de sex mest talangfulla kandidaterna har vi mycket att jobba med imorgon.” Avsnittets tyngd ligger på utfrågningen i studion som får 7,5 minuter av programtiden. Föroch eftersnack angående detta får också utrymme. Middagen och tillhörande diskussion är den näst längsta delen som får 5,5 minuter. Även till det avsnittet läggs för- och eftersnack till. Programmets röda tråd är Klara, den deltagare som deltar i programmet med HBT-frågor som sitt fokus. Hon kommer trots den förutsättningen inte fram som förväntat. 2. Tematisk struktur (makro) Huvudhändelsen i detta avsnitt är utfrågningen av kandidaterna. Man använder sig av Rapports studio och en etablerad, betydligt äldre manlig journalist, Ulf Wickbom. I stort utgår man från kandidaternas manifest som skrivits av dem redan innan castingen, som ett sorts urvalsdokument. Huvudhändelsen ligger till grund för såväl för- som eftersnack med kandidaterna. Klaras manifest som utgår från queer-rörelsens HBT-frågor ligger till grund för programmets sekundära händelse, middagen i huset med inbjudna gäster med HBT debatt. Sekundära händelser i avsnittet är exempelvis videodagböcker där kandidaterna sitter och kommenterar händelseförloppen rakt in i en egen kamera. Andra exempel är förväntningar och eftersnack som finns även med i vardagliga situationer i huset där inte en intervjusituation förekommer. Även studion, där programledaren Alexander Noréns ironiska framtoning finns med som en löpande tråd, är en sekundär händelse. Den ska enligt producenten vara den del som sammanlänkar programdelarna till en helhet. 31.

(33) Intervjun med Karin Pettersson i studion hör samman med huvudhändelsen; utfrågningen. De sekundära händelserna har en tydlig koppling till huvudhändelsen med utfrågningen. 3 Schematisk struktur (makro) A) Vad förmedlas och har primär betydelse i programmet? Detta avsnitts syfte är att presentera kandidaternas huvuddrag i sina manifest med fokus på Klaras inriktning på HBT-frågor. B) Vilka aktörer förekommer och vad representerar de? Hannes: Har en borgerlig framtoning och engagerar sig främst i miljöfrågor. En seriös framtoning och framstår som påläst och välformulerad i sin sakfråga. Klara: Hon beskriver sig själv som en udda person och vill inte vara en del av det som samhället satt som standard för vad som är normalt. Hon vill även bryta mot normaliteten av den lesbiska, vänstersympatiserande kulturen och anser sig vara liberal. Något hon säger är en ovanlig kombination. Just i detta avsnitt framstår dock Klara som en radikalvänster lesbisk och ilsken person med bristande argumentation och verbal förmåga. Teysir: Representerar den ungdomskultur hon befinner sig i. Hon är yngst av deltagarna, men framstår seriös och säker. Hennes strävan är att aktivera dagens ungdom och skapa debatt och förändring genom exempelvis kommunala ungdomsråd. Petter: Norrlänning med ett gediget förflutet i den utomfackliga kampen. Kämpar för social förändring utan att se den politiska arenan som ända sätt. Trots detta har han en klassisk politisk framtoning med ett språk som förstärker bilden av honom som erfaren politiker. Parasto: Är den som i detta avsnitt får representera den politiska oerfarenhet som ska finnas hos kandidaterna. Framställs väldigt hjärtlig och använder sig av ett moget språk som dock känns tillgjort. Hennes kamp gäller ungdomsfrågor, men hon verkar dåligt insatt i ämnet. 32.

(34) David: Har ingen tydlig profil. Vill i och med programmet forma sig själv till en bättre politiker. Saknar sakfråga. Programledaren Alexander Norén: Inget känt ansikte för de flesta. Jobbar på SVT:s Rapportredaktion. Han är van i studiosituationen och etablerad journalist. Han antar rollen som nyhetsankare, men bryter mot nyhetsuppläsarens vanligtvis neutrala framtoning och med att han ständigt ironiserar och påannonserar inslag med egna åsikter. Ulf Wickbom, utfrågare: Ett känt ansikte för den äldre generationen. Har pondus och framstår hård och tydlig i sin roll. Karin Pettersson: Journalist på tidningen ”Fokus”, recenserar kandidaternas beteenden i utfrågningen. Varför hon valts ut till den rollen presenteras dock inte. Vi frågar oss varför hon är den mest kompetenta att göra detta arbete. Representerar ”verkligheten”. Gäster: Middagsgästerna bjuds in för deras olika bakgrund och ställningstagande i HBTfrågor. Finns med för att skapa och föra diskussion med olika perspektiv. Aktörer i inslag: Björn Rosengren, Laila Freivalds och Birgit Friggebo får representera de politiska övertramp som ofta lyfts upp till debatt. Skapar politikerförakt. Biskopskandidater, alla med efternamnet Hammar framställs parodiskt och som en ”verklighetens dokusåpa”. C) Historiska bakgrunden Programledaren Alexander Norén har under hela avsnittet en arrogant, ironisk och nonchalant attityd. Detta skapar ett oseriöst intryck till hela programmet. I inslagen med de tidigare ministrarna bidrar hans språk till att skapa politikerförakt hos tittaren. Den bakomliggande förklaringen till ministrarnas uttalanden och beteende ges ingen bakgrund, utan rycks ur sitt sammanhang. Även andra viktiga händelser, som biskopsvalet, kommenteras på ett nedvärderande sätt som kan skapa reaktion och debatt, men ger lite verklig information i frågan. Detta lämnar tittaren med frågan vilket syfte inslaget egentligen har. Hans agerande 33.

(35) kan ses som befästande av det politikerförakt som råder. I och med det riskerar programmet spä på det politiska ointresse som idag finns hos unga. Därmed arbetar programmet mot sin ursprungliga ambition, att inspirera till politiskt engagemang. Motsatsen till programledarens subjektiva uttryck är den speaker som presenterar middagsgästerna. Detta görs på ett sakligt och icke värderande sätt. Däremot får inte alla gäster samma utrymme och bildmässiga presentation, där vi som tittare anser att gästernas övertygelse i sakfrågan ligger till grund för detta. De två gäster som representerar en positiv hållning i avsnittets fokusfråga, HBT, framställs mer positivt än de som är kritiska. För att lägga in ett genusperspektiv på detta avsnitt ser vi att utfrågningen tenderar att handla mer om person när det gäller kvinnorna och mer om sakfrågorna när det gäller männen. Även Karin Petterssons recensioner visar att männen får representera det seriösa, medan kvinnorna representeras endast av Parastos klavertramp. 4 Mikroorienterad analys av programmet Den språkhantering som sker i avsnittet ligger på en nivå som kräver en viss förförståelse av tittaren. Ord som ”utomfacklig kamp” tas upp som exempel på uttryck från deltagarna som kan vara svårt för en yngre publik att förstå. Trots detta påpekande förklaras inte termen närmare. Även förkortningar som HBT kan lämna tittaren med frågor. Programledarens övertydliga ironiserande av det politiska systemet kan göra det svårt för tittaren att ha ett oppositionellt förhållningssätt till programmets innehåll. Även ”programmets” tydliga ställningstagande vid HBT-diskussionen lämnar tittaren med få synpunkter från den negativa sidan. Detta skapar inte en bra grund för debatt och engagemang hos tittaren, något som SVT eftersträvar. Dokusåpa som format och programmets innehåll ger tittaren framförallt underhållning. Det seriösa i kandidaternas tankegångar paketeras i dokusåpans mer lättsamma format, vilket gör att åsikterna förlorar tyngd. Det cementerar och reproducerar bilden av att unga tittare endast väljer underhållningsprogram. 5. Politisk/historiska kontextualiseringar Programmets innehåll utgår från olika perspektiv som kan ha både politiskt och historisk bakgrund. Ett par av dessa vill vi resonera kring. 34.

No results found